Transcript Vi Skogsägare

Nr 5
2012
En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms
D`c`k€ik\be`b
cp]k\ijbfkXi\e
Christina Karlsson
9‚^\1Y`cc`^
c`m]ij€bi`e^
?fe€iep
`jbf^j$
gfc`k`b\e
Göran Persson
Fifjdfce
m\i
jbf^\e
?`jkfi`\ejm`e^jcX^
=i‚ecale^_\[
k`ccjbf^
G€iC€ib\ip[1
?Xej\iepX
k\be`bbc`m
1
John Deeres nya
uppgraderade E-skördare:
Så mycket mer än renare avgaser!
1270E och 1470E blir John Deeres första modeller av de nya uppgraderade
E-skördarna. Några exempel på nyheter är de miljövänligare IT4-motorerna
och den nya arbetshydrauliken! IT4-motorerna innebär stora miljövinster med
beprövad teknik, som är enkel för användaren. Inga tillsatser behövs.
Automatisk tryckreglering vid olika stamdiametrar blir standard i samtliga
IT4-skördare, dubbelturbo likaså. Vi kan också nämna att ljudnivån i E-hytten
sänkts rejält från en redan låg nivå. Hyttstrukturen är dessutom ytterligare
förstärkt. Teknik på en ny nivå och miljövänligare motorer är alltså vad som
väntar i uppgraderade 1270E och 1470E!
JohnDeere.se
9‚^\1Y`cc`^
c`m]ij€bi`e^
ingår som en medlemsförmån i landets
fyra skogsägareföreningar tillsammans
med en bilaga från respektive förening.
Vid adressändring kontakta din
skogsägareförening:
Södra Skogsägarna
www.sodra.se
0470-890 00
INNEHÅLL
Norra Skogsägarna
www.norra.se
090-15 67 00
Skogsägarna Norrskog Mellanskog
www. norrskog.se
www.mellanskog.se
0612-71 87 00
010-482 80 00
REDAKTION
Chefredaktör och ansvarig utgivare:
Pär Fornling
Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö
Telefon: 040-92 25 55
Fax: 040-601 64 49
E-post: [email protected]
D`c`k€ik\be`b
cp]k\ijbfkXi\e
Christina Karlsson
?fe€iep
`jbf^j$
gfc`k`b\e
Göran Persson
Fifjdfce
m\i
jbf^\e
?`jkfi`\ejm`e
Nummer
5 2012
CATHRINE COBDEN berättar om
hur den kanadensiska skogsindustrin tar nya tag.
TALLVÄGEN har
sina utmaningar.
Läs om de bästa
tipsen för självföryngringar och hur
man röjer med
tanke på älgarna.
Sidan 26
Sidan 22 och 40
Nästa nummer utkommer 14 december
TEMA: utbildning
=i‚ecale^_^jcX^1
\[
k`ccjbf^
G€iC€ib\ip[
1
?Xej\iepX
k\be`bbc`m Omslagsfoto: Pär Fornling
5 LEDARE: Det våras för mänskliga
perspektiv på skogen.
Redigeringsansvarig:
Anne-Charlotte Morgan
Telefon: 040-601 64 89
E-post: [email protected]
ANNONS
Birgit Emilsson
Box 6044, 200 11 Malmö
Telefon: 040-601 64 55
Fax: 040- 601 64 49
E-post: [email protected]
Ronny Gustavsson
113 92 Stockholm
Telefon: 08-588 367 97
Fax: 08-588 369 99
E-post: [email protected]
Annonsmaterial:
[email protected]
6 PROFILEN: Norras vd Pär Lärkeryd
lyfter frågorna om jämställdhet.
10 TEKNIK
√ Futuristisk skördare.
√ Röjning med dubbla kranar.
√ Teknikkliv när skogsmaskiner gifter sig
med militärfordon.
14 EKONOMI: Vägledning för förvärv av
mer mark.
16 POLITIK: Möt Christina Karlsson
socialdemokratisk nyckelperson
i skogspolitiken.
18 POLITIK: Kännbara konsekvenser av
hårdare miljökrav.
PRENUMERATION
Telefon: 040-601 64 93
Fax: 040-601 63 55
E-post: [email protected]
Prenumerationspris helår
(6 nummer) 399 kronor inkl moms
Lösnummer 55 kronor inkl moms
20 NYHETER: Första eldrivna skördaren.
22 FORSKNING: Röjningstips i älgbetesskog.
24 DEBATT: Onödiga kostnader för
bolagiserat Sveaskog.
REDAKTIONSRÅD
Per Bengtsson, Urban Blomster, Erik
Jonsson, Marianne Eriksson, Gunilla
Kjellsson, Karin Vestlund-Ekerby, Mia
Boman och Jenny Spets Woyarskij.
26 MARKNAD:
√ Pellets från Kanada pressar priserna.
√ Dystert för sågverken
Hemsida: www.atl.nu/skog
i samarbete med tidningen ATL.
För ej beställt material ansvaras ej.
Vi Skogsägare produceras av LRF
Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.
TS-upplaga 2008: 96 700
Tryck: Forssa Print, Finland
Repro: LRF Media AB, Malmö
441
428
TRYCKSAK
28 MARKNAD: Göran Persson ser många
orosmoln över skogen.
32 MÄSSA: Familjefest på årets största
skogsmässa.
34 UTBILDNING:
√ Lennart lyfter in skogen i skolan.
√ Ny utbildning för hästförare i skogen.
37 TEKNIK: Maskinen fixar planteringen.
OXEN
38 TEKNIK: Båge kan minska riskerna med
olycksdrabbade ATV-fordon.
40 SKOGSSKÖTSEL: Bästa tipsen för
naturlig föryngring av tall.
42 SKOGSGÅRDEN: Hundar gav nytt liv
åt gården.
44 HISTORIA: Spännande berättelser om
ett föränderligt landskap.
46 NYA PRODUKTER: Nytt liv i hydrauliken på gammal traktor.
53 NAMN & NYTT: Trä med punkkänsla.
54 KRÖNIKAN: Bra argument för familjeskogsbruket.
MINILUNNARE
Myreback MASKIN
#PY'PSTIBHBr5FMrXXXNZSFCBDLDPN
Gallring, vindfällen
Tandem-OXEN
Skogsutrustning för den professionella själverksamma skogsbrukaren
PATU drivna skogsvagnar med lastareor från
1,8 till 3,15 m2 och totalvikter från 9 till 15 ton.
Unik drivning med jämt anläggningstryck.
PATU stegmatare gör din traktor till en
effektiv skogs processor i gallringsskogen.
Kvistar, kapar och lägger i högar.
KESLA flishuggar med effektiva inmatningsöppningar 600 x 450 mm eller 1000 x 600 mm.
Två modeller för montering med traktor,
skogsmaskin eller lastbil.
KESLA PATU FÖRVANDLAR DIN TRAKTOR TILL EN SKOGSMASKIN
Ryhovsgatan 2
553 03 Jönköping
www.rosenqvistmaskin.se
036-32 73 00
=
ör att veta vad dagens debatt egentligen
handlar om får vi vänta några år och
därefter titta i backspegeln. Det tar tid
för krutröken att lätta från slagfältet. I dagsögonblicket är det som vanligt förvirrande
med många bollar i luften.
Låt oss ändå gissa att människan är tillbaka
i skogen. Och det är inte så illa.
DET HAR VARIT en ganska ensidig
betoning på biologisk mångfald (som är och
förblir viktig). Men det mänskliga perspektivet
är lite annorlunda.
Hur många tycker egentligen att högstubbar är vackra? Vi kan tycka om dem för att de
fyller en viktig funktion för insekterna. Och
för all del, skönheten sitter i betraktarens öga.
Men ändå... Det är faktiskt en aha-upplevelse
när de stympade träden får kritik för att de är
fula, vilket var ett paradnummer i Zarembas
omdiskuterade DN-artiklar.
Man kan för övrigt säga mycket om
debatten (och framför allt de absurda politiska
förslagen som poppar upp i dess spår!) men det
verkligt nya var att han lyfte fram människan
och skönheten i skogslandskapet. Inte oväntat
ledde det till massor av reaktioner. Det finns
med andra ord ett intresse för skogen att fånga
upp.
OCH HÄR SITTER vi alla i samma båt, om
än perspektiven är lite olika.
Det absoluta flertalet som arbetar med
skogen har ett genuint naturintresse som lett
dem till att bli jägmästare, skogsägare eller
till någon annan plats i skogslandskapet.
Vandraren eller svampplockaren har en lite annan utgångspunkt, men grunden är densamma.
Det gäller för skogsnäringen att vara lyhörd,
förklara och ta vara på engagemanget. I den
sämsta av världar hamnar skogsbruket på
kollisionskurs med en naturintresserad
allmänhet trots det gemensamma intresset.
Det finns en tendens bland skogsindustrin
och jägmästare att sluta leden och bombastiskt
tala om hur allt ligger till. I krutröken är det
lätt att se fel på vänner och fiender.
OM NU HÖGSTUBBAR uppfattas som
fula behöver man inte ställa dem mitt i
synfältet. Det fanns en numera ganska avsomnad forskning om att
göra vackra hyggen. Det finns
nog skäl att väcka liv i den.
VI SKOGSÄGARE 5/12
Och precis som skogsägaren lägger extra
omsorg på närmiljön kring mangårdsbyggnaden har förstås andra boende samma önskemål. Frågan om hänsyn i tätortsnära skogsbruk
är lika uppenbart viktig som att skogsägare
ska få ersättning för de extra kostnader som
krav på speciell skötsel medför.
Begreppsförvirringen är dessutom stor.
För många som säger sig tycka om att vandra
i naturskogar kan det i praktiken handla om
70-åriga produktionsskogar.
Och produktionen i sig behöver förklaras.
Det finns en enorm okunskap om både varför
det ser ut som det gör i skogen och nyttan av
skogsbruket.
ATT BLI ALLTFÖR bombastisk i stället för
lyhörd skapar konflikter som inte finns.
Det är samma sak med hyggesfritt skogsbruk. Ska vi producera skog och har någorlunda tilltro till majoriteten av experter är
kontinuitetsskog ingen bra generell idé.
Om man bortser från problemet att gå från
enskiktade till flerskiktade bestånd (vilket är
ungefär som att bortse från vattnets betydelse
för sjöfarten) återstår ändå frågetecken.
Naturlig föryngring tar inte vara på förädlade plantor som växer 25 procent bättre. Och
man kan fundera över risken för skador när
skogen gallras regelbundet med tunga maskiner.
Likväl finns ingen anledning att generalisera. Förutsättningarna ser olika ut över
landet, det finns fördelar med hyggesfria
metoder i friluftsområden och inte minst har
skogsägarna olika önskemål med sin skog.
Forskare och rådgivare ska naturligtvis dela med sig av kunskapen
och informera om nackdelarna, men
också vara ödmjuka för att det finns
många olika önskemål.
Utan att tappa frågan om
biologisk mångfald känns det
befriande att inte bara behöva titta
på skogen ur insekternas synvinkel.
Kanske är det estetikens entré vi nu
bevittnar.
Pär Fornling, Chefredaktör
LEDAREN
KXmXiXg‚m€ee\ieX
PROFILEN
Gfc`k`b\e
fifXid\jk
EfiiXjj‚^m\ibc`^^\iYiXk`cce€i
bfealebkli\em€e[\id\eXim[1e
Konjunkturen darrar och
sågverken går med förlust, men Pär Lärkeryd är
betydligt mer oroad över
skogspolitiken.
Text & foto: Pär Fornling
E
är discomusiken dunkar igång är
vd:n för Norra Skogsägarna en av
de första upp på dansgolvet.
I ljusreflexerna från discokulan är det
som bäst när Gloria Gaynor sjunger I will
survive.
– Det där är min musik! När jag i somras
fyllde 50 år fixade vännerna en riktig discofest. Det var helt i min stil, berättar han.
I botten av låten finns problem och osäkerhet, men Gloria Gaynor lägger det bakom sig. Allt fokus i sången är på
att hon kommer att överleva och
möta framtiden full av energi.
På sätt och vis är det ett passande soundtrack till Pär Lärkeryds arbetssätt.
ländska möten. Undertecknad har vid ett
par tillfällen betraktats som fullständigt
korkad för att över huvud taget komma
med ett sånt förslag.
Men Pär Lärkeryd tar emot på Skogens
Hus i Umeå.
– Jag jagar inte och delar inte heller den
skogliga bakgrunden med många andra i
branschen. Den kunskapen har vi redan
inom företaget. Jag hoppas att kunna tillföra något annat.
Vad är dina intressen?
– Yrkesmässigt är jag civilingenjör och
har arbetat en hel del med skogsteknik,
senast som vd för Indexator. Jag är allmänt
samhällsintresserad och tror mycket på
nätverk och samverkan.
Är det någon speciell fråga som engagerar dig?
– Jämställdhet. Det handlar
både om rättvisa och att ta vara
på alla resurser. Naturligtvis
ska vi använda kompetensen
både hos kvinnor och män. På
Indexator kunde vi visa hur det
ekonomiska resultatet blev
bättre och arbetsplatsen blev
Boken som Norra
trevligare när vi engagerade
bidragit till att få ut
handlar om Anna som fler kvinnor.
HAN ÄR INTE den som gräver ner sig i gårdagens problem utan arbetar tålmodigt
mot framtiden. Metodiskt och
systematiskt bygger han nät- kör skotate. Hon trivs
verk och engagerar sig i sam- med jobbet även om
Är du politiskt aktiv?
det är tufft med tanke
hällsutvecklingen.
– Nej. Jag avstår medvetet
på hennes sjukdom.
Likväl ligger dagsproblemen
från partipolitik. Däremot enför skogen som ett grundackgagerar jag mig gärna i olika
ord i moll (precis som i sången) men han samhällsprojekt. Här i Umeå är jag med i
försöker se ett steg längre fram.
tillväxtalliansen som arbetar med regional
Sågverken går med förlust.
tillväxt. På samma tema har jag länge varit
– Vi tar ändå marknadsandelar. När det aktiv i vårt skogsindustrikluster.
vänder ligger vi bra till.
Skogsägarkåren förändras.
Vad innebär det?
– Vi har anställt en affärsutvecklare som
– Att företagen samverkar, exempelvis
arbetar på heltid med nya tjänster till för att stötta teknikutveckling. I tillväxtskogsbrukarna.
alliansen har vi flera visionära projekt,
Kostnaderna i skogsbruket ökar.
däribland en ny flygplatsbyggnad i Umeå.
– Det finns fortfarande flera stora tekniksprång att göra.
När vänder träkonjunkturen?
– Vi kan bara gissa. Det tar nog ett antal
VI TRÄFFAS I första älgjaktsveckan, år. Nu är det något större efterfrågan på
vilket är en vansklig tid att boka in norr- sågade trävaror i USA, å andra sidan lever
6
”
Det tar kanske tre
år, så går det åt
andra hållet. Branschen
är väldigt cyklisk.
VI SKOGSÄGARE 5/12
N Ny chans för Ostvik
Efter bakslaget med Ikea finns det åter hopp för komponentfabriken i
Ostvik. Lönsamheten på delar till Ikeas lagerhyllor, som tillverkas av
Hedlunda, blev alltför pressad. När tillverkningen lades ner aviserade
Norra att produktionen i Ostvik skulle upphöra till sommaren.
– Nu har vi hittat en ny nisch och provkör fram till årsskiftet, berättar
Pär Lärkeryd.
De två sågverken Kåge och Sävar har det tufft. Av produktionen
exporteras 70 procent och en stor del betalas i lågt värderade euro. På
den svenska marknaden säljs en hel del genom föreningens tre byggbutiker. Butiksrörelsen håller på att ombildas till ett helägt aktiebolag för att
få en styrelse med kompetens för detaljhandel.
Förra året vände butikerna en förlust till vinst och det håller i sig.
Glädjeämnet just nu är Agnäs stolpfabrik som inför en extra premie
för att få fram fina tallar lämpliga till stolpar någonstans i världen. En hel
del går till Kina, Indien, Turkiet och länder i Afrika.
inte Kina och Asien upp till förväntningarna. Avgörande är Europa dit sågverken
historiskt exporterat 80 procent. Som
skogsägare bör man följa spelet kring
euron, Spanien, Grekland och Italien. Det
avgör konjunkturen.
Är du orolig?
– Inte för konjunkturen. Det tar kanske
tre år, så går det åt andra hållet. Branschen
är väldigt cyklisk. Jag är betydligt mer orolig över vart politiken är på väg.
Varför oroar skogspolitiken?
– I debatten finns krav på att betrakta
skogen som naturvårdsärende. Det vore en
total omsvängning från dagens ordning.
Det blir förödande om avverkningar och
andra åtgärder i skogen kräver tillstånd
från naturvårdsenheten på länsstyrelsen.
Vad är det praktiska problemet?
– Naturvårdsärenden kan överklagas och
tillstånd för en avverkning kan dra ut i
evighet. Bara hotet gör att skogsägare känner sig osäkra och tvekar över att investera
inför framtiden.
Du verkar upprörd....
– Ja. Det här är en viktig fråga. Ingen
annan näring gör så långsiktiga investeringar. Därför måste skogsägarna ha fasta
spelregler och känna sig säkra på att få
glädje av investeringarna. Om inte hotas
hela skogsnäringen.
Hur då?
– Föreställ dig att vi hamnar i ett läge
där regelverket blir så krångligt att det är
som att trampa i ett dynghål och man dessutom bara får skäll. Då väljer många att bli
passiva och tappar intresse för att bruka
skogen. Med tanke på att hälften av skogen
är privatägd vore det förödande.
Vad gör ni för att mota skräckscenariot?
– Det näringspolitiska arbetet är viktigt.
Vi måste få förståelse för hur vi arbetar i
skogen och visa näringens betydelse för
välfärden.
Fortsättning nästa sida
VI SKOGSÄGARE 5/12
7
T
För en träintresserad
civilingenjör är den
sexkantiga bänken med
alla udda vinklar en
lämplig utmaning att
bygga.
Fortsättning:
PROFILEN
”Politiken oroar mest”
Finns det anledning till självkritik?
– Vi som jobbar i skogen tycker att de
positiva sidorna är så självklara att alla
andra också bör se dem, men okunskapen
om skogen är stor.
Vad gör ni åt den?
– Vi måste arbeta med alla grupper och
börja med barnen. Därför har vi tagit fram
sagoböcker.
Barnböcker???
– Vi har bidragit till en första bok och
tänker sponsra en hel serie. De ska beskriva hur det är att vara skogsägare, vad
skogsägarföreningen gör och liknande.
Vad handlar boken om?
– En kvinna som kör skogsmaskin. Den ligger mig speciellt varmt
om hjärtat eftersom frågan om jämställdhet finns med.
Har läsarna hört av sig?
– Jag har fått många positiva reaktioner från kvinnor som läser för
sina barnbarn. Boken ger något att
samtala med mormor eller farmor
om. Och vem vet, kanske boken sår
ett frö till framtida utbildningar eller
tanken på att bli skogsägare.
Pär Lärkeryd är
en av landsbygdsministerns skogsambassadörer.
Bandsågen
eller någon
av de andra
snickerimaskinerna tillhör
Pär Lärkeryds
favoriter på
fritiden.
Hur går det för sågverken?
– Jag tror nästan alla landets sågverk går
med förlust nu.
Vad gör ni för att lindra förlusten?
– Vi minskar kostnaderna, men det är
inga drastiska åtgärder. Vårt huvudsyfte är
att gynna medlemmarna, därför är viktigt
att inte överreagera och förstöra marknaden.
Men ni måste väl gå med vinst?
– Naturligtvis behöver vi pengar för att
investera och utvecklas, men det ska vara
måttligt. Vårt mål är att vinsten över en
konjunkturcykel ska vara tre procent av
omsättningen. Om vinsten blir högre än så
har skogsägaren fått för lite betalt i något
skede. Bolagssågarna känner nog en större
press. Aktiemarknaden är inte så långsiktig. Det handlar ofta om att få fram kvartalsvinster för att hålla ägarna på gott humör. Vi kommer nog att få se fler
nedläggningar av sågverk.
Likväl är det knappast uthålligt att
såga med förlust....
– Vi har muskler att hålla ut och när det
väl vänder uppåt har vi laddat för att det
ska gå ännu bättre.
Hur ska ni ta del av uppgången?
– Vi har organiserat om sågverken ge8
nom att lyfta ut förädlingen till en egen
enhet med en förädlingschef. Det ger en
nära kontakt med kunderna. Sågverkscheferna i sin tur arbetar närmare skogsägaren
och maximerar utbytet av varje stock. Under året har dessutom produktionen ökat
med 20 procent. Vi tar alltså marknadsandelar.
Apropå närheten till skogsägaren, hur
ser han eller hon ut?
– Vi har rätt bra koll på dagens skogsägare. Den stora utmaningen är hur de ser
ut i morgon. Redan i dag bor 28 procent i
en annan kommun än där skogsägaren har
sin fastighet. I nästa generation kommer de
ännu längre från skogen och tappar kanske
lite av känslan för skogsbruket.
Vi får alltså mindre intresserade
skogsägare?
– Det är nog fel uttryck, men jag tror
skillnaderna ökar. Vi har kvar en engagerad kärngrupp och dessutom många nya
skogsägare med mindre kopplingar till
skogsbruket.
Hur möter man den gruppen?
– Det är något av en ödesfråga. Jag tror
vi måste erbjuda många fler tjänster där vi
hjälper till med skogsägandet. Vi har nyligen anställt en affärsutvecklare som arbetar med det. Dessutom kan vi göra mycket
gemensamt inom skogsägarrörelsen.
Är du själv skogsägare?
– Nej, men det vore roligt att bli.
Vad gör du på fritiden?
– Jag har tre egna barn och min sambo,
Ulrika, har två. Mycket kretsar naturligtvis
kring dem. Dessutom gillar jag att snickra,
både hemma och i sommarstugan.
Är du extra stolt över något hemmabygge?
– I somras gjorde jag en sexkantig bänk
runt ett träd. Det var många vinklar att
hålla reda på, vilket var en utmaning.
Har du en bok att rekommendera?
– David Eberhards bok I trygghetsnarkomanernas land är tänkvärd.
Och musik...
– Gloria Gaynor, I will survive.
VI SKOGSÄGARE 5/12
Vi ger dig styrkan att
göra det du trodde
var omöjligt.
Att ständigt utmana det till synes omöjliga har varit vår
passion i över 50 år, vilket resulterat i en lång rad av kraftfulla och ergonomiska maskiner – fullproppade med innovativ
teknik och lösningar. Maskiner som gör att du kan hantera
varje utmaning där ute, och göra det omöjliga möjligt.
* Just nu får du 1.500 kr för din fungerande motorsåg när du
köper någon variant av Husqvarna 550 XP® eller 560 XP®.
Kampanjen gäller 15/9–31/12 2012, eller så långt lagret räcker.
INB
KAM Y TES PAN
J*
HUSQVARNA 560 XP ®
59.8 cm³, 3.5 kW, svärdslängd 33–60 cm, 5.6 kg. RevBoost™,
AutoTune™, Air Injection™, X-Torq och Low Vib.
www.husqvarna.se/skog
Copyright © 2012 Husqvarna AB (publ.) All rights reserved. Husqvarna is a registered trademark of Husqvarna AB (publ.)
Skanna QR-koden eller
gå till husqvarna.se/skog
K\be`blkm\Zbc`e^1
TEKNIK
=c\i]iXdjk\^fd_ie\k
Röjning med dubbla
kranar och en skördare
som borstar träden rena.
Det är ett par exempel
som visar att vägen ligger
öppen för nya teknikkliv.
å lång sikt har råvarupriserna gått
kräftgång. Avgörande för att skogsägaren fått mer pengar i plånboken
har varit den tekniska utvecklingen.
Tack vare den har produktionen av virke
per arbetad timme ökat under många
årtionden.
Ett exempel är att de fyra
skogsägarföreningarna stöttar företaget BAE Systems
Hägglunds för att ta fram ett
skonsamt bandfordon till
skogen.
– För oss är körskador ett Pär Lärketeknikangeläget område att mot- ryd,
intresserad
verka. Dels är det en viktig vd för Norra
miljöfråga, dels bidrar våra Skogsägarna.
årstidsvariationer till problemen. I Brasilien och flera andra länder
är det däremot inte samma problem. Det
är ett exempel där vi har ett svenskt intresse för teknikutveckling, säger Pär Lärkeryd.
Bioenergi är ett annat område där det
behövs ny teknik.
NU HAR KURVAN börjat plana ut.
PROBLEMET ÄR ATT det kostar myck-
En förklaring, som anges ibland, är att
de stora teknikkliven redan har tagits.
– Det tror jag inte alls!
– En gång i tiden fanns det tankar på att
lägga ner det amerikanska patentverket för
att alla uppfinningar redan var gjorda.
Inte heller det var sant, säger Pär Lärkeryd,
vd för Norra Skogsägarna.
Däremot oroas han över ett minskat
intresse för att utveckla teknik anpassad
till svenska förhållanden.
– Företagen har blivit mer globala och vill kunna sälja samma
maskiner i alla världsdelar.
et att hantera alla klena stammar till energi. En ny maskin, som testats i simulator,
arbetar med dubbla kranar.
På den ena kranen finns ett ackumulerande aggregat som kapar träd hela
tiden.
På den andra kranen sitter en grip som
fångar upp och lastar knippet av stammar
som kapats.
Enligt preliminära beräkningar fördubblas produktiviteten.
Text: Pär Fornling
G
VISIONEN FRÅN uppfinnar-
na är att åtgärda eftersatta
röjningar utan kostnad (åt-
Nick Ross futuristiska vision.
gärden finansieras av energiinkomsterna).
Paret bakom energiskördaren, entreprenör Lennart Olofsson och konstruktör
Erik Lindberg, räknar med att bygga den
första maskinen inom ett år.
Ett tredje exempel är mer futuristiskt.
Det är resultatet av ett examensarbete på
designhögskolan i Umeå. Utan förutfattade
meningar har Nick Ross från Nya Zeeland
tagit fram en modell på en skördare.
PÅ SÄTT OCH vis är det en ny form av
tvågreppsskördare, där kapning och aptering görs i olika moment. Det fällda trädet
matas in under förarhytten där det kvistas
och kapas i rätt längder.
I samma moment fångas kvistar och toppar in i en bunt till bioenergi.
Innan dess har både stammen och
grenarna borstats ordentligt för att få bort
barr, tunna kvistar och lös bark som
innehåller mycket näring och blir kvar i
skogen genom borstningen.
FÖR ATT HÖJA den svenska
rösten har Norra anställt en
person som arbetar heltid med
teknikfrågorna.
– Här kan vi i skogsägarföreningarna göra mycket tillsammans för att driva på utvecklingen.
Kurvan börjar plana ut
Kubikmeter per dagsverke
O I början av 50-talet gick det åt ett
dagsverke för att fälla och köra fram ett par
kubikmeter skog. Därefter har mycket hänt,
men om man studerar produktivitetskurvan
i detalj har den börjat plana ut.
Grafik: Skogforsk
I maskinen
upparbetas virket
under hytten.
Foto: Rolf Segerstedt
N Tips för surfaren
Den nya röjningstekniken: http://forestinnovation.se
Den futuristiska skogsmaskinen: www.
skogstekniskaklustret.se/nyheter
10
VI SKOGSÄGARE 5/12
D`c`k€ik\be`b
bXi]Xik\e
`jbf^\e
Bandvagnen som är på väg att
bli en skogsmaskin.
Foto: Bea Systems
Militär teknik kan ge
skogsmaskiner med
nya egenskaper. Framkomligheten förbättras
dramatiskt och risken för
markskador minskar.
Text: Pär Fornling
L
nder 40 år har Hägglunds i Örnsköldsvik utvecklat militära bandfordon. I början av året köpte
svenska försvaret in bandvagnen BvS10
för att använda i Afghanistan där fordonet redan har använts av Holland och
Storbritannien.
För att komma ifråga i sådana
sammanhang ställs naturligtvis extrema krav på driftsäkerhet, snabbhet och framkomlighet.
UNDER SENARE ÅR har BAE
Systems Hägglunds sneglat på den
civila marknaden. Det har bland annat
resulterat i ett samarbete med skogsbranschen om en ny generation skogsmaskiner.
Både skogsägarföreningarna och bolagen är med i projektet. Går det som planerat kan en körfärdig skotarprototyp byggas
nästa år.
Hittills har konceptet testats både på ritbordet och i datasimuleringar med goda
resultat.
Lever det upp till förväntningarna
utvecklas logistiken i hela skogsbruket.
– Våra band är gjorda för att ta sig fram
överallt och är dessutom extremt skonsamma mot miljön, säger Carl-Gustav
Löf.
HAN ÄR CHEF för den civila verksam-
heten EM-Center på BAE Systems Hägglunds där det skogliga projektet genomförs.
Carl-Gustav Löf framhåller att företaget arbetar med en helt annan teknologi
än de metallband som traditionellt används till exempel på entreprenadmaskiner.
– Vår bandteknologi möjliggör hastigheter ända upp till 90 kilometer i timmen för
även ett tungt lastat fordon. Vi har koncentrerat oss på att göra lätta bandsystem med
VI SKOGSÄGARE 5/12
En första skiss på
den nya maskinen.
en bra avfjädring
för att få bort vibrationer och stötar. Om
skotaren tar sig fram både snabbare och
bättre kan kostnaden för skogsbilvägar
minskas.
Det går helt enkelt att transportera virket
längre sträckor till avlägget. Med bandvagnens betydligt högre framkomlighet kan
virke som nu är beroende av vintervägar
bli åtkomligt året om.
– Behov av mellanlager minskar och
tillgängligheten blir större. Därmed talar
vi om helt annan logistik för skogsnäringen, säger Carl-Gustav Löf.
HAN FRAMHÅLLER fler fördelar:
Färre körskador
Jämförande tester mellan en skotare och
en bandvagn visar på stora skillnader.
Tyngden fördelas på hela bandet och maskinen närmast flyter fram. På blötmarker
där den traditionella skotaren fick välja en
annan väg fortsatte bandvagnen rakt fram
utan att skada underlaget.
Ökad produktivitet
Genom att maskinen rör sig snabbare
räknar företaget med att produktiviteten
kan öka med upp till 20 procent. Bandfordonet kör ungefär dubbelt så fort som en
konventionell skotare.
Förbättrad arbetsmiljö
Hytten kommer inte så högt upp och
svajningarna blir mindre vid körning.
Dessutom är banden konstruerade för att
ge en mjuk gång vilket innebär att föraren
inte utsätts för lika mycket vibrationer och
stötar.
ÄNNU FINNS maskinen bara på ritbor-
det och det återstår att se om förväntningarna kan uppfyllas.
Tanken är att bygga en bandgående elhybridskotare med dieselmotorer som
alstrar elenergi till bandens elmotorer, en
lösning som bidrar till minskad bränsleförbrukning.
Den skotare man nu skissar på lastar 15
ton. Om det går väl för den maskinen är
det möjligt att gå vidare och använda
tekniken även till skördare.
– Det är en ny bransch för oss, men vi
ser inga direkta hinder för utvecklingen.
Vi är vana vid att bygga komplexa fordon
för tuffa uppgifter i tuff terräng.
– Den militära tekniken har flera civila
tillämpningar och vi har redan kommit
i gång med elhybridfordon till gruvindustrin berättar Carl-Gustav Löf.
Samarbetet med skogsnäringen, som är
med och finansierar utvecklingen, har pågått i ett år. Projektet kallas HFT (Hybrid
Forestry Truck).
11
9al[`e]c\i
k`ccjbf^\e
J
venska folket har en speciell
relation till skogen. Många
människor vill röra sig i skogen
för att plocka bär eller svamp, jaga eller
ägna sig åt friluftsliv av olika slag både
under sommar och vinter. Samtidigt blir
skogen allt mer avlägsen för många
människor genom den urbanisering som
pågår.
De senaste tre åren har befolkningen i
Storstockholm ökat med mer än 35 000
människor per år. Det motsvarar en ökning med lika många människor som bor
i Falun... varje år!
Foto: Carl Lunberg/Sveaskog
NÄRINGSPOLITIK
9€[[X]i]iXdk`[\e
QQQ
Det förs en diskussion om att vi är för
stressade och att vi lever ett allt osundare
liv med för mycket mat och för lite
rörelse. Våra ungdomar sitter framför
datorerna och spelar spel eller umgås
med kompisarna på nätet. Professor Lars
Kardell har under många år studerat hur
mycket svenskarna rör sig ute i skogen
nära storstäder. Han anser att de stadsnära besöken ute i skogen har minskat
med 30 procent de senaste 20 åren.
Bland barn och ungdomar är minskningen
ännu större.
QQQ
På sikt kan detta förstås bli ett
gigantiskt folkhälsoproblem.
För oss som är aktiva inom skogen och
skogsbruket finns ett antal andra
orosmoln. Hur kommer våra unga
(stadsbor) att se på skogsbruk i framtiden
om man knappt varit ute i skogen och
plockat hallon på hygget, jobbat med
skogsplantering eller än mindre sett en
skördare? Vilket avtryck kommer det att
ge i den framtida politiska världen? Vem
vill köra skogsmaskin eller bli jägmästare
i framtiden?
QQQ
Vi arbetar just nu för att på olika sätt
stärka ”Skogen i Skolan” som är ett bra
koncept för att informera om skog och
skogsbruk för våra unga.
Jag tror att det behöver kompletteras
med att vi på ett tydligare sätt bjuder ut
”svenska folket” i den brukade skogen.
Att bli ciceronen som visar upp allt fint
som vår skog kan erbjuda. Någon som
visar var blåbärsställena och lingon12
”
Hur kommer våra unga (stadsbor) att se på
skogsbruk i framtiden om man knappt varit
ute i skogen och plockat hallon på hygget, jobbat med
skogsplantering eller än mindre sett en skördare?
ställena finns eller de vackra utsiktsplatserna. Visa spåren som människor
lämnat efter sig i kulturlandskapet och
berätta om hur skogen använts genom
århundrandena.
Även om det finns goda exempel så tror
jag att det finns en rätt stor potential att
med lite kreativitet locka ut fler stadsbor
både i de stadsnära skogarna och skogar
på lite längre håll. Vi behöver skapa ett
koncept som lockar vanliga unga och
gamla människor att komma ut och njuta
av både kultur och natur på ett lagom
tillrättalagt sätt.
QQQ
Man kan fundera på vem som borde ta
tag i denna fråga? Naturvårdsverket och
Skogsstyrelsen har på olika sätt engagerat
sig inom ramen för vår nya friluftspolitik.
Man har formulerat mål för hur politiken
ska genomföras bland annat genom att
identifiera friluftsområden av riksintresse
och hur de ska kunna säkerställas för det
rörliga friluftslivet.
Tyvärr har skogsägarna inte blivit
involverade i detta arbete tillräckligt
mycket och det finns en osäkerhet om hur
stora avsteg från pågående markanvändning som skogsägaren måste tåla med
hänvisning till skogsvårdslagen.
Det pågår också en debatt om
allemansrätten som handlar om hur vi
ska se på kommersiell verksamhet på
annans mark.
QQQ
Detta är frågor som vi måste gå till
botten med för att säkerställa att äganderätten respekteras och att för att få ett
engagemang från markägarna. Men kan
vi hitta det finns också en uppsida som
handlar om en bättre folkhälsa, möjliga
framtida arbetstillfällen i turistnäringen
på landsbygden
och en större förståelse hos allmänheten för
skogsbruket.
Jag anser att vi
från markägarhåll
behöver engagera
oss mer framöver
och fundera på både hur vi kan bjuda ut svenska folket men också hur
vi kan hitta en bra
avvägning mellan
Sten Frohm
sociala värden i
Chef LRF
skogen och bruket
Skogsägarna
av skogen.
VI SKOGSÄGARE 5/12
Hardoxgrip
Bred infästning
och kraftig tapp
Stor grind som går
utanför stöttorna
Läs mer på
nordfarm.se
Palms 8 tons vagn, här utrustad med 6,1 m kran. Idealiskt skogsekipage för ved, massaved och timmer.
400-15,5 hjul standard. Vagnen på bilden är extrautrustad med bland annat ramförlängning och ett extra par stöttor.
Vagnar från 8 till 14 ton. Två st. modeller med 4WD. Kranar från 4,7 till 8,4 m. Priser från 89.900:-
Biojack energiklipp
Biojacks energigrip klipper
och lastar energiskog. Montera på Palms skogskran
eller på kran till grävmaskin.
Starkast i skogen
5 goda skäl att välja PALMS-kvalitet!
2 Avtagbar kran/stödben med 3-punktsfäste. Ger ökad flexibilitet.
Kranen kan utnyttjas till andra göromål på gården.
2 Vridhus av absolut högsta klass. Ger ökad driftsäkerhet. En detalj som
inte bör underskattas vid val av skogsvagnar.
2 Stödben och kran är sammansatt till enhet. Ger valfrihet när man till
exempel behöver byta till en större vagn.
2 Låg tyngdpunkt på kranpelare. Ökar stabiliteten på ekipaget och
minskar tipprisken.
2 Brett sortiment - hela 14 modeller ger dig valfrihet. Du hittar alltid en
kombination som passar ditt behov.
Besök oss på Facebook och Youtube!
Alternativa ventilpaket
XYZ 70 liter
XY, El on/off, 4+4
Hydraulservo 70 liter
Mekaniskt 2-greppspaket med
flerfunktionsspakar. Enda gången man behöver byta grepp är
vid stödbensanvändningen.
Elfunktioner på utskjut och
grip. Flerfunktionsspakar.
8-sektioner.
Lättare spakpaket. Lättmanövrerat med utmärkt precision och ergonomi. Steglös
proportionalstyrning.
./1$&!1-2%8
Priser är rek. ca-priser exkl. moms och gäller maskiner i grundutförande.
EKONOMI
Bfccg‚dXibbg\k
Trots höga priser väljer
många att köpa mer
mark. Här är några saker
att tänka på för den som
vill expandera.
är en intressant fastighet bjuds ut bör
E
man vara vaksam på några saker:
Se till att skogsbruksplanen är ny eller
i alla fall ordentligt uppdaterad.
Besök de virkesrika bestånden och
kontrollera att volymerna stämmer, även
om skogsbruksplanen är ny är det ingen
exakt vetenskap.
Kontrollera om fastigheten har några
belastningar såsom arrenden eller andra
nyttjanderätter.
HUR SKA MAN RÄKNA?
ODet är viktigt att göra ordentliga ekonomiska och skattemässiga kalkyler innan köpet.
Det första att titta på är hur köpet ska finansieras. Det kan vara klokt att ha en bankkontakt som är kunnig inom jord- och skog så att
han eller hon förstår vad det hela rör sig om.
I kalkylen ska man lägga in hur kassaflödet ser ut de kommande åren, det vill
säga hur stora intäkter (avverkning, arrende
med mer) och kostnader (föryngringsåtgärder, räntor med mer) man kommer att ha.
Detta visar hur mycket fastigheten genererar före skatt.
Det viktiga är sedan att göra en ordentlig
skattekalkyl som visar hur mycket fastigheten genererar efter skatt. I den kalkylen
ingår möjligheterna till skogskonto, räntefördelning, skogsavdrag och liknande.
Det intressanta i en kalkyl är trots allt
att få reda på hur mycket fastigheten kommer generera efter skatt då dessa pengar
kan användas till amortering av lån.
SÅ FUNGERAR SKOGSAVDRAGET
OHur stort skogsavdragsutrymmet blir är
av yttersta vikt för kalkylen. Skogsavdragsutrymmet beräknas på följande sätt:
köpeskillingen multiplicerat med andelen
produktiv skogsmark dividerat med två.
För den som köper en fastighet med 100
procent produktiv skogsmark för 100 000
kronor blir skogsavdragsutrymmet 50 000
kronor. Skogsavdragsutrymmet är den
totala, maximala summa som man får
göra skogsavdrag för. För att få göra skogsavdrag i deklarationen krävs att man har
haft en avverkningsintäkt under året.
Om man haft det får man göra avdrag på
heten i sin gamla fastighet är det möjligt
att undvika att stämpelskatt (1,5 procent
av köpeskillingen). Man får dock betala
fastighetsregleringen, men dessa kostnader
blir ofta lägre än stämpelskatten.
Högre skogsavdrag.
Vid köp av en närliggande fastighet finns
möjlighet
att få köpet klassat som ett ratioN Att tänka på
naliseringsförvärv. Det medför att man
Gör en ordentlig
kalkyl. under året för förvärvet och de därpå
Se över din skatte
kommande fem åren får göra dubbelt så
mässiga situation.
höga skogsavdrag på skogsintäkter, det
Ta reda på om de
t finns
vill säga 100 procent på avverkningsräten ny eller uppdat
erad
ter och 60 procent på leveransvirke.
skogsbruksplan.
Besök de virkesri
Att kunna göra dubbelt så höga skogska
bestånden.
avdrag de första åren efter förvärvet med Se till att ha en br
för att man får ut mer pengar efter skatt
a
bankkontakt som
som exempelvis kan användas till att
kan
och förstår jord oc
amortera på lånen.
h
skog.
Det är därför viktigt att i förväg förvissa sig om hurvida det är ett rationaliseringsförvärv eller inte.
Kanske är det läge att köpa marken på
Kravet för att det ska klassas som ett
andra sidan rågången.
rationaliseringsförvärv är att det är tillköp
som utgör ett led i jord- och skogsbrukets
50 procent av intäkten vid avverkningsrätt yttre rationalisering. Vad som menas med
och 30 procent av intäkten vid leverans- detta är lite otydligt. I grova drag är villvirke.
koret att det bildas en geografiskt bättre
Möjligheten att göra skogsavdrag är inte brukningsenhet som medför en mer ratiotidbegränsat utan gäller tills vidare. När nell drift. Om ett tillköp uppfyller dessa
fastigheten säljs ska skogsavdraget återföras regler tolkas lite olika i olika delar av
som en intäkt i näringsverksamheten.
landet.
Exempel:
Exempel:
Kajsa köper en skogsfastighet för
Om vi säger att Kajsas köp i det tidigare
1 000 000 kronor.
exemplet var ett rationaliseringsförvärv så
Fastigheten är taxerad som ren produktiv blir kalkylen för Kajsa följande:
skogsmark. Skogsavdragsutrymmet är
Kajsa säljer avverkningsrätten för
hälften av köpeskillingen för den produk- 400 000 kronor. Försäljningen sker samma
tiva skogsmarken, det vill säga 500 000 år hon som hon köper fastigheten. Hon får
kronor.
göra avdrag på hela intäkten vilket innebär
Kajsa säljer en avverkningsrätt för att det efter skogsavdraget blir 0 kronor
400 000 kronor. Hälften av intäkten på kvar att deklarera.
avverkningsrätten får hon göra skogsI detta exempel får Kajsa ut 200 000 kroavdrag på, det vill säga 200 000 kronor.
nor mer efter skatt första året om förvärvet
Resten av intäkten (200 000 kronor) är ett rationaliseringsförvärv mot vad hon
”blir kvar” att deklarera och då till exem- skulle fått vid ett ”vanligt” förvärv.
pel kvitta mot kostnader, sätta in på skogsAtt vid köp av en fastighet för 1 000 000
konto eller räntefördela.
kronor första året kunna amortera 200 000
Kajsa har i och med detta utnyttjat kronor ytterligare påverkar investerings200 000 kronor av sitt skogsavdrags- kalkylen markant.
utrymme vilket innebär att hon har 300 000
Om man sedan tidigare har en fastighet
kronor kvar i skogsavdragutrymme att med mycket avverkningsbar skog, kan det
använda sig av i framtiden.
vara skattemässigt gynnsamt att köpa till
en fastighet för att få nytt
RATIONALISERINGSFÖRVÄRV
skogsavdragsutrymme.
OOm man köper en närliggande fastighet Skogsavdragsutrymmet
påverkar detta kalkylen en hel del:
kan sedan användas vid
Ingen stämpelskatt.
avverkningar på den gamOm man kan reglera in den nya fastig- la fastigheten.
>XYi`\cDie\i#8i^ld]Xjk`^_\kjbfejlck
14
^XYi`\c7Xi^ld%j\
VI SKOGSÄGARE 5/12
STORSÄLJAREN
JONSERED CS 2245 S
Det är ingen slump att just CS 2245 S har blivit Jonsereds storsäljare. Det är en mycket lättanvänd allroundsåg med proffsegenskaper. Funktioner som Spin Start™, bränslepump och
ett kombinerat choke/stop-reglage gör sågen mycket lättstartad. Den är också utrustad med
verktygsfri kedjespänning för snabb och enkel sträckning och montering av svärd och kedja,
och den nya motorteknologin Clean Power™ ger renare avgaser och lägre bränsleförbrukning.
Kort sagt, den har allt en motorsåg ska ha. Därför bör du välja en Jonsered CS 2245 S, du också.
45,7 cc – 2,1 kW – 5,1 kg.
NU
4.490:Rek. ca-pris 5.600:-
MER INFORMATION?
HITTA DIN ÅTERFÖRSÄLJARE?
www.jonsered.se
© 2012 Jonsered. Alla rättigheter förbehålles.
Erbjudandet gäller 15/10-31/12-2012, eller så långt lagret räcker.
POLITIK
N Utskottet
Den viktigaste politiska händelsen i
skogen under nästa år är miljömålsberedningen som presenterar betänkande om
”långsiktig hållbar markanvändning”
den 15 juni.
Kärnfrågan handlar om hur mycket skog
som ska skyddas för att nå miljömålen.
Därmed kommer också frågan om skogsskötsel upp och andra kärnfrågor som hakar
i varandra.
Det är en parlamentarisk utredning som
levereras till regeringen.Vad som händer
sedan återstår att se.
Det normala är att utredningen skickas ut
på remiss och att regeringen därefter
skriver en proposition som behandlas av
miljö- och jordbruksutskottet (och
eventuellt flera berörda utskott).
Därmed blir miljömålsberedningen en av
utskottets viktigaste frågor framöver.
Innan dess, under våren, kommer
utskottet att behandla motioner som
författats under den allmänna motionstiden.
Då kan i princip vad som helst dyka upp,
men huvudregeln är att ledamöterna följer
partilinjen i utskottet. Därför blir det inte så
stor dramatik.
Även om alla mer eller mindre engagerar
sig i skogsfrågorna har det mejslats fram en
grupp skogliga talespersoner i utskottet:
Johan Hultberg (M), Roger Tiefensee, (C),
Irene Oskarsson, (KD), Anita Brodén, (FP),
Christina Karlsson (S), Jacob Johnson, (V)
och Helena Leander, (MP).
Dessutom behandlas en hel del skogsfrågor (industri och energi) i näringsutskottet.
ÉM`m`ccbX
gif[lbk`fe\eÉ
Hur känns det att kliva in
i skogspolitiken när hela
havet stormar?
Vi frågade en av de många
nykomlingarna, socialdemokraten Christina Karlsson.
Text & foto: Pär Fornling
;
et är torsdag eftermiddag och föreningen Skogen har höstexkursion. I en
glänta mellan solbelysta granar ställer
politikerna upp sig på rad. Framför dem bänkar
sig jägmästare och andra garvade skogsrävar på
ryggsäcks-stolarna. Frågorna haglar i luften:
Bör Skogsstyrelsen läggas ner?
Behöver vi en ny skogslag?
Är det rätt balans mellan miljö och produktion?
FÖR BARA ETT år sedan var det här en nästan okänd värld för Christina Karlsson och nu
ska hon visa vägen inför framtiden.
Hon gör det med gott mod.
Medan vi en stund senare går längs skogsvägen berättar hon med stillsam ironi om bytet
av riksdagsutskott som gjorde att Christina över
en natt blev en av nyckelpersonerna i skogspolitiken.
Christina Karlsson diskuterar skogsskötsel med
Björn Skogh, Norrskog.
16
– Jag höll på med punktskatter....hur roligt
låter det? Därefter kändes det väldigt bra att få
komma ut i skogen!
Hon går med lätta steg i sina knallröda kängor och trivs uppenbarligen med omgivningen.
– Nästan alla man möter är trevliga och
intresserade av naturen.
Det blir oftast ett besök i veckan hos skogsbolag, föreningar, LRF, skogsindustrier, ornitologer, miljöorganisationer, Skogsstyrelsen,
eller som i dag då vi träffas på en exkursion
med utfrågning och debatt.
– Jag vill ut i verkligheten och träffa människor. Det är mitt sätt att lära ett nytt område,
säger Christina Karlsson.
NATUREN HAR ALLTID funnits i hennes
och familjens närhet, men själva skogsbrukandet har hon inte haft så många kontakter med.
Christinas första jobb var visserligen att plantera skog, men det gav en måttlig mersmak.
Hon valde att utbilda sig till sjuksköterska i
stället för något skogligt. Från början var det
jämställdhetsfrågorna som fick Christina politiskt engagerad. Det hela växte och efter flera
år som kommunpolitiker hemma i Örnsköldsvik valdes hon in i riksdagen 2010.
Frågan var vilket utskott hon skulle fördjupa
sig i. Överst på önskelistan var miljö- och jordbruksutskottet.
N Christina Karlsson
r Ålder: 47 år
rBor: Lägenhet i Örnsköldsvik, tillsammans med
sambon Peter. De har också ett hus några mil
utanför Örnsköldsvik, mitt i skogsbygden.
rFamilj: Ett eget och två bonusbarn. Alla tre är
vuxna och har flyttat hemifrån.
rFritid: Politiken tar nästan all tid numera, men
hon gillar att vistas i naturen, gärna tillsammans
med hunden. I dag har familjen en gråhund, men
Christinas favorit är tervueren (belgisk vallhund)
som hon tävlat med.
rPolitisk vision: Ett rättvisare samhälle.
rFavoritmusik: Lars Winnerbäck
VI SKOGSÄGARE 5/12
Det blev skatteutskott och punktskatter.
– Först kände jag mig gråtfärdig... men de flesta
ämnen blir intressanta när man fördjupar sig i
dem.
LIKVÄL VAR DET med glädje som hon flyttade
till miljö- och jordbruksutskottet för ett år sedan.
– Vi är flera socialdemokrater i utskottet och
delar upp ämnena mellan oss. Jag har frågor kring
skog, naturvård och friluftsliv, berättar hon.
Det är hög omsättning av personer i utskotten
och Christina är en av flera nykomlingar.
Hon säger sig ha förståelse för kritiken mot
okunniga politiker.
– Det kan säkert upplevas som frustrerande från
näringen att man får börja om från början med
nytt folk som ska lära sig saker och ting. Men jag
tror det är nyttigt att byta politikerområden.
– Jag skulle ju kunna jobba med sjukvård, där
jag har en utbildning och en uppfattning om hur
saker och ting ska vara, men det är en fördel att se
saker med nya ögon. Då upptäcker du nya möjligheter.
Blir du väl mottagen av företag och organisationer?
– Absolut. Alla är fantastiskt vänliga och gör
allt för att visa och berätta.
De flesta vinklar informationen till sin fördel,
är det svårt att skilja ut partsintressen?
– Det där får man förstås ha i bakhuvudet.
Ibland, när jag tar del av vad skogsbolagen visar
upp kan man fundera på om de bara sysslar med
naturvård... Men det är upp till mig att väga ihop
all informationen till en helhetsbild.
OCH HUR GICK det då med frågorna på exkursionen?
Här är hennes besked:
Om en ny skogslag:
– Jag tycker det är rimligt att göra en översyn av
lagen, om den därmed behöver ändras återstår att
se. Riktigt hur översynen bör gå till är för tidigt
att säga.
Om balansen mellan miljö och produktion:
– Det måste man klara och vår uppfattning är att
produktionen från skogen dessutom behöver öka.
– För egen del har jag hela livet rört mig i Västernorrlands skogslandskap och blir lika ledsen
som alla andra när mitt svampställe avverkats, men
då får jag hitta andra platser. Skogen måste räcka
till bådadera och jämfört med hur det såg ut för
20 år sedan tycker jag det hänt mycket positivt.
Om Skogsstyrelsens vara eller inte vara:
– Myndigheten bör vara kvar. De har en viktig
uppgift både som expertmyndighet och rådgivare.
Christina Karlsson trivs i skogen
både privat och som politiker.
Det är betydligt mer inspirerande än punktskatter.
VI SKOGSÄGARE 5/12
HON KÄNNER MÅNGA familjeskogsbrukare
och talar respektfullt om deras arbete.
– Jag tänker ofta på granngårdarna till vårt sommarställe, där vi bodde hela förra vintern. De älskar
och vårdar sina fastigheter och jag blir upprörd när
skogsbruket kritiseras för hårt, eller kallas skövlare,
som nämndes i sommarens politiska debatt.
Det tycks vara en turbulent tid i skogspolitiken?
– Uppenbarligen. Här måste jag hålla med Eskil
Erlandsson, det är bra att skogen diskuteras. För
en politiker finns inget tråkigare än om ämnesområdet är ointressant.
17
Enligt en analys från
lantbruksuniversitetet
minskar de möjliga
avverkningarna med över
en tredjedel om
Naturskyddsföreningens
krav genomförs fullt ut.
Text & foto (porträtt): Pär Fornling
;
et är inte lätt att förutse vad som
händer i skogen vid olika åtgärder.
Med långa omloppstider hinner
mycket hända från planta till fullvuxet
träd. Forskarna använder olika datamodeller för att spana hundratalet år fram i
tiden.
EN AV VETERANERNA i de här sam-
manhangen är Anders Lundström. Med
hjälp av ”Hugin” och numera ”Hureka”
gör han och kollegorna prognoser för skogens utveckling.
Anders Lundström har matat in uppgifterna från SNF:s (Naturskyddsföreningens)
skogspolicy och jämfört resultaten med
vad som händer om skogsbruket fortsätter
som i dag.
Han poängterar att det inte är någon
exakt vetenskap.
– Det finns stora osäkerheter och det är inte lätt att
förutse effekterna av en ny
skogsskötsel.
OM SKOGSBRUKET
fortsätter som i dag tror
forskarna att den möjliga
avverkningen ökar från 90 Runar
till drygt 120 miljoner ku- Brännlund.
bikmeter om 100 år. Frågan
är vad som händer med fler reservat och
annorlunda skogsbruksmetoder.
Det här är några av SNF-kraven:
20 procent av produktionsskogen
skyddad.
Hyggesfritt skogsbruk på 30 procent
av arealen.
Ingen gödsling.
Inga ”granplantage” i nemoral zon
(vilket ungefär är söder om en linje
mellan Halmstad och Karlskrona).
Ingen contorta.
RESULTATEN NÄR KRAVEN matas in
i datamodellen är att avverkningarna
18
150
Möjlig avverkning
i miljoner m3sk per år
Dagens skogsbruk
120
90
60
Ökat naturskydd
1
2
3
4
5
6
ganska omgående går
ner mot drygt 60 miljoner kubikmeter och därefter planar ut vid 80
miljoner kubikmeter.
En annan effekt är att
Anders
uttaget av biobränsle
Lundström.
omedelbart nästan blir
halverat. Om hundra år är
skillnaderna i möjligt biobränsle ännu
större.
I MILJÖALTERNATIVET fortsätter
produktionen i stort sett som vanligt
med föryngringsavverkningar på halva
arealen medan andra halvan drivs hyggesfritt. Dessutom ökar arealen skyddade skogar, vilket bygger upp virkesförrådet.
På ännu längre sikt, mer än 100 år, ökar
skillnaderna eftersom exempelvis förädlade plantor bidrar till ständigt ökad
produktion.
Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet, har räknat
7
8
9 10
Den övre linjen visar den
möjliga avverkningen med
dagens skogspolitik. Då
kan volymerna öka till
drygt 120 miljoner kubikmeter på 100 år.
Den undre linjen visar den
möjliga avverkningen med
Naturskyddsföreningens
förslag.
Källa:
Sveriges lantbruksuniversitet
på de samhällsekonomiska effekterna av
att minska de möjliga avverkningarna
enligt scenariot.
– Den direkta kostnaden är att virkesvärdet på 100 år minskar med 22 miljarder
kronor. Det drabbar nationen oavsett om
skogsägarna kompenseras eller inte. Dessutom blir det nedläggning av industrier.
EN MÖJLIG EFFEKT är att mindre ut-
bud av virke medför ökade råvarupriser,
vilket försvårar beräkningarna. Det hela
landar på kostnader mellan 8 och 58 miljarder kronor per år.
För hundraårsperioden är kostnaden
199–1 400 miljarder (nuvärde med tre
procents ränta).
– Det är extremt svårt att säga både vad
som händer i naturen och med industrin.
Beräkningarna kan ses som exempel, men
uppenbart handlar det om mycket stora
förändringar, säger Runar Brännlund.
Analyserna presenterades vid konferensen Virkesforum som årligen arrangeras
av Skogsindustrierna.
VI SKOGSÄGARE 5/12
Foto: Bengt Andersson
POLITIK
JE=jk€cc\ibiXmjfd
_fkXiXmm\ibe`e^XieX
GALLRA I HÖST
OCH GE DIN SKOG
PLATS ATT VÄXA
GALLRING ÄR SOM ATT BÅDE ÄTA KAKAN OCH BEHÅLLA DEN
Genom gallringen får du intäkter från skogen redan nu, samtidigt som du skapar ett framtida värde i ditt skogsbestånd. Rätt utförd gallring minskar risken för framtida stormskador
i skogen. Södra gallrar för skogens, naturens och ekonomins bästa.
Ring din lokala inspektor för mer information, eller ring 0470-890 00 så hjälper vi dig till
rätt person.
Med Södra gör du alltid en god affär
Besök vårt Skogsägarnät skog.sodra.com
Höstens bästa läsning!
Krigshjälten Tanner
i Nordafrika
I denna fjärde del om
Jack Tanner står han inför
sitt mest farofyllda äventyr
någonsin. Det leder
honom från Kairos mörka
bakgator via Medelhavets
oändlighet till en av andra
världskrigets allra viktigaste drabbningar:
Slaget vid el-Alamein.
Stridens hetta
James Holland
D`cafe\ik`cceXklim‚i[
Köp i en bokhandel nära dig.
Äventyr i
Romarriket
I Silverörnseriens sjunde
del tornar problemen upp
sig vid Romarrikets östra
gräns. Officerarna Macro
och Cato får i uppdrag
att återställa ordningen
men när de kommer fram
möts de av ännu större
utmaningar. Scarrow
underhåller sina läsare
med spänning, humor
och historiska kunskaper.
Hotet
Simon Scarrow
O Regeringen lägger mer pengar
på skyddet av värdefulla naturområden.Ytterligare 334 miljoner
kronor avsätts till och med år
2016.
Naturvårdsverket ges möjlighet
att förstärka sitt arbete med
inrättandet av naturreservat och
att teckna naturvårdsavtal.
Satsningen omfattar totalt 238
miljoner kronor fram till år 2016.
Skogsstyrelsen ges totalt 96
miljoner kronor under åren
2013–2016, till arbetet med att
teckna naturvårdsavtal.
Möjligheten förstärks också att
via Komet-programmet välja att
frivilligt satsa på naturvård.
– Det finns i dag ett stort antal
markägare ”i kö” för att med
naturreservat, naturvårdsavtal
eller biotopskyddsområden
skydda områden som är
utpekade som särskilt värdefulla.
Med den satsning som nu görs
kan arbetet påskyndas, säger
landsbygdsminister Eskil
Erlandsson.
*''d`cafe\ik`ccYi\[YXe[
O I regeringens budget finns
pengar till bättre bredband på
landsbygden. De hanteras inom
Landsbygdsprogrammet och
innebär en förstärkning med
300 miljoner kronor under
2013 och 300 miljoner 2014.
– Det är ett mycket positivt
besked och en tydlig signal till
de 100-tals byalag runt om i
landet som jobbar hårt för att
få bredband, säger Helena Jonsson, förbundsordförande i
LRF.
– Vi har en bredbandsfolkrörelse i Sverige, jag vet att
bara i Västra Götaland står över
80 byalag i kö och väntar på
medel för att starta sitt projekt.
Pengarna beräknas räcka till
30 000 hushåll.
Sågar tystnar i Norrbotten
Läs mer på: www.historiskamedia.se
O Inom loppet av några veckor begärdes två sågar i Norrbotten
i konkurs.
Seskarsö, utanför Haparanda, lades ner av Setra men fick en ny
chans genom finska Morven.Verksamheten pågick ett drygt år
innan konkursen var ett faktum. Ett 30-tal anställda berörs direkt.
Kort därefter gick BAC Såg & hyvleri i Örarna med 60 anställda
i konkurs. Gösta Gustavsson, vd i familjeföretaget, hoppas hitta en
ny ägare.
Kontakta oss på [email protected] eller 046-33 34 50
VI SKOGSÄGARE 5/12
inska Prosilva har lanserat en eldriven
=Tekniken
skördare.
kommer från svenska El-forest,
vilka var först ut med elhybrider i skogen.
Hydraulsystemet får kraft av en elmotor
som i sin tur får energin från en dieselmotor som går på konstant varv. Den laddar
dessutom upp ett batteripaket för att leverera extra energi när det behövs.
Dieselmotorerna används för
att producera el.
FÖRETAGET RÄKNAR med att
dieselförbrukningen därmed kan minska
med 30 procent.
En annan fördel är att el motorer är
relativt enkla och tillförlitliga.
Enligt Jukka-Pekka Syvälahti på Pro-
silva är effektförbrukningen egentligen rätt
låg på en skördare, däremot är det höga
energitoppar. Dem klarar eldriften att
hantera. Den mellanstora skördaren har
normalt en sexcylindrig dieselmotor på 155
kW, den är nu ersatt av en fyrcilindrig
motor på 60 kW.
MODELLEN HETER 910EH och är i
första hand tänkt för gallring, den första
maskinen levererades till en finsk kund
tidigare i höstas.
I skotaren från El-forest sitter elmotorerna i hjulen. I utförsbacke med tungt lass
kan man dessutom alstra energi. Den delen
av tekniken används inte på skördaren eftersom den kör betydligt kortare sträckor.
)-'Xejk€cc[XmXijcX[\XmJ[iX
O Södra har beslutat att varsla 260 personer i
den svenska verksamheten om uppsägning.
Varslet berör samtliga affärsområden och såväl kollektivanställda som tjänstemän.
– Vi ser en fortsatt osäkerhet i utvecklingen på
NYHETER
<cfZ_[`\j\c
`jbe]i\e`e^
våra huvudmarknader. För att kunna möta den
internationella konkurrensen är det nödvändigt
att vi vidtar åtgärder för att reducera våra kostnader, säger Gunilla Saltin, tf vd för Södra.
Koncernen har 3 800 personer anställda.
8mm\ibe`e^XieX
d`ejbXi`‚i
O I augusti 2012 minskade
den anmälda avverkningsarealen med 5 procent jämfört
med motsvarande period i fjol
rapporterar Skogsstyrelsen.
ALL RÅDGIVNING PÅ ETT STÄLLE
GÖR SOM ANDRA SKOGSÄGARE
TA TILLVARA PÅ DINA
AFFÄRSMÖJLIGHETER PÅ
BÄSTA SÄTT
50 000 skogsägare anlitar varje år LRF Konsult för fastighetsförmedling,
värdering, skogsbruksplaner, ekonomi, juridik, generationsskifte och
rådgivning. Affärsmöjligheterna för skogsägare är många. Vilka är dina?
LRF Konsult, din affärspartner inom skog, lantbruk och företag på 135 orter.
ÄR DU
CITYSKOGSÄGARE?
Var med på årets Cityskog i november.
Läs mer på lrfkonsult.se/cityskog
lrfkonsult.se - 0771-27 27 27
FORSKNING
Hur bör man röja tall med tanke på
älgskadorna?
Vi lät frågan gå vidare till experten Folke
Pettersson på Skogforsk. Här är hans svar:
MXec`^iae`e^
Y€jkdfk€c^\e
I
isken för att drabbas av älgskador
har troligen påverkat en hel del
skogsägare att inte röja alls, eller
att röja mycket sent i beståndsutvecklingen. Det finns dock inget som tyder på att
man kan begränsa älgskadorna genom att
”älganpassa” röjningen på något sätt.
Det bästa råd man kan ge är att tillämpa
gängse röjningsrekommendationer, oavsett
risken för älgskador.
ERFARENHETERNA HAR VISAT att
de tallungskogar som klarat sig bäst är
jämna och välslutna bestånd, där de enskilda tallarna fått utvecklas fritt från
konkurrens.
En ”normal” plantröjning vid en meters
höjd (minst en meters mellanrum mellan
kvarstående träd, samt bortröjning av förväxande träd) ger tallar med:
K raftigare skott och större barrmassa
som tål betning bättre.
Grövre toppskott som kan undgå
toppskottsbetning.
Högre diametertillväxt som snabbt
ger träd som inte älgen kan bryta ner
så lätt.
Slutröjning till produktionsförband bör
göras vid en medelhöjd på 4–4,5 meter. Då
har träden nått ”älgsäker” höjd, kvistkvaliteten i den blivande rotstocken har blivit
danad samtidigt som man fortfarande har
bra möjlighet att ”fritt” välja framtidsstammar vid röjningen.
DET HAR OCKSÅ visat sig att i tallung-
skogar med förväxande björk har tallen i
allmänhet mer skador än i tallungskogar
med lite björk.
Överskärmande björk medför att tallen
får klena skott, svag diameterutveckling
samt längre tid med glansbark. Detta ger
tallar som är mer utsatta för älgskador än
fritt växande.
I ett finskt experiment resulterade lövröjning i tallplanteringar i mindre älgskador än i oröjt. Dessutom var skadorna mindre efter total lövröjning jämfört med så
kallad punktröjning (röjning av en meters
radie runt varje tall).
22
\ek
@\kk]`ejbk\og\i`d
e^
i\jlck\iX[\cmiae`
`e[i\
`kXccgcXek\i`e^Xi`d
%
€c^jbX[fi€e`fiak
LÖVRÖJNING I tallplanteringar bör utföras senast då björken vuxit i kapp och
blivit starkt konkurrerande med tallen
(vilket också var slutsatsen från det finska
experimentet).
Alternativet med att avstå från lövröjning
leder på sikt till betydande avgångar av den
planterade tallen samt till ett blandbestånd
med dålig kvalitet på såväl tallen som björken, detta oavsett om älgskador inträffar
eller inte.
Naturligtvis kan man drabbas av betydande älgskador även om man röjt på lämpligt sätt. Om skadorna är svåra bör man
överväga att ta ned beståndet och satsa på
nyanläggning. Alternativet är att ha kvar
ett mycket lågproducerande bestånd både
tillväxtmässigt och ekonomiskt under lång
tid.
OM MAN SER framåt bör man överväga
förkortad omloppstid för bestånd med
stora skador. Detta eftersom värdeutvecklingen över beståndsåldern är genomgående lägre samt mindre uthållig för skadade bestånd än för oskadade.
Bestånd med lindriga älgskador kan man
sannolikt ”reparera” genom bra stamval
vid gallring. Då handlar det om att rikta
gallringsuttaget mot de klenare träden, eftersom de älgskadade träden i stor utsträckning finns bland dessa träd.
EFTERSTRÄVA BRA föryngringar.
Det är luckiga, ojämna föryngringar som
leder till ökande älgskador, samtidigt som
dessa bestånd ”tål” älgskador sämre. Såväl
från beståndsekonomisk synpunkt som
från älgskadesynpunkt är det viktigt att
eftersträva bra föryngringar.
Ungskogsröjning är den viktigaste och
mest lönsamma åtgärden i växande skog.
Dessutom minskar som sagt älgskadorna.
Folke Pettersson
N Tips för surfaren
Besök Kunskap Direkt på Skogforsks
hemsida (www.Skogforsk.se). I röjningsmodulen kan du beräkna lönsamheten av
röjning för dina egna röjningsbestånd med
programmet Röjningsanalys.
VI SKOGSÄGARE 5/12
Katalogbeställning dygnet runt:
Ny
019- 30 43 25
katalog! Kolla in vår hemsida:
308 sidorwww.nimaab.se
>˜ÌqÉΜ}ÃLÀՎÊUʈ˜`ÕÃÌÀˆÊUʍ>ŽÌÉÏ>ŽÌ www.nimaab.se
50st användarkoder
Cube 56
8220:–
Cube 70 MC
3 580:–
56 l/min
70 l/min
Varmluftspannor
Mobila varmluftspannor för
9 996:– dieseldrift.
Mod effekt tank Panna
25
25 kW 36 lit 9 800:–
30
32 kW 70 lit 10 800:–
50
48 kW 70 lit 11 980:–
80
80 kW 120 lit 13 980:–
Termostat 1-steg 0 – 40°C 10m
5 280:–
Pumpset
Flaktank Carry 440 & 220lit
Panther
Kompletta med dieselpumpar, slangar m.m. Nima har
ett brett sortiment av olika bränslepumpar med tillbehör.
Dieselpumpar 12 & 24 V
pris från
940:–
56 l/min
2 120:–
Slang
2380:–
2496:–
2496:–
3660:–
996:–
20%tt
raba
MXS
MXS
MXS
MXS
3.6 Batteri 7 – 75 Ah Max 3,6A 548:–
5.0 Batteri 12 – 110 Ah Max 5A 620:–
7.0 Batteri 14 – 150 Ah Max 7A 1136:–
25 Batteri 40 – 500Ah Max 25A 2995:–
September
t.o.m.
oktober lämnar vi 20%
rabatt på Henderson.
Ventilerad storsäck
1,5 m3 1000 kg
100 =100 =150 V“ÊUÊ4 + 4st lyft/
…B˜}ÊÃÌÀœ««>ÀÊUÊ4st tömningsÃÌÀœ««>ÀÊUÊ16‡LiÃÌB˜`ˆ}ÊUʏ>ÃÃÊ
6:1.
ÀLÕ`>˜`iÊ 30st 108:–/st
ord. pris 120:–/st
MAXI
EIA
XRT
MAXI EIA XRT
Dragsaxar
Mod I+
Mod II
Mod III
Greppvidder
21 cm 420:–
26 cm 560:–
2 672:–
3 104:–
3 960:–
’ 200 = hål
’ 200 = hål
’ 225 = hål
’ 225 = hål
20 96:–/st
25 96:–/st
20 100:–/st
25 100:–/st
10-pack
84:–/st
84:–/st
88:–/st
88:–/st
Förpackning om 25 st.
Snökäpp m. reflex
250 st med reflex
16:–/st
14:40/st
1160:–
1596:–
1980:–
18:–/st
16:–/st
20:–/st
18:–/st
De första 10 kunderna
erhåller Visirpaket Peltor G 500
och Vinterhandske VG380 Thermo
till ett värde av 504:–
Finns även
i färgerna
orange, gul,
blå och grå.
Svensktillverkade.
65 lit
130 lit
250 lit
Säck til SJ/Europall 10-pack
Hel bal 200st
Säck til Hydropall 10-pack
Hel bal 200st
Ordinarie pris
39940:–
Sandlådor
Snökäppar 2 m
16‡LiÃÌB˜`ˆ}°
Höstkampanj 10% rabatt
15 okt – 30 nov
Nu 35946:–
,ŸŽˆ˜}œÀÊ
Trädfällriktare
Vedsäck för SJ–
och Hydropall
Vedkombi 320
NY
350 lit
550 lit
2596:–
2996:–
+ frakt
Vakuumpackar
Svensktillverkad kvalitetsmaskin
i`ÊÃF}Ži`>ÊUÊÞVŽiÌÊØ>LLÊ
Ž>«˜ˆ˜}ÃqɎÞۘˆ˜}Å>Ã̈}…iÌÊUÊ
x]xÊ̜˜ÃÊÌÀÞVŽŽÀ>vÌÊUÊBÌÌÊ>ÌÌÊvÞÌÌ>Ê
UÊ>˜ÊŽŸÀ>ÃÊ«FÊ£ÈÊUÊ-̜Àʎ>«`ˆ>meter 32cm.
Vakuumpackar
2240:–
Köttkvarnar
1-fas 230V
MR 9 1 hk 250 kg/h 3 380:–
MR 10 1,5 hk 400 kg/h 4 320:–
3780:–
Alice Automatic
Maxima Auto
Dubbla vakuumpumpar.
Nima Maskinteknik AB
Butik: Gryts ind. omr. Örebro
Box 1505, 701 15 Örebro
Pris ex moms Fraktfritt över 2400:–
Påsar, 50st 20=29cm
Påsar, 50st 30=40cm
2st rullar, 6m =20cm
2st rullar, 6m =30cm
4st rullar, 6m =15cm
Order 019-30 43 20
Växel 019-30 43 00
148:–
260:–
124:–
148:–
212:–
Fax
019-36 16 97
www.nimaab.se
DEBATT
É>iJm\Xjbf^k`cc
I det här debattinlägget argumenterar
journalisten och jägmästaren Carl-Henrik
Palmer för att göra Sveaskog till en myndighet. Följden blir att man nödgas sluta med
virkeshandel och staten sparar pengar.
past! Det finns inget kapitalbehov i
verksamheten – skogen ger ett jämnt och
trevligt kassaflöde – och enligt ägaren,
staten, ska företaget inte syssla med
industrifrågor. Några nya pengakrävande
industrisatsningar eller skogsförvärv är
knappast aktuella.
ETT TÄNKBART SKÄL till att behålla
É
Varför är Sveaskog ett AB?
Det har ju blivit populärt att granska statens
kostnader. Tillväxtverket
och Näringsdepartementet fastnade nyligen i medias trålning.
Därefter lyfte DI förtjänstfullt fram statliga Sveaskogs kostsamma engagemang i
företaget Sunpine, som gör diesel av tallolja. Det här väcker en fråga: varför gör
inte staten om aktiebolaget Sveaskog till
en myndighet? Man äger ju alla aktier och
skulle med ett penndrag kunna spara ett
antal miljoner årligen bara på styrelse- och
personalkostnader.
É
Dessutom skulle en skogsförvaltande
myndighet kunna dela ut mycket mer till
ägaren staten än vad aktiebolaget Sveaskog
hittills har gjort.
FÖRST LITE BASFAKTA: Sveaskog för-
valtar 3,3 miljoner hektar av statens skogar.
Man avverkar här runt fem miljoner kubikmeter per år. Sveaskog är också stor delägare i Setra, Sveriges största sågverksföretag. Detta engagemang ska man dock
enligt riksdagsbeslut snarast avveckla.
När man väl sluppit ur Setra, så är
Sveaskogs enda uppgift att förvalta skog.
Behöver detta göras i ett aktiebolag? Knap-
;\k€ibi`e^lk[\ce`e^$
XieXjfdjkXk\ejblcc\]‚
[\jkfiXm`ejk\ieX%
Sveaskog som AB är att det skulle underlätta en eventuell privatisering. Staten
skulle enkelt kunna sälja ut hela eller delar
av sitt aktieinnehav.
Men efter alla dyra svängar, från myndigheten Domänverket, via det halvstatliga AssiDomän och det återförstatligade
Sveaskog, känns det knappas politiskt
realistiskt att göra ett varv till. Det svenska folket vill nog behålla sin skog ett tag
nu.
SÅ LÅT OSS göra tankeleken att göra om
AB Sveaskog till en myndighet. Då ska
verksamheten lämpligen styras av en
generaldirektör.
De är förvisso välbetalda, de som tjänar
mest har årslöner på 1 till 1,5 miljoner.
Men det är ändå i runda svängar bara en
tredjedel av vad vd:n för det helstatliga
aktiebolaget Sveaskog får ut!
Styrelsen kostar Sveaskog 1,6 miljoner
per år, då ingår 400 000 till ordförande
Persson. Man kan jämföra med myndigheten Statens Fastighetsverk (som också
förvaltar en del statliga skogar, om än i
mindre skala – framför allt förvaltar man
tusentals statligt ägda byggnader). Den
totala ersättningen till Fastighetsverkets
styrelse är lite drygt 200 000.
I SVEASKOGS STYRELSE sitter fram-
för allt folk från näringslivet. Men vilka
stora strategiska affärsfrågor ska styrelsen
för ett rent skogsförvaltande företag arbeta med? Industrifrågor är ju förbjuden
mark enligt ägaren.
Behövs denna väl meriterade, och väl
avlönade, styrelse? Knappast. De strategiska frågorna är kopplade till skogsskötsel, naturvård och avverkningspolitik. Det
är i huvudsak politiska avvägningar, men
några politiker (bortsett från den före detta statsministern) finns inte i styrelsen.
Vilket är konstigt, varför har inte folkets
representanter större inflytande över folkets skog?
EN ÖVERGÅNG TILL myndighet skulle
Det är kanske dags att flagga ner
för bolaget och fortsätta under
myndighetsflagg.
24
alltså i ett nafs kunna sänka ledningskostnaderna med ett antal miljoner. Det är
naturligtvis en struntsumma jämfört med
Sveaskogs omsättning, men när det blåser
brukar politikerna alltid säga att varje
VI SKOGSÄGARE 5/12
\edpe[`^_\kÉ
statlig krona som slösas bort är en stöld
från de fattiga. Det borde det vara här
också.
Dessutom: som aktiebolag är det lätt att
ledningen börja jämföra tjänstemännens
löner med andra, privata aktiebolags. Så
verkar det vara för Sveaskog. Minst fem
tjänstemän i ledningsgruppen har i dag
löner som ligger i nivå med eller över en
genomsnittlig generaldirektörs. I några fall
avsevärt över. Här finns alltså ännu mer
pengar att spara för staten.
utdelning på 4 miljarder 2011. Men fortfarande står det i ägarpolicyn att Sveaskog
bara ska dela ut 60 procent av vinsten. 40
procent ska alltså stanna i bolaget. Varför?
Varför ska ett företag som enbart ska syssla med skogsförvaltning bygga upp en stor
kassa? Företag med stora kassor blir ju lätt
”fat cats” som engelsmännen säger. Katter
som inte engagerar sig helhjärtat när de
inte har kniven på strupen – och som börjar
satsa pengar på tveksamma projekt, typ
engagemanget i Sunpine.
MEN DET ÄR fortfarande nålpengar. Det
är kring utdelningarna som staten skulle
få de stora vinsterna. Perioden 2007 till
2010 delade Sveaskog i genomsnitt ut 575
miljoner kontant till ägaren. Det låter
mycket, men då ska man ha i åtanke att
Sveaskog under samma period sålde ut
mark för kanske 750 miljoner per år.
Ägarna har alltså fått mindre än vad bara
markförsäljningarna har inbringat! Skogsbruket, huvudverksamheten, har alltså
med det synsättet inte givit staten ett öre
den här perioden.
Dock verkar nu ägaren staten ha insett
det absurda, och tvingade fram en extra-
OCH SÅ ETT argument till: statliga
Sveaskog är i dag en mycket stor virkeshandlare – eller trader, som man säger på
affärssvenska. Förutom de fem miljoner
kubikmeter virke man avverkar varje år
på egen mark förmedlar man ytterligare
fem miljoner kubikmeter – virke som
framför allt köps in från andra skogsägare
och då i konkurrens med andra aktörer på
marknaden.
Sveaskog får en hel del kritik för denna
verksamhet. Elaka tungor säger att man
dopar marknaden – betalar för mycket för
köpvirket och tar sedan igen eventuella
förluster genom att lägga in eget, under-
VAD VET JAG? Kanske är de elaka tung-
orna bara besvikna köpare som tycker att
de får betala för mycket för sitt virke.
Men utifrån Sveaskogs bokslut går det
tyvärr inte att förkasta det här skvallret.
Allt redovisas som bruttosiffror – man
håller inte isär eget virke och köpvirke. Men
staten får väl inte ens misstänkas blanda
ihop sina roller? Om statliga Sveaskogs
nuvarande trading verkligen är lönsam, så
borde denna gren av Sveaskog kunna sättas
i ett eget bolag och säljas ut på marknaden.
Alltså ännu mer pengar till staten!
SÅ ANNIE LÖÖF: här har du en fråga
som kan ge dig välbehövliga pluspoäng i
debatten. Omorganisera den statliga skogsförvaltningen: du kan dra in mer pengar
till staten och samtidigt öka
det demokratiska inflytandet
på skötseln av våra gemensamma skogar!
É
Carl-Henrik Palmer
Grepp och bärighet från världens
ledande tillverkare av slirskydd.
Skogsplantor
för alla behov
NYHET!
0ÌGÌNGVAXBEHANDLADEPLANTOR
MILJÙVÊNLIGTSKYDDMOTSNYTBAGGE
betalt virke i leveransen. Man hör till och
med kommentarer som ”lekstuga” och
”Ebberöds bank”.
SKOGSGRIP
130
SUPERSTUD
130TS
PIGGELIN
FLEX
MEGASTUD
160TS
Hög kvalitet och personlig service
TERRA
- med 25 års erfarenhet
TELsINFO SYDPLANTORSEsWWWSYDPLANTORSE
VI SKOGSÄGARE 5/12
ROCKY
GROUZER
TXL
GUNNEBO INDUSTRIER AB | tel. 0490-890 00
www.gunneboindustries.com | [email protected]
25
MARKNAD
BXeX[\ejXieX
^iZfd\YXZb
Efter många svåra
år försöker den
kanadensiska
skogsindustrin
göra en nystart.
;
Catherine Cobden vd
för den kanadensiska
skogsindustrin, FPAC.
Svensk industri får se upp
O Det som händer i Kanada påverkar också Sverige.
När de första båtarna med pellets seglade in till värmeverket i
Helsingborg blev flera svenska tillverkare överraskade.
Nu pressas priserna av väldiga kanadensiska tillverkare i kombination med import från Ryssland och Baltikum. På sex dagar kan en
båtlast gå till Europa och avståndet är faktiskt mindre än en
transport från Kanadas östkust till västkusten.
Pellets har blivit en global produkt.Världsmarknaden är på
ungefär 11 miljoner ton om året, av det står Sverige för 1,5
miljoner ton.
Kanada har dubblat sin kapacitet på några år och kan nu tillverka
tre miljoner ton. Bara en mindre del används i landet. Det allra
mesta skeppas till Europa.
Till dess ska produktionsvärdet ha ökat med 20 miljarder
dollar (nästan 140 miljarder
kronor). Det kan jämföras med
Sveriges vision (i programmet
för Skogsriket) att öka exportvärdet med 25 miljarder kronor
till år 2020.
9\i^bm`jk[iXie\i
ergkvist-Insjön
har med volymer timmer.
9
varslat 20 av 125
– Vid ett oförändrat försågverksanställda om upp- säljningspris på exportsägning.
Orsaken som anges är att
lönsamheten pressas av en
stark krona.
De gör att företaget betalar sämre för råvaran, vilket
i sin tur medför att man
inte får fram tillräckligt
26
Miljoner ton
3,0
2,5
2,0
1,9
1,5
1,0
1,3
0,5
2010
2011
2012
(kapacitet)
och ”snabb pyrolys” för att
framställa bränsle.
et tillhör ovanligheterna att framhålla hur
industrin måste nyanställa en massa människor för
att växa. Men det är precis vad
Catherine Cobden gör.
MEN FRAMFÖR ALLT talar
hon om den kanadensiska industrins vision till år 2020.
3,0
0
Text & foto: Pär Fornling
HON ÄR DIREKTÖR för den
kanadensiska skogsindustrin
(FPAC/Forest products association of Canada) och vi träffar
henne under ett besök i Sverige.
– Fram till år 2020 behöver
vi nyanställa 60 000 personer
för att nå våra mål om ökad
försäljning och nya produkter,
säger Catherine.
Hon kommer själv från ett
litet samhälle i norra Ontario
som är helt beroende av skogsindustrin.
– Jag vet av egen erfarenhet
hur viktig skogen är och vad det
handlar om, säger Catherine
och berättar med inlevelse om
vikten av att skydda sig mot
vilda björnar och faran med
giftiga ormbunkar.
Pelletproduktion Kanada
marknaderna så motsvarar
en förändring på kronkursen med 10 öre gentemot
euron en ungefärlig förändring på 10 kronor per kubikmeter timmer, mätt fast
under bark, enligt vd Peter
Eklund.
– Det är tveklöst en utmaning
men våra analyser visar att det
är fullt möjligt. En betydande
del ska komma från helt nya
produkter, säger Catherine Cobden.
Några exempel hon nämner
är nanocellulosa, textilfiber
KRAFTSAMLINGEN kommer efter flera tuffa år. Antalet
anställda och antalet industrier
har de senaste åren minskat
med en tredjedel.
Det beror på flera saker, inte
minst minskat husbyggande i
USA.
Under ett normalår går 80
procent av de sågade trävarorna
dit. Nu är andelen nere i 65 procent.
– Räddningen har varit den
kinesiska marknaden, säger
Catherine Cobden.
Nu tror hon att det har bottnat.
– Branschen börjar känna
optimism och investerar för
framtiden. Dessutom bidrar
provinsregeringarna och andra
investerare med pengar för att
kommersialisera nya produkter.
EN PUSSELBIT I visionen är
uppgörelsen med nio ledande
miljöorganisationer.
– De är nu delaktiga i planeringen av skogsbruket. Det
är inget lätt äktenskap, men
det fungerar och ibland träffar industrin och miljöorganisationerna kunder tillsammans, berättar Catherine
Cobden.
Skogsbruk kostade mer 2011
OUnder 2011 ökade skogsbrukskostnaden med 8 procent i
förhållande till år 2010. Det visar
Skogforsks och Skogsstyrelsens
gemensamma enkät för 2011.
Förra året dämpades kostnadsökningarna något.
– Nu ökar kostnaderna igen,
precis som under större delen av
2000-talet, säger Skogforsks
analytiker Torbjörn Brunberg.
Enskilda kostnadsposter som
föryngringsavverkning, gallring,
skogsvård och transporter ökade
med ungefär 2,6 procent under 2011
och följde därmed inflationen.
GXgg\ij]XYi`bc€^^\ie\i`Aebg`e^
O SCA planerar att stänga sin
fabrik för mjukpapper i Jönköping.
De 42 anställda erbjuds jobb på
företagets pappersbruk i Lilla
Edet.
VI SKOGSÄGARE 5/12
J‚^m\ibj[[\e]fikj€kk\i
I bästa fall har
marknaden för
sågverken bottnat.
Men uppgången blir
långsam och handelsmönster förändras.
Flera sågverk nödgas
lägga ner på vägen.
Text & foto: Pär Fornling
et scenariot målade Lars;
Göran Sandberg upp på
årets Virkesforum, arrangerat
av Skogsindustrin.
Avgörande är vad som händer på de stora marknaderna.
USA HAR DIREKT och indi-
rekt betydelse. När det byggs
för fullt i USA köper amerikanarna mycket virke från Kanada. Det innebär att de kanadensiska sågverken inte hinner
med andra marknader fullt ut.
Dessa öppnas då för svenska
sågverk.
I början av 1990- talet byggdes tre miljoner nya hus om året
i USA.
Medeltalet de senaste 50 åren
är 1,7 miljoner hus.
– Allt under en miljon påbörjade husbyggen har betraktats
J[iX
c€deXi
efijb]XYi`b
OSödra håller på att avveckla
sitt ägande i Södra Cell Folla i
Norge.
Vid fabriken produceras
CTMP-massa (kemisk
termomekanisk pappersmassa) som används för
tillverkning av kartong och
mjukpapper. Södra planerar
att lämna marknaden för
CTMP från och med den
1 november 2012.
– Trots att vi har vidtagit
flera åtgärder har vi fått allt
svårare att hitta en lönsam
avsättning för produktionen,
säger Gunilla Saltin, vd Södra
Cell.
År 2011 producerades
83 500 ton pappersmassa vid
fabriken i Folla med 51
personer anställda.
Södra köpte Folla år 2000
tillsammans med det norska
massabruket i Tofte.
VI SKOGSÄGARE 5/12
Lars-Göran
Sandberg
leder
Timwood.
Företaget
arbetar med
marknadsanalyser för
skogsindustrin.
Sågverken har uppgång att vänta
400
Mnm3
57
300
35
56
36
61
37
62
200
101
107
115
95
36
59
94
100
0
120
2005
114
2006
101
2007
81
2008
36
61
87
36
61
62
67
2009
2010
som ren depression och de senaste åren har takten nästan
varit nere i 500 000 byggen om
året!
– Nu börjar det vända uppåt,
men det tar tid, säger LarsGöran Sandberg.
Han har själv arbetat 25 år i
USA och säger sig i grunden
har stor tilltro till den amerikanska marknaden.
Enligt prognosen når byggandet en miljon hus år 2014.
JAPAN ÄR ETT exempel på
marknad som öppnades när kanadensarna backade till förmån
för USA. Kring sekelskiftet
gjorde svenska sågverk lysande
affärer med Japan, men därefter har marknaden gått kräftgång. Årstakten väntas sjunka
115
95
104
2020
Jämfört med
2005 förväntas
världskonsumtionen öka
med nästan 20
procent till år
2020. I första
hand beror det
på Asien.
från 800 000 till 700 000 hus
år 2020. Under glansdagarna, i
mitten på 1990-talet, byggdes
det nästan lika mycket i Japan
som i USA.
KINA ÄR LITE speciellt eftersom det byggs så mycket i
betong, men en hel del trä används till innertak, väggar och
inredningar.
Timwood räknar med en
fortsatt ökning av importen av
sågtimmer till Kina.
År 2005 importerade Kina
10 miljoner kubikmeter trävaror, i år kring 30 miljoner och
år 2020 är prognosen att 50
miljoner kubikmeter.
I EUROPA VÄNTAS inte
husbyggandet öka, undantaget
är Turkiet, Polen och delvis
Ryssland.
– Däremot ökar renoveringar
och trä har förstås chansen att
ta marknadsandelar från betong.
GLOBALT HAR marknaden fallit sedan 2005, men
Timwood tror att det vänt (se
diagram).
I år ökade världsmarknaden
med 4 procent och år 2020 är
prognosen att den ska ha ökat
med 19 procent jämfört med
2005.
– Men det tar tid och marknaden förändras, framför allt
växer Kina och Ryssland. Det
leder till strukturella omvandlingar och vi kommer att se allt
färre sågverk, speciellt som
kronan knappast blir billigare,
snarare tvärtom, säger LarsGöran Sandberg.
Jkfi\]k\i]i‚^Xeg‚Yaib
hösten har Södra sänkt
@ochnför
sågtimmerpriserna för gran
tall. Priserna på massaved
lämnades oförändrade ”tills
vidare”.
– Efterfrågan på samtliga
massavedssortiment är fortsatt god och i synnerhet när
det gäller lövmassaveden ser
vi fortsatt stort behov, sa
skogsdirektör Håkan Svensson när prisjusteringarna presenterades i mitten av september.
Afrikansk oro
OFöretaget Fiskarheden Trävaru
AB går ned i skift och varslar 19
av 120 anställda.
– Den nordafrikanska marknaden, som är vår viktigaste, har
inte kommit igång som det var
innan revolutionsvågen. Och nu
känns det ostadigt där igen, säger
vd Olle Larsson till Dalarnas
Tidningar.
Det stora behovet av lövmassaved beror inte minst
på f ra mgå nga r na med
textilmassa vid Södra Cell
Mörrum.
dessvärre ser vi en vikande efterfrågan och
överskott på marknaden
av sågad ek, säger Håkan
Svensson.
BJÖRKEN
är också efterfrågad av sågverken.
– Det är
fortsatt mycket stor efterfrågan på sågad björk, men
FÖRENINGEN hoppas också på en hög
gallringsaktivitet då
både gallringsbehovet i medlemmars
skogar och behovet
av gallringsved är
stort.
DY\c]XYi`b`K`YifXmm\ZbcXj
O Ikea drar ner tillverkningen
av trämöbler i Sverige.
Anledningen uppges
vara minskad efterfrågan
på fanérmöbler.
Fabriken i Tibro ska
läggas ned eller säljas och 221
anställda har varslats om
uppsägning. Dessutom är 70
personer varslade vid Swedwoods fabrik i Älmhult.
I Swedwood ingår
möbeljättens sågverk
och träfabriker, totalt
har bolaget 16 400 anställda i
10 länder.
27
MARKNAD
Göran Persson har bytt papperstidningen mot en Ipad. Det
är en av flera anledningar till hans dystra prognos för skogen.
Orosmolnen drar in över sågverk, massa, papper, bioenergi och
Text & foto: Pär Fornling
fastighetspriser.
3
>iXeG\ijjfe1
EpX#fifXe[\m`ccbfi
;
en förre statsministern har ett passionerat förhållande till skog. På
de många resorna brukade han ha
skogsbruksplanen med sig som kvällslektyr på hotellrummen.
HAN ÄR ORDFÖRANDE för Sveaskog
och präglad av åren som finansminister,
med analyser och siffror.
Den bakgrunden får hans varningsord
att väga tungt.
– Jag tror att vi nu står inför ett paradigmskifte i skogen, sa han på föreningen
Skogens höstexkursion, några mil från Göran Perssons skogsgård i sörmländska
Stjärnhov.
DET ÄR FLERA samverkande faktorer
som drar åt samma håll.
1 Fastighetspriserna.
– På 20 år har de stuckit i väg 300–350
procent. Det motsvaras inte alls av någon
direktavkastning utan är en förväntan om
framtida värdeökning. Och så har det också
varit, men någon gång fällas också örnarna i flykten!
– Det kan vara ett sådant skede vi nu
bevittnar, säger Göran Persson och låter
närmast profetisk.
2 Papperskonsumtionen.
Det papperslösa kontoret är på väg, läsandet av papperstidningar minskar och
Göran Persson berättar hur han själv bytt
papper mot information på sin Ipad.
– Det är en produkt som bara står i början
av sin utveckling.
3 Sågverken.
De flesta sågade trävaror används till
byggandet av bostäder. Problemet, enligt
den förre finansministern, är att hushållen
är väldigt högt skuldsatta.
– Kärnan i hushållens skuldsättning är
bostaden. Jag tror det kommer en långvarig
anpassning av den överkonsumtion vi haft
i boyta. I det läget blir det svårt för sågverken att hitta avsättning för sina produkter.
4 Energin.
Det har varit en succéhistoria, men det
är en utmaning att gå vidare. När man bytt
ut fossilt bränsle mot bioenergi en gång kan
man förstås inte göra det en gång till. De
stora stegen är redan tagna och det gäller
att hitta något nytt.
28
Göran Persson läser
tidningen på sin Ipad och
funderar över framtiden.
2
VI SKOGSÄGARE 5/12
till dig som lrf-medlem
4
GSM-larm med temperaturvakt
och larmkontakt
]ijbf^\e
1
Nyhet!
Styr via
gratis app!
Dessutom skeppar Nordamerika pellets
till Europa.
– Det hela kokar ner till en väldig press
på råvarupriset.
TILL DET HÄR kommer problemen med
en stark krona som pressar ner exporten
och en fantastisk tillväxt i skogen.
– Tack vare vårt framgångsrika sätt att
driva skogsbruk växer stora volymer in i
avverkningsbar ålder. Samtidigt har vi
negativa tendenser för papperskonsumtionen, energiutvecklingen, byggandet och
den allmänna konjunkturen.
– Det växer så det knakar i skogen och
när det har knakat färdigt kanske också det
andra börjar knaka, säger Göran Persson.
FRÅGAN ÄR VAD som kan göras för att
skingra orosmolnen. Som den politiker
han är ser Göran Persson några möjligheter.
– En del skulle lösas med riktigt kraftfulla satsningar på träbyggandet i form av
ekonomiska stimulanser för att använda
mer trä. Om inte det sker tror jag ganska
många sågverk har dystra år framför sig.
Politiska styrningar skulle också kunna
lyfta bioenergin till nya höjder.
EN TREDJE SAK som Göran Persson
lyfter fram är behovet av att få in nytt kapital. I klartext betyder det förändringar i
jordförvärvslagen som i dag begränsar
bolagsköp. I första hand tänker han på
jordbruket och mjölkgårdarna, men skogen kan också komma med på ett hörn i de
funderingarna.
Likväl vill inte Göran Persson beskriva
sig som pessimist och han verkar ganska
nöjd för egen del.
– Jag är ohyggligt tacksam för att få
avsluta min karriär som skogsbonde.
Fjärrstyr dina elektroniska produkter
t&OLFMJOTUBMMBUJPOPDIBOWµOEOJOHWJBHSBUJTBQQ
t5FNQFSUVSMBSNEJSFLUJNPCJMFO
t5FSNPTUBUGVOLUJPOG¤STUZSOJOHBWWµSNFI´MMOJOH
t-BSNWJETUS¤NBWCSPUU
t/ZIFU-BSNWJEJOCSPUUWJBUS´EM¤TMBSNLPOUBLU
t'KµSSTUZSEJOBFMFLUSJTLBQSPEVLUFS
t4*.LPSULPOUBOLPSUJOH´SEVGZMMFSQ´LPSUFU
TKµMWNFE¤OTLBUTBMEP
5FMFGPOJOH´SFK
t'SJUFMFGPOTVQQPSUJOH´S
Endast 1 699 kronor, PSEQSJTLS
Erbjudandet gäller t.o.m. 19 november 2012,
med reservation för slutförsäljning.
Max 2 st/medlem. 15 dagars öppet köp.
'SBLUUJMMLPNNFSNFELSPSJTFSFYLMNPNT
-µTNFSPDICFTUµMMWJBlrf.tryggahem.seFMMFSSJOH
5SZHHB)FNQ´UFMFGPO020 - 48 49 10WBSEo
1´-3'4BNL¤QTIFNTJEBIJUUBSEVBMMBEJOBNFEMFNTBWUBM'¤S
BUUUBEFMBWWJMMLPSPDINFSJOGPSNBUJPON´TUFEVWBSBJOMPHHBE
%VTPNG¤SFUBHBSFJOPNEFHS¤OBOµSJOHBSOBPDI-3'NFEMFN
IBSWJB-3'4BNL¤QTBWUBMBMMUJEOµSBUJMMFOCSBBGGµS
-3'.FEMFNTTFSWJDFtNFEMFNTTFSWJDF!MSGTF
5FMFGPOWBSEo
29
Besök gärna vår hemsida – www.lrfsamkop.se
ÄLGAR OCH ANDRA HJORTDJUR är på
många sätt imponerande. Tyvärr orsakar
de skogsskador för enorma belopp, främst
genom bete på ungtall. LRF samarbetar med
andra organisationer och myndigheter för
att få hjortstammarna i balans med fodertillgången, bland annat i det nya
älgförvaltningssystemet.
FÖRR ELLER
SENARE blir det
aktuellt att lämna
över skogen till en
ny generation. Det
finns en hel del att
sätta sig in i för att
det ska bli så bra
som möjligt. LRF-koncernen har spetskompetens
och erfarenheter som är till god hjälp vid ägarskiftet.
INTRESSET FÖR AFFÄRER
inom förnybar energi ökar snabbt
och tusentals landsbygdsföretagare
driver energiverksamhet. Därför lanserar
vi Energiföretagaren, ett material som
inspirerar och vägleder till lönsamma
affärer inom förnybar energi.
FÖRYNGRINGSFRÅGOR, röjning,
slutavverkning, naturhänsyn eller
säkerheten i skogen? LRF arrangerar
kurser, studieresor, studiecirklar och
seminarier. Genom oss får du även
riktigt bra rabatter när du exempelvis
ska köpa ny motorsåg, bil och
drivmedel.
DET SKA VARA MÖJLIGT för alla som vill
att arbeta, bo och leva på landsbygden.
Därför är det viktigt att vi driver frågor
som förbättrar servicen och infrastrukturen på landsbygden. Alla har rätt till bra
vägar, el, post, telefoni och bredband.
TIDNINGARNA LAND SKOGSLAND, Land
Lantbruk och Land ingår i medlemsavgiften.
Det gör också en basolycksfalls- och en
livförsäkring. Dessutom får du tillgång till
LRFs egna företagarcoacher.
LRF HAR ÖVER 1 000 lokalavdelningar runt om i Sverige där
medlemmar träffas för att dela
med sig av sina erfarenheter
och påverka utvecklingen i
bygden. För medlemmar under
36 år finns dessutom ett särskilt nätverk, LRF Ungdomen.
VEM VET VILKA PLANER stat och kommun
har för din plats på jorden. LRFs experter
arbetar ständigt med frågor kring äganderätt och markintrång.
DET FINNS MÖJLIGHETER att
öka tillväxten i Sveriges skogar
med upp till 50 procent på sikt.
Det skulle underlätta en omställning till ett grönare och mer
hållbart samhälle. LRF samarbetar med skogsägarföreningarna
genom bland annat satsningen
Krafthandling Skog för att öka
både lönsamheten och tillväxten
i familjeskogsbruket.
Är det här din värld?
DÅ ÄR DU varmt välkommen till LRF-familjen
och 172 000 människor som också hör hemma
i det gröna näringslivet.
GÅ IN PÅ
SOM MEDLEM I LRF är det tryggt
att veta att den skogsförsäkring du
kan teckna genom oss innehåller
en allriskdel som täcker skador
från exempelvis skadeangrepp,
brand och storm.
lrf.se/skog. Här kan du:
1. Gå en tipspromenad och få mer information
om vad ett medlemskap kan betyda för dig.
Du kan dessutom vinna en iPad.
2. Ställa frågor till några av våra experter.
VILL DU HELLRE PRATA
med någon är du välkommen att ringa Medlemsservice, 020–44 44 33.
DU BEHÖVER INTE
vara heltidsbonde för att vara
medlem i LRF. Det viktiga är att du har ditt
hjärta på landsbygden.
FÖRST GUDRUN, sedan Per och Dagmar. Stormarna kan vi inte resonera
med, men väl politiker och myndigheter när våra medlemmar drabbas.
SKOGSMÄSSA
I mässvimlet frågade vi några
besökare...
MXi]i€i[l_€ifZ_
m`cb\e`em\jk\i`e^
jk‚i_^jkg‚
ejb\c`jkXe6
Nioårige Xavier
Carinci klättrar i
pappa Alex fotspår.
Han var på mässan
och visade upp
avancerad trädfällning.
Göran Ihrsen, Enköping.
– Det här är en dag för avkoppling.
Då det gäller investeringar spanar jag
efter en ny värmepanna för ved. Den
jag har är 28 år och det börjar bli
dags att byta, även om systemet
fungerar bra. Jag eldar mot ackumulatortankar och värmer vatten med solfångare på
sommaren. Det är något jag gärna rekommenderar
fler att satsa på.
Annika Larsson,
Avesta.
– Jag kom hit med
bussen från södra
Dalarna, där jag var
bussvärdinna. På
önskelistan står en
skogsvagn med kran, det skulle spara
många tunga lyft. Nu har vi en
fyrhjuling med vagn som vi handlastar.
=Xd`ca\d€jjX
`jkfi]fidXk
Mellanskogsmässan blev
årets största skogsmässa
med knappa 7 000
Text & foto: Pär Fornling
besökare.
D
askiner och teknik dominerade
bland utställarna, men det bjöds
också mycket annat.
Mellanskog var förstås på plats, liksom
de övriga föreningarna som fick tillfälle
att träffa många medlemmar som bor i
Mälardalen men har skogen i någon annan
del av landet.
EN DEL I föreningarnas gemensamma
information handlade om att undvika körskador och ta hänsyn till vattnet. Runt om
i landet hålls nu studiecirklar kring boken
Skogens vatten.
– Det handlar mycket om att tänka efter
före och tänka smart för att undvika körskador. Vattenkampanjen är till för att roa
Mässgeneral Yngve Norgren, Mellanskog,
räknar in besökarna.
och stimulera, framhöll Mats Blomberg,
Södra.
JÄMFÖRT MED DE riktigt stora skogsmässorna var det mer familjekänsla längs
slingan med montrar på lantbruksuniversitetets försöksgård i Lövsta, ett par mil
från Uppsala.
Nästa år är det åter dags för Elmia Wood,
världens största internationella skogsmässa
i trakterna kring Jönköping 5–8 juni.
Norra Skogsägarnas
”barista” (kaffeexpert)
Tommy Israelsson serverar Gunnar Erikgörs,
Gustafs, i föreningens
monter.
Att klippa invigningsband passar inte på
skogsmässor. Här kapas i stället ett klent
träd med gemensamma krafter av Mats
Blomberg, Södra, Mia Boman, Norrskog,
Mauritz Öjbrandt, Norra Skogsägarna och
Börje Lagerquist, Mellanskog.
Foto: Mats Lundberg
32
VI SKOGSÄGARE 5/12
Niklas Andersson, Uppsala.
– Vi är några kompisar från
skogsutbildningen på Jälla naturbruksgymnasium som åkt hit. Jag
bor på landet och hjälper till med
arbetet i skogen. En skogsutrustad
Valtratraktor till vår huggarvagn
skulle sitta fint. Efter skolan planerar
jag att starta eget och arbeta i skogen, även då
kommer traktorn väl till pass.
Andreas Linden,
Östhammar.
– Jag är intresserad av
maskiner, vilket bidrar
till att jag åkt hit till
mässan. För egen del
skulle jag gärna vilja ha
en liten smidig gallringsskördare.
Den skulle komma väl till pass när
jag hjälper min far i skogen.
Jan Larsson, Järle gård, Nora
kommun.
– Jag har kompletterat skogsbruket med tursim och boende
på landet.Vi bjuder på olika
naturupplevelser och jag kom
faktiskt hit för att leta efter en
stocksåg som besökarna kan få prova. Det löste
sig bra, Skogma lovade beställa hem en
stocksåg, så jag är nöjd med besöket på mässan.
Tips för
motorsågen
O Med många små förbättringar
underlättas arbetet med
motorsågen. Här är ett par tips
från mässan.
ARBETSBÄNK. Tomas
Gullberg, Säker Skog, visade hur
man kan göra en fältmässig
arbetsbänk för att fila kedjan.
KRITNING. Filen skonas och
Nils Östergren, Edsbyn,
testar att lasta virke i Norrskogs monter. Det kräver
samspel mellan två personer
för att navigera med linorna.
järnspånen släpper om man
kritar filen, vilket demonstreras
av Agne Bergkvist, Kastsågen.
I år hade Mellanskog vinden
i ryggen, utan konkurrens
från andra större mässor.
#&!$"
(&'"(
%)* &+
+&+#
#%".% -%
#.)".( ,-#)".($"&%1"!&("
/##(##$&##(+*&$'&(*)$%&'&(*)$%-
$'%!%/##(&"*&(
$(##()0#0%*#(*(/"(
% %*"&$ %()$%((!+%%( )-$'#*,)(
&#( )'&(*)$%/(*'0/(
"(
!# $%#%!-%-%
/)$('0'&#( ) %+)*( )&$
,
VI SKOGSÄGARE 5/12
33
”
Dagens unga
lever längre
från naturen och vi
har en jätteuppgift att
sprida kunskap om
vad vi gör i skogen.
Jbf^\e]‚igcXkj`jbfcXe
Det går att passa in skog
på schemat i alla klasser,
men det måste vara på
skolans villkor.
K
ipset kommer från Lennart Sidén
som en av veteranerna i projektet
”Skogen i Skolan”, som nyligen
utlovats nya pengar av regeringen för att
sprida kunskap till de unga.
ARBETET SER LITE olika ut över landet. Lennart, som själv är skogsägare i
Stöde, arbetar i Ångermanland och Medelpad.
– Jag har ett förflutet som lärare. Nu är
jag pensionär och jobbar vidare med det
här på konsultbasis, mest för att det är så
roligt, berättar han.
NYLIGEN VAR LENNART på Alnön
där mycket skog blåste ner i vinterns stormar. Eleverna på skolan, som är 15–16 år,
fick i uppdrag att inventera skogen och
göra en naturslinga i området med anslag
som beskriver skogen både på svenska
och engelska. Därmed blev det lektioner i
både biologi och språk.
Fåglarna behövde dessutom nya bostäder
när träden blåst ner och att spika fågelholkar efter ritningar blev en lektion i
matte.
– På så sätt går det att lotsa in skogen på
ett naturligt sätt i alla ämnen, säger
Lennart.
Han säger sig alltid känna sig välkommen till skolorna, men det gäller att känna
till läroplanen och få skogen att passa in
på ett naturligt sätt och vara seriös.
Han passar också på att träffa blivande
lärare.
ETT MÅL ÄR att få alla åttondeklassarna
att delta i en skogs- och industridag.
– Det är viktigt att få eleverna entusiastiska. Dagens unga lever längre från
naturen och vi har en jätteuppgift att sprida
kunskap om vad vi gör i skogen, säger
Lennart Sidén.
Gör ditt testamente
till en gåva för livet
,,+$*".,+,&',5*,,-,,*/$"'."%#
7**&,"'')*+('%" 7'+$'+(&%.*
."*,*"'(*, 6' ,5*($+6'
,*/ !,7*'5*+,6',,$5'',"%%(!
$-''*+)$,*!-*-+#5%.."%%,,"'
5 (%*(!$('(&"+$,"%% 6' *+$
7*%+
Ja, jag vill ha broschyren
om att skriva testamente
+,5%%.6**(+!/*(&!-*-+$*".*
,+,&',(!."%$* %*+(& 5%%*5+
($+6!-*- 7*'5*-."%% %*."'
,"%% 6' *,"%%.5% 7*'5'&6%,,+5,,
,,*5%"."$(&&' '*,"('*5*,,
+,7#(*+$'"' '(&'*'..6*,"+
+,7*+,(%$+#-$(&*
Namn
Adress
Postnr
90-
UTBILDNING
N Skogen i skolan
Skogen i Skolan startade 1973 för att
öka kunskapen om skogen och låta
den vara en del av undervisningen i
skolan. Bland annat hjälper man till
att bilda skolskogar.
Verksamheten är uppdelat i 11
regioner med ett nationellt
kansli som under året har
flyttat till föreningen
Skogen.
Postadress
(+,,"%%'*(''10133,($!(%&$*".)6
$-.*,,+6+%"))*-+5,,)6*"&5*$
-$'5.'+,5%%
*(+!/*')6,%('020343434."'*(''+%%*
'(&,,+$"$)(+,,"%%"'('*(''+
Vi S
Under hösten började en
ny utbildning där eleverna lär sig köra häst i
Text & foto: Pär Fornling
skogen.
9
rukshästarna upplever något av en
renässans. I en del kommuner anlitas hästföretag till sopkörning och
gräsklippning. I skogen har arbetshästarna aldrig försvunnit. Numera är de inte
minst ett alternativ i tätortsnära skogsbruk
med höga krav på skonsam körning.
FÖR ATT FÅ fram en ny yrkesskicklig
generation har hästnäringen startat en
kuskutbildning i Strömsholm, mellan
Västerås och Eskilstuna.
– Målet är att eleverna ska starta egna
företag efter utbildningen. Under två terminer får de både lära sig praktisk hästkörning och företagsekonomi, berättar
Roland Virenborg, huvudlärare på kuskutbildningen.
EN AV DE första eleverna är Irene Gidmark från Härnösand.
– Jag har gått två veckor och det verkar
jättebra. Min dröm är att starta ett eget företag
och köra på entreprenad i skogen och kanske
turistarrangemang med häst, säger hon.
Roland Virenborg och Irene Gidmark går
igenom hästkörningens grunder.
N Tips för surfaren
www.stromsholm.com
DET HÄR
ÄR INGEN VANLIG ATV.
®
DET ÄR EN
CAN-AM
ETT SMAKPROV FRÅN CAN-AM LINE-UP 2013
™
™
NYHET! OUTLANDER 500 DPS
67.920:- exkl. moms
84.900:- inkl. moms
™
NYHET! OUTLANDER 1000 MAX Ltd
125.520:- exkl. moms
156.900:- inkl. moms
RENEGADE™ 1000 X™ xc
122.320:- exkl. moms
™
™
NYHET! OUTLANDER 1000 X mr
152.900:- inkl. moms
127.920:- exkl. moms
159.900:- inkl. moms
INTRODUKTIONSPRIS!
UPPLEV ALLA MODELLER OCH HITTA DIN ÅTERFÖRSÄLJARE PÅ CAN-AM.SE
© 2012 Bombardier Recreational Products Inc. (BRP). ® ™ och BRP-logotypen är varumärken som tillhör BRP eller dess dotterbolag.
can-am.se
brp.com
UTBILDNING
JdXZbXfZ_bi`jbf^\e
SKAFFA EN STARK
MEDHJÄLPARE PÅ GÅRDEN
STIHL MS 241 C-M MOTORSÅG
Cylindervolym: 42,6 cm3 s%FFEKTK7HKs6IKTKG
5.490:Ord. 6.490:- NU:
STIHL MS 261 MOTORSÅG
Cylindervolym: 50,2 cm3s%FFEKTK7HKs6IKTKG
6.390:Ord. 7.390:- NU:
STIHL FS 410 C-E RÖJSÅG
Cylindervolym: 41,6 cm3 s%FFEKTK7HKs6IKTKG
6.590:Ord. 7.490:- NU:
TRIPPEL
SKÄR-
UTRUSTN
ING!
Alla priser är inkl. moms och erbjudandet gäller t.o.m 12-11-30.
Med kompromisslös kvalitet och proffsiga utrustningsdetaljer som ger det lilla extra blir arbetsuppgifterna undanstökade i en handvändning.
Välkommen till våra specialister i den Servande Fackhandeln.
De berättar gärna mer om STIHLs specialdesignade produktsortiment för dig som har skogen som arbetsplats.
www.stihl.se | 020-555 666
För proffs, av proffs.
TEKNIK
@ek\Y`cc`^k
Æd\eYiX
Efter många års tekniska experiment börjar
planteringsmaskinerna användas på allvar.
”
Text & foto: Pär Fornling
Det passar
bra på de
blöta, känsliga, högläggningsmarkerna.
Aggregatet monteras på en grävmaskin
och arbetar i tre moment. En torva viks
upp, planteringspunkten plattas till och en
täckrotsplanta matas ner.
1,5 hektar, där man annars ofta hoppar
över markberedningen, säger Mikael Ambjörn.
Nu kan du stoppa
viltskador året runt!
cloco.se
R
sk äd
og da
en
Mikael Ambjörn
är nöjd med
resultatet.
Plantans rötter
har glädje av det
näringsrika
humusskiktet
både från den
uppvikta torvan
och den underliggande marken.
K
ill dem som tagit steget fullt ut hör
Mellanskog i Västmanland.
– Vi har engagerat en entreprenör
som kör ett aggregat från Bracke. Vi bygger
upp intresset och räknar med att köra för
fullt under sex månader om året, säger
Mikael Ambjörn, virkesområdeschef i
Västmanland.
Aggregatet sitter på en grävare som vänder upp en torva så det näringsrika humuslagret hamnar underst, nära rötterna. Med
andra ord är det en högläggning.
– Det är ingen billig teknik. Jämfört med
konventionella metoder kanske det kostar
ett par tusen mer per hektar, å andra sidan
blir det väldigt bra kvalitet på planteringen.
– En annan fördel är att metoden är skonsam. Det passar bra på de blöta, känsliga,
högläggningsmarkerna. I första hand
efterfrågas det på mindre objekt, upp till
N Y T T V I LT S K Y D D – L Ä T T AT T H A N T E R A – L Ä T T AT T S P R U TA
MOT VILTSKADOR ÅRET RUNT
Arbinol B har den unika fördelen att den kan användas året runt för att skydda löv- och barrträdsplantor mot
viltbetning. Efter flera års väl beprövad användning i övriga Europa kan nu äntligen vi i Sverige också skydda vår
skog mot viltbetning hela året. Alltså även mot den aggressiva betningen sommartid.
Arbinol B stör djurets alla delaktiga sinnen! Mekaniskt via tänderna, optiskt genom vit infärgning, en bitter
smak och en doft av naturliga eteriska oljor.
Läs mer om Arbinol B på www.interagroskog.se
Ytterligare två av våra viltskyddsprodukter som bredvid Arbinol B anses vara marknadens
effektivaste i sitt slag. Cervacol Extra är för övrigt Europas mest använda viltskyddsprodukt.
Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 Telefax 046-53 208 | [email protected]
TEKNIK
JkikY‚^\
bXei€[[Xc`m
I takt med att antalet
terränghjulingar blir fler ökar
olyckorna och dödsfallen. En
störtbåge hade räddat många
Text & foto: Pär Fornling
liv.
Söndagen den 23 september hittades
finansmannen Mats O Sundqvist livlös
under sin terränghjuling. Den jämtländske
affärsmannen blev 61 år.
Dagen innan, bara 25 mil bort, omkom
den centerpartistiske politikern Mats
Mehlin när han fick sin ATV (terränghjuling) över sig.
De bägge blev ytterligare två av väldigt
många som skadats eller dött i olyckor med
fyrhjulingar.
VISSERLIGEN STÅR DE på fyra hjul,
men skenet av stabilitet bedrar.
– Maskinen är kort och har en hög tyngdpunkt. Om du kör fort på asfalt och tvärnitar kan den snurra runt framåt, konstaterar Thomas Gullberg (se artikel här
bredvid).
Den som kör över en stubbe riskerar att
välta i sidled, speciellt med hög fart i
kuperad terräng.
– Allt går fruktansvärt fort. Maskinen
stegrar sig och du kastas av. Risken är uppenbar att fastna under den tunga maskinen
och kvävas, säger Stefan Frisk, chef för
Statens Maskinprovningar (SMP) i
Umeå.
N Många dödsfall
I USA, som är hemlandet för ATV, omkom
357 personer i olyckor år 2002. Under
samma år såldes över 800 000 fordon.
I en rapport från Umeå Universitet har
23 dödsfall kartlagts närmre.
Mer än hälften av olyckorna berodde
på att fordonet vält.
De flesta förarna hade klämts under
fordonet och avlidit genom kvävning
eller krosskador på bröstkorgen.
Några hade kastats iväg och fått
dödliga slag i fallet.
Fem personer hade kört genom isen.
Hela tre fjärdedelar av de döda
förare som testades hade alkohol i
blodet (i medeltal 2,2 promille).
När det gäller olyckor utan dödlig
utgång är mörkertalen stora. Av de som
forskarna kartlagt berodde nästan hälften
på att fordonet vält.
De flesta som omkommer fastnar och
blir klämda till döds under fordonet.
TILLSAMMANS MED professor Tomas
Nordfjell på Lantbruksuniversitetet testar
han störtbågar på ATV.
– Jag tycker det borde vara krav på
skyddsbåge. Vi väckte den frågan redan i
början på 90-talet men fick inget stöd från
Arbetarskyddsstyrelsen. Därmed blev det
inget av med den modell för båge vi
utvecklade på universitetet.
– Tyvärr blev vi sannspådda när det
gäller olycksrisken. Nu tycker jag det är
dags att lyfta frågan igen, säger Tomas
Nordfjell.
År 2011 dog sex personer i ATV-olyckor
i Sverige och oändligt många fler skadades.
Stefan frisk konstaterar att marginalerna
är väldigt små.
38
Stefan Frisk, Statens
Maskinprovningar.
Tomas Nordfjell,
SLU.
– Det som går bra ena gången kan gå fel
nästa.
Han beskriver en typisk olycksrisk;
– Den som kör med vagnslast timmer har
kanske ett lass på 1 000 kilo, vilket är mycket mer än vad ATV:n väger. I utförsbacke
pressar lasset på och i en sväng är risken stor
att vagnen skjuter på så att fordonet välter.
EN STÖRTBÅGE HINDRAR maskinen
från att välta bakåt eller gå runt i sidled.
Det finns några bågar som tillbehör.
– Vi har framför allt testat en modell
från Australien, berättar Stefan Frisk.
Testen mynnar ut i ett förslag på ett antal
förbättringar.
Första utmaningen är att montera bågen.
I dagsläget passar den inte till alla modeller. Exempelvis är det problem att få dit
bågen på Can Am.
– Men med lite egen händighet är det
inga problem att ordna och på de flesta
maskiner passar den utan justeringar, säger
Stefan Frisk.
Nästa fråga är hur bågen fungerar praktiskt.
VI SKOGSÄGARE 5/12
Jm\ejb
lgg]`ee`e^
Den svenska skyddsbågen är en uppfinning av skogsägaren Ulf Edlund i Nordmaling. I grundutförande kostar den knappa
9 000 kronor, den kan förses med tak,
vindruta och skyddsgaller bak. Bågen har
nyligen testats och godkänts av Statens
Maskinprovningar.
På Can Am måste man borra ett större
hål för att fästa bågen under dragkulan.
En del Yamahamodeller har fäste med
svetsad dragkula vilket omöjliggör montering av bågen.
Stefan Frisk
demonstrerar
scoterställning
på ATVn med
skyddsbåge.
Testerna visar att rören behöver bockas
lite annorlunda för att kunna nyttja fullt
styrutslag med vagnen. Dessutom kan
kranen på vagnen gå emot när man kör över
ett dike.
– Det är relativt enkelt att fixa för tillverkaren, vilket vi föreslår i den kommande rapporten, berättar Stefan Frisk.
Fördelen är att bågen knappast märks
under körningen. Ur säkerhetssynpunkt
framhåller Tomas Nordfjell att det egentligen bör vara en kort båge fram också,
precis som i förslaget från 90-talet.
Dessutom finns det en ny svensk båge som
påminner om en hytt (se bild).
N Tips för surfaren
På www.maskinprovningar.se, under fliken
”rapporter” kommer en utvärdering av
bågen att finnas.
VI SKOGSÄGARE 5/12
Det övre
fästet för
bågen. I en
del fall får
man göra
en egna justeringar för
montering.
Bibfik]i8KMg‚^‚e^
Efter framgångarna med
motorsågskörkortet
förbereder Säker Skog ett
terrängkörkort för ATV.
– Kunskapen bland förarna är för dålig. Det handlar både om att undvika
olyckor och att få maximal nytta av
fordonet, säger projektledare Thomas
Gullberg.
Här är några av hans tips.
Kör sakta.
– Risken för att välta ökar med
farten.
Använd scoterställning (se
bild).
– Då det är risk för att välta bör
man stå på fotsteget (vilket sänker
tyngdpunkten) och ha knäet löst på
sadeln.
Sänk lufttrycket.
– I terräng bör det vara väldigt lågt
lufttryck i däcken, då slirar det mindre
och gången blir mjukare.
Överstegringsskydd.
– När det är högt tryck på dragkulan
finns risk att bli klämd om ATV:n stegrar. Se till att vagnen har överstegringsskydd.
39
Christer Karlsson är forskare
vid lantbruksuniversitetet och
chef för Siljansfors
försökspark.
,
k`gj]i
jbf^jjbkj\c
Christer Karlsson
ger tips för naturlig föryngring av
tall.
( Välj rätt bestånd.
Naturlig föryngring av tall är
lämplig på de flesta torra marker samt på friska marker med
blåbärs- och lingonris. Av klimatskäl bör de högst ligga 400
meter över havet. Temperatursumman bör normalt överstiga
900 dygnsgrader. Orsaken är
att mängden frö med hög grobarhet ska vara tillräcklig.
) Gallra först.
En av de viktigaste faktorerna
för ett lyckat resultat är att
beståndet har gallrats 5–15 år
innan fröträden friställs. Skapa
en timmerställning med 300–
400 träd per hektar (fem meters
avstånd mellan träden). De blivande fröträden blir då betydligt stormfastare än om de friställs direkt från en tätare skog.
Grundytan i en timmerställning bör vara ca 20 m2. En extra
försäkring mot vindfällning får
man genom att spara en orörd
skyddszon på minst tio meter
som vindskydd för fröträden.
* Välj och markera träden.
Lämna 50–150 fröträd per hektar (tio meter mellan fröträden).
Kolla med ett relaskop att
grundytan ligger på mellan 4
och 6 m2/ha. De blivande fröträden markeras med vita plastband
40
i brösthöjd. När fröträden väljs
och markeras är det lämpligt att
tänka i avstånd. Efter att fröträden har markerats bör man kolla
att tillräcklig mängd fröträd
valts. Det görs enklast genom att
mäta grundytan med ett relaskop.
På låga boniteter kan fröproduktionen stimuleras genom att
gödsla fröträden med ett gödselmedel innehållande NPK.
+ Markbered.
På friska marker där bärris dominerar krävs markberedning (harvning), för att lyckas. På torr lavmark räcker det att köra spår med
en lastad skotare med band. Tidpunkten för markberedning är
viktig. Det bör göras på hösten
tredje året efter friställningen av
frötallarna. Orsaken är att friställda tallar stimuleras till ökad
blomning på grund av ökad näringstillgång och att hela kronan
blir solbelyst. Från stimulans till
fröfall tar det dock tre år. Flest
kottar hittar man cirka fem år
efter trädens friställning.
, Avverka efter ytterligare
tre år.
På de flesta tallmarker är det
lämpligt att avverka fröträden
tre år efter markberedningen.
Om man väntar längre kommer fröträden att hämma plantornas tillväxt. Bäst är att avverka fröträden när marken är
täckt av snö. Vindfällningar
kan ske trots god planering.
Virkesvärdet är dock intakt
om de vindfällda träden tas till
vara i rimlig tid.
VI SKOGSÄGARE 5/12
<5(8
*?5)7%+%5)
"=5!9)5-+)60)(%2()2;,)767-(2-2+*?5
0%27&58/%5)*34(07?*378462&603&)751&87
+@673&''&&++>6*638.)3.3,2&3.38*0&3
:&6&98&3742+@6*8&,&6*5?1&3)7'=,)*39
:>77&6:./4963&1.78.0*3+@6&88'1.>339'>886*
+1*66*5468&,*4(-+40975?*04342.
9742>656*392*6&38+?6>:*3#7&++>672&,&7.3*3
,?3,.2?3&)*3955*-?1193)*6/93.4(-/91.%+%6-2)7
1?7)5(8-275)66%27%453B0)53',*?5)7%+>742*04
342.'.1&64(-+6&28.)78*03.0*88&06=))&72*)3@/*73=
-*8*624)*4(-8.57422&8:.34(-6*746
6
3
5
>
7
7
)
"
>
4
%
5
5)281)5) (%22326)54>/?4)7
22326)52%6
9=5()
A
%
5
8
(
5
>
*
8)5&.8()59-9>5%2;%3',&)B270-+%,)03',
C)5>5645)281)5%27)5*5-%5%(%22326)5
!&)&33437*63&59'1.(*6&7'?)*.5&55*678.)3.3,*34(-5?3>8*8
*+6.&&33437*63&>6:>6)&
0646)2.11.2*8*656.74(-0&3
*3)&781>,,&7955:.&3>8*83-*1?6756*392*6&8.435?8.)3.3,*3
0478&6
06
5
)
6
2
3
2
2
%
(
5%
4>/?4)7
)*5-%5%(%22326)52%0=++)5(86.=098449-%2=7)77*.3786908.433*)&3!8/%2).&)67=00%(-2%5%(%22326)59-%7)0)*32
A =&4(-'*+.381.,&-*14(-+1*6?6756*392*6&38*6
A @63=&6*8.11-*1?64(-+1*6?6
A ?)*56.:&85*6743*64(-+@6*8&,
A 78.3+@6&3)*3.+462&:
2.11.2*8*67
6&)&33437*6.5&55*678.)3.3,*35?3>8*8
<5(85)(%2,)0>5645)281)5%27>/%2(85)(%2
280=++%844(-2%5%(%22326)5(-5)/79-%2=7)7
!>,=50=++)5(8844(-2%5%(%22326)59-%2=7)7
?.35?;;;&81396&).7&61&,,&33437
$55,*).8856*392*6&8.4373922*6926*8-.88&6)9
.).37*3&78*+&0896&
%>1/:.10*83922*6&:8.)3.3,*3)9:.11&88&33437*3
!$ ! "
" &,:.1156*392*6*6&5?
2811)5%9"
*?5&%5%/5*779842+?6/&,5%(%22326)5:>6)*
0698&3*<86&04783&)
&25&3/04)#
&23
)6*77
478&)6*77
#*1*+43
via WEBB
:::%7028/%14%2.
"
pren@lrfmeEJBMSGTFt040-601 64 03
70&59'1.(*6&7.33437*35?3>8*859'1.(*6&7).6*08
$-00(8,%*?51>20-+%)5&.8(%2()2*342&88+=11&.*54784(-24'.13922*63*)&3,*6)9!*).&8.1178?3)
&880438&08&).,2*)+@62?31.,&*6'/9)&3)*3
5%(%22326)5
A
5478
4'.13922*6
6,&3.7&8.4373922*6*/4'1.,&846.708
6'/9)&3)*8,>11*6842
4(-*3)&7856*392*6&38*6.":*6.,*!*).&1&,6&6093)955,.+8*6+@6&88
0933&+911,@6&093)6*1&8.43*64(-1>23&*6'/9)&3)*342*,3&4(-&3)6&7564)908*6@6043864116>88*17**11*6
&32>1&34275>66&:5*6743955,.+8*60438&08&!*).&4<#467'=
!9%564367
"356&;
2480
5&.8(%2()7+=00)5
1.55984(-5478&.)&,
#""
SKOGSGÅRDEN
Jbf^\e^i
Xcck`e^dac`^k
Pappa, som var inspektor
i Norrskog, visade vägen.
Därefter har det bara
fortsatt.Tack vare skogen
har Anna Fors Ward
byggt upp ett företag och
förverkligat en dröm.
Text & foto: Mi Edvinsson
A
ag tror att det finns många skogsägare som inte inser vilken tillgång
de sitter på. Om man sköter sin skog
rätt, har man möjlighet att förverkliga det
man drömmer om, säger Anna när vi träffas på gården i jämtländska Getåsen.
UTSIKTEN ÖVER FJÄLLEN är bedå-
rande. Klockan är elva på förmiddagen,
hundarna vilar i hundgården och grannen
arbetar med traktorn en bit bort.
På de öppna markerna bakom den rödmålade verkstadsbyggnaden arbetas det för
fullt.
Anna står med armarna i kors och iakttar koncentrerat den halvvuxna vorstehtiken och hennes husse som går fram och
tillbaka över gräset och tränar ”följ”.
Vid hennes fötter står en påse full av
rävsvansar, bollar och annat som kan
användas som både störningsmoment och
välförtjänt belöningslek.
– Gå lugnt och sakta bara. Inte titta på
henne, inte titta! Och så vänder du igen.
Efter en timmes träning av olika moment
märks stor skillnad i samspelet mellan
hund och hundförare.
Den senare är tacksam och nöjd och ska
återkomma igen när han har tränat lite mer
där hemma.
– Privata lektioner är något som har ökat
jättemycket på senare tid, berättar en nöjd
Anna.
DEN INDIVIDUELLA TRÄNINGEN
är bara en av många hund- och jaktaktiviteter i Getåsen.
Tillsammans med sin make Johan har
Anna byggt upp ett utbildningscenter kring
jakt och hundar som nu upptar all deras
tid. Att starta eget i den här skalan skulle
de aldrig ha vågat göra om de inte också
varit skogsägare.
Men skogen är mycket mer än en ekono42
”
Skogen är vår ekonomiska
bas, vår trygghet. Det är i
skogen de stora pengarna finns, och
det är viktigt att förvalta den väl.
Tillväxten i skogen är motorn i företaget.
misk trygghet. Inte minst är den källan till
hennes två största intressen, jakt och hundar.
I DENNA VÄRLD skolades hon tidigt in
av sin pappa som var en hängiven jägare,
födde upp gråhundar och arbetade som
inspektor åt Norrskog.
– Det skogliga tänket var ständigt närvarande. Jag hängde med honom överallt
och lärde mig mycket. Han var en bra
pedagog. Redan som barn följde jag med
honom i jakten, och när det blev gråhundskullar där hemma var det jag som
tog hand om valparna, berättar hon.
I tjugoårsåldern gifte sig Anna med en
man som hade gård, djur och skog. Själv
jobbade hon på Ica och dagis, men fortsatte att föda upp älghundar och utbildade
sig även till hundinstruktör med inriktning
på jakthundar.
År 1999 blev Anna änka.
ATT BO KVAR på gården kändes alltför
svårt, men vid försäljningen behöll hon en
del av skogen att ha som en trygghet.
Anna flyttade tillbaka till sin barndomsby nära fjällen och utbildade sig till grundskollärare.
Jaktintresset förenade henne så småningom med Johan. Från att ha varit Annas
VI SKOGSÄGARE 5/12
N Annas bästa tips
Är du skogsägare med affärsidéer?
Drömmer du om att förädla
tallarna till trämöbler eller att
öppna spa mitt i skogen? Här är
Annas bästa tips för dig som
funderar på att starta eget:
Under åren som
lärare har Anna
arbetat med Skogen i Skolan och
att byggt upp en
skolskog.
jaktkompis blev Johan till slut både affärspartner och äkta man. Grunden till ForsWards Hund & Jakt var lagd, och navet i
verksamheten blev Johans föräldragård i
Getåsen.
Verksamheten har växt till att omfatta
jägarexamen, lydnadskurser, apportering,
eftersök och individuell träning för jakthundar, skytte, och guidade fågeljaktturer
på fjället och i skogen.
I TAKT MED att det egna företaget växte
fick Anna och Johan allt svårare att få
tiden att räcka till.
För fyra år sedan sa Johan upp sig från
sitt jobb på Ica och några år senare lämnade Anna lärarjobbet.
Hon har inte ångrat sig en sekund, men
konstaterar att hon aldrig hade gjort något
så drastiskt om de inte haft gårdens skog
att luta sig mot.
– Skogen är vår ekonomiska bas, vår
trygghet. Det är i skogen de stora pengarna
finns, och det är viktigt att förvalta den
väl.
– Det är absolut värt att ta rådgivningshjälp för att få bra ekonomi som möjligt i
skogen, tipsar Anna.
KURSERNA KOMBINERAS MED na-
VI SKOGSÄGARE 5/12
turupplevelser, ofta vid grillkåtan i den
egna skogen med god mat tillagad av egna
råvaror som rådjur, älg, skogsfågel och
fisk.
Förutom att Johan är jakt- och fiskeutbildad, är han nämligen också en ypperlig kock.
På senare tid har de även börjat ta emot
grupper för teambuilding.
Ytterligare en extra inkomstkälla från
skogen är försäljningen av kluven ved.
– Nu har företagandet växt så mycket att
vi kan leja bort skogsvård, röjning och
plantering. Vi är förstås måna om att vårda
skogen. Det är de resurserna som har gjort
allt annat möjligt, konstaterar Anna.
r Utgå från dig själv och dina egna
kunskaper. Gör något du verkligen
brinner för och ladda verksamheten med
hela din själ.
r Våga prova helt nya idéer och kopiera
inte bara verksamhet som redan finns.
r Prova i liten skala och se hur det går
innan du säger upp dig från jobbet.
r Se till att ha mer än ett ben att stå
på och att det finns aktiviteter under alla
årstider.
r Ta hjälp där ditt eget kunnande
brister, till exempel när det gäller att
starta företag, bokföring och liknande.
LRF och Almi kan till exempel ge bra
starthjälp.
r Värna det ekonomiska värdet i din skog
genom att nyttja rådgivarnas
kompetens. De är proffs och vet i
regel bättre än man själv vilka åtgärder
som lönar sig.
Ett träningspass på tu man hand. Den
individuella hundträningen har blivit allt
mer efterfrågad.
Ytterligare ett ben att stå på är vedförsäljning, 1,5 kubikmeter ved (full säck)
säljs för 700 kronor.
43
SKOGSHISTORIA
Foto: Mostphotos
<]k\ibXig
bfdjbf^
fZ_gcXjk
Det finns en direkt koppling mellan kloster, fisk, järn, glas och
den tidiga kemiindustrin. Den gemensamma nämnaren är trä
Text & foto: Pär Fornling
och skogsbruk.
@
blandskogen kring Perstorp får det
Skogshistoriska sällskapet ytterligare
en pusselbit till skogens utveckling.
Vi går längs stigarna på Gustafsborgs
säteri med 8 200 hektar skogsmark och en
lång spännande historia.
Höstsolen glittrar i vattnet mellan trädstammarna. Bakom nästa kurva speglar sig
ytterligare ett vatten och längre fram ytterligare ett!
Det visar sig vara ett myller av anlagda
dammar från slutet av 1800-talet.
HISTORIEN BAKOM DET enorma ar-
betet berättas av Karl-Lennart Wendt,
barn-barns-barn till grundaren av Perstorps AB.
Företaget är fortfarande mest känt för
perstorpsplattan, men länge
hette det Skånska ättiksfabriken, och trä var råvara både
till ättikan och det som blev
landets första plastindustri.
Innan oljan tog över var
alltså trä råvara till plast.
Men dit är det ännu flera
årtionden när dammarna anläggs i slutet
av 1800-talet.
Och berättelsen börjar långt tidigare.
Överallt längs vandringsleden finns led-
”
En av hundratals hektar
med anlagda dammar.
trådar som bekräftar hur människan påverkat skogslandskapet.
De riktiga urskogarna finns knappast
någonstans. Och definitivt inte här!
Ett rödrostigt vatten som sipprar igenom
en av dammväggarna avslöjar att jorden
innehåller mycket järn.
Dammarna gav
200 kilo fisk per
hektar och år.
UNDER MEDELTIDEN
togs myrmalmen tillvara i
det som var då var Danmarks bergslag. Att förädla
malmen till järn krävdes
massor av trä som bränsle.
Dessutom brukade närliggande kloster landskapet intensivt.
Resultatet blev ett sönderbetat och utarmat landskap med stora ljunghedar.
=iXdk`[\eY\_m\i_`jkfi`\e
– Om man inte har historien klart
för sig är det svårt att fatta beslut
för framtiden.
Det säger Hans-Jöran Hildingsson, ordförande i Skogshistoriska sällskapet.
Han påminner om landskapets dramatiska förändring. På flera platser har det
gått från utarmad ljunghed till högproducerande granskog på drygt 100 år, vilket
44
inte är mycket i skogliga sammanhang.
Och under den resan finns många berättelser att ta tillvara.
– Alla skogsägare, stora som små, bär
med sig ett skogligt arv. Det är inte oviktigt
att minnas det förflutna och kunna läsa
landskapet, säger Hans-Jöran Hildingsson
och hoppas att fler ska engagera sig.
– Det är lite historielöst i dag, inte minst
i den skogliga debatten.
Karl-Lennart Wendt berättar
engagerat för medlemmarna i det
Skogshistoriska sällskapet.
Så kom ofredens tid. Trakten tömdes på
folk som flyttade till slätten och skogen
kom tillbaks.
I SLUTET AV 1600-talet finns här så
mycket skog att det ger råvara till ett av
landets största glasbruk.
Hyttorna eldas med träkol och pottaska
(kaliumkarbonat) från lövträ används i
tillverkningen.
Råvaran räcker från år 1687 till 1760. Under dessa knappa hundra år blir skogarna så
kalhuggna att glasbruket måste läggas ner
och ljunghedarna kommer tillbaka.
Det som vid en ytlig
betraktelse verkar som
gammal, evig, skog har
i själva verket en dramatisk historia att berätta för den som kan
Hans-Jöran
läsa historien.
N Tips för surfaren
www.skogshistoria.se
Hildingsson,
ordförande i
Skogshistoriska
sällskapet.
VI SKOGSÄGARE 5/12
Det finns fortfarande väldigt dåligt med
skog när Carl Wendt köper egendomen år
1860. Men han ser andra möjligheter!
I TYSKLAND ÄR karpen lika viktig som
julskinkan på det svenska julbordet. Carl
Wendt räknar med att erövra den tyska
karpmarknaden och börjar bygga dammar för fiskodling.
Som mest läggs 750 hektar under vatten!
– Det krävdes en hel del yrkeskunskap
för det som kallades systematisk karpodling, berättar Karl-Lennart Wendt.
– Dammarna gav 200 kilo fisk per hektar och år. Det kan jämföras med karp i
vilt tillstånd som ger 2–3 kilo per hektar.
Affärerna gick lysande.
Anläggningen kostade 100 000 kronor
att bygga, årsinkomsterna var 80 000 kronor och driftskostnaderna 6 000 kronor.
Med tanke på att en arbetares dagslön
ungefär var två kronor och fisken såldes
för 1,50 kronor kilot, förstår man att det
blev en rejäl grundplåt både till återbeskogning och andra investeringar.
Glansdagarna för karpodlingen varade
fram till första världskriget.
DEN EFTERFÖLJANDE generationen
Wendt var ingenjörer och byggde upp en
kemiindustri som ersatte fisken. Råvaran
var bok och björkved.
Det börjar med träsprit och ättika (Perstorp hette länge Skånska Ättiksfabriken)
och fortsätter med plaster.
Det går åt massor av trä som råvara. Oljan kom relativt sent till Perstorp som fortfarande är ett världsnamn bland kemiföretagen.
– Man kan gott säga att karpfiskarna och
skogen lade grunden till industrin, konstaterar Karl-Lennart Wendt.
MXi]i€ijbf^j_`jkfi`\em`bk`^6
Maarit Kalela-Brundin,
Umeå.
– Det är fascinerande hur
skogen alltid bidragit till
människans bärgning. Det
har varit så i 10 000 år
och det bara fortsätter,
fast det tar lite nya
former. Det är intressant
att veta vad skogen används till i olika
skeden och vi kan lära av historien.
VI SKOGSÄGARE 5/12
Mårten Carlsson, fd rektor
Lantbruksuniversitet.
– Tyvärr är vi ganska
historielösa i Sverige
jämfört med Tyskland och
andra länder. Det är förstås
både bra och intressant att
ha en insikt i hur mycket
skogslandskapet förändrats
och vilken betydelse skogen har haft vid
olika tidpunkter i historien.
Staffan Jonsson, skogsägare
i Hammerdal.
– För att kunna se framåt
måste man också se bakåt.
Det finns mycket historia i
skogarna som vi behöver
dokumentera om den inte
ska försvinna. Mycket är
hörsägner och jag minns
själv hur jag som liten grabb lyssnade på
gubbarnas berättelser.
45
NYA PRODUKTER
D`cam€ec`^k
ki€jbp[[
å en del
G
museum
kan man se
Hydraulpaketet monteras på axeln för
kraftuttaget.
Drivningen av vagnen.
GXb\k\k^\i\okiXbiX]k
?
ydrauliken på äldre traktorer
räcker dåligt till för modern utrustning. Därför har Kranman
konstruerat ett ”tryckpaket” som ger extra
hydraulkraft till allt från en gammal
Ferguson till en ny minitraktor.
PAKETET PASSAR OCKSÅ till företagets nya griplastarvagn för mindre trakto-
rer. Till skillnad från föregångaren har
vagnen drivning, som ger en skonsam
körning.
VAGNEN VÄGER 980 kilo och har en
4,5 meter kran.
Priset är knappa 100 000 kronor och
hydraulpaketet kostar knappa 10 000
kronor.
Ny smal kvistsåg
med japansk slipning.
Kjlil^`Æ[\kjdXcXXck\ieXk`m\k
■ När det är tätt mellan kvistarna kan det
vara knepigt att komma åt med den vanliga kvistsågen.
Därför har Grönytekonsult tagit fram en
smalare variant.
Modellen heter Tsurugi.
EpXb€e^fi]ikl]]XafYY
■ Med en extra skyddsplåt i yttersulan (för att man inte ska
trampa igenom på vassa föremål) och broddar i hålfoten ökar
säkerheten.
Den nya kängan, Fiordland, har tagits fram av Oregon och
har sågskydd i klass 2, vilket innebär att den klarar en hastighet
på kedjan i 24 meter i sekunden.
Priset är knappa 2 500 kronor.
46
Oregons nya sko.
förstenat trä.
Det finns även
en del prydnadsföremål i
detta märkliga
material. Förstenat trä uppkommer genom att varje
del av träet i en De behandlade
naturlig pro- träbitarna från ett
cess bytts ut altandäck har testats
mot kiseloxid. i mot vädrets makter
i tre år.
Principen
har inspirerat
till ett nytt träskyddsmedel där kisel används för att ge resistens mot röta och
brand.
Processen kallas Organwood och är
utvecklad i Sverige. En poäng är att det
är miljövänligt. I stället för att döda
svampar och mikroorganismer skapas
en barriär så att de inte kan tränga in
i träet. Medlet lanseras av företaget
Organwood.
Håller värmen
■ En varmare och
lite annorlunda modell av gummistövel
är Muckboot.
Skaften är tillverkade av värmeisolerade neopren (vilket
också används i dykardräkter). Det gör
också att skaften är Företaget Muck
boot company
vikbara och att det startade 1999.
inte finns några irriterande skarvar.
Muckboot finns i
lite olika modeller. En variant uppges
isolera ner till minus 40 grader.
Priset är kring 1 000 kronor och stövlarna säljs i välsorterade jaktbutiker.
Avskräcker vilt
■ Ett nytt viltskyddsmedel lanseras av Interagro. Det heter
Arbinol och är testat
i Europa. När plantan
sprutats blir toppskottet vitt, vilket gör att
man ser täckningen.
Den ljusa färgen
skrämmer bort en
del, men framför allt
avskräcker lukt och
smak.
Det nya medlet
kan appliceras
året om.
VI SKOGSÄGARE X/XX
Skogsmarknaden
För annonsering, ring Ronny Gustavsson tel 08-588 367 97, Mårten Bäck tel 08-588 367 38
eller Birgit Emilsson tel 040-601 64 55. Annonsmaterial: [email protected]
Debattera MERA!!!
www.naturskogsbruk.se
Nya boggiband 400 - 750
VERKTYG FÖR TRÄBEARBETNING
Markus Edlund
Myckelgensjö
0661-220 00
070-203 34 84
www.messmide.se
Huggknivar, hyvelstål, vändskär, sågklingor,
vedkapsklingor m m. Se en del av vårt utbud på
www.tole.se | Tolé Verktyg AB | Tel 0495-302 29
me Renov
dH
alv era
må
nar
Broddsats
70 st
1 198:- inkl frakt Exkl moms
Vi har även lås, brodd och svetslänk
Älgtrac och
Combitrac
Reservdelar och
service till din maskin
hittar du hos oss.
Komplett reservdelslager.
Snabba leveranser.
Bo Arnesson AB
680 60 SYSSLEBÄCK
070-399 17 00
Träbearbetning
DUAB-produkter för industri, skolor, snickerier,
hantverkare, byggare, hemmaproffs etc.
BANDSÅGAR
Bandsåg DUAB BAS 470
PLAN- & RIKTHYVLAR
DUAB
PT310
Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling.
Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning för precis justering och god stabilitet på planbordet. Utmatningsbordet för rikthyveln fälls åt sidan vid planhyvling för god sikt och åtkomlighet.
Maskinen är utrustad med analog avläsning av den valda höjden på planbordet. Anhållet för
rikthyveln är justerbart 0-45 grader och låser i en kraftig stålkonstruktion för god stabilitet.
Planhyvel
Max Hyvelbredd 305 mm
Max Hyvelhöjd 200 mm
Max Hyveldjup 3 mm
Bordsstorlek 605x330 mm
Dimensioner & vikt
Mått (lxbxh) 1300x565x750 mm
Vikt 175 kg
Vikt med emballage 223 kg
Tekniska Data:
Motor 400 V 2,2kW/3 hk
Kutterdiameter 70 mm
Varvtal kutter 5000 rpm
Hyvelstål 3 st. (310X25x3 mm.)
Matningshastighet 7m/min
Spånstos 100 mm
Rikthyvel
Max Hyvelbredd 310 mm
Max Hyveldjup 3 mm
Bordsstorlek 1205x312 mm
Fraktfritt!
9.596:-
DUAB ML394Q med långhålsborrsbord
En proffssåg med välbalanserade gummibelagda
bandsågshjul i aluminium som är försedda med
dammtäta kullager. Levereras komplett med
stabilt klyvanhåll, geringsanhåll och sågblad.
Geringsbart gjutjärnsbord
med microjustering.
Utsugningstos för spånsug
samt bladsträckningsindikering.
Tekniska data:
Motor 400 V 1,5 kW/2 hk
Max såghöjd 285 mm
Max sågdjup 400 mm
Sågblad längd 3454 mm
Bladhastighet 2 st 460/980 m/min
Hjuldiameter 465 mm
Spånstos 2x100 mm
Bordsstorlek 535x485 mm
Sågbord geringsbart 45°
Totalhöjd 1880 mm
Vikt 146 kg
DUAB:s kraftiga professionella plan- och rikthyvel för såväl stycke- som serieproduktion med
vikningsbara bord i gjutjärn och med hela 410 mm hyvlingsbredd. Fyra hyvelstål i kutter med
finjustering samt justerbart anhåll. Matning med mekanisk urkoppling, överbelastningsskydd
och nödstopp. Maskinen levereras med ett kraftigt långhålsborrsbord i gjutjärn som standard.
Tekniska data:
Motor 400 V 3 kW/4 hk
Varvtal motor 2 860 rpm
Kutterdiameter 95 mm
Varvtal kutter 4000 rpm
Antal hyvelstål 4 st
410x30x3 mm
Diameter matningsrullar 40 mm
Matningshastighet 8
m/minut
Spånstos 100 mm
Rikthyvel
Max hyvelbredd 410 mm
Max hyveldjup 5 mm
Bordsstorlek 1600x440 mm
Planhyvel
Max hyvelbredd 410 mm
Max hyvelhöjd 220 mm
Max hyveldjup 5 mm
Bordsstorlek 750x410 mm
Långhålsborrsaggregat
Chuckkapacitet 16 mm
Slaglängd ut/in 130 mm
Slaglängd
17.596:-
DUAB:s rejäla trefas plan och rikthyvel försedd med 400 volts 3 hk elmotor samt gjutjärnsbord
(riktbord och planbord),matarvalsar tillverkade i stål. Maskinen levereras med spånstos och
slipningsbara hyvelstål (3 st) i snabbstål. Planbordet höjes/sänkes med mittpelare till önskad
planhöjd. Höjden ställs in med manöverratt och graderad mm-skala.
Riktborden vikes vid planhyvling (se bild).
Fraktfritt!
Tekniska Data:
Arbetsbord 800 x 560 mm
Bakre förlängningsbord 600 x 530 mm
Förlängningsbord högersida 610 x 800 mm
Total bordsyta 800 x 1117 mm
Justerbord 500 x 400 mm
Max klyvbredd 950 mm
Max åkrörelse justerbord 1220 mm
Max såghöjd vid 90º 75 mm
Max såghöjd vid 45º 60 mm
Sågklinga 254 x 30 x Z40
Varvtal sågklinga 4200v/min
Motoreffekt 3-fas 400V 2,2 kW
Vikt, netto 240 kg
5.900:-
FRAKTFRITT
Tekniska data:
Motor 400V 2,5 kW
Diameter klinga 250 mm
Hastighet klinga 4000 rpm
Max sågdjup 45/90° 42/80 mm
Klingan justerbar 250 mm, längdled
Slaglängd justerbord 1250 mm
Bordshöjd (Arbetshöjd) 900 mm
Spånstos 100 mm
Mått huvudbord 800x520 mm
Mått förlängningsbord 800x320 mm
Mått justerbord 600x410 mm
Vikt 169 kg
DUAB-Huset
Obs! Samtliga priser i annonsen är exkl. moms!
Matarvalsdiameter 40 mm
Max Hyvlingsdjup 2,5 mm
Såg
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt
Varvtal 4050 rpm
Sågdjup 90° 65 mm
Sågdjup 45° 45 mm
Klinga diameter 250 mm
Bordsstorlek 1200x840 (1080) mm
Slaglängd justerbord 1400 mm
Fräs
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt
Varvtal 3500/5500/7000 rpm
Spindel diameter 30 mm
Vertikal rörelse spindel 130 mm
Max verktygsstorlek diameter 140 mm
Max verktygsstorlek höjd 100 mm
Långhålsborrsbord
Chuckkapacitet 16 mm
Bordsstorlek 160x368 mm
Slaglängd in/ut 85 mm
Klinga diameter 250 mm
Ritsklinga diameter 80 mm
Bordsstorlek 1200x840 (1080) mm
Slaglängd justerbord 1400 mm
Fräs
Motor 2,2 kW 3-fas 400 Volt
Varvtal 3500/5500/7000 rpm
Spindel diameter 30 mm
Vertikal rörelse spindel 130 mm
Max verktygsstorlek diameter 140 mm
Max verktygsstorlek höjd 100 mm
Spånstosanslutning 100 mm
Vikt 230 kg
Stor sort
ering
matarve
rk
Besök oss på internet: www.duabhuset.se
Produktkatalog 2012!
Beställ eller ladda hem den
Tekniska data:
Spänning 230 V
Motoreffekt 1,5 kW/2 hk
Motorvarvtal 2950 r/min
Impellerdiameter 300 mm
Sugkapacitet 2000 m³/h
Tekniska data:
Spänning 400 V 3-fas
Motoreffekt 2,2 kW/3 hk
Impellerdiameter 305 mm
Sugkapacitet 3000 m³/h
Trumdiameter 500 mm
Trumdiameter 500 mm
Insug 2x100 mm/1 st 125mm
Säckvolym 0,153 m³
Säckhöjd 850 mm
Ljudnivå 67-77 dB
Vikt 51 kg
Insug 3x100 mm/
1 st 125 mm
Säckvolym 0,307 m³
Säckhöjd 850 mm
Ljudnivå 67-77 dB
Vikt 59 kg
3.196:-
Spånsug DUAB FM300S-5
DUAB,s kraftig spånsug för industribruk med rejäl kapacitet.
Maskinen är utrustad med stativ med hjul för enkel förflyttning. levereras med dubbla filtersäckar och uppsamlingssäckar. Insugstosar 1x150 mm eller 3x100 mm.
4.396:-
Tekniska data:
Spänning 400 V
Motoreffekt 3,7 kW/5 hk
Impellerdiameter 305 mm
Trumdiameter 500 mm
Sugkapacitet 4900 m³/h
Insug 1x150, 3x100 mm
Säckvolym 0,43 m³
Filtersäckshöjd 1100 mm
Förpackningsstorlek
1170x560x570 mm
Maskinens mått LxBxH 1280
x 790 x 1970 mm
Vikt 82 kg
För fler modeller av Spånsugar - besök vår hemsida!
Vertikalfräs med tappsläde DUAB VF100
18.900:-
Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-14.30
Med reservation för prisändringar p.g.a valutan och ev tryckfel!
1.276:-
Spånsug DUAB FM300
Spånsug DUAB 300S
Slaglängd Höger/vänster 140 mm
Max rörelse upp/ner 80 mm
Spänning 400 VAC
Ljudnivå <80db
Förpackningsstorlek (lxbxh)
1590x1220x1010 mm
Vikt 445 k
DUA
AB-H
B-HUS
SE
Trumdiameter 370 mm
Insugstos 1x100 mm
Säckvolym 0,057 m³
Säckhöjd 640 mm
Ljudnivå 52-62 dB
Vikt 30 kg
Mobil kraftig spånsug av industrikvalitet
med dubbla tygsäckar både över och under.
Monterad på hjulstativ vilket gör den
lätt att flytta. Tömning av uppsamlingssäckarna sker lätt med ett handgrepp. En
industrispånsug för både yrkesbruk och
hemmafixarn.
Med tiltningsbar fräs spindel, -5 till 30°. Stomme i kraftig stålkonstruktion, stort arbetsbord i gjutjärn. Höjning och lutning av spindeln
sker via låsbara rattar, tydliga skalor visar inställning av spindeln.
Ställbara fräsanhåll med finjusteringsmöjlighet. Försedd med sid- och
nedhållare av arbetsstycket. Kraftig kullagrad tappsläde med anhåll och
excenterlåstving, stor rörelse av släden 800 mm. Motor med termiskt
motorskydd och nollspänningsutlösning. Reversibel rotationsriktning av
frässpindel via strömbrytare. Stort varvtalsregister från 1800-9000 varv/
minut. Levereras komplett med tappsläde, diverse nycklar samt manual.
Tekniska data:
Storlek arbetsbord 710x640 mm
Arbetshöjd 900 mm
Längd fräsanhåll, 2 st 360x120 mm
Storlek tappsläde 500x480 mm
Max åkrörelse tappsläde 530 mm
Spindeldiameter 30 mm
Vertikal rörelse spindel 100 mm
Spindel lutbar -5-30°
Max verktygsstorlek 200 mm
Max fräsdiameter i bord 200 mm
Spindelhastigheter
4 st 1800, 3000, 6000 & 9000 v/min
Motoreffekt 2,8 kW 3-fas 400 V
Vikt 202 kg
För fler modeller av Kombimaskiner - besök vår hemsida!
Södra vägen 3, Mönsterås
Ordertel. 0499-143 19
Fax 0499-140 66
Tekniska data:
Spänning 230 V
Motoreffekt 0,75 kW/1hk
Motorvarvtal 2950 r/min
Impellerdiameter 230 mm
Sugkapacitet 1050 m³/h
1.756:-
29,900:-
DUAB:s kombimaskin med 3 motorer och fem funktioner; cirkelsåg med ritsklinga, vertikalfräs, plan- och rikthyvel
samt långhålsborrning. Levereras med rejält justerbord av aluminium som löper på två geidrar för högsta
precision, långhålsborrbord med borrchuck. Ljusterbordet används både till sågen och som tappsläde till fräsen.
Sågbord, fräsbord, långhålsborrsbord samt rikt- och planhyvelborden är tillverkat i planslipat
gjutjärn och stativet är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa stabilitet. Alla funktioner
är försedda med spånstos för anslutning av 100 mm sugslang.
Tekniska data:
Matarvalsdiameter 32 mm
Fräs
Slaglängd
Plan & Rikthyvel
Max Hyvlingsdjup 2,5 mm
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt
in/
Motor 2,2 kW 3-fas 400 Volt
Såg
Varvtal 3500/5500/7000 rpm
ut 85 mm
Hyvel bredd 250 mm
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt
Spindel diameter 30 mm
Slaglängd Höger/vänster 140 mm
Planhöjd 180 mm
Varvtal 4050 rpm
Vertikal rörelse spindel 130 mm
Max rörelse upp/ner 80 mm
Riktbord 1050x250 mm
Sågdjup 90° 65 mm
Max verktygsstorlek diameter
Spänning 400 VAC
Planbord 600x250 mm
Sågdjup 45° 45 mm
140 mm
Ljudnivå <80db
Matningshastighet 8 m/min
Klinga diameter 250 mm
Max verktygsstorlek höjd 100 mm Förpackningsstorlek (lxbxh)
Varvtal kutter 4000 rpm
Bordsstorlek 1200x840
Långhålsborrsbord
1300x1130x1010 mm
Hyvelstål antal 3 st
(1080) mm
Chuckkapacitet 16 mm
Vikt: 370 kg
Kutterdiameter 75 mm
Slaglängd justerbord 1400 mm
Bordsstorlek 160x368 mm
Spånsugar till specialpris!!!
Spånsug DUAB FM230-L1
Smidig mobil 230 volts 1-fas effektiv DUAB-spånsug av
industrikvalitet med säck av tyg på översidan och säck av
plast på undersidan. Monterad på hjulstativ, vilket gör
den lätt att flytta. Levereras med spånsugslang
diamater 100 mm, längd 750 mm samt adapter
för golvsugning. En maskin som passar till sågar,
putsmaskiner och hyvlar med max hyvelbredd
på 260 mm.
Mobil kraftig spånsug av industrikvalitet med
säck av tyg på översidan och säck av plast på
undersidan. Monterad på hjulstativ, vilket gör
den lätt att flytta. Tömningav uppsamlingssäcken
sker lätt med ett handgrepp. En industrispånsug
för både yrkesbruk och hemmafixarn.
DUAB:s kombinerade panelsåg och vertikalfräsmaskin med 2 motorer. Levereras med rejält justerbord av
aluminium som löper på två geidrar för högsta precision,. Ljusterbordet används både till sågen och
som tappsläde till fräsen. Sågbord och fräsbord är tillverkat i planslipat gjutjärn och stativet
är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa stabilitet. Bägge funktionerna är försedda
med spånstos för anslutning av 100 mm sugslang.
DUAB C5-260H
TS 250
7.196:-
VI SKOGSÄGARE 5/12
3.100:-
Tekniska data:
Motor 400 V 1,5 kW/2 hk
Max Såghöjd 200 mm
Max sågdjup 375 mm
Längd sågblad 2950 mm
Hjuldiameter 400 mm
Sågbord geringsbart 45°
Bordsstorlek 500x395 mm
Totalhöjd 1760 mm
Vikt 137 kg
DUAB PM250-30 Såg & Fräs
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt
Varvtal sågklinga 4050 rpm
Varvtal ritsklinga 6300 rpm
Sågdjup 90° 65 mm
Sågdjup 45° 45 mm
Precisioncirkelsåg industrimodell, med dragfunktion för
klinga. Bordet är av gjutjärn med spår för geringsutrustning.
Klingan är geringsbar samt höj/sänkbar. Justerbord av
aluminiumprofiler. Bordet är försett med teleskoparm.
Sågen levereras komplett med justerbord, teleskoparm,
klyvanhåll med mm-skala och geringsanhåll enligt bild.
250 mm HM-klinga ingår. Stativ av kraftig lakerad stålplåt.
Passar proffs som amatör.
9.700:-
Tekniska data:
Motor 230 V 0,75 kW/ 1 hk
Max såghöjd 165 mm
Max sågdjup 345 mm
Längd sågblad 2490 mm
Bladhastighet 2 st 440/900 m/minut
Hjuldiameter 350 mm
Spånstos 100 mm
Sågbord geringsbart 45°
Bordsstorlek 400x548 mm
Totalhöjd 1710 mm
Vikt 70 kg
För fler modeller av Bandsågar
- besök vår hemsida!
Tekniska data:
Plan & Rikthyvel
Motor 2,2 kW 3-fas 400 Volt
Hyvel bredd 310 mm
Planhöjd 180 mm
Riktbord 1285x310 mm
Planbord 600x310 mm
Matningshastighet 8 m/min
Varvtal kutter 4000 rpm
Hyvelstål antal 3 st
Kutterdiameter 75 mm
Tekniska data
Precisionscirkelsåg
Precisionscirkelsåg med stomme i kraftig stålkonstruktion och
arbetsbord i gjutjärn. Sågklingan höjs- och sänks via skruvspindel och ratt. Gering av sågklingan via gjutjärnsgejder och
ratt. I standardutrustningen ingår justerbord med kullagrad
släde, 2 st sidobord, bakre förlängningsbord, klyvanhåll,
geringsbart anhåll, spänntving, spånstos 100 mm. Klingskydd
med stos samt slang för anslutning till spånsug. Levereras
med sågklinga HM och diverse nycklar.
Kraftig trefas 400 volt bandsåg golvmodell som passar de flesta behov.
Stabilt utförande, kraftig svetsad
stålkonstruktion. Välbalanserade
gummibelagda aluminiumgjutna hjul
med dammtäta kullager. Sågbord
i gjutjärn som är geringsbart 45°.
Kraftig anhåll med stabil låsning.
Bandsågen är utrustad med rejäl
bladstyrningsanordning för stabil styrning
av sågbladet.
KOMBIMASKINER Vi lovar dig en prisvärd investering!
Såg
5.700:-
fler modeller av Plan- och
Rikthyvlar - besök vår hemsida!
DUAB MJ2325C
7.600:-
Bandsåg DUAB HBS400
14” bandssåg. En rejäl kraftig såg som passar
de flesta behov. Stabilt utförande med kraftig svetsad stålkonstruktion. Välbalanserade
gummibelagda hjul i aluminium med dammtäta kullager. Sågbord i gjutjärn, geringsbart
45°. Rejäla bladstyrningar (kullager).
Levereras med geringsanhåll, klyvanhåll,
stativ och sågblad. Sågen
är försedd med 100 mm
spånstos för utsug.
Med 3 motorer och fem funktioner; cirkelsåg med ritsklinga, vertikalfräs, plan- och rikthyvel
samt långhålsborrning. Levereras med rejält justerbord av aluminium som löper på två geidrar
för högsta precision, långhålsborrbord med borrchuck. Ljusterbordet används både till sågen
och som tappsläde till fräsen. Sågbord, fräsbord, långhålsborrsbord samt rikt- och planhyvelborden är tillverkat i planslipat gjutjärn och stativet är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa
stabilitet. Alla funktioner är försedda med spånstos för anslutning av 100 mm sugslang.
Dimensioner och vikt
Mått (lxbxh) 1600x890x890
mm
Förpackningsstorlek (lxbxh)
1680x770x1070 mm
Vikt 440 kg
Vikt med emballage 530 kg
Max planhöjd 180 mm
Max hyvlingsdjup 5 mm
Max arbetsbredd 250 mm
Mått (lxbxh) 1085x485x820 mm
Förpackningsstorlek (lxbxh)
1150x530x950 mm
Vikt 148 kg
!
Fraktfritt
Bandsåg DUAB BAS 350
DUAB C5-310
Höger/Vänster 170 mm
Höj/Sänkbart 130 mm
Mått 460x200 mm
DUAB ML392B
Tekniska data:
Motor 400 V 2,2 kW/3 hk
Riktbord 1050x250 mm
Planbord 600x250 mm
Varvtal kutter 4000 rpm
Antal stål i kuttern 3 st 250x30x3 mm
Kutterdiameter 75 mm
Matarvalsdiameter 32 mm
Matningshastighet 8 m/min
För
Samtliga maskiner
från
DUAB levereras med
gällande CE-normer!
Köp era maskiner av oss till oslagbara priser. Egen import bäddar för rätt prisbild. Vi kan maskiner och ger
teknisk rådgivning, dimensionering samt utför montage och drifttagning av utrustningen. Vi har egen service och reparationsverkstad samt tillhandahåller reservdelar, vilket borgar för god service även efter köp.
Fraktfritt!
22.900:-
10.396:-
Vertikalfräs WS90-30A
Fler modeller av Vertikalfräsar på hemsidan
Smidig effektiv vertikalfräs med bord i gjutjärn och stativ i svetsad stålkonstruktion. Justerbara anhåll. Spånstos 100 mm. Standardspindel 30 mm, höj/sänkbar,
levereras med tappsläde. En fräsmaskin för skolor, mindre snickerier och fritidssnickaren som tar lite plats i snickarverkstaden.
Tekniska data:
Rörelse spindel 90 mm
Motor 400 V 2,2 kW/3 hk
Spindelhastighet 3500/7000 rpm
Bordstorlek 695x555 mm
Mått lxbxh 800x740x1150 mm
Spindeldiameter 30 mm
Vikt 195 kg
7.196:-
47
TIMMERMATARE
Håll värmen!
Värmecentraler
Andra produkter:
Från
Större matarbord
Längdtransportörer
Sorteringslinjer
Sågintag
Stockvändare
Pris
Hydraulaggregat
Automation
små timmermatare till stora anläggningar
Nyhet!
Stockbord 15 ton
59 400:- exkl moms
kompletta 30 kW-2 MW inklusive bränsleförråd på 11-100 m3
där du bestämmer modell och färgsättning efter din miljö.
SPECIALIST PÅ TIMMERHANTERING
Logcon Hortinorr ab
Veto har mer än 50 års erfarenhet av bioenergi. Det självklara valet för dig som vill
ha frihet att välja bränsle.
Raka sågstockar som krokiga vedstockar.
Vi matar dem en och en, 5-70 cm grovlek
SÅGVERK, PAPPERSBRUK, BRÄNNVED
Logcon Eesti Oü
Tel 070-652 38 18
+372-566 144 05
www.logcon.se
[email protected]
Komplett med förråd
VETO 8
Brännaren med
större bränsleförråd, 8-11 m3 Effekter 40-120 kW med
kraftig matarskruv
som går att förlänga
upp till 4 m från förrådet. Matning med
fjäderomrörare.
Ett urval av våra objekt:
Hyssna nära Göteborg
6H¿OPHUQDSnYnUKHPVLGD
Bygga själv
Fjäderomrörare Den optimala
lösningen för dig som vill nyttja en
EH¿QWOLJE\JJQDGVRPÀLVI|UUnG
9nUDLQPDWQLQJDUNODUDUDYÀLVXSS
till 75 mm fraktioner! Kan byggas
in även i rektangulära eller runda
utrymmen. Vi hjälper till med att rita
upp din anläggning.
Välskött skogsfastighet på 50 ha.
Högt virkesförråd med stor värdetillväxt.
Biobränslepannor
upp till 1 MW komplett med automatisk
sotning, askurmatning, cyklon, rökJDVÀlNWPPDOOW
efter era önskemål
Återförsäljare
FALKENBERG Glommens Rör & Mek 0346-925 50, 070-544 32 18
GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40
JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservice AB 036-31 32 40
KALMAR FS Effektvärme AB 0480-47 33 86
KARLSTAD Solbergagård, 070-646 36 64
KUNGÄLV Johnssons El 0303-540 11, 070-541 63 96
LINDESBERG Lindesbergs VVS AB 0581-836 40, Fax: 0581-808 80
LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41, 070-394 30 58
LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-29 61 60, 070-674 09 97
SUNDSVALL KA Driftteknik AB 0696-303 50
SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-34 01 97
ULRICEHAMN Ulricehamns Rörtjänst 0321-100 60, 070-531 79 89
VINGÅKER Ving BioEnergi Mälardalen AB 070-834 03 90, 070-642 40 12
VÄXJÖ STV i Växjö AB 070-325 82 05, 070-325 01 00
ÅRE Attacus Stål & Smide AB 0640-410 91
ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA Bygg HB 070-329 36 07
Vi visar vägen...
till en lyckad försäljning!
Bo Pettersson
Uppsala
018-374 375
Björn Målsäter
Uppsala
018-374 375
Tor Sigfridsson
Falköping
0515-72 16 30
Anders Nyhlén
Borås/Varberg
0320-395 20
Örjan Hansson
Jönköping
036-440 04 05
Anders Nilsson
Hässleholm
0451-824 00
Gunnar Grenholm
Hudiksvall
0650-74 33 43
Anders Jonsson
Lidköping
0510-604 10
Mikael Rydén
Hässleholm
0451-824 00
Johan von Arnold
Nyköping
0150-300 05
Bengt Folkesson
Ronneby
0457-178 35
Specialisterna på jord och skog!
GENERALAGENT I SVERIGE
PROFESSIONELLA EGENDOMSMÄKLARE NÄRA DIG!
www.energiteknik.net
48
www.egendomsmaklarna.se
VI SKOGSÄGARE 5/12
Skogsplantor
Gran, tall, lärk m m
plantering, markberedning o röjning
!"# $ %& '( )&) *+ % ,(-$ ./
070-3991826
spar annonsen
0!(
Alboga Träteknik
Bandsågverk TTM från
Drozdowski och Wimmer
Ramsågverk Drozdowski.
Kvalitét, utbildning, kompetens, support ingår alltid.
) $* %+ ##!
www.albogatrateknik.se
Henrik Dolk tel 0705-3124 18
Info och video på
www.lotico.se
!
Stångsåg
"#
$
Längder:
1.30, 2.0 och
3.0 meter.
Avgas-,
buller- och
vibrationsfri!
Tel. +46 (0)414-242 60
EN INVESTERING I RÄTT OCH
ROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR
DU ALDRIG!
!
"
# $$
Proffsverktyg från Pellenc
Selion stångsåg passar till
mycket inom skogsbruket. Att
röja i rätt tempo, göra bra stamval, bra stamkvistning, inte
stressad av sågen. Röja utmed
åkerkanter o beten, göra körvägar för lastbil o sko- t a r e .
Toppa tallar och lövträd till viltbetningsmat.
I röjningar med långa
gångavstånd är denna elröjsåg att föredra. Kraftfullt
litiumjon-batteri med lång
driftstid.
% &# '&
&( Skördaraggregat
BJM 350
MADE IN
SWEDEN
Combikran
Skogs-Olle 40
för traktor och vagn
360° sväng, Runtomsvängade Rotator, Räckvidd:
4m, Kan utrustas med
grävskopa.
1
1''(. (( , .
%&"$
'( ( )
( *( )
+( ,'( )
"- ',. )
" (( "- ,. )
" ,(( (( "01 " "
)3
2
-( "01 2
415
Stoker
$$ "$
33 " " +633
För uppvärmning av villa,
verkstad, industrin, stall, osv. Kan
eldas med spannmål, flis, pellets,
spån mm Finns i flera storlekar
24-450kW. TÜV märkt och
CE cerƟfierad.
Kontakta oss för mer information!
Industrigatan 3, Grästorp
Tel: 0514-10505
www.sonnys.se
VI SKOGSÄGARE 5/12
Tel 0528-700 00
kväll 0528-700 11
www.bjmmaskin.se
/ " ! "" $
$ 49
Lotin
RÅGÅNGSSTOLPEN MED MÅNGA
ANVÄNDNINGSOMRÅDEN!
FŠllorsedan1993
WWW.LOTIN.SE 0380-261 64
Dåligt markerade fastighetsgränser försvårar och fördyrar allt arbete i
skogen. Se därför över och rusta upp
fastighetsgränserna nu, medan de
gamla markeringarna syns.
Snabb - Säker - Effektiv
Ny knivdesign
och nytt längdregleringssystem
1m3/min
Ny effektiv utmatningstransportör
För mer
information
ring oss på
0371-510910
in
al
KEBAstolpen
finns numera
i 2 utföranden.
Or
ig
en
lp
lp
en
Lit
e
st
o
sto
BA
Vedprocessor
KE
BA
Helautomatisk
NYHET!
Vedhantering!
Perfekt som:
-Rågångsstolpe
-Markering av basväg
-Elstängselstolpe
-Snöstolpe
-Markering av
vandringsled
-Markering
av jaktpass
KE
II—
I
—
Nyhet
KEBAstolpen Lite
Ny lättviktsstolpe i
glasfiberarmerad plast
som lätt kan bäras med
i skog och mark.
KEBAstolpen Original
En beprövad och rejäl
stolpe tillverkad i en
kombination av galvat
stål och plast.
Vednätsäckar
till EUR pall, 40, 60 L
Prisex: 40 L packlåda
+
1 000 nätsäck 3 200:även storsäckar
Tel 0410-33 10 55
0708-40 11 33
www.ino-q.se
Lågt effektbehov
Passar alla traktorer
$9(67$9$*1(1
Även lämplig
för sågytor
Lägg långved på inmatningstransportören. Maskinen sköter
resten. Matar in, kapar/klyver och lastar.
Allt medan du lägger på ny långved
yr
rosch
För b mation
r
o info
ZZZDYHVWDYDJQHQVH
7LOOYHUNDGL$YHVWD
När du vill fiska,
ta reda på vilka
regler som gäller
innan du kastar ut
reven.
Dahlberg Maskin AB
Tel 0612-503 62
Hydraulvinsch
$YHVWD06$YHVWD06
Avesta
MS 3.4
79 000:Avesta MS 38
95 000:$YHVWD06$YHVWD06
Avesta
MS 4.2
99 000:Avesta MS 48
115 000:-
Lär dig mer om
Allemansrätten
www.naturvardsverket.se
Dragkraft 1400/1700/2200 kp.
Manuell och radiostyrd.
Enkel montering på alla kranar.
Växellåda
Växellåda med upp, nerväxling eller
enbart som vändlåda till t ex såverk
fläktar, vattenpumpar, generatorer
m m upp till 100 kW.
Hydraulsystem
Pump med växellåda.
Slangsatser och tankar.
Kugghjuls- och kolvpumpar.
Flöde upp till 240 l/min.
6H)LOPHURFKKHODVRUWLPHQWHWSnZZZDYHVWDYDJQHQVH
Se Filmer
och hela sortimentet på www.avestavagnen.se
$YHVWD9DJQHQ$%+|JEROHGHQ$YHVWDWHO
Avesta-Vagnen
AB, Högboleden 47, 774 61 Avesta, tel 0226-763 000
VEDHANTERING
Gör jobbet lättare!
s
s
s
s
45 års erfarenhet av hanteringsutrustning.
Nu även småskalig hantering.
Kraftiga konstruktioner och flexibla lösningar.
Stegmatare, lagringsbord mm.
Stöd vårt
Östersjöarbete!
Hydraulik
Hydraulik
Ergo el prop spak med inbyggd
Kranventiler
manuella
förstärkare, kan
ersätta
andra spakar.
servohydrauliska
eller
El prop kranventil
elproportional.
max flöde
Kylare
och80L
filter. Slang och kopplingar.
med ställbara chocker
från
cén
c
d
u
S
Woo
a
i
m
Tel. 0502-175 40
Fax. 0502-145
El
Tel.s 0502-175
40 s 21
Fax. 0502-145 21
Hjälp oss arbeta mot övergödning,
utsläpp och överfiskning så att vi
får behålla livet i havet.
Bli medlem eller skänk en gåva!
Läs mer på:
www.naturskyddsforeningen.se
www.ipab.se www.ipab.se
s [email protected] [email protected]
Tel 0381-710 10 | www.weimer.se
50
VI SKOGSÄGARE 5/12
Jaktarrende sökes
Mönsterkedjor med
eller utan pigg för
skog och snöröjning.
Arrende sökes i
Falun/Borlänge/Hofors/
Hedemora med omnejd av skötsam jägare.
Jan Lindblom
0709-733 333
VEDPANNA
Molle
45 kW
Ring oss för mer
information eller
gå in på vår hemsida.
Griper M
Universal
Griper X
26.000:inkl moms
Mollepannan AB
Acktjära 2209, 821 91 Bollnäs
Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52,
fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se
Tel. 0476-52135
E-post: [email protected]
Anders Bil & Maskin AB
Tel 0495-202 80, 070-606 12 23
www.anders-bilmaskinab.nu
Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant
Väggrindar och skyltar
Ecosågen
Twin 400
400 XL
Ecosågen Twin
Mobilt eller stationärt enmanssågverk
“Quattro”
Ny sågenhet!!
4 sågklingor
ntverk
!"
Skopor, pallgafflar och kranbommar
säljes till fördelaktiga priser.
www.nyvab.se
343 90 ÄLMHULT
Miljögodkänd
50 cm.
vedlängd
Ring oss vid köp av traktorer,
maskiner eller griplastare
Inbyggt ka
Se Video på vår
NYA
www.ecosagen.se
Se Video påHEMSIDA
vår hemsida
www.ecosagen.se
Tillbehör:
NYHET!
Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd
Datamåttställare
Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm
Tel 0499-102 41
RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE
070-244 75 40 www.ecosagen.se
Bandsågverkgoch utrustningg för småskalig
timmersågning
g
g g
7BSKFEBH
GÌSUWÌCBSO
J4WFSJHF
EJBCFUFT
UZQ
Sträck på dig!
Sträck på dig!
Hälsovästen stödjer och tränar effektivt upp
din hållning och ryggmuskulatur under
promenaden,
joggingrundan
eller medan
du
Hälsovästen
stödjer
och tränar effektivt
upp din
arbetar. och ryggmuskulatur under promenaden,
hållning
joggingrundan eller medan du arbetar.
Patenterad
Motverka ryggproblem
½WFSCBSOPDI
VOHEPNBSJ4WFSJHF
GÌSEJBCFUFTWBSKFÌS
'PSTLBSOBGÚSTÚLFSUB
SFEBQÌPSTBLFSOB.FE
TUÚSSFSFTVSTFSHÌSEFU
BSCFUFUTOBCCBSF
4UÚEEJBCFUFT
GPSTLOJOHFOHFOPN
FUUCJESBHUJMM
%JBCFUFTGPOEFO
o4UJGUFMTFO4WFOTLB
%JBCFUFTGÚSCVOEFUT
'PSTLOJOHTGPOE
Flera Modeller
Nytt utförande LT10
35.000:- + moms
aaaaa
Effektiv
Snygg hållning
Bäst i test
Amelia nr5 2012
Hälsovästen
R
K99
För mera information kontakta:
695:-
895:Level 1
Level 2
www.halsovasten.se 044-590 00 00
Buskröjningsaggregat
för grävmaskiner m m
MEKWOOD AB
Hammarbyvägen 247
812 41 Gästrike-Hammarby
Tel 0290-151 65
e-mail: [email protected] - www.mekwood.se
Medle-Röjaren MR 1200
1(
XXXEJBCFUFTGPOEFOTF
VI SKOGSÄGARE 5/12
Agne Eriksson AB
Medle 248 931 98 Skellefteå
Tel/fax 0910-77 03 11
www.agneeriksson.se
51
HJO-B
U
Vad sa dom
på Rapport
i går kväll?
LTEN
Tel: 0142-422 00
0503-153 11
Fax: 0142-422 01
Det blir svårare att hänga
med när man börjar höra lite
dåligt. Ring Hörsellinjen
www.hjobulten.se
Förädla Ert virke på Kara sågverksmaskiner.
Vänd Er med förtroende till oss!
Plan- & släntklippare
- en av marknadens kraftigaste!
Vi har lösningen för Er, kontakta oss!
Läppeställaren AB
Dahlberg Maskin AB
Läppe, 643 95 VINGÅKER
Frök 1671, 870 52 NYLAND
Tel 0151-601 65, 070-659 46 70
Tel 0612-503 62, 070-605 56 53
KARA Finland Tel +358 2 436 0500 Fax +358 2 438 3984
www.kara.se
0771-888 000.
www.horsellinjen.se
Hörselskadades Riksförbund
Hörselskadades
Riksförbund
Din leverantör av trailers för
enterprenad, lantbruk och lastbil
Osma DHL finns i 160,
190 och 220 cm arbetsbredd.
Kanske inte billigast men bäst.
3 års garanti på slagorna. En universalmaskin som används till ALLT.
Tel 0372-710 03,
070-215 50 96
www.sydprodukter.se
COMBITRAC
Enkel transport i svår terräng
Skogsmaskintrailer
t Hydraulisk drift.
t Hondamotor.
t Steglöst reglage
för riktning fram/bak.
Combitrac är en driftsäker och stabil maskin för dig som
behöver draghjälp under jakt eller annan transport.
Combitrac kan anpassas efter dina behov och önskemål.
Längd 13 900 mm
Bredd 2 600 mm
Höjd 500 mm
Lastkapacitet 30 alt 35 ton
Styrande axlar
Fjäderassisterade ramper
Övre Ämnebodav. 39-30, 376 92 Svängsta
Tel. 0454-572 001
[email protected]
Hansatorpsvägen 6, 341 32 Ljungby | Tel. 0372-828 88
www.combitrac.se
52
VI SKOGSÄGARE 5/12
NAMN & NYTT
Ki€d\[Xkk`kp[
G
å trämässan i Göteborg lanserades begreppet Wood Punk
i en utställning. Upphovsmannen Stefan Nilsson på Trendgruppen vill visa trä med mer attityd.
Vi är vana vid trä som vackert, formskönt och i trämöbler av
hög kvalité.
Wood Punk vänder på perspektivet och vill vara lite råare,
vildare och upproriskt. Ungefär som punkmusiken.
Foto: Pär Fornling
Mikael Löfström har gjort
lampan som också visades på
Milano-utställningen.
Träull och cement (Träullit)
i ny form och färg. Plattorna
används för att dekorera och
dämpa ljudet.
En ljusstake
av Jan Fagers
representerar Wood
Punk.
Malin Kent har gjort en stol i färskt trä. Genom att träet krymper blir konstruktionen stark utan vare sig lim eller skruvar.
E€kk`gj
C`kX`ek\g‚Y€i\e
■ Enligt folktron finns ett
samband mellan mycket rönnbär och en kall vinter, men det
stämmer inte enligt Ulf Spelens
vid Umeå universitet.
– Rönnen följer normalt en cy-
Bfejk
g‚m€^
Dekorerad
flisbil.
Här, från boet, ser man avverkningen.
Foto: Johan Bohlin.
■ Under det senaste
året har flera av Norra
Skogsägarnas personbilar och lastbilar fått
ansiktslyftningar. Nu har
denna bildesign till
Svenska PublishingPriset i kategorin för
dekorlösningar. Om det
blir något pris avgörs vid
galan den 14 november.
{iebfccg‚
Xmm\ibe`e^\e
Fortsatt chans till fina vinster
■ Lämningstiden för korsordslösningarna i förra tidningen råkade
bli lite senare än planerat (5
november). Det innebär å andra
sidan att det fortfarande finns
VI SKOGSÄGARE 5/12
■ Mats Helge,
kel som innebär att vartannat år
ger trädet mycket bär och vartannat lite. Det finns inget som
pekar på att man med hjälp av
rönnen kan förutspå kommande
vinterväder, säger Ulf Sperens.
chans att vinna något av priserna.
Om ni inte redan löst och skickat
in korsordet går det alltså
fortfarande bra.Vinnarna
publiceras i nästa nummer.
■ I Kil utanför Värmland finns
häckande örnar. När Moelven
avverkade skogen bad man
Johan Bohlin på länsstyrelsens
om råd.
– Det är första gången en
avverkning sker vid ett örnbo
och därför är det väldigt svårt att
veta hur många träd örnarna vill
ha runt omkring sig för att de ska
känna sig trygga. Ett område på
100 meter ser ut att räcka, säger
han.
mer känd som
”Mats på höjden”, är en aktiv
småländsk skogsägare. Han föreslår att vi publiMats på
cerar adresser
höjden ger
till bra webb-sitips.
dor och bidrar
själv med en lång lista favoriter.
Här är fem av dem:
✔ Kunskap: www.skogforsk.se/
sv/KunskapDirekt
✔ Lövträd: www.lovtrad
foreningen.se/
✔ Debatt: www.skogsforum.se/
✔ Masur: www.masurplantor.
se/
✔ Ekar: www.ekframjandet.se/
Hör gärna av er med fler egna
favoriter. Det går bra att maila till
[email protected]
■ Henrik Jönsson är ny vd
för Norrskog Wood Products
(NWP). Han har varit anställd
på NWP sedan 2003 och har
sedan 2005 varit platschef för
sågverket i Sikås.
Han efterträder Jonas
Bengtsson.
53
É
KRÖNIKA
=Xd`ca\jbf^jYilb\kj
]i[\cXibfdd\iY€jkk`cc
j`ei€kk`elmXiXe[\
jbf^jgfc`k`b
;X^\ejgfc`k`b_‚cc\i
?
öst i fjällen, med björkarnas olika
gula nyanser, myrarnas skiftningar mellan grönt och gult och
dvärgbjörkens klara röda färg, är en
enastående vacker tid. Lägg därtill älgjakt och man har en naturupplevelse långt
utöver det vanliga.
Dagarna på fjället och i skogen ger
också tid för eftertanke och reflektion.
Efter fyra månader som ordförande för
LRF Skogsägarna och en intensiv debatt
om den svenska skogen, vad den ska
användas till och hur den ska brukas
infinner sig följande funderingar.
QQQ
I den pågående skogsdebatten verkar
vissa aktörer tro att det pågår en ny
skogsutredning. Vad jag vet är så inte
fallet. Den pågående miljömålsberedningen har förvisso i uppdrag att lämna
förslag på nya långsiktiga miljömål. Ur
detta arbete kan det kanske komma förslag på justeringar i skogsvårdslagen. Sådant är dock just justeringar och inte en
ny skogspolitik.
QQQ
Om det ändå, rent hypotetiskt, skulle
pågå en skogsutredning så skulle dagens
debatt om skogsbrukets miljöhänsyn
behöva kompletteras med fler aspekter.
Det handlar inte minst om skogens
betydelse för ekonomi och sysselsättning,
för energiförsörjning och för att lösa
klimatutmaningarna.
Debattörerna skulle då också tvingas
förhålla sig till det faktum att redan i dag
kan skogsråvara ersätta många av de
produkter som baseras på olja. I framtiden får vi se ännu fler områden där produkter från skogen ersätter fossilbaserade
och resurskrävande material.
Nästa led i den tanken är att fundera på
om vi verkligen kan underlåta att fullt ut
nyttja den stora potential som skogen
54
utgör för att få fram förnyelsebar råvara
till alla klimatsmarta produkter. Om
samhället ska kunna ställa om till en
hållbar utveckling och grön ekonomi
duger det inte att lyfta ut en aspekt –
miljö i form av biologisk mångfald – och
ägna all uppmärksamhet åt detta.
QQQ
Med detta sagt ska vi dock inte bortse
från att vi fortfarande kan bli ännu bättre
på miljöhänsyn inom vissa områden.
Körskador och hänsyn till vatten är ett
sånt exempel. Du som är skogsägare
missar väl inte den nya studiekampanjen
Skogens Vatten som startat i höst?
Det är också viktigt att vi som brukar
skogen ställer krav på den hänsyn vi vill
ska tas vid avverkningar. Vi får då också
vara beredda på att ta en eventuell
kostnad för exempelvis risning av
stickvägar och flyttbara broar.
Låt oss visa att vi lever upp till en
skogspolitik med frihet under ansvar.
QQQ
Det är med stor förväntan och tillförsikt som jag har tackat ja till uppdraget
som ordförande för den svenska skogsägarrörelsen. Jag är trygg i förvissningen
om att vi i våra led, bland medlemmar,
förtroendevalda och anställda, har en
guldgruva av kunskap och engagemang.
Familjeskogsbrukets stora styrka är att
vi består av människor av kött och blod
som brukar våra skogar med sikte på och
ansvar för kommande generationer.
Därför kan vi stå trygga och raka även
när debattens vågor går höga runt
omkring oss.
QQQ
Nyligen var jag i Rovaniemi i norra
Finland på möte med Nordiska Skogsägarorganisationernas Förbund (NSF).
Vi har i NSF ett mycket värdefullt
samarbete med våra nordiska grannar. En
gång per år träffas vi i en bredare krets av
både förtroendevalda och tjänstemän för
att dryfta frågor av gemensamt intresse
för nordiskt familjeskogsbruk. När jag
talar med mina finländska kollegor så får
jag många frågor kring den svenska
modellen. De är nyfikna på hur vi gör
eftersom Finland är på väg att lämna en
skogspolitik som ganska snävt reglerar
hur en skogsägare får bruka sin skog till
förmån för en ny, mer avreglerad politik
som ger skogsägaren större valfrihet.
QQQ
Länder i vår direkta närhet, liksom
länder på andra sidan jorden, tar den
svenska modellen med frihet under
ansvar och familjeskogsbruk med starka
skogsägarorganisationer som förebild när
de reformerar sitt skogsbruk.
Själva insåg vi också för 20 år sen, när
vi lade om vår skogspolitik, att frihet
under ansvar är bättre än tvång och
detaljregler. Nog är det märkligt att vi då
i Sverige i dag har fått en debatt där vissa
högljutt kräver att vi ska tillbaka till det
tänkande som vi själva lämnat och andra
nu är på väg att
lämna.
Familjeskogsbrukets fördelar
kommer bäst till
sin rätt i nuvarande skogspolitik, som har frihet under ansvar
som bärande
tanke. Det har
gjort Sverige och
svenskt familjeSven Erik
skogsbruk till ett
Hammar
föredöme
Skogsbrukare
internationellt
och ordförande
och det ska vi
i
LRF
Skogsägarna
fortsätta vara.
VI SKOGSÄGARE 5/12
AS FORS MW
Marknadens mest sålda skogsvagn!
Vår 9- och 10-tons skogsvagn är marknadens mest
ben är det stabila och pålitliga vagnar med mindre
sålda. Modellerna bygger på samma chassi med den
benägenhet att tippa. Skillnaderna mellan vagns-
unikt följsamma vagnen på grund av ramstyrning-
modellerna ligger främst kring däck och boggi där
ens konstruktion med styrningens ledpunkt bakom
10-tonsvagnen försetts med 500-hjul (mot 400-hjul på
grinden. Tack vare konstruktionen med kraftiga stöd-
9-tonsvagnen) och en något kraftfullare boggi.
Reglageval
Belysning
Broms
FARMA erbjuder marknadens bredaste sortiment av reglage till din FARMA
kran. Vi har allt från en rad flerspaksalternativ, el proportionalstyrning,
hydraulservo till vårt mesta sålda
reglage – el on/off reglage som är ett
lättviktspaket med en vikt på endast
10,5 kg.
Många önskar belysning på vagnen
men irriterar sig på de fasta lösningar
som marknaden erbjuder då dessa
oftast är i vägen i arbetet. Hos oss finner du ett invikningsbart bakljus som
du enkelt fäller in och skyddar vid
arbetet. Samtliga modeller kan utrustas men vissa kräver en förlängningsbanke.
I många länder är det ett lagkrav med
broms på skogsvagnar. FARMA erbjuder för den som så önskar skiv- eller
trumbroms på två eller fyra hjul på
samtliga FARMA modeller. Till skillnad
mot skivbromsen kräver trumbromsen regelbundet och noggrant rengöringsunderhåll.
Vi har marknadens bredaste tillbehörssortiment. Läs mer på www.forsmw.com.
Alla priser exkl. moms och frakt.
FARMA NORDEN AB
Fabrik: E-mail: [email protected]
www.forsmw.com
Information försäljning:
Carl-Erik Åkesson 0550-102 58.
Göran Carlsson 0224-774 40.
Teknisk support
och reservdelar:
011-165 770.
Produkterna säljes via auktoriserade
återförsäljare för närmare information
se hemsida www.forsmw.com
Vi förbehåller oss rätten till ändringar av
specifikationer samt pris utan föregående
information.
POSTTIDNING B
VI SKOGSÄGARE
Box 78
685 22 Torsby
Håll värmen i vinter
‡7DUJURYDWUlGGLDPHWHUPP0DQXHOO
HOOHUNUDQPDWDG
‡7YnNUDIWLJDLQPDWQLQJVUXOODU
.
‡0DVVLYWXQJKXJJVNLYDPHGPPGLDPDWHU
‡)\UDNQLYDUJHU|NDGNDSDFLWHW
‡$QWLVWUHVVDXWRPDWLVNDQSDVVQLQJDYLQPDW
QLQJHIWHUEHODVWQLQJHQSnURWRU
‡3DWHQWHUDWWRWDOV\VWHP±ÀLVXWDQVWLFNRUPHG
SHOOHWVVnOOPPWLOOYDOSnYLVVDPRGHOOHU
trejon.se
PC942
..................................
108.500:exkl. moms
Traktordriven, träddiameter 27 cm, huggskrivans diameter
942 mm. Kraftaxel m. frihjul och lamellkoppling ingår.
Rek. utpris 120.500:-
Blekinges Län: Karlskrona 0455-596 00, Mörrum 0454-505 76 Dalarnas Län: Hedemora 0225-125 70, Leksand 070-563 45 95, Borlänge 070-343 02 26
Gotlands Län: Visby 0498-65 45 00 Gävleborgs Län: Hudiksvall 0650-948 55, Bollnäs 0278-355 06, Kungsgården 0290-381 15 Hallands Län: Falkenberg 0346-71 54 00, Ängelholm 0431-41 56 00 Jämtlands Län: Östersund 063-13 44 50 Jönköpings Län: Jönköping 036-37 41 10, Vetlanda 0383-564 40,
Smålandsstenar 0371-318 63, Tranås 0140-500 37 Kalmars Län: Vimmerby 0492-100 75, Färjestaden 0485-50 35 00 Kronobergs Län: Växjö 0470-74 40 10, Älmhult
0476-533 00 Norrbottens Län: Luleå 0920-700 80 Skånes Län: Hässleholm 0451-140 75, Ö:a Sönnarslöv 044-33 10 87, Hörby 0417-125 05, Tomelilla 0417-125 05
Södermanlands Län: Södertälje 08- 550 60 490, Eskilstuna 0221-182 75, Björkvik 0155-714 40 Uppsala Län: Heby 0224-315 50, Hjälstaby 0171-47 55 60, Uppsala
018-10 21 30 Värmlands Län: 6XQQHcUMlQJ.DUOVWDG6lIÀHVästerbottens Län: Skellefteå 0910-140 80,
Vännäsby 0935-399 30 Västernorrlands Län: Örnsköldsvik 0660-25 20 90, Timrå 060-52 78 70 Västmanlands Län: Västerås 021-15 16 00, Köping 0221-182 75
Västra Götalands Län: Åsarp 0515-831 05, Dingle 0524-405 01, Brålanda 0521-57 57 30, Uddevalla 0522-999 50, Göteborg 031-58 31 20, Mellerud 0530-511 85,
Sollebrunn 0322-837 50, Vara 0512-241 27/28, Skövde 0500-42 41 61/62/63 Örebros Län: Kumla 019-57 80 00 Östergötlands Län: Mantorp 0142-217 00,
Söderköping 0121-120 95
Följ oss: