Transcript Sämsta virket ingen dålig idé

Nr 5
2010
En tidning från landets skogsägarföreningar
Margareta
uppfann sitt
eget stöd
Douglasgranen
– en vinnare
på Gotland
Han tar
Alstor ut
i världen
tånd
s
e
b
ll
a
t
t
m
ö
Dödsd
ferno
in
lg
ä
n
å
r
f
s
e
räddad
Sämsta virket
ingen dålig idé
Mikael bygger gärna med frodvuxet
6PLGLJ
JVR
RP
I¸UHHJ§Q
QJDDUQDD
RFK
KPHHG((VHHULHHQVV
DOODDI¸UUGHHODU
(
+¸VWHQVKHWDVNRWDUQ\KHW
6WDUNDUHNRPIRUWDEODUHRFKW\VWDUH¦UEDUDE¸UMDQS§EHVNULYQLQJHQDY
-RKQ'HHUH(
*HQHUDWLRQVY¦[OLQJHQKDURFNV§LQQHEXULWP§QJDDQGUDQ\KHWHU/§W
RVVWDQ§JUDH[HPSHO,(K\WWHQVLWWHUGXK¸JUHPHGE¦WWUHNRQWUROO
¸YHUE§GHODVVRFKDUEHWHWVRPKHOKHW/DVWXW\PPHW¦UUREXVWDUHPHG
NUDIWLJDUHEDQNDURFKVW\UYLQNHOQ\WWHUOLJDUHOLWH¸NDG
.UDQHQVSODFHULQJS§K\WWGHOHQ¦UVM¦OYNODUWGHQVDPPDVRPWLGLJDUH
'HQ¦UMXHQYLWDOGHOLKHOKHWVNRQFHSWHWVRPJ¸U-RKQ'HHUH(V§
VXYHU¦QWVPLGLJ
0HQQRJPHGRUGşERNDLVW¦OOHWHQSURYN¸UQLQJDY-RKQ'HHUH(ş
VNRWDUHQPHGGHVWRUDHJHQVNDSHUQDLGHWOLOODIRUPDWHW
-RKQ'HHUHVH
ingår som en medlemsförmån i landets
fyra skogsägareföreningar tillsammans
med en bilaga från respektive förening.
Vid adressändring kontakta din
skogsägareförening:
Södra Skogsägarna
www.sodra.se
0470-890 00
INNEHÅLL
Nummer
5 2010
Nästa nummer utkommer den 16 december
TEMA: Ekonomi & Utbildning
LEDSEN 1995 – GLADARE I DAG.
Norgehistoria med lyckligt slut. Sidan 44
Norra Skogsägarna
www.norra.se
090-15 67 00
Skogsägarna Norrskog Mellanskog
www. norrskog.se
www.mellanskog.se
0612-71 87 00
018-17 09 00
rre Kjellin
Omslagsfoto: Pie
REDAKTION
Tf redaktör: Pierre Kjellin
Telefon: 08-588 369 41
0703-34 50 09
E-post: [email protected]
Chefredaktör och ansvarig utgivare:
Pär Fornling (tjänstledig)
Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö
Telefon: 040-92 25 55
E-post: [email protected]
Nr 5
2010
Margareta
uppfann sitt
eget stöd
Douglasgranen
– en vinnare
på Gotland
nd
t tallbeståferno
Dödsdöm från älgin
räddades
Sämsta virket
ingen dålig idé
Mikael bygger
Redigeringsansvarig:
Anne-Charlotte Morgan
Telefon: 040-601 64 89
E-post: [email protected]
Han tar
Alstor ut
i världen
KVARTETT
ska lyfta Scorpion. Sidan 22
et
gärna med frodvux
t:
På omslage g
Mikael Östlin
ANNONS
Birgit Emilsson
Box 6044, 200 11 Malmö
Telefon: 040-601 64 55
Fax: 040- 601 64 49
E-post: [email protected]
Ronny Gustavsson
113 92 Stockholm
Telefon: 08-588 367 97
Fax: 08-588 369 99
E-post: [email protected]
VIMEK BIOCOMBI på röjSidan 26
gallringsuppdrag.
Annonsmaterial:
[email protected]
PRENUMERATION
Telefon: 040-601 63 65
Fax: 040-601 63 55
E-post: [email protected]
Prenumerationspris helår
(6 nummer) 295 kronor inkl moms
Lösnummer 55 kronor inkl moms
REDAKTIONSRÅD
Per Bengtsson, Erik Jonsson, Ola Persson,
Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Kristin
Gustafsson och Karin Vestlund-Ekerby.
Hemsida: www.atl.nu/skog
i samarbete med tidningen ATL.
För ej beställt material ansvaras ej.
Vi Skogsägare produceras av LRF
Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.
TS-upplaga 2008: 96 700
Tryck: Hansaprint, Åbo
Repro: LRF Media AB, Malmö
5. LEDARE: Majsplantan – ett förädlingsföredöme.
6. PROFILEN: Rickard Axdorff
– skogsägare och medieprofil.
10. FÖRÄDLING: Mikael
bygger hus med skräpvirke.
14. DRIVNING: Sjunkande
produktivitet, trots ny
teknik.
Sprickfritt
16. SKOGSGÅRDEN:
för kräsna
Margaretas uppfinning växer på
kunder.
gården.
Sidan 18
18. FÖRÄDLING: Peter jobbar
bara med sprickfritt virke.
20. MARKNAD: Därför är plantorna
dyrare i söder.
22. MASKINER: Miniskotartillverkarna
klarade finanskrisen.
26. MASKINER: Jimmy Wessel röjgallrar med sin Vimek.
30. SKOGSSKÖTSEL: Nya trädslag
ska öka tillväxten på Gotland.
34. BISTÅND: LRF inspirerar Kenyas
skogsägare.
44. SKOGSSKÖTSEL: Norge – 15 år
efter älginfernot.
46. KRÖNIKAN: Framtiden ligger i våra
händer.
OXEN
MINILUNNARE
Gallring, vindfällen
Tandem-OXEN
Myreback MASKIN
#PY'PSTIBHBr5FMrXXXNZSFCBDLDPN
VI SKOGSÄGARE 5/10
3
Grizzly 550 4x4, lättkörd med servo
Grizzly 550 4x4 är en toppmodern maskin med mängder av finesser. Hög/låg växel, in/urkopplingsbar
2WD/4WD samt inkopplingsbar diffspärr är givetvis standard. Dessutom är den utrustad med en mycket
sofistikerad servostyrning, EPS Electronic Power Steering. Styrsystemets hjärta är en elektrisk motor som
blixtsnabbt reagerar på förarens styrutslag. Även fart och gaspådrag är parametrar som används för att
styrningen ska fungera optimalt under alla förhållanden. Styrningen är lätt och bekväm i alla typer av
terräng. Systemet dämpar även slag och ryck i styret. Det höjer komforten betydligt, så att man som
förare orkar köra längre.
Den vätskekylda motorn på 558 cc och är utrustad med elektronisk bränsleinsprutning, EFI. Motorn har ett
massivt vridmoment och gott om kraft. Grizzly 550 4x4 är en idealisk arbetsmaskin, tack vare Yamahas
unika helautomatiska transmission. Yamaha Ultramatic har ett inbyggt system som ser till att ge otroligt
fin motorbroms, vilket är vikigt när man kör i nedförslut med lastad vagn. Instrumenteringen är en digital
informationsdisplay med all nödvändig information.
Rek ca-pris: 81.520:- exkl moms (101.900:- inkl moms)
Grizzly 550
www.yamaha-motor.se
”
LEDAREN
Det är väl
resultatet
som räknas? Om
det går fortare eller
hur man gör det
tycker jag är mindre
intressant.
Varför så skeptiska
till förädling?
M
ycket i detta nummer av Vi Skogsägare handlar
om förädling, ett viktigt och fascinerande ämne.
Jag har en bild som jag fått av en forskare
på Plant Science Center i Umeå som jämför hur majs
ser ut idag med hur en majsplanta såg ut för 1 000 år
sedan. Det skiljer väl så där tio gånger i storlek. Jag
visar den bilden ibland och sedan visar jag en bild på
en gran. Den granen skulle kunna representera en
gran både nu och en för 1 000 år sen. Jag tror inte
någon kan se skillnad på våra granar och granar för
tusen år sedan.
POÄNGEN ÄR ATT majsen inte på något vis är
genmodifierad, eller ändrad med några andra meto-
der än naturligt urval. Mycket av den ”förädlingen”
hade dessutom skett redan innan vetenskapen kartlade de grundläggande mekanismerna i genetiken på
1800-talet. Alltså endast genom bondförnuft.
Därför är jag lite undrande till den stora skepsis
som finns till förädlingsarbete. Det är väl resultatet
som räknas? Om det går fortare eller hur man gör det
tycker jag är mindre intressant. Viktigare är vad vi
vill uppnå. Om man glatt accepterar att en växt blir
10 gånger större (och sannolikt ändrat de flesta andra
egenskaper ungefär lika mycket) med naturligt urval
– vad är då faran med att ändra någon enda egenskap
med en modernare metod?
En växt som sprids i naturen blir ju inte ett större
monster för att en egenskap ändrats på ”teknisk” väg
än på ”naturlig” väg. Det är samma egenskap som i
så fall sprider sin arvsmassa alldeles oavsett hur den
kommit till.
I KRAFTSAMLING SKOG har vi med stor framgång fört fram värdet av att använda förädlat plantmaterial. Det har drivit fram en efterfrågan på förädlat material som nu överstiger tillgången. Snart finns
teknik för att gå längre i förädlingen. En tallplanta
som är osmaklig för älg? Fiberkvalitet som möjliggör
helt andra slutprodukter eller bara förenklar framställningsprocessen?
Viktigast är att du som skogsägare efterfrågar
förädlat material, och kanske även är beredd att
betala något mer för det. Det är efterfrågan som
driver utvecklingen framåt!
Linda Hedlund, vd, LRF Skogsägarna
VI SKOGSÄGARE 5/10
5
”
PROFILEN
Det regelverk kring
skogsbruk som
vi har i dag, det styrs
inte så mycket av
regering och riksdag, utan snarare
av utomparlamentariska grupper.
Rickard Axdorff ärvde gården,
och sitt skogsintresse, av sin far.
6
VI SKOGSÄGARE 5/10
Rickard tar med sig
skogen till jobbet
Var öppen i sinnet och våga ställa dumma
frågor till dina rådgivare. Så säger skogsägaren
och tidningsredaktören Rickard Axdorff – när
Vi Skogsägare ber om skogsägarråd.
Text & foto: Pierre Kjellin
Skogen och skogsägandet har
hittills löpt som en röd tråd genom 37-årige Rickard Axdorffs
liv. Född och uppvuxen på en
gård strax norr om Örebro, och
med en mycket skogsintresserad pappa som vårdat skogen
ömt, så var steget över till jägmästarutbildningen helt naturligt:
– Att utbilda sig handlade om
att skaffa sig en lön man kan
leva på, så att man har förutsättningar att ta över gården och att
man sedan har kunskap och råd
att bruka den.
SOM föräldragården 6:e gene-
”
rationen på släktgården ärvde
Rickard ett stort
ansvar och faderns
brinnande skogsintresse,
något
som smittat av sig
i yrkesvalet. Efter
jägmästarutbildningen och jobb
med bland annat
affärsutveckling flyttade han
och livskamraten, agronomen
Carina, hem till gården och ett
nytt jobb med annonsförsäljning på annonsfinansierade
tidningen Jordbruksaktuellt i
Örebro. Tidningen befann sig i
en expansiv fas, vilket 2007
resulterade i att Rickard var
med och startade systertidningen Skogsaktuellt.
– Vi kände att det fanns plats
på marknaden för en obunden
tidning med skogligt innehåll.
Det fanns ett glapp som vi
kunde fylla igen.
skogstidningsredaktör
till
ditt eget skogsbruk?
– Rent allmänt skulle jag väl
säga att det handlar om att vara
öppen i sinnet. Sedan tror jag
det är viktigt att man som
skogsägare ställer motfrågor
till sina rådgivare, vågar ställa
även dumma frågor och vågar
göra annorlunda.
RICKARD ILLUSTRERAR
senare sitt påstående genom
att visa ett ståtligt tallbestånd
som närmar sig slutavverkningsmogen ålder:
– Här tog stormen -69 allt
som stod mellan tallarna, det
fanns inte en gran kvar. Under
en skogsdag på
gården diskuterades de sparade små
rävsvansarna till
tallar och rådet var
att ta ner rubbet,
tallarna skulle
ändå bara blåsa
ned. Två tallar har
blåst omkull sen dess, och det
är mycket pengar som står och
väntar här inne nu.
På sikt
vore
det skönt att
kunna livnära
sig på gården.
Vad kan du ta med dig för
lärdomar från arbetet som
VI SKOGSÄGARE 5/10
RICKARD OCH hustrun Carina gör sig inga illusioner om
att bli rika på skogen. De har
båda heltidsjobb och jobbar
med skogen på fritiden:
– I dagsläget är vi inriktade
på att driva gården för att betala
räntor, fastighetsunderhåll och
andra kostnader. Det överskott
som eventuellt blir får växa i
gården i stället.
– Men på längre sikt vore det
skönt att kunna livnära sig på
gården. Antingen att man har en
hustru som försörjer en, det
N Rickard Axdorff ...
Bor och uppvuxen: gård i Södra Dylta strax norr om Örebro.
Familj: hustrun Carina och hunden Rex.
Jobb: produktchef för tidningen Skogsaktuellt i Örebro och sköter
gården och cirka 50 gutefår på fritiden.
Fastigheten: knappt 300 ha, varav cirka 200 ha skog, 50 hektar
delvis utarrenderad åker samt 50 ha ängar och betesmark som de
använder själva.
vore det absolut bästa (skratt).
Ett annat alternativt att man
växer organsikt eller diversifierar verksamheten.
Vad ser du för möjligheter
där?
– Det kan vara nästan vad
som helst, säger Rickard och
nämner bioenergi som ett exempel:
– Som det ser ut nu är det
ändå ganska fördelaktigt att
odla energi på åkermark, så
länge man inte pratar om salix.
Att odla hybridasp på halvbra
åkermark är det riktigt bra förutsättningar för just nu.
Varför inte salix?
– Dels har jag salix redan,
och jag kan inte se att det går
att få någon bra ekonomi i det.
Det kräver en egen logistikkedja och nettoarealen salixodFortsättning sid 8
7
Fortsättning:
Rickard tar
med sig...
ling minskar i landet. Odlar du
någonting annat större vedartat
så finns logistiken redan, du kan nästan få
tag i en skördare som
avverkar samma dag.
Men har du salix så
kanske du har tur om de
kommer och skördar
det år som du vill.
intresse
för skogen inrymmer
även ett stort politiskt
engagemang,
något
han kan få utlopp för i sitt ledarskrivande i tidningen och
på olika möten i skogliga sammanhang. Men att engagera
sig i ett politiskt parti är inget
han har en tanke på:
– Nej. I dag är det i praktiken
de utomparlamentariska grupperna som styr och ändrar förutsättningarna för skogspolitiken. Som ledarskribent har jag
potential att påverka.
Rickard är på det hela taget
ganska nöjd med dagens skogsRICKARDS
Träd fram –
ge oss din idé!
Du som har skog har ett stycke framtid
i dina händer.
Nu mobiliserar vi alla Sveriges ägare av
små och stora skogar för att tydliggöra
skogens potential för hela vårt land.
Vi ska se till att alla förstår vilken resurs skogen är i det hållbara samhället.
lagstiftning, frihet under ansvar, men han sticker inte under
stol med att han tycker miljörörelsen har och framför allt
har haft för stort inflytande:
– Det regelverk kring skogsbruk som vi har i dag styrs inte
så mycket av regering och riksdag, utan snarare
av miljöorganisationer, påverkansgrupper och
lobbyister, och av
enskilda tjänstemäns sinnesstämning för dagen.
De är de som förser svenska folket
och våra beslutsfattare med information man skall
vara en del av om man långsiktigt vill förändra.
– INTE ENS Jägareförbundet
drar jämnt med markägarna
alla gånger, utan ibland till och
med tvärtom. De står dem naturligtvis fritt att agera som de
vill, men det kan vara dumt på
längre sikt. Problemet, som jag
ser det, är väl att det inte finns
tillräckligt många röster som
är skogs- företags- och landsbygdsvänliga.
För att lyckas ännu bättre behöver vi
nya krafter.
Vi behöver dig som har tankar och
idéer om framtiden.
Vi behöver dig som vill skapa en
levande och dynamisk landsbygd och
ett skogsbruk i framkant.
Vi behöver dig som vill förändra och
göra skillnad. Och vi behöver dig nu!
Skicka dina idéer till:
[email protected]
Lantbrukarnas Riksförbund,
Medlemsservice 020-44 44 33, www.lrf.se
8
VI SKOGSÄGARE 5/10
S Y N K K O M M U N I K AT I O N
Lättare att köpa skog
med egen bank
Att investera i skog är bland det bästa (och roligaste) man kan göra för pengar.
Med rätt finansiering och rätt kunskap ökar möjligheterna till en bra affär.
Landshypotek erbjuder båda delarna. Vi är specialister på skogsfinansiering
i 175 år och vi har kontakterna, kunnandet och kapitalet som gör dig till
lycklig skogsägare för generationer framåt. Dessutom blir du automatiskt
delägare i Landshypotek och får del av bankens överskott. Du blir en av
ca 50 000 jord- & skogsägare som kan luta sig mot egen bank, egna värderare
och speciella finansieringstjänster.
Läs mer på www.landshypotek.se eller ring 0771-44 00 20 om du vill ha
en personlig kontakt.
Jordnära finansieringar
ENTREPRENÖR
Mikael vill
bygga hus
av sämsta
virket
”Ju sämre virke desto bättre isolering”. Så
beskriver snickaren Mikael Östling materialvalet till sin uppfinning. Om hans nya byggelement gör succé kan vi se fram emot ökad
konkurrens om massaveden.
Text: Pierre Kjellin Foto: Gunno Rask
En byggkonstruktion som både kräver mera virke, men
samtidigt kräver virke av sämre kvalitet. Det torde vara ljuv
musik för skogsbranschen och
skogsägaren, men låter kanske
för bra för att vara sant.
Men jämtländske snickaren
och innovatören Mikael Östling menar att han uppnått just
precis detta med sitt nya byggsystem helt i trä – Isotimber.
1996 BÖRJADE Mikael Östling och hans pappa att klura
på ett byggsystem
som skulle göra
det enklare och
billigare att bygga. Då baserades
deras idé på en
cellplastkärna.
– Då gillade jag
idén, men jag
tyckte inte cellplast var så roligt
att jobba med.
Sedan hände det inte så
mycket mer med deras idé.
– Men det tog fart igen för två
år sedan, då jag kom på att man
skulle kunna jobba med en
kärna av trä i stället.
Mikael ville inte att materialet skulle röra sig, men däremot
”
att det skulle kunna transportera fukt. Med Isotimber har
målen uppnåtts, tycker han:
Fukttransporten sköts av träet
i väggelementet och isoleringen
uppnås genom den stora mängd
luftkanaler som väggelementet
är uppbyggt av.
BASEN I MIKAELS byggele-
ment är två tum fyra-bräder
som fräses ur för att skapa luftkanalerna och limmas ihop till
maximalt 30 centimeter tjocka
byggelement.
Men det riktigt revolutionerande med
Mikaels konstruktion är
kanske ändå
frånvaron av
andra material
än trä. Byggbranschens
metoder för att
isolera husen
domineras i dag helt och hållet
av principen fuktspärr genom
tätning med ett plastskikt. Mikael anser att plasten blir överflödig med hans byggelement:
– Vi vet i dag inte exakt hur
trycktäta våra hus blir. Ett sätt
att få dagens värmesystemen
De enda
verktyg du
kommer behöva
för att sätta upp
en Isotimbervägg
är motorsåg och
en skruvdragare.
10
Snickaren och innovatören Mikael Östling har gjort ett
byggsystem som ska klara sig utan andra material än trä.
att jobba optimalt är naturligtvis att lägga ett plastskikt på
insidan vårt hus, men det vill
vi helst undvika. Om det skulle
visa sig att vår konstruktion
medför en något större värmeförlust och värmer upp huset
med den pellets som spillet i
vår produktion ger, så menar vi
att du får en lika miljövänlig
uppvärmning av våra hus som
i ett konventionellt passivhus.
EN AV DE STORA miljöför-
delarna med Isotimber, menar
Mikael, är att det närapå 50procentiga spillet som urfräsningen av brädorna i tillverkningsprocessen ger. Tanken är
nämligen att tillsammans med
byggsatsen även sälja pellets
för uppvärmningen:
– Vi hoppas kunna erbjuda
pellets till uppvärmningen
också i ett antal år. Och det är
det ingen annan på marknaden
som kan i dag, för det är ingen
som får så mycket spill i produktionen som vi får tack vare
fräsningen.
VI SKOGSÄGARE 5/10
Men hur blir det egentligen
med stabiliteten i en byggelementkonstruktion som använder virke av dålig kvalitet?
Hållfastheten uppnås genom
det skikt av plywood som omger var och en av de tre sektioner som det 30 centimeter
tjocka byggelementet är uppbyggt av, förklarar Mikael:
– Det är plywooden som står
för större delen av hållfastheten.
Fortsättning sid 12
VI SKOGSÄGARE 5/10
De urfrästa
tvåtumfyrabitarna
kräver
inget kvalitetsvirke
eftersom
det är
plywoodskivorna
som är
byggelementens
bärande
del.
11
Foto: Lars Vernersson
ENTREPRENÖR
Sverigepremiär!
Fukttransporten sköts av träet i väggelementet och isoleringen
uppnås genom den stora mängd luftkanaler som väggelementet
är uppbyggt av, förklarar Mikael Östling.
Fortsättning:
Mikael vill
bygga hus ...
Mikael och hans kompanjon,
som äger hälften av företaget,
kommer till att börja med inrikta sig på småhusmarknaden.
Men deras byggelement klarar
betydligt högre hus än så, påpekar Mikael.
– Det fina med det här systemet är att du kan förstärka det,
till exempel fräsa gjutkanaler
inuti väggelementen eller hål
för stående reglar, så att du kan
bygga mycket högre om du
vill.
OM ISOTIMBER så småningom blir en succé på småhusmarknaden skulle man också
kunna bli en betydande köpare
av stående skog, tror Mikael:
– Vi vill köpa virke där vi
kan få det i 4,80-meterslängder.
Helst skulle vi vilja köpa virket
med rätt längd direkt från skogen. I de sämsta kvaliteterna
vinner vi mycket på att kunna
köpa 4,80, för då kan vi kapa
upp i 2,40-metersbitar.
Att Mikael valt 2,40 meter
som standardlängd på väggelementen beror på att även plywoodskivorna, som ingår i
väggelementen, har en standardlängd på 2,40 meter.
– Det är ett mått som passar
bra i husproduktionen; man orkar bära väggelementen, de är
lätta att frakta med bil och man
behöver ingen kran på byggplatsen.
– De enda verktyg du kommer behöva för att sätta upp en
Isotimbervägg är motorsåg och
en skruvdragare.
N FAKTA Isotimber
Väggelementen kommer att
finnas i tre olika tjocklekar, för
mindre bodar upp till fullstora
villor.
Varje sektion är 100
millimeter bred.
Byggelementens mått:
Höjd: 125 mm
Bredd:100, 200 eller 300 mm
Längd: 2 400 mm
Företaget Isotimber har två
delägare.
Elementen byggs upp av
2”4-plankor som fräses ur,
där varje element omges av
en plywoodskiva, vilken är
den bärande enheten.
Skogens bästa
kunskapskälla
www.kunskapdirekt.se
12
I höst har Sveriges första
tankställe för dimetyleter
(DME) invigts. Dimetyleter
framställs än så länge bara av
företaget Chemrec i Piteå,
som utvecklat en process för
att tillverka DME ur svartlut
vilket är en restprodukt från
pappersmassaframställning.
DME är en ersättning till
konventionell diesel. DME betraktas som ett miljövänligt
bränsle.
Energiinnehållet i DME är
28 MJ/kg jämfört med 43 MJ/
kg för diesel.
DME kan även framställas
ur naturgas eller kol och är en
gas. Men redan vid 5 bars
tryck övergår det i vätskeform
och lagras och transporteras
därför i flytande form.
DME tillverkad av naturgas
används i dag som drivgas i
sprayflaskor och för skumning
av skumplast.
Källa: Chemrec,
Nationalencyklopedin
Sameby utlyser belöning
30 000 kronor i belöning utlovas till den som hittar den
eller de som tjuvskjuter renar för Vittangi sameby i
Kiruna kommun, skriver
tidningen Jakt & Jägare.
Samebyn har en längre tid
haft problem med tjuvjakt på
sina renar.
I juridisk mening är det
dock om stöld av tamdjur.
30 000:-
Stölderna sker ofta i skogen
och upptäcks långt senare,
när man hittar rester från
tjuvjägarna i form av blodfläckar och spår efter renar
som släpats i marken.
Vittangi sameby har vid
flera tillfällen de senaste tio
åren betalat ut belöningar,
och man bedömer att åtgärden har lönat sig.
Sundins växer så det knakar
En genomsnittlig tillväxt
på 56 procent de senaste sex åren.
företaget, säger vd Olle Sundin
i en intervju i Smålands-Posten
om företagets framgångar.
Sundins Skogsplantor
Företaget bakom
fick som så många
dessa siffror heandra i branschen god
+56%
ter
Sundins
skjuts på verksamheten
Skogsplantor i Växjö,
efter stormen Gudrun.
ett skogsvårdsföretag
Men många jobb kommer
som åtar sig allt från
också från det ökande
plantering, snytbaggeantalet skogsägare som
behandling och röjning
lejer bort röjningar,
till markberedning och
menar Olle Sunängsslåtter.
din.
ETT STORT verksamhetsområde för Sundins är plantering, och till skillnad från
många andra av konkurrenterna använder sig Sundins
enbart av egna anställda – såväl svenskar som utlänningar.
– Vi är en organisation med
lokalt förankrade ombud och
vi har ett stort engagemang i
HAN TROR på
fortsatt ökad tillväxt för företaget, om i en lugnare takt
framöver.
Sundins Skogsplantor har
cirka 100 årsanställda och
ungefär dubbelt så många under planteringssäsongen. Bolaget omsatte 70 miljoner kr
förra året.
VI SKOGSÄGARE 5/10
PRISKAMPANJ!
0'*!1&'$"#(
(!%(+$#%""
""'
!$*!1&) "")).
'*"('+%1'$()
12.900:-
KAMPANJ FLISHUGG
!"" " " $
& !
119.900:-
%''#/%-
/%''!1& $
"/-
&%() $%$%''#(/$)'$),,,$%''#(
#
%!! &
DRIVNING
Föreningen Skogens höstexkursion hölls utmed Inlandsbanan
mellan Östersund och Vilhelmina i början på september.
Föredrag och debatt, med inbjudna riksdagsledamöter, kretsade
kring älgskador, renbete, naturvård, contorta och skogsteknik.
Värd för de drygt 140 deltagarna var SCA Skog.
Ledarskap
och lönsamhet
går hand i hand
Produktivitet och lönsamhet i avverkningar beror
till stor del på hur maskinlagen organiserar arbetet.
Text och foto: Mats P Ostelius
Det konstaterar SCA Skog i en
analys som presenterades på
föreningen Skogens höstexkursion.
Skogsteknik och produktivitet var ett av flera huvudteman
på exkursionen.
– Produktiviteten i skogsbruket sjunker trots ny teknik, det
är allvarligt, sade Mats Sandgren, exkursionsvärd och vd på
SCA Skog.
MEN ÄVEN om ny teknik är
viktigt för att bryta trenden
finns mycket att göra redan
14
med dagens förutsättningar.
Det konstaterade Linnéa Carlsson, produktionschef på SCA
Skog i Norrbotten och SLUdoktoranden Mattias Eriksson.
Tillsammans har de analyserat organisation, produktivitet och lönsamhet hos SCA
Skogs entreprenörer.
– Det är sällan bristen på antalet arbetstimmar som är
orsaken till att ett entreprenadföretag går dåligt. Man kanske
ska fundera mer på hur man
jobbar, i stället för att bara
jobba mer, sade Linnéa Carlsson, som arbetar med 17 olika
avverkningsentreprenörer.
– Det skrivs mycket i tidningarna att skogsentreprenörer
tjänar dåligt och att många går
i konkurs. Till slut blir det en
sanning att det inte går att vara
lönsam.
Bland SCA Skogs entreprenörer i Norrbotten finns avverkningsgrupper som vissa år
har tjänat mellan 1 till 1,5 miljoner kronor, berättade Linnéa
Carlsson.
Hon nämnde några faktorer
som kännetecknar en av de
bästa entreprenörerna:
✔ god kontroll över hela
verksamheten
✔ god planering
✔ låga kostnader
✔ hög producerad virkesvolym per effektiv
maskintimme
✔ förarna ges goda förutsättningar att göra ett gott
jobb
✔ väl inarbetade arbetsrutiner
Magnus Bergman,
skogsteknisk chef
SCA Skog.
✔ bonus till förarna
Linnéa Carlsson sa samtidigt
att man inte kan begära att alla
ska nå upp till samma nivå som
de bästa. Entreprenörerna måste stöttas och utvecklas individuellt samtidigt som de görs
medvetna om produktivitetskraven.
MAGNUS
BERGMAN,
skogsteknisk chef på SCA
Skog, konstaterade att en kombination av tekniska innovationer och förbättrad organisation är det som kan lyfta produktiviteten.
Samtidigt krävs det att maskinförarna kan ta till sig och
använda ny teknik.
– Ny teknik sänker produktiviteten om inte förarna kan
hantera den.
VI SKOGSÄGARE 5/10
Ny
katalog!
4)6;*9<3B16,<:;91B2)3;:4)3;B;9F,/G9,
);)47/*-:;F44616/,@/6-;9<6;
019- 30 43 25
www.nimaab.se
#)3-;891:8G%'$8)44:;);1=
:;'$:F+3)9 1 860:–
Ventilerad storsäck
1,5 m3 3/
(-,:F+3.H9%A
och Hydropall
100 ×100 × &0; 56
/9)6+?1*564233$4; 566A01,1*5
564233$4;!"%(56?1',*;/$55
6:1.
Vedsäck 40 o 60 lit
!"%(56?1',*
!"%(56?1',*
9*2<,)6,- 30 st 108:–:;
ord. pris 120:–:;
?&.6,/7423$//3$&.
(/%$/56
?&.6,/9'423$//3$&.
(/%$/56
18:–:;
16:–:;
20:–:;
18:–:;
/,6 × &03$&.
(/%$/ 56
/,6 × &03$&.
(/%$/ 56
-,279
och
svärd
.9G6
"9-/76
Pris 3 st
Pris 3 st
Pris 3 st
Pris 3 st
220:–:;
220:–:;
220:–:;
220:–:;
Varmluftspannor
%37/:8)3-;
2F455-,
FM-radio
och an:4<;616/
för MP3spelare
7,
2 672:–
Mod II
3 104:–
Mod III
3 960:–
Mod IV
5 240:–
Mod V
Oregon sågkedjor
MicroLite 95VP 13" 1,3 mm
MicroLite 95VP 15" 1,3 mm
MicroChisel 13"
1,5 mm
MicroChisel 15"
1,5 mm
#)3-;891:8G=188:;);1=
:;
40-literssäckar
1 580:–
Trädfällsriktare
Oregon sågsvärd
MicroLite Pro 13" 1,3 mm 240:–
MicroLite Pro 15" 1,3 mm 240:–
ProLite 13"
1,5 mm 240:–
ProLite 15"
1,5 mm 240:–
2:–:;
1:80:;
2:20:;
2:–:;
132:– Pris 10 st 112:–:;
148:– Pris 10 st 128:–:;
132:– Pris 10 st 112:–:;
148:– Pris 10 st 128:–:;
A45(660('
(65$68,5,4
1060:–
15 980:–
2%,/$8$40
/7)65
3$1124)A4',(5(/
'4,)6
7,
-..-3; ;)63
#)66) %4)6/
Antares 25 .#
/,6
9 800:– 2 380:–
Antares 30 .#
/,6
10 800:– 2 496:–
Antares 50 .#
/,6
11 980:– 2 496:–
Antares 80 .# /,6
13 980:– 3 660:–
Termostat 56(* : >0 0.$%(/ 996:–
%415# &0<4-;155-9=)/6
42)(55,21(//6,00(48$*1)A4 " A*56$
.8$/,6(6 $56)A40@*$ .* ?1*'
: 00 4('' 00 ",.6
.* 4$1+A-' 00
4%(65%(/951,1* 0('8,6/-75%,/' /70,170+75
0('/,15,32/9.$4%21$6
’ 00 -73
00 ×
#
396:–
×111 × 00 ,2' ×
#
384:–
Stor
kapacitet
Vakuumpackar
Köttkvarnar
1-fas 230 V
$ +..*+ 3 380:–
$ +..*+ 4 320:–
Dieselpumpar
12 och 24 V
Cube 56
4516
3 580:–
2 636:–
940:–
891:.9G6
%6H3F88)9
2 m med reflex
A43$&.1,1*20 56
%6H3F88
250 st
Alice Automatic
2 240:–
Turbo Max
3 780:–
#G:)9, 56 ×&0 148:–
2st rullar, 6m × &0 124:–
2st rullar, 6m ×
&0 148:–
%;H99-=)3<<55):316-9
.166-9,<13);)47/-6
16:–:;
14:40:;
Bradleyrökar
?03/,*)A4.$//:2&+8$404A.1,1*
A.342&(552415.A6(45,*5-?/876$1
6,//5917336,//6,00$4 0$.
%4,.(66(4)A42/,.$50$.(4),115
"91/16)4
1/1;)4/)44-9
1/1;)4/)44-9
)449H3616/:-60-;
Nima Maskinteknik AB
Butik: Gryts ind. omr. Örebro
Box 1505, 701 15 Örebro
Pris ex moms Fraktfritt över 2400:–
3 740:–
4 760:–
5 596:–
860:–
3):4)3;:-;
/@: %(1:2&+.A66.1,8
3/75%7.A331$4(
(8(4(4$5,)2'4$/
Order 019-30 43 20
Växel 019-30 43 00
556:–
Skogspulka
Canada
A4-$.6/$*2&+5.2*5?*$4(
l × % × 00 ",.6 .*
"%9)3;;1443755-9
Fax
019-36 16 97
www.nimaab.se
SKOGSGÅRDEN
Skogen ger henne stöd
”
Margaretas
uppfinning
hjälpte mot
whiplashskadan
Det
är
fascinerande
att den kan
tillverkas av
min skog.
När Margareta Wåström
drabbades av en nackskada gjorde hon en
uppfinning med flera
kopplingar till sin
norrländska skogsgård.
Text och foto: Pär Fornling
Egentligen hade hon tänkt bli
jägmästare, men det blev läkare.
– Jag insåg att en skoglig
tjänsteman kanske inte hinner
vara så mycket i skogen, säger
Margareta Wåström.
Och skogen har alltid betytt
mycket för Margareta.
– Den ger lugn, harmoni och
ro för själen, säger hon under
en skogspromenad på barndomens stigar, ett par mil från
Ullånger i Västerbotten.
– Det finns en speciell skönhet i att man kan överleva här
på naturens villkor. Jag är intresserad av läkemedelsväxter,
att hitta något ätbart och bygga
bivacker. Vi har tyvärr tappat
bort hur man överlever en vecka
i skogen. Jag tycker det är
fascinerande kunskap.
Dessutom är skogen en bra
plats för tankar och idéer.
UNDER EN av de där promenaderna kom Margareta på
en idé som först hjälpte henne
och nu är en affärsverksamhet.
– Jag fick en besvärlig nackskada. Det var svårt att röra sig,
att sitta vid datorn och klara
arbetet. Eftersom jag själv arbetar som smärt- och rehabliteringsläkare hade jag insikter
om vad det handlade om, berättar Margareta.
Efter en del funderande började hon skissa på ritningar.
Med dessa under armen gick
Marareta in till sin händige
granne.
Han försvann ut i snickarverkstaden och återvände efter
16
Margareta Wåström
med plattan som
klarade hennes
nackproblem. Det
är viktigt att ha stöd
för hela underarmen, dessutom
förordar Margareta
en bra sittställning
med ordentligt
svankstöd.
ett tag med vad som blev den
så kallade ”ergo-plattan”.
Poängen är att plattan ger
stöd åt armbågarna och hela
vägen fram till tangentbordet.
– Den hjälpte mig och jag lät
patienter med whiplashskador
testa den med bra resultat, berättar Margareta.
NÄR BARNEN flyttade hemifrån funderade hon på att
göra något nytt. Tankarna föll
på plattan.
– Jag fick ny hjälp att rita en
prototyp och hittade en tillverkare här i bygden. Det känns viktigt, liksom att den görs av trä.
– Det är fascinerande att den
kan tillverkas av min skog.
Efter en del vedermödor kom
tillverkningen i gång och företaget kompletterar nu jobbet
som läkare.
Hon och maken Göran, som
också är läkare, bor i Stockholm och tillbringar så mycket
tid som möjligt på gården.
– Nu kan jag vara här mer,
tack vare arbetet med plattan.
Vi hoppas kunna tillbringa allt
mer tid på gården framöver. Det
är väl släktbanden bak till
1700-talet som drar. Här finns
en form av samhörighet med
alla tidigare generationer.
EN DEL MINDRE arbeten
med röjsågen och vedhuggning blir det i den 70 hektar
stora skogen, men framför allt
är det naturupplevelserna och
glädjen över att förvalta ett
släktarv som lockar med Ullånger. Göran tar ofta geväret
på axeln och Margareta har ett
passionerat intresse för växter.
Tillsammans med mamma,
som hon tagit över gården efter, har hon kartlagt 300 växter
på ägorna.
NYA forskningsresultat som
visar att man blir friskare av
att vistas i naturen förvånar
inte de bägge läkarna.
– Det är förstås nyttigt att
röra sig, men jag tror också det
ger en trygghetskänsla som sitter någonstans i generna. Går
du på en bred gata i stan finns
ingenstans att smita undan.
Träden och skogen däremot
känns nära och trygg, säger
Margareta Wåström.
VI SKOGSÄGARE 5/10
"94500$)'4),,
02/&&3+,!33%.Ǣ
*534
.5 &`2$5
&d2
$).
'!
&
5.'
-,!
%
-/4 2!.$% /
6)$ 23`'
+d0
%.. !6
9
*/.
3
#3 %2%$
Ǣ
*/.3%2%$#3
5PPLEVKiNSLANAVATTJOBBAMEDENRIKTIGTPROFESSIONELLSkG
IKUBIKSKLASSEN*ONSERED#3iRSPECIELLTFRAMTAGENFyR
SKOGSiGARELANTBRUKAREOCHKVALI¹CERATALLROUNDBRUK-ODELLEN
INGkRI5LTICOR‡VkRTMESTAVANCERADEPRODUKTPROGRAMFyRDIG
SOMVILLHAOPTIMALKRAFTDESIGNKONTROLLOCHKiNSLA
*&!,XX!'!)`L(!(]`!*!%`\#
02)3%&4%2
)."94%&2`.
DgY^cVg^Zeg^h[g€c+#-%%/"
$UHITTARDINNiRMASTEkTERFyRSiLJAREPkWWWJONSEREDSEELLERRINGERFyRATTBLIRKOPPLAD
<~aaZg&*d`iÀ&*cdk!ZaaZgh€a€c\iaV\gZig~X`Zg#Eg^hZihdbVc\^k^ih~ggZ`#XVeg^h^c`a#bdbh#'%&%?dchZgZY#6aaVg~ii^\]ZiZg[ŽgWZ]€aaZh#
FÖRÄDLING
Peter torkar
först och sågar
sedan. Det är
bland annat tack
vare denna omvända process som han
kan massproducera vackra och sprickfria designprodukter för kräsna
kunder.
Text & foto: Pierre Kjellin
& Karin Johansson, tidningen Småsågaren
Inte en spricka
Furugården torkar först och sågar sedan
Peter Friedrich tillverkar bland
annat lampor, bordstabletter
och dricksglasunderlägg av
senvuxet virke i klena dimensioner. Målgruppen är kräsna
och betalningsvilliga kunder, i
första hand på den tyska marknaden.
– Det är kunder som betalar
för kvalitet och som vill ha
någonting som inte alla andra
har.
MASSPRODUKTION
är
knappast något som brukar
förknippas med kvalitet, men
det faktum att Peter torkar virket innan han sågar det och
själva sågningen gör tillverkningsprocessen i sin helhet både effektiv och energisnål, förklarar han. Sågningen är för
det första redan ganska
automatiserad, förklarar Peter:
– Det enda som måste göras
manuellt är att sätta dit träämnet och ta bort det efter sågning.
18
Den eldrivna
klingsågen som
Peter använder
är en prototyp
som han fortfarande håller på
att utveckla och
avser att patentskydda. Därför
får vi inte ta
några bilder på
sågen under vårt
besök.
Peter använder senvuxet
virke i klena dimensioner.
Stockarna kan
vara ned till
150–250 centimeter korta och
har en diameter
på mellan 8 och 18
centimeter, av huvudsakligen björk
och contortatall,
men även gran, al
samt rönn i den
mån det finns att få
tag i. Contortan brukar han få plocka
gratis från gallringar.
Peter markerar
centrum på varje
stockände med en
syl, fäster stocken i
var ände i den lilla
klingsågen. Sedan
sågas ämnet ut:
– Om du har en torkad stock så kräver
mitt sätt att såga fyra
snitt för att få fram ett
färdigt stabilt och
limbart ämne. Det
finns inget snabbare
och billigare sätt att få
fram detta på, säger
Peter.
Lampskärmens tunna
skivor av contorta ger
ett behagligt ljusgenomsläpp. Peter har
upptäckt att contortavirket är betydligt mera
genomskinligt än furun.
ALLT VIRKE som
Peter använder lufttorkas. På björken
spräcker han barken,
dels för att torkning-
en går fortare och dels för att
virket annars riskerar att bli
marmorerat.
De färdigsågade ämnena
limmar Peter sedan till block,
som putsas och sågas upp igen,
till exempel till bordsskivor.
PETER JOBBAR INTE med
designade träartiklar av nostalgiska skäl. Han vill, precis
som de flesta andra företagare
tjäna pengar.
Det finns det möjlighet att
göra, förklarar Peter och nämner ett österrikiskt företag som
tillverkar bordsskivor som ett
exempel:
– De erbjuder obehandlade 4
millimeter tjocka bordsskivor
av bland annat björk, utan underrede för 369 euro per kvadratmeter.
Om Peter skulle producera
bordsskivor i dag så skulle han
kunna få en bra avsättning på
de tyskspråkiga marknaderna,
säger han:
VI SKOGSÄGARE 5/10
Rusta dig för
framtiden!
Peter Friedrich visar
en sågad oktagon.
”Marmorerat trä”
kallar Peter Friedrich
de ämnen som
framställs av rötat
björkvirke.
– Av en kubikmeter stav – jag
kan såga i en stock som är 14
centimeter i diameter – så sågar
jag fyrkantstav 10x10. Jag sågar minst en och en halv kubikmeter sådana här stavar per
dag. Av en kubikmeter får jag
ut 25 kvadratmeter. Det innebär
i runda slängar efter dagens
valutakurs att
jag jag kan få ut
ungefär 80 000
kronor per kubikmeter.
Peter säljer i
dag ungefär 60
procent av sin
produktion direkt till slutkund
– det vill säga
konsumenterna – och 40 procent via återförsäljare. Konsumenterna når Peter genom att
åka ner och sälja på marknader
i Tyskland, där julmarknaden i
Lübeck är en av de större. Sverige är en för liten marknad och
intresset och betalningsviljan
”
finns inte här:
– Det har nog att göra dels
med att man inte har samma
tradition i Tyskland av självhushållning som här. Står man
på en marknad i Sverige så
kommer det alltid fram någon
och säger, ”det här gör jag själv,
hemma”. Så är det inte i Tyskland.
Det enda
som måste
göras manuellt är
att sätta dit träämnet och ta bort
det efter sågning.
VI SKOGSÄGARE 5/10
PETER VILL
i första hand
sälja direkt
till slutkonsument. Intresset
från
branschfolk
är för litet,
tycker han:
– Att ha att göra med slutkunderna är inga problem. Men
när man ska försöka sälja in nya
idéer till fackfolk så brukar
man mötas av två motargument; det ena är ”så har vi aldrig gjort” och det andra är ”så
har vi alltid gjort”.
Du som har investeringar i skog vinner
på ett medlemskap i LRF.
Vi bevakar och driver dina intressen så
att du kan förvalta skogen på bästa sätt
till kommande generationer. Vi arbetar bl a för stärkt äganderätt och bättre
villkor i samband med expropriation.
Som medlem i LRF erbjuds du också
utbildningar och expertrådgivning
inom t ex juridik, arrende och affärsutveckling.
Med medlemstidningarna Land,
Skogsland och Land Lantbruk samt
LRF Konsults omvärldsanalyser håller
du dig enkelt uppdaterad om senaste
nytt inom skogsbruket.
Rusta dig för framtiden.
Bli medlem i LRF!
Lantbrukarnas Riksförbund,
Medlemsservice 020-44 44 33, www.lrf.se
19
MARKNAD
Visst har storleken
Varför är plantorna billigare i norr än i söder? Större
plantor i söder kostar mer att odla, hävdar man på
Svenska Skogsplantor. Konkurrensen är för dålig,
menar Mats Pettersson, som driver Uppsala Skogsförvaltning. Han tror att många skogsägare köper större
plantor än de egentligen behöver.
Text: Pierre Kjellin
I norra Sverige är det ettåriga
täckrotsplantor som gäller. Det
karga klimatet och den korta
växtsäsongen gör att små täckrotsplantor är tillräckligt för att
klara konkurrensen från den omgivande vegetationen på hygget.
Men i södra Sverige kräver
det betydligt varmare klimatet
med längre växtäsonger täckrotsplantor som är både längre
och har större rotklump.
DETTA FAKTUM gör skogsplantproduktionen till en betydligt dyrare historia när det
gäller plantor avsedda för södra Sverige. Den bilden ger i alla fall Svenska Skogsplantors
marknadschef Hans Thyr.
– Det som till stor del styr
priset är vad det kostar att producera plantorna. Små plantor
är givetvis lättare och billigare
att producera än stora.
Täckrotsplantorna för södra
Sverige måste dessutom odlas
glesare, det ökar också kostnaden, tillägger Hans Thyr.
– Så man kan egentligen inte
jämföra priserna på plantor, det
blir missvisande.
NÅGON AKUT BRIST på
plantor i södra Sverige vill inte
de plantskolor Vi Skogsägare
pratat med beskriva det som
just nu. Men på Svenska Skogsplantor utnyttjar man i dag all
tillgänglig odlingskapacitet
för plantproduktionen.
– Efterfrågan är fortsatt stark.
Om det sedan kommer att sluta
i en bristsituation i vår återstår
att se, säger Hans Thyr.
På SCA-ägda plantproducen-
ten Norrplant säljer man i dag
cirka 1 miljon vitryska granplantor av sydlig proveniens.
En av köparna är Mats Pettersson som driver Uppsala Skogsförvaltning.
Mats Pettersson köper mellan
700 000 och en miljon plantor
varje år, som han levererar
både till fasta kunder och enskilda köpare.
MATS PETTERSSON tror
att många skogsägare i den
södra halvan av landet av
okunskap väljer större, och
därmed dyrare, plantor än de
egentligen skulle behöva för
att klara föryngringen:
– Och det har drivit fram en
produktion av större plantor än
vad som behövs.
Mats Pettersson ställer sig
också lite tveksam till kvaliteten hos stora plantor i dag:
– Mycket av de långa
plantorna är bara långa.
Det kan räcka med en
GC8EK<I@E>
ordentlig hagelskur, så
ligger en sådan planBIvM<I
ta.
GC8E<I@E>
Både import och närproducerat
Mer än nio av tio plantor som sätts på gotländska hyggen är tall. Och de flesta plantor kommer från Bergvik
Skog Plantor AB:s plantskola i Dalarna.
Text: Pierre Kjellin
Med start i år är det tallplantor
från en plantskola i Dalarna
som erbjuds de medlemmar på
Gotland som anlitar Mellanskog som plantleverantör.
I år har Mellanskog köpt in
cirka 600 000 skogsplantor,
varav 90 procent är tall. För
2011 köper man in betydligt fler
plantor, avslöjar Göran Jakobsson, chef på Mellanskog på
Gotland.
På Gotland finns även en lokal plantleverantör. Det är Tjuls
Skogsplantor utanför Klintehamn. Tjuls produktion låg tidigare på cirka 500 000 plantor
per år, men den nye ägaren Eva
Lerman har i år ökat kapaciteten till mellan 700 000 och
800 000 tallplantor per år.
– DET ÄR PRECIS så mycket
som jag klarar av att producera
med den utrustning jag har.
Ska jag utöka mer blir jag
tvungen att bygga ut produktionen, säger Eva Lerman.
Men till Mellanskog har inte
Tjuls Skogsplantor fått leverera
några plantor i år.
Göran Jakobsson påpekar att
plantinköpen till Gotland i dag
helt och hållet sköts av Mellanskog centralt och inte är en
fråga som han har något mandat
över. Dessutom, tillägger Göran
Jakobsson, ska en plantleverantör kunna lämna en rad garantier, bland annat på en viss och
jämn nivå på plantornas kvali-
tet, fröets kvalitet, möjligheter
att fullt ut kunna hantera reklamationer från kunder och att
man klarar beställarens krav på
volymer. För små plantskolor
som Tjuls kan det vara svårt att
uppfylla dessa krav.
– VÅRT FOKUS måste ju vara
att tillgodose medlemmarnas
behov av plantmaterial som
håller tillräcklig kvalitet, säger
Göran Jakobsson.
Tjuls Skogsplantor tar 1,25
kr styck för sina 1-åriga tallplantor, medan Mellanskogs
1-åriga kostar 1,50 kr styck.
N Ettåriga skogsplantor – några prisexempel
Vi Skogsägare har tittat närmare
på priserna hos några av landets
plantskolor från norr till söder.
Samtliga priser gäller per planta
och 1-åriga tall- eller granplantor.
Det exakta priset varierar i de
flesta fall en aning beroende på
hur många plantor man köper.
20
Abor AB, Rossön, Jämtland
(återförsäljare för Norrplant):
1,05 kr (max pris, både gran och tall)
Uppsala Skogsförvaltning
(priserna gäller våren 2010 –
mindre prisjusteringar för hösten
kan förekomma): vitrysk gran
(från Södra Odlarnas plantskola i
Falkenberg): 1,30 kr
tall, jackpot (från Norrplants
plantskola i Sundsvall): 1,42 kr
Svenska Skogsplantor:
Gran, avsedd för södra Sverige
(Svepot Air 1530): 3,17 kr
Gran, avsedd för nordligaste
Sverige (Starpot 50): 1,84 kr
Lysviks Bioplant (plantskola i
norra Värmland): Tall (Starpot,
proveniens: Lysvik): 1,90 kr
Gran (Flexipot, proveniens:
Lysvik): 2,50 kr
VI SKOGSÄGARE 5/10
xxxxxxxxxxx
betydelse
Norge kräver
svenska regler
Skogsbranschen i Norge
vill ha samma vikt- och
längdbegränsningar för
lastbilstransporter som
Sverige och Finland.
Av Pierre Kjellin
Den norska skogsnäringen begränsas i dag av en lägre totalvikt för lastbilstransporter än i
både Sverige och Finland.
Skogsvårdsentreprenören Mats Pettersson i Uppsala tror att många skogsägare i den södra
halvan av landet köper större plantor än de egentligen skulle behöva. Bilden är från Södra
Odlarnas plantskola i Falkenberg.
Foto: Mats P Ostelius
”Det är för många sågverk”
Sågverken driver upp
virkespriserna i norr.
I prisrallyt i september
tog – i alla fall inledningsvis – Norra ledningen över Norrskog.
Av Pierre Kjellin
Kampen om virket har hårdnat i norr. Norra Skogsägarnas prishöjningar första
veckan i september gjorde att
Norrskog då fick svårt att
hänga med prismässigt på
både gran och tall, åtminstone i trakterna av Kramfors,
Sollefteå, Vilhelmina och
Åsele.
– DET ÄR BRIST på timmer
i norra Sverige, säger Håkan
Lageson som är regionchef
för Norra Skogsägarnas kontor i Örnsköldsvik.
Håkan Lageson har en be-
VI SKOGSÄGARE 5/10
stämd uppfattning om orsakerna bakom timmerbristen:
– Det är för många sågverk
i norr.
I gränslandet mellan Norra
och Norrskog menar somliga
också att det blivit en konkurrens mellan de två skogsägarföreningarna.
N Norra växer
i Örnsköldsvik
Norras regionkontor i
Örnsköldsvik har vuxit lite
i höst. Dels har man flyttat
in i nya lokaler och dels
har Norras kontor i Gideå
och Sidensjö flyttats in till
Örnsköldsvik, berättar
Håkan Lageson.
– Kontoren ute i Gideå
och Sidensjö blir besökskontor, vilket innebär att
de kommer vara bemannade vissa tider på
vardagarna.
Den bilden håller inte Håkan Lageson riktigt med om.
I trakterna runt Örnsköldsvik, Kramfors, Sollefteå,
Nordingrå, Ullånger och även
Åsele överlappar Norra och
Norrskogs områden sedan
många år varandra, berättar
han.
– Mig veterligt har vi alltid
överlappat varandra i de områdena.
MAN FÅR NOG gå tillbaka
ända till flottningsledernas
tidevarv, då vattenvägarna
gjorde gränserna mellan
skogsägarföreningarna skarpa, tror Håkan Lageson.
– Då hade ju varje förening
sina flottningsleder. Men sedan man började med maskiner och timmerbilar i skogen
så har det egentligen blivit
upp till varje skogsägare vem
man levererar sitt virke till.
totalvikten 50 eller 40 ton för
lastbil med släp. I både Sverige
och Finland är totalvikten begränsad till 60 ton.
I Sverige infördes 60 tons
totalvikt 1980, samtidigt som
längdbegränsningen 24 meter
för lastbilsekipage infördes.
Det tycker skogsnäringen i
Norge är ett onödigt konkurrenshinder.
”En höjd
totalvikt för
lastbilsekipage vore både
mer kostnads- Lastbilstransporeffektivt och ter är ett hett
mera miljö- ämne i Norge.
vänligt”, skriver skogsägarföreningen Mjøsen Skog på sin hemsida.
Foto: A. lindén
I NORGE GÄLLER antingen
EN ORSAK TILL att totalvik-
ten på norska vägar är 50 respektive 60 ton är att många av
landets broar har begränsad
totalvikt.
I Norge har man på försök i
flera år kört speciella 25,25 meter långa lastbilsekipage med
en totalvikt på 60 ton.
Virkespriserna
klättrar vidare
Snittpriser
500 (kr/m3 fub)
450
Virkespriserna fortsatte att
stiga, både under första och
andra kvartalet i år.
400
350
Sågtimmer tall
Sågtimmer gran
Massaved gran
Massaved björk
Massaved barr
300
250
Kv 4
2009
Källa: Skogsstyrelsens statistik
Kv 1
2010
Kv 2
2010
21
maskiner som
MASKINER
mini
Marknaden för
minimaskiner
tycks ha klarat sig
igenom finanskrisen.
Vi Skogsägare har
pratat med tre
aktörer som trots
små marginaler och
frånvaron av riskkapitalister ser ljust
på framtiden.
Text & foto: Pierre Kjellin
N Ett urval
miniskotartillverkare
Alstor: Tillverkar
miniskotaren Alstor; en
1,5-2 tons maskin med
antingen 2-cylindrig
bensin- eller dieselmotor,
fullmekanisk 8-hjulsdrift.
Pergonova AB: Tillverkar
miniskotaren Scorpion TDI;
en 4,6 tons maskin med
hydraulisk drift på alla 8
hjul och hydrosattransmission och 4-cylindrig
dieselmotor.
Pris: ca 890 000 kr
Malwa: Tillverkar miniskotaren Malwa 460; 4
tons maskin med
3-cylindrig dieselmotor,
fullmekanisk 6-hjulsdrift
och hydrostattransmission.
Pris: ca 1 miljon kr
Alfing: Tillverkar miniskotaren Terri 34, 4 tons
maskin med 4-cylindrig
dieselmotor, hydraulisk
banddrift och hydrostatisk
transmission.
Pris: ca 1,3 milj. kr
Vimek: Tillverkar bland
annat miniskotaren Vimek
606 TT; en 3 tons maskin
med variabel mekanisk
drift och rulldrift på
boggins hjul och en
3-cylindrig dieselmotor.
Pris: ca 600 000 kr
22
Om det inte hade
varit för Lars Warg
och två andra eldsjälar hade tillverkningen av miniskotaren Scorpion kanske
varit nedlagd i dag.
Scorpion fick nytt liv
Om det inte vore för tre
mycket hängivna Scorpion-ägare hade det lilla
miniskotarmärket kanske
inte längre existerat i dag.
Innovatören och entreprenören
Per Hansson hann tillverka elva stycken miniskotare i de
hyrda lokalerna i värmländska
Forshaga. Sedan kom en tragisk händelse i familjen emellan, som var på väg att släcka
lyset för hans livsverk.
Om inte tre både nöjda och
mycket entusiastiska Scorpionägare hade kommit emellan.
– VI TOG KONTAKT med
Per och sa att, vi tycker den här
maskinen är bra och vi skulle
vilja hjälpa dig att komma
igång. Och på den vägen är
det, berättar Lars Warg, en av
Scorpions i dag fyra delägare.
De tre eldsjälarna Lars Warg,
hans bror Anders Warg och
Caspar Sandgren tog med sig
totalt cirka en miljon kronor in
i företaget, och fullbodrade den
påbörjade flytten av tillverk-
Kranen på nya Scorpion har en
snabb och smidig koppling. Kranarmens spets sticks ned i struten.
grip och rotator är påkopplade!
ningen från Munkfors till egna
lokaler i Forshaga.
Lars och hans kompanjoner
satsar försiktigt, och de tänker
nöja sig med att försöka sälja
maskinen till länderna i Skandinavien:
– Vi har sagt att vi ska hålla
oss i Sverige. Det blir för dyrt
att ge sig ut i världen. Vi satsar
inte heller på några jättestora
volymer. Vi har kapacitet att
tillverka en maskin i månaden,
avslöjar Lars.
CASPAR SANDGREN använder sin Scorpion nästan
dagligen på den egna skogsfastigheten belägen i kuperad ter-
räng mellan Varberg och Ullared i Halland. Han uppskattar maskinen mycket just för
att den är uppbyggd av komponenter från andra kända fabrikat:
– Den har till at börja med
VW:s gamla välkända Passatdieselmotor, Danfoss hydraulpump och hjulmotorerna är
från Poclain. Och maskinen är
bränslesnål, den drar bara två
liter i timmen. Och det är lång
kran – 6,2 meter.
Caspar försöker i likhet med
sina kompanjoner att dela tiden
mellan jobb i den egna skogen
och företaget:
– Jag jobbar i skogen tre dagar i veckan. Övrig tid går åt
till företaget.
NU VÄNTAR introduktionen
av den nya uppdaterade och
förbättrade Scorpion-maskinen. Och i likhet med konkurrenterna satsar Scorpions ägare mycket på bioenergi och
bekvämare förarkomfort. På
den nya maskinen sitter en
större hytt och klämbankar
som enkelt går att ta bort.
VI SKOGSÄGARE 5/10
rullar vidare
1997 startade Lars Jansson AB Alstor i Dingle norr
om Göteborg. Den 1 januari i år, och cirka 300 sålda
maskiner senare, tog sonen Kristian Laurell över.
Liten lastare på väg
ut i stora världen
Intresset för minimaskiner för
skogen har aldrig varit större.
Det är Alstor ett av flera exempel på. Den värmländska miniskotartillverkaren har precis
som många konkurrenter rönt
stort intresse, både här hemma
och utomlands. Höstens Mellanskog-mässa och tyska jättemässan Interforst i somras är
bara några av evenemanget
man besökt i år. Kristian Laurell riktar också blicken utåt:
– MIN VISION är dels att ta
oss in på nya marknader. Sedan kommer vi också att pyssla
med lite produktutveckling av
maskinen under det närmaste
året. Men vi vill även bibehålla
grunden i maskinen och få
fram enkelheten och robustheten, som vi tycker är maskinens styrka.
– Vi har redan kommit in på
nya marknader, både på Italien,
Tjeckien, Tyskland och vi har
även levererat vår första maskin
till USA.
HAN TOG ÖVER SPAKARNA. I januari tog Kristian Laurell över ledningen av Alstor från pappa Lars Jansson.
Men hur kan det komma sig
att man i Nordamerika – där
helstamsmetoden fortfarande är totaldominerande – är
intresserad av lilleputtmaskiner som Alstor?
– Jo, även där börjar de tänka
om, de har börjat prata om
”Low Impact Machinery”. Där
klagar man också på att skogsmaskiner förstör för mycket.
Kristian Laurell berättar att
de vid det här laget fått en hel
del förfrågningar från både Kanada och USA.
– Men vi har märkt att även
entreprenörer, mindre firmor
som trädfällare, sådana som
sysslar med tomtröjning har
börjat använda små maskiner.
– De har till och med börjat
använda det i sin marknadsföring, att de använder en liten
Alstor till exempel. Då vet kunden att det blir inga stora skador
efteråt, säger Kristian Laurell.
MEN OM ALSTOR ska erövra
världen, blir det med små steg:
– Vi har växt långsamt och
utvecklats med egna pengar,
påpekar Kristian, som i dag är
ensamägare av Alstor.
Sedan starten 1997 har man
sålt dryga 300 maskiner och
säljer runt 50 maskiner per år,
med en topp 2008 då man sålde
63 maskiner.
Uppköp skapade småländsk Terri(er)
Som ett omedelbart resultat
flyttade man tillverkningen
från lokalerna i Tärnsjö i Västmanland till Alfings anläggning i Älmhult.
– Vi räknar med att få ut tio
VI SKOGSÄGARE 5/10
maskiner i år och det tror jag
inte blir några problem. Vi har
redan sålt åtta maskiner, berättar Hans Johansson som nästa
år siktar på att öka försäljningen ordentligt.
Hans Johansson, som på fritiden bland annat jobbar i den
egna skogen, ansvarar själv för
produktutvecklingen av Terri.
Sverige och Norden är huvudmarknaderna och tillverkningen ska stanna kvar i Sve-
rige, säger Hans.
Men precis som konkurrenterna hoppas
han att kunna växa
utomlands. Terri har
i dag återförsäljare i
fem andra länder i
Europa.
Utvecklingen av Terri fortsätter - nu i småländsk
Den skotare som i regi.
dag tillverkas, Terri
34, har utvecklats av den förre
ägaren men kompletterats på
vissa punkter av Alfing.
Mera mini
på nästa sida
T
Hösten 2009 köpte entreprenören Hans Johansson med företaget Alfing
konkursade miniskotartillverkaren Terri.
23
Vildsvin tunga
som björnar
Fortsättning:
MASKINER
minimaskiner
som rullar...
Den ser ut som en Besten men är en liten radiostyrd
maskin avsedd för förstagallringar. Kanske hamnar
RCM Harveri snart i en skog nära dig…
Harveri – en lättfotad
förstagallrare från Finland
Är det Besten i ny färgsättning? Nej, utseendet
till trots så är denna förarlösa gallringsskördare
utvecklad i Finland.
Maskinen gjorde ett av sina få Sverigebesök
på Mellanskogmässan i augusti.
För några år sedan presenterades den svenska uppfinningen
Besten, en radiostyrd slutavverkningsskördare. Besten är
egentligen ett helt slutavverkningskoncept som innebär att
Besten manövreras växelvis av
två skotare, som kör ut det virke som Besten avverkar.
RCM HARVERI, däremot, är
en maskin avsedd för förstagallringar, berättar Jarmo Jukarainen som ska försöka sälja
maskinen i Sverige. En av poängerna med RCM Harveri,
förklarar Jarmo som själv kört
med en egen maskin de senaste
tre åren, är att man kan öka avståndet mellan stickvägarna.
40 till 60 meter mellan stickvägarna rekommenderas av
tillverkaren.
EN ANNAN FÖRDEL med
maskinen, menar Jarmo, är att
den har lågt marktryck:
– Har du ett område med blö-
tare mark där du ska gallra, så
är den här maskinen perfekt.
Den är betydligt skonsamma re
för
marken eftersom du inte
behöver köra
in med en
skotare.
RCM Harveri
är också
Jarmo Jukarainen.
utrustad med
en pump och en tank för stubbehandlingsmedel. Preparatet
sprutas på via en mängd små
hål som sitter på avverkningsaggregatets svärd.
ÄN SÅ LÄNGE HAR ingen
maskin sålts i Sverige:
– Men i Finland har vi 15
maskiner som kör i skogen, berättar Jarmo.
Köparna har hittills varit
bland annat skogsägare som
Jarmo, entreprenörer och skogsvårdsföreningar. Jarmo bedrev
Skogens bästa
kunskapskälla
www.kunskapdirekt.se
24
tidigare lantbruk med mjölkkor
hemma på gården och jobbade
själv en hel del med motorsågen:
– Jag slutade med manuellhuggning och tänkte, vad ska
jag göra nu. Sedan köpte jag en
begagnad RCM Harveri.
OJaktbart vilt i storlekar på 200
kilo och mer har i Sverige
traditionellt handlat om älg eller
björn. Men med en växande
vildsvinsstam, och med den en
växande skara vildsvinsjägare, har
vi fått lära oss att höga vikter inte
behöver innebära stora djur.
Ett av de senaste exemplen på
detta är den vildsvinsgalt som i
september fälldes i Väversunda
socken vid foten av Omberg i
Östergötland. Galten vägde cirka
180 kilo och dess betar mätte
21,5 centimeter.
I november 2009 sköts en
vildsvinsgalt på cirka 190 kilo
utanför Huskvarna.
Hydrauldriven kon
splittrar veden
OAtt hantera grova och krokiga
stammar till bioenergi kan vara ett
problem. Det är tunga och ibland
mer än vad flistuggen orkar med.
En lösning är att klyva veden.
Uppfinningen ”Lasaco logsplinter”
är en jättelik hydrauldriven kon
som skruvar sig ner i veden tills
den splittras. Den kan monteras
på de flesta maskiner med tillgång
till hydraulik, däribland traktorer
och grävmaskiner.
Den säljs av Abab, allan bruks
AB (www.allanbruks.se).
NU KÖR JARMO bland annat
i egen skog och åt en granne
som har över 1000 hektar
skog.
Maskinens radiostyrning ger
också föraren möjlighet att
göra kvalitetskontroll ute i skogen, påpekar Jarmo:
– När du går bredvid maskinen kan du samtidigt avsyna
stammarna för att upptäcka
eventuella stamskador eller behov av stamkvistning.
N RCM Harveri
Drift: allhjulsdrift,
midjestyrning, hydrostattransmission
Vikt: ca 4,5 ton
Bredd: 2,2 m
Längd: 4,2 m
Markfrigång: 28-73 cm
Bränsleförbrukning: ca
4-5 l/tim
Kran: Logmer, längd: 4 m
(varav utskjut 90 cm)
Lastkapacitet: 1,5 ton
Däck: 55-/45-22,5
Max kapdiameter på
skördaraggregatet: 30 cm
Motor: Deutz 4-cylindrig
diesel (47,5 kW)
Pris: ca 1,7 milj kr
INGET BROMSAR KONEN. Den
yttersta spetsen, där påfrestningen
i störst, kan bytas ut.
Foto: Pär Fornling
Storhygge på djupet
i Norrbotten
OCirka 207 hektar. Så stort blir
det dagbrott som gruvbrytningsföretaget Northland Resources ska
ta upp i Tapuli nära finska gränsen
utanför Pajala i Norrbotten.
Företaget fick i augusti godkännande av myndigheten finsk-svenska gränsälvskommissionen att
starta brytning av järnmalm i
Tapuli. Men dagbrottet i Tapuli
kommer på en punkt skilja sig
radikalt från ett vanligt hygge:
Det 900 x 2300 meter stora
dagbrottet kommer att som mest
bli runt 360 meter djupt
VI SKOGSÄGARE 5/10
!"!
#
Skogsmaskiner
Traktorer
Lastbilar
ATV
lite
ReklamBolaget, Vetlanda 0708
lite
590 93 Gunnebo
Tel 0490-890 00
lite
www.gunneboindustries.com
[email protected]
MASKINER
Jimmy röjgallrar
med sin Vimek
Kombinationen av
eftersatta röjningar och
efterfrågan på bioenergi har gett en ny grupp
entreprenörer.
Text & foto: Pär Fornling
Jimmy Wessel är en av dem
som hoppat på tåget. Han var
en av de första att köpa Vimeks
biokombi-maskin. Den är en
liten skotare framtagen för att
ta ut bioenergi från klena gallringar och eftersatta röjningar.
Det finns flera olika metoder
att hantera de här så kallade
konfliktbestånden.
Manuell röjning, utan att
ta tillvara bioenergi, är den traditionella lösningen.
Vanligast är
en skördare med
någon form av
ackumulerande
aggregat som klipper eller sågar.
Mindre specialmaskiner,
där Vimek är ett helt nytt koncept.
Valet beror förstås på hur
grova träden är.
”
– Jag kallar metoden för röjgallring. I de bestånden jag
arbetar är alternativet oftast att
röja skogen manuellt, vilket är
en ren kostnad, säger Jimmy
Wessel.
– Genom att sälja uttaget som
bioenergi kan det i bästa fall bli
ett plus för markägaren. Den
stora vinsten ligger i att skogen
blir väldigt fin efteråt och det
är bäddat för en lönsam gallring om 10–15 år.
INTRESSET FÖR JAKT ledde Jimmy in på skogsutbildning. Där växte insikten om de
många eftersatta röjningarna.
Efter examen bildade han Wessel Skogsservice i Katrineholm och investerade 900 000
kronor i Vimekmaskinen, som
nu har gått ett
drygt år. Den är
en vidareutveckling av Vimeks
miniskotare.
Maskinens aggregat klipper
av träd på upp till 16 centimeter. Det kan ackumulera flera
... det är
bäddat för
en lönsam gallring
om 10–15 år.
stammar och fung- Genom jakten väcktes Jimmy Wessels intresse
erar också som last- för skogen, nu arbetar han som entreprenör
grip. Aggregatet kan med eget företag.
behandla stammarna
med rotstop mot rotröta, vilket kronor och ett minus på 4 000
är unikt för maskiner i den här kronor per hektar.
lilla klassen. Och maskinen
Avståndet har stor betydelse
lastar knappa tre ton. De kvis- för lönsamheten, det bör helst
tiga träden pressas ihop med inte vara över 300 meter till
lastbankarna.
avlägget. Dessutom avgör grovEfter den här modellen har leken på stammarna, i bästa fall
Vimek introducerat en större är de omkring 10 centimeter i
maskin och på den nyaste mo- genomsnitt och naturligtvis pridellen har klippen ersatts med set för bioenergin.
en kedjesåg.
Jimmy räknar med att ett
fullt lass ger 7–8 kubikmeter
ARBETET BÖRJAR med att flis.
Jimmy klipper fram en väg
och backar in i beståndet. Där- DRIFTEN ÄR relativt billig
efter arbetar han in i beståndet med en dieselförbrukning på
med den fem meter långa kra- under 2,5 liter i timmen. En
nen. Det behövs alltså en väg annan fördel är att maskinen
var 10:e meter.
bara väger tre ton, det gör att
– Eftersom maskinen är den lämpar sig väl för EU-haknappa två meter bred märks gar utan markskador.
knappt vägarna efteråt. Jag de– En del markägare är tvekbiterar 500 kronor i timmen samma till röjningarna efteroch det tar omkring 1,2 timmar som de förväntar sig ett netto,
att fylla ett lass med tre ton, vilket är svårt i många bestånd.
berättar han.
Jag tycker mer man ska se det
– För markägaren pendlar som en investering på sikt,
nettot mellan ett plus på 2 000 säger Jimmy Wessel.
Fotnot: En längre artikel om olika
tekniker för att ta ut bioenergi från
klena bestånd fanns i nr 2–10, sidan 16.
Den och andra tidigare nummer kan läsas på www.atl.nu/skog/viskogsagare.jsp
Aggregatet ackumulerar och
klipper, men det har inga kvistknivar. För att komprimera det
yviga lasset pressas de kvistiga
träden ihop med de hydrauldriva stöttorna.
26
Det lilla klippaggregatet.
Numera finns också en variant
med kedjesåg.
VI SKOGSÄGARE 5/10
STORA DJUR – STORA SKADOR
Ett enda rådjur kan äta upp
till 600 toppskott om dagen.
Stoppa viltbetningen!
På fyra dygn riskerar du alltså att bli av
c l oc o. s e
med 1 hektar. Att skydda nyplanteringar
är lönsamt redan vid 5-7% betning av
toppskotten. Viltbetningsskadorna består
och därför är det viktigt att skydda
nyplanteringar de två till tre första åren.
Vinn kampen mot skador
som kostar runt en halv
miljard varje år!
Betning av toppskotten minskar tillväxten
och ger upphov till dubbla stammar, sprötkvistar och bestående kvalitetsskador ända
fram till slutavverkningen.
Samtliga produkter från Interagro Skog
får användas i miljöcertifierade skogar av
envar utan krav på speciell utbildning.
Läs mer på:
www.interagroskog.se
Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200
Telefax 046-53 208 | [email protected]
JAKT
Norge satsar på
egen granodling
OSkogfrøverket och forskningsinstitutet Skog og Landskap har tagit
fram en ny strategi för förädlingen
av granen i Norge de närmaste 30
åren. God kvalitet, lite röta och
bevarandet av den genetiska
variationen är de främsta målen i
strategin.
Ett annat mål är att göra Norge
självförsörjande på frö till
fjällädelgran, som används till
julgransodling.
… och skapar
statliga röjningsjobb
OFörra året sattes det av 15
miljoner norska kronor i Norges
statsbudget avsedda för bidrag till
siktröjning längs landets vägar.
Bidraget blev en succé och nu vill
Norges Skogeierforbund att nya
pengar till siktröjning ska skjutas till
i år igen. Man ser också gärna att
den subventionerade siktröjningen
blir en årligen återkommande
aktivitet.
Huggarbjässe sväljer
allt under 75 cm
ODen heter Eschlböck Biber 92
och kommer från Österrike. Och
den väjer inte för grövre dimensioner.
Den österrikiska flishuggen har en
inmatningsbredd på 122 centimeter och jobbar med 1000 varv/
minut på traktorns kraftuttag, och
den kan tugga i sig alla stammar
med en diameter på upp till 75
cm.
Men så kräver den också sin
traktor: en dragare med mellan
200 och 400 hästkrafters
motorstyrka rekommenderas.
Eschlböck Biber 92 finns med en
trumma med antingen 10 eller 20
hackknivar. Ekipagets mått (lxbxh)
är 5,9 x 2,5 x 3,7 meter.
I Västerbotten fortsätter jakten som vanligt. Bara två jaktlag, av 204, valde att säga upp sina arrenden.
Foto: Arne Andersson
Få skrämdes av
arrendehöjningar
Sveaskogs höjningar av sina jaktarrenden i norra
Sverige förra året väckte massiv kritik från jägarkåren. Men hittills är det få jaktlag som sagt upp
sina arrenden.
Text: Pierre Kjellin
I början av förra året gick Sveaskog ut med information om
kraftiga höjningar av sina
jaktarrensen i norra Sverige.
På vissa ställen innebar prisändringen en höjnng av arrendet med upp till 300 procent.
KRITIKEN FRÅN Jägareför-
Finlands skogsstyrelse ska spara
OFinlands regering lämnade i
september sin budgetproposition
till landets riksdag. Ett av förslagen
i budgeten är att landets skogsmyndighet (Forststyrelsen) ska få
minskade anslag till sina naturrelaterade tjänster.
Enligt regeringens budgetförslag
ska Forststyrelsens anslag till
naturrelaterade tjänster minskas
med motsvarande cirka 30
miljoner kronor nästa år.
– Nedskärningarna skulle skada
turistföretagens verksamhetsförutsättningar och återspeglas i
landskapens sysselsättningsgrad,
säger Forststyrelsens generaldirektör Jyrki Kangas till finska medier.
28
bundet och jägare i norra Sverige lät inte vänta på sig. Somliga jaktlag hotade att bojkotta
jakten på Sveaskogs marker
och många befarade att en hel
del jägare inte skulle ha råd att
jaga på Sveaskogs marker
längre.
Men nu visar det sig att Svea-
skogs prishöjningar haft en ytterst marginell effekt. I alla fall
i Västerbotten och Norrbotten,
där höjningarna varit som
störst.
AV DE TOTALT 204 jaktlag i
Västerbotten som fått sina
jaktarrendeavgifter höjda är
det hittills bara två jaktlag,
mindre än en procent, som
sagt upp sina arrenden.
Läget är liknande i grannlänet. Marcus Jatko, Sveaskogs
upplåtelseansvarige för jakt
och fiske i Norrbotten, har bara
haft ett fåtal jaktlag som sagt
upp sina arrenden.
N Så mycket har priset gått upp
Snittpriset för Sveaskogs jakträttsupplåtelser
var (räknat i kronor per hektar och år):
Södra Norrland:
I Norrbotten:
Före höjningen (2009): 9
Före höjningen (2009): 4,50
Efter höjningen (2010): 17
Efter höjningen (2010): 10
Västerbotten:
Före höjningen (2009): 6
Efter höjningen (2010): 12
Götaland:
Före höjningen (2009): 76
Efter höjningen (2010): 85
Sveaskogs
prisjusteringar
fortsätter
Inför årets jakt har
många jaktlag som jagar
på Sveaskogs marker fått
sina arrendeavgifter höjda. Men avgiftshöjningar
väntar för desto fler jaktlag.
Arbetet med att omförhandla jaktupplåtelser
är långt ifrån avslutat för
Sveaskog. Hittills har
man på Sveaskog långt
ifrån hunnit med att förhandla fram nya avgifter
till alla jaktupplåtelser i
hela landet. Många jaktupplåtelser återstår ännu
att omförhandla, vilket i
de flesta fall kommer att
innebära prishöjningar.
– Vi gör det här successivt, men det är flera
års arbete kvar innan vi
är färdiga med det, säger
Marcus Jatko, Sveaskogs
upplåtelseansvarige för
jakt och fiske i Norrbotten.
VI SKOGSÄGARE 5/10
www.polarisindustries.com
Självklara
dragare!
NYHET!
Dags att iinvestera i skogsbruket
VVälj då Polari
Polaris. Vi är marknadsledare på ATV,
har troligtvis
g
det
d bredaste tillbehörsutbudet
och ett stort åte
ååterförsäljarnät med verkstäder.
Dessutom erbjuder
erbjju
vi en egen fördelaktig
finansiering och trygg försäkring. Ett enkelt val.
finansiering
VÄLJ TRYGGT
TRYGGT, VVÄLJ MARKNADSLEDAREN
IV
PROGRESS
NG
I
N
R
Y
T
S
O
SERV
XPS 550
Rek pris:
550 X2 119 875 :inkl. moms
Vattentät fritidsjacka
Sportt
Sportsman
S
X2 och XPS har båda kraftfull 549cc motor
med elektronisk bränsleinsprutning (EFI) och effektivt
me
kyl- och variatorsystem. Hög markfrigång,
dubbla a-armar fram och god komfort med
smalare chassi och bredare fotsteg.
Använd dem inom skogs- och lantbruk,
räddningstjänst eller jakt och upptäck
själv hur användbar de är. Sportsman
X2 förvandlar du dessutom enkelt till
en maskin med dubbeldyna och plats
för passagerare. M
Med passagerarsätet
nedfällt har du ssedan möjlighet att
utnyttja flaket till fullo.
fu Sportsman XPS
har progressiv serv
h
servostyrning med anti
kkickback vilket ger u
unika köregenskaper
i svår terräng. Själv
Självklart finns även en
Rek pris:
ma
assa tillbehör som med Lock&Ride är
massa
ta att montera. Kom och upplev dessa
lätta
112 375 :- lät
inkl. moms
råstarka maskiner i absolut toppklass.
Kontakta din återförsäljare för provkörning.
Prospector Pro-S track kit
PT 1500 Timmervagn
Warn vinsch RT 30
Exempel på passande tillbehör. Fler kläder och tillbehör finner hos din lokala återförsäljare.
Trådlös
T
rådlös vinsch radiostyrning
g
Drivaxelskydd
Problem som vindexponering, brist på vatten och
mangan och en snabbt
växande rådjursstam,
stoppar inte Gotlands
skogsägare från att pröva
nytt i jakten på ökad
tillväxt.
Vi Skogsägare var med
när Skogsstyrelsen pratade nya trädslag på den
gamla skogsbruksskolan
vid Fröjel söder om Visby
i våras.
Rådjur är ett stort problem
även för Gotlands skogsägare.
Skogskonsulenten Ingvar
Hansson visar en hårt betad
lärkplanta.
Text & foto: Pierre Kjellin
På länsstyrelsen, som på Gotland tidigare har skött Skogsstyrelsens uppgifter, vill man
få skogsägarna att öka tillväxten i sin skog genom att pröva
nya trädslag. Just nu satsar
man med hjälp av extrapengar
från Skogsstyrelsen för detta
ändamål, med fokus på löv:
– Här på Gotland är vi dåliga
på lövskogsskötsel. Därför har
vi valt att satsa lite extra just på
lövträdsföryngring, berättade
Ingvar Hansson, skogskonsulent
på Länsstyrelsen i Visby för ett
15-tal skogsägare som samlats i
skogen en lite kylig majdag.
EFTERSOM all bördig mark
på Gotland redan är uppodlad
enades man om att ek och övriga ädellövträd knappast är
ett realistiskt alternativ:
– Det har planterats en del ek
här på ön men det har inte varit
så lyckat, den vill inte växa,
berättade Ingvar Hansson och
nämner i stället snabbväxare
som björk, asp och poppel som
lämpligare alternativ.
Men har man väl planterat
asp blir man ju aldrig av med
den sedan, påpekade en kvinnlig skogsägare.
DESTO FLER är frågorna om
lärk och andra barrexoter. Går
det att få dispens för att plantera contorta, frågade någon?
– Ja, du kan räkna med att få
grönt ljus här på Gotland, svarade skogskonsulenten Urban
Svensson.
Men för sitkagranen höjdes
30
Skogskonsulenten
Urban Svensson på
länsstyrelsen visar ett
bestånd av contorta på
den gamla skogsbruksskolans marker söder
om Visby.
T
SKOGSSKÖTSEL
Nya trädslag ska bli
VI SKOGSÄGARE ≤C≥/≤YY≥
ljusning för Gotland
T
ett varnande finger, med hänvisning till torkan och vattenbristen:
– Den ska vi nog glömma på
Gotland, säger Rolf Nicklasson, vd för Liljewalchska
Skogsfonden som äger och förvaltar 2 300 hektar produktiv
skog på ön.
MEN FANNS det något in-
tresse för att pröva nya trädslag
bland de gotländska skogsägarna? Jodå, intygade Ingvar
Hansson på länsstyrelsen när
vi ringde upp honom i mitten
på september.
– En del av markägarna som
var med på skogsdagen har provat att föryngra med lite nya
trädslag, bland annat lärk.
Och på länsstyrelsens skogsenhet fortsätter man med sina småskaliga fältförsök med viltskadeförebyggande vid plantering:
– Vi har stängslat in en bit
plantering, sedan kommer vi att
testa med eltråd på en mindre
yta. Vi kommer också att prova
att bespruta plantor med viltrepellenter av olika sorter, bland
annat med Interagros Servaroll
och Servacol Extra, berättar
Ingvar Hansson.
PRECIS SOM på fastlandet är
det stängsling och viltskyddsbehandling som gäller för att
få upp framför allt lövskog på
ön. Visserligen saknar Gotland
både älg- och vildsvinsstam,
men rådjuren som infördes någon gång på 1980-talet har de
senaste åren förökat sig så
snabbt att de blivit ett stort
problem för skogsägarna. Viltskadorna förekommer över
hela Gotland och mest utbredda är skadorna efter fejning.
”
Den vitryska
granen har finast
stamform.
Han får nyheterna att växa
Sivert Larsson utanför Lärbro på norra Gotland är
inte rädd för att prova nya trädslag. Bestånden av
douglas- och vitrysk gran växer så det knakar. Härnäst vill han prova med lite lärk.
När Vi Skogsägare ringer
Sivert i september låter han
hoppfull om douglasträden.
Men några nya barr har de
inte satt i sommar:
Med 400 hektar utspritt på
flera skiften har Sivert Larsson på gården Stora Vikers
betydligt mer skog än genomsnittsskogsägaren på Gotland.
Han är dessutom intresserad
och provar gärna nya trädarter, men i liten skala.
Och tur är kanske det, för
när Vi Skogsägare följer med
ut för att titta på hans 1,3 hektar stora douglasplantering gör
vi en tråkig upptäckt: på de
flesta av träden är en stor del
av barren bruna.
– DET SER VÄLDIGT kalt
VAD DOUGLASTRÄDEN
drabbats av vet inte Sivert
ännu, men gissar att de fått
sig en knäck av frosten. Den
VI SKOGSÄGARE 5/10
Sivert Hansson framför beståndet med vitrysk gran, som
hittills haft något högre växt än beståndet med vanlig
rödgran.
teorin tror även Urban Svensson, som jobbar med skoglig
rådgivning och lagtillsyn på
länsstyrelsen, på:
– Jag har sett det även på
ädelgranar här på Gotland.
MEN SIVERT BÖR inte oroa
sig, påpekar Urban Svensson,
douglasen sätter nya barr på
sommaren och klarar sig undan med en smärre tillväxtförlust.
De jämngamla bestånden av
vitrysk gran och vanlig rödgran från Emmaboda på var
sida om Sivert Larssons douglasbestånd har dock klarat
sig helskinnade från vinterkylan.
ut på träden, men jag tror inte
det är någon fara med dem.
Jag räknar med att de klarar
sig. Annars tycker jag det ser
bra ut. Träden har växt bra i
år, vi har haft en bra växtsäsong.
Men Sivert räknar med att
barrförlusten ger douglasträden en betydligt sämre tillväxt
i år.
Över lag har douglasen klart
bäst tillväxt, säger Sivert. Men
när det gäller kvaliteten verkar
den vitryska granen mest lovande, den har de rakaste och
finaste stammarna.
Fortsättning sid 32
31
Fortsättning:
SKOGSSKÖTSEL
Han får nyheterna...
Alla ytor planterades 1990 på
höglagd åkermark, en G24 enligt
skogsbruksplanen. Ytorna lövröjdes 1995, 2000 och 2005. Nästa
gallring planerad 2011.
DOUGLAS
Stamantal i dag: 2 300 stammar/ha
Övre höjd: 13 m
Medelstam (cm) - bredd x höjd: 12,1 x 10,7
Bonitet: 149,5 m3sk/ha
Kuberad volym: 160,2 m3sk/ha
VITRYSK GRAN
Stamantal i dag: 2 700 stammar/ha
Övre höjd: 11 m
Medelstam (cm) - bredd x höjd: 11,1 x 9,7
Bonitet: 135 m3sk/ha
Kuberad volym: 137,8 m3sk/ha
SVENSK GRAN, EMMABODA
Stamantal i dag: 2 600 stammar/ha
Övre höjd: 10 m
Medelstam (cm) - bredd x höjd: 10,3 x 9,1
Bonitet: 106,6 m3sk/ha
Kuberad volym: 106,8 m3sk/ha
N Skogsstyrelsen avråder från gödsling
Trots en kronisk brist på näringsämnet
mangan i marken avråder Skogsstyrelsen
skogsägarna från att försöka med gödsling.
– På grund av det höga pH-värdet som
kalkbergrunden för med sig så fastläggs
manganet väldigt hårt i marken och blir inte
tillgängligt för växtligheten i den utsträckningen att det täcker växternas behov.
– Grunden i markkemi är ju att ett ämne
som ligger lågt är begränsande för växtens
upptag av andra näringsämnen. Ett ämne
som det är brist på kan inte kompenseras
av något annat näringsämne, förklarar Ingvar
Hansson på Skogsstyrelsen.
Att tillföra mangan vore praktiskt möjligt,
säger Ingvar, men det skulle förmodligen bli
hiskeligt dyrt:
– I så fall ska man spruta på manganet, till
exempel med flygplan, om det ska ha någon
effekt. Att ge det via markgiva fungerar inte,
förklarar Ingvar. Men bristen på vatten under
växtsäsongen är trots allt ett allvarligare
problem än manganbristen för skogen,
påpekar han.
Samtidigt är tillgången på näring i övrigt god
på Gotland. Den kalkrika marken i kombination med ett tjockt mullager på många
marker gör att det ändå finns en bra
näringsbuffert.
Mera flis med DH flistuggar!
Flistugg DH 910 är mycket effektiv med stor inmatningsrulle och
inmatarband, som ger bra tryck på virket, och därmed jämnare flis. Kan
registreras för 80 km/h. Energisnål, servicevänlig och hög kapacitet är
egenskaper som gör den även lämplig som terminalmaskin. Låg ljudnivå
och riktbar kastfläkt, är mycket uppskattat på sågverken. Finns nu även
som bandgående modell, 910K, för ökad framkomlighet i svår terräng.
Nu även
me
King Pind
!
Flistugg DH 608 Puma
Denna smidiga flistugg har DH 910’s alla
fördelar och kan dessutom rotera övervagnen 270° för att underlätta
inmatning på trånga ytor.
Finns även lastbilsmonterad.
Även
Lastbils-
montera
d!
BILLEBERGA TEL: 0418–44 62 70
www.opsystem.se
ett starkt val!
32
VI SKOGSÄGARE 5/10
$@BH@$TRSDQW
EQÉMNR@MMNKHJ@
$DKADS@K@
LÉM
C@BH@RD
!KKSCTE×QJMHOO@QLDCDMÇJS@W5SNLOQHRK@OODM
"QÇMRKDE×QAQTJMHMFUHCAK@MC@CJ×QMHMFKJL6W"DMRHM#/TSRKÇOOFJL6W"DMRHM0QHREQÉMJQHMJKLNLR
2DM@TKS"HKKÉM"HKOQHRJQHMJKLNLR-ÉM@CRJNRSM@CJQHMJKLNLRA@RDQ@COÉnM@MRHDQHMFLDC2DM@TKS"HKKÉM2ÇMS@DɉQÇMS@
LÉMJNMS@MS2×QKHFQÇMS@34)"/2C@F@Q)MF@@UFHESDQ,NJ@K@@UUHJDKRDQJ@ME×QDJNLL@
Hur skulle LRF Skogsägarna kunna hjälpa ett land
som Kenya att minska
sina koldioxidutsläpp?
Genom att hjälpa landet
att få fart på sin skogsodling, förstås!
Vi Skogsägare träffade
Lennart Ackzell, som varit
i Kenya för att berätta om
hur vi organiserar våra
skogsägare i Sverige.
Text: Pierre Kjellin
Foto: LRF Skogsägarna
När det gäller skövlingen av
världens skogar är det inte det
privata ägandet som
är problemet, säger
LRF Skogsägarnas internationelle samordnare Lennart
Ackzell.
– Den anonyma statliga skogen, som
tillhör alla och ingen, det är
där vi ser de stora avskogningarna i dag i världen.
– Det är genom att ge de lokala skogsbrukarna rätten till
skogen och rätten till inkomsterna som vi kan få bukt med
den stora misshushållningen
med skog i världen.
DÄRFÖR VAR Lennart Ackzell och kollegor från LRF
Skogsägarna och Norra Skogsägarna i Kenya i somras för att
hjälpa kenyanska bonde- och
trädodlareföreningar att organisera sig.
Ett stort problem i Kenya är
att en stor del av skogsmarken
är statligt ägd och att den inte
sköts:
– Man hugger buskar och
träd och gör träkol som man
säljer. Och så struntar man i
återväxten.
– SÅ HAR DET varit. Men
2005 ändrade man på lagstiftningen. Lagstiftarna såg en
möjlighet att få igång ett riktigt skogsbruk genom böndernas försorg. Så bönderna har i
dag rätt att avverka skog.
Någon äganderätt i svensk
34
Kenya
”
Folk börjar
inse att skog
är en ”cash crop”.
Foto: Marie Henningsson
BISTÅND
LRF hjälper bönder
Trädodlaren Bernard Masake visar sin plantering för
Svarte Swartling, förtroendevald i Norra Skogsägarna.
Lennart Ackzell.
bemärkelse är det inte fråga
om, men det är inte heller avgörande, menar Lennart:
– Det spelar ingen roll om det
är ett faktiskt ägande eller inte,
bara brukarrätterna löper över
tillräckligt långa tider.
ATT HJÄLPA Kenyas bönder
och småbrukare att komma
igång med skogsodling är även
ett exempel på handfast bistånd.
– I Kenya prioriterar många
att ha råd med skolgång för barnen. Den stora drivkraften för
de flesta av de skogsbönder vi
träffade där nere är att få ihop
pengar till att sätta sina barn i
skolan.
Och efterfrågan på virke och
trävaror i Kenya är god redan i
dag:
– Man använder skogen i första hand för energi. Nästan all
hushållsenergi kommer från
träkol. Det går åt mycket ved,
som är en viktig råvara för
hela industrin. För både teindustrin, kaffeindustrin och sockerrörsindustrin förbrukar
mycket energi. Olja är för dyrt,
så de försöker köpa in ved
i stället. Sedan finns det massafabriker och sågverk.
DESSUTOM använder man
VI SKOGSÄGARE 5/10
i Kenya
ad 100002342-01
:[[Z`i^kidX]
b^a_Žk~ca^\i
Svenska Skogsplantor lanserar ett nytt beläggningsskydd för att skydda skogsplantor mot
snytbagge. Skyddet heter Conniflex och kan liknas
vid en skyddsväst av lim och sand.
Conniflex innehåller inga insektsdödande kemikalier
men har lika stor skyddseffekt.
Med ett tvåårigt skydd behövs bara en behandling.
Ett klokt val för dig och din skog!
Kontakta oss för mera information om plantor och
föryngringstjänster.
mycket rundvirke i husbyggandet, berättar Lennart, ofta små
dimensioner som man bygger
de enklare husen på landsbygden med. Resultatet är virkespriser som är mycket högre än i
Sverige, både i huvudstaden
Nairobi och på landsbygden.
– Och vetskapen om detta
sprider sig i Kenya. Folk börjar
inse att skog är en ”cash
crop”.
VI SKOGSÄGARE 5/10
Detta har bidragit till att
vända utvecklingen för Kenyas
kvarvarande skogar, som i dag
växer i omfång.
– Och snart börjar det komma ut mycket virke på marknaden. Och då är den stora risken,
inser alla, att det är den som har
råd att ha en lastbil som tar
hela vinsten. Därför tänker
bönderna att man måste börja
organisera sig bättre.
J[b&--'#)++)++mmm$iae]ifbWdjeh$i[
35
Foto: Sveaskog
Ny ekopark i Hälsingland
Träd fram –
ge oss din idé!
Du som har skog har ett stycke framtid
i dina händer.
Nu mobiliserar vi alla Sveriges ägare av
små och stora skogar för att tydliggöra
skogens potential för hela vårt land.
Vi ska se till att alla förstår vilken resurs skogen är i det hållbara samhället.
För att lyckas ännu bättre behöver vi
nya krafter.
Vi behöver dig som har tankar och
idéer om framtiden.
Vi behöver dig som vill skapa en
levande och dynamisk landsbygd och
ett skogsbruk i framkant.
Vi behöver dig som vill förändra och
göra skillnad. Och vi behöver dig nu!
Skicka dina idéer till:
[email protected]
Lantbrukarnas Riksförbund,
Medlemsservice 020-44 44 33, www.lrf.se
36
Den 23 september invigde
Sveaskog 2 700 hektar ny ekopark tre mil norr om Edsbyn i
sydvästra Hälsingland.
Skogsområdet ”Grytaberg” är
ett stycke typisk hälsingenatur
med skogklädda berg, forsar,
sjöar, ängar och vidsträckta myrar. I ekoparken finns gott om
tallar som bär spår av upp till
5–6 skogsbränder. Här finns
också flera 1800-talsgårdar
där de gamla kulturmarkerna
fortfarande hålls öppna.
I ekopark Grytaberg uppehåller sig också alla de fyra
stora rovdjuren – varg, björn,
lo och djärv.
Massivträ dålig affär för Moelven
OEfter sex års verksamhet
tänker norska Moelvens
dotterbolag Moelven Massivtre
A/S kasta in handskarna.
– Efter flera års drift med
betydande kapitaltillskott från
ägarna har vi dessvärre inte
lyckats få lönsamhet i driften,
säger Moelven Massivtres
styrelseordförande Åge
Holmestad i ett uttalande
till norsk media.
I första hand letar man efter
någon köpare av dotterbolaget
som vill driva hela eller delar av
verksamheten vidare. Om ingen
köpare finns kommer Moelven
att genomföra en kontrollerad
avveckling av massivträverksamheten. Moelven Massivtre
tillverkar byggelement i massivträ
för husbyggnation.
Björntätt
i Strömsund
Samtliga i familjen har förstås sett
björn.
Skogarna
runt
Att björnar ofta
Strömsund i norra
korsar familjen HolJämtland hör till de
ters gård syns tydligt
nere vid vattnet, där
björntätaste områdena i Sverige. Det
djuren trampat upp
kunde Vi Skogsägaen stig tvärsigenom
re se med egna ögon
en smal skogsridå
vid ett kort besök i
mellan två gärden.
september.
I somras uppI byn Klövsand,
täckte de en björn
cirka två mil norr
som stod och mumom Strömsund, ser Björnspillning.
sade på ett älgkdaFoto: PIERRE KJELLIN
man spår av björn
ver på ett gärde
nästan varje dag.
nära gården.
– Det ligger ofta ny björnskit
Men att ha björnsällskap så
på backen varje morgon man nära inpå huset var de måttligt
går ut efter tidningen, berättar roade av, så älgkadavret frakPetter Holter som bor med fa- tades upp till skogen någon
miljen på en gård alldeles nära kilometer bort, berättar Petter.
PIERRE KJELLIN
Ströms Vattudal.
Skogens bästa
kunskapskälla
www.kunskapdirekt.se
VI SKOGSÄGARE 5/10
Skogsmarknaden
För annonsering, ring Ronny Gustavsson tel 08-588 367 97, Mårten Bäck tel 08-588 367 38
eller Birgit Emilsson tel 040-601 64 55. Annonsmaterial: [email protected]
BEG FYRHJULINGAR!
Fröling Flispannor
FRI FRAKT INOM SVERIGE
Biovärmesystem
i Småland AB
köper Du genom
Även nya fyrhjulingar
samt ett stort urval av tillbehör
till bra priser.
Ladda ner broschyr!
www.biovarmesystem.se
Tel 0383-188 90
3UNDSVALLs&AX
WWW.FRITIDSDEPAN.SE
Ring oss vid köp av traktorer,
maskiner eller griplastare
Skopor, pallgafflar och kranbommar
säljes till fördelaktiga priser.
Anders Bil & Maskin AB
Tel 0495-202 80, 070-606 12 23
www.anders-bilmaskinab.nu
Pollenallergiker?
Bli medlem du också
astmaoallergiforbundet.se
Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant
Hjälp WWF
i kampen
för att
bevara
naturens
rikedom.
För mer info: www.vimek.se eller 0933-135 15
Vimek 620 Minimaster
Vimek 608
Vimek 404 T3
Vimek 606 TT
Vimek 608 Biocombi
Marknadens bredaste maskinprogram
Det är ingen slump att Vimek kan erbjuda unika produkter som gjort oss marknadsledande när det gäller
lätta maskiner för det skonsamma skogsbruket. Genomgående för våra maskiner är låga driftskostnader,
kostnadseffektiva samt skonsamma mot skog, mark och miljö.
Visa ditt stöd
Ring
08-624 74 00
Världsnaturfonden WWF
Postgiro 90 1974 - 6
Återförsäljare: 0+(+11.- 1*(- %%:09+,'3+2
7$* 1*(-(,,$0!5;-*;/(-&
1*(- +*;/(-&
7(120;,1 ++0(-&13//#0 & 20(-$'.+,
7 / ! ++12 ' ,, 0
2$% -$011.-);0*+(-&$
7 1*(-60, $02(+.-11.-(+ %.01
72(&1 1*(-(2
(-# 1*(-9+41!5-7(++$ 1*(-3-#14 ++
70 *2.0"$-20 +$-.0 38
www.wwf.se
VI SKOGSÄGARE 5/10
Ett urval av våra objekt:
Sydväst Växjö
140 ha med god tillväxtpotential.
II—
I
—
Helautomatisk
NYHET!
Vedhantering!
Vedprocessor
Snabb - Säker - Effektiv
1m3/min
Ny knivdesign
och nytt längdregleringssystem
Vi visar vägen...
till en lyckad försäljning!
Bo Pettersson
Uppsala
018-374 375
Björn Målsäter
Uppsala
018-374 375
Anders Nyhlén
Borås/Varberg
0320-395 20
Anders Nilsson
Hässleholm
0451-824 00
Anders Jonsson
Lidköping
0510-604 10
Tor Sigfridsson
Falköping
0515-72 16 30
Örjan Hansson
Jönköping
036-440 04 05
Gunnar Grenholm
Hudiksvall
0650-74 33 43
Johan von Arnold
Nyköping
0150-300 05
Bengt Folkesson
Ronneby
0457-178 35
Ny effektiv utmatningstransportör
Lågt effektbehov
Passar alla traktorer
Även lämplig
för sågytor
Specialisterna på jord och skog!
Lägg långved på inmatningstransportören. Maskinen sköter
resten. Matar in, kapar/klyver och lastar.
Allt medan du lägger på ny långved
yr
rosch
För b mation
r
o info
Dahlberg Maskin AB
Tel 0612-503 62
PROFESSIONELLA EGENDOMSMÄKLARE NÄRA DIG!
www.egendomsmaklarna.se
CG NORD AB
www.cgnord.se
Tel: 0321-50053
Prisvärda vagnar - ATV / Bil
Stenspräckarkilar fr 159 sek
Tälthallar i alla storlekar
Smartaste vedmaskinen för
grävmaskin.
Grävaggregat till traktorn
VI SKOGSÄGARE 5/10
39
VEDPANNA
SPARA PENGAR
Genom att välja rätt bränsle. Att värma
upp en villa som förbrukar
25 000 kW timmar/år kostar:
El
Olja
Problem med oljeläckage i
Hydraulsystem?
Servostyrning?
Växellåda?
Automatlåda?
Vevaxeltätning?
Konverter?
ORION 288 Tätningsrekonditionerare
Fjärrvärme
Pellets
tätar läckande tätningar av gummi t ex o-ringar och packboxar
i alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent.
Bergvärme
27 500:-
20 500:-
13 750:-
12 500:-
Tel: 0660-29 70 50
Hemsida: www.orionoljor.se
Email: [email protected]
6 250:-
Veto har mer än 50 års erfarenhet av
bioenergi. Det självklara valet för dig som
vill ha frihet att välja bränsle.
Plan- och släntklippare
- en av marknadens kraftigaste!
Mer info
www.sp.se
VETOMAT 500 liter
Villabrännare för max 40 kW
som lämpar sig för alla
biobränslen såsom flis, spån,
briketter, pellets och torv.
I en normalvilla räcker en
påfyllning 5 dygn under vintern
med pellets.
VETO 8
8 000-11 000 liter
Brännaren med större
bränsleförråd.
Effekter
40-160 kW med
kraftig matarskruv som går att
förlänga upp till 4 m från förrådet.
Matning med fjäderomrörare.
Testa
oss!
"$
"%(slagor 1,9 kg)
"$$
"# #
# " %
"!$
$
För öppna landskap
nu även för uthyrning!
26.000:inkl moms
Mollepannan AB
Acktjära 2209, 821 91 Bollnäs
Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52,
fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se
ÅTERFÖRSÄLJARE:
DOROTEA Lajksjö Energi & Miljö 0942-310 50, 070- 341 74 59
FALKENBERG Glommens Rör & Mek 0346-925 50, 070-544 32 18
GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40
HARMÅNGER Nordanstigs Energiteknik 070-291 97 45
JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservce 036-313 240
KALMAR FS Effektvärme 0480-47 33 86
KARLSTAD Solbergs Gård 070-646 36 64
KUNGÄLV Johnssons El 0303-540 11, 070-541 63 96
LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41, 070-394 30 58
LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-296 160, 070-674 09 97
RONNEBY Stjärnprodukter Energi & Motor AB 0457-100 00, 0739-242 417
SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-340 197
ULRICEHAMN Ulricehamns Rörtjänst 0321-100 60, 070-531 79 89
VINGÅKER Ving Bioenergi 070-834 03 90, 070-642 40 12
VÄXJÖ Sagebrants Skog- & Handel AB 0703-258 205, 0703-250 100
ÅRE Temab Mekan AB 0640-410 91
ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA-bygg 070-329 36 07
Vednätsäckar
till EUR pall, 40, 60 L
Prisex: 40 L packlåda
+
1 000 nätsäck 3 200:även storsäckar
Tel 0410-33 10 55
0708-40 11 33
www.ino-q.se
SÅGKAMPANJ
Dolmar 5105H
NU 6495:(se test i Norra skogamagasinet)
HVA346XPG
NU 7995:HVA355FXT
NU 9495:HVA345FX
NU 7995:Dolmar röjsåg
NU 6995:-
Legenden är
tillbaka
Dolmar 115i
oöverträffad
kvalite i över
20år!
NU 4950:-
VÄRMECENTRALER
Helt kompletta 30 kW–8 MW
GENERALAGENT I SVERIGE
45 kW
Ingen demontering krävs!
Flis
40 000:-
Molle
Miljögodkänd
50 cm.
vedlängd
Handla oregons sågkedjor & kläder till
bästa pris hos oss.
Prisex: 2 kedjor samt
1 svärd (13”) 399:Moms ingår. Vi firar snart 31 år!
Nyhet!
Helautomatisk
askutmatning
Tel 0511-540 19
www.sibro.se
Postorder i 30 år!
40
VI SKOGSÄGARE 5/10
Wimmer bandsåg
Stor proff bandsåg m/100 mm sågblad - stasjonær
1,10 x 1,30 x 9 m stokk-kapasitet
Hydraulisk stokkhåndtering - fjernbetjent
- perfekt skurresultat. Markedets stärkaste sågramme.
Mange forskjellige utstyrsnivåer tillpasset ditt behov.
Stasjonær modell 9 m, rimeligste utstyrsnivå - pris
DVD
Beställ
! " ! #
Nkr.
599.000
rimeligste
tlf. +47 45039404
[email protected]
www.miljosaga.no
SKOGSFASTIGHETER SÖKES
VEDHANTERING
Inför hösten söker vi nya fastigheter i alla storlekar.
Priset på skogsfastigheter har aldrig varit så högt som nu.
Skånegårdar är fristående från alla intresseorganisationer
och arbetar utifrån uppdragsgivarnas bästa.
Vi marknadsför fastigheterna även internationellt.
s 45 års erfarenhet av hanteringsutrustning.
s Nu även småskalig hantering.
s Kraftiga konstruktioner och flexibla lösningar.
s Stegmatare, lagringsbord mm.
Kontakta oss gärna för ett resonemang och kostnadsfri
värdeuppskattning.
Peter Olsson
Skogsmästare
Kristianstad
[email protected]
0705-54 24 49
Stegmatare
- gör jobbet
lättare
Mikael Sjöberg
Lantmästare
Jönköping
[email protected]
076-768 81 13
Huvudkontor: Lund 046-19 04 40
www.skanegardar.se
Tel. 0502-175 40 s Fax. 0502-145 21
www.ipab.se s [email protected]
LANTEGENDOMAR: FÖRMEDLING, RÅDGIVNING, VÄRDERING
Snickerimaskiner till specialpris
Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med
räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling.
Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning
för precis justering och god stabilitet på planbordet.
Direkt
fr
import ån
ören
Pris 8 796:exkl moms
Fraktfritt
Plan- och rikthyvel
PT310
Motor 400 V 2,2 kW/3 hk
Kutterdiameter 70 mm
Varvtal kutter 5 000 rpm
Matningshastighet 7 m/min
Spånstos 100 mm
Rikthyvlingsbredd 310 mm
Bordsstorlek 1 040x312 mm
Planhyvlingsbredd 305 mm
Planhyvlingshöjd 200 mm
Vikt 175 kg
Artikelnummer 104030
Södra vägen 3, Box 102, 383 23 Mönsterås
Ordertel 0499-143 19, Fax 0499-140 66
14.30
Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-16.00
Besök
internet:
http://www.duabhuset.se
Besök
ossoss
på på
internet:
http://www.drift-underhall.se
VI SKOGSÄGARE 5/10
Industrispånsugar av högsta
kvalitet till specialpriser
Kombinerad, kraftig och professionell för såväl
Rejäl trefas, försedd med 400 volts 3 hk elmotor
stycke- som serie-produktion med vikningsbara bord samt gjutjärnsbord (riktbord och planbord),
i gjutjärn och med hela 410 mm hyvlingsbredd.
matarvalsar tillverkade i stål.
Pris 3 196:s
exkl mom
DUAB
FM230-L1
Plan & rikthyvel DUAB ML394Q
med långhålsborrsbord
Plan- & rikthyvel
DUAB ML392B
Motor 400 V 3 kW/4 hk
Kutterdiameter 95 mm
Varvtal kutter 4000 rpm
Matningshastighet 8 m/minut
Spånstos 100 mm
Riktbord 1050x250 mm
Max hyvelbredd 250 mm
Planbord 600x250 mm
Varvtal kutter 4000 rpm
Pris 5 196:s
Pris 1 116:s
Antal stål i kuttern
exkl mom
exkl mom
3 st 250x30x3 mm
Kutterdiameter 75 mm
Bandsåg DUAB BAS 470
Matningshastighet 8 m/min
Max såghöjd 285 mm
Max planhöjd 180 mm
Motor 400 V 1,5 kW/2 hk
Max hyvlingsdjup 5 mm
Artikelnummer 100674
Rikthyvel
Max hyvelbredd 410 mm
Max hyveldjup 5 mm
Bordsstorlek 1600x440 mm
Planhyvel
Max hyvelbredd 410 mm
Max hyvelhöjd 220 mm
Max hyveldjup 5 mm
Bordsstorlek 750x410 mm
Vikt 440 kg
Artikelnummer 108578
6:Pris 17 59
s
exkl mom
itt
Fraktfr
Beställ vår
nya produktkatalog 2010
eller se vår
hemsida
www.duabhuset.se
Vikt 148 kg
Artikelnummer 100585
Specialerbjudande på plan& rikthyvlar, spånsugar,
kombimaskiner, div storlekar!
kap 1 050 m3/h
Artikelnummer:
107680
Pris 7 196:s
exkl mom
Fraktfritt
Med reservation för tryckfel
och valutaförändringar.
DUAB 300S
kap 3 000 m3/h
Artikelnummer:
108812
Pris 1 596:s
exkl mom
DUAB
FM300
kap 2 000 m3/h
Artikelnummer:
107679
Yt-& kantbandputs
DUAB MM-2315
Kraftig,oscillerande Pris 4 60 0:bandputsmaskin
exkl moms
försedd med ett
kraftigt och långt
arbetsbord i gjutjärn
som är höj- och sänkbart.
Motor 400 V 1,5 kW/2 hk
Bandstorlek 152x2515 mm
Artikelnummer 102394
41
%OL
/LYVYLNWLJ
Bli regelbunden givare
på cancerfonden.se eller
ring 020-59 59 59.
Vi tänker besegra cancer.
Vill du vara med?
Skydda gårdens mindre
fordon och maskiner med
säkra dörrar från EAB.
Förädla Ert virke på Kara sågverksmaskiner.
Vänd Er med förtroende till oss!
Tillverkas av varmförzinkat
stål efter dina önskemål
och mått.
Vi har lösningen för Er, kontakta oss!
Läppeställaren AB
Läppe, 643 95 VINGÅKER
Tel 0151-601 65,
070-659 46 70
Ring oss gärna eller
gör din förfrågan via
www.eab.se
Dahlberg Maskin AB
Frök 1671, 870 52 NYLAND
Tel 0612-503 62,
070-605 56 53
KARA Finland Tel +358 2 436 0500 Fax +358 2 438 3984
www.kara.se
333 33 SMÅLANDSSTENAR
!
T E L 0 3 7 1 - 3 4 0 0 0 w w w. e a b . s e
"# $ % & $
.&/0) -, &( *' 1 %
12 TIMMERMATARE
7
"#" )''(
Från små timmermatare
till stora anläggningar
3" 4
"# 4"
< Andra produkter:
Större matarbord
Längdtransportörer
Sorteringslinjer
Sågintag
Stockvändare
Hydraulaggregat
Automation
Nyhet!
Stegmatare med enkel pålastning
Kan även fås med tippande pålastning
eller ställas efter ett stort matarbord
Logcon Eesti Oü
Tel 070-652 38 18
+372-566 144 05
www.logcon.se
Markus Edlund
Myckelgensjö
0661-220 00
070-203 34 84
www.messmide.se
42
!
"#
""
7 2" ..
"
#
7 8) '5) 1 5 < Nya boggiband 400 & 500
01*.* . 2 +
*
"#" )''(
9: 5'
* " Mönster nr: 80584
[email protected]
7
! (
1 0 08 .5
))
Raka sågstockar som krokiga vedstockar.
Vi matar dem en och en, 5-70 cm grovlek
SÅGVERK, PAPPERSBRUK, BRÄNNVED
" "* +
,
-"
.
" "//
"#" ''(
*3))8
5' % Högkapacitetsanläggningar
Mottagningstransportör
med enkel och effektiv
accdeleration utan drivrullar
SPECIALIST PÅ TIMMERHANTERING
Logcon Hortinorr ab
&'
"#" %''(
B ' 5 )5 4(
"
9
)% 2
* " .
:'(
;&5 . "#
$ % &''()
*3(( 4 )5 "#" )''(
*+, =<'8 8 9>58
*>5)8 ?5
@5)2 % "AAA (
!
"#$
"#" %&'(
#
1 ( $03( 4 '5 & '
&''()6 5 5 "
.
"" 2 $0
#"*"
* . 6
!"#" $%&
me Renov
dH
alv era
må
nar
www.atl.nu/skog
Brodd till boggiband
18x45x40 mm härdat borstål
70 st Endast 1198:- 1098:Inkl frakt inom Sverige. Exkl moms
Två tidningar - samma sida
VI SKOGSÄGARE 5/10
Ecosågen Twin 400
RÅGÅNGSSTOLPEN MED MÅNGA
ANVÄNDNINGSOMRÅDEN!
Mobilt eller
eller stationärt
stationärt enmanssågverk
enmanssågverk
Mobilt
Dåligt markerade fastighetsgränser försvårar och fördyrar allt arbete i
skogen. Se därför över och rusta upp
fastighetsgränserna nu, medan de
gamla markeringarna syns.
www.ntf.se/konsument
För mer
information
ring oss på
0371-510910
al
in
e
Li t
en
Se Video på vår hemsida
KEBAstolpen
finns numera
i 2 utföranden.
Or
ig
n
pe
st
ol
lp
to
KE
BA
NTF Konsument hjälper
dig att välja trafiksäkert!
4 sågklingor
Nyhet
KEBAstolpen Lite
Ny lättviktsstolpe i
glasfiberarmerad plast
som lätt kan bäras med
i skog och mark.
KE
BA
s
Valet är ditt
Perfekt som:
-Rågångsstolpe
-Markering av basväg
-Elstängselstolpe
-Snöstolpe
-Markering av
vandringsled
-Markering
av jaktpass
“Quattro”
ntverk
Inbyggt ka
KEBAstolpen Original
En beprövad och rejäl
stolpe tillverkad i en
kombination av galvat
stål och plast.
www.ecosagen.se
Tillbehör:
Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd
Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm
Tel 0499-102 41
070-244 75 40
Väggrindar och skyltar
Älgtrac och
Combitrac
Reservdelar och
service till din maskin
hittar du hos oss.
Komplett reservdelslager.
Snabba leveranser.
Bo Arnesson AB
680 60 SYSSLEBÄCK
070-399 17 00
RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE
Info och video på
www.lotico.se
Kampanjfest!
Proffsverktyg från Pellenc
Selion stångsåg passar till
mycket inom skogsbruket. Att
röja i rätt tempo, göra bra stamval, bra stamkvistning, inte
stressad av sågen. Röja utmed
åkerkanter o beten, göra körvägar för lastbil o sko- t a r e .
Toppa tallar och lövträd till viltbetningsmat.
I röjningar med långa
gångavstånd är denna elröjsåg att föredra. Kraftfullt
litiumjon-batteri med lång
driftstid.
Stångsåg
Längder:
1.30, 2.0 och
3.0 meter.
Avgas-,
buller- och
vibrationsfri!
Tel. +46 (0)414-242 60
EN INVESTERING I RÄTT OCH
ROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR
DU ALDRIG!
# !#
Se vår hemsida för mer info & erbjudanden. Gäller så långt lagret räcker
Flexibelt maskinkoncept för
skonsamt skogsbruk
Tel 0565-920 90
[email protected]
61.520:exkl. moms
www.pergonova.se
Skördaraggregat
Skördaraggregat BJM 350 bygger på
stegmatarprincipen. Detta tillsammans med
uppbyggnad på enkla och driftsäkra
komponenter, gör att aggregatet lämpar sig
att monteras på flera olika typer av basmaskiner, som t e x jordbrukstraktorer, skotare,
grävmaskiner och traktorgrävare.
Vid köp av en Gladiator,
bjuder vi på plogblad
eller hasplåt
Röjklinga
(#%
%#!
"! #%!!
Pris från 42 300:Moms och frakt tillkommer
Till vårt sortiment hör också BJM Röj
-aggregat 80 som är ett lätt röjaggregat för ledningsgator och vägkanter,
men som även kan användas för
skogsröjning.
Kontakta oss för mer information!
Kampanjpris
Allroad 500 Black Edition
2% !444, 5 , .-+-..0 5 , VI SKOGSÄGARE 5/10
Tel 0528-700 00,
kvällar 0528-700 11
www.bjmmaskin.se
39.120:-
fr.
(ord. pris fr. 41.920:-) exkl. moms
Körs på vanligt B-körkort
Delivered by
43
ad 100002966-01
NR 6 2010
TEMA
UTBILDNING & EKONOMI
Utgivning 16/12
Sista bokningsdag 15/11
Sista materialdag 19/11
Kontakta
Birgit Emilsson
Tel 040-601 64 55, fax 040-601 64 49
[email protected]
Ronny Gustavsson
Tel 08-588 367 97, fax 08-588 369 79
[email protected]
Hydraulvinsch
Dragkraft 1400/1700/2200 kp.
Manuell och radiostyrd.
Enkel montering på alla kranar.
Växellåda
Växellåda med upp, nerväxling eller
enbart som vändlåda till t ex såverk
ad 100002792-01
fläktar, vattenpumpar,
generatorer
m m upp till 100 kW.
Hydraulsystem
Pump med växellåda.
Slangsatser och tankar.
Kugghjuls- och kolvpumpar.
Flöde upp till 240 l/min.
Älginferno
Skräckhistorierna från
älgskövlade tallbestånd
runt om i landet duggar
tätt. Kan det bli annat än
energived av sådan skog?
Följ med på ett besök
i ett norskt bestånd –
femton år efteråt, och
med en i dag nöjd markägare.
Text och foto: Anders Hals,
redaktör Skogeieren
Översättning och bearbetning:
Pierre Kjellin
1995 kontaktade en uppgiven Terje
Graver de norska skogsägarföreningarnas tidning Skogeieren.
Han ville visa förödelsen efter älgarnas härjningar bland ungtallarna.
I fjol hörde Terje av sig igen – nu
betydligt hoppfullare. Läs Skogeierens sällsamma berättelse om
älginfernot som i dag är ett bestånd
i fin utveckling:
Vintern 1994-1995 gick älgarna
hårt åt tallskogen på många håll i
Norge. En av de drabbade skogsägarna var Terje Graver som har sin
skog utanför Notodden, cirka 40
mil sydväst om Oslo.
Terje Gravers skog ligger i ett
område som är välkänt för sin osedvanligt fina fura. Tragiskt nog såg
det för 15 år sedan ut som att älgen
hade betat sönder all tall för årtionden framöver. Ett resultat av den
hårda älgbetningen blev att avskjutningen av älg i området fördubblades.
det före, och efter, gallringen. Vi
följde med Terje.
Terjes filosofi efter den förödande älgbetningen var att aktivt utnyttja såväl geografin som älgens
närvaro i skogen vintertid.
TERJE TYCKTE ATT det kunde
vara värt ett försök att gallra i sina
älgskadade tallbestånd, för att skapa lite foder åt älgen. Men han ville
göra det så sent som möjligt på
hösten, innan snön ligger alltför
djup. Han ville nämligen att topparna på de bortgallrade träden
skulle vara lätt tillgängliga för
älgarna.
I ett älgbetat tallbestånd som för
femton år sedan i det närmaste var
dödsdömt hade älgarna efter gallringen möjlighet att kalasa på de
bortröjda topparna på marken.
NÄR SKOGEIEREN i våras besökte Terjes älgskadade tallskog
för att ta de sista bilderna möttes vi
av stora mängder bortröjda stammar på marken, där allt vad toppar
och skott heter var helt uppätet av
älgen.
De stående trädens toppar är i
dag utom räckhåll för älgarnas mular och räddat från fortsatt älgbetning. Det gömmer sig förstås en hel
del kvalitetsfel i de två nedersta
meterna på rotstocken i Terje Gravers tallar.
Kanske kommer de också att utsättas för en del fejning under åren
som kommer. Men topparna är räddade och i resten av stammen bör
virkeskvaliteten kunna bli densamma som i ett icke älgskadat bestånd.
EXEMPLET TERJE GRAVER är
ÅREN GICK. Så, en höstdag i fjol,
ringde Terje igen. Han bjöd in
Skogeieren att följa med ut i skogen
och hitta stället där vi 1995 fotograferade älgskadorna. Han skulle
gå in och gallra och tänkte att det
kunde vara en god idé att – nu, 15
år senare – ta några bilder i bestån-
värt att lägga på minnet. Här har
man tack vare en älgförvaltning
som säkrat kraftigt ökad avskjutning av älg, en markägare som utifrån sina praktiska kunskaper från
jakt och skogsägande räddat sin
egen skog och även bidragit med
foderproduktion åt älgen.
Hydraulik
Kranventiler manuella
servohydrauliska eller
elproportional.
Kylare och filter. Slang och kopplingar.
Tel 0381-710 10 | www.weimer.se
44
Det finns omkring 120 000 registrerade skogsfastigheter i Norge, d.v.s
fastigheter med minst 12,5 hektar produktiv skogsmark.
Det finns 8 regionala skogsägarföreningar organiserade i huvudförbundet
Norges Skogeierforbund. Skogsägarföreningarna har i dag ca 39 000
medlemmar. Genomsnittsfastigheten bland Skogeierforbundets medlemmar
ligger på cirka 60-70 hektar.
VI SKOGSÄGARE 5/10
N Så har tallskogen förändrats
1995
2009
Så här såg tallföryngringen ut en höstdag för 15
år sedan. Tallskelett som inte ser ut att duga till
mycket annat än störar till höhässjor, och en allt
annat än nöjd och belåten Terje Graver. Lägg märke
till den hårt älggnagda tallen till vänster i bildens
förgrund.
2010
Här är både tallföryngringen och skogsägaren 14 år
äldre. Terje sitter på samma sten som i bilden tagen
1995, och till vänster i förgrunden på bilden syns
samma tall som 1995 var älggnagd i toppen.
Nu är skogen gallrad. Samma sten och samma tall
till vänster som på bilderna här till vänster, men
beståndet är lite öppnare och ser – med undantag
för en del döda träd – ut som ett normalt gallringsbestånd.
”För många skogsägare är jägare”
Anders Hals, redaktör
för de norska skogsägarföreningarnas
tidning Skogeieren
besökte skogsägaren
Terje Gravers älgbetade tallföryngringar
1995, 2009 och i år.
Han blev imponerad
av Terjes arbete.
VI SKOGSÄGARE 5/10
– När jag besökte Terje hösten
1995 var det regn och nästan
snö i luften, en väderlek som
knappast gjorde känslan av
framtidsoptimism större för
Terje den dagen. Men jag blev
verkligen överraskad när jag
besökte platsen i fjol höstas,
berättar Anders Hals som
tycker att Terje gjort ett fantastiskt jobb med sina sönderbetade tallföryngringar.
– Det var också helt otroligt
att se hur effektivt älgarna hade
betat av all mat på de stammar
som hade röjts bort och låg på
marken.
Älgbetning är ett både omfattande och gammalt problem även
Foto: arkivbild
i Norge.
Älgbetning är ett både omfattande och gammalt problem
även i Norge. Problemen med
älgbetad tallskog har traditio-
nellt varit störst i Hedmark och
Östfold i sydöstra Norge, men
har förflyttat sig västerut och är
i dag omfattande även i skogsområdena väster om Oslo, berättar Anders Hals som själv är
skogsägare och skogligt utbildad.
– Problemet är väl egentligen
att alltför många skogsägare
också är jägare. Det har gjort
att motståndet mot täta älgbestånd i skogsägarkretsar inte
alltid är så stort och att jägarnas
önskan att ha många älgar att
skjuta vinner gehör, säger Anders Hals.
45
SKOGSSKÖTSEL
blev gallringsskog
KRÖNIKAN
Framtiden är upp till oss
T
ack för förtroendet!
Från halvårsskiftet har jag fått
förtroendet att vara ordförande
i LRF:s Skogsägardelegation, en
spännande uppgift som jag ser fram
mot. Jag ska göra mitt allra bästa!
LRF Skogsägarna blev resultatet
av en sammanläggning av Sveriges
Skogsägareföreningars Riksförbund
(SSR) och LRF för tio år sedan.
Nyttan var att vi sparade kostnader
för våra gemensamma medlemmar
och framför allt en mer slagkraftig
organisation i det näringspolitiska
arbetet. I dag företräder vi de cirka
100 000 medlemmar i LRF som
bedriver skogsbruk och de cirka
111 000 skogsägare som är medlemmar i någon av våra fyra skogsägarföreningar.
QQQ
Under dessa tio år har många frågor,
stora och små, stått på dagordningen.
Den som berört oss mest är väl
hanteringen av stormen Gudrun. Den
var ett tecken i tiden på vad vi står
inför. Även om klimatfrågan försvunnit lite från dagordningen efter
Köpenhamnsmötet så är den något
som vi skogsägare kommer att påverkas av på många sätt. Var så säker!
QQQ
Det första vi bör fundera över är hur
vi sköter våra skogar, vilka åtgärder
vi gör i skogen och hur det påverkar
risken för skador av exempelvis storm
eller en ökad nederbörd. Vi vet i
efterhand att vi redan efter stormarna
1969 hade kunskaper om var skadorna var som värst, men kunskapen om
hur vi minskar risken för skador hade
fallit glömska efter 35 år.
QQQ
Det andra att fundera över är hur vi
på ett klokt och långsiktigt sätt kan
bidra till samhällets ökande behov av
förnyelsebar energi. I familjeskogsbruket är vi redan väl etablerade på
energimarknaden när vi tillhandahåller produkter både direkt från
skogen men också produkter via våra
industrier. Ofta kallas dessa ”restprodukter från skogen”, men jag anser
46
Glöm inte bort gamla kunskaper! Redan efter stormen -69 visste vi var skadorna var som värst –
Foto: Rolf Segerstedt
något vi tycks ha glömt bort sedan dess.
detta vara förstklassiga energiråvaror
utan negativ miljöpåverkan och bör
naturligtvis också värderas utifrån
detta. När det gäller förnyelsebara
energikällor så har vi dessutom vår
mark där det går att bygga vindkraftverk, som bidrar både till mindre
behov av fossil energi och skapar en
ny intäktskälla för skogsgården.
Framtiden innehåller utmaningar
av många olika slag och det är upp
till oss själva hur vi tar hand om dem.
Jag är övertygad om att med klokskap
och långsiktighet i beslut och åtgärder
har vi i familjeskogsbruket en framtid
med många möjligheter. Men det är
vi själva som avgör.
QQQ
QQQ
För det tredje så kan vi fortsätta att
utveckla den svenska modellen med
välskötta skogar där vi kombinerar
produktions- och miljömålen på ett
uthålligt sätt. Det ökade virkesförrådet i våra skogar samt en effektiv
industri bidrar till möjligheten att
binda en större mängd koldioxid i
skogen för att vid avverkning producera trävaror som vi bygger hus
med. Huset som min egen familj bor i
byggdes av min farfars farfar och har
nu stått i 150 år, förhoppningsvis bör
det kunna bli ytterligare 150 år. Vid
det laget kommer säkert huset att bli
energi i någon form. Under dessa 300
år så har cirka 30 ton koldioxid varit
bundet i huset.
Till slut vill jag passa på att varmt
tacka Christer Segerstéen för hans tid
och engagemang som ordförande i
LRF Skogsägarna.
Jan-Olof Thorstensson
Ordförande LRF Skogsägarna
VI SKOGSÄGARE 5/10
Nyheter från AS FORS MW
FARMA Generation 2
FARMA Generation 2 är kvalitet till rätt pris som tål att jämföras!
Med sina snart 20 år på marknaden och mer än 10.000 sålda kan FARMA idag
erbjuda marknadens bredaste sortiment. Hos oss finner du allt från den lilla
vedvagnen för dig med en mindre areal skog till vagnen för dig som arbetar
kontinuerligt i din skog. FARMA erbjuder som standard det andra tar extra
betalt för. Våra vagnar och kranar går att kombinera utifrån just dina behov
och vårt tillbehörssortiment är ett av marknadens mest prisvärda!
Nytt FARMA kransortiment
CT 8,5–12 4WD
ZT 6,5–12
CT 6,3–10
CT 5,3–9
Nytt FARMA Gripsortiment
GRIP 0,22
GRIP 0,19
GRIP 0,16
RISGRIP 0,16/0,19
Bilden visar 0,19.
Utbytbart fäste för rotatoraxel 49 mm eller 59 mm.
Ange önskat fäste vid beställning.
INSATSSKOPOR 0,16/0,19
Insatsskopor
0,16 monterade i grip.
Utbytbart fäste för rotatoraxel 49 mm eller 59 mm.
Ange önskat fäste vid beställning.
GRIPSKOPA 160/200 liter
200 liter är försedd med utbytbart fäste för rotatoraxel
49 mm samt 59 mm. Ange rotatoraxel vid beställning.
Gripskopa 160 liter har fast fäste för rotatoraxel 49 mm.
Fast fäste för rotatoraxel 49 mm.
0,19 är försedd med utbytbart fäste
för rotatoraxel 49 mm samt 59 mm.
Ange rotatoraxel vid beställning. Risgrip
0,16 har fast fäste för rotatoraxel 49 mm.
Styrkan att utvecklas!
FARMA satsar stora resurser på produktionsutveckling. Senast i raden av investeringar är de nya lokalerna för design och konstruktion. Genom att ge ökade
resurser tar vi vår marknadsledande roll på största
allvar. FARMA ska leda utvecklingen. Nyheterna i denna
annons är bara en liten del av allt som är på väg fram.
Håll utkik i kommande annonser och på vår hemsida
www.forsmw.com för fler nyheter!
Gripklor och skophalvor utsätts för stora krafter med kraftigt slitage som följd. Vi använder Weldox 700 för din trygghet vid köp.
Alla priser exkl. moms och frakt.
FARMA NORDEN AB
Fabrik: E-mail: [email protected]
www.forsmw.com
Information försäljning:
Carl-Erik Åkesson 0550-102 58.
Göran Carlsson 0224-774 40.
Teknisk support
och reservdelar:
011-165 770.
Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare för närmare information se hemsida
www.forsmw.com
Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifikationer
samt pris utan föregående information.
Posttidning B
LRF Media AB
Box 6132, 200 11 Malmö
GÖR DIN TRAKTOR TILL EN SKOGSMASKIN
Framgångsrik
i skogen
TREJON Skog-1012
Multiforest skogsvagnar och kranar underlättar din arbetsdag
i skogen. Det breda utbudet av modeller och kranar tillsammans
med olika tillbehör och utrustningsalternativ medför att varje
vagn kan anpassas efter kundens specifika behov.
Multiforest gallrings- och energigrip finns i flera olika modeller
med eller utan uppsamling/accumulering. Passar de flesta kranar
på marknaden.
woodMAX Hakki Pilke vedmaskiner med kvalitet och prestanda i en klass för sig, erbjuder effektiv vedframställning och
lågt energipris.
MULTI PC flistuggar med såll i rotorhuset är ensam på den
Svenska marknaden. Den patenterade tekniken ger pelletsflis
utan stickor och kvistar!
Vi har maskinerna för hela energikedjan.
Kontakta Ditt Trejon Center för mer information!
[email protected], www.trejon.se
Tel: 0935-399 00, Fax: 0935-399 19
GÖR DIN TRAKTOR TILL EN SKOGSMASKIN
Framgångsrik
i skogen
TREJON Skog-1012
Multiforest skogsvagnar och kranar underlättar din arbetsdag
i skogen. Det breda utbudet av modeller och kranar tillsammans
med olika tillbehör och utrustningsalternativ medför att varje
vagn kan anpassas efter kundens specifika behov.
Multiforest gallrings- och energigrip finns i flera olika modeller
med eller utan uppsamling/accumulering. Passar de flesta kranar
på marknaden.
woodMAX Hakki Pilke vedmaskiner med kvalitet och prestanda i en klass för sig, erbjuder effektiv vedframställning och
lågt energipris.
MULTI PC flistuggar med såll i rotorhuset är ensam på den
Svenska marknaden. Den patenterade tekniken ger pelletsflis
utan stickor och kvistar!
Vi har maskinerna för hela energikedjan.
Kontakta Ditt Trejon Center för mer information!
[email protected], www.trejon.se
Tel: 0935-399 00, Fax: 0935-399 19