Transcript null
NU 96 70 +2 300 Nr 3 2009 0 EX! En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms T Karin får fart på bygden Begagnad maskin – undvik fällorna T Hitta guldkornen när åkern blir skog Norrländskt löv blir nya tak Vinn fina glaspriser! Såga säkrare i sommar Ben byggde drömhus i skogen PRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADER Utveckling oavsett konjunktur John Deere är ett mycket stabilt företag. Därför fortsätter utvecklingen av våra nya E-modeller oberoende av konjunkturläget. På Elmia Wood manifesterar vi detta genom att visa fler nya maskiner än någonsin. Möt oss där och se alla E-modellerna. De är världens modernaste skogsmaskiner – både idag såväl som när lågkonjunkturen endast är ett minne blott. John Deere Forestry AB www.deere.se INNEHÅLL Nummer 3 2009 /ÅTUBOVNNFSVULPNNFSEFOTFQUFNCFSr5&."+BLUGJTLFGSJUJE ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening. Södra Skogsägarna www.sodra.se 0470-890 00 Mellanskog www.mellanskog.se 018-17 09 00 Skogsägarna Norrskog www. norrskog.se 0612-71 87 00 Norra Skogsägarna www.norra.se 090-15 67 00 Ronny Gustavsson 113 92 Stockholm Telefon: 08-588 367 97 Fax: 08-588 369 99 E-post: [email protected] Annonsmaterial: [email protected] PRENUMERATION Telefon: 040-601 63 65 Fax: 040-601 63 55 E-post: [email protected] Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Erik Jonsson, Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Ola Persson, Carin Bengtsson och Karin Vestlund-Ekerby. Hemsida: www.atl.nu/skog i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2005: 98 300 Tryck: Hansaprint, Åbo Repro:LRF Media AB, Malmö BEN LAWLBOLPOTUFOBUUMFWB Sidan 14 QÇFOMJUFOTLPHTHÇSE JAN-OLOF THORSTENSSON UBSVUSJLUOJOHFOGÕSIVSFUUUSÅE Sidan 40 TLBGÅMMBTLPSSFLU +2 30 Nr 3 2009 En tidning från landets skogsägarföreningar 0 NU 96 700 EX! – Pris 55 kronor inkl moms Karin får fart på bygden Hitta guldkornen när åkern blir skog Norrländskt löv blir nya tak T ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, 200 11 Malmö Telefon: 040-601 64 55 Fax: 040- 601 64 49 E-post: [email protected] 5 LEDARE:.KVLBWÅSEFOOZDLFMUJMMGSBNUJEFO 6 PROFILEN:,BSJO1FSFSTJ.FMMBOTLPHTTUZSFMTFGÇS MBOETCZHEFOBUUCMPNNBNFELVMUVSTPNTNÕSKNFEFM 10 NYHETER: 1SPQPTJUJPOPNSFTFSWBUWÅMLPNOBTBW TLPHTOÅSJOHFO 11 NÄRINGSPOLITIK: "MMBOMFEOJOHBUUGPSUTÅUUB LSBGUTBNMB 14 SKOGSGÅRDEN: )BOCZHHEFESÕNIVTBWEFOFHOB TLPHFO 21 BIOENERGI: &GGFLUJWBTUFIBOUFSJOHFOBWCJPFOFSHJ 22 SKOGSVÅRD: /ZTLPHQÇHBNNBMKPSECSVLTNBSL 22 FORSKNING: 5JQTFOTPNSÅEEBSWBUUOFU 1MBOUPSOBTPNLSÅWFSNFSPNTPSH 25 DEBATT:4LPHTÅHBSFmWBSHPESÕK 26 FÖRYNGRING:'PSTLBSOBBSCFUBSNFEOZBNFUPEFS GÕSBUUNBTTGÕSÕLBQMBOUPS 30 FÖRÄDLING:-BST0MPG¸CFSHIJUUBSOZBOWÅOEOJOH GÕSOPSSMÅOETLUMÕWUSÅ 32 MARKNAD:4ÇHWFSLFOWJOOFSNBSLOBETBOEFMBS 34 TEKNIK:5JQTWJELÕQBWCFHBHOBETLÕSEBSF 39 NÄRINGSPOLITIK:'ÕSTMBHPNNFSIÅOTZOUJMM SFOCFUFUWJEBWWFSLOJOH 40 ARBETSTEKNIK:"SCFUBFGGFLUJWUPDITÅLFSUNFE NPUPSTÇHFO 42 FÖRÄDLING: 6OHEPNBS CJMEBSUSÅGÕSFUBHNFELMBTTJTL NÕCFMLVOTLBQ 51 NAMN & NYTT: /ZHFOFSBMEJSFLUÕS *OHWBS,BNQSBEUBMBSTLPH 52 KORSORD:,SZTTBSÅUU GÖRAN HEDMANIBSTFUUFO PDIWJOOàOBQSJTFS GBOUBTUJTLVUWFDLMJOHGÕSCJPCSÅOTMF 54 KRÖNIKA: 1FSTQFLUJWQÇ PDIIBOSÅLOBSNFEGPSUTBUU Sidan 21 EFUFLPOPNJTLBMÅHFU VQQHÇOH Begagnad maskin – undvik fällorna T Redigeringsansvarig: Mikael Sylvander Box 6044, 200 11 Malmö Telefon: 040-601 64 87 Fax: 040-601 64 99 E-post: [email protected] Sidan 51 Omslagsfoto: Pär Fornling REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö Telefon: 040-92 25 55 Fax: 040-601 64 49 E-post: [email protected] NY GENERALDIREKTÖR på Skogsstyrelsen är Monika Stridsman. Vinn fina glaspriser! Såga säkrare i sommar Ben byggde drömhus i skogen www.atl.nu/skog 57ª5*%/*/("3m4".."4*%" VI SKOGSÄGARE 3/09 3 Kampanjpriser! * MC-registrerad Kör på B-körkort Grizzly 350 IRS Grizzly 350* Pris: 59.900:- (ord.pris 69.900:-) Pris: 59.900:- (ord.pris 72.900:-) Spara 10.000:- Spara 13.000:- Kampanjpriser som ej återkommer. Gäller så långt lagret räckHU Grizzly 450 4x4 Lättkörd, bekväm, fullutrustad mellanklass. Grizzly 550 4x4 Ny modell, stark, hög/lågväxel, diffspärr, servostyrning. Yamaha är marknadsledare och det mest sålda märket i Sverige. Vi har blivit det för att vi bara bygger maskiner av absolut högsta kvalitet. Robusta 4-hjulingar med massor av användbara finesser, som hög/lågväxel, in/urkopplingsbar 2WD/4WD och diffspärr. Grizzly 550 4x4 och storebror Grizzly 700 4x4 är till och med standardutrustade med en genialisk servostyrning, det var vi först med på marknaden. 1234 5678 9123 4567 03-04 KARL PERSSON Förmånlig finansiering via Handelsbanken Finans Grizzly 700 4x4 Populär, starkast, hög/lågväxel, diffspärr, servostyrning. Våra återförsäljare är stabila företag som tar ansvar för att du som kund alltid är nöjd. Självklart har de serviceverkstad, original reservdelar, tillbehör och finansieringsalternativ. Du hittar våra auktoriserade återförsäljare på: www.yamaha-motor.se www.yamaha-motor.se P å ett sätt är det lättare att driva en skogsägarförening i dåliga tider. Rollerna blir tydligare och det bör vara kristallklart vem som står på skogsägarens sida. Omvänt, när alla rycker och drar i råvaran, är inte behovet lika uppenbart. I goda tider är det därför extra viktigt att skärpa profilen. Men det är inget konjunkturanpassat arbete, utan en daglig uppgift. DEN EVIGA frågan är hur man fångar intresset hos morgondagens skogsägare. Till att börja med är det inte säkert att morgondagens skogsägare är så annorlunda. Ett nyckelord som ”samverkan” är lika lätt att ta till sig i dag som i kooperationens barndom. Och ibland finns en omvänd åldersdiskriminering, där sena generationsskiften bara målas upp som ett problem i stället för ett faktum. Visst är det bra att släppa fram den unga generationen. Men det är inte konstigt att medelåldern bland skogsägarna är ganska hög. Efter ett aktivt yrkesliv med annat kan det vara skönt att under ett antal år få ägna sig fullt ut åt skogen. Det ger också tid att lotsa in den yngre generationen (även om den då kanske inte är så ung). Det är något man måste ha respekt för. LIKVÄL FINNS det förstås en ny generation, en ny tid och (delvis) nya värderingar. Det ställer krav på att profilera arbetet både på virkesmarknaden och inom näringspolitiken, som inte är konjunkturberoende. Politikens papperskvarnar mal alltid på i hög takt! Näringspolitiken behövs för att bromsa tokigheter och leda våra folkvalda någorlunda rätt. Men vid sidan av virkesmarknad och näringspolitik finns ett tredje, lite mer diffust område, som är en av nycklarna inför framtiden. Det handlar om att förstå skogen och skogsägandets ”mjuka värden”. När skogsägare tillfrågas om nyttan med skogsgården kommer självklart virkesinkomsterna högt upp. Men andra värden, som rekreation, jakt, fiske, tradition och en sorts tillhörighet i ett större sammanhang ligger inte långt efter. En del värderingar närmar sig det existentiella. Men det kan också vara mycket konkret. Överpriserna på skogsfastigheter (om man bara ser på ekonomisk avkastning) visar prislappen på mjuka värden. FÖR ATT HAMNA RÄTT i verksamheten och ha en bra relation till skogsägaren är det viktigt att tala samma språk, vara ödmjuk och förstå värderingarna. Ett gott exempel är de nya skogsbruksplanerna där planläggaren inte pekar med hela handen, utan anpassar planerna till individuella önskemål med brukandet. Ett annat exempel, där det blivit lite sämre, är kulturfrågorna som historiskt alltid haft en roll inom kooperationen. Gösta Edström (södras grundare) brukade tala om dem som ett sammanfogande kitt. Ett riktigt dåligt exempel, inom ett helt annat område, är myndigheternas arbete med att bilda reservat och naturskyddsområden. Alla konflikter har inte sin grund i plånboken, eller ens sakfrågan. Konflikterna har eskalerat genom att myndigheten inte talat skogsägarnas språk och inte haft respekt för värderingarna. I elfte timmen tycks man fått en viss insikt och förhoppningsvis blir det bättre (ser artikel längre fram om områdespropositionen). DET HAR GJORTS en del forskning kring skogens mjuka värden, men kunskapen är ganska grund. Enklast är väl att se dem som en medhjälpare i föreningarnas arbete, hand i hand med virkesmarknad och näringspolitik. I både Pär Fornling, Chefredaktör bra och dåliga tider. VI SKOGSÄGARE 3/09 LEDAREN Ta mjuka värden på allvar PROFILEN Skogen och kulturen ger en levande bygd Kanske passar skogen in i samma historiska mönster som motorer och telefoner. Karin Perers letar gärna samband bakåt i tiden, men lever i nuet. Kultur är hennes röda tråd som binder ihop historien och håller landsText & foto: Pär Fornling bygden levande. Karin Perers personifierar på något sätt alla vackra visioner om folkrörelse-Sverige. Med liv och lust har hon engagerat sig i politiken, kyrkan, kulturen, bygdegården och inte minst Mellanskog, där hon sitter i styrelsen. För att landsbygden ska leva behövs mycket hårdvara i form av jobb, företag och service. Men Karin utgår gärna från kulturen. – Den länkar samman människor och ger en identitet. Det har betydelse för att vi ska känna oss hemma och vilja utvecklas, sägen hon. HEMMA FÖR HENNES del är Åsgarn, mellan Avesta och Garpenberg. Det råder ingen tvekan om den saken. Visserligen bodde Karin i Stockholm under 15 år. Där hann hon med en karriär i regeringskansliet (talskrivare åt centerledaren Olof Johansson) och inom förlagsbranschen. Men det var här, i Dalarnas skogar, hon hela tiden hörde hemma. Maken stannade i stan men Karin flyttade med de tre barnen till gården, där rötterna är djupt rotade. – Vi har bott här så långt tillbaks man kan se i folkföringen, minst från början av 1600-talet och kanske från medeltiden, berättar Karin, när hon tar emot i bagarstugan. Det är ett av två boningshus runt gårdsplanen med utsikt över nejden. PÅ GÅRDSTUNET möts generationerna, precis som man 6 förmodligen alltid gjort under alla århundraden. Karin och hennes familj har ett flygelhus och föräldrarna bor i huvudbyggnaden. – Som barn hade jag fyra vuxna som stod mig väldigt nära. Det blir en avdramatiserad relation till vuxenvärlden och jag var väldigt mycket morfars och mormors flicka, berättar Karin. På liknande sätt har hennes tre barn alltid haft nära till den äldre generationen. Gården på 150 hektar skog ägs tillsammans av föräldrarna, Karin och hennes syster Maria, som bor i Stockholm och forskar i New York. – Jordbruket har vi utarrenderat. Här är skogen viktigast. Den har alltid haft en central roll. Det är en bergsmansgård, vilket innebar delägarskap i hyttan som faktiskt drevs ända fram till 1855 med uråldrig teknik. För att göra järn krävdes mycket träkol från skogen, berättar Karin. FRÖET TILL folkrörelsen fanns hemma vid köksbordet, med pappa som aktiv i skogsägarföreningen och mamma i Vuxenskolan, där hon startat många studiecirklar för skogsägare. Karin gick med i ”Vi Unga” med rötterna i Landsbygdens ungdomsförbund. Den lite högtidliga 50-talsdeklarationen talar om att ”fostra ansvarskännande samhällsmedborgare som sedan kan ta plats i föreningslivet”. För Maud Olofsson och Beatrice Ask ledde det till platser i regeringen. Karin var rekordung ordförande i förbundet (22 år). Frånsett arbetet hos Olof Johansson (som då var miljöminister) har egentligen inte rikspolitiken varit hennes grej. Engagemanget är i första hand lokalt. När Karin återvände till Dalarna blev det kommunpolitik i Avesta, där hon var ordförande i kommunfullmäktige fram till förra valet. UTANFÖR FÖNSTRET, på andra sidan vägen, rinner ån stilla. I ett disigt vårljus röjer entreprenörerna från Mellanskog bort skogen på strandängarna mot sjön. Det är ett av flera gemensamma projekt i byn för att göra bygden levande och attraktiv. – I bygdegårdsföreningen har vi ofta talat om förbuskningen och hur fint det skulle vara att återställa kulturlandskapet. Nu är vi i full gång. Vi sitter vid köksbordet i bagarstugan och det brinner hemtrevligt i vedspisen. Väggarna är fulla av tavlor. Vem är favoritkonstnär? – Jag är väldigt förtjust i Lennart Rhode som vi visat på Avesta Art. Dessutom måste jag nämna tecknaren EWK som många minns från hans medverkan i tidningen Land. Jag har jobbat en hel del för det nya EWK-museet i Norrköping. Vad är Avesta Art? – Det är en konst-biennal i det gamla järnverket från 1800-talet, som är en fantastisk miljö! De dunkla och råa industrilokalerna ger konsten en spännande inramning. Det var en märklig känsla när jag och kommunens kulturchef gick runt på jordgolvet bland allt gammalt skräp, lyste med ficklampor och lät idén om utställningslokalen växa fram. Hur går det? – Utmärkt. Efter invigningen på mitten av 90-talet kommer det ungefär 20 000 besökare om året. Det betyder mycket för bygden. Och favoritförfattare? – Jag är ordförande i Karlfeldt-föreningen och gillar förstås hans diktning. Nämn en dikt med koppling till skogen... – Intet är som väntans tider/ vårflodsveckor, knoppningstider/ingen maj en dager sprider/som den klarnande april/ Kom på stigens sista halka/skogen ger sin dävna svalka/och sitt sus djupa därtill... Hur kom skogen in i ditt liv? – Den har jag med mig sedan barnsben. När jag var liten, på 60-talet, följde jag med morfar och körde virke med häst. Och pappa har förstås lärt mig jättemycket! Han är självverksam skogsägare som hela tiden varit engagerad i skogsägar föreningen. Pappa har gjort mig delaktig i skogsföretagandet. När kom du in i Mellanskogs styrelse? – För fem år sedan. Jag tror en ledamot i valberedningen kom med förslaget efter att ha lyssnat när jag var ute och talade om folkkyrkan. Varför talade du om kyrkan? – Jag är engagerad i kyrkliga frågor, både inom Västerås stift och på kyrkomötet. Finns det någon koppling mellan kyrkan och skogen? – Det handlar i bägge fallen om långa perspektiv och att förvalta en del av skapelsen. Jag tycker också det finns en sorts andakt mellan de raka stammarna, i ljuset som silar ner genom trädkronorna. I de VI SKOGSÄGARE 3/08 Lennart Rhode, som gick bort för några år sedan, tillhör favoritkonstnärerna. Åsgarnsbladet håller alla informerade om vad som är på gång. Här kunde man också läsa om utmärkelsen ”årets bygdegårdsförening” förra året. Karin Perers trivs på gården hemma i Dalarna. stora skogarna finns något katedralslikt. Hur ser du på kyrkan? – Efter stormen Gudrun betydde kyrkan mycket som samlingsplats. Det passar bra med min bild av en välkomnande folkkyrka som inte kräver att alla tror lika. Det räcker att vara sökande och nyfiken. Och den ska finnas i både glädje och nöd. Hur är stämningarna bland Mellanskogs medlemmar i dessa orostider? – Jag tycker det finns en förståelse för att det är problem på VI SKOGSÄGARE 3/08 marknaden och man tycker ändå att föreningen klarar sig relativt bra. Hur tror du skogsbruket klarar dagens allmänna kris? – En god vän, som är professor i ekonomisk historia, påpekar att vi haft en kris vart 40:e år efter industrialiseringens genombrott. Ur krisen kommer någon form av förnyelse och där kan skogen finnas med. Vilka förändringar har vi haft? – För 160 år sedan kom den storskaliga järnhanteringen, som vi har nära till i den här bygden. 40 år senare motorerna och elen. Efter 1930-talets djupa kris slog telefonen och annan ny teknik igenom på bred front. På 70-talet, som vi själva varit med om, kom datorerna. Och vad händer nu? – Det finns mycket förhoppningar knutna till biologin. Inte bara bioteknik och biomedicin utan också det skogen står för i form av förnyelse och bioenergi. Vi kan i vilket fall konstatera att det finns många möjligheter i skogen. Vad kan skogsägarförening- arna göra för att lyfta branschen? – En sak jag gärna lyfter fram är forskning och utveckling. Vi kan förädla träet mer innan det exporteras. Inom det området tror jag skogsägarföreningarna kan medverka och driva på. Hur får man fler engagerade kvinnor i föreningarna? – Inledningsvis tror jag kvinnorna också behöver ett eget forum. I Mellanskog har vi bra erfarenheter från ett årligt seminarium under ett par dagar Fortsättning sid 8 7 Fortsättning: Skogen och kulturen ger... ”Att det finns så mycket småskaligt samtidigt som storskaligt, gillar jag.” Anders Eckerström, vd Eckerström Skog och Maskin AB för alla förtroendevalda kvinnor. Det kan handla om olika saker, senast var det en fördjupning av virkesmarknaden. Hur får man landsbygden levande? – En grundläggande sak ar att den som bor på landsbygden själv måste bidra. Du kan inte förvänta dig att någon annan ska göra jobbet. Hur får man folk att ställa upp? – Det är bara att fråga. Jag är ordförande i bygdegårdsföreningen som gör många aktiviteter. När vi frågar om något konkret ställer de flesta upp. Det kan exempelvis handla om att hjälpa till under en musikkväll. En fråga om att sitta i styrelsen och kanske binda upp sig i tio år är något helt annat. Det är lättare med fler och kortare inhopp i olika projekt. Är det allt? – Det är jätteviktigt att alla vet vad som är på gång och får all information samtidigt. Jag gör ett litet nyhetsblad där vi inbjuder till aktiviteter och talar om vad som är på gång. Varför är bygdegården viktig? – Vi måste kunna tala med varandra någonstans! Det är en samlingspunkt. Hur började det för din del? – Jag är en folkrörelsemänniska och när jag kom hem för 16 år sedan fanns kampanjen ”Hela Sverige ska leva”. Jag blev ordförande i bygdegårdsföreningen, vi anslöt oss till kampanjen och blev också en lokal utvecklingsgrupp. 3–6 JUNI 2009 Vadå utveckling? – En stor grej då var att vi bildade ett lärocentrum med omfattande utbildningar och datorer, både för familjer och småföretagare. Vad är på gång nu? – En studiecirkel om Kraftsamling skog. I kväll ska vi förbereda helgens Irländska afton och till sommaren kommer dalasymfonikerna, plus en hel del annat. Kommer ungdomarna? – Föreningen omfattar ungefär 200 familjer och 500 personer. Det är en bred uppslutning från alla åldrar. Vad lockar juniorerna? – Vi har flera Vi-Unga-föreningar som passar alla aktiviteter, allt från skateboard till teater. Ungdomarna har dessutom ett eget mediecenter i en del av bygdegården. Där tittar man på film och spelar musik eller dataspel tillsammans. Det är möjligt tack vare att vi fixade bredbandet själva. Hur anlägger man bredband på egen hand? – Vi tröttnade på att vänta och erbjöd oss att gräva ner kabeln om kommunen och telebolaget fixade resten. De blev först förvånade och sade att man inte kan göra på det viset. Men det kan man! Det blev en uppgörelse och vi grävde med frivilla insatser. Nu har vi jättebra internetuppkoppling. Är du extra nöjd med någon insats i kommunpolitiken? – Vi flyttade ut fullmäktiges möten till bygdegårdar, folkhögskolor och industrier. Vid varje möte fick någon presentera den lokala verksamheten. Det var oerhört lärande. Vi införde också ett landsbygdsforum med en egen budget och möjlighet att ge små ekonomiska bidrag för att komma över tröskeln till olika projekt. Saknar du Stockholm? – Det var en utflykt, jag passar bäst på landsbygden. Min bas i världen är det lokala och bygdens liv. Och så kan det nog vara för många. Alla har behov av någon sorts lokal identitet också i denna globala värld. Det är en bra utgångspunkt för att engagera sig och göra något. I SKOGEN · NYHETER · MÖTEN · MASKINER DEMO · TEKNOLOGI · BIOENERGI · EKONOMI www.elmia.se/wood Bli rik på din skog www.kraftsamlingskog.lrf.se VI SKOGSÄGARE 3/09 I samarbete med HV14 450LS 755, Hjulburen Vi ses på ELMIA! Monter: 185 För mer info. ring Tel. 0479 - 22059 eller gå in på: www.hypro.se NYHETER Slopat avdrag ger mer betalt för nya reservat Regeringen är på väg att föreslå bättre ersättning och nya regler för bildande av reservat och andra biotopskydd. Text & foto: Pär Fornling Vid årets skogsnäringsvecka lättade jordbruksminister Eskil Erlandsson på förlåten. – Före sommaren kommer vi med en proposition om områdesskyddet. Det är miljödepartementet som har huvudansvaret, men eftersom skogen berörs i hög grad tar jag mycket aktiv del i propositionen, sade han. Ännu återstår att se vad den så kallade ”områdesskyddspropositionen” verkligen innehåller. Men ministerns tal och en lagrådremiss om att ”toleransavdraget” tas bort antyder vad som är på gång: Ersättningen höjs. Toleransavdraget är en tålighetströskel, eller ”självrisk”. Om ersättningen för att avsätta ett område med höga miljövärden beräknas till 100 000 kronor drar myndigheten av 10 procent i självrisk. Den självrisken förväntas nu försvinna. Det totala målet för att skydda skog av miljöskäl höjs inte. Dagens ”miljökvalitetsmål” är att ytterligare 900 000 hektar (jämfört med 1999) skyddas fram till år 2010. En utredning har föreslagit att målet höjs med ytterligare 450 000 hektar till år 2020. – Det förs inga diskussioner om ytterligare arealer som ska skyddas, klargjorde Eskil Erlandsson. Det kommer nya möjligheter att skydda skogen. Propositionen visar vägen för nya reservat. – Här finns en inriktning mot skyddsformer och metoder för att uppnå miljökvalitetsmålet levande skogar. Ett viktigt mål är att involvera skogsägarna och fortsatt värna en stark äganderätt, sade Eskil Erlandsson. Läs mer om den så kallade finska modellen på sidan 39. Böter till skogsägare som gör fel Den som bryter mot skogvårdslagen kan komma att få böter på lägst 5 000 kronor och högst 25 000 kronor. Grövre brott kan fortfarande gå till åtal, men hanteringen i rättsapparaten går trögt. När myndigheten gör en anmälan om åtal har åklagaren ofta så mycket annat att göra att ärendet blir liggande. Därför har Skogsstyrelsen utarbetat ett förslag om ”sanktionsavgifter”, vilket blir en sorts p-böter i skogen. Enligt förslaget, som nu ligger hos regeringen, kan böter utgå; Om skogsägaren inte gör avverkningsamälan (alla avverkningar över 0,5 hektar ska anmälas till myndigheten) Om man inte anmäler skyddsdikning eller uttag av skogsbränsle. För bolag och andra juridiska personer vill man ha bötesbelopp på 10 000–50 000 kronor. OXEN Klart skörda stubbar Den som vill skörda stubbarna efter en avverkning ska göra en anmälan till Skogsstyrelsen minst sex veckor i förväg. I övrigt är det tills vidare inga direkta restriktioner, förutsatt att skogsägaren klarar den vanliga miljöhänsynen vid avverkning. Det framgår av Skogsstyrelsens ”preliminära rekommendationer” om vilka regler som ska gälla. Myndigheten gör bedömningen att det de närmaste åren handlar om ganska begränsad stubbskörd, kanske på 5–10 procent av den avverkade arealen. − Det finns kunskapsluckor inom flera områden som rör stubbskörd. Rekommendationerna för hur stubbskörd bör bedrivas kan därför komma att ändras om ny kunskap kommer fram, eller om verksamheten ökar i omfattning, säger Johan Wester, enhetschef på Skogsstyrelsen. Finska ny i Bryssel Satu Lantiainen blir från den 1 september de nordiska skogsägareorganisationernas samordnare för det näringspolitiska arbetet i Bryssel. Hon efterträder Janne Näräkkä. Satu Lantiainen är just färdig med sin agronomie- och forstmagisterexamen. Hon är inte helt obekant med arbetet i Bryssel, eftersom hon har haft en praktikplats i CEPF, den europeiska organisationen för familjeskogsbruk. Gallring, vindfällen Tandem-OXEN MINILUNNARE Myreback MASKIN Box 12, 667 21 Forshaga Tel 054-87 23 10 www.myreback.com 10 VI SKOGSÄGARE 3/09 Allätarna &ARMIÖ#(ÖpÖÖMÖHÖpÖ&LISL¦NGDÖÖMMÖpÖ $UBBLAÖHUGGSKIVORÖpÖ+ANÖUTRUSTASÖMEDÖTRATTÖFRÖKRANMATNING )NMATNINGTRATTÖÖMM $ISELDRIVENÖFLIS -X@Õ"'ÕCTAAK@ÕGTFFRJHUNQÕEKHRK¥MFCÕ ÕÕNBGÕÕLL 0RISÖ#((&Ö Maskinkat alogen: Vår/ sommar 5QHCA@QÕ JNMRSQTJSHNMÕ GXCQ@TKHRJÕ HML@S MHMFÕSQ@MRONQSJ¥QQ@ 0RISÖ-#((&Ö )NMATNINGTRATTÖÖMM 3U¤ÕGTFFRJHUNQÕEXQ@ÕITRSDQA@Q@ÕJMHU@QÕTOOÕ SHKKÕÕLÕG 0RISÖ#((&Ö -NQCE@QLÕoÕ2TQF@S@MÕoÕÕÕ-NQQJOHMF 3DKÕÕÕÕÕoÕ%@WÕÕÕ $ONRSÕHMENMNQCE@QLRDÕoÕ(MSDQMDSÕVVVMNQCE@QLRD KK@ÕOQHRDQÕQDJÕB@OQHRDQÕDWJKÕLNLR www.rottne.com rots krisen, med nedlagda sågar, vikande lönsamhet och ökad arbetslöshet fortsätter näringspolitiken att mest handla om klimatet. Förståeligt ur ett perspektiv, nämligen att Sverige ska hålla i EU:s ordförandeklubba till hösten och därmed ha en ledande roll under den stora, redan nästan mytomspunna, globala klimatkonferens som går av stapeln i Köpenhamn i december. Där alla hoppas världen ska räddas. Men ur det mera nära och mänskliga perspektivet? Borde inte vi i vår sektor i stället diskutera lönsamheten i skogsbruket och hur vi håller uppe entusiasmen hos skogsägarna för att öka tillväxten – för jag tror vi alla är övertygade om att vi kommer att behöva all skogsråvara som går att få ut. Inte minst för att klara klimatet. QQQ Priserna på skogsråvara har gått ner, ganska kraftigt, om än från en rekordhög nivå. Det enda sortiment som inte sjunkit är skogsbränsle. Man kan fråga sig om det i det läget är meningsfullt att fortsätta med Kraftsamling Skog (som för övrigt nådde över 30 000 deltagare i mars!) och budskapet om ökad tillväxt för ökad lönsamhet? Svaret är givet. Det är klart att vi ska fortsätta! För även om vi för tillfället har hamnat på en lite lägre nivå med lönsamheten så är det viktigt att komma ihåg att skogens omloppstid är lång. QQQ Om man inte behöver pengarna just nu så kan man skjuta upp inkomsten från skogen och vänta på högre virkespriser. För att i stället satsa på tillväxthöjande åtgärder som röjning, dikesrensning, gödsling och kanske gallring. Jag tror för övrigt att energipriserna nu har lämnat en historiskt låg nivå för en trendmässig uppgångsperiod. En helt annan sak som jag funderar mycket över är valet till EUparlamentet. Tänker du rösta? Jag tänker det, och jag vet vem jag ska rösta på också. För EUparlamentsvalet handlar väldigt mycket mera om person än om parti. QQQ Det är de individuella parlamentariker som engagerar sig för svenskt skogsbruk och svenska skogsägare som är viktiga för oss. Vi behöver flera sådana. Och EU-parlamentet har makt. Så rösta! Välj en person som engagerar sig för skog. Om vi alla gör det gör det skillnad. Särskilt om valdeltagandet i stort blir lika katastrofalt lågt som sist. N Ur kalendern 13 maj: Södras stämma i Växjö. Våren: Skogsstyrelsen utreder system för uppföljning av frivilliga avsättningar. Maj: CEPF, Europeiska skogsägarna, har stämma i Spanien med Christer Segerstéen som ordförande. 26–27 maj: LRF-stämma i Sånga Säby. Våren: Regeringen lägger en områdesskyddsproposition, där vi hoppas på nya former för skogsskydd. 7 juni: EU-parlamentsval – rösta!!! Juni–juli: LRF och skogsägareföreningarna marknadsför vår klimatpolitik under politikerveckan i Almedalen på Gotland. Våren-sommaren: Rolf Annerberg utreder miljömålssystemet. LRF har expert i utredningen. 18–19 augusti: Skogsägarting i Växjö. Linda Hedlund LRF Skogsägarna Släktgården vill man inte släppa iväg till vem som helst Försäljningen av en gård involverar stora belopp och star känslor. Det handlar om att få ut rätt pris starka men i hög grad också om att hitta rätt köpare. En gård som gått i arv i generationer vill man i inte släppa iväg till vem som helst. I vår Sälja gå gård-bok får du användbara fakta och tips på hu du går till väga. En handbok med det du hur behö veta för ditt livs viktigaste försäljning. behöver Bestä den kostnadsfritt på www.areal.se, eller Beställ om du föredrar det, läs den direkt på din bildskärm. VI SKOGSÄGARE 3/09 13 NÄRINGSPOLITIK Rösta på skogsengagemang T SKOGSGÅRDEN Egna skogen blev engelskt sagohus Ben Law kan konsten att försörja sig på en liten skogsgård. Riktigt känd blev han efter bygget av ett mycket speciellt hus. Text & foto: Pär Fornling Någon kanske såg honom i tvprogrammet ”Grand designs” som visats i Sverige och framför allt är en tittarsuccé i England. Programmen handlar om husdrömmar som tittarna får följa hela vägen från idé till färdig bostad. Det i särklass populäraste avsnittet handlar om en man från skogarna i sydöstra England som bygger med material från den egna skogen. MANNEN heter Ben Law. Vi träffar honom i Haslemere, ett litet välmående samhälle på pendlaravstånd från London, där ölen är bitter och de röda tegelhusen prydligt vårdade. Slingrande vägar, kantade av höga häckar och gröna fält, leder vidare in på en anonym och skumpig grusväg. Det är inte lätt att hitta hit på egen hand. Ben Law har en medvetet låg profil. Det krävdes många mail och brev för att få till mötet. Inte för att han är isolerad. Tvärtom. Ben leder kurser, bjuder in lärlingar och skriver böcker. Men han vill själv kontrollera tillvaron och försäkra sig om att ha utrymme för den egna tiden i naturen. Han har ett passionerat förhållande till skogen och dess möjligheter till ett självständigt liv nära naturen. INKOMSTERNA kommer från att förädla skogen till hus, möbler, träkol, staket och liknande produkter. Bostaden är nästan helt byggd av material som finns runt husknuten och är självförsörjande på el, värme och vatten. Hälften av familjens livs- 14 FÖNSTERKARMARNA är av ask. Träet är behandlat med en blandning av bivax och linolja. medel kommer från skogen. Det är allt från odlingar av svamp och äpplen till bärplockning och jakt på ekorrar! – Nej, nej, vi äter inte de röda ekorrarna, försäkrar Ben när vi går längs skogsvägen i behaglig lövskugga. – Någon gång på 60-talet fick vi in de grå amerikanska ekorrarna som sprider sig ohämmat och ställer till mycket skada genom att gnaga och ringbarka träden i jakt på den sockersöta saven. En annan lite oväntad skadegörare är rhododendron som gärna breder ut sig och tar över vegetationen. HIT KOM BEN för 15 år sedan efter att ha pysslat med lite allt möjligt, från att jobba med jordbruk till att resa runt i världen och arbeta med landskapsvård. Han köpte några hektar skogsmark och skötte grannarnas skogar, genom ett skogsliv som har långa traditioner på den engelska landsbygden. Ben bodde enkelt bland träden, avverkade, brände träkol och ägnade sig åt hantverk och träförädling. Efter en lång kamp med myndigheterna fick han bygga det nu nästan världsberömda huset för sig och den växande famil- HUSET smälter in i naturen.Taket är framkluven shingel av kastanj fäst med kopparspik på täta träspjälor. Därunder ligger ett vattentätt membran som ”andas”.Taket är isolerat med återanvänt och behandlat papper. jen; hustrun Bev och tre barn, två, tre och tolv år gamla. – Barnens kompisar gillar att komma hit. De brukar säga det är som i en sagobok, berättar Ben med ett leende. EN BETYDANDE DEL i skogsbruket är kontinuerlig odling av stubbskott (coppice) som får växa till önskvärda dimensioner. Metoden sträcker sig långt bakåt i den engelska medeltiden och är uppenbarligen uthållig. I anslutning till ett kloster, lite längre norr ut, finns ett dokumenterat bestånd där man kontinuerligt bedrivit det här skogsbruket i tusen år på samma område och i grunden samma stubbar! – Det här är kastanj som är ett av mina favoritträdslag eftersom det har så hög andel kärnved, berättar Ben när vi går genom ett bestånd. De gamla mossgröna stubbarna står med knappa två meters mellanrum i den täta, VI SKOGSÄGARE 3/09 DRAGHJÄLPEN för att få fram virke med egen kraft är en finurlig konstruktion. Ben har också en traktor och en fyrhjulsdriven bil som får göra en hel del skogsjobb. skuggiga, kulturskogen. Ur varje stol (som stubbarna kallas) reser sig knappa 10-talet höga skott som konkurrerar med varandra. Om man väljer att vänta länge med avverkningen återstår ett fåtal rejäla träd per stubbe. HÄR FINNS också mer tradi- tionellt skogsbruk med lärk och ek, som oftast förädlas direkt på platsen med den mobila bandsågen. En del av de finaste ekplan- VI SKOGSÄGARE 3/09 korna sparar han för framtida bruk. – De ska jag använda till möbler när jag inte längre orkar med det tunga slitet med träden. Förhoppningsvis har mina barn då fortsatt skogsarbetet. Att sköta blandskogarna är hela tiden en balans för att släppa fram lagom mycket ljus och att inte få onödigt förhärskande trädslag som exempelvis slår ut hasseln. Det är en viktig del av skogsbruket i Prickly Nut Wood, här i västra Sussex. – Du ser kanske träd, men jag ser färdiga hus, säger Ben och blickar med ett måttande öga mot kronan på en välväxt lärk. – Jag vet precis vilka delar i huskonstruktionen vart och ett av träden passar till och hugger ingenting förrän huset är sålt. KONVENTIONELLT, nord- iskt skogsbruk, finns också i England, även om det inte är någon stor näring. Det finns gott om mindre, splittrade, områden där skogen kommit först i tredje hand efter jordbruket och jakten. – Många har skog, men vet inte vad de ska göra av den. Flera av dem möter jag på mina kurser. En vanlig fråga är hur mycket skog man behöver för att försörja sig, det beror förstås på vad man gör av den. För egen del brukar jag 35 hektar, vilket egentligen är mer än vad som behövs för min verksamhet. Med bra förädling kommer Fortsättning sid 16 15 SKOGSGÅRDEN EFTER AVVERKNING görs mesta förädlingen direkt i skogen. Här har spjälor till staket kluvits fram av kastanjträ. Träet som blir över kolas i en rund ståltunna som rullas till platsen. ELKRAFTEN från vinden och solen fångas upp och lagras i batterier från en gammal U-båt. För att driva tvättmaskinen och en del snickerimaskiner krävs dock ett bensindrivet kraftverk. Fortsättning: Egna skogen blev engelskt... man långt på tio hektar, säger Ben Law. – Ofta är våra skogar så små att de är helt beroende av mannen på marken. När han väl fällt träden och transporterat fram dem till vägen är det så små volymer att industrin knappt kan betala vad motorsågsbensinen kostade. Därför behövs alternativ. ATT PRODUCERA är ett av Bens nyckelord, oavsett antalet hektar. Därför är han kritisk till att skogsmyndigheterna inte lägger mer kraft på frågor kring produktion. – Det kommer inte mycket hjälp därifrån. De är mer inriktade på friluftsliv. Som jag ser det kan produktion och rekreation gå hand i hand. Vi behöver bra brukade skogar. Ben var en av grundarna till certifieringssystemet FSC, men är inte längre aktiv i den rörelsen. – Mycket är bra. Min tvekPANELEN är av ek med ordentlig överlappning. Det behövs med tanke på att ytveden tenderar att falla bort efter ett antal år. 16 INHÄGNADER och staket är en stor produkt. Den höga modellen är en speciell konstruktion för att hålla rådjur och hjort borta. samhet gäller att man inte framhåller det lokalt producerade. En okritisk konsument kanske köper en träpanel importerad från tropikerna i stället för något som är tillverkat ett par hundra meter bort, men inte är miljömärkt eftersom den lille producenten inte har råd med det. EFTER PROMENADEN skym- tar åter huset mellan träden och det är lätt att hålla med de där barnen som tycker det liknar något i en sagobok. Närmast påminner byggtekniken om en blandning av timring och traditionella hus med ett ramverk av ek. Allt i kombination med nygammalt ekologiskt byggande. – Du kan använda klena dimensioner av rundvirke och VI SKOGSÄGARE 3/09 VERKTYGEN finns för många olika specialjobb, den lilla ”yxhackan” används för att klyva hasselstörar. HASSEL används till böjda och flätade konstruktioner, det krävs en hel del träning för att klyva den längs centrum. Hassel föryngras genom att trycka ner grenar längs marken som blir rotskott, precis som man föryngrar vinbärsbuskar. RUNDVIRKET för olika ändamål väljs ut redan i skogen beroende på form och dimension. GRUNDLÄGGNINGEN är minimal. Huset står på pålar som vilar på stenplattor. Det kräver lite grävjobb och små ingrepp i landskapet. Om det behövs är det enkelt att byta eller skarva en pelare med hjälp av domkraften. STUBBSKOTT från äkta kastanj. När de skördas beror på vilka dimensioner som önskas. De här är 16 år gamla. Om de lämnas 50 år återstår bara ett eller två grova träd. I sydöstra England finns nästan 2 000 hektar ”coppice”, som skogsbruksmetoden kallas. bygget blir ganska billigt, berättar Ben, som utfört flera byggen på beställning. Mycket gör han själv, men månar framför allt om att lära upp hantverkare för att sprida både livsstilen och möjligheten att använda lokalt material, utan onödigt energislöseri. Han hoppas få med sig något universitet i arbetet för att ta fram underlag för dimensionering och hållfasthetsberäkningar av konstruktioner i rundvirke från olika trädslag. VI SKOGSÄGARE 3/09 Hittills har han mest använt lärk och kastanj. Med lokalt material beräknar Ben att det kostar kring en halv miljon kronor att uppföra ett hus med fyra bäddar. – Det mesta är sig likt från första bygget, men framför allt har jag lärt mig en bättre teknik att sammanfoga rundvirket elegantare och starkare, berättar han. Bilden av en lite bohemisk skogsman som lever på några Fortsättning sid 18 17 SKOGSGÅRDEN BYGGTEKNIKEN blir tydlig i taket på verkstaden. FÄRSKT VIRKE i konstruktionen är lättare att bearbeta. En finess är att sammanfoga det med torra trädubbar (dymlingar) av ek. När det färska virket krymper drar det ihop sig kring dubbarna och konstruktionen blir än starkare. PLANLÖSNINGEN är öppen med sovrum och arbetsplats på övervåningen. Räcket är flätat kastanj som också finns i innerväggarna, fast då har den täckts med lerputs. Pelarna i V-form (lilla bilden) är grundbultarna i huset. De är 10,5 meter långa och utgör ramen i konstruktionen. VÄGGARNA av höbalar blir tjocka och ger plats för en bänk i fönstersmygen. Första lagret höbalar är fixerat med stålstänger som borrats ner i golvet. Balarna jämnades till med motorsågen och putsades först med kalk (som håller mössen borta) och därefter lerputs. Fortsättning: Egna skogen blev engelskt... få hektar har förstås flera dimensioner. Han har råkat bli tv-kändis och har precis skrivit en tredje bok. DEN FÖRSTA BOKEN, om att försörja sig på mångsidigt skogsbruk, lästes av en professor i japanska som entusiastiskt översatte den till det språket. 18 MÖBLER för trädgården görs ofta med en stomme av kastanj och böjträ av hassel. MATLAGNINGEN på sommaren görs mest i utomhusköket över öppen eld. Ben håller kurser för nyblivna skogsägare, om mat från skogen, att göra träkol, bygga hus och flera andra ämnen. Frågan är om han numera hinner med det där smått romantiska skogslivet. – Jodå, försäkrar Ben med ett varmt leende. – Delar av mitt liv är hektiskt, men jag slår vakt om att ha kvar min kvalitetstid ute i skogen. I dag på morgonen, innan jag träffade dig, var jag ute och jobbade med att ta hand om virke till kommande projekt. Den här veckan har jag gjort hallonvin och böckerna skriver jag under långa mörka vinterkvällar. – I morgon kommer tv hit och gör en uppföljare till programmet. Ett villkor för att jag över huvud taget skulle ställa upp var att vi också ger oss ut i skogen. Att bara titta på huset ger fel fokus. Det är skogen som är grunden till allt. VÄRMEN i huset kommer från en öppen spis och köksspisen (Rayburn) som också är kopplad till en tank med varmvatten. Fotnot. Ben Law har skrivit följande böcker: The Woodland way, The Woodland house, The Woodland year. Läs mer om hans böcker på: www.permaculture.co.uk VI SKOGSÄGARE 3/09 H E L A D E N N A S ID A Ä R E N A N N O N S FR Å N I N T E R A G R O S K O G Nolltolerans för rotrötan FAKTA: Preparaten Sten Geijer är VD och förvaltare på Brevens Bruk AB. Han förvaltar 13 400 ha skog söder om Hjälmaren. Ägarfamiljen Gripenstedt är inne på femte generationen, så långsiktig strategi är en självklarhet för Sten. Rotrötebekämpning är högt prioriterad. Det finns två registrerade (av kemikalieinspektionen godkända) preparat för behandling mot rotröta; Rotstop och PS-stubbskydd. Rotstop består av naturliga svampsporer (Pergamentsvamp) som konkurrerar ut rotrötesvampen och bryter ned stubben. Därefter dör den. PS-stubbskydd, som ibland säljs under produktnamnet PS-svampskydd, är ett ureapreparat som levereras färdigblandat i 1000-litersbehållare. 1 kg Rotstop har samma effekt som 1000 liter PS-stubbskydd. Rotstop-pulvret blandas med vatten på plats, medan PSstubbskydd alltså förutsätter tunga transporter till arbetsplatsen. Rotröta kan förorsaka rejäla inkomstbortfall för den enskilde skogsägaren. Den är en smygande fara som inte syns förrän träden avverkats. Men för Sten är rotrötefrågan också en fråga om ansvar för kommande generationer. – Under åren 1983-2001 såg näringen en tydlig ökning av rötfrekvensen i hela riket. I södra halvan av landet kan den ha ökat så mycket som trettio procent under den aktuella perioden. Det innebär ett större ansvar för mig som förvaltare. Det är mina åtgärder idag som avgör vilken sorts skog som familjen lämnar över till kommande generationer. Därför prioriterar jag behandling mot rotröta i både gallring och slutavverkning. Frisk skog är mest lönsamt Det är bra att göra en analys av befintlig rotröteförekomst på den egna skogsmarken. Rätt insats kan sedan göras beroende på hur rötinfekterade de olika bestånden är. Sten bestämde sig för att behandla mot rotröta i både gallring och slutavverkning då det har visat sig vara mest lönsamt. Forskningen har också visat att ju friskare bestånd och ju bördigare skogmark, desto mer lönsam är behandlingen. Sten Geijer är VD och förvaltare på Brevens bruk. – Om man tänker bort generationsväxlingarna finns det också kortsiktigare skäl att behandla. I värsta fall kan man förlora upp till 30 000 kronor per hektar på att inte bekämpa rötan. till upparbetning av vindfällen och insektsangrepp. I takt med att gallring och slutavverkning av stående skog nu återgår till normalläge gäller det att inte glömma rotrötan. ”Vi skogsägare har ett nationellt ansvar.” Förebyggande behandling är jämförbar med en försäkring. Den kostar mig inte mer än markberedningen och jag vet att jag gjort vad jag kan för att hindra rötan. Sten tror att de båda stormarna Gudrun och Per har förflyttat skogsbrukets fokus i södra Sverige från regelrätt skogsbruk vvv – Vi skogsägare har också ett nationellt ansvar. Staten vill öka produktionen i skogen. Men vi kan inte öka uttaget i ena ändan och låta rötan härja fritt i den andra. Dessutom håller rötfritt virke på att bli en tydlig konkurrensfaktor, avslutar Sten. Om jag behandlar idag, märks det på avräkningen i morgon. FAKTA: Rotröta QRotröta orsakas av svampangrepp, framförallt av svampen rotticka. QRottickans fruktkroppar växer på trädens rötter och kan även bildas på stubbar och delar av stamved. QTickorna producerar vid plusgrader stora mängder sporer som infekterar färsk ved, framförallt stubbar. QNär en färsk stubbe infekterats kan svampen sprida sig via rotsystemen till friska, intillstående träd. QSkyddsbehandling av stubbar är ett bra sätt att förhindra nyinfektioner av stubbar vid avverkning under vegetationsperioden. QLäs mer fakta om rotröta på www.interagroskog.se Interagro Skog AB | Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 | [email protected] Fördelar Rotstop QTäckningsgraden. Kräver mindre täckningsgrad än konkurrenten (minst 85 % täckning för full effekt). Ger lägre behandlingskostnad. QBeprövat. Rotstop är ett biologiskt preparat med dokumenterad effekt (SLU-försök) QMiljön. Biologiskt nedbrytbart. Kräver inga tunga vägtransporter. QHanteringen. I nya generationen av Droppen-systemet laddar man sprutan med en liten behållare som sköter blandningen av vatten och Rotstop med automatik. Nackdelar Rotstop QFärdigblandad lösning kan skada spridningsutrustningen vid frost. QKräver i dagsläget manuell blandning på plats. I ny version av Droppen-systemet är detta dock åtgärdat. Fördelar urea Ureapreparatet PS-stubbskydd är inte känsligt för frost. Hanteringen. Kräver ingen blandning. Nackdelar urea QTäckningsgraden. Kräver 100 procent täckning på stubben för att nå full effekt. Vid lägre täckning är infektionsrisken stor. Det finns inga svenska tester på produktens effektivitet. QPriset. Tre gånger så dyrt som Rotstop (beroende på bekämpningsmedelsskatten, baserad på mängden aktiv substans). QMiljön. Urea i så höga koncentrationer dödar allt som växer – inte bara rottickan. Tunga transporter från fabrik är en tydlig miljöbelastning. QHanteringen. Förutsätter att man kan hantera enkubikstankar på plats. I dag finns flera produktionsupplägg för skogsbränsle. Men vilken är den rakaste vägen till värmeverket? Vi har frågat Göran Hedman, Text & foto: Pierre Kjellin vd för Naturbränsle. Han har varit med om en fantastisk resa för skogsbränsle. – Det började med flishuggare på skotare under slutet av sjuttiotalet. I mitten av 80-talet klarade varje maskin normalt 20 000–30 000 flisade kubikmeter per år. I dag är en normal produktion för en mobil flisskördare 80 000 kubikmeter, men det finns enheter som producerar 150 000 kubikmeter per år. – Maskinerna ser i stort sett lika ut i dag, men de har en helt annan utnyttjandegrad, berättar Göran. MELLANSKOG, som är en av delägarna i företaget, levererar oftast färdigflisat vid väg. Från andra leverantörer håller Naturbränsle i hela kedjan, från hygget till värmeverket. Att flisa grot och träddelar i skogen är den lösning som Göran tror mest på i dagsläget. – Transporter med flis är faktiskt rationellt, man får med sig relativt mycket på varje lastbilsekipage, runt 32 ton. Naturbränsle hör till de aktörer som provat grot-buntning. – Vi var tidigt ute och körde i tre år, men det blev för dyrt. Jag tycker att man kan sammanfatta vår erfarenhet med att utfallet blev 20–30 procent lägre än förväntat. Även om systemet blivit något bättre i dag så återstår nog fortfarande en del för att klara konkurrensen från andra system. Nu satsar företaget på lastbilsburna flistuggar, där också fordonet transporterar flisen. För närvarande har man tre lastbilshuggar i drift, till hösten ska det vara sex system i gång. BIOENERGI Mer betalt för biobränsle – I stället för att det kommer ut en bil med containrar som ska ställas av i skogen klarar lastbilshuggen både flisning och transport, vilket i regel minskar påfrestningar på skogsbilvägen. Det är också enklare att anpassa flisningen till aktuella väderförhållanden. SYFTET MED företaget då det bildades 1998 var att höja värdet på skogsråvaran. – Och visst har värdet på bränsleråvaror från skogen ökat. Göran Hedman tror på en fortsatt växande marknad för skogsbränsle. I dag är prisskillnaden mellan trädbränsle och massaved i Göran Hedman, vd för Naturbränsle. stort sett utraderad. Med tanke på hur marknaden utvecklas tror Göran Hedman att trädbränsle kommer kunna fortsätta att prismässigt hänga med massaveden. N Naturbränsle stora i Mellansverige I år beräknas Naturbränsle leverera 3,5 terawattimmar (cirka 5,2 miljoner m3s) trädbränsle. Det motsvarar 0,6 procent av Sveriges totala energibehov. Av leveranserna kommer cirka 60 procent från skogen och 40 procent från sågverk. Naturbränsle köper och levererar trädbränsle huvudsakligen i Mälardalen, Närke, Värmland och Dalarna. Naturbränsle ägs av Mellanskog, Setra och MNAB Holding AB, som är ett av privata köpsågverk gemensamägt bolag. Fler jord- och skogsbrukare väljer oss. Det är vi stolta över. !%# ""% !$ !$$ "% !&& "$%# Nordea Bank AB (publ) $% $ nordea.se VI SKOGSÄGARE 3/09 Gör det möjligt 21 SKOGSSKÖTSEL Carpe diem – ta vara på Med röjsåg och god kännedom om trädslag finns det många guldägg att ta tillvara på igenväxta åkrar. Annars är skog på jordbruksmark mest en lång misslyckad historia. Text & foto: Pär Fornling känsloproblem. I stället är det hög tid att göra det bästa man kan av de träd som kommit spontant, säger Lennart Eriksson och berättar om fynden forskningsgruppen gjort på studiebesök runt om i landet. VANLIGAST ÄR att mark- Det kan tyckas enkelt att plantera på bra mark, men verkligheten talar ett annat språk. Sedan 1950-talet har en miljon hektar åker och betesmark tagits ur drift. För att få en ordnad övergång till skog har staten haft ett par ordentliga planteringsprogram (gran på 60-talet och löv på 90-talet). Trots ekonomiska bidrag har bara fem procent planterats. Av granplanteringarna misslyckades hälften. Det är med andra ord ett ganska dystert facit. – Det handlar om en stor resurs som inte tagits tillvara, 22 konstaterar Lennart Eriksson. Han leder ett forskningsprojekt på lantbruksuniversitetet om skog på jordbruksmark. En väsentlig fråga är vad man kan göra av den nedlagda marken och vilka lärdomar som kan dras inför framtiden i övergången från öppen mark till skog. ATT LÅTA skogen ta över åkermarken kan kännas motigt och tungt, vilket är en anledning till att inte mer aktiva insatser gjorts. – Nu är mycket av marken redan släppt till skogen, därmed bör det inte längre vara ett ägaren inte gjort någonting och att skogen kommit av sig själv. – Vi har granskat många naturligt uppkomna bestånd som är några årtionden gamla. Vid en första anblick ser de inte så mycket ut ur ett skogligt perspektiv, det blir mest energived. Men när vi tittar närmre på den sekundära föryngringen som kommer spontant i skuggan av de större träden, kan man tala om riktiga fynd av en mängd trädslag. Där finns ofta ask, fågelbär, lönn, lind, asp och en mängd andra trädslag, varav en del visat sig nästan omöjliga att för- yngra genom vanlig plantering. Det gäller fågelbär, eller körsbär. En av forskarnas lärdomar är att avråda från plantering av fågelbär i rena bestånd, något som var ganska vanligt på 90-talet. – Vi har sett många misslyckade resultat. Kanske beror det på plantor av dålig proveniens. Resultatet för fågelbär är i vilket fall avskräckande. – En allmän slutsats är att man genomgående behöver ha bättre koll på plantmaterialet. Det kan gärna varudeklareras bättre. Skogsägaren bör fråga och försäkra sig om att plantorna passar hans eller hennes förutsättningar. FRÅGAN ÄR vilka åtgärder man bör göra i den ganska dåliga spontant uppkomna skogen. – Det är sällan lönsamt att ta ner halvfärdiga bestånd, även VI SKOGSÄGARE 3/09 En lyckad plantering av al. På fuktiga partier med rörligt grundvatten kan klibbal vara ett alternativ. Den har ansetts som vilttålig, men forskargruppen har sett flera betade bestånd. Körsbär är vackra men planteringarna oftast misslyckade. Motsatsen till att låta marken växa igen och försöka hitta guldkornen i efterhand är att plantera högavkastande hybridasp. Det är ett snabbväxande alternativ som kan konkurrera med granen. Det är en hel del pyssel vid anläggningen, men andra generationen kommer gratis i form av rotskott. naturliga guldkorn Lotta Woxblom och Lennart Eriksson ingår i forskargruppen tilllsammans med Tord Johansson, Mats Nylinder, Anders Lidhagen och Roland Hörnfeldt. De kollar upp hur det har gått med åkrarna som blivit skogsmark. om de ser dåliga ut. I stället handlar det om att göra det bästa av situationen med röjning och gallring. Och det är en gratis möjlighet att ta vara på andra generationens plantor. Men då krävs både trädslagskännedom, för att identifiera guldkornen, och ett varsamt arbete med röjsågen. – Det är lätt att spoliera allting genom att gå oförsiktigt fram. Om man å andra sidan VI SKOGSÄGARE 3/09 inte alls använder röjsågen blir det inte mycket av skogen. Det krävs i vanlig ordning någon form av aktiv skötsel för att lyckas, säger Lennart Eriksson. Forskargruppen kallar det här ett ”Carpe-diem-perspektiv”, att ta vara på det som kommer naturligt. OM MAN ÄNDÅ börjar om från början finns det tre grund- läggande saker att tänka på: Frosten Stängsling Ogräsbekämpning – Den vanligaste orsaken till att granplanteringarna misslyckades är problem med frosten. Det gäller helt enkelt att undvika gran på sådana marker. – Men om man lyckas är granen nästa oslagbar på de bra marker som det handlar om när odlingsmark planteras. Granen har förmågan att tillgodogöra sig jordens produktionsförmåga fullt ut. Bra stängsel krävs vid all lövplantering. – Då det gäller ogräsbekämpning har vi lärt oss en viktig sak. Man ska djupplöja först och därefter ogräsbekämpa med roundup. Ett vanligt fel från 90-talet är att man gjorde i omvänd ordning. Nu har vi i alla fall lärt oss den läxan, säger Lennart Eriksson. Vattskott på ek bör undvikas genom att kronan tillåts breda ut sig och att beskugga stammen. Det har gjorts flera lyckade försök med sådd av ek på åkermark. Björk är ett vanligt val. Förädlade plantor går bra, men ekonomin blir ansträngd, speciellt med tanke på stängslingen. Ett alternativ är sådd på åkermark, eller att röja fram självföryngrad björk. Det bäddar också för spontana granplantor. 23 De 10 viktigaste råden för vattenhänsyn FORSKNING 1. Undvik markskador. Blöta marker är särskilt känsliga. Spårbildning nära ytvatten ökar slamtransport till vattendragen. 2. Gynna lövträd. Lämna fler lövträd nära vatten. De släpper in ljus till bäcken och ger näring åt vattenorganismerna. 3. Närmast bäcken och sjökanten ska du undvika att köra, markbereda och kvävegödsla. 4. En skyddszon med träd och buskar gynnar de vattenlevande organismerna och minskar risken för erosion och näringsläckage. 5. Prioritera utpekade vattenmiljöer. Skogsstyrelsen och länsstyrelsen vet vilka de är. 6. Planera så du kan undvika överfarter. 7. Om du måste köra över en bäck eller våtmark, använd hjälpmedel. 8. Planera långsiktigt. Undvik för stora hyggesarealer samtidigt. Ta hänsyn till vatten redan på planeringsstadiet. 9. Undvik vandringshinder. Se till så att vägtrummor inte ligger ovanför bäcken under torrperioder. 10. Använd i första hand halvtrummor eller broar. Ett flöde som kräver lite extra eftertanke och hänsyn. Ta hänsyn till skogens vatten Skogsbruk nära vatten riskerar att försämra vattenkvaliteten. Med god hänsyn är det möjligt att minska påverkan. – Ofta är det inte alls svårt. Det handlar om att tänka efter före. Genom att planera skogsbruksåtgärderna även med tanke på vattnen kan man Eva Ring arbetar med vattenfrågorna. minska miljöeffekterna. Långsiktig planering är viktig, säger Eva Ring, Skogforsk. En effektiv åtgärd är att lämna skyddszoner närmast bäcken och sjökanten. Där undviker man att köra, markbereda och kvävegödsla. – En zon med träd och buskar ger skydd åt de vattenlevande organismerna och minskar risken för erosion och näringsläckage. Men det handlar också om att undvika att köra sönder mar- Svårt välja rätt plantor En hel del talar för fler täckrotsplantor i Götaland, men valet är inte självklart. – Kostnadsmässigt är det mycket som talar för en övergång till små plantor av täckrotstyp även på bördigare marker, säger Sten Nordlund, Skogforsk. Men han framhåller att det då krävs kortare väntetid efter avverkning, bättre markberedningsmetoder och flerårigt väl fungerande snytbaggeskydd. En ny studie från Skogforsk visar att det är många saker att väga mot varandra. MED GOD markberedning och fungerande snytbaggeskydd kan små täckrotsplantor vara ett kostnadsmässigt alternativ till större barrots- och pluggplantor. Välplanterade stora plantor ger dock snabbare etablering och högre produktion. 24 N Plantor studerades Skogforsk har på uppdrag av Svenska Skogsplantor studerat utveckling hos olika plantor av typerna täckrot, barrot och TePlus i två försök i Götaland. TePlus är en pluggplanta, det vill säga en hybrid mellan täckrot och barrot. Huvudsyftet var att jämföra överlevnad och tillväxt. Ut över detta bestämdes också trädens stabilitet och rotsystemets symmetri. Skogsägaren måste alltstå ställa den lägre kostnaden för täckrotsplantorna mot den tidsvinst och försprång gentemot lövträd man kan få med barrotsplantor. – Det är inte helt lätt. Skogsbruket måste få bättre hjälpmedel för att beräkna sannolikheten för att föryngringar ska lyckas eller misslyckas. Det är också viktigt att vi får mer kunskap om de långsiktiga effek- ken, eftersom spårbildning nära ytvatten ökar slamtransporten till vattendragen. – Finjordsrika marker är särskilt känsliga. Placera exempelvis virkesavläggen så att körning över känsliga partier undviks, tipsar Eva Ring. På www.kunskapdirekt.se hittar du nu ”Skogsbruk och vatten” med mer information. Stora eller små plantor? Stora plantor Täckrotsplantorna har förutsättningar att bli vanligare i Götaland, men de kräver mycket omsorg vid planteringen. terna av olika plantstorlekar på röjningsbehov och framtida produktion, säger Sten Nordlund. RESULTATEN PEKAR ock- så på behovet av fortsatta studier om hur olika planteringsoch markberedningsmetoder påverkar rötternas utbredning. Många av plantorna hade ojämna rotsystem, men studien är för liten för att dra några säkra slutsatser. Mer robusta mot snytbaggar. Klarar konkurrerande vegetation bättre. Dyra, både att köpa och att plantera. Svåra att plantera, vilket kan leda till asymmetriska rotsystem och instabila plantor. Kan vara svåra att etablera, vilket kan hämma höjdutvecklingen under några år – plantorna står och ”stampar”. Små plantor Billigare och lättare att plantera Kan med god markberedning och fungerande snytbaggeskydd klara sig bra och sätta fart utan att stampa. Risk för låg överlevnad. Särskilt på bördiga marker med mycket snytbagge och rikligt med konkurrerande vegetation. VI SKOGSÄGARE 3/09 PÅ MÅNGA OMRÅDEN är svensk skogsnäring framgångsrik och världsledande men tyvärr inte på alla. Under de senaste åren har det röjts mellan 110 000 och 250 000 hektar skog årligen. Det räcker inte. Målet var och är 345 000– 390 000 hektat mellan åren 2005–2010. Det omedelbara röjningsbehovet i Sverige är enligt Riksskogstaxeringen i dag närmare 1 400 000 hektar. Röjningsbehovet har ökat nästan tre gånger så mycket sedan den nya skogspolitiken trädde ikraft 1994. Röjning är en viktig skogsvårdsåtgärd som ger ökad kvalitet på timret vid slutavverkning. Detta gagnar råvarutillförseln till sågverk och träindustrin. En röjd skog ger över 10 procent mer vid slutavverkning än en oröjd skog enligt SkogForsk. Till de tidigare problemen med eftersatt skogsvård tillkommer nu finanskrisens negativa påverkan. Trots att priserna på skog står kvar på samma nivå som i höstas och att framtidsutsikterna är goda drar många skogsägare nu ner på skogsvården ytterligare. FÖR ATT MÖTA krisen vill Skogs- och Träfacket se satsningar på skogsvård i stället för passivitet. När företag och skogsägare drar ner på avverkningarna kan övertalig personal i stället föras över till plantering och röjning. För att komma till rätta med eftersatt röjning bör vi årligen röja minst 450 000 hektar. Det motsvarar ytterligare 1 300 helårsanställda. Utöver detta tillkommer de arbetstillfällen som genereras i andra branscher och i framtiden inom den träförädlande industrin. Jordbruksminister Eskil Erlandsson bör därför snarast presentera offensiva åtgärder för välskötta skogar och fler jobb. Det är hög tid att sluta skjuta problemet med oröjda arealer framför sig. Nu finns det ledig arbetskraft att tillgå och svenskt skogsbruk kan gå stärkt ut ur krisen. Skogs- och Träfacket Dan Persson och förbundsordförande Kjell Dahlström Rädda kulturlandskapet! DEBATT. En stor del av åker-, ängs- och skogslandskapet har fått växa igen det senaste halvseklet. För hundra år sedan hette det i folkmun att man skulle hålla skogen från husen. Detta tycks vara glömt i dag och därför håller kulturlandskapet snabbt på att växa igen. Sverige har nu äntligen vaknat upp och insett att vårt stora och variationsrika samt till stor del tysta och ödsliga land har stora möjligheter som turistland. Då bör vi också bjuda in till ett välstädat vackert landskap! I Sverige med sitt röjnings- VI SKOGSÄGARE 3/09 berg skulle det här bli en skogsvårdsinsats av sällan skådat mått! Minst 100 000 mäniskor skulle ha arbete i flera år om vi gav oss i kast med att rusta upp; återställa något av det tidigare kulturlandskapet. Gav vi oss vidare i kast med det så kallade röjningsberget; icke röjd ungskog, samt all ogallrad ungskog i landet, omkring 5 miljoner hektar så skulle arbetslösheten i Sverige närmast kunna utrotas. Erland Lundgren Norrland UIDE på G S T F U IL R f in d P Ö K MEDIAHYLLAN.SE BOK 199 :per styck ELT på K N E NABBT & S P KÖ DEBATT. Det är hög tid att sluta skjuta problemet med oröjda skogar framför oss. Skogs- och Träfacket kräver offensiva åtgärder mot eftersatt skogsvård. Det ger förutsättningar för 1 300 nya arbetstillfällen i hela landet och att svenskt skogsbruk kan gå stärkt ut ur krisen. Under en lång tid har välskötta skogar skapat goda förutsättningar för skogs- och träindustrin. Den skog vi har i dag är resultatet av en framsynt lagstiftning 1903. ! r e T E H Y N DEBATT Röjning ger nya jobb BRA ! TIPS Mediahyllan.se – en unik webbshop från LRF MEDIA 25 FÖRYNGRING I mitten av granfröet syns en ljusare grön avlång del som plockas ut och odlas vidare. Förädlingen går snabbare i labbet Med ett nytt sätt att föröka barrträd kan de förädlade plantorna levereras efter två år Text & foto: Pär Fornling i stället för dagens 20 år. Med kraft från näringslösning utvecklas en cellklump som växer till sig och dubblar storleken var 14:e dag. När processen avbryts utvecklas embryon. I växthuset hos Skogforsk spirar långa rader av små granplantor. Trots att de bara är några centimeter höga upptäcker den som tittar närmre att en del är påfallande lika, vilket inte är så konstigt eftersom de har samma arvsanlag. Normalt brukar det åstadkommas genom sticklingar. Precis som vid förökning av många krukväxter tar man då en bit av en kvist och låter den gro genom omsorgsfull skötsel. Men här är det annorlunda. ter, utan måste automatisera tekniken på något sätt, säger Karl-Anders Högberg. METODEN togs fram av fors- PLANTORNA har förökats När embryot mognat liknar det närmast en liten blomma där flikarna är blivande barr. Plantorna tar form i näringslösning. Redan när de är så här små ser man att plantorna har ett likartat växtsätt. Lägg märke till att barren sitter ända ner på stammen. 26 genom somatisk embryogenes. – Vi har funderat på ett enklare namn, men inte kommit på något. Det handlar i alla fall om vegetativ förökning där vi kan få hur många plantor som helst från ett enda frö, säger KarlAnders Högberg. Medan vi går runt i det ljusa, fuktvarma, växthuset beskriver han hur metoden fungerar. – I varje granfrö finns ett embryo som ligger omgivet av näring och ett skyddande skal. Det plockar vi ut och lägger i en glasskål med näring och tillväxthormoner. – Efter ett par veckor är embryot ungefär en halv centimeter långt och liknar en oformlig gröt. I materian finns den genomskinliga vävnaden ”callus”, som vi är ute efter. Till att börja med är den väldigt liten, men den dubblar sin storlek var 14 dag och kan i princip bli hur stor som helst, säger Karl-Anders Högberg och måttar med handen för något som verkar vara likt en fotboll i omfång. ” Det är nästan 190 grader kallt i fryskärlet där klonerna förvaras i form av callusvävnad. Det är mycket manuellt arbete. Ingrid Vos plockar plantorna från näringslösning till krukor. tet är inte aktuellt den här gången. Långt innan dess avbryts processen. När klumpen knappt blivit stor som en golfboll läggs den i en glasskål med ett annat hormon. Efter några veckor bildas ett par hundra embryon som liknar blommor, där flikarna är blivande barr. Embryona får gro och där- kare i Uppsala i mitten av 80-talet. Därefter har det blivit runt 4 000 plantor från ett 50tal olika kloner som växer på olika platser i landet. Nu är resurserna koncentrerade till Svalöv där produktionen är några tusen plantor om året som planteras ut i olika försök. I USA och Kanada handlar det om miljoner plantor. Även om de rationaliserat hanteringen och har billigare arbetskraft är det likväl en dyr metod. Karl-Anders Högberg vill inte ens spekulera vad kommersiella plantor skulle kosta med dagens metod. I vilket fall är det mångdubbelt mer än de sticklingar plantskolorna nu börjar producera i liten skala. De kalkylerna bygger på ett merpris kring ett par kronor per planta, jämfört med frösådda granplantor. DEN UPPENBARA fördelen är att det går fort att få fram plantor. Dessutom är resultatet säkert. Både för sticklingar och den nya metoden vet man att plantan har samma egenskaper som moderträdet. I ett fröplantage är det mer osäkert. Där korsar sig de utvalda plusträden med varandra, men det förekommer också pollinering utifrån med pollen från oförädlade träd. Därmed blir resultatet av skörden från en fröplantage lite blandat, men i genomsnitt växer varje förädlad generation ungefär 20 procent bättre än Vi kan få fram plantor på två år och utan inblandning av oförädlade fäder. MEN TILLVÄXT i det forma- efter växa till sig i näringslösning innan de försiktigt planteras i krukor med jord. Det låter enkelt men är förstås en komplicerad process. Inte ens hälften av alla embryon utvecklas till plantor och dessutom är det ett omständligt manuellt arbete. – Om det här ska bli en kommersiell metod kan vi inte hålla på så mycket med pincet- VI SKOGSÄGARE 3/09 Karl-Anders Högberg kollar av provodlingen. Ser det bra ut kan han få fram mer plantor från fryskärlet. den tidigare generationen. Och det tar 15–20 år att få fram plantor från ett nytt plantage. – Vi kan få fram plantor på två år och utan inblandning av VI SKOGSÄGARE 3/09 oförädlade fäder, framhåller Karl-Anders Högberg. För sticklingar tar det minst 10 år att få fram någorlunda många plantor. FÖRUTOM SNABB massförökning har den nya metoden ytterligare ett trumfkort jämfört med sticklingar. Genom att provodla de för- ädlade plantorna kan man efter ungefär 10 år välja ut det bästa av det bästa. Fortsättning sid 28 27 Fortsättning: Snabbspår i förädlingen FÖRYNGRING ,#+! +*%/+) )#'))/$$ Då är tillväxtvinsten kring 35–40 procent, plus andra förädlingsvinster för bättre kvalitet. Det är ganska omständligt att hålla alla sticklingar livskraftiga i väntan på provodlingen eftersom man helst bör ta sticklingar från mycket unga träd. – Med somatisk embryogenes är det annorlunda. Där fryser vi ner den där första grötliknande klumpen i flytande kväve. När resultaten från provodlingarna blir klara kan vi plocka fram de bästa så kallade cellinjerna från arkivet och massföröka dem, säger KarlAnders Högberg. Dra av: HAN PÅPEKAR att det ändå !$ !$ Avsedd för mätning av fukthalten i trä- Fukthaltsmätare för flis avsedd för mätpellets, brännved och annat trämaterial. ning av fukthalten i flis av olika slag. För mätning tas, med motorsåg, en Den lämpar sig både för torrt flis, som lämplig mängd provmaterial från masanvänds i små brännare, och för fuktigt, sivt trä. Mätaren kan även användas för av avverkningsrester hugget flis, som mätning av fukthalten i vanligt sågspån. används i stora pannor. Mätaren visar provets Mätaren visar provets vattenhalt i viktprocent. vattenhalt i viktprocent. Läs mer om fuktighetsmätarna på sidorna 123 i katalog nr 60. )++ Barkborrefällan NoveFella med feromonet Phero-X-Lure IT doftar oemotståndligt för en utsvulten och kärlekskrank barkborre. finns en gräns för hur långt man kan nå med metoden. Plantorna blir trots allt ”bara” lika bra som moderträdet. För att ta ytterligare ett steg uppåt på förädlingstrappan måste man söka nya, bättre träd i nästa förädlingsgeneration, korsa dem med varandra på konventionellt sätt och starta processen igen. Men när man till slut tar fram plantor från de bästa träden på den nya nivån kan det gå relativt fort med den nya metoden. TILL NACKDELARNA med klonade plantor hör att de är lika och exempelvis känsliga för samma sjukdomar. Därför finns det restriktioner för i vilken grad de får användas. Man rekommenderar också att använda flera kloner. En annan fråga är om det väcker etiska betänkligheter. – Det har jag svårt att se. Vi är inte inne och försöker ändra på arvsanlagen. – Vi ska inte se det här som en patentlösning för hela skogsbruket, utan som en komponent bland många andra. Även om vi lyckas effektivisera metoden blir plantorna ganska dyra. Jag kan tänka mig att de i första hand används i någon form av plantageskogsbruk med ganska korta omloppstider, som motiverar ett högre plantpris. Naturligtvis ska vi slå vakt om en stor variation i skogen, säger KarlAnders Högberg. )#'))/$$'-$$ Effektiv, stark och hållbar. Kan stå ute över vintern och användas under flera säsonger. Lätt att montera. Komplett, behöver ingen extra stolpe för förankring. Ord.pris: Rekommenderat antal: 10 st per hektar, utplaceras gruppvis 25-30 meter från skogskant på färskt hygge eller vid stormfälld skog. Totallängd: 1,5 m. Feromon - Phero-X-Lure IT. För applicering i feromonfällor, fångstträd eller virkesfällor. Verkningstid: cirka 14 veckor. Fp 10 st. __________________ Ord.pris: 795:Läs mer om Barkborrefällan NoveFella på sidorna 168 i katalog nr 60. 1"*0 $&+)!&*)1) '++!(,+#!. Passar alla typer av täckrots # plantor. Snabb och enkel att En maskin som täcker alla användnings- använda. Hög kvalitet. områden. Levereras komplett med Justerbart planteringsdjup. trimmerhuvud, gräsklinga, röjklinga 45 mm __________________1475:och röjsele Vector 3-55. 55 mm __________________1595:Accelarationssnabb motor, 63 mm __________________1695:med effektiv avvibrering. 75 mm __________________1795:Läs mer på sid 162 i katalog nr 60. Läs mer på sid 167 i katalog nr 60. "%!!! $!! & ### ! 28 " ! !! ViS3 VI SKOGSÄGARE 3/09 1#7."+*8')&$%"000/"/0,.!").227.0-.,!1(0/,.0&*"+0#8./(,$"+7*,+0". (+!10&00+6.*."-7*.(+!"+/6/0/(,$/0.(0,.5)0.//-700 -.,2(8."))".#8)'27.!"*,/)&+$!6./(,$/10.1/0!")0.2&//&-.(0&/(!.� )".(6+!2.1*6.("+-7*,+0"./(,$/2$+.#.7+,%"!6))"#))1/(.8'." #.7+)/,(.+.#.7+.+, %/(8.!.$$."$0#.7+&/1)/*0+4%"0"+&27.0 -.,!1(0/,.0&*"+02"!*/(&+".#.7+)$.& 6)26.0"00"/8( 6)(,**"+ 333)+0*++"+*/(&+/" FÖRÄDLING Norrländskt lövträ mot I stället för att låta aspen och alen bli massaved eller bioenergi mångdubblar Lars-Olof Öberg virkesvärdet genom egen förädling. Han provar gärna nya idéer och har konstruerat ett nytt trätak med inspiration från taktegel. Text & foto: Pierre Kjellin På gården utanför Sundsvall bubblar det av idéer. Lars-Olof Öberg är en av pionjärerna när det gäller hitta nya värden för lövträden i norra Sverige. När Vi Skogsägare är på besök visar han en av sina senare leveranser, en timrad stuga som han byggt åt en stockholmare. Hela stugan är bokstavligen uppförd i trä, från golvbjälklag till taknock. Yttertaket har LarsOlof belagt med brädor i asp. Hängrännorna har han svarvat ur aspstockar och kil-golvet är topp-/rotlagda spåntade furuplankor i rejäla dimensioner. här ska bli en ny nisch, säger han. EN PASSION för trä och in- tresse för historia är det som fått honom att börja arbeta med udda träslag som asp och al. Lars-Olof tycker det är märkligt att vi i Sverige numera knappt använder aspvirke, som det finns så gott om. – Det är ett bra träslag att arbeta med och aspen får en otroligt vacker gråton när det åldras. Det är en fröjd för ögat, säger Lars-Olof och visar en bastant lätt grånad timmervägg. Bastant timring i al som får en vacker grånad yta av väder och vind. Takbräderna är svarvade ur halverade stockar av al och lagda för att efterlikna ett tak i kupat lertegel. – I Norge och Finland är det betydligt vanligare att ta tillvara asp. – Aspen är Skandinaviens motsvarighet till teak. Den passar minst lika bra till konstruktionsvirke som granen. Och på ett brädtak bedömer jag att aspen är något hållbarare än furu. Ett obehandlat tak bör hålla närmre 50 år förutsatt att brädorna har möjlighet att torka mellan regnen, säger Lars-Olof och framhåller att det skulle behövas fler lövsågverk i Sverige. – Tänk vilka mängder fint lövvirke som i många år gått rätt in i massabruken! I SKOGEN en bit från gården håller Lars-Olof på att timra upp en mindre lada av gråal. Insidan av timmerväggen är obehandlad och där har stockarna fått en silvergrå ton. Utsidan, som Lars-Olof bestrukit med olja, har behållit sin ljusgula lyster. Al och asp har ganska likvärdiga egenskaper, tycker LarsOlof. Men asp i bra dimensioner är betydligt lättare att hitta, dessutom är trädslaget betydligt vanligare. – Alen är begränsad, den är ofta vildvuxen och krokig. Det är svårt att hitta en stock på över fyra meter. På al-ladans tak ligger en helt ny sorts takpanel som LarsOlof tagit fram. Det är rundsvarvade asprännor som lagts omlott så att de ska efterlikna ett tak av kupat tegel. – Jag hoppas lite på att det ”En sexa Norrland” har Lars-Olof Öberg döpt sin udda sexkantiga rasteller övernattningsstuga till. EXPERIMENTLUSTAN gör att han gärna provar speciallösningar och udda materialval, men det är också ett sätt att öka värdet på produkterna. Egna idéer och lösningar kan vara ett sätt att ta bättre betalt för det man gör i slutänden. Lars-Olof har varit skogsägare i nästan hela sitt vuxna liv, han tog över gården Åsen i Liden, fem mil väster om Sundsvall, som 23-åring. Från farstubron har man en vidunderlig utsikt över Indalsälven och det kuperade landskapet. Det är uttaget från skogen som är stommen i Lars-Olof Öbergs företagande. EN KILOMETER från gården, nere i Liden, ligger den hall där Lars-Olof hyr in sig med egen bandsåg, hyvel och svarv. Här ligger även okantade brädor och svarvat rundtimmer med insprängda barksjok. Inget får förfaras när LarsOlof sågar upp virket till sina timmerhusbyggen. Han ser nya produkter och möjligheter där många andra ser bara ser bränsleved, eller udda lövträd med lågt värde. Men värdet beror på vad de används till. N Fakta: asp och al Asp: Segt virke, passar bra som konstruktionsvirke. Anses utmärkt till golv i stallar eftersom det klarar urin bra, till brobeläggningar, till bänkar och bastulavar eftersom det inte kådar och har låg värmeledningsförmåga, till inomhussnickerier och utvändig panel. Aspen är lämplig att elda med men har lägre brännvärde än björk. 30 Den drabbas ofta av röta och anses av många som mera tungsågad än gran och tar betydligt längre tid att torka. Virket slår sig lätt. Användes förr ofta till tråg och skålar då virket är smak- och luktfritt. Al: Virket är hos klibbalen starkt rödbrunt till färgen, hos gråalen klargult. Virket är lätt att ytbehandla, något mjukare men segare än hos aspen och oftast rätfibrigt, vilket gör det lämpligt som bland annat listvirke. Al används i dag till inredningssnickerier, köksinredningar och panel men även möbler av al förekommer. Förr gjordes trätofflor och träskor oftast av al. Alen betas sällan av vilt. VI SKOGSÄGARE 3/09 nya höjder Lars-Olof Öberg är något av en lövträpionjär i norra Sverige. Brädtaket och hängrännorna i asp på huset i bakgrunden är några exempel. VI SKOGSÄGARE 3/09 31 MARKNAD Setra får mer pengar Ägarna till Setra skjuter till en halv miljard kronor i en nyemission. Den stora sågverkskoncernen har det tufft och gjorde en förlust med 269 miljoner kronor under första året. De tre huvudägarna: Sveaskog (50 procent), Mellanskog (26) och LRF (22) har garanterat emissionen. Det väckte en del debatt på Mellanskogs stämma i Uppsala. För föreningen betyder det att man ställer upp med ungefär 125 miljoner kronor (i den mån de små aktieägarna inte är intresserade tar föreningen deras del av emissionen också). med att marknaden vänder och att Setra åter ger ekonomisk avkastning. Styrelsen i Setra har möblerats om en hel del. Ny ordförande är Håkan Ahlqvist, som tidigare var koncernchef i Lantmännen. När vd Kent Torwald presenterade kvartalsresultatet framhöll han att förlusterna förväntas bli betydligt lägre för resten av året. BÖRJA LAGERQVIST, ord- NYA I STYRELSEN är också LRF:s avgående vd K-G Burman, Herman Sundqvist som är skogschef på Sveaskog och Börje Bengtsson med ett för- flutet i riskkapitalbolag. Den enda ledamoten som omvaldes är Mellanskogs vd Lars Gabrielsson. förande Mellanskog, konstaterade dels att det är strategiskt viktigt att vara delägare i träindustrin, dels att man räknar Massavedspriset höjs tack vare bioenergin Med priset för biobränsle som hävstång kan Mellanskog höja priset för massaveden. Barnstolen, som döpts till Paupu, tål både vatten och hårda tag under Foto: Denise Grünstein leken. Nytt material ersätter plast Vid årets möbelmässa i Milano visade Södra en barnstol i ett helt nytt material. Den är tillverkad av en speciell pappersmassa som blandats med biologisk nedbrytbar plast (PLA), som görs av majsstärkelse och socker. Materialet kallas Dura-pulp och den formpressade barnstolen är ett av flera tänkbara produkter. Den kan ersätta plast som material inom en rad områden, däribland finare förpackningar. Det hela är resultatet av ett samarbete mellan Södra, design- och arkitektföretaget Claesson Koivisto Rune och forskningsföretaget STFI Packforsk. 32 Priserna har höjts med 30–50 kronor för björkmassaved. I region Nord är det nya priset 290 kronor och i region syd 300 kronor kubikmetern. – Det känns väldigt bra att kunna höja priset på björkmassaved och få stöd från Naturbränsle, där vi är delägare, säger Mellanskogs virkeschef Sture Karlsson. Målet för Mellanskog är att fördubbla volymen biobränsle. Sture Karlsson räknar också med att hanteringen kan bli betydligt effektivare. – Varje krona vi sparar in där hamnar i skogsägarens ficka, betonar han. I prisförhandlingarna med massabruken är alternativet att använda veden som biobränsle ett tungt argument. – Med stöd av flera slutna avtal mellan Naturbränsle och olika värmeverk kan priserna höjas, konstaterar Sture Karlsson. (läs artikel om Naturbränsle på sidan 21) Rörvik klarar inte skulderna Sågverksföretaget Rörvik har brist på pengar i kassan och har därför ansökt om rekonstruktion. Man klarar helt enkelt inte att betala sina skulder utan hoppas på någon form av uppgörelse med fordringsägarna. Bland dessa finns både skogsägare och entreprenörer som nu bara kan räkna med att få igen en del av pengarna. Koncernens kapacitet är 950 000 kubikmeter sågade trävaror på årsbasis. Omsättningen 2007 var 2,7 miljarder och antalet anställda 600. Misslyckas rekonstruktionen väntar konkurs runt hörnet. Verksamheten drivs vidare med kontant betalning för alla utgifter. Anmäl avverkningarna via nätet Skogsstyrelsen har öppnat upp för att anmäla avverkningar över internet. Via e-tjänsten Mina sidor kan skogsägaren själv rita in tänkta avverkningar på en karta till- sammans med planerad naturhänsyn och föryngringsåtgärder innan anmälan skickas iväg till myndigheten. För att logga in behövs en elegitimation. Korsnäs ny ägare till Rockhammar Korsnäs har köpt Rottneros massabruk i Rockhammar (utanför Örebro) för 145 miljoner kronor. Motivet för Korsnäs är att bli mer självförsörjande av massa till koncernens kartongpappersbruk. – Investeringen sänker våra totala tillverkningskostnader, gör oss oberoende av massamarknadens utveckling samt bidrar ytterligare till en stabil och konkurrenskraftig framtid för Korsnäs, säger Christer Simrén, vd för Korsnäs, i ett pressmeddelande. Många bönder vill satsa på vindkraft Var tionde bonde vill satsa på förnybar energi i år. Av dessa vill 35 procent satsa på vindkraft, en ökning med 12 procentenheter på bara ett år. Det visar årets lantbruksbarometer där nästan 4 000 lantbrukare tillfrågas om läget, vilket frånsett bioenergin är ganska dystert. Barometern görs av Sifo på uppdrag av LRF, LRF Konsult och Swedbank. Prisvändning på gång – Jag tror att vi kan få en dramatisk prisuppgång på långfibermassa. Det säger Lennart Nellbeck till Dagens Industri. Han har 40 års erfarenhet av skogssektorn, var vd för Rottneros i början av 1990-talet. VI SKOGSÄGARE 3/09 Norra lägger ner sågen i Lycksele Bristen på timmer i kombination med marknadsläget gör att Norra Skogsägarna beslutat lägga ner sågen i Lycksele. Avvecklingen som ska vara genomförd senast under augusti 2009 kommer att beröra ett 30-tal personer. Förutom avvecklingen i Lycksele varslas även personal inom föreningens administrativa funktioner. – Det är tyvärr jobbiga besked vi nu ger vår personal. Förhoppningen är att genom dessa åtgärder stärka Norra Skogsägarnas konkurrenskraft och bidra till att föreningen står väl rustad i framtiden, säger vd Bo T Holm. Produktionen vid Lycksele sågverk uppgick under verksamhetsåret 2007/2008 till 56 600 kubikmeter. Bättre pris på massan Den första maj höjde Södra priset på blekt barrsulfatmassa till 600 dollar per ton. Priset på blekt sulfatmassa av eukalyptus respektive björk höjdes till 500 dollar per ton. – Balansen på massamarknaden har förbättrats. De produktionsneddragningar som gjorts och det bortfall av produktionskapacitet som skett har haft en positiv inverkan på marknaden, säger Ulf Edman, vd för Södra Cell International. Lyft för träbroar Järnvägsbygget mellan Boden och Haparanda blir något av ett genombrott för träbroar i de här sammanhangen. Längs banan finns gångbroar, vägbroar och skoterbroar som alla görs i trä. Huvudleverantör är Martinsson som hittills levererat fem broar, däribland en nästan 30 meter lång skoterbro. Byggbutik byter namn Norra Trä & Bygg har gått med i byggkedjan XL Bygg med nära 300 butiker över hela landet. Det innebär ett namnbyte på företaget till XL Bygg. I övrigt är det inga förändringar. Norra Skogsägarna har fortfarande full ägarkontoll över byggbutikerna. VI SKOGSÄGARE 3/09 Sågverken vinnare i Storbritannien Mitt i krisen tar de svenska sågverken marknadsandelar. Av Pär Fornling 65 60 Sveriges marknadsandel i Storbritannien procent Byggmarknaden går ner, men det virke som används i engelska husbyggen kommer i allt högre grad från Sverige. 55 50 45 Diagrammet här intill är dramatiskt. Ända sedan träexportens gryning har England varit en av de viktigaste marknaderna. I modern tid har Sverige haft en tredjedel av den engelska marknaden. Nu är andelen nästan fördubblad! DET FINNS dock smolk i glädjebägaren. Den totala marknaden har krympt. Ökade andelar är med andra ord inte liktydigt med att exportvolymerna ökar lika mycket. Valutaeffekten. Att svenska sågverk slår ut konkurrenterna beror inte i första hand på att de blivit bättre och effektivare, utan på att kronan fallit i värde gentemot andra länder. Det är plötsligt mycket billigare att köpa virke från Sverige än från Finland, eller andra länder som tar betalt i euro. Därför har svenska sågverk klarat sig relativt bra. Proble- 40 35 30 25 2003 2004 2005 2006 2007 men och neddragningarna är mycket större hos konkurrenterna i Finland, Ryssland, Baltikum, Tyskland och Österrike. Ett tecken är att Stora Enso valt att flytta produktion från Finland till Sverige. Företaget stoppar all finsk avverkning under andra kvartalet och andra bolag är inne på samma linje. Enligt det finska forskningsinstitutet Metla var virkeshandeln i april den lägsta som någonsin bokförts. Den inskränkte sig till 300 000 kubikmeter virke mot normala en miljon kubikmeter. I SVERIGE är det alltså bättre tryck. Totalt kör de svenska sågverken på ungefär 80 procent kapacitet. 2008 2009 2010 Källa: Woodstat – Vi måste ändå komma ihåg att marknaden är besvärlig. Det finns egentligen inga tecken på att byggande tar fart. Enda undantaget är Nordafrika som känns starkt och regionen har hyfsade finanser, säger direktör Bertil Stener, Skogsindustrierna. EN NYCKELFRÅGA är om de svenska sågverken lyckas behålla sina marknadsandelar när konjunkturen vänder uppåt. – Det tror jag blir besvärligt. Det är snarare så att sågverken i Finland och andra länder nu nödgas stärka sin konkurrenskraft i allt från pressade råvarupriser till högre effektivitet, säger marknadsanalytiker Lars-Göran Olsson på konsultföretaget Woodstat. Trög massamarknad bromsar sågtimmer Genom att marknaden går i otakt börjar det bli ont om råvara till sågverken. Även om priserna är pressade har sågverken mycket att göra. Massabruken däremot håller igen och har gjort flera produktionsstopp. Mitt i det kärva konjunkturläget börjar det därför bli brist på sågtimmer. Vid en normal avverkning blir det både sågtimmer och massaved. Man måste alltså kunna sälja bådadera för att klara helheten. Detsamma gäller på sågverken där en del av det som inte sågas säljs som flis till massaindustrin. – Vi har ett stort överskott av flis och barrmassaved i Norden. Det väcker frågan hur vi ska få fram timmer, konstaterar Bertil Stener på Skogsindustrierna. LÄGET ÄR LIKARTAT över landet. – Vi kör sågverken för fullt och kan höja furupriserna en del, berättar Kjell Brodin, marknadschef på Norra Skogsägarna. Men massaveden är ett problem. – Vi klarar avsättningen fram till sommaren utan bekymmer, därefter får vi hoppas det ljusnar. EN UTVÄG ÄR ATT låta en del av massaveden gå till bioenergi, som det är bra efterfrågan på och priserna ligger nära massaveden på flera håll. Mellanskog testar ”långa toppar” vilket innebär att allt som inte blir sågtimmer vid avverkningen säljs som bioenergi, trots att de långa topparna innehåller bitar lämpliga för massaved. 33 TEKNIK Varning för rapsolja i skördaren Passa er för skördare som haft rapsolja i hydraultankarna. Oljan är aggressiv och kan ställa till stora problem även långt Text och foto: Anders Niléhn senare. Peter Carlsson på Peters Skogsmaskiner i Karlstad har lång erfarenhet av begagnade skogsmaskiner och är inte bunden till något speciellt fabrikat. Han berättar att det finns en hel del att tänka på vid köp av begagnad skogsmaskin och framför allt då det gäller skördare. – Först och främst måste man veta vad det är man ska ha. En skördare är en avancerad maskin med mycket knappar och elektronik, vilket en del upptäcker för sent. vana förare att satsa några tusenlappar på en förarutbildning så man får ut maximalt av maskinen. FÖR DEN SOM kan hantera den som köpte en begagnad skördare osedd för att snabbt få ner träden efter stormen Gudrun. Med maskinen väl hemma på gården ringde han och konstaterade att det inte var en sådan avancerad maskin han ville ha. ”Jag vill inte ha en maskin med så mycket elektronik och knappar” Peter Carlsson fick förklara att det är så en skördare ser ut nuförtiden och han rekommenderar därför alla som inte är tekniken kan det ändå vara en bra investering. Peter Carlsson anser att Valmet 901, Timberjack 1070, Ponsse Beaver och EcoLog 5050 är bra maskiner. – Gremo har även de bra skördare men Logset är ännu för nya för att finnas som begagnade i prisklassen under en miljon kronor. För den som vill köpa en lite mindre maskin anser Peter Carlsson att Rottne 2004 är perfekt och att det knappt finns någon konkurrens mot den. Han är skeptisk till Sampos maskiner, helst de äldre med mekanisk drivning fram och hydraulisk bak. Sampo tillverkar bara små och medelstora skördare och konstruktionen bygger på samma chassi som Sampos skördetröskor vilket kan ha sina föroch nackdelar. Peter Carlsson pekar ut de svaga punkterna på begagnade maskiner. En skördare är en mycket avancerad maskin med mycket knappar och elektronik. Det måste man ha klart för sig innan man som självverksam skogsägare köper begagnat. PETER BERÄTTAR om kun- 34 Skördaraggregatet är det viktigaste på en skördare. Det är med det man gör jobbet. Ett nytt kostar 400 000 till 500 000 kronor och ett bättre begagnat runt 100 000 kronor. MEN DET FINNS några andra alternativ. Timberjack TJ570 är en vanlig modell men svår att hitta begagnad. Anledningen är att just dessa går hos självverksamma skogsbönder. Efterföljaren heter Timberjack TJ770 och finns i lite större utbud på begagnatmarknaden. En viktig sak att undersöka innan man köper begagnat är tillgången på reservdelar. Som exempel är TJ570 bara 17 år gammal men ändå är det lite si och så med reservdelar. OAVSETT FABRIKAT finns det en hel del att kontrollera innan man köper en begagnad skördare. Peter Carlsson berättar att de flesta skogsmaskiner blivit avsevärt bättre de senaste åren och att sprickor i kranar, vilket ofta var problem förr, numera är ett minne blott. Motorerna i en skogsmaskin behöver man inte heller fundera mycket på. De arbetar på konstant och relativt lågt varv och håller länge. Enligt Peter Carlsson finns det större anledning att kontrollera hydrauliken. Han berättar att man ska passa sig för maskiner som körts med rapsolja i tankarna. – Rapsoljan är aggressiv och kan fräta sönder slangarna. Avlagringarna bygger på skivorna i hydraulpumpar och hydraulmotorer så att dessa havererar om olyckan är framme. ÄVEN OM MAN övergått till konventionell hydraulolja kan problemen kvarstå. För övrigt när det gäller hydrauliken bör man kontrollera så att pumparna ger rätt tryck, men det finns ingen skillnad mellan fabrikaten. – De har samma underleverantörer allihop. Det är Linde eller Rexroth. Även om kranen är bra nuförtiden finns det risk för förslitning. På Valmet ska man se upp med svängkransen som kan ta slut medan Timberjack, Rottne och Ponsse i stället har en vridkrans som är känslig. Det handlar om 75 000 till VI SKOGSÄGARE 3/09 Hydrauliken är viktig på en skördare. Kolla upp så det inte varit rapsolja i systemet. Det kan ge framtida problem. VIKTIGAST AV allt på en skördare är dock själva aggregatet eftersom det är det man jobbar med. Ett slutkört aggregat kan bytas mot ett bättre begagnat för cirka 100 000 kronor medan ett nytt kostar 400 000 till 500 000 kronor. Däcken är en annan viktig sak att kontrollera vid köp av begagnad maskin. Däck är dyrt och prisskillnaden mellan nya och blankslitna däck bör vara minst 100 000 kronor på en åttahjulig maskin. Hur många timmar en skogsmaskin har gått när man köper den begagnad är självklart avgörande för priset, men enligt Peter Carlsson har det hänt en hel del även där. Förr var en skogsmaskin slut vid 10 000 timmar medan man i dag kan VI SKOGSÄGARE 3/09 N Prisexempel på begagnade skördare Caterpillar 570B, årsmodell 2003, 13 000 h, pris 880 000. Gremo 706, årsmodell 1994, 15 000 h, pris 207 000. Gremo 950 HPV, årsmodell 1999, 16 500 h, pris 660 000. Ponsse Ergo, 1998, 17 500 h, pris: 725 000. Ponsse HS15, årsmodell 1995, 20 800 h, pris 271 000. Rottne SMV Rapid EGS, 8x8, årsmodell 1991, 21 000 h, pris: 315 000 kronor. Rottne 2004, årsmodell 1997, 15 150 h, pris 579 000. Rottne 5000, årsmodell 1998, 18 400 h, pris 400 000. Sampo 1046x, årsmodell 2002, 6 700 h, pris 794 000. Timberjack TJ770, årsmodell 2001, 12 000 h, pris 750 000. Timberjack 1070, årsmodell 2000, 15 600 h, pris 740 000. Valmet 901.2, årsmodell 2003, 12 000 h, pris 915 000. Valmet 901, årsmodell 1989, 21 700 h, pris 271 000. Valmet 921, årsmodell 2000, 11 100 h, pris 575 000. plocka ut upp mot 30 000 timmar. – Det gäller även att köpa vid rätt antal timmar. En maskin med 20 000 timmar på mätaren kan vara bättre än en med 15 000 timmar eftersom alla dyra komponenter hunnit med att bytas ut på den förstnämnda. Service är en annan viktig sak att tänka på. Varje geografiskt område har sitt fabrikat där servicen är extra utbyggd. Det gäller ju att man får hjälp snabbt när det krånglar. En del begagnade maskiner skiljer sig enormt från andra. Pendohytten på Hemekskördarna är ett exempel. En del förare tycker att de är perfekta medan andra blir närmast sjösjuka. Tysta är de, oavsett vad man har för åsikt i övrigt. Experternas bästa tips T 100 000 kronor när man ska reparera där. 35 TEKNIK Viktigt kolla slangarna Så här tycker några ägare och verkmästare om begagnade skördare. Text & foto: Anders Niléhn Håkan Färlund är reservdelschef på Tigercat i Hede. Han rekommenderar pendohytten på Hemek 880 skördare. – Kom ihåg att kontrollera boggiaxeln genom att öppna centrumlocket och kontrollera lagret. Lyft ena sidan för att känna så det inte är glapp i boggiaxeln. ENLIGT HÅKAN Färlund är det en god idé att köpa en maskin från 1998 och senare eftersom boggin blev förstärkt då. Oskar Bringevik, verkmästare på Ribax i Nävlinge, anser att det bästa sättet att kontrollera en begagnad skördare är att titta på hydraulslangarna. – Är de i fint skick och bytta Skogsmaskiner har bukplåtar undertill för att skydda maskinen. För att komma åt att smörja kraftöverföringsaxlar etcetera måste plåtarna skruvas bort. Är dessa stora kan det vara svårt, helst om de fått sig en smäll och blivit lite vinda. Oskar Bringevik på Ribax i Nävlinge tycker att hydraulslangarnas skick säger mycket om det totala skicket på en begagnad skördare. i tid bruka allt annat också vara välunderhållet, säger han. Oskar Bringevik menar att det alltid är svårt att veta vad man får när man köper begagnat. Som exempel kan en hydraulpump hålla allt från 10 000 till 20 000 timmar. – Ett bra sätt att kolla hydraulpumparna är att köra ma- skinen och känna så det är rätt kraft i den, säger han. Han tycker att man alltid ska kolla alla oljor och förvissa sig om att maskinen är servad ordentligt. CHRISTIAN Nannestad på WNK Skogsgallring i Ängelholm tycker att det blivit för mycket elektronik i moderna skogsmaskiner och anser även att en del är svåra att serva. – Det kan ju ta två hela arbetsdagar att byta alla oljor och filter om det är mycket plåtar som måste skruvas av, jag förstår inte varför det inte dras fram mer slangar för att tappa ur oljor. Morgan Zetterqvist, skogsägare i Årjäng varnar för små maskiner. – Små maskiner tar alltid mer stryk i skogen än stora, säger han. e tivast t! Nyheadens effekign! s n Mark na i ny de n a vedp Vi ses på Elmia Wood 2009 Pannan 3-6 juni, monter 561 och 794 Prata smörjmedel och motorkondition med oss! RETRO Nu vill vi även vara snyggast! Hälsokontroll för dina maskiner Snyggast i pannrummet Genomtänkta detaljer och innovativ design Gedigen och svensktillverkad Beprövad konstruktion, nu med robusta gjutjärnsluckor och spjäll som inte behöver underhållas. Framtidens möjligheter får du på köpet Besök oss på Elmia Wood 2009 Vi svarar på alla frågor om smörjmedel och motorolja! Lättöverskådlig LCD-panel/display och styrkort ger dig bl.a. möjligheter att kombinera med framtida energislag. För mer info kontakta din lokala rörinstallatör eller besök www.trebema.se 42%"%-!!"s4ELsWWWTREBEMASE 36 Agrol oljetest ger dig tidiga varningar om när olja eller komponenter behöver bytas. Testet fungerar för alla oljetyper (motor, transmission, hydraul) och är en kontroll av såväl föroreningar som inre slitage. Agrol oljetest är ett avancerat verktyg som är lätt att använda. Vi gör allt för att ge dig smörjmedelsmarknadens bästa produktsupport. Hitta rätt smörjmedel till ditt fordon och dina körförhållanden på www.agrol.se/smorjmedel, klicka på ”till tabellerna” – eller prata direkt med någon av oss! Vi gör rätt val enkelt. Yngve Lindh Produktspecialist Region Norr 08-657 44 31 Lars Ekmark Produktspecialist Region Mitt 019-605 17 20 Bo Axelsson Produktspecialist Region Syd 08-657 44 46 VI SKOGSÄGARE 3/09 ENKLARE TA KURVOR Jonsered har tagit fram en ny generation ”hobbysågar”. De är i första hand avsedda för vedkapning och enklare trädfällning. De två nya modellerna har de nya miljövänligare motorerna (Clean Power) och så kallad ”spin start” (en fjäder som ger draghjälp när sågen startas). De nya sågarna kostar kring 3 000 kronor. www.jonsered.se En ny fyrhjuling från Suzuki går betydligt enklare att svänga tack vare servo (en elmotor som hjälper till att styra hjulen). Tekniken finns på nya KingQuad 500XP med Enklare att ta nyutvecklad kurvorna. automatväxlad motor på 500 kubik. Den väger 350 kilo och finns i färgerna grönt, rött och vitt. Priset är kring 100 000 kronor. Många tänder greppar bioenergin. TA ETT REJÄLT GREPP OM ENERGIVEDEN En av de nya motorsågarna. Med tanke på hantering av ris, krossade stubbar och energived har Hassela Skogsproduk- ter tagit fram en ny grip. Den är 140 centimeter bred och väger 600 kilo. DIGITAL KOLL PÅ BANDSÅGEN Hindrar tjuven. BLOCKERAR ÖGLAN En väg att hindra tjuven är att blockera dragöglan. Företaget Keoj i Valdemarsvik har förbättrat sitt tidigare system. Låset har fått en massiv ”krage” som gör att dragöglan tar emot i dragkopplingens nedre del. www.keoj.se Bandsågarna från Lennartsfors kan förses med en ny digital höjdjustering. Fördelen är att det går relativt en- Mätsystemet lanseras på kelt att ställa in hur Elmia Wood. tjock plankan ska man vara, dessutom finns ett minne så att att utan on ensi dim are tidig till kan återgå kontrollera skalan. FÖR NÖDLARM En ny liten nödsändare lanseras av Skogma. Den har inbyggd gps och väger 150 gram. Varje sändare registreras hos flygräddningscentralen och får en egen kodning. Apparaten, som kostar kring 3 500 kronor, tillverkas av McMuro. Larmet har ett batteri som uppges hålla i fem år. Här kommer en inbjudan till årets häftigaste vindarrangemang! Vi vill gärna se dig på VIND2009 som är en del av European Offshore Wind Conference, den 14 –16 september, på Stockholmsmässan i Älvsjö. Dag två har VIND2009 egna programpunkter. www.vind2009.se, Mer information finns på www.vind2009.se, där kan du också anmäla dig. VI SKOGSÄGARE 3/09 37 TEKNIK NY HOBBYSÅG );)47/*-:;G44616/,@/6-;9<6; Ny hemsida 019- 30 43 25 4)6;*9<3C16,<:;91C2)3;:4)3;C;9G,/H9, www.nimaab.se Oregon sågsvärd MicroLite Pro 13" 1,3mm 172:– Pris 3st MicroLite Pro 15" 1,3mm 180:– Pris 3st ProLite 13" 1,5mm 172:– Pris 3st ProLite 15" 1,5mm 180:– Pris 3st -,279 7+0 svärd .9H6 9-/76 156:–:; 164:–:; 156:–:; 164:–:; Oregon sågkedjor MicroLite 95VP 13" 1,3mm 88:– Pris 10st MicroLite 95VP 15" 1,3mm 100:– Pris 10st 1+9701:-4 5588:– Pris 10st 1+9701:-4 55100:– Pris 10st Vedsäckar, :;);1= 8)440G;;79 40 liter, 100-pack 2:–:; :;1:80:; 60 liter, 100-pack 2:20:; :;2:–:; #<978)44, 10-p 18:–:; :;16:–:; Säckstativ, kombi. Euro– & hydropall 2 180:– 80:–:; 92:–:; 80:–:; 92:–:; Storsäck för ved Timber Ventilerad storsäck för ved C C C C &-6;14-9), )? 3/ 53 ×100 × 150 cm :;4@.;0G6/ stroppar C :;;I5616/::;9788)9 Skogsstövel sågskydd klass 2, stövelpådrag. Storlek 36 – 48. 540:– Paketpris 2000:– 8H #%"8)44:;);1= 84<: :;%":G+3)9 )? 3/ 1,5 m3 91 ×91 × 170 cm F88616/:*)9 botten 9*2<,)6,- 9*2<,)6,- 30 st 108:–:; ord. pris 120:–:; 20 st 164:–:; ord. pris 180:–:; Trädfällriktare 9)/:)?)9, 7, Mod II Mod III Greppvidder 21 cm 396:– 26 cm 484:– 2 620:– 3 040:– 3 880:– Välkommen till Nimas monter 365 B2<61 4-9)5G::-9*2<,)6,-6 "-89-:-6;)6;-98H84);: MAXI EIA MAXI EIA XRT 20 25 20 25 96:–:; 96:–:; 100:–:; 100:–:; 10-pack 84:–:; 84:–:; 88:–:; 88:–:; 7584-;;)5-,.G4/ 20 ×10,00-8 4pr 22 ×11,00-8 4pr ×12 10pr Warn Pullzall "I23416/79 200 × hål 200 × hål 225 × hål 225 × hål Hjul XRT 596:– 764:– 1480:– Axeltappar För lyft och dragning. God-känd för upp till 454 kg lyft. Justerbar fart. Levereras med krok och lina 4,6 m. 40 ×40 mm 316:– 45 ×45 mm 480:– 55 ×55 mm 664:– 60 ×60 mm 896:– 4-902<47+0)?-4;)88)9.166:1 3);)47/-6 Warn Pullzall 230V med sladd för 230V <;;)/ 2980:– Warn Pullzall batteri 24V m. dubbla batterier 7+04),,)94796:– 50 st användarkoder Viltnät 50m Kraftigt, förzinkat stängsel. 160 cm 1 072:– 22 trådar !<58:-; !)6;0-9 Cube 56 Cube 70 MC 45161 840:– 45163 300:– 45169 480:– 200 cm 1 020:– 17 trådar 589-/6-9),:;G6/:-4:;748)9 Röjsågar Alpina med Honda 4-taktsmotorer Alpina TB 425 25 cc 0,8 kW Alpina TB 435 35 cc 1,2 kW 3 440:– Dieselpumpar 4 200:– Röjsågarna levereras med sele, trimmerhuvud samt gräsklinga. Körs på 95 oktan. 1/1;)45G;)9Fatpump 7+0 &31; för diesel, 7+0 & pris 1 600:– 891:.9H6 1 880:– bensin1 360:– Stort sortiment av lastramper Sits Activo Plus Sits De Luxe 4 420:– 2396:– Jordborr HO 35 Honda 4-taktsmotor 35,8cc. Max 200 mm samt djup 1200mm. 4 996:– Pris utan borr Borr finns 80 – 200 mm. Prisex. borr 120 mm 640:–. Motorsvets 174 Inverter 150 Jordborr NEA52 Med Hondamotor. 5 – 160 A. Elektrod 1,6 – 3,2 mm. 130 A 30%. 2-taktsmotor 51cc. Max 200 mm samt djup 1200 mm. 4 280:– Pris utan borr Borr se ovan. Vikt 40kg. 14 800:– Nima Maskinteknik AB Butik: Gryts ind. omr. Örebro Box 1505, 701 15 Örebro Pris ex moms Fraktfritt över 2400:– 230 V. 5 – 130 A. Elektrod 1,6 – 3,2 mm. Intermittens 130 A 25%. Vikt 4,3kg. 3 860:– Order 019-30 43 20 Växel 019-30 43 00 Fax 019-36 16 97 www.nimaab.se NÄRINGSPOLITIK Nya krav i gränslös skog Byråkratin kring skogsbruk nära odlingsgränsen minskar. Men i samma veva kommer förslag om nya krav på avverkningar i hela i renskötselText: Pär Fornling Foto: Calle Bredberg området. På sätt och vis är förslagen i ”Gränsskogsutredningen” typiska. – Att arbeta med näringspolitik handlar om att slitas mellan hopp och förtvivlan enligt Jonas Eriksson som ansvarar för det näringspolitiska arbetet inom Norra Skogsägarna. PÅ BORDET (och i datorn) framför honom ligger två gigantiska förslag om vattendirektivet som han ska skriva remissvar på. Totalt är det långt mer än 3 000 sidor! – Det är svårt att förutse vart det hela leder. I ett första steg handlar det om förslag till myndigheterna. Därefter återstår att se vilka krav de i sin tur ställer på jord- och skogsbruket, säger Jonas Eriksson. – I värsta fall blir det förbud mot skogsbruk i breda zoner kring vattendragen, men jag tror mindre på inskränkningar och mer på allmän hänsyn i arbetet. – Vi kan komma långt med bra planering för att undvika körskador och skydda vattendrag. En helt ny undersökning av Skogsstyrelsen visar dessutom en positiv trend när det gäller hänsynen till vatten hos familjeskogsbruket. – Nu handlar det näringspolitiska arbetet mycket om vatten. JONAS ERIKSSON inriktade sig mot skogen redan i skolan. Grunden för det näringspolitiska arbetet lades när han läste statskunskap på universitetet. Det teoretiska skrivbordsarbetet varvas med praktiskt skogsbruk hemma på familjens skogsgård i Bjurholm. EN ANNAN fråga som stän- digt återkommer är relationerna till rennäringen. – Jag upplever vi har en bra dialog med samebyarna och tror mycket på modellen att prata med varandra. – För att få extra fart på dialogen lokalt har vi ett par personer som besöker och inspirerar varje skogsbruksområde att hålla igång kontakterna med rennäringen. Parallellt med det fortgår de rättsliga processerna. Nyligen beslöt Högsta Domstolen att pröva fallet i Nordmaling, där markägarna förlorat i både tingsrätt och hovrätt. Frågan gäller på vilka områden renarna har historisk rätt att beta under vintern. RENBETET dyker också upp i Björn Risingers ”Gränsskogsutredning”. Dagens skogsbruk på höga höjdlägen är omgivet av många restriktioner och den som ska avverka ovanför ”gränsen för svårföryngrad skog” måste begära tillstånd. I utredningen föreslås att gränsen tas bort eftersom den inte längre fyller någon funktion. MOTIVET TILL att gränsen en gång i tiden infördes var att trädgränsen på fjällen inte skulle krypa nedåt. Men nu är träden i stället på väg upp mot fjälltopparna, genom bättre plantmaterial och varmare klimat. (Dessutom föreslås att gränsen för skyddsvärd skog i södra Sverige försvinner. Även Öland och Gotland har en gräns för svårföryngrad skog, men i första hand berörs norra Sverige av de här gränserna.) DEN ”FJÄLLNÄRA gränsen” blir däremot kvar. Så långt tycker Jonas Eriksson att utredningen är bra, men han är kritisk till ett nytt förslag om samråd med samebyn inom hela renskötselområdet. – Tanken är att den som vill avverka ska informera samebyn, som i sin tur kan begära samråd. Och kommer man inte överens kan avverkningen överklagas. – För större avverkningar på året-runt-marker gäller samråd redan i dag. Men det här förslaget omfattar även vinterbetet, med mycket privat mark. Det vänder vi oss bestämt emot, säger Jonas Eriksson. – Det är klart att skogsägarna ska ta hänsyn till renbetet, men det kan skogsägaren göra genom en redovisning i varje avverkningsamälan, precis som vi hanterar kultur- och miljövärden. Det här förslaget rimmar inte med de regelförenklingar som var utgångspunkten för uppdraget. Finsk modell för reservat på väg till Sverige I stället för att diktera vilken skog som ska bli reservat kan man göra tvärtom och låta skogsägarna erbjuda myndigheten skyddsvärda områden. Förslaget förväntas vara med i regeringens proposition skog som skyddas av miljöskäl (se sidan 10). Idén, som kommer från Finland, går ut på att markägaren VI SKOGSÄGARE 3/09 erbjuder staten att avsätta mark av miljöskäl. Om länsstyrelsen nappar på erbjudandet återstår en förhandling om ersättningen till markägaren. – Till en början tycks det bli ganska begränsade försök. Vi har föreslagit att man testar modellen i hela Västerbotten för att få en rättvis bild på hur det fungerar i större skala, säger Jonas Eriksson. För egen del tror han på idén. – Genom att initiativet kom- mer från markägaren kan det blir något positivt, i stället för dagens många konflikter. Han tycker ändå det blivit bättre de senaste två åren. – Tonläget har blivit mycket bättre och länsstyrelsen anstränger sig numera att lyssna på markägaren. Men under resans gång har många markägare känt sig kränkta och överkörda. En oberoende rapport till myndigheterna visar att två tredjedelar av markägarna som fått beslut om naturreservat på markerna inte känt sig delaktiga i processen. Bli rik på din skog www.kraftsamlingskog.lrf.se 39 MOTORSÅG 1 3 2 På grövre träd putsas rotbenen bort. Efter att siktat in fällriktningen börjar arbetet med riktskäret. 4 När kilarna knackats in och hörnet frigjorts faller trädet och det är dags att slå till reträtt. Att säkra en reträttväg ingår i det förberedande arbetet. 5 Det är lätt att såga i kilarna när hörnet frigörs. Ett tips är att såga av hörnet en bit under kilarna, kraften i kilarna räcker ändå för att fälla trädet. Säkert och effektivt går Tekniken att använda motorsågen utvecklas hela tiden. Men har verkligen erfarna skogsägare något nytt att lära? – Absolut, säger Jan-Olof Thorstensson. Text & foto: Pär Fornling Han talar av egen erfarenhet. Jan-Olof är nionde generationen på gården i Runtorp, några mil från Kalmar. Han är utbildad maskiningenjör och hann med några år i verkstadsindustrin innan det var dags att ta över gården med 375 hektar skogsmark. Maskinintresset tog han med sig och har investerat i en begagnad skördare från Rottne. Men fortfarande är motorsågen, precis som den alltid 40 varit, en trogen följeslagare i skogen. DESSUTOM är Jan-Olof upp- hovsmannen till kampanjen ”Säker skog” efter ett yrkande på LRF-stämman år 2000. Också det projektet har blivit en följeslagare genom åren. Det har växt till en verksamhet som lockar skogsägare från hela landet. De får lära sig om utrustning, teknik och säkerhet. Dessutom finns möjlighet att ta ett motorsågskörkort som bekräftelse på kunskaperna. – Jag tycker det gått över förväntan. Vi är på god väg att utfärda det 10 000:e motorsågskörkortet, vilket är en rolig milstolpe, berättar JanOlof, som är ordförande i den nationella styrgruppen för Säker skog. Där ingår skogsägarföreningar, AFA försäkring, Vuxenskolan, motorsågstillverkare, skogsbrukets yrkesnämnd, Länsförsäkringar, Skogsstyrelsen och LRF (som äger projektet). Med ekonomisk draghjälp från EU (7,5 miljoner kronor) har man under vårvintern bju- ” dit in till träffar i bystugorna. – På många håll i landet har det varit helt fullsatt. De flesta följer dessutom med på en efter följande träff i någon motorsågsbutik och en avslutande skogsdag, berättar Jan-Olof. På många håll i landet har det varit helt fullsatt. HAN HAR VISIONEN att det hela ska växa till ett forum kring småskalig teknik med forskning och kampanjer kring arbetsmetodik och säkerhet. En första utvidgning sker redan till årets Elmia Wood med introduktionen av ett körkort till röjsågen. Då handlar det mycket om att arbeta effektivt, allt ifrån att fila klingan till att få VI SKOGSÄGARE 3/09 Jan-Olof tipsar Vi följde med Jan-Olof Thorstensson ut i skogen och bad honom berätta om hur han för egen del förändrat sitt arbete med motorsågen. Här är några av de saker han lyfte fram: När man går med sågen bör kedjan bromsas. Det finns olika konstruktioner, här är det enklast att utlösa kastskyddet. Stoppa kedjan ”När jag går mer än ett steg med motorsågen bromsar jag numera alltid kedjan genom att utlösa kastskyddet. Det är ett nytt beteende som börjar sitta i ryggmärgen.” Säkra hörnet Jan-Olof Thorstensson sticker in sågen och fixar till brytmånen, därefter arbetar han sig bakåt. Är det ett grovt träd får han göra instick från bägge hållen som möts på mitten. Det kan vara en fördel med ett längre svärd. hand i hand träden att trilla där man vill. Nästa steg kan bli att projektet växer till en ekonomisk förening. – Jag kan tänka mig att de som redan ingår i styrgruppen kan vara intresserade att gå in i föreningen, tillsammans med instruktörerna som håller kurser i motorsågning. DET YTTERSTA målet är att få ner antalet arbetsolyckor i skogen. Att självverksamheten, mätt i antalet kubikmeter virke, är relativt liten ser inte Jan-Olof som ett argument mot kampanjerna. Tvärtom. – På nästan varje gård finns minst en motorsåg. Jag är inte så orolig för de som regelbun- VI SKOGSÄGARE 3/09 det använder sågen, risken är större för de som bara rycker ut ibland för att ta bort enstaka träd, hugga vindfällen eller ta hem ved. FRÅGAN KVARSTÅR om också de erfarna ”rävarna” har något att lära. – Det är jag övertygad om. För egen del har det blivit en ny erfarenhet att arbeta med säkert hörn. – I början kan man tycka det är lite omständligt, men jag har nog blivit ännu effektivare med sågen. Det ger mycket mer precision och säkerhet i arbetet. Tänk bara på all tid som sparas inte minst genom att ha kontroll över trädet och undvika tidsödande fastfällningar. ”Efter riktskäret och fällskäret gör jag ett instick i stammen och fixar brytmånen. Under hela arbetet lämnas ett hörn orört. Det sågas av sist av allt, när allt annat är klart och kilarna knackats på plats. Det ger full kontroll av fällningen”. Lagom brytmån ”Förut tog jag gärna till en onödigt bred brytmån om trädet var grovt. Nu vet jag att brytmånen inte behöver vara mer än tre centimeter bred”. Brytmånen, eller ”gångjärnet”, som det också kallas, ska vara 10 procent av diametern i brösthöjd. Men max tre centimeter. Kilar ”Tidigare köpte jag långa brytjärn för att orka mer. Nu används järnet mest för att slå in kilar, som är mycket effektivare och skonar ryggen”. Numera ingår flera kilar i huggarbältet. Bättre utrustning ”På träffar och studiecirklar talar vi en hel del om utrustningen. Man lär också av varandra och skapar ett tryck på affärerna att ta hem nya produkter. För egen del har jag nu ett mycket bättre visir där nätet bytts ut mot tunn metall. Kläderna har blivit smidigare genom produkter i kevlar och det har kommit nya bra modeller av kängor”. Genom att etsa sexkantiga hål i fjäderstål blir sikten väsentligt bättre jämfört med den traditionella nätkonstruktionen. 41 FÖRÄDLING Eleverna har närkontakt med 1700-talets mästare I Kramfors läggs grunden till träföretag med genuint hantverkskunnande. Text & foto: Pär Fornling Med bestämd hand och maximal koncentration för BengtOlof Westerlund bildhuggarjärnet i ett snirkligt mönster. Träspånet följer blyertsmarkeringen hela vägen. Han pustar ut, låter järnet vila och berättar om framtidsplanerna; – Jag och en kurskamrat håller på att starta ett företag för tillverkning av historiska trämöbler. Det ser jag fram emot. Trä och skog har alltid intresserat mig. BENGT-OLOF GÅR andra året på Träakademiens kurs i gustavianskt möbelhantverk, där historien görs levande. Om en av 1700-talets möbelmästare klev in genom dörren hade han nog nickat igenkännande åt mycket i arbetet. ETT LEKFULLT elegant mönster växer fram. BENGT-OLOF Westerlund planerar för ett eget företag efter utbildningen. TVÅ ÅRS träning vid ässjan och i smidesverkstaden ger en bred utbildning till brukssmeder. Och plötsligt står han där i hyvelspånen, 1700-talsmannen i egen hög person! Lars Sjöberg är förvisso ingen 250-årig gengångare, men personifierar ändå denna hantverksmässiga storhetstid. Han är något av en ikon i de här sammanhangen och kommer ofta till Träakademin för att bidra med kunskap och inspiration. Lars Sjöberg har ett förflutet som intendent på Nationalmuseum med ett passionerat förhållande till 1700-ta- let, dess arkitektur och gedigna möbelkonst. I en del reportage har han beskrivits som ”samlare av herrgårdar” och det visar sig att han på vägen upp till Kramfors lagt ett bud på ett 10e hus från 1700-talet! ske mer i en småskalig hantverksindustri, precis som Bengt-Olof och hans kollega är på gång att starta. – Det är ganska vanligt att eleverna startar eget efter examen, bekräftar hantverksskolans projektledare, Peter Levin. Han är i grunden jägmästare och är med andra ord väl bekant med råvaran. Peter Levin är inte själv möbelsnickare, däremot blir det en del husrenovering hemma på skogsgården. LARS SJÖBERG är också mannen bakom Ikeas nu nedlagda 1700-talsserie. Även om inte möbeljätten orkade med i längden tror han fortfarande på idén. Fast kan- KULTURBÄRARE Lars Sjöberg (till vänster) har anlänt med en fåtölj som han baxar in tillsammans med Peter Levin. Den kommer att granskas och kopieras av eleverna som på så sätt kommer i närkontakt med 1700-talet. 42 VI SKOGSÄGARE 3/09 BLOMMANDE hantverkskunnande. EN NY möbel tar form med ena benet djupt förankrat i möbelhantverkets guldålder. Också det finns på schemat i Kramfors i form av en kurs för byggnadsvårdare. Dessutom utbildar man smeder och tapetserare. Utbildningen går hand i hand med kulturhistorien, vilket är en affärsidé. – Jag tror inte vi kan konkurrera med Kina och Indien när det gäller duktiga hantverkare. Vår unika fördel är det svenska kulturarvet, säger Peter Levin. ATT ENA stunden arbeta med 1700-talets träsnidarjärn och i KONSTHISTORIA är en del i utbildningen och det är nära mellan verkligheten och böckernas teori. MASSIVT trä används genomgående, oftast al, furu, björk, bok och ask. nästa stund stå vid en datastyrd fräs faller sig naturligt. – Det är inte fel att använda maskiner. Det som gäller är; originalmaterial, orginalkonstruktion och detaljutförande. De där tre nyckelorden nämner Lars Sjöberg nästan som ett mantra. Och han har upprepat dem många gånger i mötet med Ikeas produktionstekniker. I vissa fall förblir ändå det rena hantverket överlägset. Och oavsett metod behövs kunnandet. – Jag tror på att återupprätta människors förhållande till kvalitet, säger Lars-Sjöberg. Han påpekar att det inte bara behöver handla om 1700-talet, men det är ett sätt att kommunicera god kvalitet. Lars Sjöberg är övertygad om att marknaden finns och berättar om hur han fyllde operahuset i San Fransisco under en av sina missionerande föreläsningsturnéer. Ett av målen med Träakademin är att etablera fler företag i träbranschen som kan ta vara på intresset. T R I C O® Trico är en ny produkt mot viltbetning baserad på gamla erfarenheter. Den kan användas för behandling av de flesta träd, som barr, lärk och löv. Behandlingen kan ske under hela säsongen och träden behöver ej ha invintrat. Trico är en naturlig produkt där det aktiva ämnet är fårfett. Praktisk användning, försök och tester har visat att effekten är mycket god och långvarig. För mer information och beställning av vara, kontakta: Organox AB, [email protected] telefon 070-5818230 Välkommen att besöka oss i monter 199 ABG´S TRANSPORTTANKAR Finns i storlekarna 200 - 1000 liter Utrustning: Tankarna kan levereras med pump, lyftanordning och skyddskåpa. Tankar mellan 600 - 1000 liter kan även levereras med skåp. e-mail: [email protected] Södertälje: 08-549 530 00 VI SKOGSÄGARE 3/09 www.abg.se Helsingborg: 042-15 92 15 43 Skogsmarknaden För annonsering, ring Birgit Emilsson, tel 040-601 64 55, fax 040-601 64 49 eller Ronny Gustavsson, tel 08-588 367 97, fax 08-588 369 79. Annonsmaterial: [email protected] BEGAGNADE FYRHJULINGAR Bevaka dina gränser med RÄTT PRIS DIREKT - FRI FRAKT INOM SVERIGE KEBAstolpen Timmervagn 7 600:- + moms Det är du som sätter gränserna. När du markerar upp rågångar eller sätter elstängsel med Keba-stolpen. Den tillverkas i rullformad galvaniserad Även service, delar och tillbehör Sundsvall: Tel 060-12 55 77 Fax 060-12 55 76 Tel. 0652-366 90 Fax 0652-405 50 E-post [email protected] www.hsp.se WWW.FRITIDSDEPAN.SE kes! e Sö äljar s r ö f Åter RH-Pusher Trädfällriktare Problem med oljeläckage i Hydraulsystem? Automatlåda? Servostyrning? Vevaxeltätning? r 1,3,n vär bu Växellåda? Konverter? ORION 288 Tätningsrekonditionerare tätar läckande tätningar av gummi tex o-ringar och packboxar i alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent. Ingen demontering krävs! För mer info kontakta Din motorsågsförsäljare eller INTERNOVA SVENSKA AB Reipal AB Miljöanpassade Smörjmedel Tfn: 0660-29 70 50 Svedjevägen 6, 894 35 SJÄLEVAD Email: [email protected] plåt, överdragen med stryktålig plast. Diameter: Längder: Färger: Packas: 24 mm 1500 - 1750 - 2000 mm Blå, gul eller röd 20 st / förpackning Ring oss för uppgift om återförsäljare Box 122, 333 22 Smålandsstenar Tel. 0371-51 09 10 Fax 0371-51 09 01 Tel 0413-249 48, fax 0413-249 84 www.kebaoutdoor.se Vårens nyheter är här! Besök oss på Elmia Wood 2009 Allroad X5 63.900:inkl. moms 76.900:- CFMOTO 100% byggd av CFMOTO Automat med motorbroms Aluminiumfälgar, ryggstöd, och vinsch medföljer som standard 2WD/4WD med diffspärr, hög/låg/backväxel Individuell hjulupphängning runt om inkl. moms UTV 500 CFMOTO 100% byggd av CFMOTO Automat med motorbroms Sidodörrar, alu. fälgar och vinch ingår Tak, vindruta m.m finns som tillbehör 2WD/4WD med diffspärr, hög/låg/ backväxel Individuell hjulupphängning runt om CECTEK är en fullblodsmaskin från Taiwan med toppkvalitet och unik design. Egenutvecklad motor enligt bilteknologi med bl.a. med EFI, avgassensor och trycksmörjda glidlager. Motorn är i princip vibrationsfri samt har suverän hållbarhet & prestanda. Racingväxellåda med rakaskurna drev för minimala kraftförluster, underhållsfri CVT, differential bak som går att låsa, krängningshämmare, suverän väghållning, låg bränsleförbrukning, projektorstrålkastare, m.m. är bara några av fördelarna med CECTEK. 77.900:inkl. moms Körs på på vanlig vanlig B-körkort B körkort 44 VI SKOGSÄGARE 3/09 VEDPANNA Molle 45 kW Miljögodkänd 50 cm. vedlängd 26.000:inkl moms Mollepannan AB Acktjära 2209, 821 91 Bollnäs Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52, fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se Vednätsäckar till EUR pall, 40, 60 L Prisex: 40 L packlåda + 1 000 nätsäck 3 200:även storsäckar Tel 0410-33 10 55 0708-40 11 33 www.ino-q.se TRÄSPIK Plan- och släntklippare - en av marknadens kraftigaste! Till vandringsleder, motionsspår, älgpassnr, fågelholkar, träpaneler, snickerier m m #%ko #&(slagor 1,9 kg) #$!$ $! # ! & #fi% !%a #& &$ www.traspik.se Eldträ tel/fax 0624-106 33 Vedmaskiner Mora Gå gärna in på hemsidan dan a: och se månadens vara: Monter nr. 538 För öppna landskap nu även för uthyrning! www.perwikstrand.se .se se Dössjonsv. 10, 792 36 Mora, Tel: 0250-289 80 Ett svensktillverkat kedjesågverk för Dig som vill vidareförädla Ditt timmer. GJ30 6WD Ring för information. Tel. 0502-175 40 Fax. 0502-145 21 www.timmersagen.se [email protected] Nöjda kunder sedan 1990 å Elmia p s n y s Vi 612 monter [email protected] www.woodtiger.se Tel 0534-127 00 INGVAR PERSSON AB Jordbrov. 23, 668 32 ED En helsvensk produkt som jobbar för en bättre miljö Elmia Monter nr 698 ood Elmia W 8 1 monter 2 Inlopp 250 x 250 mm Hydrauldrift Varvtalsvakt Fjärrstyrning Tel. 0528–700 00, kvällar 0528–700 11 www.bjmmaskin.se VI SKOGSÄGARE 3/09 Box 127, 828 22 Edsbyn Tel 0271-233 04 E-mail: [email protected] 45 SVERIGES ENDA P-MÄRKTA* GÅRDAR SÖKES - stora som små Skånegårdar förmedlade under år 2008 lant– och skogsbruk samt häst- och livsstilsgårdar för ett sammanlagt värde om ca 600 Mkr. Efter den finansiellt oroliga hösten har vi som experter vid fastighetsöverlåtelser stor nytta och fördel av vår långa erfarenhet på marknaden. FLISBRÄNNARE 40–80 kW Skånegårdar behärskar såväl lagstiftningen med uppskovsregler och rationaliseringsförvärv som EU-lagstiftningen kring stödrätter m m. Fastighetsbildningar, avstyckningar och fastighetsregleringar tillhör våra dagliga arbetsuppgifter. VETOMAT 500 liter Villabrännare för max 40 kW som lämpar sig för alla biobränslen såsom flis, spån, briketter, pellets och torv. I en normalvilla räcker en påfyllning 5 dygn under vintern med pellets. Skånegårdar har även kompetens att hantera bolagsaffärer. Efterfrågan på Skog i AB-form är stor. Lund vxl 046-19 04 40 - Jönköping tel 036-30 76 80 www.skanegardar.se LANTEGENDOMAR: FÖRMEDLING, RÅDGIVNING, VÄRDERING FLISOMAT med en påbyggnad 2 700 liter Stokerbrännare i storlekar 40–80 kW som klarar även industriflis upp till 75 mm. Brännhuvud med rörligt roster finns som tillval för dig som vill elda spannmål. I en normalvilla räcker en påfyllning ca 1 månad under vintern med pellets. Sågverk med: *P-märkningen ställer höga krav på – Miljö – Brandsäkerhet – Tillverkning – Kvalitetskontroll – Verkningsgrad – Driftsäkerhet Mer info www.sp.se ÅTERFÖRSÄLJARE: DOROTEA Lajksjö Energi & Miljö 0942-310 50, 070-341 74 59 GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40 HUDIKSVALL Nordanstigs Energiteknik 070-291 97 45 KALMAR FS Effektvärme 0480-47 33 86 KARLSTAD Solbergsgård 070-646 36 64 KUNGÄLV Johnssons El 070-541 63 96 LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41 LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-29 61 60 MELLERUD Ove Linderholm 0530-131 21, 0706-85 42 16 MULLSJÖ NT Energi 0392-133 31 RONNEBY Stjärnprodukter 0457-100 00 SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-34 01 97 ÅRE Temab Mekan AB 0640-410 91 ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA Bygg 070-329 36 07 Helautomatisk Vedhantering ! 1 m3/min II Vedprocessor Ny knivdesign och nytt Ny bred och effektiv utmatningstransportör längdregleringssystem ➛ Klarar grövre ved, rakt kapsnitt, jämn vedlängd Även lämplig för sågytor GENERALAGENT I SVERIGE SNABB - SÄKER - EFFEKTIV www.energiteknik.net 13hk Järnhäst! Mer err info info o och oc närmaste nä närm rma maste maste ma ste te återförsäljare å återf åt te errrffö erf örs r älj äl a äl are re re hittar hitta hi tta ttar ta ar du du p vår på år hemsida år he h emsi mss da da www.lennartsfors.com www.le www.le ww www .llle en nn nna na arrts arts rttsffor fo ors.c ors.c s co s.com om m VÄRMEP5ÄNNARE VÄRMECENTRALER 30–640 kW 46 Fler produktnyheter: DIGITAL HÖJDJUSTERING! För broschyr n och informatio Lägg långved på inmatningstransportören. Maskinen sköter resten. Matar in, kapar, klyver och lastar. Allt medan du lägger på ny långved... DAHLBERG MASKIN AB Frök 406, 870 52 Nyland, tel 0612-503 62 VI SKOGSÄGARE 3/09 Gör din skog lönsammare! Var vetgirig och läs hur i: Årets nyhet!!! Skogsskötsel - alternativ 2Xs+ med hydraulisk inmatningsrulle! Aptering och Virkeskännedom III och andra böcker och filmer från 00s:61.9 + mom Firma Småskog Tel 0225/210 62, 070/601 42 38 [email protected] www.smaskog.com Info och video på www.lotico.se Proffsverktyg Stångsåg, 3 meters teleskop Tillförlitlig prestanda 2Xs+ med den nya hydrauliska inmatningsrullen ger en tillförlitlig prisvärd maskin. Dubbla patenterade klyvcylindrar för maximal produktion. Tel. +46 (0)414-242 60 Eldriven 1X37 med hydrauldriven vridbar transportör klarar ved upp till Ø37 cm. . tryckkraften efter vedens tjocklek. Sekatör (elsaks) TREJON Ved-910 Undvik förslitningsskador! Avgasfri, vibrationsfri, bullerfri, robust, stark, kraftfullt litiumbatteri med extra lång driftstid, miljövänlig. Effektivisera din arbetsmiljö! t! Nyheodell med n riven m ld e y N skt drive hydrauli r r a b d ri ö v rt o p s n tra Ditt bidrag är viktigt Postgiro 90 1974 - 6 Vimmerbyklyven ELMIA WOOD MONTER NR 154 Stark, robust, snabb snabb El hydr, resp resp kombi kombi el/traktor, bensindriven bensindriven Finns i 50-110 cm klyvlängd Turbingatan 8, Box 185, 598 23 Vimmerby Tel 0492-100 75, 070-717 67 88 fax 0492-170 04 www.fagerstromsmaskin.se Besök oss på Elmia Wood 3-6 juni, monter 120 Logcon Hortinorr 1X42 Greenspeed, både stark och snabb! 1X-42 GreenSpeed klarar ved upp till Ø42 cm. Hydrauliskt manövrerat kapsvärd med 18” kedja, hydrauliskt vridbar transportör. Standard med ”Easy-funktion” som ger hydraulisk styrning av kap- och klyvfunktion. Mobil Automatisk Stockmätning, MAS ”En mans show”, mätning och sortering utan service från andra Logcon Hortinorr AB Tel +372 356 63 93 Fax +372 356 63 92 Mobil +372 566 144 05 Mobil 070-652 38 18 www.logcon.se VI SKOGSÄGARE 3/09 Timmerhantering - Matarbord - Transportörer - Stockvändare Brasved - Packmaskin [email protected] Huvudkontor: Företagsvägen 9 911 35 Vännäsby Tel: 0935-399 00 Fax: 0935-399 19 E-post: [email protected] UTE Trejon produ NU! ktkata 2009. Ko log du int ntakta oss e fått o Ditt ex m brevlå .i da n. Kontakta Ditt Trejon Center för en lönsam Woodmax-affär! 47 Maskin för den som vill ha skog kvar efter en ”Gallring” Ring oss vid köp av traktorer, maskiner eller griplastare Skopor, pallgafflar och kranbommar säljes till fördelaktiga priser. Combikran Svensktillverkad Anders Bil & Maskin AB s på Vi se Wo od a Elmi er 626 mont Tel 0495-202 80, 070-606 12 23 www.anders-bilmaskinab.nu Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant “ Svå ra t rä d ”? - som lutar eller riskerar att falla över byggnader, ledningar LogLanders bränsleförbrukning: c:a 3 liter per timme. 8 hjuling = låg egenvikt 5,400 kg. Kranar från 5,6 till 6,5m. 4- växlad hydrostatdrift. Frigångshöjd 56 cm. ”Kan utrustas med Energiklipp eller Skördaraggregat”. Ta hjälp av mästaren * 360° Sväng * Räckvidd 4 meter * Runtomsvängande rotator Pris från 41.300:- MOMENT K1 och - K2 Moms och frakt tillkommer Belastning: 300 kg och 600 kg Montering: Ett träd, en stolpe En handvinsch för skogsarbete Flistugg Webbutiken: www.alfera.fi Alfera tel. +358-3 6332 228 Ecosågen Twin 400 Mobilt eller stationärt enmanssågverk Matningsöppning 270x270cm, Varvtalsvakt och Såll “Quattro” ntverk Inbyggt ka 4 sågklingor Se Video på vår hemsida www.ecosagen.se Grästorp www.sonnys.se 0514-10505 [email protected] Tillbehör: Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm Tel 0499-102 41 070-244 75 40 Väggrindar och skyltar Bynamnsskyltar Varningsskyltar Förbudsskyltar Snöstakar med mera NR 4 2009 TEMA Jakt, Fiske & Fritid Utgivning 3 september Sista bokningsdag 3/8 Sista materialdag 7/8 Kontakta Träffa oss på Elmia Wood monter 685 RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE Birgit Emilsson Tel 040-601 64 55 Fax 040-601 64 49 [email protected] Prata renovering av boggiband. Vi bjuder på en garanterat gratis fylla! www.messmide.se 48 Ronny Gustavsson Tel 08-588 367 97 Fax 08-588 369 79 [email protected] VI SKOGSÄGARE 3/09 Älgtrac och Combitrac Se Terracut, röjsågsfräs i skog och trädgård Bamsesågen nu även med klinga och vår timmerfräs Reservdelar och service till din maskin hittar du hos oss. Komplett reservdelslager. Snabba leveranser. Markbered och ogräsrensa Snabb - 150 fläckar i timmen Minskar uppslaget av löv För demofilm & återförsäljare www.terracut.com Bo Arnesson AB 680 60 SYSSLEBÄCK 070-399 17 00 Välkomna att besöka vår monter 899 på Elmia Wood Ca pris 276:- inkl. Distributör Minimaskin AB, Bergsjö Tel: 0652-104 47 Monter 681 www.bamseprodukter.se 0910-880 19 Box 2 # S-791 21 Falun, Sweden Tel. 023-296 55 # Fax. 023-393 23 [email protected] # www.gronytekonsult.se g y Våra produkter: JAPANSKA BESKÄRNINGSVERKTYG G GSVERKTYG KONSULTVERKSAMHET UTBILDNING Kom och se maskiner och diskutera din nästa maskinaffär med oss. www.gjmaskin.se [email protected] Pålitliga arbetshästar Sunfabs pumpar och motorer passar utmärkt för krävande teknik i skogsbruk. För fordon med flera typer av hydraulutrustning blir flera pumpar med enkelt flöde ofta en dålig kompromiss. Här är Sunfabs smidiga tvåflödespump, en både teknisk och ekonomisk lösning. SILKY SÅGAR S S KAPAR LÄTT ÄTTT & SLÄTT Det tycker våra kunder om! För mer information kontakta din återförsäljare eller gå in på www.sunfab.se Snickerimaskiner till specialpris Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling. Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning för precis justering och god stabilitet på planbordet. Direkt fr import ån ören Pris 8 796:exkl moms Plan- och rikthyvel PT310 Motor 400 V 2,2 kW/3 hk Kutterdiameter 70 mm Varvtal kutter 5 000 rpm Matningshastighet 7 m/min Spånstos 100 mm Rikthyvlingsbredd 310 mm Bordsstorlek 1 040x312 mm Planhyvlingsbredd 305 mm Planhyvlingshöjd 200 mm Vikt 175 kg Artikelnummer 104030 DUABs kombimaskin med 3 motorer och fem funktioner; cirkelsåg med ritsklinga, vertikalfräs, plan- och rikthyvel samt långhålsborrning. Levereras med rejält justerbord av aluminium som löper på två geidrar för högsta precision, långhålsborrbord med borrchuck. Ljusterbordet används både till sågen och som tappsläde till fräsen. Sågbord, fräsbord, långhålsborrsbord samt rikt & planhyvelborden är tillverkat i planslipat gjutjärn och stativet är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa stabilitet. Motor 3,0 kW 3-fas 400 V Varvtal 4050 rpm Sågdjup 90° 65 mm Sågdjup 45° 45 mm Klinga diameter 250 mm 0 Bordsstorlek 1200x840 (1080) mm Slaglängd justerbord Pris 20 796:s 1400 mm exkl mom Fräs Södra vägen 3, Box 102, 383 23 Mönsterås Ordertel 0499-143 19, Fax 0499-140 66 Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-16.00 14.30 Besök internet: http://www.duabhuset.se Besök ossoss på på internet: http://www.drift-underhall.se VI SKOGSÄGARE 3/09 Industrispånsugar av högsta kvalitet till specialpriser DUAB FM230-L1 kapacitet 1050 m3/h Artikelnummer: 107680 Kombimaskin C5-260H Såg Plan & Rikthyvel Motor 2,2 kW 3-fas 400 V Hyvel bredd 250 mm Planhöjd 180 mm Riktbord 1050x250 mm Planbord 600x250 mm Matningshastighet 8 m/min Varvtal kutter 4000 rpm Hyvelstål antal 3 st Kutterdiameter 75 mm Långhålsborrsbord Chuckkapacitet 16 mm Bordsstorlek 160x368 mm Varvtal 3500/5500/7000 rpm Spindel diameter 30 mm Max verktygsstorlek Vikt 370 kg diameter 140 mm Artikelnummer 107678 Beställ vår nya produktkatalog 2009 eller se vår hemsida www.duabhuset.se DUAB FM300 Pris 1 116:s exkl mom EP-702A kapacitet 2 000 m3/h Artikelnummer: 107679 Pris 1 596:s exkl mom kapacitet 3 000 m3/h Artikelnummer: 100126 Pris 3 800:s exkl mom Specialerbjudande på plan- & rikthyvlar, spån-sugar, kombimaskiner,div storlekar! 49 Jaktmark önskas VÄGGRIND Svensk/danskt jaktlag söker jaktmark ca 400-1200 ha blandat skog och åker. En god stam av rådjur och vildsvin och/eller dovhjort och/eller kronhjort + älg önskas. Bra boende. Vi önskar ett flerårigt arrende. Rätt pris för rätt jakt. Inga förmedlare eller andra suspekta mellanhänder göra sig besvär. #"%&#" %*Telefon : 0703-11 10 33 malwa 360 ELMIA WOOD monter 558 Teleskopisk väggrind 3,5 - 5,5 m med 2 st stolpar, låskista som skyddar hänglåset och reflex. Varmförzinkad. 2450:- (3063:-) Extra stolpe, används i öppet läge 230:- (288:-) Jordankare, förankrar stolparna i marken 195:- (244:-) Ekebygatan 3, 745 37 Enköping frakt tillkommer tel 0171-27580 fax 0171-34114 www.myrby.eu TEMA 2009 Sveriges billigaste vegetabiliska sågkedjeolja Nr 4 3 sept er 3:90/lit Från 1 6WD, hydrostat, axlar med differentialer, 3-cyl diesel, hydraul midjelås, dubbelkommando, maxlast 3 000 kg Jakt, Fiske & Fritid malwa international Hyssna, tel 0768-43 95 95 [email protected] www.malwa.se Skandinavisk Biotech AB monter 525 Tel 0978-710 71 www.eko100.com PELTEC Nr 5 15 okt Enmansågverk och Vedkombi svärdkap 35cm klyvlängd 55cm Älvestad-Tanken Tel 013-39 30 90 Mobil 0708-39 31 90 www.alvestadtanken.se Behov av hydraulik Hydraulpumpar Gr 2-3 Valmet originalpumpar Hydraulpumpar Gr 2-3 Kranventiler servo/el Kranventiler servo/el Slang och kopplingar Slang och kopplingar Traktorväxel med pump Traktorväxel med pump ex. 70L/540 PTO ex. exkl 70L/540 4 900:momsPTO + frakt 4.905:komplett komplett Växellåda Tel: 0653-205 35 kvalitetsprodukter tillverkade i sverige Tillv:Walthers Bilar, ATV & Förädling Plåt AB Svågavägen 43 820 62 BJURÅKER Starkast i skogen Hydraulvinsch RDM-12 med We-6500 We-7200 RDM-12 med Mekanisk drivning drivning 6500 Mekanisk 6500kpkp Hydraulisk drivning Hydraulisk drivning3600 3600kpkp 350mm mm stor stor öppen 350 öppenrulle rulle för bästa bästa grepp för grepp Lågtyngdpunkt tyngdpunkt ger Låg gerbästa bästa stabilitet och stabilitet ochfri frisikt sikt Dragkraft 1400/1700/2200 kp Manuell och radiostyrd Enkel montering på alla kranar Nr 6 10 dec Vi har även radiostyrningar till andra vinschar Utbildning, Ekonomi Växellåda med upp, nerväxling eller enbart som vändlåda till tex sågverk, fläktar, vattenpumpar, generatorer m.m. upp till 100 kW Tel 0381-710 10 Fax 0381-711 44 Besök vår butik på nätet Beställ Beställ hydraulkatalogen hydraulkatalogen www.weimer.se Vill du annonsera? Kontakta Ronny Gustavsson Tel 08-588 367 97 Fax 08-588 369 79 [email protected] 50 Birgit Emilsson Tel 040-601 64 55 Fax 040-601 64 49 [email protected] VI SKOGSÄGARE 3/09 Rekordtall i Uppsala Foto: Mark Tjudi Miljöpris till möbelkungen – Jag minns när man kunde göra både brännvin och mat av skog. Nu tycker jag man sackat efter. Den som säger det är ingen mindre än Ingvar Kamprad, Ikeas legendariska grundare. Han gör det i en intervju med Leif Brodén, ordförande för Skogsindustrierna och koncernchef för Södra, som Ingvar Kamprad fick kontakt med i unga år. – Jag är född på en bondgård. Far var en oerhört intresserad skogsägare och medlem i skogsägarföreningen, berättar han i intervjun, som gjordes med anledning av att Ikea fick Skogsindustrins nyinstiftade miljöpris. I motiveringen framhålls möbelföretagets förmåga att hitta nya sätt att använda trä. Men Ingvar Kamprad tycker alltså att man generellt kan bättra på produktutvecklingen. – Talet om att göra allting av skog gäller fortfarande, säger möbelkungen och berättar hur han med småländsk envishet, tvärt emot alla goda råd, lade in ett golv med ”knaggig” furu på 60-talet. Efter många lovord från besökare blev nästa steg att använda kvistigt trä i möbler. – Det blev en stor succé. Naturen kom in i hemmen och folk älskar att umgås med trä som det ser ut. Att det dessutom är en god affär gör knappast saken sämre. Priset (planteringar i Vi-Skogen) togs emot av Sverige-chefen Jeanette Söderberg. Hon berättade att man på 50-talet bara använde 10 procent av stocken till möbler, idag nyttjar Ikea uppåt 90 procent. Intervjun kan ses på: www.youtube.com/ skogsindustrierna Stridsman tar över i Jönköping Monika Stridsman är ny generaldirektör på Skogsstyrelsen. Skogsnäringens mottagande av henne är allmänt positivt. – Det är bra att myndigheten äntligen får en generaldirektör som kan skog, säger LRF Skogsägarnas chef Linda Hedlund. Och det finns fler kommentarer på samma tema. Monika Stridsman tillträder ett ganska sargat verk. GÖRAN ENANDER, som efterträdde Maria Norrfalk, fick lämna posten som generaldirektör efter en turbulent tid. Den utlösande faktorn var att myndigheten inte fick ihop ekonomin. Den tillfällige efterträdaren Lena Häll Eriksson (som blir generaldirektör på SMHI) har framför allt arbetat med att få VI SKOGSÄGARE 3/09 man en gedigen skoglig bakgrund. FÖRSTA JOBBET, som nyut- Monika Stridsman trivs bland träden, med allt från skogsbruk till jakt. ordning på finanserna. Men fortfarande är det minusresultat för rörelsen. Monika Stridsman är väl medveten vad hon ger sig in på. Hon tar steget till Jönköping från tjänsten som regionchef i Skogsstyrelsens region Svea. I bagaget har Monika Strids- bildad jägmästare i slutet på 70-talet, var på Domänverket i Pajala. Det var på den tiden när ett medelhygge i Norrland var 150 hektar! Därefter jobbade hon med jaktfrågor på Naturvårdsverket, var generalsekreterare på WWF och vd för Skogsvårdsförbundet. Och nu blir hon Skogsstyrelsens andra kvinnliga generaldirektör. En längre intervju med Monika Stridsman finns i Vi Skogsägare nr 4-02. Den och andra äldre utgåvor finns på nätet: www.atl.nu/skog/viskogsagare.jsp N Marianne Eriksson, som leder kampanjen Kraftsamling skog, har fått ett hedersbevis för sina hängivna insatser. Vid årets Skogsnäringsvecka tilldelades hon Föreningen Skogens guldkvist. I motiveringen framhålls Mariannes ”lysande pedagogik i att föra ut kunskap och inspiration till Sveriges skogsbrukare”. Guldkvisten tilldelades också Mårten Larsson, Sundsvall, för en enastående insats för att samla intressenterna i skogen. Och Ulf Sandström, Öjebyn, för aktiva och värdefulla insatser för skogsmaskinföretagandet och dess villkor. N Tomas Johannesson, Skogforsk, har tilldelats Jan Häckners Bioenergistipendium för sitt arbete med att utbilda skogsbrukets tjänstemän och maskinförare i effektiv grothantering. Under ett år har mer än 1 000 personer deltagit i hans kurser. N Ingemar Ekdahl har tilldelats Föreningen Svenska Sågverksmäns stipendium för de insatser han gjort för den svenska träindustrin, särskilt som informationsspridare i sin roll på Trätek och numera TMF. N Roger Johansson, Sveaskog, har valts till ny ordförande i ledningsgruppen för Skoglig Samverkan i Norrbotten. Bli rik på din skog www.kraftsamlingskog.lrf.se 51 NAMN & NYTT Miljöpristagaren berättar om trä. Enligt Upsala Nya Tidning finns landets volymmässigt största tall i Kronoparken i Uppsala, Den är 350 år gammal, 30 meter hög och drygt 4 meter i omkrets. Landets äldsta kända tall i dag finns på Hornslandet utanför Hudiksvall. Dess uppskattade ålder uppmättes 2002 till minst 757 år. Den grövsta tallen finns i Strängsered öster om Ulricehamn. Den har en omkrets på 4,49 meter. Den högsta tallen finns i Böda Kronopark på Öland. Den är hela 36 meter hög. h %58.$5 *(5 %/,5 ,17(51 0$1 6/$*(1 0(1(69`5 9,7*8/7 9,5.( %2;$5( )`1*( )5`*$ 67,*(5 20 9`5(1 9$3(1 )`*(/ 252$ +`5(7 .52*$5 , 520 75_' *5833 63$16.7 9,1 i )$5 %$. /_1*(6 %58. $9 -25'(1 _5 %21'( .81* , )5$1. 5,.( *$9(1 +$1' 75<&. 1,1* 620 _.7$ +_/)7 35`1* '5$9,' 1_6$1 p (8523$61_67 /_1*67$)/2' .$1 381.7 9$5$ 63$16.7%5$92 67<5 5(0 626 6._/ 87 9,11(6 $95$36 63a0a5 6.5,9 87 /$*(5 675`/$5 $1'( 2 62/(1 k%5,(1 ._5/ s] j ? ? ? )5a-' _5 7,// 1<77$ ? _5 79_5 9,** i /<00 (/ $.7,* 9$50$ (//(5 .$//$6 )5$.7$ )1855$ 3` 75`'(1 +`//$ )a5 752/,*7 Senast den 6 juli vill vi ha era lösningar. Märk kuvertet med ”Sommarkrysset” respektive ”Juniorkrysset” och skicka dem till: Vi Skogsägare Stålbrandsgatan 5 214 46 Malmö 52 9$66 675`(7 .$1 _9(1 6._/ 9$5$ %('5,9 (5 6787(5, 5a5 (/6(1 *8%%( 0(1 ,1*(1 *$0/,1* ? ),6. 5('6.$3 6.85 9,6.$ -25',6.7 )_67( /$*20 0_1*' %/,5 $9*8'$' $16(6 '80 67,//$ 67_//( /_77-( )8// _5 7$5$17 (//$ %/(9 2;( /`1* 6$00$ .200(5 (19,6 (186$ 35(6, '(17 FOTO: BIRGER LALLO *8'20 /,* %`* 6.<77 $99,.(5 85 .856(1 i j 2*(1 %2 7,// 20 )_//,*7 6.,1/,* .5$)7 /a6 *$9 75_.2/ 7$5, 75_ *5<1 ,1*6 9_7$ )$5$ 0(1 ,1*(1 5,6. *`53` '-83(7 5,6.$%(/7$77 *5_9$`7 $1'5$ ,1*`5,0`1*(1 0$75_77 ),116 9,' 1,/(1 675(&. 5a56,* *<01$67 FOTO: BIRGER LALLO e 9,175,* %21,1* +_5 /,**(5 0$5,( +$01 '($1 9_1'(6 ,6.a5 '(1 v KORSORD _5'(1 /_**(5 '5$%%$ %$%<1 6.<77 6.,&. $'$9 20 6209( .9_//(1 02',*7 /_1*7$5 ()7(5 *`1*1$ 7,'(5 .$16.( $9 ./,%% 7<3 3/$7` © AB RIGNELL-ZANDER Sommarkrysset Namn.…………………………………………… Adress…………………………………………… Postadress……………………………………... VI SKOGSÄGARE 3/09 Juniorkrysset Namn.…………………………………………… Adress…………………………………………… Postadress……………………………………... Fina glaspriser till kryssvinnarna A tt lösa korsord är ett behagligt sätt att få hjärngymnastik. Dessutom finns chansen att vinna fina priser. De som löser Sommarkrysset kan med lite tur pryda hemmet med en glasskulptur från Målerås glasbruk, några mil norr om Nybro. Mannen bakom verket är glaskonstnären Mats Jonasson. Han arbetar gärna med naturmotiv i kristallblock, som de här färgade fantasiblommorna. Inspirationen finns runt hörnet, i den småländska skogen. ”Våra skogar har sedan urminnes tider påverkat folksjälen”, säger han. VI SKOGSÄGARE 3/09 ”Glasbyn”, som Målerås kallas, är väl värd en utflykt. Det mesta i byn kretsar kring glasbruket där en av nyheterna är en utställningshall för svensk glaskonst (www.matsjonasson.com). priset är 250 kronor och 200 kronor för medlemmar i skogsägarföreningar). Bland de rätta lösningarna lottar vi ut två glaspriser och fem böcker. DE SOM LÖSER juniorkrysset har I PRISPOTTEN finns en ”Orkidé” som är drygt två decimeter hög (butikspris 1 095 kr) och en ”Röd ros” (butikspris 399 kr). Dessutom finns det chans att vinna boken Nya tiders skog som ger råd, tips och inspiration om skogsskötsel. Den ges ut av LRF Skogsägarna (www.lrf.se/skog) och är en del i kampanjen Kraftsamling skog (normal- chansen att förgylla sommaren med ljuv musik. Bland de rätt ifyllda korsorden drar vi tre segrare som får dubbel-cd:n Absolute Music 60. Det är en riktig hitkavalkad med 49 låtar, allt från Per Gessle till Caroline af Ugglas. Glad sommar! 53 KRÖNIKAN Uppdraget måste tydliggöras A nalysen av den ekonomiska situationen vi befinner oss i är minst sagt mångtydig. En av de viktigaste frågorna att besvara måste vara hur vi kan skapa en rimlig balans mellan vad vi gemensamt skapar och den förbrukning vi unnar oss. Det kan låta enkelt, men är ack så svårt! Otåligheten i vår konsumtionstillväxt har stått i bjärt kontrast till hur våra tillgångar har växt. Övergången från behovsekonomi till en allt större del begärekonomi är ett faktum. En innebörd av detta kan bli att även de som kunde konsumera oss ur krisen blir överdrivet försiktiga och den totala sparkvoten ökar. På kapitalmarknaderna har jakten på hög avkastning inte vägts mot ökad risk, dessutom har våra vinstförväntningar legat kvar på en ganska hög nivå i tron att inflationen inte gått ner så kraftfullt, vilket ökat riskerna. QQQ Alla får vi leva med följderna av detta, inte minst i våra föreningars industrirörelser. Nu gäller det att övervintra och rusta sig för en långsam återhämtning i industrikonjunkturen. Även om det nu finns pengar i de finansiella systemen är tilltron inte på plats och de generella stimulanssystemen har ganska dålig träffsäkerhet. Tysklands bilskrotningspremie har stor träffsäkerhet liksom vårt rotavdrag. Men det kunde gjorts ännu enklare och tagit med hela rot-fakturan, men med en lägre procentsats! Infrastruktursatsningar borde också varit naturliga i rådande läge. Det är aldrig farligt att låna till tidigareläggning av investeringar, men att betala stöd med lån är ibland nödvändigt men alltid Ebberöds bank! QQQ Du och jag som skogsägare har ett tillgångsslag – skog – som klarat den ekonomiska härdsmältan mycket bra. Fastighetsmarknaden och virkes54 föreningarna men alla har vi en direkt knytning till industrin. QQQ Det är fortfarande klokt att investera i skogsskötsel. marknaden är förvisso två grenar på samma träd men får sin näring ifrån två vitt skilda blodomlopp. Fastighetsmarknaden rymmer förutom en önskan om att förvalta skog och inflationsskydd, många mjuka värden som prissätts högt. Virkesmarknaden är däremot direkt beroende av världsmarknadspriset på våra produkter. Har vi alltför länge ett för högt kostnadsläge i vår industri, oberoende vad som är orsaken (löner, energi eller vedråvara) urholkar vi den framtida betalningsförmågan. Vi behöver i dagsläget bara blicka österut mot Finland för att inse hur höga kostnader straffas på världsmarknaden när man inte har vår devalvering av valutan. Forskare på SLU i Umeå har tittat på vilken nytta medlemmarna har av sin skogsägareförening i dag. Fortfarande dominerar ”VI och DOM”. Enligt forskarna ser vi skogsägare oss inte som föreningen, utan betraktar oss till övervägande del som virkesleverantörer. Vidare hävdas att föreningarna saknar tydliga ägare och det framhålls att man bedriver en stark näringspolitisk bevakning till nytta för alla skogsägare. Detta är alltså forskarnas bild. Vår stora gemensamma utmaning ligger därför i att tydliggöra uppdraget och vilken leverans av nyttigheter vi har och förhoppningsvis kommer att kunna ge skogsägarna i framtiden. QQQ Till skillnad från de flesta producenter av allehanda produkter kan vi skogsägare med fördel producera på lager utan att som i andra branscher spoliera marknaden! Skogsskötarglädjen – kraftsamlingen – behöver vi inte lägga band på och med den låga räntan kan bra skogsskötselprojekt även lånefinansieras. Med en ökande världsbefolkning, sinande fossila energitillgångar och en bred FoU kring vad vår skog kan ge oss för nyttigheter i framtiden känns det meningsfullt att greppa planteringsröret också denna vår. QQQ I Södra är detta en ödesfråga. Vi måste lyckas förklara vår ekonomiska modell och lägga in mitt beteende som skogsägare i en tidsmaskin och se resultaten av industrisatsningarna direkt kopplade till kapitalutdelningen. Och vi måste se slutkunden av papper och träprodukter, kunden som finns i leden bortom sågverket och massabruket. Här är skillnaden stor mellan Lars-Eric Åström Ordförande Södra VI SKOGSÄGARE 3/09 FARMA – det gröna valet! Marknadens funktionellaste design, modernt tänkande och en unik driftssäkerhet har fört fram FARMA till positionen som marknadsledare i Norra Europa och Sveriges mest sålda skogsvagn. Vädrets makter kan vara kännbara för verksamma inom skogsbruk men med vårt bredda sortiment finner du vagnar som kan hjälpa dig att ta väl hand om skogen vid allt från gallring till slutavverkning. Genom att använda dig av en skogsvagn i ditt arbete värnar du miljön och kan därtill välja dina egna skotningstillfällen även vid de mest dystra markförhållanden. FARMA sortiment består av 8 modeller från den minsta vedvagnen på 6 ton till den professionella drivna vagnen på 12 ton med 6,5 m kran. Vi levererar alla typer av kranstyrning och reglage till ett oslagbart pris. Hos oss finner du alltid något som passar dig. Kontakta din FARMA-handlare så berättar dom mer! Gillar du överraskningar? Då ska du definitivt besöka Farma Nordens monter 623 på Elmia Wood! Farma Norden kommer att erbjuda en mässa utöver det vanliga med en rad intressanta nyheter och en av mässans största överraskningar! Vi finns i monter 623 – välkomna! NIAB – en komplett partner! NIAB 5-15 är en lättskött, driftsäker och servicevänlig maskin. Den tål rejäla tag och klarar allt från första gallringen till slutavverkningen. NIAB 5-15 har hög kapacitet och en rad tekniska finesser som gör arbetet rationellt. NIAB kan enkelt kopplas till i princip vilken jordbrukstraktor som helst. Genom att tillföra NIAB i ditt skogsarbete höjer du kapaciteten och ökar din skogsproduktion genom minskade stickvägsförluster. Träden fälls manuellt för att sedan vinschas in till traktorn. De hanteras, kvistas och kapas upp i längder för att slutligen sorteras i lämpliga högar med hjälp av processorn. NIAB tar bort de farligaste och tyngsta arbetsmomenten till en mycket rimlig investeringskostnad. NIAB finns även som automat, då med beteckningen 5–15C. Automaten är utrustad med längd- och diametermätning samt styrsystem. Alla priser exkl. moms och frakt. FARMA NORDEN AB Fabrik: E-mail: [email protected] www.forsmw.com Information försäljning: Carl-Erik Åkesson 0550-102 58. Göran Carlsson 0224-774 40. Teknisk support och reservdelar: 011-165 770. Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare för närmare information se hemsida www.forsmw.com Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifikationer samt pris utan föregående information. Posttidning B LRF Media AB Box 6132, 200 11 Malmö ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN och på svenska marknaden Monter 792 Alex Skogsservice AB www.logman.fi Tomas Axelsson Älby 32, 148 91 ÖSMO Tel 070-296 15 08 [email protected] www.afm-forest.fi