Transcript 3 - ATL - Lantbrukets Affärstidning

Nr 3
2012
En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms
JeXYYbfggc`e^
^\i[i`m
>le`ccXkXi
iXbXm€^\e
`e`jbf^\e
<eki€$ [ii
dfk_`jkfi`\e
Gckjc`^km[$
Ypk\g‚J[iX
Fina ko
r
vinstesor rds-
D‚e^X]i‚^fi`cl]k\e
Epjg\cgcXe
`jbf^jgfc`k`b\e
Lugna gatan i JD-skotaren
Skotarmarknadens vilsammaste arbetsplatser är exklusivt reserverade till
dig som väljer någon av John Deeres sex skotarmodeller. Att förarkomforten
spelar i en egen division är välkänt och välgörande för kroppen. Den trygga
förvissningen om att äga en skotare med marknadens bästa andrahandsvärde
bidrar också till att du sitter så lugnt i JD-skotaren.
%¦VWNDQRFNV§EOL¦QQXE¦WWUH9LOOGX\WWHUOLJDUHƟQVOLSDNRPIRUWHQNDQYL
tipsa om vår hyttdämpning. Ett mycket prisvärt tillval som även enkelt kan
eftermonteras. Så välkommen till en på alla sätt och vis vilsam skotarresa!
JohnDeere.se
>le`ccXkXi
iXbXm€^\e
`e`jbf^\e JeXYYbfggc`e^
^\i[i`m
<eki€$ [ii
dfk_`jkfi`\e
Gckjc`^km[$
Ypk\g‚J[iX
ingår som en medlemsförmån i landets
fyra skogsägareföreningar tillsammans
med en bilaga från respektive förening.
Vid adressändring kontakta din
skogsägareförening:
Södra Skogsägarna
www.sodra.se
0470-890 00
INNEHÅLL
Fina
kor
vinstesordsr
Nummer
3 2012
Nästa nummer utkommer 7 september
TEMA: Jakt & fiske
D‚e^X]i‚^fi
`cl]k\e
Epjg\cgcXe
`jbf^jgfc`k`
b\e
Omslagsfoto: Pär Fornling
Norra Skogsägarna
www.norra.se
090-15 67 00
Skogsägarna Norrskog Mellanskog
www. norrskog.se
www.mellanskog.se
0612-71 87 00
010-482 80 00
REDAKTION
Chefredaktör och ansvarig utgivare:
Pär Fornling
Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö
Telefon: 040-92 25 55
Fax: 040-601 64 49
E-post: [email protected]
Redigeringsansvarig:
Anne-Charlotte Morgan
Telefon: 040-601 64 89
E-post: [email protected]
ANNONS
Birgit Emilsson
Box 6044, 200 11 Malmö
Telefon: 040-601 64 55
Fax: 040- 601 64 49
E-post: [email protected]
Ronny Gustavsson
113 92 Stockholm
Telefon: 08-588 367 97
Fax: 08-588 369 99
E-post: [email protected]
Annonsmaterial:
[email protected]
PRENUMERATION
Telefon: 040-601 64 93
Fax: 040-601 63 55
E-post: [email protected]
Prenumerationspris helår
(6 nummer) 399 kronor inkl moms,
halvår (3 nummer) 219
Lösnummer 55 kronor inkl moms
REDAKTIONSRÅD
Per Bengtsson, Urban Blomster, Erik
Jonsson, Marianne Eriksson, Gunilla
Kjellsson, Karin Vestlund-Ekerby, Mia
Boman och Jenny Spets Woyarskij.
Hemsida: www.atl.nu/skog
i samarbete med tidningen ATL.
För ej beställt material ansvaras ej.
Vi Skogsägare produceras av LRF
Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.
TS-upplaga 2008: 96 700
Tryck: Hansaprint, Åbo
Repro: LRF Media AB, Malmö
GUNILLA SALTIN är tillförordnad vd i Södra efter att
Leif Brodén blev avskedad några dagar innan föreningens
stämma. I Vi Skogsägare nr 1/2011 finns en längre intervju
med Gunilla Saltin. Det och andra tidigare nummer kan läsas
Sidan 17
på nätet: www.atl.nu/viskogsagare.
5 LEDARE: Den svenska paradgrenen
skogsteknik kan växa ytterligare med
uppmärksamhet och draghjälp.
6 PROFILEN: Gunilla Kjellsson vill ha ökad
service till skogsägarna.
10 NÄRINGSPOLITIK: Ge ungdomarna
jobb i skogen.
16 MARKNAD:
√ Vd-skiften hos Södra.
√ Ljusning för trähusbyggandet
19 EKONOMI: Tips inför generationsskiften.
20 NÄRINGSPOLITIK: Nya spelregler
formar skogspolitiken.
22 NYA TRÄDSLAG;
√ Sitkaplantor med meterlånga årsskott.
√ Contorta får fart med gödsling.
√ Poppel lyfte dålig åkermark.
√ Mäktiga douglasgranar.
32 SKOGSSKÖTSEL
√ Kontinuitetsskog förlorar i tillväxt.
√ Fem bra tips.
Espen-Möller Madsen
vid en 50-årig douglasgran, ett nytt trädslag
han tror på. Sidan 55
34 HISTORIA: Inget vet hur gammalt ett
trähus kan bli.
37 FORSKNING: Tips för ekonomisk
körning.
44 KORSORD: Kryssa mot fina vinster.
45 NAMN & NYTT: Prisade av
prinsen.
46 KRÖNIKAN: Jan-Olof Thorstensson
berättar varför han lämnar ordförandeposten.
OXEN
MINILUNNARE
Myreback MASKIN
#PY'PSTIBHBr5FMrXXXNZSFCBDLDPN
VI SKOGSÄGARE 3/12
Gallring, vindfällen
Tandem-OXEN
Yamaha Grizzly - redo för hårt arbete!
Maskinen på bilden är extrautrustad.
g standard,
Servostyrnin ste ingår!
fä
bi
m
ko
vinsch +
g standard,
Servostyrnin ste ingår!
fä
bi
m
ko
vinsch +
Kampanjpris 55.920:- exkl moms
Grizzly 550 4X4 EPS
Pris från 79.920:- exkl moms
Grizzly 700 4X4 EPS
Pris från 87.920:- exkl moms
(69.900:- inkl moms.)
(99.900:- inkl moms.)
(109.900:- inkl moms.)
Grizzly 450 4x4 IRS
(ord pris 76 900:-)
ATV Arbe
idsmaski
ner og tilbe
hør 2012
www.y
amaha-motor
.no
s Servostyrning (gäller EPS modeller)
s 2 alt 4-hjulsdrift
s Diffspärr
s Låg alt högväxel
s Motorbroms på alla hjul
s Variatordrift med konstant
remingrepp
s Batteriladdning 35A (Grizzly 550/700)
s Förstärkt dragkrok
s 5-års garanti
Hämta vår färska produktkatalog hos närmaste Yamaha ATV-återförsäljare.
GRIZZLY
www.yamaha-motor.se
et pumpar runt mycket hydraulolja i
blodomloppet på den framgångsrika
skogsnäringen.
D
NYLIGEN TALADE JAG med en av
landets mindre tillverkare av skogsmaskiner.
Det var lite bråttom för hon och maken höll
på att packa väskan för affärer i Indien.
En annan kollega, som gör minisågverk,
har åkt till Afrika med sin svenska konstruktion.
I förra månaden gick det en order på
vedklyvar från Nossebro till Chile.
Och i Lycksele, ett eldorado för skogsföretag, skruvar Vimek ihop skotare till Panama.
ÖVER HELA LANDET, i Rottne, Remne,
Färgelanda och andra platser, vid sidan av
allfarvägen, finns hängivna företagare som
skeppar unika maskiner över världen.
Det är en framgångssaga. Man kan också
se det som en oslipad diamant vilken skulle
gnistra ännu mer med uppmuntran och
polering av Eskil Erlandsson, kollegorna i
regeringen och alla andra som bör ha intresse av att ge draghjälp åt landets företag.
I regeringens ”Skogsrike” är målet att öka
exportinkomsterna med 25 miljarder och att
skapa jobb på landsbygden. Ändå hittar vi
inte hydraulolja i manifestet.
Företagarna själva gör inte mycket väsen
av sig, syns knappt i affärstidningarna och
trivs bättre med overall och skiftnyckel än
blank kostym och dokumentportfölj.
ATT VÄRLDEN likväl ligger öppen för
Alfta, Lönsboda, och Slipstenssjön beror
framför allt på två saker.
Den internationella skogsmässan Elmia är
ett skyltfönster mot världen. Där knyts
kontakter på knagglig engelska och ryska
eller tyska med hjälp av teckenspråk.
Men framför allt är skogsteknik en svensk
paradgren. Inget land kommer i närheten
och man kan fundera på varför. Kanske kan
det bero på de många självverksamma
skogsägarna. Det är fascinerande hur
vajerkranar och hästsmedjor vuxit
till verkstäder för något av
världens mest avancerade
maskiner. Och hur
VI SKOGSÄGARE 3/12
utvecklingen vänt och tekniken från skördare krymps och inspirerar små maskiner.
NYCKELFRÅGAN ÄR hur vi tar tillvara
denna blågula urkraft, driven av uppfinnarjockar vars egentliga drivkraft inte är att
tjäna pengar utan att lösa problem och bygga
maskiner.
Att konstruera geniala maskiner är företagen redan duktiga på, men branschen som
helhet skulle säkert vinna på uppmuntran
och stöd för att fokusera mot marknaden.
I dag finns inte så mycket uppmuntran
utifrån. En gång i tiden finansierade Exportrådet en grupp för samverkan ut i världen.
En bantad grupp finns kvar och företagen
får själva betala notan.
Utländska teknikföretag får draghjälp till
Sverige på mässor och liknande. Något
motsvarande finns inte i andra riktningen.
Längre fram i tidningen kan ni läsa om
Christer Lennartsson som satsat 10 miljoner
kronor på att utveckla fiberdrive och själv
tar hela den ekonomiska risken. Han har till
och med svårt att hitta avverkningsuppdrag
för att testa den nya drivaren.
Forskarna har lämnat den praktiska
tillämpningen och ägnar sig mest åt att
utvärdera tekniken.
NÄR MAN TALAR med företagarna
är det några saker som ofta återkommer.
Man konstaterar att det inte är helt lätt för
en liten tillverkare att ta steget in på marknader i Chile, Polen eller Ryssland.
Och samtalet glider ofta in på att
man inte blir sedd och uppmärksammad.
Man kan förstås slå sig till ro
och konstatera att det redan är
en framgångssaga, men det
som redan är bra har nästan
alltid den bästa potentialen att bli
ännu bättre.
Pär Fornling, Chefredaktör
LEDAREN
En oslipad diamant
PROFILEN
;\k€ijbf^\e
Gunilla Kjellsson rattar
skolbussen, skogsgården
och ett växande antal
förtroendeuppdrag.
Om skogsägarrörelsen
ska gestaltas av ett antal
personer ligger hon bra
till för en av rollerna.
Text & foto: Pär Fornling
>
ården ligger några mil från Örnsköldsvik, mellan Sidensjö och
Skorped. I dalgången framför huset, dold bakom en grön lövridå, rinner
Sörån stilla.
Mjölkkorna försvann under föräldragenerationen. Nu är det skogen som gäller för
Gunilla och Janne. De träffades för 22 år
sedan och har hängt ihop sedan dess.
Mycket av såväl vardagslivet som fritiden
kretsar kring skogsgården.
Hon gillar det praktiska arbetet. Även
om tiden börjar bli allt mer knapp, i takt
med allt fler förtroendeuppdrag. Gunilla
är ändå mån om att få egen tid i skogen,
inte minst för stamkvistning, som förs upp
på nöjeskontot.
Oavsett om det handlar om stamkvistning eller ungdomsmedlemmar är svaren
aldrig givna, utan bygger egna funderingar och analyser. Därför blir det ett spännande samtal i tallskogen på höjderna över
Nätraåns dalgång.
Var det givet att du skulle ta över gården?
– Nej, det kan man inte säga. Jag har tre
syskon som också är mer eller mindre intresserade av skogen. Det gick ändå smidigt. Jag hade länge haft en dröm om att få
bruka gården, men det är ju inte alltid
drömmar går i uppfyllelse.
Hur gammal var du när drömmen blev
verklighet?
– Det var 1993 och jag var 27 år. Pappa
var bara 60. Jag blev både förvånad och
imponerad över hans beslut. Tyvärr dröjer
ofta generationsskiften alldeles för länge.
Jag träffar många äldre skogsägare som jag
vet har intresserade barn, men de har tröttnat på att vänta och gått in för annan verksamhet.
Hur ska man få de äldre att släppa fram
de unga?
– Mycket handlar om att börja planera
6
och diskutera generationsskiften tidigt.
Dessutom är det bra att lyfta fram positiva
exempel.
Det kan kännas drastiskt för äldre
skogsägare att kliva av...
– Därför är det viktigt att prata igenom
läget och hitta praktiska lösningar tidigt.
N Många uppdrag
e i Norra
Gunilla är vice ordförand
dias
Me
F
Skogsägarna, sitter i LR
F.
LR
i
iv
akt
är
styrelse och
rad i ”KomDessutom är hon engage
r om att
dla
han
som
petenstrappan”
iga företannl
kvi
era
pir
ins
och
la
utveck
mun.
kom
s
svik
öld
gare inom Örnsk
Hur fungerade generationsskiftet för er?
– Mamma och pappa bor kvar på gården
i det hus som jag och Janne hade tidigare.
Pappa är fortsatt engagerad i skogen, även
om Janne och jag nu har ansvaret. Allt det
där är viktigt att resonera om. För oss har
det fungerat bra.
Hur ser din arbetsdag ut?
– Jag kör skolbuss på morgonen och eftermiddagen, vilket passar mig jättebra.
Dels är det väldigt trevliga ungdomar, dels
blir det tid mellan arbetspassen att ägna sig
åt skogen och lite olika förtroendeuppdrag.
Senare på kvällen är det rätt ofta något
möte i föreningen eller LRF.
Vad fick dig engagerad i skogsägarföreningen?
– Reglerna i jordförvärvslagen ställde
till problem vid köpet av en intilliggande
fastighet och det var många knepiga turer.
Vi fick i alla fall hjälp av Norra Skogsägarna och träffade dåvarande skogsminister Ulrika Messing, tillsammans med
två ordföranden från föreningens skogsbruksområden. Det ledde till att lagen ändrades.
– Då insåg jag kraften i att finnas i en
större organisation och vikten av att ha goda
relationer till politiker på alla plan. Om vi
agerat på egen hand hade inget hänt.
Det är fortfarande glest med kvinnliga
förtroendevalda...
– Ja, men det blir bättre och bättre. Även
om förändringen tar tid så är den på gång.
Jag är mer orolig över hur vi ska få fler
ungdomar engagerade.
Varför tvekar den unga generationen?
– Ett praktiskt problem är att vi riktar
oss till dem som redan äger skog. Jag tycker LRF är mer framsynta genom att engagera ungdomar där det räcker att de är
intresserade av jord och skog. Skogsägarföreningarna kan bli mycket bättre på riktade kampanjer för yngre.
Bör man kunna bli medlem utan att
äga skog?
– Jag blir mer och mer inne på den linjen.
En av favoritplatserna på gården med
milsvid utsikt över det norrländska
skogslandskapet.
Många tror att det i framtiden bara blir affären och prislistan som gäller. Då är det
extra viktigt att vi tidigt får tillfälle att
visa föreningens fördelar och diskutera
dess grunder.
VI SKOGSÄGARE 3/12
jfd^€cc\i
Bra vägar är viktigt för gårdens lönsamhet.Till de bättre investeringarna hör en
vägbro, byggd av väldiga järnbalkar som
köptes begagnade.Tack vare att balkarna
är så långa kunde bron läggas lite snett
och räta ut en besvärande kurva.
en ska finnas till för medlemmen, inte
medlemmen för föreningen.
Vad är din bästa investering till gården?
– Vår fyrhjuling kommer högt upp på
den listan.
Varför?
– Den är praktisk. Jag lastar röjsågen eller plantorna på den och kommer lätt ut till
det arbete jag har på gång.
Har ni fler maskiner?
– Bland annat en gammal Kockum 8335
som Janne kör ibland. Han arbetade tidigare med skogsmaskiner men arbetar nu
med gula maskiner åt Peab.
Många går över till gula maskiner, hur
ska föreningarna hålla kvar förarna i
skogen?
– Genom att behandla entreprenörerna
väl, vilket inte bara handlar om att betala
bäst. Det handlar också om att ge dem uppmärksamhet, visa att de är en jämbördig
partner och bidra till att de utvecklas som
företag.
Är det viktigt?
– Absolut, entreprenörerna kan vara föreningens bästa ambassadörer i kontakten
med skogsägarna.
Är medlemmarna leveranstrogna?
– Ofta. Men vi måste förtjäna våra volymer. Ingen ska tro att det går att leva på
gamla meriter. Både gamla och nya medlemmar måste underhållas och få bra service.
Ge exempel på bättre service!
– Alla skogsägare har inte möjlighet att
kontakta oss under dagtid. Därför är det
bra att vara åtkomlig även på kvällarna. En
möjlighet är internet, men det bör också gå
att samtala med sin inspektor under kvällstid. Dessutom bör vi öka serviceutbudet
och exempelvis ge ekonomisk rådgivning
i allt från deklarationshjälp till generationsskiften.
Vilka fördelar vill du framhålla?
– Affärerna är förstås viktiga för oss
också. Det är ju faktiskt bara vi som har
som mål att hålla uppe priset och lönsamheten på skogsgården, andra är mer foku-
VI SKOGSÄGARE 3/12
serade på aktieägarna. Dessutom är näringspolitiken en väldigt viktig del i
arbetet.
– Men vi måste komma ihåg att samverkan inte är något självändamål. Förening-
Det kräver en hel del personal...
– Ja, men också nytänkande. Den lokala
Fortsättning sid 8
7
Fortsättning:
”
Det är skogen
som gäller
PROFILEN
Tänk vilken känsla
att gå omkring här
i skogen och veta att det
är bara Jannes och mitt.
Ett av husen renoveras för turistverksamhet.Tanken är att hyra ut det till hästintresserade.
närvaron är viktig och vi kan inte minska
antalet inspektorer. Det är däremot inte säkert
att alla kontoren behöver vara kvar, ett alternativ är våra husbilar med mobila kontor.
Dela med dig av ett praktiskt tips till
andra skogsägare...
– Använd alltid skyddsutrustning och
tvätta huggarbyxorna regelbundet. Det
finns en gammal myt om att de inte mår
bra av att gå i tvättmaskinen. Genom Säker
skog har jag lärt mig att det är helt fel.
Hur stor är gården?
– Vi har köpt till en del. Nu är här totalt
280 hektar, varav 240 hektar produktiv
skogsmark.
Finns det planer att köpa mer?
– Inte till dagens priser. Nu går det inte
att räkna hem en affär. En del säger att det
långsiktigt alltid lönat sig att köpa mark,
men jag är inte så säker. För oss måste det
finnas samordningsvinster för att det ska
bli intressant.
Vilken är den finaste stunden i skogen?
– Jag kan njuta av att se resultatet efter en
fin gallring, eller efter ett tufft pass med röjsågen då jag vänder mig om och ser hur fint
det blev. Då kan jag känna riktig glädje.
En favoritsysselsättning är att
stamkvista.
N Tips stamkvistning
I artikeln berättar Gunilla Kjellsson att
stamkvistning är ett favoritjobb i skogen.
Dels blir det vackert, dels kan det bli en
bra affär på sikt.
Lönsamheten beror förstås på framtida
marknad, men i dagsläget har kvistfria
fanerstockar ett högt värde.
Här är några allmänna tips
om stamkvistning:
✔ Ju tidigare åtgärden görs, dess fler kvistfria årsringar blir det.
✔ Tall kan gärna stamkvistas i ett par
omgångar. Första kvistningen kan vara när
stammen är kring sju centimeter i diameter,
8
men då bör man inte ta bort för mycket
av grenkronan eftersom trädet då förlorar
tillväxt.
✔ Det är bra att märka ut och ha koll på
vilka träd och bestånd som är stamkvistade.
För surfaren:
I Vi Skogsägare nr 6-09 fanns en längre
artikel om stamkvistning. Den och andra
tidigare nummer kan läsas på www.atl.nu/
viskogsagare
Det går också att googla på Skogsskötselserien, då kommer man till en nätbok om
skogsskötsel där ett av kapitlen handlar om
stamkvistning.
Vilket är roligaste jobbet på gården?
– Jag gillar att stamkvista.
Är det en bra investering?
– Kanske, men vad virket är värt om 50
år är omöjligt att veta. Jag tycker i vilket
fall det är en bra investering för att tallskogen blir så vacker. Arbetet är ren terapi.
Både jag och föräldrarna har våra skogspromenader genom tallskogen och vi alla
blir glada över att se den fina skogen.
Är det roligt att vara skogsägare?
– Ja, det tycker jag verkligen! Tänk vilken känsla att gå omkring här i skogen och
veta att det är bara Jannes och mitt. Att
plantera tall och fundera över hur det ser
ut om tio år och planera för den där tjusiga
björkskogen som jag hoppas blir möjlig att
få till. Allt det där är jätteroligt.
VI SKOGSÄGARE 3/12
MOT FRAMTIDENS
PRODUKTIVITET.
OCH VIDARE.
www.komatsuforest.se
Äntligen är nya Komatsu 865 här. Slutavverkningsskotaren
som på ett unikt sätt möter de nya miljö-, produktivitetsoch kostnadseffektivitetskraven. Med den miljövänliga
och bränslesnåla E3power-motorn. Den nya hytten med
överlägsen rymd, sikt och förarkomfort. Den ledande
tekniken i styrsystemet MaxiXplorer. Och inte minst den
nya, kraftoptimerande transmissionen som ger en suverän
framkomlighet oavsett terräng. Resultatet blir maximal nytta
och produktivitet ur varje hästkraft och liter diesel. Just den
produktivitet som det moderna skogsbruket kräver.
NÄRINGSPOLITIK
GcXkj]ile^[fdXi`jbf^\e
<
nligt riksskogstaxeringen finns det
ett omedelbart röjningsbehov på 1,5
miljoner hektar i Sverige i dag. Det
motsvarar flera tusen årsarbeten.
Det kommer samtidigt signaler från
många skogsentreprenörer om att det är
svårt att rekrytera tillräckligt många
lämpliga maskinförare.
Även om det inte går att prata om
arbetskraftsbrist ännu, är det uppenbart
att det finns utrymme för fler duktiga
människor inom skogsbruket i dag.
QQQ
Trots att det finns möjlighet till många
intressanta arbetstillfällen i skogen har vi
en stor generell arbetslöshet och en
gigantisk arbetslöshet bland ungdomar.
Det är någonting som inte stämmer här.
Är ungdomarna lata? Vill de inte jobba i
skogen? Är det bara programledarjobb
eller programmerarjobb som lockar?
Det tror jag är helt fel! Däremot är
förutsättningarna annorlunda i dag än för
25–30 år sedan. Allt fler ungdomar växer
upp i storstäder eller större tätorter och
får ingen naturlig koppling till skogen
och skogsbruket. Skogen känns helt
enkelt främmande.
Rekryteringsbasen i form av ”bondgrabbar” blir allt mindre.
Det finns
anledning att
med förnyade
krafter lansera plantering
som sommarjobb och en
fortsatt väg
in i skogsbranschen.
Foto:
Matts Bildström
QQQ
Hur ska vi då locka tillräckligt många
unga människor till vår näring?
Ja, vi behöver nog ett helt batteri av
åtgärder. Regeringens satsning på Skogen
i Skolan inom ramen för Skogsriket är en
viktig början. Konceptet Skogen i Skolan
är bra för att tidigt väcka intresset för
skogen och skogsnäringen, men behöver
mer resurser och nya idéer för att
utvecklas.
Naturbruksgymnasierna behöver
utveckla skogsbruksinriktningen till en
verkligt kvalificerad yrkesutbildning för
skogsarbetare och maskinförare. Här har
entreprenörer och skogsföretag ett stort
och viktigt ansvar att erbjuda praktikplatser för dem som vill pröva på och
träna upp sig i maskinföraryrket.
QQQ
Vi måste också inse att de flesta
ungdomar i dag växer upp med datorer
och ”sociala medier” som en naturlig del
av livet. Det är både en möjlighet och ett
problem. En möjlighet i så måtto att det
krävs datorvana om man ska köra en
modern skogsmaskin i dag.
Det är dock ett problem att twittra eller
facebooka i dagens maskiner om man vill
upprätthålla en rimlig produktivitet.
10
Frågan vi måste ställa oss är om det är fel
på maskinerna eller ungdomarna. Det
borde rimligen gå att hitta tekniska
lösningar i maskinhytten så att även
ungdomarna känner sig hemma där.
QQQ
En nygammal åtgärd som jag tror mycket
på är att i betydligt större utsträckning
erbjuda sommarjobb till ungdomarna.
Planteringsarbete för de yngre och
röjning för de äldre gymnasieungdomarna.
Arbetsledningen skulle kunna skötas
av elever från skogsmästar- och jägmästarutbildningarna med handledning från
skogsföretagen.
Det kan skapa en naturlig inblick i vad
skogsbruk är och förhoppningsvis väcka
intresset hos ett antal ungdomar för att
söka sig vidare inom skogen.
investering i skogsvård, bidra till ett ökat
intresse för skogsbruk och samtidigt
minska ungdomsarbetslösheten. Det
borde inte vara så svårt att skapa ett
intresse för detta om det sker på
marknadsmässiga grunder med ett
kvalitetssäkrat resultat.
Det känns som en prioriterad uppgift
för oss inom familjeskogsbruket att
stödja och delta i arbetet för att få
ungdomar engagerade i skogsbruket
inför framtiden.
QQQ
Det som behövs för att lösa detta är god
vilja från skogsföretagen att organisera
det hela. Det krävs givetvis också skogsägare som är villiga att ställa upp med sin
skog.
För mig låter det som en väldigt
tilltalande tanke att göra en lönsam
Sten Frohm
Chef LRF
Skogsägarna
VI SKOGSÄGARE 3/12
HAR DU OCKSÅ
BYXOR STÅENDE
I DIN SKOG?
VI BEHÖVER DITT LÖVTRÄD
Efterfrågan på samtliga lövsortiment är stor inom Södras industrier. Produktionen av textilmassa i Mörrum fortsätter att utökas och vi kan nu använda både björk och asp vid framställningen. Vi har också stor efterfrågan på de sågade lövsortimenten, där exporten tagit fart.
Ditt löv är värdefullt! Du vet väl att vi nyligen höjde ersättningen för aspmassaved?
Planera din lövavverkning i höst redan nu.
Ring din lokala inspektor för mer information, eller ring 0470-890 00 så hjälper vi dig
till rätt person.
Med Södra gör du alltid en god affär
Besök vårt Skogsägarnät skog.sodra.com
TEKNIK
Om några
sekunder
klickar det till
och gripen har
dockats till
kranen. Allt
manövreras
från förarhytten.
Dragningen av hydraulslangarna
till centrum av rotatorn är en del
av ”hemligheten” bakom snabbkopplingen.
Fästet för aggregatet med elkontakt och automatiska kopplingar
till hydrauliken.
;\_Xi
^i\ggfd
[i`mXi\e
Tio sekunder och en
snabbkoppling kan öppna
vägen för drivaren.
Konstruktionen finns på
Fiberdrive, en maskin full
av ny teknik.
Text & foto: Pär Fornling
L
nder många år har forskarna insett
fördelarna med en drivare, problemet har varit att hitta en teknik
som fungerar i praktiken.
Veteranen Christer Lennartsson och kollegan Andreas Andersson har nya lösningar
på problemen.
Det handlar om en kombinerad skördare och skotare. När trädet är fällt kapas
12
stockarna direkt ner i lastutrymmet.
Fördelarna är flera:
✔ Under rätt förutsättningar ökar
produktionen per arbetad timme.
✔ Det är billigare att flytta en maskin till en avverkning i stället för
två.
✔ Virket läggs aldrig på marken,
det krävs därför ingen energi för att
lyfta upp och lasta stockarna. Dessutom är det inte någon risk att virke
glöms bort i ris och snö.
Konstruktören
MEN DET FINNS också uppenbara problem. Det finns visserligen drivare (Pika)
för klenare avverkning och det senaste
fullskaliga försöket var Valmets gallringsdrivare, men det har inte blivit något genombrott för tekniken.
En utmaning är att kombinera ett kraft-
VI SKOGSÄGARE 3/12
FIBERDRIVE
en maskin full
av ny teknik
De nya
hjulen är
garanterat
punkteringsfria.
Varje
drivhjul har
en egen
pendelarm
och drivs
av en egen
motor.
fullt skördaraggregat med en bra grip för
lastning.
– Kombinationen är omöjlig. Jag har
själv gjort flera försök, konstaterar Christer
Lennartsson.
I STÄLLET HAR han konstruerat snabb-
fäste som gör att föraren på tio sekunder
kan skifta mellan en renodlad grip och ett
skördaraggregat.
Det patenterade systemet passar till alla
fabrikat. På testmaskinen sitter ett aggregat
från SP och en grip från Cranab.
Jämfört med kombiaggregaten blir den
här lösningen ungefär ett ton lättare.
Uppfinnaren
VID EN närmre granskning hittar vi yt-
Testföraren
Trion bakom Fiberdrive,konstuktör
Andreas Andersson,
uppfinnare Christer
Lennartsson och testförare Jon Lennartsson.
terligare en hel rad nya lösningar på testmaskinen, som nu körts i tusen timmar:
✔ Hjulen
För att få ner marktrycket är det
hela 10 stycken. Drivhjulen till banden är en helt ny konstruktion av
massivt gummi.
✔ Drivningen
I fyra av hjulnaven sitter individuella hydraulmotorer som mäter och
anpassar krafttillförseln till varje
hjul i varje moment. Dessutom bidrar de massiva drivhjulen till mer
dragkraft.
✔ Kranen
En traditionell kran till ett skördaraggregat kan inte lyfta högt nog för
att lasta virke, därför krävdes en ny
konstruktion.
Fortsättning sid 14
VI SKOGSÄGARE 3/12
13
Fortsättning:
TEKNIK
De har grepp
om drivaren
✔ Nivellering
Maskinen ställer sig vågrätt genom
individuell pendelarm/svängkrans
vid varje hjul (normalt brukar de
vara ihopkoppade parvis).
Kranen är monterad vid sidan av hytten,
precis som en på en grävmaskin och skymmer därmed inte sikten.
LASTUTRYMMET KAN svängas och
vinklas för att passa direktlastningen. Totalt lastas 17,5 ton (20 kubikmeter).
– Maskinen i det här utförandet väger 25
ton. Den variant som ligger klar hemma på
ritbordet blir lättare. Det här är första bygget och det är klart att vi hela tiden hittar
en del att förbättra, men på det hela taget
går allt enligt planerna, säger Christer Lennartsson.
Han hoppas nu att någon av maskintillverkarna ska nappa på idén och dra igång
serieproduktion.
Christer Lennartsson har gjort resan från
idé till färdig produkt flera gånger tidigare.
Tillsammans med Jan Carlsson konstruerade han Fiberpac som rullar ihop hyg-
Poängen med drivaren är att virket aldrig landar på marken utan lastas direkt.
gesrester till biobränsle. Den första maskinen var klar 1988 och säljs nu av John
Deere.
KNAPPA 15 ÅR senare presenterade de
Besten, en förarlös skördare som styrs av
två skotare. Den ligger nu i malpåse, men
mycket av tekniken återfinns i den nya
drivaren. Det gäller exempelvis den trådlösa dataöverföringen från skördarhuvu-
det till hyt- Efter att ha avverkat och
ten, vilken fyllt lasset är hydrauloljan
är en pussel- bara 24 grader, vilket
bit för att borgar för relativt låg
snabbkopp- bränsleförbrukning.
lingen ska
fungera.
Det tiltbara lastutrymmet och hydrauliken är andra idéer som hängt med till drivaren.
NYA OUTLANDER
™
OUTLANDER 800R XT & 1000 XT är helt och hållet omdesignade 2012. De är utrustade med marknadens ledande Rotax®-motorer och har många
innovationer som förbättrar körkvaliteten och komforten och som gör fordonet ännu lättare att hantera. Det nya chassit, utvecklat enligt principen
Geometric Contact Control, minimerar oönskade beteenden och hjälper till att hålla alla fyra hjul i kontakt med marken. 2012-modellen av G2 Outlander är modern, har en banbrytande design och är utrustad med många egenskaper som underlättar servicen. Lägg till trestegsservostyrning,
handtagsskydd, en vinsch och robusta stötfångare – plus smarta BRP-tillbehör – så har du ett fordon som är redo för allt i skogen!
OUTLANDER 800R XT
Gul (väg & terräng)
OUTLANDER 1000 XT
Magnesium (väg & terräng)
LINQ PREMIUM 124 L
TRUNK BOX
LINQ DELUXE FRONT
MODULAR 44 L BAG
Praktisk och extra stor förvaringsbox
som rymmer upp till 3 hjälmar. Vattentät och av slitstarkt polypropylene.
Ingår i det nya LinQ-systemet som gör
montering och lossning utan verktyg
enkelt.
Mångsidig, stryktålig, snygg och rymlig
väska för främre lasträcket. Ingår i det
nya LinQ-systemet.
can-am.se
brp.com
© 2012 Bombardier Recreational Products Inc. (BRP) ® ™ och BRP-logotypen är varumärken som tillhör BRP eller dess dotterbolag.
14
VI SKOGSÄGARE 3/12
sSkog nj
mpa
99.900:-
ka
Vagnen på bilden är extrautrustad med bland annat ett extra par stöttor. Ingår ej i priset.
Kampanj Palms P610-8
Palms 610-8 är en 8 tons vagn, utrustad med 6,1 m kran. Idealiskt skogsekipage för
ved, massaved och timmer.
Kranen är bultad och avtagbar med teleskopiska stödben. Byggd med samma höga precision som
Palms större skogsvagnar. 400-15,5 hjul är standard.
P610-8, ord. pris .....................113.900:-
P610-8 Kampanjpris: ..... 99.900:Rekommenderade utrustningsalternativ:
Bomvinsch med radioenhet........ 16.500:Mellanbanke inkl. stöttor ............. 3.900:Svängdämpare ............................ 3.900:Lyftdämpare ................................ 3.800:-
När du köper en ny Palms skogsvagn kan du
välja att utrusta den med hydraulservo.
Gäller från modell P610 till P680.
Hydraulservo är ett lätt paket med utmärkt
precision och ergonomi.
Just nu: 14.900:- (27.000:-)
Palms har ett brett sortiment skogskranar och skogsvagnar:
Besök nordfarm.se
OPSEGBSNTFt
Priser är rek. ca-priser exkl. moms och gäller maskiner i grundutförande. OBS! Vagnen på bilden är extrautrustad..
Kampanjen är giltig till och med 29/6-2012.
MARKNAD
EpZ_\]j\icalj]iXdk`[
Den blivande
koncernchefen för
Setra ser tecken på
att marknaden börjar
vända uppåt för
sågverken.
@
augusti går Börje Bengtsson
i pension och ersätts av Johan Padel som chef för Setra,
med Sveaskog och Mellanskog
som huvudägare.
Hur väl känner du
företaget?
– Ganska bra. Hela min yrkeskarriär är i träbranschen. Jag
börjar i mitten av juni och
kommer att resa runt och bekanta mig närmre med koncernen innan jag tar över den 1
augusti.
Var har du arbetat
tidigare?
– Det har varit flera olika träföretag. Närmast kommer jag
från en tjänst som divisionschef på Moelven Timber.
Finns det anledning till oro
över Setras negativa
årsresultat?
– Det har varit några tuffa år,
men Setra är i grunden en bärkraftig industri som har potential att ha en lönsamhet på
N Trä tar marknadsandelar
Johan Padel framhåller att det
industriella träbyggandet tar
marknadsandelar och han stöttar
sig på färsk statistik.
Över 90 procent av småhusen
har trästomme.
För flerfamiljshus med mer än
två våningar är andelen över
50 procent och för flerfamiljshus över två våningar är
andelen över 15 procent.
Över 30 procent av alla hallar
och sporthallar byggs i trä.
Över 20 procent av alla broar
byggs i trä.
samma nivå, eller bättre, som
branschen i övrigt.
Är man på rätt väg?
– Ja. De senaste åren har
grundförutsättningarna blivit
bättre genom ett bra strukturarbete. Jag vill fortsätta den
inriktningen och förstärka
med det som är mina starka sidor.
Men hela branschen tycks
ha problem.
– Jag tror sågverken har framtiden för sig. Trä är miljövänligt, vackert och modernt. För
att ta tillvara på möjligheterna
måste sågverken tillåtas tjäna
pengar, vilket innebär att branschen måste hålla i timmerpriserna, som är den stora kostnaden.
Tyskland Sverige
Areal skog
Virkesförråd
Avverkning/år
Miljoner ha
11
28,2
Miljoner m3
3,4
3,3
57
87,3
Tyskland har
gått om Finland
O Tyskland har växt om
Johan Padel på väg mot
Setra.
Och hur går det med
träkonjunkturen?
– Jag är ganska optimistisk.
Det finns tecken på att det
vänder i USA och jag tror på
en långsam återhämtning av
byggkonjunkturen. Det går
inte fort, vilket bara är sunt för
branschen.
På skogsnäringsveckan
talade du dig varm för
Svenskt trä.
– Det är branschens gemensamma varumärke som jag
gärna talar om.
– Det är verkligen roligt att
nästan alla sågverken har lyckats gå samman och marknadsföra trä både i Sverige och på
exportmarknaden. Jag är övertygad om att det betalar sig på
sikt.
Finland som skogsnation och
virkesförrådet är större än
Sveriges.
Det konstaterar Torbjörn
Johnsen, mässchef på Elmia i
Jönköping, som kartlagt
dagsläget.
Han har ett speciellt intresse
för Tyskland genom samarbetet mellan Elmia och den tyska
mässan KWF (Kuratorium für
Waldarbeit und Forsttechnik)
som arrangeras i mitten av
juni.
– Den sammanlagda
skogsarealen är visserligen
mindre än hälften av Sveriges
men i dag har de välskötta
tyska skogarna ett större
virkesförråd och den årliga
nettoavverkningen överstiger
numera Finlands, vilket gör
Tyskland till EU:s näst största
rundvirkesproducent efter
Sverige, säger Torbjörn
Johnsen.
Plantageodling i Kina
av eucalyptus som är
knappa två år gammal.
Foto: Stora Enso
Skördaren kommer snart
att fälla skog i Ryssland.
Jätteorder
från Ryssland
B@E8
<lbXcpgkljk`ccepkkdXjjXYilb
Plantageskog i Kina
ska försörja ett
massabruk som Stora
Enso bygger.
O De första handfasta stegen
togs 2002 då bolaget började
anlägga plantager för eukalyp16
tus i Guangxi i södra Kina. I
dag har det hunnit bli 90 000
hektar och odlingarna är på
väg att öka till 120 000 hektar.
Därmed kan de försörja ett
nytt massa- och kartongpappersbruk som planeras. Totalt
är det en investering på 1,6
miljarder euro.
Går det som planerat kommer tillverkningen igång under
år 2014.
I en första etapp är målet att
göra 450 000 ton kartong och
därefter öka till 900 000 ton
vätskekartong till världens
snabbast växande förpackningsmarknad.
O Rottne har tecknat en av
företagets största enskilda
order någonsin. Ett ryskt
företag har beställt skogsmaskiner till ett värde av drygt 40
miljoner kronor.
Det handlar om både
skördare och skotare av
mellanstorlek. Maskinerna
kommer att levereras i tre
omgångar under året, berättar
Rolf Andersson, vd på Rottne
Industri.
VI SKOGSÄGARE 3/12
J‚^m\ib\eg‚
fg\iXk`fejYfi[\k
Efter en dramatisk
upptakt blev Södras
stämma något av en
nystart.
400
300
200
100
0
Okt Nov Dec Jan Feb Mar
Äntligen byggs
fler trähus
E
ågra dagar innan ombuden träffades i Ronneby avskedades vd
Leif Brodén. Dramatiken
präglade årsstämman, men det
ledde inte till några kritiska
frågor. Styrelsen fick fullt
mandat att gå vidare med ett
nytt strategiprogram och att
framför allt ta itu med problemen för Södra Timber.
Ett paket med textilmassa från Mörrum som går vidare till ett
för sågverken bidrog till vd- spinneri för att bli tyg.
skiftet. Dessutom nämns kraven på ledarskap och tydlighet.
– Jag tycker inte riktigt man
dragit nytta av de krafter som
Christer
finns och inte haft fullt fokus
Segerpå vad som kan göras inom
stéen flagSödra Timber, sade ordförande
gade för
ett aktivt
Christer Segerstéen.
näringsHan berättade att ersättningpolitiskt
en till Leif Brodén, enligt avtaarbete.
let från 2004, är 19 miljoner
kronor och kostnaden för Söd- sågverken för ett negativt rera 25 miljoner kronor.
sultat på 108 miljoner kronor.
Dagen efter lämnade Peter – Vi har patienten på operaNilsson, vd för Södra Timber, tionsbordet och det är inget lioch i turbulensen följde ytterli- tet skrubbsår vi ska laga, kongare ett par nyckelpersoner.
staterade Håkan Svensson.
Han berättade att ett nytt åtDET LEDDE till en ny orga- gärdsprogram sjösatts. Det
nisation med Gunilla Saltin handlar både om att gasa och
som tillförordnad vd. Hon är bromsa. De tidigare planerna
dessutom fortsatt vd för mas- på att möta den besvärliga
sabruken (Södra Cell).
marknaden med produktionsHåkan Svensson är tillförod- stopp är avblåsta.
nad vd för Södra Timber, han
En första åtgärd är att slå
är dessutom chef för Södra ihop försäljningen från Timber
Skog.
och Interiör. En och samma
Ledningsgruppen har krympt säljare ska alltså uppvakta
genom att ekonomichef Carina byggmarknaden med både
Olsson fått vidgat ansvar och byggvirke och golv eller lister.
medlemschef Magnus Berg nu
Håkan Svensson har samlat
också är informationsdirektör. alla nio sågverkscheferna i en
Dessutom är Ulf Edman ny ledningsgrupp och varje enhet
chef för Södra Interiör.
har pressen på sig att bättra resultaten.
DEN NYA laguppställningen
har många frågor att ta tag i. FÖR ATT få lönsamhet på
För årets första fyra månader den nya jättesågen i Värö är
gjorde koncernen en förlust på medicinen att skruva upp pro40 miljoner kronor. Av det stod duktionen.
VI SKOGSÄGARE 3/12
500
Diagrammet visar den
totala orderingången i
miljoner kronor för trähus
de senaste sex månaderna
jämfört med samma period
föregående år.
Av Pär Fornling
DEN DÅLIGA lönsamheten
600
– Vi planerar att gå upp till
treskift i oktober och behöver
göra kompletterande investeringar.
Till det här kommer ett bekymmersamt marknadsläge.
Frågan är när sågverken
åter går med plus?
– Det hänger på många saker.
Till hösten börjar nog 3-4 sågverk tjäna pengar. Vi har oceaner av arbete framför oss, säger
Håkan Svensson.
LIKVÄL PRÄGLADES stäm-
man av en positiv underton.
Christer Segerstéen lyfte fram
skogens betydelse för ett hållbart samhälle och i anslutning
till stämman hölls en officiell
invigning av linjen för textilfiber vid Mörrums bruk,
– Det har gått bättre än planerat. Från början trodde vi att
det skulle ta tre år att nå full
produktion, nu är vi nästan där,
sa Gunilla Saltin, för dagen
iklädd en tröja av viskos (tyg av
träfiber).
Lönsamheten för massan har
också börjat vända uppåt.
– Vi har höjt priserna och får
draghjälp av en relativt stark
dollar. För helåret tror jag vi
kan nå vårt avkastningskrav,
säger Gunilla Saltin.
Hela styrelsen fick fortsatt
förtroende och utökades med
skogsägaren och företagaren
Stefan Olsson.
O Efter flera rapporter med
dystra prognoser noterar TMF
(Trä- och Möbelföretagen) en
vändning.
– Vår bedömning är att
nedgången nu har bottnat och
att vi skönjer en svag uppgång,
säger vd Leif G Gustafsson.
Orderingången för trähus
ökade med 5 procent jämfört
med mars 2011. Även om det
nu är en vändning konstaterar
Leif G Gustafsson att den
kommer i ett bottenläge.
– Vi är nu nere på oerhört
låga nivåer, så här få småhus
har aldrig tidigare byggts i
Sverige.
– De senaste 20 åren har vi
byggt ungefär hälften så många
bostäder per capita jämfört
med Norge, Danmark och
Finland.Vi har en brist på
250 000 lägenheter i Sverige,
en brist som bara växer så
länge vi inte bygger fler
bostäder, säger Leif G
Gustafsson.
Trähusbyggandet i Sverige
och utomlands är loket för
konsumtionen av trävaror och
därmed hela sågverksrörelsen.
Tanka trä
i Värmland
O Många krafter arbetar för
att Värmland ska visa vägen då
det gäller att framställa
fordonsbränsle från skogen.
Värmlandsmetanol, med Björn
Gillberg i täten, planerar en
storskalig fabrik och även
Rottneros har planer på
metanoltillverkning.
Energikontoret i Värmland
har under våren gjort en
studie där man undersökt hur
långt råvaran räcker. Om hela
potentialen för skogsråvara i
Värmland används räcker det
till att producera biodrivmedel från skogsråvara 1,4 TWh
till 2 TWh beroende på vilket
drivmedel som produceras.
17
MARKNAD/TEKNIK
XXXXXXXXXX
Ki€]ejk\im`ee\i
d\[d`caXi^ld\ek
Träfönster tar
marknadsandelar,
men plasten är ett
självklart val i många
länder.
@
Sverige har 90 procent av
alla fönster en stomme av trä
(ibland med aluminium på utsidan) och i Finland är andelen
100 procent!
Danmark och Norge ligger
nästan på svenska nivåer.
Men ute i Europa är bilden
den omvända. Där dominerar
plasten och marknadsandelarna
för trä pendlar mellan 10 och
20 procent.
Några få länder (Italien, Holland, Belgien och Schweiz) ligger på omkring 40 procent. Det
berättar Håkan Jeppsson. Han
är vd för Inwido som på kort tid
vuxit till Europas största tillverkare av träfönster.
DET BÖRJADE med att investmentbolaget Ratos köpte
Elitfönster för knappa tio år
sedan. Efter ytterligare ett
30-tal köp av fönster- och dörrföretag har Inwido nu ett
Håkan
Jeppsson, vd
för Inwido.
20-tal varumärken och säljer
fönster för 5 miljarder kronor i
15 europeiska länder.
– På lång sikt kommer trä att
ta marknadsandelar. Trä är bäst
ur energisynpunkt och vill man
ha det mest underhållsfria kombinerar man med aluminium på
utsidan, säger Håkan Jeppsson.
ETT POSITIVT tecken är
England. Precis som i flera
andra länder är andelen träfönster bara omkring 20 procent, men nu börjar miljöargumenten ge resultat.
– I upphandlingarna till OSbyggnaderna förbjöds plast av
miljöskäl, vilket är ett tecken
på att träfördelarna börjar få
genomslag, säger Håkan Jeppsson.
Totalt i Sverige finns det 131
företag som tillverkar fönster
med en omsättning på drygt 4
miljarder kronor.
Pristagarna
Mats Blomberg och Jacob
Sörensen.
Foto: Ola Åkerborn
Prisade på Södras stämma
<
n möbel med det spännande namnet ”Livsarkivet”
håller på att växa fram på Carl
Malmstens snickeriutbildning.
Mannen bakom verket Jacob
Sörensen har fått 100 000 kronor i stipendium ur Gösta Edströms Hedersfond.
Priset delades ut på Södras
stämma.
Där prisades också Mats
Blomberg, som arbetar med
näringspolitiska frågor, med
30 000 kronor i form av priset
till hedersordföranden LarsEric Åströms ära.
Fint trä förpackas i dålig plast
O Håkan Lindh, vd för Holmen
Timber, är självkritisk till hur
branschen levererar sina
produkter.
– Vi tillverkar utmärkta trävaror
och slänger på halvdålig plast
som ofta ser för jäkligt ut när det
kommer fram till kunden. Jag tror
det skulle kunna betala sig med
ett mer exklusivt emballage, sa
han i ett anförande under
18
Skogsnäringsveckan
och tog modebranschen som ett
föredöme.
– Köper du
underkläder får du
både en fin
förpackning och en
liten bok med
köpet, konstaterar
Håkan Lindh.
Håkan
Lindh, vd
Holmen
Timber.
Reglage i tiden
O En ny röjsåg från Stihl har årstidsanpassad motor. Det
är ett reglage för sommar och vinterdrift som uppges
bidra till att förgasaren inte blir nedisad under vintern.
Annars är tanken bakom den nya konstruktionen att
överlåta alla inställningar till maskinen genom elektronisk motorstyrning.
Den nya modellen kallas FS 560 och är en av
företagets starkaste röjsågar på 2,8 kW (3,8 hk).
Bättre avgasrening
ODen mest
synbara
förändringen på
Komatsus
nya skotare
är hytten som
fått bättre
sikt och blivit
rymligare.
Kontrollerna
är lite
Föraren har fått fler avställningsytor och en
annorlunda
och förarsto- tystare arbetsmiljö.
len har
förbättrats. Under huven har motorn framför allt blivit bränslesnålare och miljövänligare genom en katalysator efter motorn, i
avgassystemet. Maskinen finns i två modeller, 855 som lastar 13
ton och 865 som lastar 15 ton.
Bildlig kommunikation
OEn fördel med att kombinera jaktradio och gps är
att man hela tiden har koll på var i terrängen
jaktkamraterna befinner sig.
Möjligheten finns Garmin Rino. Det är helt enkelt en
jakt och kommunikationsradio i kombination med en
gps.
På kartan kan man kolla in var vännerna (med
samma jaktradio) befinner sig och man kan förstås
också använda kartan för att orientera sig. Dessutom
går det att skicka textmeddelanden.
Den nya
vattentäta
Modellen kostar kring 4 500 kronor med en
kommunikagrundläggande karta, därutöver går det att köpa
tionsradion.
till mer detaljerade kartor.
Som i en liten ask
OEn enklare variant av barkborrefälla lanseras
av Skogma. Fällan är gjord i wellpapp och
laddad med feromon. När barkborrarna fångats
in destrueras hela fällan. Ett paket med sex
engångsfällor kostar knappa 1 500 kronor.
Mannen bakom den patentsökta konstruktionen är Lars-Erik Gustafsson från Pålsboda.
Fällan monteras med spännband
mellan två stolpar.
Dykarkänsla
OEn varmare och lite annorlunda modell av
gummistövel är ”Muckboot”. Skaften är
tillverkade av värmeisolerade neopren (vilket
också används i dykardräkter). Det gör också
att skaften är vikbara och att det inte finns
några irriterande skarvar.
De finns i lite olika modeller. En variant
uppges isolera ner till minus 40 grader. Priset Företaget ”Muck
är omkring 1000 kronor och stövlarna säljs i boot company”
startade 1999.
välsorterade jaktbutiker.
VI SKOGSÄGARE 3/12
<bfefd`\og\ik\eKfdXjBXicjjfe^\ii‚[
Hur klarar jag stigande
fastighetspriser vid ett
generationsskifte? Är
klyvning bättre än samägande?
=
rågorna, från en av Vi Skogsägares
läsare, är både vanliga och berättigade.
Jag har inte varit verksam under så
många år men vågar ändå påstå att attityden till generationsskiften förändrats.
✔ Det finns en större medvetenhet om
fastigheters värden än tidigare.
✔ Ambitionen i de allra flesta generationsskiften är att behandla syskon så lika
som möjligt ekonomiskt.
Det blir förstås inte lättare när värdet på
skogsfastigheter skjutit i höjden.
Förenklat kan man säga att generationsskiften av skogsfastigheter har gått från att
vara problematiska ur skatteperspektiv till
att bli problematiska ur kompensationsperspektiv.
REGELVERKET kring generationsskiften
har nämligen förenklats högst påtagligt på
knappa tio år.
✔ Den största skillnaden gäller arvs- och
gåvoskatten som numera är helt avskaffad.
Därutöver är det i dag möjligt att överlåta periodiseringsfonder, expansionsfond,
sparad räntefördelning och skogskonton.
Samtidigt måste jag poängtera de långsiktiga skattefrågorna.
Det förenklade regelverket har tyvärr lett
till att det gjorts överlåtelser som enbart
tagit hänsyn till att det inte kostar något i
arvs- eller gåvoskatt längre.
Många har upprättat en enkel gåvohandling. Men ingen tanke har ägnats åt skattesituationen för den som tar över och hur
han eller hon ska klara av att skatta fram
överskott från skogen på ett vettigt sätt för
att klara av att amortera av sina skulder.
UTGÅNGSPUNKTEN för ett genera-
tionsskifte är familjens sammanlagda förmögenhet.
Det är familjens samlade nettovärde som
är den tillgångsmassa som ska fördelas i
en arvssituation. Nettovärdet räknar man
ut genom att fingera en försäljning av alla
tillgångar och att man betalar erforderliga
skatter och löser alla skulder.
En fördel när man gör affärer inom familjen kan vara att det kanske inte är någon
panik med att få fram pengar. Om föräld-
KfdXjBXicjjfe#CI=Bfejlck
VI SKOGSÄGARE 3/12
■ KLYVNING AV FASTIGHETEN kan
vara en framkomlig väg. Det handlar helt
enkelt om att dela upp gården mellan barnen.
Om man är inne på det spåret ska man i
ett tidigt skede ta kontakt med Lantmäteriet för att försäkra sig om att det över huvud taget är möjligt.
Foto: ISTOCKPHOTO
rarna behöver pengar först om några år kan
det vara klokt att upprätta en revers som
förfaller till betalning när det behövs. Det
kan underlätta högst avsevärt.
FINANSIERINGEN för den som tar över
görs vanligen genom en kombination av tre
möjligheter:
■ Egna besparingar
Självklart är det positivt för övertagaren
att ha sparat på sig ett eget kapital att
skjuta till vid övertagandet.
■ Skogsavverkning
Planering för ett generationsskifte går
ofta ut på att spara ihop avverkningsmogen skog. Under förutsättning att
övertagaren har skattemässiga förutsättningar att hantera stora inkomster är det
ett effektivt sätt att skapa likviditet.
■ Banklån
Fast egendom och särskilt skog lämpar
sig väl som säkerhet för banklån. Även
om det finns gott utrymme för säkerhet
så är förstås återbetalningsförmågan
avgörande. Hur ser planen ut för att
kunna amortera av banklånen?
ATT STYCKA AV och sälja delar av
marken är ett sätt att underlätta generationsskiftet och frigöra kapital.
Delförsäljningar av mark kan antingen
ge kapital genom extern försäljning eller
att man använder sig av avstyckning av
tomter eller sommarstugor som syskonkompensation.
Även om värdet på en enskild sommarstuga inte är jättestort så kan det göra stor
skillnad eftersom det får dubbel effekt.
Det sänker värdet på skogsfastigheten
och ger ett bidrag till broderns eller systerns kompensation.
Därutöver kan det vara en känslomässigt
bra lösning för den som blir utlöst.
Om det finns framtida exploateringsvärden som är osäkra kan man skissa på
lösningar som faller ut till betalning när
exploateringen blir verklighet.
Det är dock klokt att tidsbegränsa sådana lösningar.
■ SAMÄGANDE innebär att syskonen
äger gården tillsammans.
Kanske är ingen i familjen tillräckligt
motiverad att axla hela den ekonomiska
bördan och ansvaret. Eller vill flera syskon
absolut vara ägare. Alternativt så finns
inte ekonomiska möjligheter till att köpa
ut föräldrar och/eller syskon.
Och samägande behöver absolut inte
vara fel. Särskilt inte när alternativet är att
skapa stora orättvisor i ett snedfördelat
generationsskifte. Förvisso kan man tycka
att man skjuter problemen på framtiden
men frågan kvarstår förstås; vad är alternativet?
SOM RÅDGIVARE är jag angelägen om
att peka på de olika aspekterna av att äga
tillsammans. Man ska vara medveten om
svårigheterna som kan komma att uppstå.
Naturligtvis riskerar det att bli spänningar
i ett samägande om det är stora skillnader
mellan vad delägarna kan bidra med eller
kräver, både i termer av arbete men också
ekonomi.
Lösningen ligger i att reda ut förväntningarna på varandra och ha fastlagda
ansvarsområden och rutiner för hur beslut
fattas. Det är exempelvis högst rimligt att
betalning utgår för nedlagt arbete som man
i annat fall hade fått köpa in.
Dessutom kan man inte nog poängtera
vikten av öppenhet och information vad
gäller ekonomin. Det ska inte råda några
tveksamheter om vart pengarna kommer
ifrån och vad de använts till i en samägd
fastighet.
Avslutningsvis kan man konstatera att
ett generationsskifte kan vara komplext
och kräver många gånger lång planering.
Det gäller att vara kreativ för att hitta
lösningarna. Det kan det vara väl värt
pengarna att ta hjälp för att komma med
förslag och framför allt att säkerställa den
formella kvaliteten av generationsskiftet.
kfdXj%bXicjjfe7bfejlck%ci]%j\
19
EKONOMI
xxxxxxxxxxx
>\e\iXk`fejjb`]k\g‚^‚e^6
NÄRINGSPOLITIK
Afb\ifZ_[`Xcf^
Ett nytt kapitel skrivs i skogspolitiken. Formerna
förändras och nya maktcentrum växer fram, men
kärnfrågorna känns igen:
Behövs det mer skog till naturvård? Och vilka krav
ska myndigheten ställa på skogsägaren? Text & foto: Pär Fornling
A
ohanna Fintling har bråda dagar.
Hon arbetar med näringspolitik på
LRF Skogsägarna och skyndar
mellan olika möten.
– Det är svårt att att hinna med allt,
säger hon – och tillägger i samma andetag
att det ändå är bra.
– Vi vill vara med och påverka.
Men vardagen har definitivt förändrats.
Tidigare gick mycket av arbetet ut på att
bevaka och skriva remisser.
Nu handlar det också om att sitta med
och diskutera medan besluten växer
fram.
På byråkratsvenska kallas det ”dialogprojekt”.
NÄR MONICA
Stridsman, generaldirektör
på Skogsstyrelsen, ska förklara vad det
handlar om plockar hon fram en barnboksfigur från mitten av 1800-talet; Alice
i Underlandet.
När Alice kommer till Spegellandet
träffar hon Klumpedumpe som hittar på
ord och dikterar vad de betyder:
– När jag använder ett ord betyder det
precis vad jag vill det ska betyda, varken
mer eller mindre”, säger Klumpedumpe.
– Men frågan är om man kan få ord att
betyda olika saker, replikerar Alice.
– Frågan är vem som bestämmer. Så
enkelt är det, svarar Klumpedumpe.
Monica Stridsman tycker sig ha sett
lite för många Klumpedumpar i skogen
och vill identifiera Skogsstyrelsen med
Alice;
– Hon har stått i korsdraget och blivit
utskälld av bägge läger. Hon vill hitta lösningar som är bra för alla.
DÄRFÖR VILL hon (inte Alice utan Monica)
ha en dialog om vad orden och politiken
betyder.
– Jag är övertygad om att dialog är
bästa sättet att hitta lösningar på problemen och jag är optimist om att det leder
vidare till praktiskt arbete, säger Monica
Stridman.
Johanna Fintling håller med, men påpekar att förutsättningarna är olika kring
bordet, där dialogen pågår.
– Det är en sak att som miljörörelsen
ställa krav utan att det kostar dem något
och en annan sak för skogsägarna som ska
göra jobbet och ta konsekvenserna på sina
marker.
Monica Stridsman konstaterar att gruppen inte är beslutande och att den inte
behöver komma överens. Till slut bestämmer ändå myndigheten. Men först efter
att alla sagt sitt.
– Tidigare har det vare för mycket kortsiktiga lösningar, utan dialog, som låst fast
motsättningarna.
DEN VIKTIGASTE
dialogen handlar om
miljöhänsynen vid avverkningar.
Hänsynen mäts genom hemliga polytaxinventeringar, ett ord som för tankarna till gamla Östeuropa.
Den bilden späs på av att kontrollerna
varit så hemliga att de drabbade som fått
underkänt knappast fått någon förklaring
till vad som gått fel. Då är det inte lätt att
bli bättre.
Inte nog med bristerna i systemet. Dessutom vilar resultaten på lös grund.
Vid en efterkontroll kom kontrollörerna
till helt olika slutsatser. Det en tyckte var
rätt tyckte den andra var fel och vice versa.
När skogsbruket likväl hängdes ut som
miljöbovar kände man inte igen sig.
– Det är klart vi hade ett svårt läge när vi
talade olika språk, konstaterar Göran Rune,
nybliven skogschef på Skogsstyrelsen.
MED DIALOGEN som språngbräda ska man
Monica Stridsman identifierar Skogsstyrelsen med Alice i Underlandet.
Foto: Wikipedia
20
nu försöka komma fram till vad som är
målet för miljöhänsynen och hur det kan
mätas.
Foto: Arkiv
VI SKOGSÄGARE 3/12
`jbf^jgfc`k`b\e
En dialog i dialogprojektet mellan Johanna Fintling och Monica Stridsman. Mycket av
det näringspolitiska arbetet på LRF Skogsägarna och i föreningarna handlar om olika
varianter av dialogprojekt.
Rolf Annerberg ordförande i
miljömålsberedningen.
Mårten
Larsson,
Skogsindustrierna.
Göran Rune,
skogschef i
Skogsstyrelsen.
Det är inte lätt. I dagsläget kan man
klara alla certifieringar men ändå få underkänt i polytaxen.
Göran Rune nämner körskadorna som
ett gott exempel. Där har hela branschen
enats om vad som ska räknas som körskador och hur de bör undvikas.
Nu är det ”bara” att gå vidare med allt
från död ved till träd vid vattendrag.
Göra Rune räknar med att vara i mål
under 2013.
”
Att som tidigare
luta sig tillbaks
och anklaga skogsbruket
duger inte.Vi har faktiskt
ett delat sektorsansvar.
FRÅGAN ÄR
vad som händer under tiden.
Är det någon mening att presentera de dokumenterat osäkra polytaxresultaten?
I skrivande stund har myndigheten inget
svar.
– Det finns trots allt en del bra i inventeringarna. Jag tycker man kan redovisa en
förenklad bild med resultaten från några
säkra basfakta, säger Johanna Fintling.
Hon nämner mätningar av hur stora volymer träd som lämnas kvar efter avverk-
Lena Söderberg, ordförande i Skogsstyrelsen.
Helena Jonsson,
LRF-ordförande
och sakkunnig i
miljömålsberedningen.
ningarna, hur kulturmiljöer skyddas och
hur överfarter vid vatten hanteras.
Johanna påminner om att även Skogsstyrelsen har ett ansvar för miljöhänsynen:
– Att som tidigare luta sig tillbaks och
anklaga skogsbruket duger inte. Vi har
faktiskt ett delat sektorsansvar.
YTTERST ÄR
det förstås upp till skogsägaren att göra rätt. Men det är också upp till
myndigheten att ge råd och uppmuntran så
att allt blir rätt.
Man kan säga att både myndigheten och
skogsägaren sitter i samma båt, med namnet ”sektorn”.
”Båten” glider in över de grumliga vatten
som gör skogspolitiken så speciell (och
närmast obegriplig när det gäller detaljer).
Det är nämligen inte så enkelt som att
följa lagen.
– Skogsvårdslagen är golvet. Man måste
Fortsättning nästa sida f
VI SKOGSÄGARE 3/12
21
Fortsättning från föregåande sida:
nå mycket, mycket, längre, betonar Lena
Söderberg, ordförande i Skogsstyrelsens
styrelse.
Monica Stridsman påminner om att hon
var med när dagens politik gjordes upp och
minns vad skogsnäringen då lovade. Lite
förenklat byttes ”frihet under ansvar” mot
att gå längre än vad lägen kräver.
Därmed blir det också svårt att veta exakt hur högt ribban ska läggas. Det är till
och med svårt att veta var lagens gränser
går, eftersom de sällan prövas i domstol.
DET FANNS
en tid när statens jägmästare
faktiskt försörjde sig på att åtala skogsbönder. Lars Kardell har i sin forskning visat
hur jägmästarna fick provision på bötesbeloppet! Men det var mycket länge sedan.
I modern tid har det mest handlat om
påpekanden. Men nu flaggar Göran Rune
för fler rättsliga prövningar för att förtydliga lagens gränser.
Första steget mot domstolen är att utfärda förbud. Det kan exempelvis vara ett
förbud mot att avverka vissa träd vid en
avverkning
Förra året utfärdades 30 förbud, vilket
är mer tre gånger så många som tidigare
år.Det i kombination med dialogen ska
klargöra läget.
Och lyckas man inte kan frågorna lyftas
till en helt ny nivå i form av Miljömålsberedningen.
UNDER LEDNING
R
sk äd
og da
en
Nagoya slott från 1609 blev grunden
till staden och därmed i förlängningen
grunden för ett avtal om skogsmark till
naturvård.
Foto: Wikipedia
av Rolf Annerberg, tidigare chef för Naturvårdsverket, har beredningen fått en avgörande roll för skogspolitiken.
Den ska komma med förslag till riksdagen om hur mycket skog som ska skyddas.
Beredningen har också fått i uppdrag att
bedöma om dagens skogspolitik är ensidigt
inriktad mot trakthyggesbruk och missgynnar kontinuitetsskog.
– Vi ska ge råd till regeringen till hur
man kan nå miljömålen. Det allra mesta
arbetet görs hos myndigheterna, men när
de inte kommer överens kan frågan lyftas
till oss, förklarar Rolf Annerberg.
DEN HETASTE frågan i beredningen handlar
om Nagoya. Det är en stad i Japan från
1600-talet, men också namnet på en överenskommelse i FN om klimat och miljö.
En central punkt går ut på att 17 procent
av mark- och vattenarealen ska skyddas.
Naturskyddsföreningen tolkar det som
att skyddet av den produktiva skogsmarken
ska öka från 4 till 17 procent.
Skogsindustrin har räknat ut att det kostar nästan 320 miljarder kronor!
Till den astronomiska kostnaden kommer dessutom förlorade produktionsvärden
(skog som lämnas orörd kan förstås inte
exporteras i form av massa och papper).
– Vi har redan nått målet med råge,
framhåller skogsdirektör Mårten Larsson.
Enligt Skogsindustrin är i själva verket
26 procent av skogen skyddad, vilket är
långt mer än kraven i FN-överenskommelsen.
Och Johanna Fintling håller med.
– Allt handlar om hur man räknar. Naturligtvis måste exempelvis frivilliga avsättningar och lågproducerande skogar i
form av impediment räknas med.
Stoppa rotrötan!
cl oc o. se
NÄRINGSPOLITIK
Afb\ifZ_[`Xcf^`jbf^jgfc`k`b\e
Stubbehandla vid slutavverkning!
Andelen rötskadade stammar i slutavverkning har fördubblats i södra Sverige sedan 70-talet.
Faktum är att cirka 1 av 5 granar som avverkas i såväl slutavverkning som i gallring, är rötskadad.
Vid avverkning över 5° C ökar risken för att rottickan etablerar sig på färska stubbar. Infektioner kan
överleva upp till 40 år och sprida sig till nästa generation skog. Resultatet blir rötskadade rotstockar
och du riskerar att förlora upp till 30 000 kronor/ha – helt i onödan!
Ditt beslut i dag avgör hur din framtida skog skall se ut! Då är det viktigt att veta att behandling
med Rotstop vid slutavverkning skyddar lika effektivt som vinteravverkning och bevarar därmed värdet
på framtidens skog. Valet borde därför vara ganska enkelt – eller hur?
Läs mer om rotröta på: www.interagroskog.se
Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 Telefax 046-53 208 | [email protected]
22
VI SKOGSÄGARE 3/12
”
Förra året utfärdades 30 förbud,
vilket är mer tre gånger så
många som tidigare år.
Det i kombination med
dialogen ska klargöra läget.
För att reda ut begreppen fick Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket i uppdrag
att tala om vad som är skyddade skogar
–men de kom inte överens.
Skogsstyrelsen gjorde en bred beskrivning och Naturvårdsverket försökte få till
en pusselbit som passar i Nagoya-överenskommelsen. De gjorde helt enkelt en tolkning av avtalet.
Den uppgiften ligger ytterst hos beredningen som ska leverera en rapport i juni
2014.
– Det finns alla möjliga åsikter och
enorma skillnader hur man mäter skyddet
mellan olika länder, konstaterar Rolf Annerberg.
Det visar sig inte minst av att Finland
redan är klara och anser sig uppnå målen
redan i dag, utan det näringspolitiska oväder som väntar i Sverige.
EN JOKER i leken är Eskil Erlandssons favoritprojekt Skogsriket.
Han har fällt upp det som ett paraply över
hela skogspolitiken. Riket involverar allt
– och lite till.
Till den senare hör att uppmuntra nya
verksamheter på skogsgårdarna, inte minst
turism.
Landsbygdsministern talar gärna om hur
Skogsriket ska skapa jobb på landsbygden.
Det finns också ett konkret mål (och fler
ska komma under året) om att öka exportvärdet med 20 procent till 2020.
På något sätt kan man förmoda att det
målet måste vägas mot exempelvis långtgående miljökrav. Och miljömålsberedningen ska för övrigt väga in samhällsekonomiska konsekvenser när de funderar över
miljömålen.
I STORMENS centrum finns en sju politiker
ALLT VÄVS samman till en skogspolitik och
som fattar besluten i beredningen:
Roger Tiefensee (C), Anita Brodén (FP).
Irene Oskarsson (KD), Lars Hjälmered
(M), Helena Leander (MP), Matilda Ernkrans (S) och Emma Wallrup (V). Kring
dem finns experter och sakkunniga, däribland LRFs ordförande Helena Jonsson.
Även om de tunga frågorna till slut avgörs av riksdagen har förstås miljömålsberedningens arbete stor betydelse.
– Det är en viktig grupp att hålla koll
på, konstaterar Johanna Fintling.
en skogsmyndighet i delvis ny skepnad.
Naturskyddsföreningen vill göra ett alexanderhugg och börja om med en helt ny
politik.
– Det är moget för en ny utredning, säger
naturvårdschef Jan Terstad.
Men här är Eskil Erlandsson bestämd:
– Det finns inte i utredningsportföljen!
Monika Stridsman tycker inte heller det
behövs.
– Vi ska först nyttja potentialen i dagens
skogspolitik.
ALL RÅDGIVNING PÅ ETT STÄLLE
GÖR SOM ANDRA SKOGSÄGARE
TA TILLVARA PÅ DINA
AFFÄRSMÖJLIGHETER PÅ
BÄSTA SÄTT
50 000 skogsägare anlitar varje år LRF Konsult för fastighetsförmedling,
värdering, skogsbruksplaner, ekonomi, juridik, generationsskifte och
rådgivning. Affärsmöjligheterna för skogsägare är många. Vilka är dina?
LRF Konsult, din affärspartner inom skog, lantbruk och företag på 135 orter.
lrfkonsult.se - 0771-27 27 27
NYA TRÄDSLAG
EpXki€[jcX^^\i
epXdac`^_\k\i
Intresset för nya trädslag
ökar av flera skäl. Det
handlar både om bättre
tillväxt och en gradering mot
förändrat klimat. Text Pär Fornling
– Därmed är det inte fritt fram. Om vi
anser att det behövs får myndigheten införa speciella begränsningsregler, säger
Jonas Bergquist på Skogsstyrelsen.
Contorta är ett speciellt fall. Trädet
får inte planteras på höga höjder och i
södra Sverige (söder om 60:e breddgraden).
@
I EN UTREDNING för några år sedan
föreslogs att specialreglerna för contorta
tas bort eftersom de verkar helt gripna ur
luften.
Ett annat förslag gick ut på att främmande trädslag inte skulle få planteras i
närheten av naturreservat. Om en skogsägare bildar ett reservat skulle därmed
grannen hindras från att odla douglasgran,
eller något av de andra nya trädslagen.
– Den begränsningen bör nog utredas
mer, liksom hur privata skogsägare i så fall
kan kompenseras, säger Jonas Bergquist.
Hur det går återstår att se. Förslaget presenterades 2009 och har därefter legat i en
skrivbordslåda på landsbygdsdepartementet.
Till skillnad från i dag föreslogs att
också hybridasp skulle klassas som ett
främmande trädslag.
slutet av april hölls en exkursion
om nya trädslag i skogsbruket. Intresset var långt större än antalet
platser. Arrangörerna, föreningen Skogen och Future Forest (Lantbruksuniversitetet), planerar redan en önskerepris.
Jonas Bergquist
berättar om Skogsstyrelsens regler för nya
trädslag.
Johan Berg forskar om
skog och klimat.
granen. Tallen klarar torka, men lider av
att vara favoritföda för älgen.
DET ÄR ETT tecken i tiden. Intresset för
att öka produktionen växer och det finns
en nyfikenhet på nya saker. Det visade sig
inte minst i skogsägarföreningarnas kampanj Kraftsamling skog. Dessutom finns
en oro för klimatet.
– När temperaturen stiger ökar risken för
stormar, rotröta och insektsangrepp. Exakt
hur skogen påverkas vet vi inte, men det
kanske inte är bra att ha alla ägg i samma
korg.
– Granifieringen är en fara och exoter
kan vara ett sätt att sprida riskerna, säger
Johan Bergh, som forskar om klimatet på
Lantbruksuniversitetet.
Han vill inte rangordna alternativen, men
nämner hybridlärk och douglas som två
tåliga trädslag vilka klarar torra förhållanden.
NATURLIGTVIS FINNS DET också
risker förknippade med nya trädslag. Att
testa är en sak, men Göran Örlander,
skogschef på Södra, tycker inte att tiden är
mogen för att introducera ett nytt trädslag
på bred front.
– Vi lägger ut försök och bygger upp
kunskapen om douglas inför framtiden. I
dagsläget vill jag lyfta fram vikten av den
svenska tallen som i flera år förlorat mot
FAVORITEN I en omröstning, efter exkursionen på ASA försökspark, blev hybridlärken. Det hänger säkert ihop med att
den är klar vinnare efter 20 års försöksodlingar i parken:
De första resultaten visar att produktionen är 180 skogskubikmeter per hektar,
jämfört med 100 för vanlig gran. Nu hör
det till saken att lärken växer snabbt i ungdomen och försöken är ganska nya.
I omröstningen följdes hybridlärken av
sitka, douglas och hybridasp.
Det är dessa som, tillsammans med contorta, är vanligast i de här sammanhangen.
Dessutom är poppel ett nygammalt alternativ med dragning åt jordbruksgröda.
DEN SIBIRISKA lärken är intressant bå-
de för dess egenskaper och för att den räknas som ett inhemskt trädslag. Därmed
går den fri från reglerna i FSC-certifieringen.
Också skogsvårdslagen har en del begränsningar.
Den viktigaste regeln är att det krävs
tillstånd för att plantera mer än 0,5 hektar
främmande trädslag. I praktiken är det inga
problem och tillståndet kan hanteras i samband med en avverkningsanmälan.
FÖR FSC-CERTIFIERADE skogsägare
finns en begränsning som utgår från läget
i skogen år 2009. Jämfört med det året får
skogsägare med mindre än 50 hektar odla
ytterligare 2,5 hektar nya trädslag.
För större egendomar går gränsen vid 5
procent av arealen.
– För oss som stora markägare är det
inga problem, men mindre skogsägare kan
snabbt slå i taket, säger Marie LarssonStern, skogsvårdschef på Sveaskog.
Men även relativt stora skogsägare drabbas. Jesper Runge förvaltar godset Björnstorp och är en av entusiasterna för nya
trädslag. Han berättar att man avstår från
FSC-certifiering på grund av reglerna
kring trädslagen.
”
Granifieringen
är en fara och
exoter kan vara ett sätt
att sprida riskerna.
Läs om de nya snabbväxarna på sidorna 26–31
24
VI SKOGSÄGARE 3/12
Katalogbeställning dygnet runt:
Ny
019- 30 43 25
katalog! Kolla in vår hemsida:
292 sidorwww.nimaab.se
www.nimaab.se
>˜ÌqÉΜ}ÃLÀՎÊUʈ˜`ÕÃÌÀˆÊUʍ>ŽÌÉÏ>ŽÌ
50st användarkoder
Cube 56
8220:–
WB 20 XT
Cube 70 MC
3 580:–
56 l/min
WX10
9 996:–
70 l/min
Honda vattenpumpar
WX10
WX15
WB20XT
WB30XT
WH15X
WH20X
5 280:–
Pumpset
Flaktank Carry 440 & 220lit
Panther
Kompletta med dieselpumpar, slangar m.m. Nima har
ett brett sortiment av olika bränslepumpar med tillbehör.
Dieselpumpar 12 & 24 V
pris från
940:–
56 l/min
2 120:–
3 756:–
4 920:–
4 540:–
5 420:–
6 220:–
7 196:–
Slåtterbalk Nima P 70
Slåtterbalk
Nima 870
Briggs & Stratton
190cc. Tre växlar framåt, två
bakåt. Klippbredd 102cm.
ESM-knivar. Luftgummihjul 15”.
Stort tillbehörsprogram. Snöblad,
bakmonterad
jordfräs, gräsklippare m.m.
Briggs &
Stratton 5 hk.
Klippbredd
87 cm.
6 980:–
Ventilerad storsäck
1,5 m3 1000 kg
13400:–
Vassklippare
Vasskärare/
kratta
Fäste för enkelskroviga
båtar medföljer. Enkel
montering.
100 =100 =150 V“ÊUÊ4 + 4st lyft/
…B˜}ÊÃÌÀœ««>ÀÊUÊ4st tömningsÃÌÀœ««>ÀÊUÊ16‡LiÃÌB˜`ˆ}ÊUʏ>ÃÃÊ
6:1.
ord. pris 120:–/st
18:–/st
16:–/st
20:–/st
18:–/st
140:–
Viltnät 50 m
Honda 4-taktsmotor 35,8cc. Max’
200 mm samt djup
1200mm.
Pris utan borr
Säck til SJ/Europall 10-pack
Hel bal 200st
Säck til Hydropall 10-pack
Hel bal 200st
1 260:–
Med teleskopiskt skaft. Skär och
räfsa. Knivarna är utbytbara. 860:–
Jordborr HO 35
Vedsäck för SJ–
och Hydropall
16‡LiÃÌB˜`ˆ}°
ÀLÕ`>˜`iÊ 30st 108:–/st
Typ
Bredd
Pris
Midi
100 cm 11 860:–
Maxi
150 cm 15 700:–
Vassräfsa 240 cm 2 636:–
+
frakt
4 996:–
Sågskyddskänga Stl. 40–47.
Fraktfritt vid
köp av
minst
5st
rullar.
Borr finns ’ 80 –
200mm. Prisex.
borr 120mm
640:–.
Jordborr T135
520:–
596:–
,Ÿ…ÕÛÕ`i˜Êi̇ˆÌ
Honda 4-taktsmotor
4,5hk. Max’ 400mm
samt djup 2000mm.
Pris utan bor 10 920:–
Borr från ’100 – 400mm.
,Ÿ>VŽ>ʜV…Ê,ŸLÞÝ>
-Û>Ê œV…Ê ÛBÛi˜ÌˆiÀ>`°Ê 1ÌÀ>F}Ê ÛˆŽÌ°Ê ,ˆÛqÊ
œV…Ê Ài«ÌFˆ}°Ê ,iÈÃÌi˜ÌÊ “œÌÊ LÀB˜Ãi]Ê œ>Ê
304:– och värme.
392:–
Kraftigt, förzinkat stängsel.
Jet-Fit för två trådar
Jet-Fit för fyra trådar
160cm 22 tråd
200cm 17 tråd
Levereras med adapterbrickor 6BÛi˜ÌˆiÀ>˜`iÊ œV…Ê >LÜÀLiÀ>˜`i°Ê
och trådar.
Bekväm och slitstark.
Timber
Lättvikt
Skogsstövel
sågskydd
klass 2, stövelpådrag.
Storlek
36–48.
Skyddshätta
av stål.
Fodrad.
Storlek
36 – 48.
540:–
130lit/min
240lit/min
600lit/min
1100lit/min
400lit/min
500lit/min
1072:–
1020:–
T-Shirt
Skogspaket
Cofra
Superlight
Skyddshätta av
kompositmaterial. Fodrad.
Storlek 38 – 48.
848:–
Nima Maskinteknik AB
Butik: Gryts ind. omr. Örebro
Box 1505, 701 15 Örebro
Pris ex moms Fraktfritt över 2400:–
596:–
MAXI
EIA
B“Ê“i`Ê
FM-radio
och
anslutning
för MP3spelare
XRT
,ŸŽˆ˜}œÀÊ
MAXI EIA XRT
’200 =hål
’200 =hål
’225 =hål
’225 =hål
10-pack
20 96:–/st 84:–/st
25 96:–/st 84:–/st
20 100:–/st 88:–/st
25 100:–/st 88:–/st
Order 019-30 43 20
Växel 019-30 43 00
1060:–
Försett med
etsat visir.
Fax
019-36 16 97
www.nimaab.se
NYA TRÄDSLAG
Urban Nilsson, professor i skogsproduktion på SLU, berättar om det 20-åriga beståndet
som fått extra fart genom gödsling.
Ki€e^j^€ieX
lkXe^Xcci`e^
Vi träffar professor Urban
Nilsson i skogen nordväst
om Umeå, där tillväxten
motsvarar en bördig
granskog i Småland.
Text & foto: Pär Fornling
;
Bo Karlsson,
57 år, och
sitkaplantan,
3 år.
J`kbXÆ\e
i`bk`^_a[Xi\
ORedan efter tre år når inte Bo Karlsson,
Skogforsk, upp till toppen på sitkaplantan.
– Vi har odlingsmaterial för Götaland och
det bör gå att få fram plantor för nästan hela
landet, men inte på frostlänta marker.
– Trädet påminner om vanlig gran och
växer ungefär 30 procent bättre, säger Bo
Karlsson.
Med tanke på risken för rotröta och stormskador tror han det kan vara idé att plantera
rätt glest (1 600 plantor per hektar) och köra
gallringsfritt fram till avverkningen.
26
et mäktiga beståndet av contorta
har fått extra fart genom gödsling.
Tillväxten är 20 kubikmeter per hektar
och år, varav fem kubikmeter beror på
gödslingen för två år sedan. Det är en
betydligt bättre utdelning på gödsling än
i vanlig tallskog.
– Det ser onekligen positivt ut för gödsling av contorta, även om det är för tidigt
att dra några säkra slutsatser, säger Urban Nilsson,
professor i skogsproduktion vid lantbruksuniversitetet.
OM MAN önskat maxi-
”
terns stormar har vi gallrade försök där
allt blåst ner, medan det ogallrade står
kvar.
– Rätt skötsel är kanske att ha kring
1 500 stammar per hektar, hoppa över
gallringen och slutavverka efter 40–50
år, säger Urban Nilsson.
Då har träden en diameter på 20–30
centimeter. I den åldern är träden lika
grova i både den gallrade och ogallrade
skogen.
– Resultaten från flera försök är entydiga. De 500 grövsta stammarna i de
ogallrade bestånden hade en medeldiameter på 21,0 centimeter. I de gallrade
bestånden var medeldiametern 21,18 centimeter. Det är med andra ord ingen
nämnvärd skillnad, konstaterar Urban
Nilsson.
Vill man ha riktigt
grova dimensioner kan
det vara en annan sak,
men då finns risken för
stormskador.
På mellangoda
boniteter räknar vi
med 30–50 procent
bättre tillväxt
jämfört med
vanlig tall.
mera produktionen skulle
beståndet ha såtts, vilket
blir ett allt vanligare alternativ. Då hade här varit en
väldigt tät skog som hade
nått 20 kubikmeter utan gödsling, men
utan röjning och gallring hade kvaliteten
bara räckt till massaved och bränsle. Nu
sattes i stället 2 000 plantor per hektar
för drygt 30 år sedan.
En nyckelfråga inför framtiden är om
beståndet över huvud taget ska gallras.
– Till contortans nackdelar hör att den
är vindkändkänslig. Efter den här vin-
JÄMFÖRT MED vanlig tall växer contortan
enligt riksskogstaxeringen 60 procent bättre, men det förklaras
delvis av att den vanliga
tallen betas hårdare.
– På mellangoda boniteter räknar vi
med 30–50 procent bättre tillväxt jämfört
med vanlig tall, säger Urban Nilsson.
Och den stora fördelen finns i norra
Sverige.
– Riktigt varför vet vi inte, men contortan tycks inte alls ha samma försprång
mot den vanliga tallen i Småland och
Götaland, säger Urban Nilsson.
VI SKOGSÄGARE 3/12
Contorta och lärk trotsar klimatet
När temperaturen faller är lärk
och contorta vinnare. En lite udda
fågel med hög överlevnad är
klippgranen.
Text: Pär Fornling
Stora
skillnader
början av 1980-talet anlades 26 olika
@
försök i Norrlands inland på riktigt kärva klimatlägen.
– Tanken var att testa åtta olika trädslag
för att hitta det som passade bäst för att i
framtiden kunna öka avverkningarna,
berättar Johan Westin på Skogforsk.
Han har återvänt till planteringarna för
att kolla in resultatet.
Johan Westin.
EpXki€[
De bägge vinnarna är ganska
olika.
Lärk är ljuskrävande och bör gallras
ofta. Contorta kan växa mycket
tätt.
Lärk växer bäst på bördiga marker.
Contorta trivs bäst på torra, friska
marker.
I försöken blev lärken ganska krokig
i ungdomsåren. De många grenarna
på contortan gör den känslig för vind
och snö.
:fekfikX
FÖRÄDLINGEN AV contorta har tagit
ANALYSEN MYNNAR UT i två vinna-
re; sibirisk lärk och contorta.
Vitgran blev en klar förlorare.
Klippgran kom på en överraskande tredjeplats. Den hade klart högst överlevnad
(80 procent) och dessutom en bra tillväxt
(ungefär i nivå med vanlig tall).
Den är likväl frostkänslig och framför
allt rätt svår att få tag på.
– På rätt ställen är den amerikanska
klippgranen fantastisk, konstaterar Johan
Westin.
NÄR HÖJDEN mättes efter 20 år gav det
följande resultat: 1 sibirisk lärk, 2 contor-
Johan Westin kollar in vilka träd som
klarar ett riktigt kärvt klimat. Han hittar
Foto: Skogforsk
en del överraskningar.
ta, 3 klippgran, 4 tall, 5 svartgran 6 vitgran, 7 vanlig gran, 8 sibirisk ädelgran.
DEN VANLIGA GRANEN gav goda resultat på bördiga granmarker, men den
vanliga tallen kommer i skuggan av contorta.
– Contortan hade en tredjedel högre
tillväxt och bättre härdighet, konstaterar
ny fart efter att ha gått på sparlåga några
år. En tredje omgång fröplantager håller
på att anläggas, med bolagen tillsammans
med Norrskog och Norra Skogsägarna
som delfinansiärer.
– När de plantorna så småningom kommer på marknaden har de 20–25 procents
bättre tillväxt än oförädlade plantor, berättar Johan Kroon på Skogforsk i Sävar
utanför Umeå.
Dagens förädlade plantor växer ungefär
10 procent bättre än oförädlade. Dessutom
är de anpassade till svenska förhållanden.
– Nu har vi bra härdiga plantor för alla
klimatlägen, säger Johan Kroon.
Din maskinleverantör året runt!
Temaresor för skogsägare och
naturintresserade 2012
Kubotas M-serie
- japanska kvalitetstraktorer från 60 till 130 hk!
De japansktillverkade M-serietraktorerna omfattar modeller med
motorer från 60 hk till 130 hk, och håller samma höga kvalité som
kännetecknar Kubotas samtliga produkter.
• Sverige ”Härliga Härjedalen”, 30 juli-3 aug.
Skogs-/fjällbruk, rennäring, markvärdeutveckling och naturturism.
• USA/Väst, ”Stora Trädresan”, med SÖDRA, 9-20 sept.
Skogsbruk, sågverk, Redwood & Sequoia. Från Seattle till
San Francisco.
• USA/Väst, ”Stora Trädresan”, med Handelsbanken, 23 sept-5 okt.
Skogsbruk, sågverk, Redwood & Sequoia. Från Seattle till
San Francisco.
• Sydafrika, ”Stora kontrastresan” med SÖDRA, 25 okt-8 nov.
Afrika global vedbod, historik, safari, skogsägarförening och
Kapstaden.
Resor under planering för 2013: Sydamerika ”Stora plantageresan” med Södra, Skottland, USA mellan/väst/öst, Bolivia-Peru
I mån av plats är resorna
öppna för alla
Besök oss under våren och sommaren på följande platser:
3-4 maj
Skog & Traktor, Emmaboda
10-12 maj
Nolia Jord & Skog, Piteå
24-26 maj
MaskinExpo, STOXA
27-28 juni
Borgeby Fältdagar, Bjärred
För mer info:
www.skogsresor.se
[email protected],
070-671 72 22 Jan,
070-224 07 30 Anna
Resegaranti enligt Kammarkollegiet
VI SKOGSÄGARE 3/12
Skog- Natur & Människomöten
–Vi skapar minnen för livet!
Turf Care AB‡013-25 36 00 ‡ ZZZVYHQQLQJVHQVVH
27
NYA TRÄDSLAG
I\bfi[`k`ccm€ok
Poppelplantorna överträffade alla förväntningar hos
Jan-Olof Thorstensson.
Text & foto: Pär Fornling
M
i träffar honom på gården mellan
Kalmar och Nybro i något som
närmast påminner om en djungel
av en tät lövskog.
Träden är kring 10 meter höga med en
diameter på runt en decimeter.
– Det här är något av den sämsta åkermarken vi har. I stället för dåliga spannmålsskördar, eller att lägga den i träda,
ville vi använda marken till något nyttigare, berättar Jan-Olof Thorstensson.
För sex år sedan planterade han balsampoppel.
– Växtkraften kan inte jämföras med
något annat här på gården. Granen hade
ungefär blivit manshög på de här åren. Det
här är något helt annat.
TROTS GANSKA MYCKET vilt i området har plantorna klarat sig utan betning. Åkern är inte stängslad, men möjligen har doften av balsampoppel hållit
djuren borta.
– Det finns lite marginella fejningsskador i kanterna, men totalt är plantavgången inte mer än fem procent, berättar JanOlof.
Han gjorde en omsorgsfull plantering
med hjälp av ett jordborr som monterades
på rotatorn till en Hypromaskin.
Den egna konstruktionen gav djupa
runda hål med 20 centimeters diameter,
vilket var en bra start för plantorna av den
klassiska klonen OP41.
På hösten innan hade ogräset bekämpats
med Roundup.
Planteringen gjordes i juni 2006 och i
stället för en medioker spannmålsodling
står här nu 55–60 skogskubikmeter per
hektar.
”
Granen
hade ungefär blivit manshög
på de här åren.
I BESTÅNDET, med 1 500 plantor per
hektar, har lämnats gator för att köra med
utrustning för gödsling.
– Det är spännande att se hur mycket
tillväxten kan nå upp till med extra näring,
konstaterar Jan-Olof som funderar över
den fortsatta skötseln.
Vid normal skogsskötsel är det tid för
gallring, men Jan-Olof har förbundit sig
att avverka skogen efter 20 år till energi
(det var villkoret för att få planteringsbidrag från jordbruksverket) och då handlar det mer om att maximera volymerna
än att få bra virkeskvalitet.
28
Jan-Olof Thorstensson
i den sex år gamla
planteringen.
VI SKOGSÄGARE 3/12
Rolf Övergaard och
Henrik Böhlenius bland
fyraåriga rotskotten av
hybridasp.
EpXki€[
EpXki€[
Gfgg\c ?pYi`[Xjg
Gräsligt viktig kamp
För att lyckas med planteringen av
poppel och hybridasp gäller det att
vinna kampen mot ogräset. Det är en
av de allra viktigaste faktorerna för
framgång.
Text: Pär Fornling
et räcker att titta på löven för
;
att inse betydelsen av ogräs.
Plantan som nödgats växa i konkurrens med gräset har en bråkdel så stora blad jämfört med den
som fått växa med maximal
ogräsrensning.
Effekten märks också på höjden. Raden med plantor i den rena
jorden är fem gånger så höga.
Bladen talar ett
tydligt språk. Poppeln till vänster har
konkurrerat med
gräs, bladet i mitten
kommer från plantor
i ogräsrensad jord
och bladet till höger
har blivit så stort
tack vare täckplast
på jorden.
ALLRA BÄST HAR poppelplantorna vuxit med skydd av
150 centimeter bred odlingsplast.
Plasten har inte bara kvävt ogräset utan också
förlängt växtsäsongen. De plantorna har hunnit bli
130 centimeter på ett år.
Plantraden omgiven av gräs är 20 centimeter
hög.
Resultaten kommer från ett av de första försöken
i ett nytt forskningsprojekt om poppel och hybridasp vid lantbruksuniversitetet.
– Vi vill öka förståelsen för hur trädslagen fungerar på olika sorters mark, berättar Henrik Böhlenius som arbetar med projektet tillsammans med
Rolf Övergaard.
FÖRSTA ÅTGÄRDERNA för markägaren som
vill satsa på de här snabbväxarna är att välja ut
lämplig mark och beställa plantor.
– Idealet är sluttningar med rörligt vatten. Åkermark med tung lera är inte bra och mossmarker
innebär risk för sorken.
– I skogen passar medelgoda marker och uppåt
bra. En teori vi kommer att testa är om det är bra
att gödsla upp bördigheten innan plantering, berättar Rolf Övergaard.
PLANTERINGEN KRÄVER ett grundligt förarbete.
– På åkermark kan det vara lämpligt att börja
med en alvbrytning och därefter plöja, harva samt
bespruta ogräset med Roundup i ett par omgångar,
säger Rolf Övergaard.
På skogsmark är det inte tillåtet med kemisk bekämpning. Där handlar det i stället om att plantera
på våren, direkt efter avverkningen.
– En snabb start, riktigt bra markberedning och
kanske marktäckning gör att plantorna är två meter
höga efter ett par säsonger. Därmed är den kritiska
fasen över och tillväxten är i full gång, konstaterar
Henrik Böhlenius.
I Danmark och övriga Europa är det vanligast
att plantera sticklingar av poppel. Man sticker helt
enkelt ner en pinne jorden, precis som vid plantering av energiskog.
Plantkostnaden är en bråkdel jämfört med barrotsplantorna och planteringen är lätt att mekanisera.
– Vi har testat sticklingar på skogsmark i Halland
med lyckat resultat. Alla plantorna rotade sig bra.
Till saken hör att det regnade mycket, vilket gav
extra goda förutsättningar, säger Henrik Böhlenius.
–Det finns all anledning att vara noga med plantvalet. I Götaland finns ett bra testat material av
poppel och hybridasp från Ekebo. Dessutom bör
man stängsla för att hålla viltet borta, även om poppel ibland kan klara sig ändå.
FÖR MARKER LÄNGRE norrut finns finska och
lettiska plantor. Det är också svenska kloner på
gång.
I jämtländska Bispgården växer en korsning av
hybridasp som planterades 2006. Närmast ska de
testas mot sjukdomar.
– Tillväxten är bra. De bästa träden är över sju
meter, berättar Håkan Schüberg som är försöksledare på Bispgården.
För poppel finns exempelvis ett lyckat försök norr
om Umeå, i Innertavle, med balsampoppel av
”kirunaklonen”. De planterades på 1980-talet och
hade efter 24 år blivit 20 meter höga med en
medelproduktion på 19 kubikmeter per hektar och
år.
På lantbruksuniveritetet (institutionen för växtproduktionsekologi) håller man dessutom på att dra
igång ett ”poppelnätverk” där skogsägare bjuds in
att testa nya kloner.
– Tanken är att öka intresset för poppel och dessutom få fram odlingsmaterial för en större del av
landet, säger Almir Karacic, forskare på SLU.
29
NYA TRÄDSLAG
;fl^cXj^iXem€o\i
På Trolleholm reser sig väldiga douglasgranar mot himlen.
Tillväxten är närmast i nivå
med hybridasp.
Massiva och väldiga
golvbrädor av douglas,
ett eftertraktat träd till
förädling,
Text & foto: Pär Fornling
G
lantorna sattes våren 1955. Träden
är med andra ord knappa 60 år
gamla.
De mäktiga, spikraka, douglasgranarna har hunnit bli 30 meter höga.
Den genomsnittliga tillväxten är knappa 20 kubikmeter per hektar.
Den årliga, löpande, tillväxten har som
bäst varit över 30 kubikmeter.
– Det här tror jag definitivt på. Vi fortsätter att plantera en hel del douglas, säger
Espen Möller Madsen.
Han förvaltar 10 000 hektar på flera
skånska gods.
– Klimatet är relativt gynnsamt, men det
naturliga utbredningsområdet för douglas
når långt norr ut i Kanada. Det borde inte
vara problem att få fram plantor som passar
hela Sverige.
FÖR EGEN DEL plockar han fröer från
förvaltningens egna skogar och låter holländska växtföretag odla fram plantor.
– Vi märker hur de plantorna är bättre
anpassade än den första generationen, vilket lovar gott för framtida svensk förädling.
Utmaningen är frosten, därför behövs
ofta en skärm av skyddande träd.
– Vi planterar douglas tillsammans med
lärk. Det bidrar dessutom till att granarna
Trädet är känsligt för vårfrost.
De här bruna barren är dock
ingen fara, det är värre när
plantorna är små.
blir mer finkvistiga, säger Espen.
Han poängterar att lärken måste stamkvistas för att inte grenarna ska skada douglasgranarna.
ESPEN ÄR helt övertygad om att det är
ett trädslag för framtiden.
Virket är av ypperlig kvalitet med en hög
andel kärnved. Det som inte sågas kan
antingen säljas som barrmassaved eller gå
till energi. Det är tyngre än vanlig gran och
har därmed högre energivärde.
– I Frankrike och Tyskland har det planterats 1,5 miljoner hektar douglas vilket
bidrar till en framtida marknad, säger Espen Möller Madsen.
Han drar sig inte för att gå sin egen väg,
bortom dagstrenderna;
– Vem kan säga vad som är efterfrågat
om 70 år? Folk byter åsikt hela tiden. Vi
försöker att fullständigt frigöra oss från
modesvängningarna och ha ett långsiktigt
perspektiv.
I den tidshorisonten finns en hel del douglasgran.
En douglasplanta som har ögonen på sig –
hur det går för den och alla andra plantor
i försöket påverkar trädslagets framtid i
Foto: Kristina Wallertz
Sverige.
30
VI SKOGSÄGARE 3/12
j‚[\kbeXbXi
EpXki€[
;fl^cXj^iXe
DXibY\i\[e`e^8fZ_F
Forskning, försök och förädling
bäddar för douglasgran. Två
tidiga lärdomar är att markbereda
ordentligt och skydda plantorna
mot snytbaggar.
Av Pär Fornling
et finns en hel del som talar för dou; Bra
glasgran i Sverige.
tillväxt.
”
Vi märker hur
de plantorna är
bättre anpassade än
den första generationen,
vilket lovar gott för framtida svensk förädling
Utmärkt virkeskvalitet.
Klimatförändringar.
I andra vågskålen finns ett antal hot och
framför allt frågetecken. En del av dem
håller Kristina Wallertz på att räta ut.
Hon är forskare på lantbruksuniversitetet
och håller koll på de första stora försöken
med douglasgran i landet.
EN AV slutsatserna är att plantorna krä-
ver en riktigt bra markberedning.
– I ett försök på ASA försökspark dog 40
procent av plantorna utan markberedning
medan 95 procent överlevde med markberedning, berättar Kristina Wallertz.
Jämförelsen gjordes med vanlig gran av
vilka bara någon enstaka planta dog, oavsett markberedning eller inte.
I ETT ÄNNU STÖRRE försök, tillsam-
mans med Södra, har ett 20-tal markägare
planterat 3,5 hektar vardera med douglasgran. Planteringarna är uppdelade i olika
ytor med plantor från sju olika platser i
USA och Kanada.
Det handlar helt enkelt om att hitta rätt
härkomst för rätt plats. Med tanke på trädets naturliga utbredningsområde borde
det gå att få fram douglasgran som passar
hela landet. Till att börja med tittar man
på Götaland.
Det gäller att hitta plantor som går i takt
med klimatet.
Skjuter de skott för tidigt hotar vårfrosten skotten och tillväxten går förlorad.
Fortsätter de växa för länge, och inte
vintrar in, hotas plantans överlevnad.
– De första planteringarna gjordes våren
2009, så det är lite tidigt att dra långtgående slutsatser. Resultaten visar i alla
fall högre överlevnad för plantor med härkomst från inlandet jämfört med de från
kusten, säger Kristina Wallertz.
Hon konstaterar samtidigt att plantorna
genomgående klarat sig bra i fält. Överlevnaden pendlar mellan 78 och 92 procent.
Espen Möller Madsen vid
ett av träden som planterades för 57 år sedan.
VI SKOGSÄGARE 3/12
RESULTATEN VISAR också att plan-
torna är attraktiva för snytbaggarna.
Kristina
Wallertz
arbetar med
douglasgran
inom forskningsprojektet
Future Forests.
– På listan över baggarnas favoritföda
kommer douglas och sitkagran överst. Därefter vanlig gran och tall, följt av hybridlärk och contorta, säger Kristina Wallertz,
som forskat länge om snytbaggar.
Hon framhåller dessutom att plantorna
bör skyddas mot vilt.
Även om det ännu är tidiga dagar lovar
försöken gott.
– Douglas kan vara ett bra alternativ med
tanke på klimatförändringarna, dessutom
ger trädet ett fantastiskt formfast virke,
utan vridningar, säger Kristina Wallertz.
PLANTOR ANPASSADE för svenska
förhållanden är på gång från två nya fröplantager (Öland och Flyinge). Urvalet
kommer från de träd som klarat sig bäst
på flera 20-åriga försök i Sverige.
– Vi räknar med att den här första förädlade generationen växer 12 procent
bättre och dessutom har bättre överlevnad,
säger Bo Karlsson, Skogforsk.
– Det dröjer nog närmare tio år innan de
första plantorna är klara. Ett alternativ tills
dess, för södra Sverige, är plantor från
Danmark.
I norra Sverige har Norrplant tagit hem
en del fröer till plantor från Finland.
– Vi har exempelvis ett bra bestånd douglas i närheten av Kramfors, men det är
likväl ändå på försöksstadiet på de här
breddgraderna. Inom den närmsta framtiden kommer däremot en hel del sibirisk
lärk, säger Jörgen Andersson.
PRECIS SOM PÅ Trolleholm (artikel här
bredvid) rekommenderar Bo Karlsson en
kombination med hybridlärk.
– Dels ger det amträdeffekt, dels är det
en säkerhetsåtgärd. Om det inte går bra för
douglas finns i alla fall lärken. Den kan
vara lite trixig att anlägga men om douglas
lyckas är det ett fantastiskt trädslag, säger
Bo Karlsson.
31
SKOGSSKÖTSEL
8ck\ieXk`m\e
kXggXik`ccm€ok
@[\]c\jkX]Xcci\bfdd\e[\iXiJ[iXkiXbk_p^^\jYilb
Nya beräkningar visar att dagens skogsskötsel är betydligt
lönsammare än kontinuitetsText och foto: Pär Fornling
skog.
<
tt alternativ till dagens hyggen är
ett kontinuerligt skogsbruk. Det går
ut på en sorts eviga gallringar där
man regelbundet plockar ut de bästa träden.
Det finns många olika varianter. I debatten under våren har det talats mycket om
”Lübecksmodellen” och mest beprövat är
de gamla blädningarna.
I stället för dagens hyggen handlar alternativet om ett kontinuerligt skogsbruk.
Vid en presskonferens i Blädinge (!) församling presenterade Göran Örlander,
skogschef på Södra, en analys som talar
för dagens skogsskötsel.
– Vi rekommenderar trakthyggesbruk
eftersom det innebär betydligt bättre lönsamhet än kontinuitetsskogsbruk, säger
han.
SAMTIDIGT konstaterar Göran Örlander att det finns lägen där alternativen
kan passa.
Presskonferensen hölls i ett bestånd av
bok och ek där barrträden avverkats. Målet
är att sköta området med naturvården i
fokus genom en form av kontinuitetsskogsbruk.Men i det övriga skogsbruket prioriterar markägarna lönsamhet och konventionell skötsel.
Utgångspunkten för Göran Örlanders
analys är data från Skogsstyrelsen.
Det hela landar i ett genomsnittligt bestånd för Götaland.
– Resultatet visar att markvärdet blir 40
procent lägre vid kontinuitetsskogsskötsel.
I typfallet blir därmed kostnaden 50 000
kronor per hektar, säger han.
SKILLNADEN BEROR PÅ många sa-
ker.
Jämfört med dagens trakthyggesbruk
finns det ett antal ekonomiska plus och
minustecken för kontinuitetsskogsbruket.
✔ Inga kostnader för föryngringar.
✔ De grövsta träden avverkas hela tiden
vilket ger högt värde på varje avverkat
träd.
32
Göran Örlander och markägaren Gunhild Robertsson diskuterar skogsskötseln på
fastigheten.
Men enligt analysen behöver virkesnettot öka med minst 120 kronor kubikmetern
för att balansera nackdelarna.
✔ Tillväxten är 20 procent lägre genom
de eviga gallringarna.
✔ Tillväxten minskar ytterligare 20
procent genom att man inte kan använda
förädlade plantor. (Metoden bygger på
självföryngring.)
✔ Avverkningskostnaderna ökar.
✔ Risken för skador ökar genom att
maskinerna återkommer ofta för att avverka lite i taget.
ATT BYTA METOD för skogsbruket
innebär i sig risker och omläggningen tar
tid.
Det vanliga är att dagens skogar består
av bestånd av träd med likartad ålder.
Att bara avverka en del av träden i en
jämnårig granskog, för att få en framtida
åldersvariation, ökar risken för storm- och
insektsskador. Och omställningen är långsam.
– Man får räkna med att det tar 100–200
år att gå från ett enskiktat till ett flerskiktat bestånd, konstaterar Göran Örlander.
LIKVÄL HAR ALTERNATIVET disku-
terats flitigt under våren av flera tongivande företrädare.
Det är också bakgrunden till att Södra
sätter ner foten.
– Markägaren bestämmer vilket skogsbruk han eller hon vill ha, men man ska då
också vara medveten om vad det innebär.
– I en del fall rekommenderar även vi
kontinuitetsskog, säger Göran Örlander
och nämner NS- och K-bestånd.
Det handlar då om skötsel med speciell
naturhänsyn, eller i en del produktionsbestånd med träd av alla diameterklasser. Det
kan också vara aktuellt i tätortsnära skogar
med områden för rekreation.
– I naturvårdsskogar, med huvudsyfte att
utveckla naturvärden, rekommenderar vi
en form av kontinuitetsskogsbruk, säger
Klara Helstad, direktör för hållbarhet och
information på Södra.
VI SKOGSÄGARE 3/12
Beevors nya
mästerverk!
Björn Skogh,
utvecklingschef på
Norrskog och
expert på
skogsskötsel.
,
k`gj]i
jbf^jjbkj\c
Björn Skogh,
Norrskog, ger några
handfasta tips om
skogsskötsel.
1 Träffa rådgivaren
Individuell rådgivning, i kombination med en aktuell skogsbruksplan, är för de allra flesta
det bästa sättet att få en bra
skogskötsel på sin fastighet.
Kontakta därför sin skogsrådgivare/inspektor för en genomgång.
2 Använd webbplanen
Att kunna se sin skogsbruksplan via webben, som det nya
plansystemet Skogsägarplan
erbjuder, ger möjligheter att
till en bättre rådgivning och
lönsammare beslut.
Se därför till att du har den
möjligheten genom att dels ha
en uppdaterad plan och dels
vara ansluten till skogsägarföreningarnas medlemswebb.
Nästa steg, som nu testas hos
Södra, är att man kan se sin
skogsbruksplan via mobilen
vilket ger ytterligare möjligheter att direkt i fält se vilka åtgärder som är föreslagna och ta
beslut i vad som ska göras.
3 Gör saker i rätt tid
En stor del av lönsamheten riskerar att gå förlorad om man
inte gör saker i rätt tid.
Det här gäller framför allt
röjning och gallring. Man riskerar att tappa både i lönsamhet
och att få stora skador av främst
VI SKOGSÄGARE 3/12
storm om man väntar för länge
med de här åtgärderna.
Återigen är skogsbruksplanen det bästa hjälpmedlet och
stödet för att göra saker i rätt
tid.
Man ska heller inte dra sig
för att ta hjälp med plantering
och röjning. Det är lätt att överskatta hur mycket man själv
hinner göra. När tiden inte
räcker till skjuts arbetet på
framtiden och eftersatta åtgärder är en dålig affär.
4 Engagera dig i älg-
förvaltningen
På många håll i Sverige och
inte minst här i Mellannorrland är skador av vilt ett mycket stort problem. Oftast är det
älgen som gör de största skadorna.
Därför finns det all anledning att engagera sig i den nya
älgförvaltningen och driva
markägarnas frågor. Genom ett
brett engagemang kan vi på sikt
uppnå en balans mellan fodertillgång och älgstammens storlek. Därmed finns förutsättningar att få ner skadornapå en
rimlig nivå.
5 Använd förädlade plantor
Att plantera plantor från förädlat frö är tillsammans med
gödsling en av de mest lönsamma åtgärder man kan göra
i sin skog.
Därför finns all anledning att
förvissa sig om att plantskolan
leverererat ett förädlat material.
Antony Beevor är en
samtida Tolstoj, som
med sina historiska
böcker håller på att
skapa ett litterärt
storverk som kommer
att stå sig under lång
tid framöver.
Dagens Nyheter
Andra världskriget
Nu kommer Antony Beevors efterlängtade nya bok, som
tar ett helhetsgrepp om den största konflikten genom
tiderna. Precis som i de tidigare böckerna beskriver han
briljant och initierat de militära förloppen samtidigt som han
med stor detaljrikedom synliggör enskilda människoöden.
Med Andra världskriget befäster Antony Beevor sin
position som vår tids ledande militärhistoriska författare.
Antony Beevor | inbunden | ca 1000 sid
Köp i en bokhandel nära dig.
WWW.HISTORISKAMEDIA.SE
www.facebook.com/historiskamedia
33
HISTORIA
Huset i Ingatorp är 7 meter
högt och timrat med släta
laxknutar för att kunna kläs
med spån.
Historien blir påtaglig och närvarande när man
stryker med handen över timmerväggen.
Dörren in
till Sveriges
äldsta trähus.
Ett kikhål mot
historien.
@e^XkfigYp^^[\j]i\[`^\i[[\e
?`jkfi`\ej`kk\i
Ingen vet hur gammalt
ett trähus kan bli. De
nyupptäckta gamlingarna
ser fortfarande fräscha ut
efter nästan 800 år!
Text & foto: Pär Fornling
M
i vallfärdar till Ingatorp en försommarkväll. Det är ju ändå något
speciellt med ett 782 år gammalt
trähus.
På andra sidan sjön, knappa tre mil från
Eksjö, kan det rödfärgade huset anas, bakom lövverket, i utkanten av kyrkogården.
Det är lite magiskt att kliva över tröskeln, in i den dunkla o ch svala byggnaden.
34
Handen smeker över de massiva timmerväggarna och känner yxhuggen som någon
gjorde på medeltiden, före digerdöden,
före Gustav Vasa och oändligt långt före
plast, aluminium och andra ”underhållsfria” material...
DET HÄR ÄR landets äldsta profana
(icke kyrkliga) träbyggnad. Det finns äldre kyrkor, inte minst helgedomen i småländska Granhult som är daterad till 1220.
Men den, liksom andra kyrkobyggnader,
är ombyggd och påbyggd.
När vi kommer till ”vanliga” byggnader,
någorlunda oförändrade, är huset i Ingatorp
det äldsta vi känner till.
Hans Linderson, som arbetar med dendrokronologi (datering med hjälp av års-
ringar) räknar med att huset byggdes år
1229.
– Möjligen är det tio år äldre eller yngre,
men dateringen är väldigt säker, säger
han.
Hans Lindersson arbetade tidigare som
skogsarbetare på Södra, men bytte skogen
mot universitetsvärlden (se artikel nästa
sida).
Fortfarande handlar det alltså om träd,
fast betydligt äldre.
GENOM ATT BYGGA upp register med
långa kedjor av årsringar får forskarna ett
referensmaterial för att åldersbestämma
trä.
– Vi har gjort stora framsteg under
senare år och har fått fram flera kedjor som
VI SKOGSÄGARE 3/12
År 1285 kämpade dalkarlarna med yxorna och
de klassiska timmerknutarna.
Huset i Älvdalen har ordentligt takutsprång. På
gavlarna finns ”vindögon” för ventilation.
`m€^^XieX
är över 7 000 år, berättar Hans Lindersson.
Framstegen skriver om historien.
LÄNGE ANSÅGS ett härbre (förrådsbyggnad) vid kyrkan i Älvdalen vara äldst
i landet. Det byggdes år 1285 och har använts som tiondelsbod. Där förvarades det
tionde som inte tillföll prästen, utan ”kommunen”. Med andra ord var det en bod för
kommunalskatt.
Möjligen har huset i Ingatorp använts till
något liknande.
Till de nyupptäckta gamlingarna hör
också ett hus på Zorns gammelgård i Mora
som daterats till 1237.
Fortsättning nästa sida
VI SKOGSÄGARE 3/12
Mellan träden anas landets
äldsta trähus.
35
Fortsättning:
Historien sitter i väggarna
HISTORIA
Den gröna
dateringskurvan i
databasen stämmer
väl överens med den
röda kurvan från ett
fynd i Köpenhamn.
Därmed kan virket
dateras till år 1129.
”
Det
finns
årsringskedjor från
hela landet,
vilket också
gör att vi
geografiskt
kan pricka
in var virket
kommer
ifrån.
Dateringen har gjorts
med kol-14-metoden.
Årsringarna är mycket
mer exakta, vilket
framgår av den undre
träbiten.Yxhuggen
i trädet gjordes på
vintern år 1233.
Om det inte går att
såga av en trissa är
alternativet att borra
fram ett årsringsprov.
Så avslöjas träets ålder
Den som vill veta hur gammalt
huset eller trästocken är kan
vända sig till laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi.
Det är fullt upp att göra på labbet och
husägaren i Västergötland får vänta ett par
månader på besked.
– En knapp tredjedel av våra uppdrag är
från privatpersoner och hembygdsföreningar. Det leder till många fantastiskt trevliga kontakter, berättar Hans Linderson,
medan han börjar mäta in årsringarna vid
mikroskopet.
Text & foto: Pär Fornling
I
ummet på Lunds universitet är
överbelamrat med träbitar i ett historiskt pussel.
I en papplåda på golvet ligger ett typiskt
uppdrag från en husägare i Östergötland.
Han har sågat träskivor från åtta olika timmerbalkar och hoppas nu få ledtrådar i
husets historia.
– Ett bra tillfälle att ta prover kan vara
när man breddar en dörr, byter fönster eller
plockar upp golvbrädor, säger Hans Linderson.
Om det inte finns något att såga av kan
man ta borrkärnor, men det kräver att Hans
själv rycker ut med specialborren.
FÖR DAGEN ARBETAR han med ett
fynd från Köpenhamn. Det hela resulterar
i en årsringskurva som matchas mot kurvorna i databasen. Datorn ger ett förslag
och ett tränat öga avgör om kurvorna överensstämmer.
Efter ett tag är saken avgjord.
– Trädet fälldes år 1129, konstaterar
Hans Linderson.
Hans Linderson med en kartong prover från
en privatperson som vill veta mer om husets
historia.
NATURLIGTVIS KAN dateringen bara
tala om när trädet fälldes, men oftast kom
arbetet igång rätt omgående när dåtidens
byggare väl fått fram virket.
Nyckeln till dateringen är att bredden på
årsringarna varierar år från år. Genom att
mäta varje årsring exakt får man en profil
som matchas mot dateringskurvorna i den
växande databasen. En knapp fjärdedel av
proverna går inte att datera av olika skäl,
36
ibland beror det på att trädet haft naturliga
skador som deformerat årsringarna.
– Därför är det bra att ha flera prover att
arbeta med. Men oftast är det inga problem. Efter en stunds sökande hittar vi en
profil som passar. Det finns årsringskedjor
från hela landet, vilket också gör att vi
geografiskt kan pricka in var virket kommer ifrån, berättar Hans Linderson.
N Så här går det till
Kostnaden för en åldersbestämning är
en startavgift på 3 000 kronor plus 600
kronor per prov.
Det är en fördel att ha flera olika
prover.
Husen är ofta ombyggda och ibland har
man återanvänt gammalt virke. Flera dateringar ringar in byggåret bättre.
Proven bör ha med vankant, eller
åtminstone splintved.
Många årsringar underlättar dateringen.
www.geol.lu.se/dendro
VI SKOGSÄGARE 3/12
FORSKNING
RECO:s fyra steg
till bättre körning
1. Gör en uppföljning av dina maskiners
bränsleförbrukning och produktivitet.
2. En dags teoriutbildning med RECO.
3. Instruktören arbetar med varje
maskinförare under en halvdag.
4. Uppföljning av utbildningen efter sex
månader.
Niclas Nåtfors gör sig hemtam i
hytten efter de nya inställningarna.
På testbanan. Anders
Mörk och skotarföraren
Staffan Lag diskuterar
testresultaten från
Skogforsks och Ponsses
test av olika kraninställningar.
DXjjfiXkkjgXiX
d\[je‚cbie`e^
Minskat varvtal kan vara
ett av många sätt att
spara diesel. Det är en
pusselbit för smartare
körning av skogsmaskiner.Vinsten är hundratusentals kronor per
maskin och år.
Det innebär en sänkning av dieselkostnaden med 20 000–35 000 kronor per år
för en skogsmaskin i tvåskift.
Dessutom ökar produktiviteten.
Även här handlar det om sju procent – en
besparing på 150 000–200 000 kronor per
maskin och år.
– Den vanligaste förbättringen för sänkt
bränsleförbrukning är faktiskt att ställa
ned varvtalet på skotaren, säger Anders
Mörk.
Text och foto: Sverker Johansson
A
ag vet inte... kranen går lite långsamt.
Niclas Nåtfors har fått nya reglageinställningar och känner inte igen sig. Anders Mörk lyssnar, visar och diskuterar
igenom körningen. Han jobbar som samordnare och huvudinstruktör i RECOdriving. Den något komplicerade förkortningen står för Rational Efficient Cost
Optimization. I korthet handlar det om
smartare maskinkörning. Projektet har
pågått ett par år och involverar 20 instruktörer över hela landet.
SKOGFORSKS UPPFÖLJNINGAR vi-
sar att utbildningen i medeltal sänker dieselförbrukningen med sju procent.
Fiende till snytbaggen
HAN MENAR att maskintillverkarna
helgarderar sig för att få kraft till alla möjliga och omöjliga moment i skotningsarbetet och det drar mycket bränsle.
– Vi anpassar varvtalet på den enskilda
maskinen så att vi fortfarande har tillräckligt hydraulflöde för den kranhastighet som
föraren klarar av att hantera. Dessutom får
föraren en lugnare arbetsmiljö.
VI SKOGSÄGARE TRÄFFAR Anders
utanför Gävle. Här jobbar han en halvdag
med Niclas Nåtfors, skotarförare på Grinduga Skogsentreprenad AB.
De har precis kört en instruktionsvända
efter virke och nu går de igenom avlastningsrutinen.
Kranen flyter i jämnt tempo fram och
O Flera har vittnat om att myror har positiv effekt mot
snytbaggar
och
nu undersöks förhållandet av doktorand
^
^
Vítezslav Manák vid institutionen för ekologi på Lantbruksuniversitet i Uppsala,
– I vårt första experiment lockade vi myror till plantor med
socker och skadorna minskade på de plantorna jämfört med
kontrollplantor utan socker.Vi såg att myror angriper
snytbaggar på plantan, men vi behöver göra mer försök för att
kunna analysera effekten av dessa möten, säger han.
VI SKOGSÄGARE 3/12
tillbaka över skotarens lass. Tall läggs till
vänster, gran till höger.
Därefter sätter sig Anders vid spakarna
och ställer in kranreglagen. Det tar en halvtimme att få till de inställningar som han
bedömer passar Niclas.
– Jag hänger med, kollar förarnas metodik och ger förslag. Det är ju väldigt individuellt hur förarna vill ha det. Vissa vill
ha snabb kran, andra långsam. Generellt
upplever jag att kranarna går lite för snabbt
och att förarna lägger tid på att justera för
att hamna rätt med gripen, säger Anders.
NICLAS KÖR en vända.
– Jag vet inte, säger han tveksamt. Kranen går lite långsamt.
Anders förklarar hur han tänkt.
– Du är lite het och försöker köra i ett
väldigt högt tempo. Jag har sänkt maxfarterna men du kommer att producera minst
lika mycket som tidigare, eftersom du får
bättre precision och slipper ta om. En lugnare körning gör dig mindre trött också –
och bränsleförbrukningen minskar. I början känns det segt och långsamt eftersom
du är van vid den tidigare inställningen.
Nu måste du röra spakarna fem millimeter
extra för att få samma hastighet som tidigare och det tar ett tag att vänja sig vid!
Energirika stubbar
O Ur energisynpunkt är det en bra affär att skörda stubbar:
Ungefär 20 procent av trädets biomassa finns i stubben och stubbarna.
Visserligen går det åt en hel del energi att skörda skörda, transportera
och flisa stubbarna, men utbytet är 25 gånger högre än mängden insatsenergi.
Det konstaterar Tryggve Persson, som håller ihop Lantbruksuniversitetets stubbforskning. En annan slutsats är att det är stubbskörd minskar
risken för att rotrötan sprider sig.
Till frågetecknen hör i vad mån skörden påverkar flödet av växthusgaser.
37
Skogsmarknaden
För annonsering, ring Ronny Gustavsson tel 08-588 367 97, Mårten Bäck tel 08-588 367 38
eller Birgit Emilsson tel 040-601 64 55. Annonsmaterial: [email protected]
VEDPANNA
$9(67$9$*1(1
Skogsarbete
ZZZDYHVWDYDJQHQVH
Molle
Röjning, plantering, skogsplantor, vindfällen, skogsmaskiner m m.
Avesta MS 38
95 000:-
Sverlita Scandinavian Group AB
45 kW
26.000:inkl moms
Mollepannan AB
Tel 0738-44 79 61, 0346-601 66
Se Filmer och
hela sortimentet på
www.avestavagnen.se
www.sverlita.com
Selion stångsåg passar till
mycket inom skogsbruket. Att
röja i rätt tempo, göra bra stamval, bra stamkvistning, inte
stressad av sågen. Röja utmed
åkerkanter o beten, göra körvägar för lastbil o sko- t a r e .
Toppa tallar och lövträd till viltbetningsmat.
I röjningar med långa
gångavstånd är denna elröjsåg att föredra. Kraftfullt
litiumjon-batteri med lång
driftstid.
Patenterad
aaaaa
Bäst i test
Amelia nr5 2012
Motverka ryggproblem
Flera Modeller
695:-
Hälsovästen
R
BANDSÅGAR
Bandsåg DUAB BAS 470
PLAN- & RIKTHYVLAR
Planhyvel
Max Hyvelbredd 305 mm
Max Hyvelhöjd 200 mm
Max Hyveldjup 3 mm
Bordsstorlek 605x330 mm
Dimensioner & vikt
Mått (lxbxh) 1300x565x750 mm
Vikt 175 kg
Vikt med emballage 223 kg
Tekniska Data:
Motor 400 V 2,2kW/3 hk
Kutterdiameter 70 mm
Varvtal kutter 5000 rpm
Hyvelstål 3 st. (310X25x3 mm.)
Matningshastighet 7m/min
Spånstos 100 mm
Rikthyvel
Max Hyvelbredd 310 mm
Max Hyveldjup 3 mm
Bordsstorlek 1205x312 mm
PT310
Fraktfritt!
9.596:-
DUAB ML394Q med långhålsborrsbord
En proffssåg med välbalanserade gummibelagda
bandsågshjul i aluminium som är försedda med
dammtäta kullager. Levereras komplett med
stabilt klyvanhåll, geringsanhåll och sågblad.
Geringsbart gjutjärnsbord
med microjustering.
Utsugningstos för spånsug
samt bladsträckningsindikering.
Tekniska data:
Motor 400 V 1,5 kW/2 hk
Max såghöjd 285 mm
Max sågdjup 400 mm
Sågblad längd 3454 mm
Bladhastighet 2 st 460/980 m/min
Hjuldiameter 465 mm
Spånstos 2x100 mm
Bordsstorlek 535x485 mm
Sågbord geringsbart 45°
Totalhöjd 1880 mm
Vikt 146 kg
DUAB:s kraftiga professionella plan- och rikthyvel för såväl stycke- som serieproduktion med
vikningsbara bord i gjutjärn och med hela 410 mm hyvlingsbredd. Fyra hyvelstål i kutter med
finjustering samt justerbart anhåll. Matning med mekanisk urkoppling, överbelastningsskydd
och nödstopp. Maskinen levereras med ett kraftigt långhålsborrsbord i gjutjärn som standard.
Tekniska data:
Motor 400 V 3 kW/4 hk
Varvtal motor 2 860 rpm
Kutterdiameter 95 mm
Varvtal kutter 4000 rpm
Antal hyvelstål 4 st
410x30x3 mm
Diameter matningsrullar 40 mm
Matningshastighet 8
m/minut
Spånstos 100 mm
Rikthyvel
Max hyvelbredd 410 mm
Max hyveldjup 5 mm
Bordsstorlek 1600x440 mm
Planhyvel
Max hyvelbredd 410 mm
Max hyvelhöjd 220 mm
Max hyveldjup 5 mm
Bordsstorlek 750x410 mm
Långhålsborrsaggregat
Chuckkapacitet 16 mm
Slaglängd ut/in 130 mm
Slaglängd
17.596:-
DUAB:s rejäla trefas plan och rikthyvel försedd med 400 volts 3 hk elmotor samt gjutjärnsbord
(riktbord och planbord),matarvalsar tillverkade i stål. Maskinen levereras med spånstos och
slipningsbara hyvelstål (3 st) i snabbstål. Planbordet höjes/sänkes med mittpelare till önskad
planhöjd. Höjden ställs in med manöverratt och graderad mm-skala.
Riktborden vikes vid planhyvling (se bild).
Fraktfritt!
Tekniska Data:
Arbetsbord 800 x 560 mm
Bakre förlängningsbord 600 x 530 mm
Förlängningsbord högersida 610 x 800 mm
Total bordsyta 800 x 1117 mm
Justerbord 500 x 400 mm
Max klyvbredd 950 mm
Max åkrörelse justerbord 1220 mm
Max såghöjd vid 90º 75 mm
Max såghöjd vid 45º 60 mm
Sågklinga 254 x 30 x Z40
Varvtal sågklinga 4200v/min
Motoreffekt 3-fas 400V 2,2 kW
Vikt, netto 240 kg
5.900:-
FRAKTFRITT
Tekniska data:
Motor 400V 2,5 kW
Diameter klinga 250 mm
Hastighet klinga 4000 rpm
Max sågdjup 45/90° 42/80 mm
Klingan justerbar 250 mm, längdled
Slaglängd justerbord 1250 mm
Bordshöjd (Arbetshöjd) 900 mm
Spånstos 100 mm
Mått huvudbord 800x520 mm
Mått förlängningsbord 800x320 mm
Mått justerbord 600x410 mm
Vikt 169 kg
Obs! Samtliga priser i annonsen är exkl. moms!
Matarvalsdiameter 40 mm
Max Hyvlingsdjup 2,5 mm
Såg
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt
Varvtal 4050 rpm
Sågdjup 90° 65 mm
Sågdjup 45° 45 mm
Klinga diameter 250 mm
Bordsstorlek 1200x840 (1080) mm
Slaglängd justerbord 1400 mm
Fräs
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt
Varvtal 3500/5500/7000 rpm
Spindel diameter 30 mm
Vertikal rörelse spindel 130 mm
Max verktygsstorlek diameter 140 mm
Max verktygsstorlek höjd 100 mm
Långhålsborrsbord
Chuckkapacitet 16 mm
Bordsstorlek 160x368 mm
Slaglängd in/ut 85 mm
Klinga diameter 250 mm
Ritsklinga diameter 80 mm
Bordsstorlek 1200x840 (1080) mm
Slaglängd justerbord 1400 mm
Fräs
Motor 2,2 kW 3-fas 400 Volt
Varvtal 3500/5500/7000 rpm
Spindel diameter 30 mm
Vertikal rörelse spindel 130 mm
Max verktygsstorlek diameter 140 mm
Max verktygsstorlek höjd 100 mm
Spånstosanslutning 100 mm
Vikt 230 kg
Besök oss på internet: www.duabhuset.se
Produktkatalog 2012!
Beställ eller ladda hem den
Tekniska data:
Spänning 230 V
Motoreffekt 1,5 kW/2 hk
Motorvarvtal 2950 r/min
Impellerdiameter 300 mm
Sugkapacitet 2000 m³/h
Trumdiameter 500 mm
Insug 2x100 mm/1 st 125mm
Säckvolym 0,153 m³
Säckhöjd 850 mm
Ljudnivå 67-77 dB
Vikt 51 kg
Tekniska data:
Spänning 400 V 3-fas
Motoreffekt 2,2 kW/3 hk
Impellerdiameter 305 mm
Sugkapacitet 3000 m³/h
Trumdiameter 500 mm
Insug 3x100 mm/
1 st 125 mm
Säckvolym 0,307 m³
Säckhöjd 850 mm
Ljudnivå 67-77 dB
Vikt 59 kg
3.196:-
Spånsug DUAB FM300S-5
DUAB,s kraftig spånsug för industribruk med rejäl kapacitet.
Maskinen är utrustad med stativ med hjul för enkel förflyttning. levereras med dubbla filtersäckar och uppsamlingssäckar. Insugstosar 1x150 mm eller 3x100 mm.
4.396:-
Tekniska data:
Spänning 400 V
Motoreffekt 3,7 kW/5 hk
Impellerdiameter 305 mm
Trumdiameter 500 mm
Sugkapacitet 4900 m³/h
Insug 1x150, 3x100 mm
Säckvolym 0,43 m³
Filtersäckshöjd 1100 mm
Förpackningsstorlek
1170x560x570 mm
Maskinens mått LxBxH 1280
x 790 x 1970 mm
Vikt 82 kg
För fler modeller av Spånsugar - besök vår hemsida!
Vertikalfräs med tappsläde DUAB VF100
18.900:-
Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-14.30
Med reservation för prisändringar p.g.a valutan och ev tryckfel!
1.276:-
Spånsug DUAB FM300
Spånsug DUAB 300S
Slaglängd Höger/vänster 140 mm
Max rörelse upp/ner 80 mm
Spänning 400 VAC
Ljudnivå <80db
Förpackningsstorlek (lxbxh)
1590x1220x1010 mm
Vikt 445 k
DUA
AB-H
B-HUS
SE
Trumdiameter 370 mm
Insugstos 1x100 mm
Säckvolym 0,057 m³
Säckhöjd 640 mm
Ljudnivå 52-62 dB
Vikt 30 kg
Mobil kraftig spånsug av industrikvalitet
med dubbla tygsäckar både över och under.
Monterad på hjulstativ vilket gör den
lätt att flytta. Tömning av uppsamlingssäckarna sker lätt med ett handgrepp. En
industrispånsug för både yrkesbruk och
hemmafixarn.
Med tiltningsbar fräs spindel, -5 till 30°. Stomme i kraftig stålkonstruktion, stort arbetsbord i gjutjärn. Höjning och lutning av spindeln
sker via låsbara rattar, tydliga skalor visar inställning av spindeln.
Ställbara fräsanhåll med finjusteringsmöjlighet. Försedd med sid- och
nedhållare av arbetsstycket. Kraftig kullagrad tappsläde med anhåll och
excenterlåstving, stor rörelse av släden 800 mm. Motor med termiskt
motorskydd och nollspänningsutlösning. Reversibel rotationsriktning av
frässpindel via strömbrytare. Stort varvtalsregister från 1800-9000 varv/
minut. Levereras komplett med tappsläde, diverse nycklar samt manual.
Tekniska data:
Storlek arbetsbord 710x640 mm
Arbetshöjd 900 mm
Längd fräsanhåll, 2 st 360x120 mm
Storlek tappsläde 500x480 mm
Max åkrörelse tappsläde 530 mm
Spindeldiameter 30 mm
Vertikal rörelse spindel 100 mm
Spindel lutbar -5-30°
Max verktygsstorlek 200 mm
Max fräsdiameter i bord 200 mm
Spindelhastigheter
4 st 1800, 3000, 6000 & 9000 v/min
Motoreffekt 2,8 kW 3-fas 400 V
Vikt 202 kg
För fler modeller av Kombimaskiner - besök vår hemsida!
Södra vägen 3, Mönsterås
Ordertel. 0499-143 19
Fax 0499-140 66
Tekniska data:
Spänning 230 V
Motoreffekt 0,75 kW/1hk
Motorvarvtal 2950 r/min
Impellerdiameter 230 mm
Sugkapacitet 1050 m³/h
1.756:-
29,900:-
DUAB:s kombimaskin med 3 motorer och fem funktioner; cirkelsåg med ritsklinga, vertikalfräs, plan- och rikthyvel
samt långhålsborrning. Levereras med rejält justerbord av aluminium som löper på två geidrar för högsta
precision, långhålsborrbord med borrchuck. Ljusterbordet används både till sågen och som tappsläde till fräsen.
Sågbord, fräsbord, långhålsborrsbord samt rikt- och planhyvelborden är tillverkat i planslipat
gjutjärn och stativet är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa stabilitet. Alla funktioner
är försedda med spånstos för anslutning av 100 mm sugslang.
Tekniska data:
Matarvalsdiameter 32 mm
Fräs
Slaglängd
Plan & Rikthyvel
Max Hyvlingsdjup 2,5 mm
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt
in/
Motor 2,2 kW 3-fas 400 Volt
Såg
Varvtal 3500/5500/7000 rpm
ut 85 mm
Hyvel bredd 250 mm
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt
Spindel diameter 30 mm
Slaglängd Höger/vänster 140 mm
Planhöjd 180 mm
Varvtal 4050 rpm
Vertikal rörelse spindel 130 mm
Max rörelse upp/ner 80 mm
Riktbord 1050x250 mm
Sågdjup 90° 65 mm
Max verktygsstorlek diameter
Spänning 400 VAC
Planbord 600x250 mm
Sågdjup 45° 45 mm
140 mm
Ljudnivå <80db
Matningshastighet 8 m/min
Klinga diameter 250 mm
Max verktygsstorlek höjd 100 mm Förpackningsstorlek (lxbxh)
Varvtal kutter 4000 rpm
Bordsstorlek 1200x840
Långhålsborrsbord
1300x1130x1010 mm
Hyvelstål antal 3 st
(1080) mm
Chuckkapacitet 16 mm
Vikt: 370 kg
Kutterdiameter 75 mm
Slaglängd justerbord 1400 mm
Bordsstorlek 160x368 mm
Spånsugar till specialpris!!!
Spånsug DUAB FM230-L1
Smidig mobil 230 volts 1-fas effektiv DUAB-spånsug av
industrikvalitet med säck av tyg på översidan och säck av
plast på undersidan. Monterad på hjulstativ, vilket gör
den lätt att flytta. Levereras med spånsugslang
diamater 100 mm, längd 750 mm samt adapter
för golvsugning. En maskin som passar till sågar,
putsmaskiner och hyvlar med max hyvelbredd
på 260 mm.
Mobil kraftig spånsug av industrikvalitet med
säck av tyg på översidan och säck av plast på
undersidan. Monterad på hjulstativ, vilket gör
den lätt att flytta. Tömningav uppsamlingssäcken
sker lätt med ett handgrepp. En industrispånsug
för både yrkesbruk och hemmafixarn.
DUAB:s kombinerade panelsåg och vertikalfräsmaskin med 2 motorer. Levereras med rejält justerbord av
aluminium som löper på två geidrar för högsta precision,. Ljusterbordet används både till sågen och
som tappsläde till fräsen. Sågbord och fräsbord är tillverkat i planslipat gjutjärn och stativet
är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa stabilitet. Bägge funktionerna är försedda
med spånstos för anslutning av 100 mm sugslang.
DUAB C5-260H
TS 250
DUAB-Huset
38
3.100:-
Tekniska data:
Motor 400 V 1,5 kW/2 hk
Max Såghöjd 200 mm
Max sågdjup 375 mm
Längd sågblad 2950 mm
Hjuldiameter 400 mm
Sågbord geringsbart 45°
Bordsstorlek 500x395 mm
Totalhöjd 1760 mm
Vikt 137 kg
DUAB PM250-30 Såg & Fräs
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt
Varvtal sågklinga 4050 rpm
Varvtal ritsklinga 6300 rpm
Sågdjup 90° 65 mm
Sågdjup 45° 45 mm
Precisioncirkelsåg industrimodell, med dragfunktion för
klinga. Bordet är av gjutjärn med spår för geringsutrustning.
Klingan är geringsbar samt höj/sänkbar. Justerbord av
aluminiumprofiler. Bordet är försett med teleskoparm.
Sågen levereras komplett med justerbord, teleskoparm,
klyvanhåll med mm-skala och geringsanhåll enligt bild.
250 mm HM-klinga ingår. Stativ av kraftig lakerad stålplåt.
Passar proffs som amatör.
7.196:-
9.700:-
Tekniska data:
Motor 230 V 0,75 kW/ 1 hk
Max såghöjd 165 mm
Max sågdjup 345 mm
Längd sågblad 2490 mm
Bladhastighet 2 st 440/900 m/minut
Hjuldiameter 350 mm
Spånstos 100 mm
Sågbord geringsbart 45°
Bordsstorlek 400x548 mm
Totalhöjd 1710 mm
Vikt 70 kg
För fler modeller av Bandsågar
- besök vår hemsida!
Tekniska data:
Plan & Rikthyvel
Motor 2,2 kW 3-fas 400 Volt
Hyvel bredd 310 mm
Planhöjd 180 mm
Riktbord 1285x310 mm
Planbord 600x310 mm
Matningshastighet 8 m/min
Varvtal kutter 4000 rpm
Hyvelstål antal 3 st
Kutterdiameter 75 mm
Tekniska data
Precisionscirkelsåg
Precisionscirkelsåg med stomme i kraftig stålkonstruktion och
arbetsbord i gjutjärn. Sågklingan höjs- och sänks via skruvspindel och ratt. Gering av sågklingan via gjutjärnsgejder och
ratt. I standardutrustningen ingår justerbord med kullagrad
släde, 2 st sidobord, bakre förlängningsbord, klyvanhåll,
geringsbart anhåll, spänntving, spånstos 100 mm. Klingskydd
med stos samt slang för anslutning till spånsug. Levereras
med sågklinga HM och diverse nycklar.
Kraftig trefas 400 volt bandsåg golvmodell som passar de flesta behov.
Stabilt utförande, kraftig svetsad
stålkonstruktion. Välbalanserade
gummibelagda aluminiumgjutna hjul
med dammtäta kullager. Sågbord
i gjutjärn som är geringsbart 45°.
Kraftig anhåll med stabil låsning.
Bandsågen är utrustad med rejäl
bladstyrningsanordning för stabil styrning
av sågbladet.
KOMBIMASKINER Vi lovar dig en prisvärd investering!
Såg
5.400:-
fler modeller av Plan- och
Rikthyvlar - besök vår hemsida!
DUAB MJ2325C
7.600:-
Bandsåg DUAB HBS400
14” bandssåg. En rejäl kraftig såg som passar
de flesta behov. Stabilt utförande med kraftig svetsad stålkonstruktion. Välbalanserade
gummibelagda hjul i aluminium med dammtäta kullager. Sågbord i gjutjärn, geringsbart
45°. Rejäla bladstyrningar (kullager).
Levereras med geringsanhåll, klyvanhåll,
stativ och sågblad. Sågen
är försedd med 100 mm
spånstos för utsug.
Med 3 motorer och fem funktioner; cirkelsåg med ritsklinga, vertikalfräs, plan- och rikthyvel
samt långhålsborrning. Levereras med rejält justerbord av aluminium som löper på två geidrar
för högsta precision, långhålsborrbord med borrchuck. Ljusterbordet används både till sågen
och som tappsläde till fräsen. Sågbord, fräsbord, långhålsborrsbord samt rikt- och planhyvelborden är tillverkat i planslipat gjutjärn och stativet är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa
stabilitet. Alla funktioner är försedda med spånstos för anslutning av 100 mm sugslang.
Dimensioner och vikt
Mått (lxbxh) 1600x890x890
mm
Förpackningsstorlek (lxbxh)
1680x770x1070 mm
Vikt 440 kg
Vikt med emballage 530 kg
Max planhöjd 180 mm
Max hyvlingsdjup 5 mm
Max arbetsbredd 250 mm
Mått (lxbxh) 1085x485x820 mm
Förpackningsstorlek (lxbxh)
1150x530x950 mm
Vikt 148 kg
!
Fraktfritt
Bandsåg DUAB BAS 350
DUAB C5-310
Höger/Vänster 170 mm
Höj/Sänkbart 130 mm
Mått 460x200 mm
DUAB ML392B
Tekniska data:
Motor 400 V 2,2 kW/3 hk
Riktbord 1050x250 mm
Planbord 600x250 mm
Varvtal kutter 4000 rpm
Antal stål i kuttern 3 st 250x30x3 mm
Kutterdiameter 75 mm
Matarvalsdiameter 32 mm
Matningshastighet 8 m/min
För
Samtliga maskiner
från
DUAB levereras med
gällande CE-normer!
Köp era maskiner av oss till oslagbara priser. Egen import bäddar för rätt prisbild. Vi kan maskiner och ger
teknisk rådgivning, dimensionering samt utför montage och drifttagning av utrustningen. Vi har egen service och reparationsverkstad samt tillhandahåller reservdelar, vilket borgar för god service även efter köp.
Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling.
Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning för precis justering och god stabilitet på planbordet. Utmatningsbordet för rikthyveln fälls åt sidan vid planhyvling för god sikt och åtkomlighet.
Maskinen är utrustad med analog avläsning av den valda höjden på planbordet. Anhållet för
rikthyveln är justerbart 0-45 grader och låser i en kraftig stålkonstruktion för god stabilitet.
Längder:
1.30, 2.0 och
3.0 meter.
Avgas-,
buller- och
vibrationsfri!
EN INVESTERING I RÄTT OCH
ROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR
DU ALDRIG!
Träbearbetning
DUAB-produkter för industri, skolor, snickerier,
hantverkare, byggare, hemmaproffs etc.
Stångsåg
Tel. +46 (0)414-242 60
Level 2
K99
www.halsovasten.se 044-590 00 00
DUAB
Info och video på
www.lotico.se
Proffsverktyg från Pellenc
Hälsovästen tränar snabbt och effektivt upp din
hållning och ryggmuskulatur under promenaden,
joggingrundan eller medan du arbetar.
Hälsovästen tränar snabbt och effektivt upp din
hållning och ryggmuskulatur under promenaden,
joggingrundan eller medan du arbetar.
Effektiv
Acktjära 2209, 821 91 Bollnäs
Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52,
fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se
Avesta-Vagnen AB, Högboleden 47, 774 61 Avesta, tel 0226-763 000
Sträck på dig!
Sträck på dig!
Snygg hållning
Miljögodkänd
50 cm.
vedlängd
7LOOYHUNDGL$YHVWD
Fraktfritt!
22.900:-
10.396:-
Vertikalfräs WS90-30A
Fler modeller av Vertikalfräsar på hemsidan
Smidig effektiv vertikalfräs med bord i gjutjärn och stativ i svetsad stålkonstruktion. Justerbara anhåll. Spånstos 100 mm. Standardspindel 30 mm, höj/sänkbar,
levereras med tappsläde. En fräsmaskin för skolor, mindre snickerier och fritidssnickaren som tar lite plats i snickarverkstaden.
Tekniska data:
Rörelse spindel 90 mm
Motor 400 V 2,2 kW/3 hk
Spindelhastighet 3500/7000 rpm
Bordstorlek 695x555 mm
Mått lxbxh 800x740x1150 mm
Spindeldiameter 30 mm
Vikt 195 kg
7.196:-
VI SKOGSÄGARE 3/12
Plan- och släntklippare
Väggrindar och skyltar
# !#
- en av marknadens kraftigaste!
"$
"%(slagor 1,9 kg)
"$$
"# #
# " %
"!$
$
Testa
oss!
(#%
%#!
"! #%!!
Pris från 47 000:Moms och frakt tillkommer
För öppna landskap
nu även för uthyrning!
2% !444, 5 , .-+-..0 5 , RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE
VEDSORTIMENT
MER EFFEKTIVT
JUMBO Euro Hydro säck
Nya boggiband 400 - 750
Storsäckar för ved, 1,5 m3, str.
Kontakta våra återförsäljare
över hela Sverige
®
Tel 00047 698 155 10
www.tommen.no
VI SKOGSÄGARE 3/12
Markus Edlund
Myckelgensjö
0661-220 00
070-203 34 84
www.messmide.se
me Renov
dH
alv era
må
nar
Broddsats
70 st
1 198:- inkl frakt Exkl moms
Vi har även lås, brodd och svetslänk
39
Ecosågen
Twin 400
400 XL
Ecosågen Twin
Mobilt eller stationärt enmanssågverk
JORD OCH SKOG!
Vill Ni vara säkra på att ligga i marknadens framkant och
ha en trygg och engagerad partner vid Er fastighetsaffär.
“Quattro”
Ny sågenhet!!
4 sågklingor
ntverk
Inbyggt ka
Se Video på vår
Välkomna att kontakta Skånegårdar AB!
NYA
www.ecosagen.se
Se Video påHEMSIDA
vår hemsida
www.ecosagen.se
Peter Olsson
Skogsmästare
[email protected]
0705-54 24 49
Mikael Sjöberg
Lantmästare
[email protected]
076-768 81 13
Huvudkontor: Lund 046-19 04 40
www.skanegardar.se
Tillbehör:
NYHET!
Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd
Spånhanteringsutrustning
Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm
Tel 0499-102 41
070-244 75 40 www.ecosagen.se
Ett urval av våra objekt:
Norra Hökhult, Jönköping
Flexibelt maskinkoncept för
skonsamt skogsbruk
Skogsfastighet på 123 ha i två väl samlade skiften.
Vi visar vägen...
till en lyckad försäljning!
Bo Pettersson
Uppsala
018-374 375
Björn Målsäter
Uppsala
018-374 375
Anders Nyhlén
Borås/Varberg
0320-395 20
Anders Nilsson
Hässleholm
0451-824 00
Tel 0565-920 90
[email protected]
www.pergonova.se
Anders Jonsson
Lidköping
0510-604 10
Mikael Rydén
Hässleholm
0451-824 00
NR 4 2012
Tor Sigfridsson
Falköping
0515-72 16 30
Örjan Hansson
Jönköping
036-440 04 05
Gunnar Grenholm
Hudiksvall
0650-74 33 43
Johan von Arnold
Nyköping
0150-300 05
Bengt Folkesson
Ronneby
0457-178 35
Specialisterna på jord och skog!
Tema
Jakt & Fiske
Utgivning 7 september
Sista bokningsdag 31 juli
Sista materialdag 6 augusti
PROFESSIONELLA EGENDOMSMÄKLARE NÄRA DIG!
www.egendomsmaklarna.se
40
Kontakta
Ronny Gustavsson
Tel 08-588 367 97
Mårten Bäck
Tel 08-588 367 38
[email protected]
[email protected]
VI SKOGSÄGARE 3/12
Lotin
VEDHANTERING
FŠllorsedan1993
WWW.LOTIN.SE 0380-261 64
Gör jobbet lättare!
s
s
s
s
Älgtrac och
Combitrac
Reservdelar och
service till din maskin
hittar du hos oss.
Komplett reservdelslager.
Snabba leveranser.
45 års erfarenhet av hanteringsutrustning.
Nu även småskalig hantering.
Kraftiga konstruktioner och flexibla lösningar.
Stegmatare, lagringsbord mm.
från
cén
c
d
u
S
Woo
ia Tel.
m
l
0502-175 40
Fax. 0502-145
E
Tel.s 0502-175
40 s 21
Fax. 0502-145 21
Bo Arnesson AB
680 60 SYSSLEBÄCK
www.ipab.se www.ipab.se
s [email protected] [email protected]
070-399 17 00
Håll värmen!
Värmecentraler
kompletta 30 kW-2 MW inklusive bränsleförråd på 11-100 m3
där du bestämmer modell och färgsättning efter din miljö.
Veto har mer än 50 års erfarenhet av bioenergi. Det självklara valet för dig som vill
ha frihet att välja bränsle.
Komplett med förråd
10
–20
1
r!
00
n 2 unde
e
h
k
nsc jda
bra 0 nö
i
år
10
10 ver
Ö
VETO 8
Brännaren med
större bränsleförråd, 8-11 m3 Effekter 40-120 kW med
kraftig matarskruv
som går att förlänga
upp till 4 m från förrådet. Matning med
fjäderomrörare.
Hydraulisk
katastrofbroms
6H¿OPHUQDSnYnUKHPVLGD
Bygga själv
Traktordragen
Skogstrailer
Breddningssats
Längd lastyta 10000 mm,
Bredd 2600 mm,
Höjd 500 mm,
Lastkapacitet 30 ton
Fjäderassisterande
ramper
Fjäderomrörare Den optimala
lösningen för dig som vill nyttja en
EH¿QWOLJE\JJQDGVRPÀLVI|UUnG
9nUDLQPDWQLQJDUNODUDUDYÀLVXSS
till 75 mm fraktioner! Kan byggas
in även i rektangulära eller runda
utrymmen. Vi hjälper till med att rita
upp din anläggning.
Biobränslepannor
upp till 1 MW komplett med automatisk
sotning, askurmatning, cyklon, rökJDVÀlNWPPDOOW
efter era önskemål
Belysta
breddningsskyltar
Återförsäljare
Skogstrailer jumbo
Maskinjumbo
Euro tippvagn
Längd 13900 mm
Bredd 2600 mm,
Höjd 500 mm
Lastkapacitet 30 ton
Längd 13600 mm
Bredd 2540 mm
Höjd 900 mm
Lastkapacitet 30 ton
Längd 5740 mm,
Bredd 2540 mm,
Lastkapacitet 9-25 ton,
Lastvolym 5,6-11,2 m3
Syd Produkter AB
0454- 572 001
Samtliga vagnar kan
utrustas med
styrbara axlar
FALKENBERG Glommens Rör & Mek 0346-925 50, 070-544 32 18
GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40
JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservice AB 036-31 32 40
KALMAR FS Effektvärme AB 0480-47 33 86
KARLSTAD Solbergagård, 070-646 36 64
KUNGÄLV Johnssons El 0303-540 11, 070-541 63 96
LINDESBERG Lindesbergs VVS AB 0581-836 40, Fax: 0581-808 80
LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41, 070-394 30 58
LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-29 61 60, 070-674 09 97
SUNDSVALL KA Driftteknik AB 0696-303 50
SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-34 01 97
ULRICEHAMN Ulricehamns Rörtjänst 0321-100 60, 070-531 79 89
VINGÅKER Ving BioEnergi Mälardalen AB 070-834 03 90, 070-642 40 12
VÄXJÖ STV i Växjö AB 070-325 82 05, 070-325 01 00
ÅRE Attacus Stål & Smide AB 0640-410 91
ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA Bygg HB 070-329 36 07
Besök vår nya hemsida
www.sydprodukter.se
GENERALAGENT I SVERIGE
Din leverantör av Trailers för Entreprenad, Lantbruk och Lastbil
&ÛÀiʓ˜iLœ`>ÛB}i˜ÊΙ‡Îä]ÊÎÇÈʙÓÊ-ÛB˜}ÃÌ>ÊÊUÊ/i°ÊäÇä‡xÈnÊÓäÊxÎÊÊUÊʍœ˜>ðÃÞ`«Àœ`ՎÌiÀJÌiˆ>°Vœ“
VI SKOGSÄGARE 3/12
www.energiteknik.net
41
! "
nya drivna
HAGLINGE SG
Vill du att din skog skall må bättre?
Då skall du minska skadorna på träd och rötter.
Det gör du, med Haglinge SG och samtidigt ökar
du framkomligheten, med:
!"
#
# $
HJULMOTORER
– Alltid till ett bra pris!
Prisexempel:
– 40 liter från 1.60 kr/st
– 60 liter från 1.70 kr/st
– 80 liter från 2,40 kr/st
– 1 m3 14.25 kr/st
min. 100 st
– 1 m3 12.15 kr/st
min. 200 st
– 1,5 m3 storsäck,
ventilerad 99 kr/st
vid 30 st
• UNIK PATENTERAD HJULUPPHÄNGNING
• DRIVNA HJUL – INGA STÖDBEN
ERBJUDANRDE
3
30 st 1 m EU
1 st
k,
äc
veds
säckstativ:
1.795:-
Vednätsäckar
till EUR pall, 40, 60 L
Prisex: 40 L packlåda
+
1 000 nätsäck 3 200:även storsäckar
Tel 0410-33 10 55
0708-40 11 33
www.ino-q.se
$ !
VEDSÄCKAR
VEDELDARE
Kenjonugnen halverar din
vedförbrukning.
Passar till alla pannor.
Mer info ring 0621-107 55
Besök oss på
www.kenjonugnen.se
!"
www.haglingesg.se
Box 2, 280 10 SÖSDALA | Telefon 0705-71 75 55
t
k
fra
ch r.
s o me
m
m
Mo tillko
! &
" " & #
"
% "
"# $ !" ## $% &'"()* (
!
+,"-
" # $ # % & & & ' ( 42
VI SKOGSÄGARE 3/12
LTEN
Tel: 0142-422 00
0503-153 11
Fax: 0142-422 01
www.hjobulten.se
II—
I
—
Helautomatisk
NYHET!
Vedhantering!
Vedprocessor
Snabb - Säker - Effektiv
3
1m /min
Ny knivdesign
och nytt längdregleringssystem
Kunglig guldglans
NAMN & NYTT
HJO-B
U
rins Carl Philip medverkade
G
på Skogsnäringsveckan där
han hedrade flera av skogens frontfigurer.
Professor Urban Nilsson (som intervjuas om contorta på sidan 26 i
denna tidning) fick greve Carl Bernadottes skogspris.
Professor Pelle Gemmel fick föreningen Skogens förtjänstmedalj i
guld.
Birgitta Wilhelmsson var en av
dem som fick en guldkvist. Hon har
i tio år varit drivkraft i Skogen i
Skolan som ger tiotusentals barn
bättre möjligheter att komma ut i
skogen under skoldagen. Inte nog
med medalj. Nyligen fick projektet
två miljoner kronor extra av regeringen genom Skogsriket.
Prinsen, Gemmel och medaljen. I
motiveringen heter det att; ”utan
Pelle Gemmel hade den svenska
skogen vuxit sämre. Dessutom
hade skogsbruket inte varit lika
roligt”.
Ny effektiv utmatningstransportör
På museet i
Lycksele visas
SMV Drivax
som tillverkades mellan
åren 1964-68.
Drivkällan var
en trecylindrig
dieselmotor på
60 hk och växellådan hade 10
växlar framåt.
Priset år 1967
var 106 615 kr.
Lågt effektbehov
Passar alla traktorer
Även lämplig
för sågytor
Lägg långved på inmatningstransportören. Maskinen sköter
resten. Matar in, kapar/klyver och lastar.
Allt medan du lägger på ny långved
yr
rosch
För b mation
r
o info
Dahlberg Maskin AB
Tel 0612-503 62
Rädda bina!
I vissa områden i Kina har man besprutat bort bina, så nu
måste människor pollinera fruktträden. Och i Sverige är var
tredje art utrotningshotad. Var med oss och rädda bina!
?`jkfi`jbXlk]cpbk\i
O Den som är ute och åker på
sommarvägarna kan passa på att
besöka något av landets skogsmuseer.
Mest känt och störst är skogsmuseet
i Lycksele som har en permanent
utställning om den fantastiska
teknikutvecklingen. Mellan 15 juni–25
augusti har museet öppet alla dagar
Läs mer på naturskyddsforeningen.se
Nya i Mellanskog
O Efter en sluten votering (och
debatt om valberedningens förslag) har Mellanskog möblerat
om i styrelsen. På stämman ersattes Stefan Sundh och Pär Nilsson av Per-Anders Hansson och
Erika Eriksson.
Vid stämman fick Kolbjörn
Kindströmer och Sune Olsson
varsin guldnål. De har varit sboordförande i Örebro respektive
Sörmland.
SMS:a MEDLEM till 72 900.
(normal SMS-taxa gäller)
Medlemskapet kostar 24 kr/mån
VI SKOGSÄGARE 3/12
klockan 11–17, www.skogsmuseet.se
Tre andra museer är:
Siljansfors skogsmusem,
www.skogsmuseum.w.se/
Finnskogsmuseet,
home.swipnet.se/finnskogsmuseet/
Laxvikens skogs och flottarmuseum,
www.laxvikensmuseum.com/
Leder industrin
O Posten som
ordförande för
Skogsindustrierna
roterar. Efter
Magnus Hall,
Holmen, håller nu
Ulf Larsson i
ordförandeklubban.
Han är vd för
Ulf Larsson.
SCA Forest
Products med verksamhet inom
papperstillverkning, skogsbruk och
bioenergi.
Skogsinspektorer blir rådgivare
O Norrskogs skogsinspektorer byter
titel till skogsrådgivare.
Det hela är en del av omorganisatio-
nen för att förstärka skogsavdelningen
med Olof Falkeström som tillförordnad chef.
43
"
!
!
#
#
KORSORD
enast den 6 juli vill vi ha er lösning.
J
Märk kuvertet med ”Sommarkrysset”
och skicka lösningen till:
Vi Skogsägare
Stålbrandsgatan 5
214 46 Malmö
44
JfddXibipjj\k
EXde1%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%
8[i\jj1%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%
%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%
VI SKOGSÄGARE 3/12
om framgår längre fram i
J
tidningen har Jan-Olof
Thorstensson valt att avgå som
D‚e^X
]`eXgi`j\i
tt koppla av med ett
8
korsord hör till sommarens fröjder. Dessutom har
du chansen att vinna något
av våra fina priser.
I potten har vi både praktiska verktyg och härlig avkoppling.
VERKTYGET
ÄR
tre
stycken kvistsågar från Silky som passar utmärkt både
i trädgården och skogen (läs
gärna om stamkvistning på
sidan 8).
Det är så kallade japanska
sågar som skär i draget, vilket gör de mycket effektiva
och trevliga att använda.
AVKOPPLINGEN ÄR en
prenumerationer på Populär
Historia (6 nr). Det är landets ledande historiska magasin med massor av intressant läsning som gör historien levande och aktuell.
Det är en tidningskollega vi
gärna rekommenderar.
VI DRAR TRE vinnare av
vardera priset.
Och snart kommer fler
chanser att kryssa med Vi
Skogsägare. I nästa nummer
är vårt populära juniorkryss
tillbaka.
Vi önskar lycka till med
krysset och tillönskar alla
läsare en riktigt skön sommar!
Ki\mc`^jfddXi
VI SKOGSÄGARE 3/12
ordförande för LRF Skogsägarna. I skrivande stund verkar allt klart för att Sven-Erik
Hammar, Mellanskog, tar
över. Vi bad om en programförklaring genom fem snabba frågor:
skogsägare blir starkare om
hon eller han är medlem i en
skogsägarförening, blir skogsägarföreningarna starkare om
vi samarbetar, både med varandra och med LRF. Flera näringspolitiska frågor känns
extra angelägna just nu och vi
behöver vara många för att få
tyngd bakom våra budskap.
1 Vilken är den viktigaste
4 Berätta något om din egen
frågan att driva?
– Vi behöver öka kunskapen
om skogen i allmänhet och familjeskogsbruket i synnerhet,
med dess betydelse för Sverige.
2 Det får du utveckla...
– Jag upplever att det finns
okunskap bland beslutsfattare,
opinionsbildare och allmänhet
om att skogen är en viktig del
av lösningen på många av de
utmaningar vi står inför, inte
minst klimatfrågan.
– Familjeskogsbrukets betydelse för ekonomi och sysselsättning är ett annat exempel.
Hela 60 procent av virket som
avverkas i Sverige kommer
från familjeskogsbruket. Skog
och skogsägare finns i hela
landet och bidrar till en levande landsbygd.
skogsgård?
– Vi är femte generationen på
gården som består av 400 hektar produktiv skogsmark och
drygt 600 hektar lågproduktiv
skog i from av myr och fjällmark. Jag är självverksam och
gör mindre avverkningar när
jag hinner. Dessutom förädlar
jag en del av det jag avverkar
till hantverksmässigt byggda
timmerhus.
3 Räcker det inte med fyra
5 Tycker du det här verkar
Sven-Erik Hammar, skogsägare i Funäsdalen.
stora föreningar, varför behövs ett gemensamt paraply
i form av LRF Skogsägarna?
– Precis som att varje enskild
blir roligt, eller är det
plikten som kallar?
– Det här ska verkligen bli
roligt – och spännande!
D\igf\j`]i‚e
M€idcXe[jjbf^Xi
O Vi fick ett brev från Sören
Larsson, Tybble gård, Runtuna. Han spinner vidare på den
poetiska tråden från förra tidningen med en dikt av Gunnar
Ehne:
I dikten frågar Gunnar Ehne
”Har du non skog i din himmel,
du Gud. Te gå i en finen kväll.
En tocken där gammel skog, du
vet, mä smörsopp å kantarell”.
Gunnar Ehne, 1921–2005,
arbetade i sin ungdom som
dräng på olika gårdar i Dalsland. Så småningom blev han
sin egen, på gården Millmark i
Sörmark i Värmland och han
skrev under många år dikter i
lokaltidningen i Torsby under
signaturen Millmarkôrn.
Här går gangstigan
sôm tankstreck
mella berga
Å tjärnan ligger
sôm punkter,
sôm punkter
i e stora bok.
Efter en tid började hans dikter ges ut i bokform. Poeten,
riksdagsledamoten och bokförläggaren Bengt Berg skriver i
förordet till diktsamlingen
Natta va full å stjärner om hur
dikterna används i olika sammanhang: vid bröllop och dop,
i dödsannonser och på 50-årskalas, på hembygdsfester och
konferenser.
Överallt har Gunnar Ehnes
poesi fått belysa vår mänskliga
belägenhet, vår längtan och
vår strävan, i helg som i söcken.
Ur Gunnar Ehnes debutbok
Millmarkôrn från 1980 vill jag
glädja Vi Skogsägares läsare
med ytterligare en dikt. Den
heter I skogen.
Å när en går
di där
gangstigan
ä en liksôm
sôm ett frågetecken,
ett frågetecken
i e stor bok.
En av relativt få torvtäkter
med tanke på att landets
torvtillgångar är över 6 miljoner hektar. Foto: Stefan Östlund
Norge har olja
– vi har torv
O Den 3–8 juni är det världskongress om torv i Stockholm.
För den oinvigde kan det låta
lite torf(v)tigt, men faktum är
att mätt i energi motsvarar
Sveriges torv halva Norges
oljereserv!
– Vi brukar någon del av en
promille av denna stora
inhemska energireserv. Blandas
en mindre del torv med
biobränslen visar försök som
gjorts att effekten kan öka med
upp till 15 procent. säger Claes
Rülcker, vd för forskningsstiftelsen Torvforsk som arrangerar
kongressen tillsammans med
SLU och Svensk torv.
Miljöminister Lena Ek är en av
huvudtalarna på kongressen.
N Tips
för surfaren
www.ips2012.se
45
NAMN & NYTT
É9€kki\blejbXgY\_mjÉ
KRÖNIKA
Jan-Olof Thorstensson har beslutat att lämna uppdraget som
ordförande för LRF Skogsägarna av personliga skäl. I den här
krönikan talar han om varför, och passar dessutom på att ge sitt
perspektiv på den svenska skogsbruksmodellen.
Tankar kring tiden
8
tt förstå tid är svårt. Att förstå den
tid som varit går någorlunda, men
att förstå vad framtiden innebär är
svårt. Det som hände för två år sedan
kommer vi ihåg och har en relation till
men vad som kommer att ske de närmsta
åren är mycket svårt att förutse.
QQQ
För två år sedan fick jag möjligheten att
bli ordförande för LRF Skogsägarna, vilket
jag såg fram emot. Arbetet vi stod inför
hade jag svårt att förutse men ville ta möjligheten att påverka utvecklingen så som
jag önskade.
Under dessa två år har det varit ett intensivt arbete med skogliga miljöfrågor. Våra
folkvalda politiker har en rad frågor
att ta ställning till den närmsta
tiden, där det gäller att försöka
se helheten: var ligger balansen mellan skyddande och
brukande?
Miljöfrågorna har många dimensioner. Reservat är en dimension, men att bruka skogen och därmed
minska beroendet av fossila bränslen har
också positiva miljöeffekter.
skogsbruket i samband med varje åtgärd
som görs och har så gjort under lång tid.
jag har
fått
vara
QQQ
med och
Med certifieringen har vi åtagit oss fem leda LRF
procent i frivilliga avsättningar. Min upp- Skogsfattning är att en stor del av dessa arealer ägarna. Det blev en kortare tid än vad
redan var undantagna från brukande sedan jag hade tänkt, men ibland kommer livet
lång tid.
emellan och det är sällan som vägen är
Skogsägare har alltid haft områden där rak.
produktionen har haft en underordnad beBeslutet om att vaccinera sina barn är
tydelse, där andra värden har satts högre. något som varje förälder måste ta ett flertal
Med den mångfald av skogsägare som gånger. I vårt fall med yngste sonen som
finns i landet så bidrar det till variation och tillhörde en riskgrupp så bestämde vi oss
biologisk mångfald på ett sätt som en uni- för att barnen skulle vaccineras mot svinform, enhetlig skötselmodell över hela influensan. Vaccination innebär såväl att
skydda individen som att visa hänsyn till
medmänniskor och vara rädd om deras
hälsa.
M`c\m\ilggk`cc#\cc\im\i$
Det ledde till en av sönerna
drabbades
av narkolepsi. I efki€]]Xi#Õ\ikXc\kXm[\[\cd‚c
terhand kan jag konstatera att
jfdÔeej`d`cad‚c\k
vaccinationen var ett olyckligt
beslut i vårt fall, men med den
C
\mXe[\Jbf^Xi%
kunskap vi hade för drygt två år
sedan var det rätt.
É
QQQ
Det är också tänkvärt att historien visar
hur höga naturvärden uppstår och kan skapas i produktionsskogar.
I dag avverkar vi skogar som anlades
under första halvan av 1900-talet och där
produktionen var vägledande.
Stora delar av Sverige var helt avskogade för ett sekel sedan, även min egen
fastighet. Trots detta hittar vi nyckelbiotoper och höga naturvärden i dessa marker.
Därför har jag en övertygelse att vi kommer att uppnå de miljömål som vi arbetar
med, men det tar tid.
QQQ
I dag har vi en lagstiftning som anger att
produktion och miljö ska balansera. Var
den balanspunkten finns är upp till bedömaren att avgöra. I skogsägarrörelsen anser
vi att vi ligger i det stora hela rätt i dag.
Men en del kan bli bättre.
Vi lever upp till, eller överträffar, flertalet av de delmål som finns i miljömålet
Levande Skogar. Det beror inte enbart på
att vi tar stora arealer ur produktion utan
även på att vi tar hänsyn i det vardagliga
46
landet inte skulle ha gjort.
Det finns faktiskt skäl till att Kina vill
lära sig av det svenska familjeskogsbruket,
såväl för att värna miljön som för att skapa
utveckling på landsbygden för dess innevånare.
QQQ
Med denna bakgrund har jag en övertygelse att vi med tiden kan bevisa att den
svenska skogsbruksmodellen är väl avvägd
mot alla dess mål. I samband med varje
åtgärd i skogen tar vi hänsyn till naturmiljön och försöker utveckla dess värden. Jag
är säker på att vi skapar en framtida nyckelbiotop i varje bestånd som vi har varit
och gjort en åtgärd i.
Nya värden uppstår dock inte direkt när
åtgärden görs, eller månaden efter, utan det
tar många år. Svårigheten ligger i att kunna se och förstå detta i dag. Jag är övertygad om att tiden kommer att visa att vi når
miljömålen.
Vi är beredda att bidra med det vi kan,
men det krävs dialog med omvärlden för
att utveckla såväl produktionen som miljön.
Vi är beredda att föra den dialogen, men
är alla andra det?
Med detta vill jag tacka för de två år som
QQQ
Den närmsta tiden blir att bistå och hjälpa vår mellanson så att han får samma
förutsättningar som andra barn i hans
ålder. Naturligvis kommer jag även att
stötta Narkolepsiföreningen i sitt arbete,
vilket även hjälper andra barn och familjer
som har särskilda behov. Har man en gång
engagerat sig föreningar är det svårt att
sluta. Jag har en stark tro på att samverkan
ger kraft och resultat i alla sammanhang,
och har väl LRF och skogsägarföreningarna som bra exempel.
Tack alla ni
som funnits i
min närhet och
som jag haft förmånen att lära
känna och arbeta
tillsammans
med under denna
tid.
Jan-Olof
Thorstensson
Ordförande LRF
Skogsägarna
VI SKOGSÄGARE 3/12
Nyheter från AS FORS MW
Mitt i prick!
Våra konstruktörer, inköpare
och produktion har gjort det
igen! De har levererat en
av marknadens mest genomtänkta kranar till ett
pris få kan slå. C 7,0 är
kranen med en räckvidd
på 7,0 m med enkelutskjut. Räcker inte det
erbjuder vi vår populära
C 8,5 m kran med dubbelutskjut.
Jämför oss, det vinner du på!
r -ZGULSBGUFOPDISÕSFMTFHFPNFUSJOÅSFYDFQUJPOFMMUCSBmTFWÇSUMZGUEJBHSBNGÕSSFTQFLUJWFLSBOQÇWÇSIFNTJEB
r 4WÅOHNPNFOUFUQÇúÿL/NHFSEJHEFOLSBGUEVCFIÕWFS
r %FOUJMMUBMBOEFEFTJHOFOUJMMTBNNBOTNFENBUFSJBMWBMFUHFSFOMÇHFHFOWJLUm#SBGÕSMBTUGÕSNÇHBCBMBOTPDIIÇMMCBSIFU
%VWFUWÅMBUUWJFSCKVEFSNBSLOBEFOTCSFEBTUFTPSUJNFOUQÇSFHMBHFGSÇOOZCÕSKBSFUJMMQSPíT)PTPTTLBOEVTQFDJBMVUSVTUB
EJOWBHOVUJGSÇOFOSBEUJMMWBMTNÕKMJHIFUFSSFEBOGSÇOGBCSJL
För närmare information om C 7,0 se vår hemsida www.forsmw.com
Klicka på FARMA/Kranar. På hemsidan hittar du de flesta svaren du söker.
FARMA NORDEN AB
Fabrik: E-mail: [email protected]
www.forsmw.com
Information försäljning:
Carl-Erik Åkesson 0550-102 58.
Göran Carlsson 0224-774 40.
Alla priser exkl. moms och frakt.
Teknisk support
och reservdelar:
011-165 770.
Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare för
närmare information se hemsida www.forsmw.com
Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifikationer
samt pris utan föregående information.
POSTTIDNING B
VI SKOGSÄGARE
Box 78
685 22 Torsby
Tuffa röjare!
OPTIMAL kedjeröjare rekommenderas för röjning av skogsbilvägar, dikeskanter, slyområden och omställningsmarker.
‡+\GUDXOHOOHUNUDIWXWWDJVGULYQD
‡RFKPPNHGMRUlUVWDQGDUG
‡6OLWPHGDUL+$5'2;®
‡$OODGHODUSXOYHUODFNHUDGH
Modell
Rek.utpris
M125 (mek.) .............................. 59.400:M160 (mek.) .............................. 69.000:M125H/HF (hydrauldrift) ................ 64.900:M160H/HF (hydrauldrift) ................ 72.400:Alla priser exkl. moms
trejon.se, tel: 0935-399 00
Blekinges Län: Karlskrona 0455-596 00, Mörrum 0454-505 76 Dalarnas Län: Borlänge 070-343 02 26, Hedemora 0225-125 70, Leksand 070-563 45 95, Gotlands
Län: Visby 0498-65 45 00 Gävleborgs Län: Hudiksvall 0650-948 55, Bollnäs 0278-355 06, Kungsgården 0290-381 15 Hallands Län: Falkenberg 0346-71 54 00,
Ängelholm 0431-41 56 00 Jämtlands Län: Östersund 063-13 44 50 Jönköpings Län: Jönköping 036-37 41 10, Vetlanda 0383-564 40, Smålandsstenar 0371-318
63, Tranås 0140-500 37 Kalmars Län: Vimmerby 0492-100 75, Färjestaden 0485-50 35 00 Kronobergs Län: Växjö 0470-74 40 10, Älmhult 0476-533 00 Norrbottens Län: Luleå 0920-700 80 Skånes Län: Hässleholm 0451-140 75, Ö:a Sönnarslöv 044-33 10 87, Hörby 0417-125 05, Tomelilla 0417-125 05 Södermanlands
Län: Södertälje 08-550 60 490, Eskilstuna 0221-182 75, Björkvik 0155-714 40 Uppsala Län: Heby 0224-315 50, Hjälstaby 0171-47 55 60, Uppsala 018-10 21 30
Värmlands Län: 6XQQHcUMlQJ.DUOVWDG6lIÀHVästerbottens Län: Skellefteå 0910-140 80, Vännäsby 0935399 30 Västernorrlands Län: Örnsköldsvik 0660-25 20 90, Timrå 060-52 78 70 Västmanlands Län: Västerås 021-15 16 00, Köping 0221-182 75 Västra Götalands
Län: Åsarp 0515-831 05, Dingle 0524-405 01, Brålanda 0521-57 57 30, Uddevalla 0522-999 50, Göteborg 031-58 31 20, Sollebrunn 0322-837 50, Vara 0512-241
27/28, Skövde 0500-42 41 61/62/63 Örebros Län: Kumla 019-57 80 00 Östergötlands Län: Mantorp 0142-217 00, Söderköping 0121-120 95
Följ oss: