Transcript De l r skog av varandra

Nr 6
2012
En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms
JkfZb_fcdÆ
E€jkXejakli
fZ_i\kli
Kifg‚
]iXdk`[\e
`?pkkdf
D`ca$
d‚c\k
`_\k$
cl]k\e
Dk\d\[<i]X$^ilgg\e
;\c€ijbf^
XmmXiXe[iX
Jm\ejb
blejbXg
^ifi`B`eX
1470E IT4
John Deeres effektivaste slutavverkare någonsin!
0HGQ\D(L,7XWI¸UDQGHƠ\WWDUYLIUDPSRVLWLRQHUQD\WWHUOLJDUH9LNDQ
G¦UI¸UHUEMXGDHQ;/VN¸UGDUHVRPJHUE§GHVXYHU¦QSURGXNWLYLWHWO¦JUHOMXGQLY§
RFKI¸UE¦WWUDGDYJDVUHQLQJ
-RKQ'HHUHVQ\DK\GUDXOLNV\VWHPI¸UHIIHNWLYDUHVOXWDYYHUNQLQJƟQQV¦YHQS§
(,79§UDV¦OMDUHLQIRUPHUDUJ¦UQDPHURPGHWWDşVDPWRPDOOD¸YULJD
Q\KHWHUS§-RKQ'HHUHV,7PRGHOOHU
JohnDeere.se
JkfZb_fcdÆ
E€jkXejakli
fZ_i\kli
Kifg‚
]iXdk`[\e
`?pkkdf
ingår som en medlemsförmån i landets
fyra skogsägareföreningar tillsammans
med en bilaga från respektive förening.
Vid adressändring kontakta din
skogsägareförening:
Södra Skogsägarna
www.sodra.se
0470-890 00
INNEHÅLL
Nummer
6 2012
Nästa nummer utkommer 8 februari 2013
TEMA: Föryngring
D`ca$
d‚c\k
`_\k$
cl]k\e
Dk\d\[<i]X$
^ilgg\e
;\c€ijbf^
XmmXiXe[iX
Jm\ejb
blejbX ^ifi`B g
`eX
Omslagsfoto: Pär Fornling
KINA stärker banden med
den svenska skogsägarrörelsen. Lu Liming, Sven-Erik
Hammar och Nils-Erik Ghode
kollar in bambuskörden, som
Sidan 26
säljs per kilo.
Norra Skogsägarna
www.norra.se
090-15 67 00
Skogsägarna Norrskog Mellanskog
www. norrskog.se
www.mellanskog.se
0612-71 87 00
010-482 80 00
REDAKTION
Chefredaktör och ansvarig utgivare:
Pär Fornling
Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö
Telefon: 040-92 25 55
Fax: 040-601 64 49
E-post: [email protected]
Redigeringsansvarig:
Anne-Charlotte Morgan
Telefon: 040-601 64 89
E-post: [email protected]
ANNONS
Claes Kullman, 040-601 63 03
[email protected]
Marianne Månsson, 040-601 64 31
[email protected]
Roger Mattsson, 08-588 368 25
[email protected]
Eftertext/skogsmarknaden:
Ronny Gustavsson, 08-588 367 97
Mårten Bäck, 08-588 367 38
[email protected]
BERITH WIKSTRÖM har
många tips för skogsägare som
sköter skogen på distans.
Sidan 16
Annonsmaterial:
[email protected]
Box 6044, 200 11 Malmö
Bioenergin bromsar in.
Hopp om byggandet i USA.
5 LEDARE: Ingen vanlig lågkonjunktur.
6 PROFILEN: Miljömålsberedningen kan bli
en het fråga i skogspolitiken. Vi pejlar
läget med Rolf Annerberg.
PRENUMERATION
Telefon: 040-601 64 93
Fax: 040-601 63 55
E-post: [email protected]
Prenumerationspris helår
(6 nummer) 295 kronor inkl moms
Lösnummer 55 kronor inkl moms
12 SKOGSSKÖTSEL:
Kunskapen och
inspirationen
spirar när
skogsägare utbyter
erfarenheter.
REDAKTIONSRÅD
Per Bengtsson, Christina Fenyö, Erik
Jonsson, Marianne Eriksson, Gunilla
Kjellsson, Karin Vestlund-Ekerby, Mia
Boman och Jenny Spets Woyarskij.
Hemsida: www.atl.nu/skog
i samarbete med tidningen ATL.
För ej beställt material ansvaras ej.
Vi Skogsägare produceras av LRF
Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.
TS-upplaga 2008: 96 700
Tryck: Forssa Print, Finland
Repro: LRF Media AB, Malmö
441
428
TRYCKSAK
24 VÄGAR: Aska blir perfekta vägar och
ett avfallsproblem försvinner.
26 INTERNATIONELLT: Kina ger
internationell draghjälp åt familjeskogsbruket.
30 SKOGSSKÖTSEL: Få skogar
lämpliga för kontinuitetsskog.
33 NYA PRODUKTER: Ny
proffssåg.
14 EKONOMI: Tips inför
årsskiftet.
16 SKOGSGÅRDEN: Berith
Wikström valde att bli skogsägare på
heltid, med Stockholm som bas.
19 SKOGSSKÖTSEL: Praktiska tips om
hänsyn till vatten.
20 MARKNAD:
36 SKOGSGÅRDEN: Ny
generation håller liv i bygden.
38 NAMN & NYTT: Hon kan skogens
urljud.
45 KORSORD: Julkryss med fina priser.
46 KRÖNIKA: Glöm inte historien.
OXEN
MINILUNNARE
Myreback MASKIN
#PY'PSTIBHBr5FMrXXXNZSFCBDLDPN
Gallring, vindfällen
Tandem-OXEN
PATU - 30 år i Svenska skogsbrukets tjänst!
Griplastarvagnar 1,8 m2 till 3,5 m2 lastyta. Driven med mekanisk
eller hydraulisk drift eller utan egen drift. Kranar med räckvidder
upp till 8,5m, radiostyrd vinsch. Byggd med högsta kvalitet och
funktion med över 30 års erfarenhet.
Vagn 3214 MDV med midjestyrning och
500T kran, så nära en skogsmaskin du
kan komma med traktor. Bioenergiplåtar,
praktiska vid körning av ris, grot mm.
Kesla flishuggar för traktor eller lastbilsmontering. Med eller utan
fliscontainer. Modell 645 med 60 x 45 cm och modell 1060 med
100 x 60 cm inmatningsöppning. För effektiv flishuggning, välj
Kesla flishugg.
Patu stegmatare, en enkel men effektiv
processor till din traktor. Kan monteras
direkt på 3-punktslyften eller skogsvagnen.
Separat hydraulenhet finns.
Ryhovsgatan 2
553 03 Jönköping
rosenqvistmaskin.se
036-32 73 00
a, frågan är i vad mån man vågar hoppas på
ett gott nytt år.
När vi gick in i 2012 var det mesta sig likt.
Konjunkturen var hyfsad. Det näringspolitiska
arbetet var som en promenad på röda mattan,
glatt påhejad av Eskil Erlandssons Skogsrike.
Framgången för bioenergi kunde tas för given.
Och allt avspeglades i evigt skenande priser på
skogsmark.
Vad var det egentligen som hände detta
märkliga år. Hur kan plötsligt så många pilar
peka åt fel håll?
ATT NEDÅTGÅENDE PILAR i konjunkturen punkterar ett däck på färden är vi vana vid.
En vanlig punktering är inte så farligt, även om
hastigheten måste anpassas och det tar lite tid
att reparera. När två eller flera däck punkteras
samtidigt är det annorlunda.
Optimisterna i trävarubranschen anar en
ljusning i slutet av nästa år och pekar på att
byggandet i USA börjat ta fart. Trämarknaden
har gått ner förr. Det olyckliga är att luften nu
också pyser ur valutadäcket. Mycket av virket
betalas i euro. När de växlas in mot en stark
krona blir det inte mycket över.
Massa- och pappersindustrin är vana vid både
valutaproblem och häftiga konjunktursvängningar, men de har drabbats av att också ett
tredje däck fått punktering. Man måste hitta nya
produkter.
TYDLIGAST VISAR DET sig genom att
marknaden för tidningspapper i USA har mer än
halverats jämfört med toppen för några år sedan.
Bioenergins lågt hängande frukter är redan
plockade. När oljan en gång har bytts ut mot flis
kan inte samma olja bytas en gång till. Då krävs
något nytt för att expandera marknaden.
När England och andra länder ska uppnå
klimatmålet är export av bioenergi en möjlighet,
men det har visat sig häpnadsväckande billigt att
skeppa pellets från Kanada och USA.
Men andra ord handlar det om flera saker
som olyckligtvis sammanfaller: lågkonjunktur,
eurokris och strukturella utmaningar.
Vi som var med på
1970-talet minns hur väldiga
traverskranar fälldes framför tv-kamerorna och hela
VI SKOGSÄGARE 6/12
varvsnäringen suddades ut. Men det här är, tack
och lov, något helt annat. Runt hörnet finns nya
möjligheter.
Kanske har vi alla som redan är frälsta tagit
lite för mycket för givet, uppfyllda av argumenten om förnyelsebara material, kolsänkor,
nettoexportör och det gröna guldet. Tonläget från
skogsnäringen har knappast varit ödmjukt, vilket
vare sig underlättat den politiska debatten eller
framtidssatsningarna.
För det kommer inte av sig själv. Bioenergin
behöver i dubbel mening bli mer raffinerad, träbyggandet behöver ta kliv framåt mot kompletta
byggsystem och det behövs fler nya produkter än
viskosmassa. Det behövs forskning, utveckling
och draghjälp från staten i allt från stimulans
av bostadsbyggande till investeringsstöd till
banbrytande tekniska lösningar, däribland ett
riktigt bioraffinaderi.
LIKVÄL KAN DET svänga snabbt.
Marknaden är omöjlig att förutsäga och vi har en
tendens att bita oss kvar i dagsläget.
I ljusa tider tror vi det blir fortsatt bra och
motsatt när pessimismen fått fotfäste.
Jämförelsen med varven, eller andra
näringar, haltar också på en annan avgörande punkt. Fundamentet är helt annorlunda. Visserligen kan marknaden
backa, men likväl har vi hela tiden
en stabil tillväxt i skogen – som
säkert kommer att behövas.
För övrigt finns det många andra
värden att glädjas åt. I den
senaste skogsbarometern,
som refereras på marknadssidan, bekräftas återigen
att den positiva känslan av
att äga skog, friluftsliv,
jakt och rekreation väger
nästan lika tungt som de
ekonomiska frågorna.
Därför finns det all
anledning att tillönska
både en God jul och ett
Gott nytt år!
Pär Fornling, Chefredaktör
LEDAREN
>fkkepkkjbf^j‚i6
A
PROFILEN
Ifc]8ee\iY\i^
?Xec\[\i
m€^\edfk
d`cad‚c\k
Han fördelar hundratals
miljoner till skogsforskning
och leder gruppen som
formar skogspolitiken.
Rolf Annerberg är i händelsernas centrum.
Text & foto: Pär Fornling
=
ör egen del säger han sig trivas bäst
med att tänka, utreda och lägga förslag. Inte synas så mycket utåt.
Rolf Annerberg har hela yrkeskarriären
funnits i den politiska maktens närhet, men
oftast ett halv steg in i kulisserna. Den mest
offentliga rollen var som generaldirektör
för Naturvårdsverket.
Men i juni nästa år får han nog finna sig
i rampljuset. Då presenterar miljömålsberedningen sitt förslag om skogen. Vi
träffar honom på Formas där han är generaldirektör.
Vägen mot miljömålet
börjar klarna.
Vart har jag kommit?
– Formas är en statlig myndighet som
stöttar forskningen inom bland annat jordoch skogsbruket.
Hur mycket pengar delar ni ut?
– Ungefär 900 miljoner kronor om året,
varav en mindre del går till skogen. Men
nu är betydligt mer på gång.
På vilket sätt ökar skogens andel?
– Vi har beslutat att satsa 30 miljoner
kronor per år på skogen under fem år. Dessutom aviserades mycket mer pengar i
forskningspropositionen.
Hur mycket?
– Anslagsnivån föreslås öka i flera steg
upp till 100 miljoner kronor år 2016. Därefter är detta en permanent höjning av
anslaget. Det är alltså en kraftig höjning
av ambitionsnivån. Dessutom får vi se i vad
mån näringen bidrar med resurser.
6
VI SKOGSÄGARE 6/12
N Rolf Annerberg
T
Innan Rolf Annerberg, 64 år, blev
generaldirektör på Naturvårdsverket
1991, hade han arbetat på flera departement (finans-, näring-, miljö- och energidepartementet).
Sommaren 1999 ringde Anna Lindh under
en segeltur och undrade om han ville
flytta till Bryssel och arbeta som stabschef
åt Margot Wallström. Efter sju år i
EU-korridorerna började Rolf Annerberg
på Formas.
Vad ska pengarna användas till?
– I vårt nya forskningsprogram har vi
bjudit in skogsnäringen att tala om deras
behov. I forskningspropositionen talas om
skogsråvaror och biomassa för en biobaserad samhällsekonomi.
Varför har du halkat in på skogspolitiken?
– Egentligen får jag skylla mig själv. I en
utredning till dåvarande miljöministern
föreslog jag att miljömålssystemet skulle
utredas av en politisk sammansatt grupp.
Andreas Carlgren tyckte det var ett bra
förslag och jag fick en förfrågan om att
leda arbetet.
Hur mycket mark ska skyddas?
– Det ska vi ge svar på i utredningen. Det
är också rimligt att vi talar om hur marken
ska skyddas. Det finns ju många olika
former, allt från nationalparker till det som
skogsägarna själva sätter av.
Hur mycket får det kosta?
– Jag har svårt att tänka mig att man vill
skjuta till så väldigt mycket mer statliga
pengar. Vi ska göra en ekonomisk bedömning av förslagen och i den mån det kostar
mer än i dag ska vi tala om hur det ska
finansieras.
Reservat kostar också i form av uteblivna inkomster från att bruka skogen.
– Det är riktigt. Vi ska väga samman
alla värden i en samhällsekonomisk analys.
Då måste man också prissätta sånt som
VI SKOGSÄGARE 6/12
– Vår förhoppning är att det ska bli
enklare för dem som sysslar med
skogsbruk, säger Rolf Annerberg.
inte är lätt att värdera, exempelvis när en
familj plockar kantareller en höstdag. Även
om de inte betalar är det ändå värt något.
Hur stor ska landets totala produktionen vara?
– Det kan jag inte säga i dag.
Gafflar ni ett sånt mål?
– Vi får se.
Varför har vi miljömål?
– Då jag satt på Naturvårdsverket jobbade vi med 15 övergripande miljöhot. Det
lät så negativt att man vände dem till miljömål, vilket egentligen är samma sak. Det
är ett sätt att rapportera vad som händer i
miljön, men det är ingen perfekt målstruktur. För att styra utvecklingen behöver man
ner på en mer konkret nivå. En del miljömål
är omöjliga att nå. Det gäller exempelvis
målet om en giftfri miljö. Jag tycker mål
ska vara ambitiösa men inte omöjliga.
Har vi tydliga mål att styra mot när ni
är klara?
– Förhoppningsvis.
Vad säger ni om skogsbruksmetoderna?
– Vi ska svara på frågan om kontinuitetsskogsbruk försvåras med dagens skogspolitik. Det tror jag säkert vi klarar med
hjälp av experterna. Till att börja med
gäller det att reda ut vad kontinuitetsskog
egentligen är för något.
Fortsättning sid 8
7
Fortsättning:
PROFILEN
T
”Han leder vägen
mot miljömålet”
Ni tittar också på paragraf 30 och kraven på naturhänsyn vid avverkningar.
– Frågan är jättesvår. Här finns ett problem med den luddiga lagstiftningen. Det
är inte lätt att vara skogsägare och följa
paragrafer eftersom det inte exakt sägs vad
man ska göra som skogsägare. Vi tittar
på hur lagen och framför allt föreskrifterna kan preciseras. Genom att det blir
tydligare blir det enklare att vara skogsägare.
Enligt FN-uppgörelsen i Nagoya ska vi
skydda 17 procent av arealen, klarar vi
det?
– Man kan räkna på många olika sätt. Vi
ska svara på frågan och hittar förhoppningsvis enighet om hur den skyddade
marken ska definieras.
9\i\[e`e^\e_a\i
[\YXkk\dg\iXkli\e
Ska impedimenten räknas?
– Det är en klassisk fråga.
Man kan undra varför det
plötsligt har blivit en så livlig
debatt om skogsbruket.
Har du en åsikt?
– Inte ännu.
Jag var i Finland nyligen, där ser man
inga problem med Nagoya. De säger sig
redan ha nått målet med råge.
– Det är intressant. Man räknar och ser
på de här sakerna olika mellan länderna.
Vi har bett professor Sten Nilsson göra en
jämförelse mellan Finland, Tyskland och
Kanada för att se vilka slutsatser vi kan dra
av det.
Du var med och formade dagens skogspolitik, är det annorlunda nu?
– Politiken har knappt ändrats under de
20 åren, vilket är fascinerande. Man kan
också konstatera att vi fått oändligt mycket mer skyddad mark under de här åren.
Och det är roligt att se hur de areella näringarna fått ett lyft under senare år.
Är du själv skogsägare?
– Nej, men jag jagar och vistas mycket i
skogen.
Hur kommer det sig att ett stadsbarn
började jaga?
– Som liten vistades jag mycket hos
mina släktingar som var bönder i Östergötland. Jag var med på jakterna som var
ett fullständigt naturligt inslag i vardagen.
För 25 år sedan var jag ordförande i en
lokal sparbank och i den kretsen bildade
vi ett jaktlag med mark i Västmanland, på
gränsen mot Dalarna.
Vilken är den finaste stunden i skogen?
– Absolut finast är precis innan det blir
mörkt, fåglarna slutar sjunga och det plötsligt blir alldeles tyst. Jag brukar uppleva
det när jag sitter och passar på vildsvin.
8
Text & foto: Pär Fornling
elvis kan man nog se det som för;
fäktningar inför miljömålsberedningens förslag. Adrenalinet rinner till
hos både miljöorganisationer och skogsnäringen. Luften vibrerar av spänning,
som inför ett stort slag.
I expertgrupperna ingår Jonas Eriksson,
Norra Skogsägarna, och Gunnar Lindén,
LRF Skogsägarna.
DET LITE MÄRKLIGA är att frågan
liksom smugit sig fram och växt organiskt i betydelse.
Det ena hakar i det andra och till slut
kan stora delar av skogspolitiken involveras.
Grunden är att Sverige har 16 miljömål. Ungefär hälften berör direkt eller
indirekt skogsbruk.
Hittills har debatten om miljömålet
mest handlat om hur mycket mark som
ska skyddas i reservat. Det är fortfarande
en glödhet fråga, men (som framgår av
intervjun med Rolf Annerberg) handlar
det nu också om att väga målen mot varandra.
Exempelvis ska värdet av mångfalden
vägas mot produktionsvärdet och skogens
positiva inverkan för klimateffekten.
När de olika målen vägs mot varandra
(se intervjun) formas kanske också ett
produktionsmål.
Därmed kan mycket av skogspolitiken
involveras. I vad mån det leder till en
förändrad politik är en senare fråga.
ARBETET BÖRJADE I juli 2010 och
ska hålla på i tio år. Under tiden lassar
regeringen på beredningen nya uppgifter, senast kom vattenfrågorna.
Men just nu är det ”hållbar markanvändning” för skogen som står i centrum. Därefter följer markanvändning
och jordbruk.
En skogsfråga som kommit till under
resans gång är hyggesfritt skogsbruk
(kontinuitetsskog). Dessutom kommer
förslag om miljöhänsyn i skogsbruket.
DET AVGÖR RIKSDAGEN, men redan när förslaget presenteras om ett
halvår är det politiskt förankrat.
Kärnan i den parlamentariska utredningen (beredningen) är en grupp politiker som bestämmer och röstar om besluten. Det är Roger Tifensee (C), Anita
Brodén (FP), Irene Oskarsson (KD), Lars
Hjälmered (M), Helena Leander (MP)
Matilda Ernkrans ( S) och Emma Wallrup (V).
Dessutom har beredningen experter
och sakkunniga utan rösträtt.
I beredningens förtrupper finns två
expertgrupper. Den ena arbetar med hur
miljöhänsynen ska utformas och den
andra med skydd och skötsel. En kärnfråga är om det är bättre att lägga pengarna på bra skötsel i stället för större
avsättningar.
I grupperna ingår Gunnar Lindén, LRF
Skogsägarna, respektive Jonas Eriksson,
Norra Skogsägarna.
Expertgrupperna ska vara klara innan
årsskiftet.
VI SKOGSÄGARE 6/12
DEN GRÖNA
MOTORN
BÄTTRE VÄXTKRAFT BÅDE I SKOGEN OCH I PLÅNBOKEN
Väljer du en ny Komatsu skogsmaskin får du inte bara en motorlösning som klarar alla
utsläppskrav med råge. Du får också en bränsleekonomi helt i en klass för sig. Förklaringen
är att vårt utvecklingsarbete tar hänsyn till alla viktiga faktorer i skogsmaskinsägarens
vardag – inte minst lönsamheten. Kan vi göra miljöförbättringar som också syns i din
plånbok så gör vi det. Nu har vi alltså gjort det med vår unika E3 Power-teknik.
Läs mer hur det fungerar på www.komatsuforest.se
www.komatsuforest.se
et har skrivits och pratats mycket
under hösten om klimatförändringarna vi står inför och delvis
redan kommit in i. Världsbanken kom
nyligen med en rapport där man varnar
för att den globala medeltemperaturen
kan komma att höjas fyra grader om inget
radikalt görs snart.
Det är två grader över det mål vi kom
överens om på global nivå vid klimatmötet i Köpenhamn för tre år sedan. Om
utvecklingen fortsätter får vi i Sverige
räkna med kortare snöperioder, mindre
tjäle, mer och häftigare regn men även
ökad risk för torka i södra Sverige.
Kanske ökar också risken för stormar och
vem vill vara med om en ny Gudrun...
Vad kan vi inom familjeskogsbruket
göra för att ytterligare bidra till minskade
utsläpp av koldioxid? Det handlar mycket
om att fortsätta på den redan inslagna
vägen. Mellan 1920 och 2010 lyckades vi
i Sverige öka det stående virkesförrådet
från 1,5 till 3,0 miljarder kubikmeter.
Under samma tid avverkades 5 miljarder
kubikmeter virke i form av klimatneutral
råvara eller biobränsle.
Detta är något att vara stolt över men
frågan är om det går att göra något mer?
Svaret på den frågan är ja! Skogforsk har
i en undersökning visat att det utan att
åsidosätta miljömålen går att öka
tillväxten med minst 20 procent med
befintliga skötselmetoder inom familjeskogsbruket.
sikt uppnå balanserade viltstammar. Allt
detta är sådant som lyftes fram i vår stora
utbildningssatsning Kraftsamling Skog
2007–2010 och som vi nu arbetar vidare
med i Krafthandling Skog.
QQQ
Utgångspunkten för vårt resonemang
om ökad produktion är förstås ett uthålligt skogsbruk inom ramen för den skogspolitik vi har i dag. Ett aktivt brukande
av skogsgården
kommer skogsägaren till del i
form av ökad
ekonomisk avkastning men
innebär också ett
väsentligt bidrag
till ett bättre klimat. Har vi och
världen råd att
avstå från detta?
QQQ
QQQ
Det känns bra att kunna säga att skogen
faktiskt kan göra skillnad i denna fråga.
Växande skog tar upp koldioxid och
bidrar på så sätt till att minska koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. Om
vi sedan också använder skogen som
råvara för att ersätta fossila bränslen och
energiintensiva material som betong, stål
och plast kan vi göra en verklig insats för
att mildra klimatförändringarna.
Den beräknade produktionsökningen
uppnås i första hand genom bättre skogsföryngringar (ökad andel markberedning
och plantering samt ökad användning av
förädlade plantor), ökad skogsgödsling,
dikesrensning och förebyggande
åtgärder mot skadegörare som rotticka,
snytbagge och barkborrar bidrar också
till ökad produktion, liksom att på lång
Sten Frohm
Chef LRF
Skogsägarna
Det avgörs i skogen
R
SO
NSKA SKIDS
SVE
KY
AV
TT
E
T
AGE
SL
ND
LA
STOL
TS
PO
N
NÄRINGSPOLITIK
8ccXm`ee\ig‚bX[k`ccm€ok
;
Du ser dina insatser växa i
takt med skogen själv. För
precis som i skidskytte, gäller
det att planera. Så att du när
du kommer fram till målet, kan
få in fullträffen. För skogen är
din spelplan. Det är där det avgörs. På ett Skogslikvidkonto i Handelsbanken, kan dina pengar växa
sig ännu större. Vi ger dig en riktigt bra ränta, det
finns ingen beloppsgräns vid insättning och du kan
använda kontot som en tillgång vid beräkning av ditt
räntefördelningsunderlag. Vill du veta mer, gå in på:
www.handelsbanken.se/skogochlantbruk eller kontakta
ditt närmaste kontor.
10
VI SKOGSÄGARE 6/12
VI BEHÖVER
DITT VIRKE
HÅLL VÅR INDUSTRI IGÅNG
Södras industrier går för fullt, både massatillverkningen och sågverken. För att de ska
kunna fortsätta med det behöver vi snarast en stor mängd råvara - ditt virke!
Vänta inte med att avverka. Vi behöver både barr- och lövvirke. Ta kontakt med din inspektor
för att diskutera förutsättningarna i din skog. Industrin är verktyget för ett bra värde på din
skog på både kort och lång sikt.
Ring din lokala inspektor för mer information, eller ring 0470-890 00 så hjälper vi dig
till rätt person.
Med Södra gör du alltid en god affär
Besök vårt Skogsägarnät skog.sodra.com
SKOGSSKÖTSEL
● Ola Svanberg, ansvarig för Krafthandling skog inom Södra och
Per-Erik Svenson, Bertilshult, som leder Erfagruppen.
De bägge faller varandra i talet:
– Det här är ett av många sätt att lära sig mer om skogen. Med ökad
kunskap blir arbetet roligare och du blir en aktivare skogsägare. Dels
kommer det hela tiden nya saker, dels kan man alltid göra lite olika,
vilket vi lär oss genom att diskutera och utbyta erfarenheter.
● Lars Bertilsson, Ljung och Kjell
Svensson, Falkagården, Hajom.
Lars berättar om att han har ett
drygt 100-årigt bestånd douglas
hemma på gården, som han gärna
visar för kollegorna. Kjell Svensson,
som arbetar med rådgivning kring
säkerhet, delger gruppen flera
praktiska tips.
– Jord- och skogsbruket är en
olycksdrabbad bransch. Det gäller
att arbeta systematiskt, inte låta sig
stressas och tänka efter före.
● Jonas Pettersson, skördarförare, Kvarnholmen, och Ralph
Stålberg, skotarförare, Kinna.
De bägge har utfört gallringen
gruppen besöker. Jonas berättar att
han avverkar 500–600 stammar om
dagen.
– Det är alltid bra att träffa
skogsägare och vi vill gärna ha mer
kontakt med de markägare vi
arbetar för. Önskemålen är lite olika
och det är bra att prata igenom
arbetet i förväg, konstaterar Ralph.
● Bernt Olsson, Börshult, tillsammans med Torbjörn
Rydfalk och hans syster Eva-Karin Månsson som
brukar fastigheten tillsammans.Trion har stannat upp
framför ett bronsåldersröse för att diskutera hänsyn
till kulturmiljöer.
– Visst kräver det både extra jobb och eftertanke,
men samtidigt är det roligt att ha de historiska lämningarna. Den här är en historisk miljö. Gården har
ägarlängder sedan 1400-talet och källarvalven under
huset är från samma tid, berättar Eva-Karin.
?€ilggk€ZbjepX
Under hösten har skogsägare över hela landet
träffats på ett nytt sätt
för att lära mer och utbyta erfarenheter.
Text & foto: Pär Fornling
<
n vacker lördagsförmiddag går vi
runt i skogarna utanför Borås tillsammans med en grupp skogsägare.
Värden för dagen, Torbjörn Rydfalk, visar
vägen förbi ett bronsåldersröse i en höstgul ekskog och vidare in i ett bestånd nygallrad granskog.
12
Diskussionen blir allt livligare och frågor
varvas med egna erfarenheter av gallring,
som är temat för dagen.
DET ÄR EN ganska typisk träff i Erfagrupperna som på försök startat i landets
fyra skogsägarföreningar.
– Jag tror mycket på det här. Grupperna
är ytterligare ett sätt att sprida kunskap och
öka engagemanget för skogen.
– Om försöket slår väl ut fortsätter vi i
full skala med grupper för alla som är intresserade. Vi funderar också på att utveckla konceptet för att få med fler unga
skogsägare och kanske ha grupper för endast kvinnliga skogsägare, berättar Ola
Svanberg.
Han organiserar de två grupperna inom
Södra. Dessutom finns det grupper inom
Norra Skogsägarna, Mellanskog och Norrskog.
I PRINCIP ÄR det en fortsättning på pro-
jektet Kraftsamling skog som nu övergått
i Krafthandling skog.
Erfa är en förkortning av erfarenhet. Det
är en form av studiecirkel i samarbete mellan Vuxenskolan och föreningarna.
Under organiserade former träffas skogsägare och utbyter erfarenheter. Föredömet
kommer från jordbruket där grupperna
funnits några år.
En grupp består som regel av tio deltagare och en ordförande, som organiserar
VI SKOGSÄGARE 6/12
● Anders Persson,
skogsägare i Molla och
inspektor på Södra,
Kinna virkesområde.
– Det regnar en hel del
här på västkusten och
marken är vattenrik.
Därför krävs extra
omsorg för att undvika
körskador. Det är en av
de saker vi diskuterar
under dagen och vi har
fått se bra exempel på
hur arbetet kan utföras.
● Göran
Nilsson,
Bertilshult,
Sandared.
– Hemma på
min gård ska vi
titta närmre på
röjning. Jag ska
också berätta
en del om
gårdens
historia där jag
är den nionde
generationen.
● Ruben
Enochsson,
Västergården,
Vänga.
– Det
här är
jätteintressant och
jag kan
använda
mig av
kunskapen
i min skog.
dac`^_\k\i
träffarna. Tanken är att träffas tio gånger
och avhandla olika ämnen.
I BORÅS DENNA lördag har man alltså
kommit till gallringen. Tidigare har gruppen besökt en plantskola, fått en genomgång av skogsbruksplaner och besökt en
av deltagarnas gårdar för att utbyta erfarenheter av tallskog.
Nästa gång är temat avverkning.
– Då ska vi få lära oss mer om skördarmätning, berättar gruppens ordförande
Per-Erik Svensson.
DELTAGARNA HAR OCKSÅ funderat
på nya affärsmöjligheter och kommer att
arbeta med en affärsplan för den egna
VI SKOGSÄGARE 6/12
gården. Perspektiven har vidgats under
kursens gång.
– Det går lätt lite slentrian i skogsbruket.
Man planterar, röjer och gallrar enligt ett
väl beprövat mönster, säger Ola Svanberg.
– Men ibland kommer det nya röjningsstrategier och och ny teknik, som skördarmatning. Då är det bra att uppdatera sig.
Jag hoppas det här kan hjälpa till att se
fastigheten med lite nya ögon.
Ola Svanberg påpekar att det inte bara
handlar om produktion, utan också miljö,
sociala värden och helt nya affärsmöjligheter.
– Ytterst är målet att se nya och många
möjligheter i sin skog.
● Lars-Anders
Karlsson,
Källäng,
Hedared.
– Hela min
yrkeskarriär har
varit i skogen,
och jag är
numera
dessutom egen
skogsägare.
Likväl finns det
hela tiden nya
saker att lära sig.
13
;X^jk€ebXg‚‚ijjb`]k\k
EKONOMI
D‚e^Xj€kkXkkgcXe\iX\bfefd`e
Inför ett nytt år finns flera
saker att tänka på. Dessutom
väcker oron på marknaden
frågetecken inför framtiden.
onjunkturläget är besvärligt och har
B
satt djupa avtryck i form av lägre virkespriser och sjunkande avverkningsvolymer.
En avgörande faktor för alla företagare
att ta hänsyn till, framför allt i besvärliga
tider, är likviditeten.
För många skogsägare ansträngs likviditeten dessutom genom nya regler för
mervärdesskatten. För dem som redovisar
momsen årsvis (de allra flesta skogsägare)
så ska momsen för verksamhetsåret 2013
redovisas och betalas senast den 26 februari 2014. Det är en tidigareläggning
med över ett år jämfört med det hittillsvarande regelverket.
Vad kan man göra för att klara likviditeten?
Se över kostnadssidan. Vad finns det
att spara in på och vad kan man skjuta på
framtiden?
Skogskontouttag. Finns det sparade
medel kan det nu vara en lämplig tidpunkt
att avveckla dessa.
Avverka.
Outnyttjat bottenlåneutrymme.
Skogsägare har ofta goda möjligheter att
få kredit hos banken till låga räntor.
Andra inkomstkällor. För att klara
likviditeten är det viktigt att ha framförhållning och planera på några års sikt.
I ett kortare perspektiv är här ett antal
tips att tänka på inför årsskiftet:
PROVBOKSLUT
OUpprätta ett provbokslut eller en provdeklaration för att uppskatta hur årets utfall
blir. Glöm inte att beräkna lagerförändringar och avskrivningar. Utnyttja skogsavdrag om du har möjlighet till det. Beräknar du att det blir underskott kanske du kan
göra uttag från skogskonto innan årsskiftet?
Så länge pengarna räcker är underskott
i näringsverksamheten dock inget att oroas över, eftersom underskott ackumuleras
och hela tiden rullas med till året efter.
Vinst. Om du gör stor vinst kan det
vara klokt att tidigarelägga investeringar
och inköp som du vet med dig att du ändå
ska göra.
Maskinköp. Står du inför att göra en
KfdXjBXicjjfe#CI=Bfejlck
14
En kylslagen virkesmarknad gör det extra viktigt
att planera ekonomin.
investering som ett maskininköp så kan det
vara bra att göra det nu. Se bara till att
Maskinen är levererad och fakturerad
innan årsskiftet. På så vis får du tillbaka
momsen relativt snart och kan göra avskrivning för ett helt år i kommande deklaration.
Inventarier med inköpspris på under ett
halvt prisbasbelopp (22 000 kronor för
verksamhetsår 2012), får skrivas av direkt.
JULBORD
OEtt annat sätt att uppnå avdragseffekt är
att bjuda sina anställda på julbord. 90 kronor exklusive moms per person är avdragsgillt. Kringarrangemang, som entréavgift,
möjliggör ytterligare 180 kronor.
Avdrag medges även för kostnader för
pensionerade anställda och anställdas familjemedlemmar som är med på festen.
Arbetsgivaren får avdrag för kostnad för
högst två personalfester per år.
JULKLAPPAR
OJulklappar till dina anställda är ett annat
bra sätt att göra sig populär. Beloppsgränsen är 450 kronor inklusive moms. Blir det
dyrare än så måste överskjutande del tas
upp som löneförmån av den anställde och
arbetsgivaren betala sociala avgifter.
VÅRDA DITT KAPITALUNDERLAG FÖR RÄNTEFÖRDELNING
ONär du upprättar provbokslutet ser du
också hur stort ditt räntefördelningsutrymme är.
Det är verksamhetens ställning vid beskattningsårets ingång som är avgörande
för kapitalunderlaget. Då ska du maximera tillgångarna och minimera skulderna
i näringsverksamheten. Låt exempelvis
pengarna från avverkning stå inne på ett
skogslikvidkonto hos banken eller virkeskonto hos skogsägarföreningen.
DRÖJ MED SKOGSKONTOT
OSätt inte in pengarna på skogskonto förrän i samband med deklarationen till våren.
Medel på skogskonto får bara tas upp till
50 procent av dess värde i kapitalunderlaget, medan bankmedel i näringsverksamheten tas upp till sitt fulla värde.
UTNYTTJA MÖJLIGHETEN TILL
RÄNTEFÖRDELNING
OKanske är det dags att skatta fram pengar ur verksamheten? Exempelvis genom att
ta ut från skogskonto. Eller kan det finnas
anledning att teckna kontrakt om avverkning och få pengar utbetalt innan årsskiftet?
Du kan fördela avverkningslikviden genom en betalningsplan. Kom bara ihåg att
utbetalningarna måste göras över flera år
för att inte virkeslikviden ska betraktas
som en fordran som omedelbart tas upp till
beskattning. Betalningsplanen ska vara
skriftligt upprättad.
KAPITALVINSTER
OSälj förlustaktier. Har du gjort kapitalvinster på exempelvis aktieförsäljningar
under året är det lämpligt att sälja förlusttyngda aktier eller andra tillgångar som ger
förlust för att kvitta bort vinsterna. Anledningen är att förluster inte ger lika mycket
skattereduktion som vinster utlöser skatt.
Därför ska man försöka matcha dessa mot
varandra under samma år. Om du fortfarande tror på aktien kan du köpa tillbaka
den senare.
KAPITALFÖRLUSTER
OKapitalförluster är inte möjliga att ackumulera och ta med sig till senare år utan
ger alltså en skattereduktion för det aktuella beskattningsåret. Extra viktigt är att
undvika underskott i inkomstslaget kapital,
överstigande 100 000 kronor. På belopp
högre än så blir reduktionen mindre.
Har du överskott i näringsverksamheten
som du kan skatta fram
via räntefördelning, vilket
hamnar i inkomstslaget
kapital, är det ett enkelt
och effektivt sätt att hantera situationen.
kfdXj%bXicjjfe7bfejlck%ci]%j\
VI SKOGSÄGARE 6/12
STORSÄLJAREN
JONSERED CS 2245 S
Det är ingen slump att just CS 2245 S har blivit Jonsereds storsäljare. Det är en mycket lättanvänd allroundsåg med proffsegenskaper. Funktioner som Spin Start™, bränslepump och
ett kombinerat choke/stop-reglage gör sågen mycket lättstartad. Den är också utrustad med
verktygsfri kedjespänning för snabb och enkel sträckning och montering av svärd och kedja,
och den nya motorteknologin Clean Power™ ger renare avgaser och lägre bränsleförbrukning.
Kort sagt, den har allt en motorsåg ska ha. Därför bör du välja en Jonsered CS 2245 S, du också.
45,7 cc – 2,1 kW – 5,1 kg.
NU
4.490:Rek. ca-pris 5.600:-
MER INFORMATION?
HITTA DIN ÅTERFÖRSÄLJARE?
www.jonsered.se
© 2012 Jonsered. Alla rättigheter förbehålles.
Erbjudandet gäller 15/10-31/12-2012, eller så långt lagret räcker.
SKOGSGÅRDEN
?fe[i`m\ijbf^jYilb
D`kk`
jkfijkX[j$
[ale^\ce
För knappa två år sedan
blev Berith Wikström
skogsägare på heltid –
mitt i Stockholm.
Hon delar med sig av
erfarenheter och tips om
vägen till att bli en aktiv
Text & foto: Pär Fornling
brukare.
”
Jag har
det bästa
av två världar.
;
agen efter intervjun ska Berith
Wikström kontakta Norras inspektor för att gå igenom en större
avverkning på gården i Nästansjö, ett par
mil från Vilhelmina.
Han kan förvänta sig en initierad diskussion med många frågor och önskemål:
Hur ska körskador undvikas?
Hur ersätts körskadorna om de uppstår?
Hur ser kalkylen ut för en ny skogsväg,
jämfört med att köra virket till befintliga
vägar?
Och många fler klarlägganden som pockar på svar.
ATT BESTÄLLA OCH köpa tjänster är
ett viktigt kapitel i livet som skogsägare.
Och för att ställa rätt frågor krävs kunskap. Berith är djupt engagerad i skogen
och grundlägger sitt skogsägande med att
gå alla tänkbara kurser, besöka skogsdagar, engagera sig i föreningen, lyssna på
debatter, gå med i nätverk, läsa och studera.
– För den som vill finns ett enormt utbud
att ta del av. Dessutom finns det goda möjligheter att få ekonomisk hjälp både till
utbildning och för att utveckla skogsgården, berättar Berith under en promenad
i Vasaparken.
Hon tipsar om landsbygdsprogrammet,
(som delvis handhas av Skogsstyrelsen),
länsstyrelsen och Tillväxtverket. För skogsägare som söker och frågar sig fram finns
Fortsättning sid 18
16
Berith Wikström
förenar två världar,
både livet i storstan och
gården ett par mil från
Vilhelmina.
VI SKOGSÄGARE X/XX
”
Den kooperativa tanken är en del
av min själ. Det är bra med en
medlem, en röst, det är bra att föreningen
inte har något enskilt vinstintresse...
Träsakerna har pappa snidat
hemma på skogsgården.
M`bk`^kXccXb€ee\i
j`^jfd[\c€^Xi\
Att driva företag tillsammans
är en av de frågor Berith
Wikström brinner för.
Hon tror på den kooperativa
idén och tycker föreningarna
kan bli bättre på att fånga
upp medlemmarnas alla
intressen.
Text: Pär Fornling
företag hon arbetat med, ändå var det en
tänkvärd kulturskillnad.
– Den enskildes insyn och kontroll är
inte alls lika tydlig i en förening med
10 000-tals medlemmar i stället för 10-tals.
Det är en utmaning för de stora att få medlemmarna att känna att det verkligen är
deras förening. Om vi knäcker den koden
är mycket vunnet!
I GRUNDEN ÄR kooperationen i takt
8
tt bli medlem i skogsägarföreningen
kändes självklart. Men som många
andra skogsägare hade hon det inte med
sig hemifrån, tvärtom hade pappa en fast
relation med SCA.
Dotterns intresse kom från ett annat håll,
vilket också gör att hon ser nya infallsvinklar på skogsägarföreningarnas arbete.
– Då mitt politiska intresse vaknade i
20-årsåldern tyckte jag kooperation var
perfekt med det bästa ur socialism och
kapitalism, berättar Berith Wikström när
vi träffas i bostaden, med utsikt över takåsarna i Vasastan.
DET ENA GAV det andra. Hon blev invol-
verad i den stora kooperationsutredningen
på 1980-talet, som bland annat ledde till en
modernisering av föreningslagen.
Det ledde vidare till ”Companion” som
hjälper människor att starta företag tillsammans, allt från föräldrakooperativ till
arkitekter och journalister som samverkar
i arbetskooperativ.
Gården i N
ästansjö.
VI SKOGSÄGARE X/XX
MED DEN BAKGRUNDEN var det naturligt att gå med och engagera sig i Norra
Skogsägarna.
– Den kooperativa tanken
är en del av min själ. Det är
bra med en medlem, en röst,
det är bra att föreningen inte
har något enskilt vinstintresse och jag är övertygad att
virkespriserna skulle vara
lägre om skogsägarrörelsen
inte fanns, säger Berith Wikström.
Alla de där grundläggande
principerna kände hon igen
från de mindre kooperativa
med tiden. Berith Wikström plockar fram
en stor undersökning som Nutek gjort där
man mätt attityden till företagande (entreprenörskapsbarometern).
– Den visar att unga människor gärna
vill starta företag och de vill gärna göra
det tillsammans med andra.
– I stället för att låna legitimitet av vanligt storföretagande borde föreningarna
peka ut olikheterna och fånga upp det här
intresset. Det finns mer i den kooperativa
idén än vad man tar åt sig äran för.
PÅ ETT ANNAT plan handlar det om att
ge medlemsnyttan ett bredare innehåll,
som fångar upp medlemmens hela intresse.
– Naturligtvis är virkesaffärerna viktiga,
men skogsägarna upplever att det finns
många fler värden i skogsägandet. Jakt,
bärplockning, friluftsliv och känslan i sig
av att äga skog.
– Vi hade en skogsdag för SÄF-kvinnorna, det kvinnliga nätverket inom Norra
Skogsägarna, där vi utöver det vanliga
skogsbruket också talade om allt från nytt
företagande på skogsgården till bär, heminredning och mat från skogen. Det blev
jätteuppskattat och gav mersmak.
UTÖVER KUNSKAPEN ÄR skogsdagarna, liksom andra möten, också en
social verksamhet.
– Jag har förstås svårt att åka till Norrland på möten. Det görs en del för oss i stan
men jag tror det kan utvecklas ännu mer.
Exempelvis vore det nyttigt och trevligt
med en form av träffar med grupper av
utbor, oavsett föreningstillhörighet, som
möts och diskuterar skogsägandet. På så
sätt kan vi lära och inspirera varandra.
17
SKOGSGÅRDEN
Fortsättning:
Mitt i storstadsdjungeln
en hel del att hämta. För den som vill bygga upp en ny verksamhet på gården finns
ekonomisk hjälp till allt från ”grön omsorg” till skogen som turistmiljö.
– Många känner inte till möjligheterna
och det finns risk att pengar fryser inne.
MEN DET VAR långt ifrån självklart att
hon en dag skulle förvalta 800 hektar av
barndomsgården.
Pappa Lennart, som fyllde 87 år dagen
innan vårt möte, var länge tveksam till om
Berith och systern var lämpade till att ta
över skogen.
– Det där med kvinnor och skog var
inte självklart för honom. Han hade helt
enkelt inte kommit i kontakt med kvinnliga skogsägare och därmed kändes det
främmande.
– Just därför är det så viktigt med kvinnliga förebilder. De inspirerar andra och
visar att det är möjligt.
Även om det hänt en del i senare generationer konstaterar Berith att det fortfarande är en väldigt manlig värld.
LIKVÄL BERÄTTAR HON om många
fina skogsminnen tillsammans med pappa. Det första riktiga arbetspasset var när
11-åriga Berith kämpade med en hacka
och stora barrotsplantor.
– Det var roligt, men väldigt tungt.
arna tillsammans. Vi hade gått en veckoBarndomens skogar satt djupt präglade kurs i skogsbruk tillsammans och nu gick
i drömmarna och medvetandet, även om vi där och talade om vad vi skulle göra med
flyttlasset i tonåren gick till Umeå och där- skogen, gjorde upp eld och fikade. Det var
efter till Stockholm.
så himla fint att jag nästan blir tårögd då
– Vi tjatade en hel del på pappa och pra- jag tänker på det.
tade om gårdens framtid över köksbordet.
Under några svettiga dagar hemma på
Mitt eget skogsintresse odlade jag genom gården i somras praktiserade de lären kurs på skogshögskolan för utbor, berätdomarna från en röjkurs.
tar Berith.
– Inte för att vi tänker röja allt
Hon minns med glädje vilket intryck det
själva, men för att bli en bra begjorde på pappa när hon demonstrerade
ställare är det bra att veta vad det
hur en tillväxtborr fungerar. Och en
praktiska arbetet handlar om.
sommardag för 2,5 år sedan kontak- Vilhelmina
tade han systrarna och berättade att
HON GÅR DISTANSKURSEN
han ville dela gården mellan dem!
Hållbart familjeskogsbruk på Växjö
– Det var ett klokt beslut. Jag och
universitet och har utöver det lagt upp
min syster Annika trivs utmärkt tillett ambitiöst utbildningspaket tillsamsammans, men vi tänker lite olika.
mans med sonen: grundkurs i skogsSamägande skapar lätt konflikter. Stockholm bruk, röjningskurs, gallringskurs,
Det är bättre med ett tydligt ansvar
gallringskurs, avverkningsplanering,
och ägande.
PC Skog, bokslutskurs...
– Vi sökte och fick 50 000 kronor
DET BLEV EN brytningspunkt
i kompetensutvecklingsstöd från
och inledningen på ett nytt liv för
landsbygdsprogrammet, vilket täcker
Berith. Hon bestämde sig för att
kursavgifterna, resor och eventuella överhoppa av jobbet som informationsnattningar. Det är ett handfast exempel på
chef på Companion (se artikel på sidan de möjligheter som finns.
17) och satsa fullt ut på skogen.
Till hennes stora glädje delar den 23-åri- MYCKET AV SKOGEN är gammal och
ge sonen Leo också intresset.
nu görs en större avverkning på 35 hektar.
– Första sommaren markerade vi rågång– Den ska jag leva på ett tag så nu gäller
18
Mycket av arbetet
med skogsgården
görs hemma vid
köksbordet.
det att disponera pengarna rätt. Att hantera ekonomin är en viktig del av
skogsägande. Det är inte min favoritsysselsättning, men jag tänker inte ge mig
förrän jag kan!
– Många sätter likhetstecken mellan
aktiva skogsägare och eget fysiskt arbete
på gården, men det kan också vara att
arbeta med skogsbruksplanen, vara en bra
beställare och att hantera ekonomin.
ARBETSVECKORNA har förändrats,
men det är fortfarande fullt upp. Dagarna
kring vårt besök finns mycket mer än
avverkningen på schemat: det är möten
med de kvinnliga nätverken SÄF-kvinnorna och Spillkråkorna och en skogsdag med
Mellanskog.
Inom distanskursen Hållbart familjeskogsbruk ska hon dessutom göra en kultur
och naturminnesinventering på fastigheten
i Nästansjö, dit tankarna ofta går.
Huset ligger mitt i byn. På övervåningen
är det en milsvidd utsikt över myrarna och
skogarna. Längst bort mot horisonten anas
Marsfjället.
– Platsen har en väldigt stor del i mitt
hjärta och är en del av mina rötter. Men jag
flyttar nog inte dit igen, trots allt har livet
i stan också många plusvärden. Jag har det
bästa av två världar, säger Berith Wikström.
VI SKOGSÄGARE 6/12
till dig som lrf-medlem
Alf Bergkvist,
miljö- och
kvalitetschef på
Norrskog, tipsar
om åtgärder vid
skogsbruk nära
vatten.
,
Enkelt att övervaka dina
ägodelar med kamera
k`gj]i
jbf^jjbkj\c
Att ta hänsyn till vatten
i det skogsbruk man
bedriver är högaktuellt.
Det behöver inte vara
svårt men som med
mycket annat krävs det
kunskap och engagemang.
Text: Alf Bergkvist Foto: Pär Fornling
J
om enskild brukare kan
det ibland tyckas att de
insatser man gör har
mindre betydelse i ett större
sammanhang. Men det är precis
tvärt om. Det är det samlade resultatet från många aktörer med
en gemensam inriktning som
ger de stora utfallen. Vilket är
väl värt att tänka på när man
ska göra sina prioriteringar.
( Ställ krav.
Tänker du avverka och avser
att köpa den tjänsten, lyft då
fram bärighetsfrågor vid
affärssamtalet. Resonera dig
fram och ställ krav om så
behövs, på hänsyn till vatten. I
dag finns en branschgemensam policy för att undvika eller
begränsa körskador som påverkar vattnen, vilket är mycket bra. Men det slutliga ansvaret är ändå alltid ägarens, därför är det viktigt att föra den
här diskussionen.
) Hitta balansen.
I ordet hänsyn ligger något
som är både positivt och negaVI SKOGSÄGARE 6/12
tivt. Det positiva är att man
genom sitt handlande bidrar
till något bra och det negativa
är att detta bidrag oftast har en
kostnadssida. Det gäller att
hitta balansen för att maximera nyttan i ett längre perspektiv när man väljer alternativ.
* Gör rätt vägtrumma.
Att bygga en bilväg med bäcköverfart kan vid en större avverkning vara direkt lönsamt
samtidigt som bäcken skonas.
Men det är viktigt att trumman
eller valvbågen anpassas så att
inga vandringshinder för fisk eller annat vattenlevande uppstår.
+ Använd portabel bro.
Ett alternativ där vägbyggnad
inte är ekonomiskt möjlig kan
vara en portabel bro kombinerad med risning och kavling
över de svaga områdena i bäckens närhet.
Bilder direkt i mobilen!
t-µUUJOTUBMMFSBE¤WFSWBLOJOHGµSEJHBUUBOWµOEBT
JOPNO´HSBNJOVUFS
t-BSNBSHFOPNBUUTLJDLBCJMEFSWJES¤SFMTFUJMMEJO
NPCJMFMMFSFQPTU&MMFST´LBOEVFOLFMUCFHµSB
CJMEFSGS´OLBNFSBOHFOPNBUUTLJDLB4.4
t*OCZHHEUFNQFSBUVSWBLU
t)BSN¤SLFSTFFOEFPDICBUUFSJCBDLVQoEVG´S4.4
TLJDLBUWJETUS¤NBWCSPUU
tTUGKµSSLPOUSPMMFSJOH´S
tTU4*.LPSULPOUBOULPSU
JOH´ST´BUUEVLBO
LPNNBJH´OHTOBCCUPDITNJEJHU5FMFGPOJOH´SJOUF
LRF Medlemspris 1 999 kronor
0SEQSJT2 319LSPOPS
Erbjudandet gäller t.o.m. 16 december 2012, med
reservation för slutförsäljning.
Max 2 st / kund'SBLU79LSPSJTFSFYLMNPNT
, Lär mer.
Fördjupa gärna dina kunskaper om vatten, vattenlevande
organismer och olika samband
mellan verksamhet och påverkan. Gå med i studiecirkeln
Skogens vatten, en aktivitet
som nu startas hos skogsägarföreningarna över landet. Delar av de kunskaper som den
förmedlar är direkt överförbara till din fastighet. Intressant
och bra för din fortsatta planering av ett skogsbruk där vatten- och miljöhänsyn är en
viktig del i vardagen.
-µTNFSPDICFTUµMMWJBlrf.tryggahem.seFMMFSSJOH
5SZHHB)FNQ´UFMFGPO020 - 48 49 10WBSEo
1´-3'4BNL¤QTIFNTJEBIJUUBSEVBMMBEJOBNFEMFNTBWUBM'¤SBUUUB
EFMBWWJMMLPSPDINFSJOGPSNBUJPON´TUFEVWBSBJOMPHHBE
%VTPNG¤SFUBHBSFJOPNEFHS¤OBOµSJOHBSOBPDI-3'NFEMFNIBSWJB
-3'4BNL¤QTBWUBMBMMUJEOµSBUJMMFOCSBBGGµS
-3'.FEMFNTTFSWJDFtNFEMFNTTFSWJDF!MSGTF
5FMFGPOWBSEo
19
Besök gärna vår hemsida – www.lrfsamkop.se
MARKNAD
BXccm`ek\i#kXZb
K`ccm€ok\eXmkXiÆ\okiXkl]]k]ig\cc\kjk`ccm\ibXi\
Marknaden för bioenergi
kärvar. Det konstaterar
Gustav Melin, vd för Svebio
(Svenska bioenergiföreningen),
i den här analysen.
M
id finanskrisen gick den svenska
skogsenergisektorn relativt oberörd genom krisen eftersom vi hade kalla vintrar, en svag valuta och god
efterfrågan.
Nu är det tvärtom. Vi behöver verkligen
en kallare vinter än i fjol för alla bolag som
arbetar i energibranschen.
Det är positivt att Sverige redan i år når
EU:s 2020-mål om att mer än 49 procent
av vår energi ska vara förnybar. Men framgången innebär också att det finns gott om
förnybar el på marknaden som sätter ytterligare press på energipriserna.
EFTER DET OVANLIGT kalla år 2010
kom 2011 som tvärtom var ett varmt år.
I Sverige gick vi från att totalt förbruka
142 TWh bioenergi till 129 TWh, ett fall
med hela 13 TWh. Bioenergin höll sin andel som största energislag med 32 procent
av Sveriges energianvändning men det var
den största minskningen av bioenergianvändningen mellan två år någonsin.
Mest stryk tog pellets. Det beror på att
värmemarknaden drabbades hårdast och
i synnerhet på att en stor del av pelletanvändningen i fjärrvärmesektor är som
spetslast i stället för olja när det är riktigt
kallt.
Pelletsanvändningen sjönk med 20 procent. Dessutom var råvaran, sågspånspriserna fortfarande höga och pelletindustrin
fick både varsla personal om uppsägning
och lägga ner fabriker.
Nu har spånpriserna anpassats nedåt och
industrin producerar igen, men med nuvarande skogskonjunktur kan det säkert
slås ut en del sågar som levererar spån till
pelletindustrin.
DET VARMA VÄDRET förra vintern
minskade möjligheterna att göra el i kraftvärme eftersom efterfrågan på värme var
för låg.
I år är elpriserna ännu lägre och lite talar
för en förändring. Vindkraften är nu uppe
i att producera 7 TWh el på årsbasis och
prognosen är att det kommer 2 TWh till
nästa år. Fyllnadsgraden i de Svenska
kraftdammarna är nära 90 procent vilket
är högre än normalt. De senaste 12 månaderna har vi exporterat hela 17 TWh el.
20
Den snabba tillväxten för bioenergi har bromsat in, även om marknadsandelarna behålls.
I klartext har vi alltså överskott på elproduktion och vi bygger ny elproduktion.
Konsekvensen är att det är förhållandevis olönsamt att vara elproducent.
NÄR DET GÄLLER elpriserna är min
uppfattning att de kommer att fortsätta att
vara låga under flera år framöver.
Om det inte slutar regna finns det två
ytterligare faktorer som kan ändra på det.
Det första är att det blir kallt.
Den andra faktorn är om kärnkraftverken inte går. Elcertifikatsystemet är konstruerat för att trycka in ny förnybar el så
att kärnkraften kan ersättas. Få vill ännu
prata om det men det tar sannolikt bara ett
par år till innan man av marknadsskäl väljer att fasa ut några verk, så att priserna
kan stiga.
Riktigt illa kan det gå för mindre vindkraftbolag som köpte och byggde sina
vindkraftverk när kronan var svag 2009
och samtidigt har något lägre prestanda än
dagens nya verk.
De behöver ett högre elpris än vad vi kan
komma att se på många år framöver eftersom det är lönsamt att bygga ny vindkraft
verk som håller nere priset.
DÄREMOT BEDÖMER VI att biokraf-
ten kommer att klara sig ganska bra de
närmaste åren. Biokraften är oftast byggd
för att leverera el när det är kallt och då är
alltid priset lite högre. Det är utetemperaturen som i stor utsträckning styr hur
mycket biokraft som produceras. Lönsamheten i industrianläggningarna som
kör hela året är också relativt god. De har
behov av all sin värme så kostnaden för
elproduktionen är konkurrenskraftig.
Även om marknaden just nu minskat, vill
jag uppmana inköpare på kraftvärmeverk
att se till att hålla igång alla sortiment och
inte bara välja den billigaste och mest lätteldade rundveden.
Nästa säsong kanske vi behöver stora
mängder grot, klenträd och stubbar igen.
Snart har vi nya valutaförhållanden och
kanske attraherar Storbritannien eller
Tyskland riktigt stora bränslemängder.
Därför är det klokt för alla värmeverk att
fortsätta att köpa en andel skogsbränslen
lokalt och hjälpa till att utveckla teknik för
de lite kostsammare sortimenten så att
dessa kan bli billigare.
I höst körs de första flistransporterna på
Inlandsbanan till Södertälje. Det kan förbättra försörjningstryggheten i Södertälje
och höja priserna kring Inlandsbanan. Våren 2014 ska Örtoftaverket som Lunds Energi bygger vara klart.
Kraftverket är så stort så att det på några års sikt kommer att ge högre flispriser
regionalt men också öppna för fler Salixodlingar. Lönsamheten i Salixodling är
god när det växer bra och man har kort
transportavstånd.
VI ÄR MÅNGA som vet att skogen kan
bli stor råvaruleverantör till drivmedelssektorn. Drivmedel kan bli avgörande för
svenska skogsägare så att efterfrågan på
svensk skog hålls på en rimlig nivå, även
om pappersvolymerna skulle minska
framöver. Sverige har med vårt industriella kunnande inom skogssektorn bland
de bästa förutsättningarna för att bygga en
inhemsk drivmedelsindustri.
Regeringens stolta uttalanden om ”Fossiloberoende fordonsflotta
2030” har dock ännu inte
fått någon praktisk konsekvens eller innebörd. Nu
utreds frågan i ungefär ett
år framöver. Det innebär
att de första fabrikerna i
bästa fall är uppe om fyra
Gustav
år, tills dess får nog energiMelin
företagen i skogssektorn vd för
Svebio
hoppas på kallt väder.
VI SKOGSÄGARE 6/12
9p^^Xe[\k
g‚Yfkk\ee`m‚
NOrderingången för småhus visar en
minskning under första halvåret och TMF
(Trä och Möbelföretagen) sänker prognosen för byggandet.
– Vår bedömning är att nedgången fortsätter, och att de tecken på uppgång vi såg
tidigare under året helt har raderats ut, säger vd Leif G Gustafsson,
– Vi är nu nere på oerhört låga nivåer, så
här få småhus har aldrig tidigare byggts i
Sverige. Enligt SCB minskade antalet påbörjade småhus med 53 procent under första halvåret 2012 gentemot samma period
förra året.
Prognosen för det här året är 4 500 påbörjade småhus och för nästa år 4 000 påbörjade byggen.
– De senaste 20 åren har vi byggt ungefär hälften så många bostäder per capita
jämfört med Norge, Danmark och Finland.
Vi har en brist på 250 000 lägenheter i
Sverige, en brist som bara växer så länge
vi inte bygger fler bostäder, framhåller Leif
G Gustafsson.
Sjunkande realpriser på virke
600
Realpriserna på virket har gått ner och är nu
ungefär på nivåerna från början av 2000-talet.
Priserna gäller Mellansverige.
500
Timmer
400
300
Massaved
200
2000
2002
2004
Vad betyder mest
för ditt skogsägande?
2006
2008
Hur säljer du
främst ditt virke?
2012
Så förvärvades
skogsfastigheten
Annat Vet ej
Vet ej
Jakt och
rekreation
God löpande
avkastning
2010
Annan
släkting
God långsiktig
investering
Känslan i att
äga skog
Rotpost
Avverkningsuppdrag
Öppna
marknaden
Föräldrar,
syskon
Leveransvirke
Källa: Skogsbarometern 2012
J[iX^XjXi^\efd
c‚^bfealebkli\e
N Trots det rådande ekonomiska läget håller Södra uppe produktionen. Vid några av
sågverken, bland annat Södra Timber
Mönsterås, ökas till och med produktionstakten.
Efter kompletterande investeringar planerar man att gå upp från två till tre skift
på Mönsterås-sågen. Årsproduktionen förväntas bli 410 000 kubikmeter sågad trävara.
– När det gäller försäljningspriserna på
trävaror är de fortsatt mycket låga, men vi
ser ökande exportmöjligheter till vissa
marknader. Den ökade produktionsvolymen kommer därför att stärka intjäningsförmågan och ge lägre produktionskostnader, säger Håkan Svensson, skogsdirektör
och tf vd Södra Timber.
NMoelven Vänerply i Otterbäcken har
varslat 50 anställda om uppsägning. Företaget
har för närvarande 159 anställda.
NEnligt en prognos från Skogsstyrelsen
kommer bruttoavverkningen år 2012 att
uppgå till 87,7 miljoner m3sk (stamvolym
ovan stubbskäret inklusive topp och bark).
Det är en liten minskning med 0,7 miljoner
m3sk jämfört med 2011.
NStyrelsen för Norra Skogsägarna har
ändrat sitt tidigare beslut om nedläggning av
träkomponentfabriken i Ostvik. Bakgrunden
är att personalen, under ledning av förädlingschef Per Boman, kunnat visa att verksamheten kan drivas med lönsamhet.
VI SKOGSÄGARE 6/12
;pjkiXi\jbf^j€^Xi\
Inte oväntat har skogsägarna
blivit mer pessimistiska om
marknaden under året. Tron
på timmerprisets utveckling
är det lägsta på tio år.
Text: Pär Fornling
;
et framgår av årets Skogsbarometer som görs av Swedbank, sparbankerna och LRF Konsult.
Underlaget är en intervjuunderdersökning som Sifo gjort med 750 skogsägare
över hela landet. Ungefär 50 procent tror
på fallande timmerpriser och inställningen
är ungefär densamma till massaveden.
Det är inte så konstigt eftersom realpriserna på timmer har fallit sedan år 2010
och nästan alla sågverk går med minus.
Frånsett norra Sverige har massavedspriset gått ner det sista halvåret, helt i linje
med att priset på barrsulfatmassa faller.
LIKVÄL AVTAR INTE planerna på att
avverka, tvärtom ökar de något. Den viktigaste anledningen är helt enkelt att
skogstillståndet är lämpligt för avverkning (det tycker 54 procent).
Den gamla synen att betrakta skogen
som en sparbössa har avtagit efter bakslagen med stormfällningar.
En minoritet tror nu på stigande fastighetspriser, men många ser skogsmark som
en bra investering på sikt.
Och framöver finns många chanser att
köpa. Enligt barometern kommer 1,4 miljoner hektar skogsmark att byta ägare de
närmsta fem åren, till ett värde av 76 miljarder kronor.
Men bara en femtedel kommer ut på
öppna marknaden, resten stannar inom
familjen.
AV NÅGON ANLEDNING är skogs-
ägarna i Norrland betydligt mer tillfreds
med läget än kollegorna i Götaland.
Under hälften av skogsägarna i Götaland
tycker att lönsamheten är tillfredsställande.
Det är en drastisk förändring jämfört med
förra året (från 69 till 47 procent).
I Norrland däremot tycker 65 procent att
lönsamheten är ok.
Tilltron inför framtiden är också större
i Norr. Hela 75 procent av skogsägarna
skulle hellre köpa skog än aktier om de
plötsligt fick en miljon kronor.
I Götaland hade 65 procent valt skog.
TILL SIST KAN man konstatera att eko-
nomin faktiskt inte är allt för skogsägarna.
En klar majoritet tycker visserligen det
har mest betydelse, men nästan lika många
tycker jakt, rekreation och känslan av att
äga skog betyder lika mycket.
21
FORSKNING
J[iXjepXi‚[fd^iXe1
8mm\ibXk`[`^Xi\
Efter nya analyser rekommenderar Göran Örlander
kortare omloppstider för
granen.
>
enom tidigare avverkning minskar
risken för skogsskador och tillväxten i skogen kan höjas med det nya
odlingsmaterial som finns att tillgå.
– Genom att ersätta äldre skog med nytt
odlingsmaterial höjs tillväxten med 12–25
procent. Dessutom kan trädslagsvalet anpassas efter ståndortens förutsättningar
och därmed minska risken för bakslag i ett
nytt, förändrat klimat, säger Göran Örlander, skogschef på Södra.
– Kortare omloppstid i grandominerade
bestånd är lönsamt för både skogsägaren
och för klimatet.
LARMRAPPORTER FRÅN bland annat
Världsbanken visar på ännu större klimatförändringar än tidigare bedömningar,
med större temperaturhöjningar, risk för
torka och stormskador.
Skogsbruket kan påverka klimatföränd-
ringarna genom att binda mer
föreningen 10–15 års kortare
koldioxid i träden genom höjd
omloppstid i grandominerad
skogstillväxt. Skogsprodukter
skog. De rekommenderade
ersätter dessutom ofta material
omloppstiderna ligger 10–15
som ger upphov till stora utsläpp
år över skogsvårdslagens gräns
av koldioxid.
för slutavverkning.
– Rapporter om klimatföränd– Jämför man alternativet att
ringar, utveckling av odlingsmaslutavverka i dag med att slutterial, teknikutveckling och
avverka om 10 år är det ofta
värdet av våra slutprodukter är
mer lönsamt att avverka nu.
viktiga faktorer som påverkar Göran Örlander,
Om skogen drabbas av vindvår syn på skogsskötseln. De skogschef Södra.
skador och rotröta i normal
kortsiktigt viktigaste anpassutsträckning kan ”förlusten”
ningarna som en skogsägare kan göra är uppgå till 4 000 kronor per hektar och år
att låta bli att gallra i äldre skog och att för granskog på bördig mark, säger Göran
sänka omloppstiden för gran- och barr- Örlander.
blandskog, säger Göran Örlander.
Lövskogen är inte minst viktig för att
sprida riskerna.
NYA ANALYSER UTFÖRDA av södra
– För att lövskog ska bli lönsam krävs
visar att skogsägarens ekonomi kan för- som regel intensivare skötsel än för barrbättras om skog avverkas tidigare än vad skog. Björk och al drabbas ofta av röta och
som är vanligt i dag. Detta beror på att missfärgningar i kärnan, detta sker ofta så
skogsbestånd förräntar sig allt sämre med tidigt som vid 50–55 års ålder.
åldern, och att skaderiskerna dessutom
– Betydande arealer björk- och alskog
ökar drastiskt. Dessutom ökar värdet av har för länge sedan nått lämplig ålder för
ett nyanlagt bestånd.
slutavverkning. Bästa alternativet är då att
Jämfört med perioden före stormarna satsa på en ny generation skog, säger Göran
Gudrun och Per rekommenderar därför Örlander.
Ett komplett
sortiment av
skogsplantor
NYHET!
6IHARÊVENVAXBEHANDLADEPLANTOR
MILJÙVÊNLIGTSKYDDMOTSNYTBAGGE
TID INFÖR
BESTÄLL I GOD
TERING!
VÅRENS PLAN
Hög kvalitet och personlig service
Temaresor för skogsägare och
naturintresserade
• Sydamerika ”Stora plantageresan” med Södra till,
Brasilien, Argentina, Paraguay, 7-23 mars
• USA Väst, ”Stora trädresan” med Norrskog, 5-16 maj
• Sverige, rovdjur/rovdjursförvaltning, björngömsle, i samarbete
med Järvsö och Orsa, juni
• USA mellanvästern, ”I historiens fotspår” svenskbygderna,
prärien, indianhistorik, Yellowstone mm, 15-27 juli
• Kenya/Tanzania, Safari när den är som bäst och mest!
Avsluta med sol och bad på Zanzibar, 3-17 aug
•
•
•
•
Sverige, ”Härliga Härjedalen” med Mellanskog, slutet av aug
USA Väst, ”Stora trädresan” med Stora Enso, 15-25 sept
USA Väst, ”Stora trädresan” med Södra, ca 20 okt
Sydamerika, Anderna och Inkakulturen, Bolivia och Peru,
Matchu Picchu, Titicaca sjön mm ca 15 nov
I mån av plats är resorna
öppna för alla
intresserade.
För mer info:
www.skogsresor.se
[email protected],
070-671 72 22 Jan,
070-224 07 30 Anna
- med 25 års erfarenhet
TELsINFO SYDPLANTORSEsWWWSYDPLANTORSE
22
Resegaranti enligt Kammarkollegiet
Skog- Natur & Människomöten
–Vi skapar minnen för livet!
VI SKOGSÄGARE 6/12
Palms är Europas ledande skogsvagnstillverkare och har modeller från 5 m/8 ton till 8,4 m/14 ton.
SPARA-RYGGEN-KAMPANJ
Hydraulservo är ett lätt och mycket smidigt paket. Det är lättmanövrerat med utmärkt precision och ergonomi.
Vikt endast ca. 3 kg. Spara ryggen!
Hydraulservo fungerar på Palms skogskranar P625 till och med P680.
Hydraulservo, pris vid köp av nytt Palms skogsekipage: 14.900:- (27.000)
Pris: 14.900:-
Kampanj: Farmi flishugg CH260HFEL
Bästa pris på energiflis fixar du själv!
Succéflisen FARMI 260HFEL
Förmodligen Sveriges mest sålda flishugg.
Dubbla huggskivor.
Varvtalsvakt, kvistbrytare samt tratt för kranmatning.
Ord. pris: 134.000:-
Kampanjpris: .......... 119.900:Besök oss på Facebook och Youtube!
#$&&"',
Hitta din närmaste återförsäljare på nordfarm.se
1)2%191%6+,-/-2/#('9,,%1-!2+).)'14.$43&<1!.$%8!-0!.*01)2%1'),3)'!3/-
VÄGAR
8jbXeYc`i
m€^\e]i‚e
Xm]XccjY\i^\k
Meter läggs till meter på en
unik skogsväg hos Clarence
Morberg. I stället för sten och
grus bygger han hela vägen av
aska från värmeverket några
mil bort.
Text & foto: Pär Fornling
@
dén väcktes lite av en slump. Clarence
Morberg diskuterade affärsmöjligheter med Mellanskogs dåvarande vd
Agge Norrström. En tanke var att föreningen skulle satsa på egna värmeverk eldade med biobränsle. En av många frågor
som dök upp var hur man skulle hantera
askan.
– Det landade i att jag fick hem något ton
aska på gårdsplanen för att få en insikt i
vad det handlade om. Där blev askan liggande, utan att vi tänkte så mycket mer på
saken, berättar Clarence.
EFTER ATT HA kört över askan med
traktorn några gånger upptäckte han att
den blev hård som cement när den blöttes
av regn och packades.
– Vi beslöt att testa aska som vägmaterial, berättar Clarence.
Han har ett förflutet som byggmästare
och är en handlingens man.
I dag ringlar sig en nästan kilometerlång
askväg genom fastigheten ett par mil utanför Norrtälje. Värmeverket har blivit av
med ett avfallsproblem och Clarence har
fått en väg som står pall för tuffa påfrestningar. Oberoende av hans vägbygge bekräftar flera andra försök att aska är ett
utmärkt material till vägar.
Clarence Morberg berättar
entusiastiskt om askvägen.
Vi går vägen fram en sen höstdag medan
88-årige Clarence entusiastiskt berättar om
livet på skogsgården.
– Här trivs jag som bäst, för mig är
skogen friheten.
– Pappa köpte gården 1939, när jag var
15 år. Därefter har jag hela tiden skött skogen och haft den som en hobby vid sidan
av min andra verksamhet.
UNDER ÅREN HAR han haft många
En osedvanligt fin
skogsbilväg.
24
järn i elden både som byggmästare och
inom fastighetsförvaltning, men nu koncentrerar sig Clarence på gården i Tranbol, ett par mil från Norrtälje.
Med bakgrunden i näringslivet var första
tanken att låta askvägarna växa till ett
affärsprojekt, men han inser att tiden tickar
iväg och är nu framför allt mån om att
sprida kunskapen och möjligheterna.
– Det känns bra att kunna använda en
avfallsprodukt till något nyttigt.
Vi stannar ofta under promenaden på den
gråsvarta vägen, medan han visar och
förklarar.
ETT PAR GRUNDLÄGGANDE saker
är viktigt för att lyckas:
Vatten.
Askan från värmeverket innehåller ungefär 20 procent kalk. Med hjälp av mycket vatten bränner den ihop så att askan blir
hård. I praktiken räcker det med ordentliga
regnväder.
Packning.
Askan måste tryckas ihop ordentligt.
Vägen som vi går på är närmast hård som
asfalt, men i en del av vägkanten som inte
packats märks skillnaden. Materialet där
är löst och kan rinna iväg som en lervälling
vid ett häftigt regn.
För att lyckas med vägbygget köpte Clarence en åtta tons hjullastare som både
används för att köra ut askan och för att
VI SKOGSÄGARE 6/12
N Tips för surfaren
Parallellt med bygget i Norrtälje har aska till
vägar utvärderats i flera större projekt.
http://www.energiaskor.se/
Där finns information och en länk till filmen
askvägen.
Ytterligare en bit på vägen
färdigställs.
Vägen blir bättre ju mer den används,
därmed packas materialet.
”
Alternativet
hade varit att
lägga den på deponi
till höga kostnader.
packa ihop den, genom att köra fram och
tillbaks.
– Jag hade ingen erfarenhet av tunga
maskiner, men man lär sig, konstaterar
Clarence och svingar sig upp i hytten på
den gula Volvomaskinen för att visa hur
arbetet går till.
TIDIGARE I VECKAN har en lastbil tippat några lass aska i slutet av vägen.
Clarence jämnar ut högarna och är noga
med att forma vägytan så att den lutar ut
mot sidorna (bombardering). Testerna visar
att vägbanan tål att stå under vatten, men
det är förstås en fördel om det leds bort.
Efter ett kort arbetspass i förarhytten
kliver Clarence ur och granskar nöjt dagens
resultat. Nu är det bara att vänta på fler
leveranser från värmeverket. Under vintern
kan det bli 20 lass i veckan.
– Energiverket är glada för att jag tar
hand om askan. Alternativet hade varit att
VI SKOGSÄGARE 6/12
lägga den på deponi till höga kostnader,
konstaterar han.
Vägbygget följs av en grupp där Agge
Norrström och några andra nyckelpersoner
ingår för att utveckla och utvärdera askvägen. Arbetet dokumenteras också av SGI
(Statens geotekniska institut).
En fråga är förstås om askan påverkar
naturen.
– Vi har gjort mätningar i vattnet och
kan inte notera någon urlakning. En del
träd nära vägen har dött, men det beror på
att askan ibland är het, säger Clarence.
VÄGEN ÄR FEM meter bred och ask-
lagret minst 50 centimeter tjockt, ibland
betydligt mer, på sina ställen över två meter. Delvis går vägen genom blötmark,
men något grundarbete görs inte. Allt som
krävs är att fördela askan jämnt, se till att
den är fuktig och packa ordentligt.
Bygget började för tio år sedan och något
problem med vare sig extremt väder eller
tjällossning har inte noterats. Till att börja med
hamnade Clarence i en tvist med länsstyrelsen om tillstånd för att ta emot askan.
– Jag vann målet. Resultatet blev att
vägbygget bara kräver anmälningsplikt.
Det ordnar jag via Mellanskog till Skogsstyrelsen.
ASKAN KAN SE lite olika ut under året,
dessutom skiljer sig bottenaska och flygaska åt. Det bästa är om askan levereras
något fuktig från början. Dels dammar
det mindre, dels får det nödvändiga vattnet lättare att tränga in.
Vi tar en extra tur med personbilen och
Clarence berättar att vägen använts för
skogsmaskiner på långt över 60 ton utan
märkbara spår.
– Det känns bra att återanvända och
göra något vettigt av en restprodukt, säger
han.
25
INTERNATIONELLT
”Jordreformen
och skogen
har bäddat
för turismen”,
berättar Xja
Yuyan.
Hotellägare
och skogsbrukare: Lian
Huiyang och
Chen Lignan.
;Xm`[c€i>fc`Xk
Världsjätten Kina ser
svenska skogsägarföreningar som ett föredöme.
Text & foto: Pär Fornling
M
i sitter runt lunchbordet i en av de
där kinesiska miljonstäderna man
aldrig har hört talas om (Hangzhou). Provinsens skogschef plockar några köttbitar med pinnarna och funderar på
frågan:
Vad är dina största utmaningar i jobbet?
– För det första är det att anpassa regelverket efter skogsägarnas önskemål och
inte tvärtom. För det andra att förenkla
avverkningsanmälningarna, säger Wu
Xiaoping.
Det får Sven-Erik Hammar, LRF Skogsägarna att studsa till.
– Tänk att man ska sitta i Kina, styrt av
ett kommunistiskt parti och höra det som
svenska myndigheter borde ta till sig, säger
han, med en passning till debatten på hemmaplan.
NÄSTAN PÅ DAGEN ett år tidigare var
LRF Skogsägarna i Kina för att skriva
under ett samarbetsavtal med den statliga
skogsmyndigheten SFA (State Forest Administration).
Bakgrunden var att de kinesiska makthavarna såg med oro på hur landets skogar
missköttes. De ägdes kollektivt och ingen
tog något riktigt ansvar.
Lösningen blev att dela ut skogsmarken
till bönderna. Oftast handlar det om ett par
hektar med full äganderätt i 70 år. Marken
får både ärvas och belånas.
Det låter kanske inte så mycket, men
träden växer fort och marken kan odlas
intensivt, oftast i flera skikt. Under träden
odlas värdefulla buskar och under buskarna föder man upp höns.
Och 70 år är väldigt lång tid i Kina med
26
dess dramatiska nutidshistoria. Likväl behöver bönderna samverka för att bli starka
på marknaden. När det väldiga Kina spanade ut i världen för att hitta goda förebilder fastnade man för de svenska skogsägarföreningarna.
NU ÄR EN delegation från skogsägarrörel-
sen tillbaka i Kina, efter en inbjudan för att
gå vidare och fördjupa samarbetet. Ytterligare ett steg är export av virke till Kina.
I gruppen ingår marknadsfolk från föreningarna som får understöd från landsbygdsminister Eskil Erlandsson i ett arrangemang tillsammans med exportrådet.
– Det är en väldig marknad och inte
minst i jordbävningsområden har trä fördelar, konstaterar ministern när han summerar sina dagar i Kina.
Han lovordar också föreningarnas samarbete med SFA.
CHEFEN FÖR MYNDIGHETEN, di-
rektör Su Ming, har lika många lovord när
han lyfter fram svenskt skogsbruk.
– Det är ett gott exempel för världen.
Su Ming talar om hur bägge parter blir
vinnare på samarbetet. Han talar om den
svenska modellen och nämner att Kina
närmar sig certifieringssystmet PEFC.
Frågan om miljö och uthålligt skogsbruk
återkommer flera gånger under den inledande konferensen. Mings medarbetare
fyller på bilden av reformen. Som alltid är
de kinesiska talen svindlande.
90 procent av den kollektivt ägda marken är föredelad till nästan 90 miljoner
bondefamiljer.
7,5 procent av arealen är anslutna till
kooperativa föreningar.
Antalet kooperativ har nästan fördubblats på ett år till 32 000.
När Sven-Erik Hammar sammanfattar
dagen framhåller han hur värdefullt det
skulle vara om Kina ansluter sig till PEFC.
Han uttrycker också förhoppningar om att
länderna ska presentera en gemensam vision för familjeskogsbruket vid det stora
FN-mötet i Turkiet nästa år.
Su Ming nickar instämmande.
Men vad har egentligen Sverige för
nytta av samarbetet?
– Utbytet har många bottnar. Vårt samarbete kan bli en ingång till affärer, vilket
är ett syfte med den här resan.
– Det är en styrka internationellt att ha
med Kina på tåget för familjeskogsbruket,
säger Sven-Erik Hammar.
Dessutom tycker han det är ett trumfkort
i den svenska debatten.
VI SKOGSÄGARE 6/12
Provinsens
skogschef Wu
Xiaoping.
Xing Hong
arbetar med
markreformen.
Ambassadör Lars Fredén lyssnar
på Su Ming, chef för den statliga
skogsmyndigheten.
fdjbf^
flesta har skogsmark med bambu. Vi har 87 medlemmar i föreningen
och arbetar för att flera
ska ansluta sig.
– Det finns flera anledningar att gå med.
Genom att gå samman
och sälja större
volymer kan vi få bättEtt möte i bambure betalt.
skogen med
– Dels säljer vi en
diskussioner om
familjeskogsbruket,
miljon kilo bambupålar
Sven-Erik Hammar
om året, som används
och Shen Suhua.
till en mängd olika produkter. Dels säljer vi
– Kina har insett att det kollektiva ägan- uppåt 10 000 kilo bambuskott till livsmeddet inte fungerar. Drivkraften för att ta el under ett eget varumärke, vilket har gjort
hand om marken ligger i äganderätten som att vi har lyckats fördubbla råvarupriset.
leder till ett ansvarsfullt brukande. Det är
Det högsta organet i föreningen är stämmer än vad alla svenska politiker inser.
man där medlemmarna har graderad röstNågon dag senare sitter vi i ett kylslaget rätt i förhållande till leveranserna. Eftersom
rum på ett kooperativ och försöker hålla alla har ungefär lika mycket areal genom
värmen med muggar av grönt te, som fylls reformen är det inte så stora skillnader.
på hela tiden.
DET ÄR NÅGON sorts österländsk harHISTORIEN SOM FÖRENINGENS moni över det gröna ljuset i en bambuskog
ordförande, Lu Shen, berättar är som ett och ett stilla rassel från lövkronorna.
kapitel ur en lärobok för kooperativa föreInramningen passar bra till föreningen,
tag.
som det goda exemplet. Här i Anji kom
– Här i byn har vi 400 hushåll. De allra man igång redan efter första försöket till
VI SKOGSÄGARE 6/12
Ordförande Mo Shen
i bambukooperativet,
organiserat likt en svensk
skogsägarförening.
jordreform på 1980-talet.
I övriga Kina föll det på
otydliga kontrakt och
oklara ägogränser.
Den läxan lärde
man sig till den
nya reformen, men
det skiljer mellan provinserna. På en del håll går
det trögt.
– Vi behöver stötta finansiellt för att få igång marknaden och förbättra kooperativen, vilket våra svenska
vänner är experter på, framhåller Yang Aiming (SFA).
Men hon verkar inte frustrerad
utan talar om de goda resultaten i spåren
av ägaransvaret. Både virkesförrådet och
de lyckade planteringarna ökar.
NÅGRA TIOTALS MIL från Anjis rass-
lande bambuskogar, högt upp i bergen,
har skogsägarna satsat på turism.
Den lilla byn tar emot över 300 000
besökare om året. Många kommer från
någorlunda närliggande Shanghai med
nära 25 miljoner invånare, varav många
drömmer om naturen mitt i betongen.
– Flera skogsägare har mindre hotell,
eller arbetar med turism på något annat
sätt, berättar ”turistchefen” Xja Yuyan.
Xing Hong som arbetar med skogsreformen nationellt, fyller i:
– Det här visar att man kan tjäna pengar
på skogen på många olika sätt. Nu har
skogsägarna fått ett ägaransvar för marken
vilket gör att den vårdas och därmed är
turismen möjlig. När du är säker på att
skogen tillhör din familj även i nästa generation sköter du den och vågar investera i
vägar och annat.
Vänd
27
INTERNATIONELLT
...Fredrik Nordin, Norrskog...
Bambu, bambu,
överallt bambu
Marknadsfolk på plats
för att testa
förutsättningrna
för export,
Erik Eliasson, Norra
Skogsägarna...
Kina har en mängd olika
trädslag, men ett gräs har
en huvudroll både kulturellt och i träindustrin.
Text & foto: Pär Fornling
O I entrén till bambumuseet försvinner
några väldiga stammar upp genom taket.
Tillväxten är nästan en meter om dagen!
Det är dock ett extremfall, men även
bambun som odlas kommersiellt har en
bra tillväxt.
När vi i ett lätt
duggregn går runt
i bambuskogen
beskriver Lu
Limning med
yviga gester hur
odlingen går till.
– Redan efter
första året når
bambun den fulla
odlingshöjden på
Tangentbord av
12 meter. Då
bambu.
klipper vi av
toppen och låter
stamveden växa
till sig i ytterligare
fem år när det är
dags för avverkning.
Virket är
visserligen ihåligt,
men sågas upp till
lameller som
Bambuläsk och
fogas samman
bambuskott.
och används till
möbler, trägolv,
paneler och en
mängd andra
produkter.
Det finns
faktiskt ingen
gräns för
användningen.
Pappersmassa
och träprodukter
Avverkad efter
är bara början.
sex år.
Dessutom är det
ett stort livsmedel.
Löven kan bli både läsk
och vin.
Kokta rotskott är
vanliga på middagsbordet, kläder av
bambufibrer är en stor
produkt, cyklar, hudkräm
och byggnadsställningar
är andra exempel.
Dessutom är det en
del av kulturen,
vilket kanske inte
är så konstigt
med tanke på
dess livgivande
kraft, både för
Byggnadsskogsekonomin och på
ställningar i
matbordet.
bambu.
28
<efiddXibeX[bXe
Teoretiskt kan Kina svälja
hela Sveriges produktion
av sågade trävaror.
samman. När Kanada exporterar hit öppnar
det möjligheter för oss i ett land som annars
skulle köpt kanadensiskt virke, konstaterar
Erik Eliasson, Norra Skogsägarna.
Text & foto: Pär Fornling
E
är sågverken går på knäna tittar
många förhoppningsfullt mot Kina.
Den första anblicken är dyster. Vägen
från flygplatsen till centrum av Beijing
kantas av en oändlig mängd betonghus som
försvinner upp i den smogfyllda luften.
Husen fylls på av en växande medelklass
och folk från landsbygden. Det hela får
Sveriges omflyttning in till miljonprogrammets höghus, i slutet av 1960-talet,
att framstå som en utflykt till landet.
Men den som tittar närmare bland betongen hittar en kärlek till trä och naturen.
Där den grå cementputsen tillåter finns
gröna bambudekorationer och i lägenheterna finns träpaneler, trädörrar och gärna
trägolv.
Kinas import av trä motsvarar ungefär
hela Sveriges samlade träproduktion!
MEN SVERIGES ANDEL av importen
är försvinnande liten. Det handlar bara
om 120 000 kubikmeter, varav mer än
hälften kommer från SCA, med ett eget
kontor i Hongkong.
Resten är fördelat på flera sågverk, varav
skogsägarföreningarna står för några tusen
kubikmeter vardera.
– Vi får många förfrågningar, men det
blir mest enstaka affärer. Likväl är det bra
att bevaka marknaden och ha beredskap,
säger Andreas Jonasson, Södra Timber.
De tre viktigaste argumenten för att
lyckas är priset; priset och priset.
Drygt 80 procent av importen kommer
från Ryssland och
Kanada, som får
avsättning för en
del av sitt
insektsskadade virke.
INDIREKT ÄR
LIKVÄL Kina re-
dan betydelsefullt
för Sverige.
– Hela världsmarknaden hänger
OCH ÄVEN OM betongen dominerar
finns det också en växande marknad för
trähus:
De är ett hållbart alternativ i jordbävningsområden.
Trähus är ett exklusivt alternativ för
en grupp av allt rikare kineser.
På landsbygden
ger staten stöd till att
förtäta bebyggelsen
och trä till dörrar och
fönster uppmuntras.
– Vi bygger ungefär fem miljoner
kvadratmeter trähus
årligen och på sikt
fördubblas siffran, ”Vi bygger fler
trähus”, berättar
där har barrträ från Quian Xiaoyou.
Sverige en bra potential, säger Quian Xiaoyo på SFA.
– Vanligast är att bygga i ett par våningar, men det är tillåtet att bygga upp till sex
våningar.
Hon ger exempel på områden där endast
trähus byggs – med kanadensiska byggsystem.
EN HEL DEL av det billiga virket som
importeras används till gjutformar.
Tack vare låga arbetskraftskostnaden är
det även möjligt att förädla låga kvaliteter.
Ett talande exempel är att SCA tidigare
skeppade trä till Kina där man med enkla
maskiner tog bort kvist och andra felaktigheter, fingerskarvade virket och sände det
åter till Europa. Men de tiderna är över.
– Nu börjar det märkas brist på arbetskraft vilket kan bidra till att högre kvaliteter efterfrågas, säger Fredrik Nordin,
Norrskog.
PROFESSOR WU SHUIRONG, på kinesiska skogsakademien framhåller hur
duktig den kinesiska industrin är på att
mångdubbla virkesvärdet.
– Genom att göra fina möbler ökar värdet
40 gånger, konstaterar han.
Men även den enorma skivindustrin bidrar framgångsrikt med att öka värdet.
VI SKOGSÄGARE 6/12
...och Andreas Jonasson,
Södra.
m€oX€eeld\i
Kina har 6 000 plywoodindustrier (i
Sverige och Finland finns ett fåtal). Till det
kommer 10 000 kinesiska fanertillverkare
och 550 andra skivfabriker.
– Sverige har bra skogar med hög teknologi och miljötänkande. Jag ser ömsesidiga
möjligheter till handel med vinster för
bägge parter, säger Wu.
Han nämner speciellt svensk björk, men
framhåller också kvaliteten på den svenska
furan.
MEN ALLT ÄR inte uppåt. Den senaste
tiden har också importen till Kina gått ner
och Wu berättar att tusentals träindustrier
nödgats stänga.
Men han är ändå optimist.
– I framtiden har skogsindustrin stora
möjligheter med miljön som ett viktigt argument.
Ett exempel på den snabba förändringen
är ägandet av den trämekaniska industrin.
– För 25 år sedan var 95 procent statsägd.
I dag är det precis tvärtom, långt över 90
procent av fabrikerna har privata ägare,
berättar Wu, som likt många kineser gjort
resan från landsbygden, där han arbetade
som möbelsnickare.
”
Vi bygger
ungefär fem
miljoner kvadratmeter
trähus årligen och på
sikt fördubblas siffran...
– Det var inte bara jag som byggde trämöbler. För tio år sedan byggde nästan
alla kineser sina egna trämöbler, nu är det
knappt någon. De arbetar i industrin och
köper färdiga möbler från den växande
trämöbelindustrin.
B`eXXggc‚[\iXijm\ejbXdf[\cc\e
De internationella frågorna
har inverkan på villkoren för
skogsbruket på ett sätt som
aldrig tidigare.
– Mot den bakgrunden, liksom världens
övergripande problem med råvaruförsörjning, kan en del av den svenska debatten
verka snäv.
Text & foto: Pär Fornling
;
en finns en enorm okunskap hos politikerna, konstaterar Lennart Ackzell.
Han arbetar med internationella frågor på
LRF Skogsägarna och en kärnfråga är att
stärka ”varumärket familjeskogsbruket”.
– Alla politiska förslag om regleringar
som berör skogsbruket kommer från politiska processer som silas genom EU-systemet och kommer ner till oss.
HAN FÅR OFTA förklara familjeskogs-
brukets grunder.
– Många i vår omvärld är förvånade över
att vi har ett skogsbruk som ägs av familjer
med drivkraften att ta hand om det de har
VI SKOGSÄGARE 6/12
Lennart
Ackzell.
och föra över det till kommande generationer.
– Kina har insett drivkraften i vår modell. Jag fick nyligen möjlighet att tala om
det här för parlamentet i Laos. Det är ett
land drabbat av korruption och illegal avverkning. Och som på så många håll i världen är det i den anonyma statsägda skogen
det finns problem med ett exploaterande
skogsbruk.
Lennart Ackzell berättar att parlamentet
applåderade spontant efter beskrivningen
av familjeskogsbruket.
INTERNATIONELLT AGERAR Sveri-
ge inom den Internationella familjeskogsalliansen (IFFA) med Kanada som ordförande.
Kina är intresserat av att bli medlem och
Lennart Ackzell konstaterar att det är en
styrka att få dem på familjeskogsbrukets
bänk.
Han hoppas också att utbytet kan leda
till affärer.
– Kina är världens i särklass största virkesimportör. Här finns en vilja att stärka
landets miljörykte. Det talar för att köpa
från säkra källor. Då är det en fördel att vi
känner varandra och att man har vårt
skogsbruk som modell.
29
SKOGSSKÖTSEL
Granen kommer naturligt i
kontinuitetsskogen.
>iXe\e
m`ee\ig‚
bfek`el`k\k
När forskare och experter möttes för att reda ut
begreppen kring kontinuitetsskog blev det snabbt en
Text och foto: Pär Fornling
kö av intresserade.
kanske vart 20:e år, där de mogna träden
tas ut.
– Många tror nog att det ska ge skogar
med fina pelarsalar, men så är inte fallet.
För att blädningen ska fungera måste det
finnas träd i alla åldrar, med andra ord en
fullskiktad skog, betonar Lars Lundqvist.
– Dessutom blir det renodlade granskogar eftersom granen är ett sekundärträd
som utvecklas i skuggan av de befintliga
träden.
30
Z
DET HANDLAR OM eviga gallringar,
Frågan är vad det innebär ekonomiskt?
För att reda ut begreppen arrangerade
SLU, Södra och Future Forest en exkursion på Tönnesjöhedens försökspark.
Z Z
@
debatten har det blivit ett stort ämne,
men frågetecknen är många och alla
namnen förvirrar: kalhyggesfritt, kontinuitetsskog, blädning, dimensionshuggning, plockhuggning, lübeckmodellen...
M Den gemensamma nämnaren är skogsbruk utan kalhyggen, med naturlig föryngring.
Lars Lundqvist, docent i skogsskötsel,
konstaterar att det är många olika ”filosofier”. Han talar i stället om blädning. Det
är ett komplett skogsskötselsystem som
forskarna har någorlunda koll på.
följande plus och minustecken:
Inget kalt hygge.
Jämnare inkomster
(täta gallringar)
Ingen föryngringskostnad
– Förlorad tillväxt
– Inga vinster från
förädlade plantor
– Dyrare drivnings- Professor Perkostnader, med risk Magnus Ekö
för körskador när maskinerna återkommer ofta.
Om skador på granarna leder till rotröta
i ett kontinuerligt bestånd är det extra besvärligt eftersom rötan överbryggar trädgenerationerna.
Andra effekter är att det hyggesfria
skogsbruket knappt ger någon massaved
(man koncentrerar sig på ”mogna” timmerträd) och ingen grot till bioenergi.
DE SOM LYCKADES få plats på det
snabbt överbokade arrangemanget (ämnet
är hett!) bänkade sig i novemberkylan
mellan träden i kontinuitetsskogen.
– I det här försöket hugger vi bara de
grövsta träden. Tillväxten är 7 kubikmeter
per hektar och år. Med ett konventionellt
granskogsbruk hade den varit 11 kubikmeter, berättar professor Per-Magnus
Ekö.
I teorin ger en lyckad granblädning
knappt sämre tillväxt, problemet är att det
i praktiken uppstår luckighet och att det tar
väldigt lång tid att skapa fullskiktade
skogar.
– I Sverige har vi bara runt en miljon
hektar fullskiktade granskogar, säger Lars
Lundqvist.
Det är många saker som ska vägas in för
att jämföra skötselsystemen.
I stort sett har det hyggesfria skogsbruket
MEN VERKLIGHETEN ÄR inte svartvit. Högre körkostnader kan delvis motas
genom att bruka en större areal och genom att man bara tar ut grova träd, som är
billigare att hantera.
Och även om granen tar över kan man
förstås spara de tallar och lövträd som redan står där.
Den som vill föryngra med andra träd
VI SKOGSÄGARE 6/12
Lars Lundqvist, forskare på
Lantbruksuniversitetet, konstaterar med viss förvåning att hans
kunskaper om blädning nu blivit
mycket efterfrågade.
<bfefd`emXi
`ek\Xm^iXe[\
Ekonomin på kort sikt var
inte avgörande när Sven
Bartilsson valde att avstå
från konventionell skogsskötsel.
Text & foto: Pär Fornling
et var dottern Kleo som satte ner
;
foten. Hon ville inte ha ytterligare
ett hygge på släktgården, i gränslandet
på nästa sida
kan plantera i luckor, även om luckorna
kostar i grantillväxt och planteringskostnader.
FORSKARNA ÄR NÅGORLUNDA
överens att den avgörande stötestenen är
bristen på lämpliga fullskiktade skogar
och att tillskapa sådana tar väldigt lång
tid.
– Om man har likåldrig skog är det väldigt svårt att göra om den till kontinuitetsskog, men för den som har lämplig skog
kan det vara en möjlighet utan alltför stora
ekonomiska förluster, säger professor Urban Nilsson, SLU.
– Om det sedan visar sig att kontinuitetsskogen inte fungerar går det alltid att gå
över till vanligt hyggesbruk.
OM EKONOMIN FÅR råda är Göran
Örlander, skogschef på Södra, övertygad
om att dagens trakthyggesbruk är överlägset. I normalfallet räknar han med 40 procent lägre nuvärde (markvärde) för kontinuitetsskog jämfört med trakthyggesbruk.
I första hand ser han kontinuitetsskogen
som ett alternativ för det som kallas
”NO- och K-bestånd” i de gröna skogsbruksplanerna. I de bestånden styr naturvård, miljö och sociala värden skogsskötseln.
VI SKOGSÄGARE 6/12
FÖR SÖDRA, SOM utförde avverkningen, var det en ny utmaning.
– Det här är inget vi rekommenderar i
produktionsskog, men naturligtvis bestämmer medlemmen hur han eller hon
vill ha det, konstaterar skogschef Göran
Örlander.
Det utvalda granbeståndet var egentligen en typisk gallring av 36-åriga träd.
Det var med andra ord långt ifrån något
idealiskt område för kontinuitetsskog.
Mikael Karlsson gjorde en försiktig
stämpling av de grövsta träden och räknar med att det på mycket lång sikt ska
bli någon form av blandskog.
JÄMFÖRT MED EN konventionell
gallring blev drivningskostnaderna högre och nettot mindre, vilket framgår av
diagrammet.
Att skillnaden för ”Netto per hektar”,
stapeln till höger i diagrammet, blev så
extremt stor hänger förstås samman med
att de flesta träden finns kvar i skogen
och kan avverkas senare.
Att drivningskostnaden blev högre beror på att det är det är dyrare att hantera
mindre volymer och längre köravstånd.
Nettot är lägre eftersom man avverkade mindre volymer.
Kleo Bartilsson, här tillsammans med
pappa Sven, kände att hennes intresse
för skogen inte skulle hålla i sig om det
blev ytterligare ett hygge.
Ett speciellt problem var att de små
volymerna gav lite ris att lägga i vägen
för att undvika körskador.
I ETT FÖRSÖK att se vad som händer
på lång sikt (100 år) har Hampus Holmström, SLU, tagit dataprogrammet Heureka till hjälp. Resultatet för nästan hela
gården (73 hektar) visar att avkastningen
minskar med 17 procent om året och tillväxten med åtta procent.
Men riktigt facit dröjer förstås.
– Den kortsiktiga ekonomin var inte avgörande. De pengarna fick vi från Gudrun när
två tredejdelar av virkeskapitalet blåste ner.
Och riktigt vad som händer på sikt vet vi
faktiskt inte, konstaterar Sven Bartilsson.
Till vardags arbetar han med kooperativa utvecklingsfrågor och har bland annat skrivit boken ”Att skapa kooperativ”.
Det ger perspektiv på hans eget val av
skogsbruk:
– För att möta framtidens kunder och
medlemmar måste föreningarna inse att
medlemmarna ser olika ut och kunna
bemöta olika önskemål, säger Sven
Bartilsson.
14 440
Läs mer
mellan Kronoberg och Hallands län.
– När jag fick se resultatet av en avverkning förra sommaren blev jag riktigt
ledsen, så vill inte jag att det ska se ut,
säger hon.
Kleo är aktiv i Fältbiologerna och
betonar att ekonomin inte är allt. Det
handlar också om värden i form av ekologi och biologisk mångfald.
Efter en del funderande och diskussioner beslöt familjen att testa något annat.
– Vi är alla naturintresserade, men det
var dottern som lyfte den här frågan. Det
handlar om att välja en skogsskötsel som
gör att Kleo också ska vara intresserad
av skogen och vilja ta över en dag, säger
pappa Sven Bartilsson, som är 7:e generationen på gården i Ävje.
De tog kontakt med Silvaskog, där Mikael Karlsson gjorde en stämpling enligt
den så kallade ”Lübecksmodellen”.
Resultat per hektar
1500
1000
500
0
Konventionell skog
Silvaskog
305
185
18 72
Uttag, Drivn-kostn
kbm
per kbm,
kronor
1400
Netto
per ha,
kronor
31
SKOGSSKÖTSEL
CX^\e`e^\k_`e[\i
En nyckelfråga är om lagen
är ett hinder för att bedriva
kontinuitetsskogsbruk.
Text & foto: Pär Fornling
ör att inte skövla skogen finns en gräns
=
i skogsvårdslagen för hur hårda gallringar får vara (den så kallade paragraf
10-kurvan).
I en rapport till Skogsstyrelsen är slutsatsen av SLU-forskaren Lars Lundqvist
att lagen inte är något hinder.
HAN FÅR MEDHÅLL av Mikael Karlsson, Silvaskog, som praktiserar Lübeckmodellen:
– Vi har inga problem med skogsvårdslagen.
Om en gallring går över gränsen för
minsta virkesförråd blir det en avverkning,
vilket kräver en hyggesanmälan. Det kräver i sin tur att marken är lämplig för självföryngring.
ETT SPECIELLT FALL är Mats Hagners
variant som kallas ”Naturkultur”. Den
bygger delvis på plantering.
– Jag kan tänka mig att vi ser över dispensmöjligheterna, säger Sverker Rosell,
Sverker Rosell arbetar med hyggesfria
metoder på Skogsstyrelsen.
som arbetar med hyggesfria metoder på
Skogsstyrelsen.
HAN SER DET hyggesfria skogsbruket
som ytterligare ett verktyg i verktygslådan.
– Skogsstyrelsen har en person som arbetar med de här frågorna i varje region
och jag är projektledare för hela landet,
berättar Sverker Rosell, som själv är skogsägare i Värmland.
– För egen del har jag inte praktiserat
hyggesfritt skogsbruk, men jag har en inäga på 1,5 hektar där jag nog borde ha
försökt. Det var ett bestånd med olikåldriga träd som jag försökte få homogent,
men det blev aldrig riktigt bra. Den typen
av områden kan passa för att testa alternativ.
”
Jag kan
tänka mig
att vi ser över
dispensmöjligheterna.
ÄNTLIGEN.
OUTLANDER™ 650 XT™
Nu med nya G2-chassit! Här extrautrustad med bl.a.
s
s
s
s
s
s
!0!#(%"!.$3!43
&5,,4542534!$!,0).%&,%80,/'(här 170 cm)
$%,58%6).$254!02/&),
3+­2-"2%$$!2%
,).1™02%-)5-,&½26!2).'3"/8
,).1&½2,­.'.).'!2&½20!+%4(¯,,!2%.
&2!-"!+(10 eller 15 cm, silver eller svart)
brp.com
can-am.se
© 2012 Bombardier Recreational Products Inc. (BRP). Alla rättigheter förbehålles. ® ™ och BRP-logotypen är varumärken som tillhör BRP eller dess dotterbolag.
32
VI SKOGSÄGARE 6/12
Ett alternativ till
snöskyffel.
cCullochs (i HusD
qvarnakoncernen) är ett nytt märke
på den svenska marknaden. Bland produkterna finns snöslungor.
Toppmodellen (PM85)
NYA PRODUKTER
Jc`ggXcck
jbfkkXe[\
`m`ek\i
har elstart, servostyrning och
halogenlampa.
Priset är 15 000 kronor. En
mindre och enklare modell
(SB 121) har en arbetsbredd på
53 centimeter och kostar drygt
4 000 kronor.
Måtta snabbt som ögat
Nätt röjare perfekt för surhål
ODen fjärrstyrda maskinen
Ebeaver har försetts med ett
röjningsaggregat.
Till det yttre ser maskinen ut
som tidigare men i kranspetsen
sitter ett beprövat röjningsaggregat från finska Mense.
– Aggregatet monteras
normalt på större baskmaskiner
som ofta väger 15 ton. Därmed
kan du inte röja i tätbevuxna
surhålor, där de stora vinsterna
med mekaniserad röjning finns,
säger konstruktören Johan
Dragman.
Fördelen med den lilla
maskinen är att ekipaget blir
lättare. Nya Ebeaver med
röjningsaggregat har en totalvikt
på 2 400 kg och transporteras
med släpvagn efter en pickup.
VI SKOGSÄGARE 6/12
standard på Laimetsågar och kan
installeras på äldre modeller och
andra fabrikat. Ett komplett paket
för inställning kostar omkring
75 000 kronor.
Trots att stora krafter är i
rörelse har företaget valt bort
hydraulik för att få ett enkelt och
robust system.
Aggregatet som klipper av
träden monteras i vanliga fall
på tyngre maskiner.
Kapaciteten har förbättras
med en hydraulpump som ger
240 bars tryck och 96 liter per
minut.
Nu rullar prototypen i
skogarna utanför Karlsborg och
premiären inför publik blir
under Elmia Wood nästa år.
?\cXlkfdXk`jb]i^XjXi\
OEn ny proffssåg från Jonsered har försetts med så kallad ”Carb Control”.
Det innebär att
förgasaren är helt
automatisk.
Den patenterade tekniken ser till att förgasaren
anpassar sig automatiskt enligt lufttryck, bränslekvalitet, temperatur och luftfilterförhållande.
En annan nyhet är att
svärdsmuttrarna är integrerade,
vilket minskar risken för att de
tappas bort i skogen.
O Ett viktigt moment vid sågning
av virke är att enkelt och snabbt
ställa in dimensionerna. Det har
blivit en nisch för ”Läppeställaren”. Genom att använda en kulskruv (med kullager mellan muttern och gängan) går inställningen
rekordsnabbt, nära 20 centimeter
i sekunden.Tekniken används som
Skogens mötesplats
Konferenser & skogsägarmöten
Asa Herrgård är en hotell & konferensanläggning belägen i en av södra Sveriges
vackraste skogar.
Vi har aktiviteter som passar alla och välj själva
hur ni vill lägga upp er tid hos oss!
Under januari-mars lämnar vi 15% rabatt på
bokning av konferens med övernattning.
Ange "Midgård" vid bokning.
Kan ej kombineras med andra erbjudanden.
Varmt välkommen med
Er förfrågan!
Den nya motorsågen.
Grundmodellen heter CS2253
och kostar drygt 8 000 kronor.
Asa Herrgård
360 30 Lammhult
0472-26 30 52
www.asaherrgard.se
33
ANNONSSIDA
ÄLGAR OCH ANDRA HJORTDJUR är
på många sätt imponerande. Tyvärr
orsakar de skogsskador för enorma
belopp, främst genom bete på ungtall.
LRF samarbetar med skogsägarföreningarna och andra organisationer och
myndigheter för att få hjortstammarna
i balans med foder tillgången, bland
annat i det nya älgförvaltningssystemet.
INTRESSET FÖR AFFÄRER inom förnybar
energi ökar snabbt och tusentals landsbygdsföretagare driver energiverksamhet.
Därför lanserar vi Energiföretagaren, ett
material som inspirerar och vägleder till
lönsamma affärer inom förnybar energi.
FÖRR ELLER
SENARE blir det
aktuellt att lämna
över skogen till en
ny generation. Det
finns en hel del att
sätta sig in i för att
det ska bli så bra
som möjligt. LRF-koncernen har spetskompetens
och erfarenheter som är till god hjälp vid ägarskiftet.
FÖRYNGRINGSFRÅGOR, röjning,
slutavverkning, naturhänsyn eller
säkerheten i skogen? LRF och
skogsägarföreningarna arrangerar
kurser, studieresor, studiecirklar
och seminarier. Genom LRF får
du även riktigt bra rabatter när du
exempelvis ska köpa ny motorsåg,
bil och drivmedel.
DET SKA VARA MÖJLIGT
för alla som vill att arbeta,
bo och leva på landsbygden.
Därför är det viktigt att vi
driver frågor som förbättrar
servicen och infrastrukturen
på landsbygden. Alla har
rätt till bra vägar, el, post,
telefoni och bredband.
ANNONSSIDA
TIDNINGARNA LAND SKOGSLAND, Land
Lantbruk och Land ingår i medlemsavgiften.
Det gör också en basolycksfalls- och en
livförsäkring. Dessutom får du tillgång till
LRFs egna företagarcoacher.
VEM VET VILKA PLANER stat och kommun
har för din plats på jorden. LRFs experter
arbetar ständigt med frågor kring äganderätt och markintrång.
DET FINNS GODA MÖJLIGHETER att
öka tillväxten i Sveriges skogar. Det
skulle underlätta en omställning till ett
grönare och mer hållbart samhälle.
LRF samarbetar med skogsägarföreningarna genom bland annat satsningen Krafthandling Skog för att öka
både lönsamheten och tillväxten i
familjeskogsbruket.
LRF HAR ÖVER 1 000 lokalavdelningar runt om i Sverige där
medlemmar träffas för att dela
med sig av sina erfarenheter
och påverka utvecklingen i
bygden. För medlemmar under
36 år finns dessutom ett särskilt nätverk, LRF Ungdomen.
Är det här din värld?
DÅ ÄR DU
varmt välkommen till LRF-familjen
och 172 000 människor som också hör hemma
i det gröna näringslivet.
GÅ IN PÅ
SOM MEDLEM I LRF är det tryggt
att veta att den skogsförsäkring du
kan teckna genom oss innehåller
en allriskdel som täcker skador
från exempelvis skadeangrepp,
brand och storm.
lrf.se/skog. Här kan du:
1. Gå en tipspromenad och få mer information
om vad ett medlemskap kan betyda för dig.
Du kan dessutom vinna en iPad.
2. Ställa frågor till några av våra experter.
VILL DU HELLRE PRATA med någon är du välkommen att ringa Medlemsservice, 020–44 44 33.
DU BEHÖVER INTE vara heltidsbonde för att vara
medlem i LRF. Det viktiga är att du har ditt
hjärta på landsbygden.
FÖRST GUDRUN, sedan Per och Dagmar. Stormarna kan vi inte resonera
med, men väl politiker och myndigheter när våra medlemmar drabbas.
SKOGSGÅRDEN
Gården på Antebacken ligger
vackert med utsikt mot fjällen
på andra sidan Kallsjön.
Kallrör
”
Jag tröttnade
på att köra
lastbil och behövdes
hemma på gården.
Theodor vilar med
mamma Emma Danielsson. Han har nära till
farmor och farfar som
också bor på gården.
Ep^\e\iXk`fe^\i
Bröderna Hyttmo satsar
friskt inför framtiden, och det
blir tionde generationen som
tar över gården.
Text & foto: Lena Hedman
E
är Marcus Hyttmo var 19 år startade han ett byggföretag med
avstamp i skog och träförädling. I
dag, sex år senare, har han sex anställda.
Brodern, Magnus, är fullt engagerad i
driften av gården.
I jämtländska byn Kallrör finns unga
skogsägare som stannar kvar i bygden och
utvecklar företagandet!
driver gården med sin man Stefan Hyttmo.
Nu ska tionde generationen ta över med
sonen Magnus Hyttmo, 33 år, och sambon
Emma Danielsson. De bor med lille sonen
Theodor i ett nybyggt hus med fri sikt över
Kallsjöns stora flak och fjällen. Magnus
har tidigare kört lastbil, och började arbeta på gården 2007.
– Jag tröttnade på att köra lastbil och
behövdes hemma på gården.
Det är naturligt att det blir Magnus som
tar över. Brodern Marcus har egen byggfirma, och systern Anna jobbar som förskollärare.
FÖRÄLDRARNA, STEFAN OCH Ul-
NÄR VI KOMMER dit är det förvinter
Ulla Kallström och Stefan Hyttmo kollar
in planteringen, de hoppade över markberedningen för att slippa björksly.
36
och fjälltopparna i Kallbygden är snöpudrade. Från gården på Antebacken är utsikten milsvid och på andra sidan Kallsjön
finns en del av fastighetens skog som är
fjällnära.
– Det här var farmors gård, och den är
från 1677, berättar Ulla Kallström som
la, tycker att det är roligt att lämna över
stafettpinnen till den unga familjen, och
har börjat förbereda generationsväxlingen.
– Vi har startat ett aktiebolag för driften, med mjölkproduktion. Jag tror att
det är bra att börja så för att underlätta
inför generationsskiftet. Skogen och
VI SKOGSÄGARE 6/12
N Ska börjas i tid
Inför generationsskiften
är det enskilt viktigaste rådet
att vara ute i god tid och få in
ett medvetande hos alla
berörda hur det hänger ihop.
Det betonar Tomas
Karlsson, LRF konsult.
– Rena skogsfastigheter är
trots allt relativt enkla att
hantera och värdera.
Produktionsjordbruk är värre.
Det är stora kapital och
oftast beror prisuppgången
mer på ökade fastighetsvärden än lönsamhet i driften.
Ett första steg kan då vara att
särskilja rörelsen i ett
driftsbolag.
Eftersom driften är
beroende av marken och
skogen kanske behövs för att
stötta upp jordbruket, kan
det förstås likväl bli problem
om fastigheten delas.
– Generationsskiften i tunga
produktionsjordbruk är en
utmaning och kräver
planering, konstaterar Tomas
Karlsson.
Magnus Hyttmo och
sambon Emma
Danielsson blir 10:e
generationen på
gården.
Med skogen och
träförädling som
utgångspunkt
startade Marcus
Hyttmo en byggfirma. Nu har
han sex personer
anställda.
epkkc`m
marken ligger utanför bolaget, säger
Magnus.
– Det är ett bra sätt känna på jordbruket
och avgöra om det är något Magnus vill
hålla på med framöver, framhåller pappa
Stefan, 58 år.
– Nästa steg blir att så småningom dela
upp fastigheterna rättvist mellan våra tre
barn.
GÅRDEN ÄR PÅ 816 hektar, och nyligen
köpte familjen in grannfastigheten på 210
hektar.
Den stora investeringen var mjölkstallet
för nästan 9 miljoner kronor, inklusive
mjölkroboten.
– Nu är mjölkpriserna fruktansvärt
pressade. Skogen hjälper till för att gården
ska gå runt. Årligen avverkar vi runt 1 000
kubikmeter, säger Stefan.
Magnus berättar om den senaste avverkningen och framhåller att energin nu är ett
extra plus. Norrskog köper både timmer
och avverkningsrester (grot) som flisas till
energi.
VI SKOGSÄGARE 6/12
Dels ger energin extra inkomster, dels
underlättas planteringen.
Familjen Hyttmo gillar att testa nya
grepp och en av de saker man provar är
att hoppa över markberedningen och lägga extra energi på bra planteringspunkter.
– Det blir så mycket björk när man markbereder. Vi har planterat direkt på hyggen.
Det tar längre tid innan plantorna tar sig,
men sen växer granarna fint och man slipper röja sly, säger Stefan.
Vi åker till ett hygge med kraftiga granar
utan omgivande björksly. Ulla förklarar att
det gäller att hitta bra platser för att sätta
plantorna, som intill stubbar.
Mycket gammal jordbruksmark håller
på att förvandlas till skog, men här är det
tvärtom. Från en höjd, nära planteringen,
blickar vi ut över 18 hektars nyodling och
ytterligare 10 hektar är på gång.
EN DEL AV virket förädlas i såghuset
som familjen har byggt tillsammans med
grannarna Håkan Mattsson och Ronny
Bergstedt. Karasågen som de köpte av ett
konkursbo 1995 har kommit till mycket
nytta.
– Vi sågar åt oss själva till husbehov. Vi
tar också på oss legosågning, och säljer en
del virke. Det är roligt att såga, ett skapande arbete, säger Håkan Mattsson.
DÄR FINNS ÄVEN en timmerfräs, som
Marcus Hyttmo brukar använda.
– Jag startade firman 2006, och nu är vi
sex personer som jobbar i företaget, berättar
Marcus och visar runt i ett husbygge med
en bred timmerpanel och doft av virke.
Nu är det fullt upp med renoveringar och
nybyggen i trakten. Nästa timringsuppdrag
är en bastu, och då ska Marcus hålla till i
såghuset. Han har köpt en skogsfastighet i
Kastviken, och tar en del virke från egen
skog.
– Den där stocken kommer från den
skogen, säger Marcus och pekar på en grov
stock i taket.
Kallbygden ger en skön känsla av träförädling, skog och företagsamhet.
37
DEBATT
!&$ #! Jm\Xjbf^d‚jk\
'%&!'
_Xi€kkXkkjXkjX
" #&&
%!+#"
!*$ "%'#"'.()
"'"%"!)
-
.""'$()&%')(#$
%+#%$)'$(!%()$
!$)""!%###&$ &'%$.'
$%+ $""'(/".$"')
'.!'$$)!%#$'(#
$'' *$$(!$$&/
"$.',)'*)'*()
)$
"#$"$ )$)$
.(#'&/&%"'((+'%#
(
Fortsatt debatt om Sveaskog.
Vi Skogsägare nr 5 föreslår
@
Carl-Henrik Palmér att Sveaskog ska ombildas till en statlig
myndighet.
Det tycker vi är fel.
Palmérs huvudargument för
att göra Sveaskog till en myndighet är att han tror att detta
skulle begränsa möjligheterna
till virkeshandel och industrisatsningar. Palmér misstänkliggör Sveaskogs inköp av virke
från andra skogsägare men
lyckas inte förklara på vilket
sätt detta skulle snedvrida virkesmarknaden eller vem som i
längden missgynnas så länge
som staten har ett normalt avkastningskrav på Sveaskog.
Palmér vill också förhindra
att Sveaskog engagerar sig i
industrier och kallar Sunpine
för ett ”tveksamt projekt”.
VI SER DENNA talloljeför-
ädling som en mycket vällovlig och lyckad satsning såväl
tekniskt som marknadsmässigt. Genom Sunpine kan vi i
dag tanka en diesel som inne-
håller upp till 23 procent raffinerad tallolja och tillsammans
med 7 procent rapsbaserad
RME sänker koldioxidutsläppen med 25 procent.
Och industrisatsningen kommer inte att stanna där. Andra
aktuella skogsbaserade projekt
är textilprodukter och gröna
kemikalier som hartssyror och
växtsteroler.
NÄR NYA PRODUKTER och
nya marknader måste utvecklas
framstår energi jämte tekniska
produkter och gröna kemikalier som de mest lovande.
Forskningen och teknikutvecklingen har på många områden kommit långt men i Sverige saknar vi ofta risk kapital
och starka industriella aktörer
som driver idéerna vidare till en
storskalig, kommersiell produktion. I det läget behöver även
statliga företag ha mandatet att
satsa på nya industrier.
Göran Hedman,
jägmästare och ordf
i Trädbränsleföreningen
Erik Herland,
civilekonom och skogsägare
NYHETER
Avtal om blå diesel
O Tjuvarna av diesel blir allt
fräckare. På gårdarna stjäls
dieseln från farmartankar och
maskiner. Ibland borrar tjuvarna
hål i tankarna för att komma åt
dieseln. Enligt beräkningar från
Handelshögskolan i Göteborg
stals det över sju miljoner liter
diesel förra året.
En metod för att motverka
stölderna är att färga dieseln blå.
LRF och Skogsentrepernörerna
(SMF) har tillsammans förhandlat
fram ett avtal för medlemmar
som vill köpa färgmedlet.
Med färgen följer ett klistermärke som förklarar att tanken
innehåller blå stöldmärkt diesel.
Grönskande
bilar prisas
för dekor
O Norra Skogsägarnas dekorerade bilar väcker uppmärksamhet på vägarna, men inte bara där.
Juryn för svenska PublishingPriset har också ett gott öga för
bilarna.
I kategorin för dekorlösningar
vann föreningen med motiveringen: ”För en bildekor som
verkligen utstrålar den positiva
kraft som kommer från den
En bil som väcker uppmärksvenska skogen”.
samhet och priser.
38
VI SKOGSÄGARE 6/12
Skogsmarknaden
För annonsering, ring Ronny Gustavsson tel 08-588 367 97, Mårten Bäck tel 08-588 367 38
eller Birgit Emilsson tel 040-601 64 55. Annonsmaterial: [email protected]
Skogsplantor
Skördaraggregat/Stegmatare
För grävmaskin och kranar
Gran, tall, lärk m m
plantering, markberedning o röjning
070-3991826
spar annonsen
VEDPANNA
MED FLÄKT
Nyhet!
Självsotande
turbulatorer
86% verkningsgrad.
Acktjära 2209
821 91 Bollnäs
Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52,
fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se
Från
127 000:Utrustning för flis och spåneldning
Ett komplett system från skog till värme
Flis- och spåneldning med förugn är den
effektivaste och enklaste metoden att förbränna träbränslen med varierande kvalité
Svensktillverkad
Kapdiameter 30
0-54
Oljeflöde 40-117 0
L
20 kWh - 1 000 kWh
Begär broschyr
ss
Besök o
gärna!
Kontakta oss för mer information!
AB JOHN ÖHREN
)ÌOÌLOJWÊHFO.03"t5FM
GBYtwww.johnohren.se
Tel. 0528–700 00, kvällar 070-624 14 14
www.bjmmaskin.se
"3#&5"4."35"3&
KVISTNINGSLYFT
LUNNINGSKON
r (ÕSLWJTUOJOHFO
TLPOTBNGÕSSZHHFO
r -VOOBFMMFSWJOTDIB
VUBOBUUGBTUOB
r ,WJTUBSSVOUPNJ
FUUNPNFOU
r ,POFOWÅMUFSJOUF
r 4UPDLÅOEBOTLZEEBT
r .JOTLBSSJTLFOGÕS
TUFOTÇHOJOH
#FTUÅMMTIPT
Skogma 5FMXXXTLPHNBTF
Nordpost/Granngåden 5FMXXXOPSEQPTUTF
Rowanne Trading
)PSOTHBUBO4UPDLIPMN
5FMSPXBOOFUSBEJOH!UFMJBDPN
VI SKOGSÄGARE 6/12
39
HJO-B
U
Lotin
Plan- & släntklippare
LTEN
FŠllorsedan1993
- en av marknadens kraftigaste!
WWW.LOTIN.SE 0380-261 64
Tel: 0142-422 00
0503-153 11
Fax: 0142-422 01
Vednätsäckar
till EUR pall, 40, 60 L
Prisex: 40 L packlåda
+
1 000 nätsäck 3 200:även storsäckar
Tel 0410-33 10 55
0708-40 11 33
www.ino-q.se
www.hjobulten.se
Osma DHL finns i 160,
190 och 220 cm arbetsbredd.
Kanske inte billigast men bäst.
3 års garanti på slagorna. En universalmaskin som används till ALLT.
!"#$
Tel 0372-710 03,
070-215 50 96
otydligt?
Har alla örjat prat
Hörselskadades Riksförbund
08-457 55 00, www.hrf.se
me Renov
dH
alv era
må
nar
Nya boggiband 400 - 750
# $%
&!'())*
! "
Markus Edlund
Myckelgensjö
0661-220 00
070-203 34 84
www.messmide.se
Broddsats
70 st
1 198:- inkl frakt Exkl moms
Vi har även lås, brodd och svetslänk
Träbearbetning
DUAB-produkter för industri, skolor, snickerier,
hantverkare, byggare, hemmaproffs etc.
BANDSÅGAR
Bandsåg DUAB BAS 470
PLAN- & RIKTHYVLAR
DUAB
PT310
Planhyvel
Max Hyvelbredd 305 mm
Max Hyvelhöjd 200 mm
Max Hyveldjup 3 mm
Bordsstorlek 605x330 mm
Dimensioner & vikt
Mått (lxbxh) 1300x565x750 mm
Vikt 175 kg
Vikt med emballage 223 kg
Fraktfritt!
God Jul & Gott Nytt År!
Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling.
Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning för precis justering och god stabilitet på planbordet. Utmatningsbordet för rikthyveln fälls åt sidan vid planhyvling för god sikt och åtkomlighet.
Maskinen är utrustad med analog avläsning av den valda höjden på planbordet. Anhållet för
rikthyveln är justerbart 0-45 grader och låser i en kraftig stålkonstruktion för god stabilitet.
Tekniska Data:
Motor 400 V 2,2kW/3 hk
Kutterdiameter 70 mm
Varvtal kutter 5000 rpm
Hyvelstål 3 st. (310X25x3 mm.)
Matningshastighet 7m/min
Spånstos 100 mm
Rikthyvel
Max Hyvelbredd 310 mm
Max Hyveldjup 3 mm
Bordsstorlek 1205x312 mm
9.596:-
DUAB ML394Q med långhålsborrsbord
En proffssåg med välbalanserade gummibelagda
bandsågshjul i aluminium som är försedda med
dammtäta kullager. Levereras komplett med
stabilt klyvanhåll, geringsanhåll och sågblad.
Geringsbart gjutjärnsbord
med microjustering.
Utsugningstos för spånsug
samt bladsträckningsindikering.
Tekniska data:
Motor 400 V 1,5 kW/2 hk
Max såghöjd 285 mm
Max sågdjup 400 mm
Sågblad längd 3454 mm
Bladhastighet 2 st 460/980 m/min
Hjuldiameter 465 mm
Spånstos 2x100 mm
Bordsstorlek 535x485 mm
Sågbord geringsbart 45°
Totalhöjd 1880 mm
Vikt 146 kg
DUAB:s kraftiga professionella plan- och rikthyvel för såväl stycke- som serieproduktion med
vikningsbara bord i gjutjärn och med hela 410 mm hyvlingsbredd. Fyra hyvelstål i kutter med
finjustering samt justerbart anhåll. Matning med mekanisk urkoppling, överbelastningsskydd
och nödstopp. Maskinen levereras med ett kraftigt långhålsborrsbord i gjutjärn som standard.
Tekniska data:
Motor 400 V 3 kW/4 hk
Varvtal motor 2 860 rpm
Kutterdiameter 95 mm
Varvtal kutter 4000 rpm
Antal hyvelstål 4 st
410x30x3 mm
Diameter matningsrullar 40 mm
Matningshastighet 8
m/minut
Spånstos 100 mm
Rikthyvel
Max hyvelbredd 410 mm
Max hyveldjup 5 mm
Bordsstorlek 1600x440 mm
Planhyvel
Max hyvelbredd 410 mm
Max hyvelhöjd 220 mm
Max hyveldjup 5 mm
Bordsstorlek 750x410 mm
Långhålsborrsaggregat
Chuckkapacitet 16 mm
Slaglängd ut/in 130 mm
Slaglängd
Höger/Vänster 170 mm
Höj/Sänkbart 130 mm
Mått 460x200 mm
Dimensioner och vikt
Mått (lxbxh) 1600x890x890
mm
Förpackningsstorlek (lxbxh)
1680x770x1070 mm
Vikt 440 kg
Vikt med emballage 530 kg
17.596:-
DUAB ML392B
DUAB:s rejäla trefas plan och rikthyvel försedd med 400 volts 3 hk elmotor samt gjutjärnsbord
(riktbord och planbord),matarvalsar tillverkade i stål. Maskinen levereras med spånstos och
slipningsbara hyvelstål (3 st) i snabbstål. Planbordet höjes/sänkes med mittpelare till önskad
planhöjd. Höjden ställs in med manöverratt och graderad mm-skala.
Riktborden vikes vid planhyvling (se bild).
Tekniska data:
Motor 400 V 2,2 kW/3 hk
Riktbord 1050x250 mm
Planbord 600x250 mm
Varvtal kutter 4000 rpm
Antal stål i kuttern 3 st 250x30x3 mm
Kutterdiameter 75 mm
Matarvalsdiameter 32 mm
Matningshastighet 8 m/min
För
Max planhöjd 180 mm
Max hyvlingsdjup 5 mm
Max arbetsbredd 250 mm
Mått (lxbxh) 1085x485x820 mm
Förpackningsstorlek (lxbxh)
1150x530x950 mm
Vikt 148 kg
Fraktfritt!
5.700:-
fler modeller av Plan- och
Rikthyvlar - besök vår hemsida!
DUAB MJ2325C
Precisionscirkelsåg
Precisionscirkelsåg med stomme i kraftig stålkonstruktion och
arbetsbord i gjutjärn. Sågklingan höjs- och sänks via skruvspindel och ratt. Gering av sågklingan via gjutjärnsgejder och
ratt. I standardutrustningen ingår justerbord med kullagrad
släde, 2 st sidobord, bakre förlängningsbord, klyvanhåll,
geringsbart anhåll, spänntving, spånstos 100 mm. Klingskydd
med stos samt slang för anslutning till spånsug. Levereras
med sågklinga HM och diverse nycklar.
Tekniska Data:
Arbetsbord 800 x 560 mm
Bakre förlängningsbord 600 x 530 mm
Förlängningsbord högersida 610 x 800 mm
Total bordsyta 800 x 1117 mm
Justerbord 500 x 400 mm
Max klyvbredd 950 mm
Max åkrörelse justerbord 1220 mm
Max såghöjd vid 90º 75 mm
Max såghöjd vid 45º 60 mm
Sågklinga 254 x 30 x Z40
Varvtal sågklinga 4200v/min
Motoreffekt 3-fas 400V 2,2 kW
Vikt, netto 240 kg
TS 250
Precisioncirkelsåg industrimodell, med dragfunktion för
klinga. Bordet är av gjutjärn med spår för geringsutrustning.
Klingan är geringsbar samt höj/sänkbar. Justerbord av
aluminiumprofiler. Bordet är försett med teleskoparm.
Sågen levereras komplett med justerbord, teleskoparm,
klyvanhåll med mm-skala och geringsanhåll enligt bild.
250 mm HM-klinga ingår. Stativ av kraftig lakerad stålplåt.
Passar proffs som amatör.
7.196:-
FRAKTFRITT
9.700:-
Tekniska data:
Motor 400V 2,5 kW
Diameter klinga 250 mm
Hastighet klinga 4000 rpm
Max sågdjup 45/90° 42/80 mm
Klingan justerbar 250 mm, längdled
Slaglängd justerbord 1250 mm
Bordshöjd (Arbetshöjd) 900 mm
Spånstos 100 mm
Mått huvudbord 800x520 mm
Mått förlängningsbord 800x320 mm
Mått justerbord 600x410 mm
Vikt 169 kg
DUAB-Huset
Obs! Samtliga priser i annonsen är exkl. moms!
40
Samtliga maskiner
från
DUAB levereras med
gällande CE-normer!
Köp era maskiner av oss till oslagbara priser. Egen import bäddar för rätt prisbild. Vi kan maskiner och ger
teknisk rådgivning, dimensionering samt utför montage och drifttagning av utrustningen. Vi har egen service och reparationsverkstad samt tillhandahåller reservdelar, vilket borgar för god service även efter köp.
!
Fraktfritt
7.600:-
Bandsåg DUAB BAS 350
Bandsåg DUAB HBS400
14” bandssåg. En rejäl kraftig såg som passar
de flesta behov. Stabilt utförande med kraftig svetsad stålkonstruktion. Välbalanserade
gummibelagda hjul i aluminium med dammtäta kullager. Sågbord i gjutjärn, geringsbart
45°. Rejäla bladstyrningar (kullager).
Levereras med geringsanhåll, klyvanhåll,
stativ och sågblad. Sågen
är försedd med 100 mm
spånstos för utsug.
Kraftig trefas 400 volt bandsåg golvmodell som passar de flesta behov.
Stabilt utförande, kraftig svetsad
stålkonstruktion. Välbalanserade
gummibelagda aluminiumgjutna hjul
med dammtäta kullager. Sågbord
i gjutjärn som är geringsbart 45°.
Kraftig anhåll med stabil låsning.
Bandsågen är utrustad med rejäl
bladstyrningsanordning för stabil styrning
av sågbladet.
Tekniska data:
Motor 230 V 0,75 kW/ 1 hk
Max såghöjd 165 mm
Max sågdjup 345 mm
Längd sågblad 2490 mm
Bladhastighet 2 st 440/900 m/minut
Hjuldiameter 350 mm
Spånstos 100 mm
Sågbord geringsbart 45°
Bordsstorlek 400x548 mm
Totalhöjd 1710 mm
Vikt 70 kg
3.100:-
5.900:-
Tekniska data:
Motor 400 V 1,5 kW/2 hk
Max Såghöjd 200 mm
Max sågdjup 375 mm
Längd sågblad 2950 mm
Hjuldiameter 400 mm
Sågbord geringsbart 45°
Bordsstorlek 500x395 mm
Totalhöjd 1760 mm
Vikt 137 kg
KOMBIMASKINER Vi lovar dig en prisvärd investering!
29,900:Slaglängd Höger/vänster 140 mm
Max rörelse upp/ner 80 mm
Spänning 400 VAC
Ljudnivå <80db
Förpackningsstorlek (lxbxh)
1590x1220x1010 mm
Vikt 445 k
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt
Varvtal sågklinga 4050 rpm
Varvtal ritsklinga 6300 rpm
Sågdjup 90° 65 mm
Sågdjup 45° 45 mm
DUAB C5-260H
Klinga diameter 250 mm
Ritsklinga diameter 80 mm
Bordsstorlek 1200x840 (1080) mm
Slaglängd justerbord 1400 mm
Fräs
Motor 2,2 kW 3-fas 400 Volt
Varvtal 3500/5500/7000 rpm
Spindel diameter 30 mm
Vertikal rörelse spindel 130 mm
Max verktygsstorlek diameter 140 mm
Max verktygsstorlek höjd 100 mm
Spånstosanslutning 100 mm
Vikt 230 kg
Stor sort
ering
matarve
rk
Södra vägen 3, Mönsterås
Ordertel. 0499-143 19
Fax 0499-140 66
Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-14.30
Besök oss på internet: www.duabhuset.se
Med reservation för prisändringar p.g.a valutan och ev tryckfel!
Produktkatalog 2012!
Beställ eller ladda hem den
Insug 2x100 mm/1 st 125mm
Säckvolym 0,153 m³
Säckhöjd 850 mm
Ljudnivå 67-77 dB
Vikt 51 kg
Insug 3x100 mm/
1 st 125 mm
Säckvolym 0,307 m³
Säckhöjd 850 mm
Ljudnivå 67-77 dB
Vikt 59 kg
3.196:-
DUAB,s kraftig spånsug för industribruk med rejäl kapacitet.
Maskinen är utrustad med stativ med hjul för enkel förflyttning. levereras med dubbla filtersäckar och uppsamlingssäckar. Insugstosar 1x150 mm eller 3x100 mm.
4.396:-
Sugkapacitet 4900 m³/h
Insug 1x150, 3x100 mm
Säckvolym 0,43 m³
Filtersäckshöjd 1100 mm
Förpackningsstorlek
1170x560x570 mm
Maskinens mått LxBxH 1280
x 790 x 1970 mm
Vikt 82 kg
För fler modeller av Spånsugar - besök vår hemsida!
Vertikalfräs med tappsläde DUAB VF100
18.900:-
DUA
AB-H
B-HUS
SE
Tekniska data:
Spänning 400 V 3-fas
Motoreffekt 2,2 kW/3 hk
Impellerdiameter 305 mm
Sugkapacitet 3000 m³/h
Trumdiameter 500 mm
Tekniska data:
Spänning 400 V
Motoreffekt 3,7 kW/5 hk
Impellerdiameter 305 mm
Trumdiameter 500 mm
Med tiltningsbar fräs spindel, -5 till 30°. Stomme i kraftig stålkonstruktion, stort arbetsbord i gjutjärn. Höjning och lutning av spindeln
sker via låsbara rattar, tydliga skalor visar inställning av spindeln.
Ställbara fräsanhåll med finjusteringsmöjlighet. Försedd med sid- och
nedhållare av arbetsstycket. Kraftig kullagrad tappsläde med anhåll och
excenterlåstving, stor rörelse av släden 800 mm. Motor med termiskt
motorskydd och nollspänningsutlösning. Reversibel rotationsriktning av
frässpindel via strömbrytare. Stort varvtalsregister från 1800-9000 varv/
minut. Levereras komplett med tappsläde, diverse nycklar samt manual.
Tekniska data:
Storlek arbetsbord 710x640 mm
Arbetshöjd 900 mm
Längd fräsanhåll, 2 st 360x120 mm
Storlek tappsläde 500x480 mm
Max åkrörelse tappsläde 530 mm
Spindeldiameter 30 mm
Vertikal rörelse spindel 100 mm
Spindel lutbar -5-30°
Max verktygsstorlek 200 mm
Max fräsdiameter i bord 200 mm
Spindelhastigheter
4 st 1800, 3000, 6000 & 9000 v/min
Motoreffekt 2,8 kW 3-fas 400 V
Vikt 202 kg
För fler modeller av Kombimaskiner - besök vår hemsida!
DUAB:s kombimaskin med 3 motorer och fem funktioner; cirkelsåg med ritsklinga, vertikalfräs, plan- och rikthyvel
samt långhålsborrning. Levereras med rejält justerbord av aluminium som löper på två geidrar för högsta
precision, långhålsborrbord med borrchuck. Ljusterbordet används både till sågen och som tappsläde till fräsen.
Sågbord, fräsbord, långhålsborrsbord samt rikt- och planhyvelborden är tillverkat i planslipat
gjutjärn och stativet är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa stabilitet. Alla funktioner
är försedda med spånstos för anslutning av 100 mm sugslang.
Tekniska data:
Matarvalsdiameter 32 mm
Fräs
Slaglängd
Plan & Rikthyvel
Max Hyvlingsdjup 2,5 mm
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt
in/
Motor 2,2 kW 3-fas 400 Volt
Såg
Varvtal 3500/5500/7000 rpm
ut 85 mm
Hyvel bredd 250 mm
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt
Spindel diameter 30 mm
Slaglängd Höger/vänster 140 mm
Planhöjd 180 mm
Varvtal 4050 rpm
Vertikal rörelse spindel 130 mm
Max rörelse upp/ner 80 mm
Riktbord 1050x250 mm
Sågdjup 90° 65 mm
Max verktygsstorlek diameter
Spänning 400 VAC
Planbord 600x250 mm
Sågdjup 45° 45 mm
140 mm
Ljudnivå <80db
Matningshastighet 8 m/min
Klinga diameter 250 mm
Max verktygsstorlek höjd 100 mm Förpackningsstorlek (lxbxh)
Varvtal kutter 4000 rpm
Bordsstorlek 1200x840
Långhålsborrsbord
1300x1130x1010 mm
Hyvelstål antal 3 st
(1080) mm
Chuckkapacitet 16 mm
Vikt: 370 kg
Kutterdiameter 75 mm
Slaglängd justerbord 1400 mm
Bordsstorlek 160x368 mm
Trumdiameter 500 mm
Spånsug DUAB FM300S-5
DUAB:s kombinerade panelsåg och vertikalfräsmaskin med 2 motorer. Levereras med rejält justerbord av
aluminium som löper på två geidrar för högsta precision,. Ljusterbordet används både till sågen och
som tappsläde till fräsen. Sågbord och fräsbord är tillverkat i planslipat gjutjärn och stativet
är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa stabilitet. Bägge funktionerna är försedda
med spånstos för anslutning av 100 mm sugslang.
Tekniska data
Tekniska data:
Spänning 230 V
Motoreffekt 1,5 kW/2 hk
Motorvarvtal 2950 r/min
Impellerdiameter 300 mm
Sugkapacitet 2000 m³/h
Spånsug DUAB 300S
DUAB PM250-30 Såg & Fräs
Såg
1.276:-
Spånsug DUAB FM300
Mobil kraftig spånsug av industrikvalitet
med dubbla tygsäckar både över och under.
Monterad på hjulstativ vilket gör den
lätt att flytta. Tömning av uppsamlingssäckarna sker lätt med ett handgrepp. En
industrispånsug för både yrkesbruk och
hemmafixarn.
Med 3 motorer och fem funktioner; cirkelsåg med ritsklinga, vertikalfräs, plan- och rikthyvel
samt långhålsborrning. Levereras med rejält justerbord av aluminium som löper på två geidrar
för högsta precision, långhålsborrbord med borrchuck. Ljusterbordet används både till sågen
och som tappsläde till fräsen. Sågbord, fräsbord, långhålsborrsbord samt rikt- och planhyvelborden är tillverkat i planslipat gjutjärn och stativet är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa
stabilitet. Alla funktioner är försedda med spånstos för anslutning av 100 mm sugslang.
Fräs
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt
Varvtal 3500/5500/7000 rpm
Spindel diameter 30 mm
Vertikal rörelse spindel 130 mm
Max verktygsstorlek diameter 140 mm
Max verktygsstorlek höjd 100 mm
Långhålsborrsbord
Chuckkapacitet 16 mm
Bordsstorlek 160x368 mm
Slaglängd in/ut 85 mm
Trumdiameter 370 mm
Insugstos 1x100 mm
Säckvolym 0,057 m³
Säckhöjd 640 mm
Ljudnivå 52-62 dB
Vikt 30 kg
1.756:-
DUAB C5-310
Matarvalsdiameter 40 mm
Max Hyvlingsdjup 2,5 mm
Såg
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt
Varvtal 4050 rpm
Sågdjup 90° 65 mm
Sågdjup 45° 45 mm
Klinga diameter 250 mm
Bordsstorlek 1200x840 (1080) mm
Slaglängd justerbord 1400 mm
Tekniska data:
Spänning 230 V
Motoreffekt 0,75 kW/1hk
Motorvarvtal 2950 r/min
Impellerdiameter 230 mm
Sugkapacitet 1050 m³/h
Mobil kraftig spånsug av industrikvalitet med
säck av tyg på översidan och säck av plast på
undersidan. Monterad på hjulstativ, vilket gör
den lätt att flytta. Tömningav uppsamlingssäcken
sker lätt med ett handgrepp. En industrispånsug
för både yrkesbruk och hemmafixarn.
För fler modeller av Bandsågar
- besök vår hemsida!
Tekniska data:
Plan & Rikthyvel
Motor 2,2 kW 3-fas 400 Volt
Hyvel bredd 310 mm
Planhöjd 180 mm
Riktbord 1285x310 mm
Planbord 600x310 mm
Matningshastighet 8 m/min
Varvtal kutter 4000 rpm
Hyvelstål antal 3 st
Kutterdiameter 75 mm
Spånsugar till specialpris!!!
Spånsug DUAB FM230-L1
Smidig mobil 230 volts 1-fas effektiv DUAB-spånsug av
industrikvalitet med säck av tyg på översidan och säck av
plast på undersidan. Monterad på hjulstativ, vilket gör
den lätt att flytta. Levereras med spånsugslang
diamater 100 mm, längd 750 mm samt adapter
för golvsugning. En maskin som passar till sågar,
putsmaskiner och hyvlar med max hyvelbredd
på 260 mm.
Fraktfritt!
22.900:-
10.396:-
Vertikalfräs WS90-30A
Fler modeller av Vertikalfräsar på hemsidan
Smidig effektiv vertikalfräs med bord i gjutjärn och stativ i svetsad stålkonstruktion. Justerbara anhåll. Spånstos 100 mm. Standardspindel 30 mm, höj/sänkbar,
levereras med tappsläde. En fräsmaskin för skolor, mindre snickerier och fritidssnickaren som tar lite plats i snickarverkstaden.
Tekniska data:
Rörelse spindel 90 mm
Motor 400 V 2,2 kW/3 hk
Spindelhastighet 3500/7000 rpm
Bordstorlek 695x555 mm
Mått lxbxh 800x740x1150 mm
Spindeldiameter 30 mm
Vikt 195 kg
7.196:-
VI SKOGSÄGARE 6/12
Alboga Träteknik
Bandsågverk TTM från
Drozdowski och Wimmer
Ramsågverk Drozdowski.
Kvalitét, utbildning, kompetens, support ingår alltid.
Håll värmen!
www.albogatrateknik.se
Henrik Dolk tel 0705-3124 18
Mönsterkedjor med
eller utan pigg för
skog och snöröjning.
Info och video på
www.lotico.se
Proffsverktyg från Pellenc
Selion stångsåg passar till
mycket inom skogsbruket. Att
röja i rätt tempo, göra bra stamval, bra stamkvistning, inte
stressad av sågen. Röja utmed
åkerkanter o beten, göra körvägar för lastbil o sko- t a r e .
Toppa tallar och lövträd till viltbetningsmat.
I röjningar med långa
gångavstånd är denna elröjsåg att föredra. Kraftfullt
litiumjon-batteri med lång
driftstid.
Griper M
Griper X
Universal
www.nyvab.se
343 90 ÄLMHULT
Tel. 0476-52135
Tel. +46 (0)414-242 60
E-post: [email protected]
Du är välkommen
i naturen. Men tänk
på att inte störa
och inte förstöra.
EN INVESTERING I RÄTT OCH
ROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR
DU ALDRIG!
kompletta 30 kW-2 MW inklusive bränsleförråd på 11-100 m3
där du bestämmer modell och färgsättning efter din miljö.
Ring oss för mer
information eller
gå in på vår hemsida.
Stångsåg
Längder:
1.30, 2.0 och
3.0 meter.
Avgas-,
buller- och
vibrationsfri!
Värmecentraler
Veto har mer än 50 års erfarenhet av bioenergi. Det självklara valet för dig som vill
ha frihet att välja bränsle.
Komplett med förråd
VETO 8
Brännaren med
större bränsleförråd, 8-11 m3 Effekter 40-120 kW med
kraftig matarskruv
som går att förlänga
upp till 4 m från förrådet. Matning med
fjäderomrörare.
Din leverantör av trailers för
enterprenad, lantbruk och lastbil
6H¿OPHUQDSnYnUKHPVLGD
Bygga själv
www.sydprodukter.se
Fjäderomrörare Den optimala
lösningen för dig som vill nyttja en
EH¿QWOLJE\JJQDGVRPÀLVI|UUnG
9nUDLQPDWQLQJDUNODUDUDYÀLVXSS
till 75 mm fraktioner! Kan byggas
in även i rektangulära eller runda
utrymmen. Vi hjälper till med att rita
upp din anläggning.
Biobränslepannor
upp till 1 MW komplett med automatisk
sotning, askurmatning, cyklon, rökJDVÀlNWPPDOOW
efter era önskemål
Skogsmaskintrailer
Längd 13 900 mm
Bredd 2 600 mm
Höjd 500 mm
Lastkapacitet 30 alt 35 ton
Styrande axlar
Fjäderassisterade ramper
Övre Ämnebodav. 39-30, 376 92 Svängsta
Tel. 0454-572 001
[email protected]
Återförsäljare
FALKENBERG Glommens Rör & Mek 0346-925 50, 070-544 32 18
GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40
JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservice AB 036-31 32 40
KALMAR FS Effektvärme AB 0480-47 33 86
KARLSTAD Solbergagård, 070-646 36 64
KUNGÄLV Johnssons El 0303-540 11, 070-541 63 96
LINDESBERG Lindesbergs VVS AB 0581-836 40, Fax: 0581-808 80
LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41, 070-394 30 58
LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-29 61 60, 070-674 09 97
SUNDSVALL KA Driftteknik AB 0696-303 50
SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-34 01 97
ULRICEHAMN Ulricehamns Rörtjänst 0321-100 60, 070-531 79 89
VINGÅKER Ving BioEnergi Mälardalen AB 070-834 03 90, 070-642 40 12
VÄXJÖ STV i Växjö AB 070-325 82 05, 070-325 01 00
ÅRE Attacus Stål & Smide AB 0640-410 91
ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA Bygg HB 070-329 36 07
GENERALAGENT I SVERIGE
www.energiteknik.net
VI SKOGSÄGARE 6/12
41
;@<J<CK8EB8I
Flaktank 200 l i stålplåt
Inkl pump, 5 m slang och automatisk pistolventil.
ADR-godkänd. Med skvalpskott.
Godkänd även efter 5 år.
Pris 9 000:- + moms och frakt
Gårdsarmatur
GST Trade AB 026-12 41 09, 070-770 21 78
www.nordled.se
www.rudskogasvets.se
Tel 0551-604 66
Väggrindar och skyltar
VEDHANTERING
Gör jobbet lättare!
s
s
s
s
45 års erfarenhet av hanteringsutrustning.
Nu även småskalig hantering.
Kraftiga konstruktioner och flexibla lösningar.
Stegmatare, lagringsbord mm.
från
cén
c
d
u
S
Woo
a
i
m
Tel. 0502-175 40
Fax. 0502-145
El
Tel.s 0502-175
40 s 21
Fax. 0502-145 21
RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE
www.ipab.se www.ipab.se
s [email protected] [email protected]
Helautomatisk
NYHET!
Vedhantering!
Vedprocessor
Snabb - Säker - Effektiv
3
1m /min
Ny knivdesign
och nytt längdregleringssystem
Ny effektiv utmatningstransportör
Lågt effektbehov
Passar alla traktorer
! mmm$Wjb$dk%iae]
42
II—
I
—
TH Solar har komplett
solvärmesystem
för alla behov.
Byt ut din 125W kvicksilverlampa
mot en 20W Led-lampa
Ger ett likvärdigt ljus
Livslängd mer än 50 000 tim
220V. IP65. 50 mm rörfäste
Väggfäste 180:20W 1 990:- + moms och frakt
Även lämplig
för sågytor
Lägg långved på inmatningstransportören. Maskinen sköter
resten. Matar in, kapar/klyver och lastar.
Allt medan du lägger på ny långved
yr
rosch
För b mation
r
o info
Tel 0523-91139
www.thsolar.se
!"
Dahlberg Maskin AB
Tel 0612-503 62
Jlj_Zd_d]Wh#iWccWi_ZW
VI SKOGSÄGARE 6/12
MADE IN
SWEDEN
Combikran
360° sväng, Runtomsvängade Rotator, Räckvidd:
4m, Kan utrustas med
grävskopa.
VERKTYG FÖR TRÄBEARBETNING
SNÖKEDJOR/
SLIRSKYDD
Huggknivar, hyvelstål, vändskär, sågklingor,
vedkapsklingor m m. Se en del av vårt utbud på
www.tole.se | Tolé Verktyg AB | Tel 0495-302 29
Ecosågen Twin 400 XL
Mobilt
eller stationärt
stationärt enmanssågverk
enmanssågverk
Mobilt eller
Se vår“Quattro”
4 sågklingor
ntverk
Stoker
Inbyggt ka
NYA VIDEO!!
#(!5&&™26Ë'%.s™34%235.$
sWWWKEDJANABSE
www.ecosagen.se
Se Video på vår hemsida
www.ecosagen.se
Tel 0499-102 41
070-244 75 40 www.ecosagen.se
Allbränslepanna
Läs mer:
25 kW-500 kW stålpanna (8 mm gods)
Bränslen:
Ved, Olja, Gas, Flis, Havre,
Pellets, Sågspån, Briketter m m
RING Sparlågan AB,
vi svarar gärna på era frågor.
Industrigatan 3, Grästorp
Tel: 0514-10505
www.sonnys.se
Prisex:
a,
25 kW pannkr
fr 24 013
7BSKFEBH
GÌSUWÌCBSO
J4WFSJHF
EJBCFUFT
UZQ
½WFSCBSOPDI
VOHEPNBSJ4WFSJHF
GÌSEJBCFUFTWBSKFÌS
'PSTLBSOBGÚSTÚLFSUB
SFEBQÌPSTBLFSOB.FE
TUÚSSFSFTVSTFSHÌSEFU
BSCFUFUTOBCCBSF
4UÚEEJBCFUFT
GPSTLOJOHFOHFOPN
FUUCJESBHUJMM
%JBCFUFTGPOEFO
o4UJGUFMTFO4WFOTLB
%JBCFUFTGÚSCVOEFUT
'PSTLOJOHTGPOE
Sparlågan i Mälardalen AB
Butik: Hultgrensg 12,
731 50 Köping
www.sparlagan.se
För uppvärmning av villa,
verkstad, industrin, stall, osv. Kan
eldas med spannmål, flis, pellets,
spån mm Finns i flera storlekar
24-450kW. TÜV märkt och
CE cerƟfierad.
Tillbehör:
NYHET
Timringsfräs för
hustimring, 4”- 8” blockbredd
Grovsåg Datamåttställare
för övergrovt timmer, max 80 cm
070-209 21 05
[email protected]
inkl moms
Slipp snökedjorna!
Skruvdubb till allt!
Bestgrip punkterar inte däcket
www.best-grip.se
1910T
1900T
1350
Härdad
Härdad
Lastbil
[email protected]
Ett säkrare liv hela livet
– även i utsatta lägen
BestGrip AB Kungsgatan 65 r 632 21 Eskilstuna
Tel: 016-551 99 20 r Mobil: 070-666 20 89
Lönsam investering!
Skogsbrukarhallen:'% &'&&"0-#"
+!'%")."0
'!'%"/"!'% %.&'#!!'/&%).% %
&')$#%'%!%!'$ /'!#""&&,).$ /'#& ."%.""#%#&'($%0%
%&0%#)"&'/"!'% 195.000:-
1(
XXXEJBCFUFTGPOEFOTF
VI SKOGSÄGARE 6/12
()'!%#"''"&. %"%&'%&&#"
% .&!%$/*** "'!""", "'&
%OL/LYVYLNWLJ
C@I<><C9LE;<E>@M8I<GÇ:8E:<I=FE;<EJ<<CC<II@E>ŠŒŠ“ “ “
-@KÅEB<I9<J<>I8:8E:<I-@CC;LM8I8D<;
43
!
#
#
KORSORD
"
!
FOTO: BIRGER LALLO
© AB RIGNELL-ZANDER
enast den 10 januari vill vi ha er lösning.
J
Märk kuvertet ”Julkrysset” och skicka
lösningen till:
Vi Skogsägare
Stålbrandsgatan 5
214 46 Malmö
44
Alcbipjj\k
EXde1%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%
8[i\jj1%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%
%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%
VI SKOGSÄGARE 6/12
Alcbipjj
d\[]`eX
gi`j\i
land många av
9
Vi Skogsägares
läsare ingår korsord
som en del av jultraditionen, tillsammans med julskinka,
lutfisk, glögg och
allt annat som bäddar för en trevlig
helg.
Naturligtvis ger vi
möjligheten att förgylla även denna helgen med kryssande.
Och som traditionen
bjuder har ni även
denna gång möjlighet
att vinna en praktisk
kvistsåg från Grönytekonsult.
DEN SÅ KALLADE ”japanska sågen” skär i draget
vilket gör att den arbetar
mjukt och effektivt.
Vi lottar ut tre stycken
sågar bland korsordslösningarna.
Dessutom finns det chans
att vinna en prenumeration
(sex nummer) på tidskriften
Populär historia. Tidningen
ger liv åt vår historia och
kastar nytt ljus åt många
spännande händelser.
Det finns tre prenumerationer i potten.
VI ÖNSKAR LYCKA till
med korsorden och passar
på att tillönska en riktigt
God jul och ett Gott
nytt år!
Dk\d\[
jbf^\ej
lical[
<
n höstmorgon står vi och
tittar ut över myren på
dimman som lättar mellan
tallarna. Någonstans bortom
kullen hörs en märkligt fåtonig sång som ibland avbryts
av olika läten.
Kanske är det en kilometer
bort. Det hade förmodligen
lika gärna kunnat vara tidig
medeltid, 1600-talet eller början av 1900-talet.
Agneta Stolpe blåser
molltoner på samma typ
av kohorn man hittat från
medeltiden.
en fäbod hemma i Äppelbo i
västra Dalarna, där familjen
har en gård.
– Det är ett fantastiskt sätt
att finna styrkan i sin röst och
få ut mesta möjliga ljud med
minsta möjliga ansträngning,
säger Agneta, som vet vad det
handlar om.
HON ARBETAR SOM logo-
DET HÄR ÄR ett av skogens
urljud.
Men nu är det 2012 och när
ljudet är nära skymtar vi Agneta Stolpe, som kommer fram
och berättar mer om ropen:
– Det var så här kvinnorna
kommunicerade på fäbodarna.
På så sätt höll de kontakten
med djuren i skogen, meddelade sig med varandra och ibland sjöng de för nöjes skull.
Oftast kallas det ”kulning”,
men det finns olika lokala beteckningar.
Agneta lärde sig tekniken på
nom (röstpedagog) och håller
dessutom håller kurser i kulning.
I det som kallas vallmusik
ingår också olika blåsinstrument.
– Näverlurar, kohorn och
bockhorn användes mest för
signaler, men man har hittat
kohorn från 900-talet med
fingerhål som visar att de använts som spelhorn. Tonerna
stämmer väl med kulningens
och vallåtarnas mollskala.
Man kan klara sig långt med
fem toner och genom improvi-
MXccd
l
j`b
N Tips för surfaren
www.agnetastolpe.se
sation kan variationen bli
oändlig. Vallmusiken överraskar dig hela tiden.
– Kvinnorna vallade djuren
i skogen och var och en gick
med sina kor, får och getter.
Vid sidan av improvisationen
hade de en egen signatur i form
av en kort slinga som gjorde
att de kunde känna igen varandra på avstånd. Det gav en
känsla av trygghet och sällskap även då man inte såg varandra, berättar Agneta Stolpe.
FÖR DEN SOM vill höra hur
det låter finns skivorna
”Lockrop och vallåtar” samt
”Fäbodmusik – Skogens magiska sång”.
För den vetgirige finns Anna
Johnsons doktorsavhandling
från 1986 ”Sången i skogen –
skogen i sången, om fäbodarnas musik” (Uppsala universitet).
Epjbf^jdXeg‚CI=Bfejlck
Axel af Petersens, 34 år,
har anställts som ”Segmentschef Skog” på LRF
Konsult.
ag brukar beskriva mitt
A
jobb som att jag är ett
bollplank åt våra fyra affärsområden när det gäller skogliga frågor, förklarar han.
Vad har du gjort tidigare?
– Redan på högstadiet hemma på Gotland bestämde jag
mig för att arbeta med skog.
Jag utbildade
mig till jägmästare och
har närmast
varit inspektor
på Mellanskog.
Axel af
Petersens.
Varför lockade skogen?
– Jag tycker om skogen och
såg fram emot att ha den som
arbetsplats.
Och nu sitter du på ett
kontor mitt i Stockholm.
– Tiderna förändras, men
det är också väldigt inspirerande att jobba med skogen
härifrån.
Nämn någon viktig fråga?
– Utboägarna är en viktig
växande grupp, fast egentligen tycker jag city-skogsägare är ett bättre ord. Där kommer vi att göra fler satsningar
tillsammans med Skogsägarföreningarna och Handelsbanken.
Vinnande lösningar på juniorkrysset
O Det finns många duktiga och engagerade
>F;ALC
VI SKOGSÄGARE 6/12
korsordslösare bland Vi Skogsägares läsare. Vi har
nu dragit vinnare bland alla lösningar som vi fått på
det senaste juniorkrysset. Följande personer får
det dubbla CD-albumet Absolute Music 70 med
posten: Isac Nyström i Falun, Tim Haugness i
Träslövsläge och Leia Björkman i Saltsjöbaden. Ett
stort grattis! I kommande tidningar kommer fler
juniorkryss och redan nu finns det möjlighet att
testa julkrysset här bredvid.
45
KRÖNIKA
C€iXm_`jkfi`\e
<
fter vårens och sommarens debatt
skulle man kunna få den märkliga
uppfattningen att skogen utgör ett
problem. Men så är det förstås inte!
Vi ska stå upp för vår näring, tala om hur
betydelsefull den är och peka på vad som
har hänt de senaste tjugofem åren.
QQQ
För att kunna se framåt så måste man
även blicka bakåt.
Samtidigt som vi har ökat uttaget i skogen, så har skogsförrådet vuxit varje år
(bortsett från det år då stormen Gudrun
slog till).
Under alla dessa år har vi ökat exporten
av varor från skogen och skogsnäringen är
den bransch som har landets största nettoexport. Under senare år har klimatfrågan
kommit att hamna i fokus vilket ytterligare
visar hur viktig skogen är för oss alla.
För tjugofem år sedan talade vi inte om
avsättningar för miljön. I dag gör vi frivilliga avsättningar som är betydande, men
även formell inlösen av mark med höga
naturvärden.
Dessa markavsättningar i kombination
med vardagshänsyn i skogsbruket bygger
upp naturvärden för framtiden.
QQQ
Det tål, som sagt, att påminnas om skogens betydelse. Den är vår mest värdefulla
naturtillgång.
Den ger förutsättningar för rekreation,
fiske, bär och svampplockning.
Den är vår största exportvara och träden
tar upp och binder kol, vilket är bra för
klimatet.
I hela landet och inte minst på landsbygden genererar skogen arbete och inkomster
både direkt och indirekt, via företag med
koppling till skogen.
Med detta vill jag säga att vi arbetar i en
8kk[dXXm[X^\ej[\YXkk
kpZbj\e[\ckifm`bXe€e[iX
`ei`bke`e^m\i\eeXkk%
É
näring som har framtiden för sig.
Vi kan se att skogen är och har varit för
Sverige vad oljan är för Norge.
QQQ
Vi som ser att skogen är en resurs för
hela landet blir förvånade över att en artikelserie i en Stockholmstidnings kulturbilaga kan få ett sådant genomslag att
vissa grupper ställer krav på att vi ska
ändra hela vårt förhållningssätt till det
skogbruk som vi framgångsrikt bedriver.
Att döma av dagens debatt tycks en del
tro vi kan ändra inriktning över en natt,
trots att skogen har en omloppstid på mellan 70–90 år.
Jag har full förståelse för att någon eller
några väljer ett något annorlunda bruk av
sin skog. Men man måste inse att en storskalig inriktning mot kontinuitetsskogsbruk skulle få långtgående konsekvenser,
både ekonomiskt och brukningsmässigt.
Det är konstigt att man inte kan lära av
historien.
När jag kom till Värmland för 30 år
sedan så fanns det så kallade 5:3-skogar.
Det var skogar där man gång på gång hade
tagit ut de största träden. Då hette det att
man hade huggit sönder skogen och pengar betalades ut för att vi skulle hugga ner
resterande skog och plantera nytt.
Om man ser historien i ett ännu längre
perspektiv så har den genomgått en förvandling från att vara en råvara för framställning järnmalm, för ved och egen husbyggnation till att vara vår viktigaste
exportvara.
Nu står skogsnäringen åter inför stora
förändringar. Massaindustrin förändras,
man specialiserar sig och gör nya produkter. Det finns en stor potential att fortsätta
utvecklingen. Ur skogsråvaran går det att
framställa allt från drivmedel och plaster
till läkemedel.
Att bygga i trä är det mest miljövänliga
och här har vi en lång erfarenhet.
Nu gäller det att vara konkurrenskraftiga
mot andra material och tro på en sågverksnäring som kan utveckla nya system.
Det gäller att vi får igång forskning och
utveckling på alla fronter för att ta tillvara
på den möjlighet som detta ger för sysselsättning och export.
Det behövs både för ekonomin och miljön. Genom att bygga i trä skapar vi nämligen en långvarig kolsänka.
QQQ
Vi ska också fortsätta att bli bättre på att
värna miljön i skogsbruket. Vi har de senaste åren fått mycket fokus på körskador
i avverkningar och gallringar.
BAE Systems (som tillverkar bandvagnar) har i samarbete med ett antal skogsföretag påbörjat ett utvecklingsprojekt med
en bandvagn ombyggd till skotare.
Dessa skulle med minskat marktryck
kunna både minimera körskadorna och öka
produktiviteten.
Här vore det önskvärt att Skogsriket med
statliga medel
kunde vara med
och ta en del av
kostnaderna.
QQQ
Om framtiden
vet vi inget, bara
att den kommer
och att vi måste
förhålla oss till
den på bästa möjliga sätt, genom
forskning och
innovationer som
är till gagn för vår
viktiga näring.
Börje
Lagerquist
Ordförande
Mellanskog
Köpa, äga
eller sälja gård?
Vi har under många år samlat på oss erfarenhet för att vara den bästa kontakten för dig som
önskar köpa och äga en gård. Eller för dig som funderar på att sälja. Välkommen till Areal.
46
VI SKOGSÄGARE 6/12
Nyheter från AS FORS MW
Vi räcker längre!
#JMEFSOBWJTBS$ĀùLSBONPOUFSBEQÇ
WÇS OZB '"3." (FOFSBUJPO û WBHOTTFSJFNPEFMM5 úù
Våra konstruktörer, inköpare
och produktion har gjort det
igen! De har levererat en av
marknadens
mest
genom-
tänkta kranar till ett pris få
kan slå. C 7,0 är kranen med
en räckvidd på 7,0 m med enkelutskjut. Räcker inte det erbjuder vi vår populära C 8,5 m
kran med dubbelutskjut.
Jämför oss, det vinner du på!
r -ZGULSBGUFOPDISÕSFMTFHFPNFUSJOÅSFYDFQUJPOFMMUCSBmTFWÇSUMZGUEJBHSBNGÕSSFTQFLUJWFLSBOQÇWÇSIFNTJEB
r 4WÅOHNPNFOUFUQÇúÿL/NHFSEJHEFOLSBGUEVCFIÕWFS
r %FOUJMMUBMBOEFEFTJHOFOUJMMTBNNBOTNFENBUFSJBMWBMFUHFSFOMÇHFHFOWJLUm#SBGÕSMBTUGÕSNÇHBCBMBOTPDIIÇMMCBSIFU
%VWFUWÅMBUUWJFSCKVEFSNBSLOBEFOTCSFEBTUFTPSUJNFOUQÇSFHMBHFGSÇOOZCÕSKBSFUJMMQSPíT)PTPTTLBOEVTQFDJBMVUSVTUB
EJOWBHOVUJGSÇOFOSBEUJMMWBMTNÕKMJHIFUFSSFEBOGSÇOGBCSJL
För närmare information om C 7,0, se www.forsmw.com. Klicka på FARMA/Kranar. Där hittar du de flesta svaren du söker.
Alla priser exkl. moms och frakt.
FARMA NORDEN AB
Fabrik: E-mail: [email protected]
www.forsmw.com
Information försäljning:
Carl-Erik Åkesson 0550-102 58.
Göran Carlsson 0224-774 40.
Teknisk support
och reservdelar:
011-165 770.
Produkterna säljes via auktoriserade
återförsäljare för närmare information
se hemsida www.forsmw.com
Vi förbehåller oss rätten till ändringar av
specifikationer samt pris utan föregående
information.
POSTTIDNING B
VI SKOGSÄGARE
Box 78
685 22 Torsby
Snabba, starka,
effektiva och pålitliga
.
EASY 38 EL/TR
132.900:Rek. utpris 147.500:- (exkl. moms)
Gäller tom 28/2 2013
• Förenklad drift med kontrollpanel
som styr allt
• Aktivering av sågkedjan endast
i kapmomentet.
• Bättre åtkomlighet för service/underhåll med bl.a
en stor skyddshuv
• Renare ved med unik renskanal i transportören
• Steglös klyvkraft upp till 8 ton med automatisk
klyvstart. Hastighetsoptimerad!
.
EASY 37 EL/TR
115.900:Rek. utpris 133.900:- (exkl. moms)
Gäller tom 28/2 2013, eller så långt lagret räcker
• Maskinens funktioner
manövreras med joystick
• Hydraulisk inmatningsmatta
• Vridbar transportör med
hydraulisk drift
• Steglös klyvkraft upp till 7 ton
med automatisk klyvstart
trejon.se
Blekinges Län: Karlskrona 0455-596 00, Mörrum 0454-505 76 Dalarnas Län: Borlänge 0243-50 17 23, Hedemora 0225-125 70 Gotlands Län: Visby 0498-65 45
00 Gävleborgs Län: Hudiksvall 0650-948 55, Bollnäs 0278-355 06, Kungsgården 0290-381 15 Hallands Län: Falkenberg 0346-71 54 00, Ängelholm 0431-41 56 00
Jämtlands Län: Östersund 063-13 44 50 Jönköpings Län: Jönköping 036-37 41 10, Vetlanda 0383-564 40, Smålandsstenar 0371-318 63, Tranås 0140-500 37
Kalmars Län: Vimmerby 0492-100 75, Färjestaden 0485-50 35 00 Kronobergs Län: Växjö 0470-74 40 10, Älmhult 0476-533 00 Norrbottens Län: Luleå 0920-700 80
Skånes Län: Hässleholm 0451-140 75, Ö:a Sönnarslöv 044-33 10 87, Hörby 0417-125 05, Tomelilla 0417-125 05 Södermanlands Län: Södertälje 08-550 60
490, Eskilstuna 0221-182 75, Björkvik 0155-714 40 Uppsala Län: Heby 0224-315 50, Hjälstaby 0171-47 55 60, Uppsala 018-10 21 30 Värmlands Län: Sunne
cUMlQJ.DUOVWDG6lIÀHVästerbottens Län: Skellefteå 0910-140 80, Vännäsby 0935-399 30 Västernorrlands Län: Örnsköldsvik 0660-25 20 90, Timrå 060-52 78 70 Västmanlands Län: Västerås 021-15 16 00, Köping 0221-182 75 Västra Götalands Län:
Åsarp 0515-831 05, Dingle 0524-405 01, Brålanda 0521-57 57 30, Uddevalla 0522-999 50, Göteborg 031-58 31 20, Sollebrunn 0322-837 50, Vara 0512-241
27/28, Skövde 0500-42 41 61/62/63 Örebros Län: Kumla 019-57 80 00 Östergötlands Län: Mantorp 0142-217 00, Söderköping 0121-120 95
Följ oss: