Transcript Hon startade eget f retag

Nr 2
2013
En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms
J\imX
dfkfij‚^\e
-j`[fi
EXkli
g‚
df[\k
Iae`e^1
DXjjfiXm
k`gj
Klj\ecXggXi^ifi
d\ccXe^iXeXieX
A\eepm‚^X[\jk\^\k
?fejkXikX[\
succé
\^\k]i\kX^
Hur smidig vill du ha
din gallringsskotare?
Minst plats tar förstås John Deere 810E. Ett annat mycket smidigt alternativ är
11-tonsskotaren 1010E i extra kort utförande. Det är en 1010E med den speciƟNDWLRQHQVRPYLVDVS§ELOGHQ
)¸UGLJVRPYLOONRPELQHUDK¸JUHODVWYLNWPHGVXYHU¦QDPHGVS§UQLQJVHJHQVNDSHU
NDQYLHUEMXGD-RKQ'HHUH(LHWWQ\WWXWI¸UDQGHPHGPPNRUWDUHKMXOEDV
Ramlängden är densamma som i standardutförande. 12-tons lastkapacitet likaså.
6NLOOQDGHQNRPPHUGXLVW¦OOHWDWWP¦UNDLWU§QJDSDVVDJHUS§EDVY¦JHQ
Den yttre vändradien minskar nämligen med 7 procent och den inre med 10!
JohnDeere.se
ingår som en medlemsförmån i landets
fyra skogsägareföreningar tillsammans
med en bilaga från respektive förening.
Vid adressändring kontakta din
skogsägareförening:
Södra Skogsägarna
www.sodra.se
0470-890 00
INNEHÅLL
Nummer
2 2013
Nästa nummer utkommer den 31 maj
Norra Skogsägarna
www.norra.se
090-15 67 00
Skogsägarna Norrskog Mellanskog
www. norrskog.se
www.mellanskog.se
0612-71 87 00
010-482 80 00
REDAKTION
Chefredaktör och ansvarig utgivare:
Pär Fornling
Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö
Telefon: 040-92 25 55
Fax: 040-601 64 49
E-post: [email protected]
Redigeringsansvarig:
Anne-Charlotte Morgan
Telefon: 040-601 64 89
E-post: [email protected]
ANNONS
Claes Kullman, 040-601 63 03
[email protected]
Marianne Månsson, 040-601 64 31
[email protected]
Roger Mattsson, 08-588 368 25
[email protected]
VEDFÖRSÄLJNINGEN från
den egna skogsgården blev början på en mycket större affär för
Carita och Håkan Andersson.
Eftertext/skogsmarknaden:
Ronny Gustavsson, 08-588 367 97
Mårten Bäck, 08-588 367 38
[email protected]
Sidan 20
Annonsmaterial:
[email protected]
Box 6044, 200 11 Malmö
PRENUMERATION
Telefon: 040-601 64 93
Fax: 040-601 63 55
E-post: [email protected]
Prenumerationspris helår
(6 nummer) 295 kronor inkl moms
Lösnummer 55 kronor inkl moms
28 FÖRÄDLING: Bra
sits för trä.
6 PROFILEN: Oro för miljömålsberedningen.
32 MILJÖ: Kritik från
Naturskyddsföreningen.
9 NÄRINGSPOLITIK: Onödig brådska
att ändra skogsvårdslagen.
34 SKOGSSKÖTSEL:
Ta vara på lövskogen.
12 SKOGSSKÖTSEL: Tips om röjning.
38 FORSKNING: Poppel
till norra Sverige.
14 TIPS: Massor av tips för att underhålla
motorsågen och röjsågen.
REDAKTIONSRÅD
Per Bengtsson, Christina Fenyö, Erik
Jonsson, Marianne Eriksson, Gunilla
Kjellsson, Karin Vestlund-Ekerby, Mia
Boman och Jenny Spets Woyarskij.
20 SKOGSGÅRDEN: Unga företagare
hittar nya verksamheter.
Hemsida: www.atl.nu/skog
i samarbete med tidningen ATL.
För ej beställt material ansvaras ej.
Vi Skogsägare produceras av LRF
Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.
TS-upplaga 2011: 97 900
Tryck: Forssa Print, Finland
Repro: LRF Media AB, Malmö
441
5 LEDARE: Familjeskogsbruket bör sätta
sin egen dagordning.
428
TRYCKSAK
40 SKOGSSKÖTSEL:
Lönande att röja.
Ta vara på björken
och få granen på köpet.
MATS BLOMBERG – en
profil i näringspolitiken.
Sidan 6
23 SKOGSVÅRD: Återför aska i bra
granskog.
44 TEKNIK: Kameran kollar huset.
18 EKONOMI: Höj värdet på skogsgården.
46 SKOGSGÅRDEN: Förädlar skogen till
möbler.
25 MARKNAD:
Nedläggningar påverkar massavedsmarknaden.
Ljusning för råvaran på sikt.
$
1 års
fast
2,20 ränta
%
2
013-0
lansforsakringar.se/lantbruk
Länsförsäkringar är en bolagsgrupp som består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag,
alla med stark lokal förankring och närhet till sina kunder.
2-25
53 NAMN & NYTT: Då kom modellen.
54 KRÖNIKAN: Visa träfiberns möjligheter.
$
#$%#
$#
#$
%
$
$
$$
%#
$
%
#%
%
#
$
%#
#"#
%
! Palms är Europas ledande skogsvagnstillverkare och har modeller från 5 m/8 ton till 8,4 m/14 ton.
SPARA-RYGGEN-KAMPANJ
Hydraulservo är ett lätt och mycket smidigt paket. Det är lättmanövrerat med utmärkt precision och ergonomi.
Vikt endast ca. 3 kg. Sparar din rygg!
Hydraulservo fungerar på Palms skogskranar P625 till och med P680.
Hydraulservo, pris vid köp av nytt Palms skogsekipage: 14.900:- (24.900)
Pris: 14.900:-
Farmi flishugg CH260HFEL
Bästa priset på energiflis fixar du själv!
Förmodligen Sveriges mest sålda flishugg.
Dubbla huggskivor. Inmatningsöppning 26 x 32 cm.
Varvtalsvakt, kvistbrytare samt tratt för kranmatning.
Pris: ........................ 119.900:Farmi 180F med enkel huggskiva och manuell matning
är ett prisvärt alternativ för landskapsvård. Producerar
högkvalitativt flis. Klarar trädstammar upp till 18 cm.
Pris: ......................................................... 36.000:Besök oss på Facebook och Youtube!
$%''#(-
Hitta din närmaste återförsäljare på nordfarm.se
,$- ,4, 1&'(*(-*#"4'' ,(-&$)$",/)/.!6,) 3(+)%+,$- ,"$'.$".*(
ricket för att mingla på en fest är göra
precis tvärtom. Luta armbågen mot
spiselkransen för att med en gin & tonic
i handen lugnt stå still och vänta på att övriga
gäster ansluter sig.
Minglandet kan annars vara rätt jobbigt, speciellt
om man är dåligt bekant med omgivningen. Det
är lätt att gå runt alldeles för mycket, bli svettig
och smått nervös rotera från grupp till grupp utan
att slappna av tillräckligt för att komma in i något
samtal.
Den som lugnt och värdigt väntar vid spiselkransen får oftast en grupp av andra minglare
kring sig. Det där är en erfarenhet som kan
komma till glädje i flera sammanhang.
HELA SKOGSNÄRINGEN OCH inte minst
familjeskogsbruket frestas att mingla runt lite väl
frenetiskt i stället för att stanna upp och själva
sätta agendan, vilket i sin tur inger respekt och
intresse hos andra gäster.
Snackisen på mingel-festen har länge varit
biologisk mångfald. Det är ett intressant och
angeläget ämne, speciellt efter den produktionsinriktade skogspolitiken som gällde tidigare (1978
års beslut).
Men utan riktig eftertanke och övertygelse i
hjärtat har skogsbruket minglat runt för att komma
till tals med olika grupper.
På sätt och vis var det samma sak, fast tvärtom,
när privatskogsbruket, några årtionden tidigare,
drogs in i kampanjen mot lövskog med alla tänkbara
medel, inklusive hormoslyr. Hjärtat var aldrig riktigt
med. Någon annan satte dagordningen.
FÖR ATT SAKER och ting ska bli riktigt bra
måste det finnas en inre övertygelse. Naturligtvis
måste man förhålla sig till lagar och regler i
samhället, men i stället för att följsamt lägga all
energi på att mingla runt är det klokt bromsa upp,
fundera över vad som fyller hjärtat och formulera
dagordningen. Det finns en del sådana frågor och
fler lurar runt hörnet.
Vattnet är ett exempel där familjeskogsbruket
tagit initiativet med boken ”Skogens vatten” och
allt som följer i dess spår. Ingen vill ha körskador
och livet i bäckarna ligger nära
både skogsägare och allmänhet.
På så sätt hakar frågan in
på ”sociala värden”.
VI SKOGSÄGARE 2/13
Det handlar kort och gott om att det ska vara
trevligt att vistas i skogen, inte i första hand för
lavar och insekter utan för människor.
I FÖRRA TIDNINGEN skrev vi om
konstnären och skogsägaren Eva Magnusson.
Många läsare hörde av sig och kände igen sig
i hennes önskan att lyfta fram estetiken i skogen.
Det handlar om att med relativt små medel göra
det lite trevligare. Att fundera över hur ett hygge
ser ut för det mänskliga ögat och visa omsorg om
detaljerna i en ganska ordinär produktionsskog.
Det finns alla möjligheter att ta initiativet och
sätta dagordningen. Om inte är det någon annan
som gör det, då vet man inte hur det slutar.
Skogen värderas högt av allmänheten, men
skogsbruket ligger betydligt sämre till än vad vi
i näringen gärna hoppas och tror.
I stället för onödiga konflikter finns all
anledning att ta vara på vännerna.
Kulturvärden är en annan fråga som borde ligga
nära familjeskogsbruket. Många känner sorg
i hjärtat när markberedaren brusar in i ett
bronsåldersröse eller då torpgrunder raseras.
LÄS GÄRNA INTERVJUN med
Naturskyddsföreningens företrädare längre
fram i tidningen. De förtjänar respekt för
sitt arbete och för att framgångsrikt, utifrån sin övertygelse,
lyckas sätta dagordningen.
Men inget talar för att skogsbruket någonsin kommer helt
överens med SNF.
Att en smula nervöst
försöka armbåga sig fram
i minglet är måttligt
framgångrikt. Dialogen
har mycket bättre
förutsättningar att
lyckas om man utgår
från sin egna ärliga
övertygelse och står still
vid spiselkransen.
Pär Fornling, Chefredaktör
LEDAREN
M`bk`^kj€kkXX^\e[Xe
K
PROFILEN
?‚i[ifZb#
]fkYfcc
fZ_e€i`e^jgfc`k`b
Även om nya stridsfrågor seglar upp har
myndigheternas attityd
förbättrats. Det menar
en av veteranerna i det
näringspolitiska arbetet.
Text & foto: Pär Fornling
?
är är tre bilder av Mats Blomberg:
I publikhavet på Sweden Rock
Festival, där han hängivet rör sig
till den tunga musiken från Europe på
scenen.
Vilt skrikande från avbytarbåset en
mörk och kall höstkväll med Elitfyra-laget
Kalmar AIK på planen.
Ett engagerat möte vid ett vattendrag
i skogen där han förklarar för politikerna
varför alla vinner på skogsägarnas frihet
under ansvar.
VI MÖTER MATS Blomberg i den senare
rollen, som näringspolitisk handläggare
på Södra, men det ligger nära till hands att
också snegla lite på rockmusiken och fotbollen.
Eftersom han gång på gång återkommer
till hur viktigt det är att arbeta tillsammans
med medlemmarna och de förtroendevalda känns det naturligt att träffas hos
Mats Löfgren som är ordförande i skogsbruksområdet.
– Jag informerar och utbildar de förtroendevalda som gör mycket av arbetet i
kontakten med medlemmar, politiker och
tjänstemän på myndigheterna, säger Mats
Blomberg.
Han framhåller att arbetssättet passar
honom bra eftersom han är ”kooperatör i
själ och hjärta” och tror på samverkan och
betydelsen av en demokratisk organisation.
– Det handlar om att arbeta tillsammans
för att få gemensam styrka.
Vad är den viktigaste frågan just nu?
– Det som oroar mig mest är miljömålsberedningens förslag.
6
Varför?
– Vi riskerar att få nya detaljregler i
skogsbruket. Det vore olyckligt. Moroten
för att få människor engagerade är att de
får vara delaktiga i besluten. Att försöka
driva fram bättre miljövård genom att slå
lagboken i huvudet på folk är kontraproduktivt. Då förlorar man det frivilliga
engagemanget som betyder mycket för de
här frågorna.
Vad är alternativet?
– Under 1,5 år har Skogsstyrelsen haft
ett så kallat dialogprojekt om god miljöhänsyn i skogen. Vi från näringen har varit
med och formulerat en tydligare målbild
för skogsbruket. Rimligen borde det arbetet
synkroniseras ihop med miljömålsberedningen.
”
Moroten för att
få människor
engagerade är att de får
vara delaktiga i besluten.
Vilket betyg ger du dialogprojektet på
en femgradig skala?
– En klar femma. Jag har suttit med i två
av de sex arbetsgrupperna och det har varit
mycket bra. Vi vinner på ett gemensamt
synsätt. Nu ska det bli verkstad av arbetet.
Under slutet av året är det dags att omsätta
alla målbilder i handledningar och instruktioner.
Ett problem som miljömålsberedningen vill lösa är att dagens lag är otydlig.
– Jag kan hålla med om problemet. Det
är inte helt lätt att säga vad skogsvårdslagen
kräver i form av miljöhänsyn, men just det
arbetar vi med i dialogprojektet. Det behövs inga dramatiska förändringar av
skogsvårdslagen.
Vari ligger dramatiken?
– I dag finns ett regelverk i form av föreskrifter och allmänna råd som kan förtydligas, anpassas och förbättras i takt med
ny kunskap. Att överföra regelverket till en
förordning, som är ett förslag i miljömålsberedningen, innebär en ny lagstiftning
som bara kan ändras genom politiska beslut.
Hur länge har du arbetat med näringspolitik?
– När jag började på Södra för snart 14
år sedan hade jag arbetat med liknande
frågor på LRF i Kalmar under tio år.
Vad är den största enskilda händelsen
under de 24 åren?
– Den största upplevelsen för mig var
demonstrationen på Sergels torg efter stormen Gudrun.
Har det blivit bättre med åren?
– Det beror på frågorna. Jag tycker att
det finns en ökad förståelse för de äganderättsliga frågorna hos myndigheterna. Det
visar sig inte minst i Kometprogrammet,
VI SKOGSÄGARE 2/13
N Mats Blomberg
Namn: Mats Blomberg.
Ålder: 59 år
Familj: Hustrun Louise, som är psykolog och barnen:Viktor,
26, Charlotta, 24, och Maja, 14 år, och barnbarnet Disa, 3 år.
Karriär: Född i Hudiksvall och uppväxt i byn Näverkärret
utanför Lindesberg innan familjen flyttade tillbaks till
Hälsingland. Pappa var kronojägare på Domänverket vilket
inspirerade till utbildningen som skogsmästare. Några olika
anställningar, däribland på lantbruksnämnden i Härnösand
och Enköping kommun, ledde vidare till LRF i Kalmar 1988.
Därifrån var steget till Södra nära.
Fritid: Ordförande i Kalmar AIK, musik, helst bluesbaserad
hårdrock från 1970-talet, vilket också präglar vinylsamlingen,
jakt och sommarstugan i Hälsinglands skärgård.
Dröm: Att skaffa en egen skogsgård och ett minisågverk.
ÄLGAR och äganderätt är två av många saker som
diskuteras vid köksbordet hos Mats Löfgren, skogsägare
utanför Växjö. Äganderätten är nyckelfrågan som Mats
Löfgren lyfter fram och den nya älgförvaltningen är ett
av de områden där han är engagerad som förtroendevald
(ordförande i älgförvaltningsgruppen).
– Arbetet med den nya älgförvaltningen är en av de frågor
som engagerat oss mest under senare år. Hela skogsnäringen har gått samman i gemensamma ställningstaganden för att öka markägarnas inflytande. Det är bra
när vi kan arbeta över gränserna, säger Mats Blomberg.
gen och skärmställningar. Blir det kostsamma åtgärder måste förstås skogsägaren
få ersättning. Det handlar också om att
förklara för allmänheten hur skogsbruket
fungerar. Jag tror att vi med relativt små
medel kan göra mycket för att få med oss
allmänheten och få mer förståelse för vad
vi gör i skogsbruket. Det anknyter till vattenfrågorna, där vi gör mycket.
Vilket vatten tänker du på?
– Alla skogsägarföreningarna arbetar
med vattenfrågorna. Tillsammans tog vi
fram boken om Skogens vatten och nu har
studiecirklarna börjat. Vi jobbar för att
minska körskadorna och tar in vattnet i
skogsbruksplanerna genom en blå målklassning.
Hur går det med studiecirklarna?
– De är i igång. Målet är att 10 000
skogsägare ska ha deltagit i cirklar eller
studiedagar fram till år 2015.
där markägare erbjuder samhället skyddsvärd mark.
På vilket sätt är det en attitydförändring?
– Historiskt har jag flera exempel där
myndigheten haft rätt i sak, men saboterat
allt genom dålig hantering utan dialog med
markägaren. Hela naturvårdshanteringen
började fel med ett uppifrån och ner-perspektiv, där markägaren fick ålägganden
utan inflytande och vettig information. Det
har självklart lett till konflikter. I Kometprogrammet däremot är det ett möte mellan två jämbördiga parter. Markägaren
VI SKOGSÄGARE 2/13
kommer med ett erbjudande och därefter
börjar en förhandling om ersättningsnivåer
och hur området ska skyddas.
Vad är morgondagens stora näringspolitiska fråga?
– Det tycks vara ett ökat intresse för
människan i skogen, det handlar då om
friluftsliv, sociala värden och rekreation.
Vad innebär det för skogsbruket?
– Allmänheten som vistas i skogen vill
ha pelarsalar av relativt gammal men skött
skog. Vi kan bidra med att anpassa
skogsbruket genom mindre hyg-
Berätta om ett bra fotbollsminne!
– Jag är ordförande i Kalmar AIK som
länge kämpat för att komma upp i trean.
Första kvalmatchen förra året vände vi 0–2
till oavgjort. Känslan av förväntningar och
glädjen när vi åkte hem från Tollarp den
där höstlördagen har etsat sig fast.
Hur gick det sedan?
– Det är en annan historia.
Varför är du engagerad?
– Jag har alltid gillat föreningsliv där
man tillsammans uträttar saker. En extra
dimension med fotbollen är de
många invandrarkillarna i klub7
Fortsättning:
Mats
Blomberg på
ett av många
möten.
ben. Det är mitt bidrag till integrationen i
samhället.
Och musiken?
– Den har jag alltid haft med mig. Årets
höjdpunkt är Sweden Rock Festival där jag
bara bommat ett år sedan festivalen började. I år får jag smita lite tidigare från
Elmia för att hinna dit. En riktig höjdpunkt
blir kanadensiska Rush.
Hur kan byråkratin förenklas och livet
bli enklare för skogsföretagare?
– Skogsstyrelsen har ett regeringsuppdrag att förenkla skogsägarens vardag
som kallas ”en dörr in”. Tanken med förslaget är att det ska räcka med en myndighetskontakt. En del har blivit bättre, men
det finns mycket mer att göra.
Ge två exempel.
– Vid dikesrensning ansvarar Skogsstyrelsen för samråd och tillsyn. Det är inte
ovanligt att ett dike är så igenväxt att rensningen gränsar till markavvattning. Då kallar
man in länsstyrelsen för att avgöra om ett så
kallat naturligt tillstånd inträtt. Skogsstyrelsen
borde ha mandat att ta fullt ansvar hela vägen.
Det är i princip samma sak med frågor kring
kulturminnen där skogsstyrelsen inte har
mandat att ta beslut om vilken hänsyn som
ska lämnas vid ett fornlämningsområde.
Vad är kärnan i ditt arbete?
– Att föra fram medlemmarnas åsikter
och bygga broar mellan oss, myndigheterna och andra aktörer. Jag träffar många
handläggare på myndigheterna. Det är viktigt att ha respektfulla samtal och även
förstå samhällets önskemål. Oftast är det
bäst att träffas på plats i skogen, det är en
utmärkt miljö för problemlösning.
R
sk äd
og da
en
PROFILEN
Hårdrock, fotboll
och näringspolitik
Vid temperatur över
+5° C
Tid att behandla!
Rotröta – skogens värsta skadegörare!
När temperaturen någon gång under dygnet överstiger +5° C ökar risken för rottickan att etablera sig på
färska stubbar. Och detta helt oberoende av årstid.
Lika viktigt vid gallring som vid slutavverkning.
Kom då också ihåg att även små stubbar på endast några centimeter sprider rotröta.
Behandla i tid! Infektioner kan överleva upp till 40 år och sprider sig till nästa generation. Du riskerar att
förlora upp till 30 000 kronor/ha – helt i onödan!
Ditt beslut i dag avgör hur din framtida skog skall se ut och valet borde därför vara ganska enkelt – eller
hur?
Läs mer om rotröta på: www.interagroskog.se
.
N
O
I
T
C
A
R
O
F
P
U
R
E
W
O
P
N Y H E T E R!
I våra nya 50 cc-sågar finns allt
du behöver för att kunna arbeta
effektivt. Clean Power-motorn
är både stark, snål och snabb.
Nyheten Peak-pulse ger en
acceleration utöver det vanliga.
Och den låga tyngdpunkten,
slimmade motorkroppen och
kvicka gasresponsen gör att
sågen reagerar direkt.
JONSERED CS 2253/
CS 2253 WH
Kompromisslös såg för
heltidsproffs.
50,1 cc, 2,8 kW, 5,0/5,2 kg.
8.300:-/9.100:JONSERED CS 2252
Optimal såg för
markägare.
50,1 cc, 2,5 kW, 5,0 kg.
7.500:www.jonsered.se
Alla angivna priser är ord. rek. ca priser inkl. moms.
NÄRINGSPOLITIK
Fe[`^Yi‚[jbX€e[iXcX^\e
M
äldigt mycket av tiden och engagemanget för LRF Skogsägarna,
LRF och skogsägarföreningarnas
näringspolitiska experter har i vinter gått
till arbetet med miljömålsberedningen.
Vi bestämde oss tidigt för att inta en
konstruktiv hållning och vi har kommit
med ett stort antal förslag på hur vi kan
förbättra miljöarbetet ute i skogen. Tyvärr
har man från beredningens sida valt att
inte i någon större utsträckning lyssna till
våra förslag. Man har i stället, i ett
rasande tempo, kommit med nya regelförslag som vi förväntas förhålla oss till
utan att man beskriver konsekvenserna av
förslagen.
QQQ
Vi är i ett läge där det tagits fram ett
skarpt förslag på ändring av skogsvårdslagen som leder från frihet under ansvar
tillbaka till detaljreglering och som
kommer att leda till rättsosäkerhet. Vi
känner oss förundrade – är det verkligen
så har det ska gå till när man stiftar nya
lagar i Sverige?
Ett problem med att välja en ”hårdaretag-väg” med lagstiftning och sanktioner
är att det riskerar att bli kontraproduktivt.
Vem kommer att känna engagemang för
det frivilliga miljöarbetet när vi får
signalen att allt vi gör är fel?
Samtidigt är vi djupt engagerade i
Skogsstyrelsens dialogprocess som förväntas lösa samma problem som tas upp i
miljömålsberedningen. Det känns lite
som en Kafkaprocess just nu...
QQQ
Ett annat problem är att bara miljöfrågorna avhandlas. För mig är det självklart
att hållbart brukandet enligt den ”Svenska modellen” förutom miljöhänsyn även
omfattar en hållbar skogsproduktion, lönsamhet samt hänsyn till sociala värden.
Risken är att miljöfrågorna blir till en
gökunge som leder till ett sämre totalt
resultat än om man hade hanterat
helheten från början.
Frågan om den ”Svenska modellen”
behandlades på Kungliga Skogs- och
Lantbruksakademien nyligen.
Men kom fram till att mycket fungerar
bra men att modellen behöver utvärderas.
Forskningprogrammet Future Forests
under ledning av SLU har fått över 100
miljoner kronor för att under fyra år göra
en ordentlig utvärdering av vårt sätt att
bruka skogen.
Varför är det så bråttom att ändra på
regelverket i skogsvårdslagen innan det är
ordentligt utvärderat?
Arbetet i miljömålsberedningen
kommer att fortgå under våren och skogsdelen ska vara klar i mitten av juni. Vi
fortsätter att föra en konstruktiv dialog
med politikerna för att visa vad vi redan
gör och hur vi kan förbättra miljöhänsynen, men jag tycker att det börjar bli dags
för våra politiker att komma ut på banan
och ta debatten. Varför är det så bråttom
att ändra lagen? Varför vill man gå ifrån
frihet under ansvar? Varför kan man inte
låta dialogprocessen ha sin
gång?
QQQ
Och finns det
inte viktigare
frågor att
diskutera, däribland hur vi
skapar en konkurrenskraftig
skogsnäring som
ger jobb på
landsbygden och
nettointäkter till
landet?
Sten Frohm
Dags att deklarera
Ska du deklarera näringsverksamhet? Logga in på vår e-tjänst
Om du bara ska godkänna deklarationen kan du ringa, sms:a
eller använda appen.
Deklarera senast den 2 maj.
www.skatteverket.se/deklarera2013
Chef LRF
Skogsägarna
SKOGSKONTO:
FÖRVANDLA DINA
trädkronor till många
ENKRONOR.
Som experter på jord- och skogsbruk vet vi vad som krävs
för att du ska kunna bedriva ett fungerande skogsföretag.
Landshypoteks Skogskonto ger dig för närvarande 2,50 %
i ränta och är du medlem blir din ränta än mer fördelaktig.
Dessutom får du möjlighet att dela upp intäkterna från
avverkningen över flera år, vilket ger en bättre fördelad
inkomst och en jämnare beskattning.
Gå in på landshypotek.se och läs mer eller kontakta oss
på 0771-44 00 20 så hjälper vi dig få ut mer av din skog.
Kontot omfattas av den statliga insättningsgarantin enligt beslut av Riksgälden. Varje kund har rätt till ersättning för sin sammanlagda kontobehållning i
Landshypotek med ett belopp som motsvarar högst 100 000 euro. Riksgälden betalar ut ersättningen inom 20 arbetsdagar från den dag Landshypotek
försattes i konkurs eller Finansinspektionen beslutade att garantin ska träda in. För mer information se www.insattningsgarantin.se.
Karin Vestlund
Ekerby arbetar
med frågor om
skogsbruk och
forskning på LRF
Skogsägarna.
5-8 juni 2013
MER
ElmiaWood
Röjningen bäddar för
kommande inkomster
från skogsbruket.
MERinnovationer
Elmia Wood söker
problemlösare och
gränsöverskridare
Nyheter föds, får växtkraft och utvecklas på Elmia
Wood. Skogsentreprenörer och skogsägare är
kreativa problemlösare. Många lyckas förverkliga
sina idéer och då visas de först på Elmia Wood.
Var med och berätta din historia! Skanna QR-koden
för att se filmen. Eller besök vår hemsida för att se
denna och andra filmer.
www.elmiawood.com
Se filmen!
@elmiawood facebook.com/elmiawood
5-8 JUNI 2013
I skogen · Nyheter · Möten · Maskiner
· Demo · Teknologi · Bioenergi · Ekonomi
www.elmiawood.com
12
,
k`gjfd
jbf^jjbkj\c
( Sträck ut armarna
Fokusera på vilka träd du vill
gynna och se till att de inte står
för tätt. I vanlig barrskog är
rekommendationen att 2 500
stammar per hektar ska stå
kvar efter röjningen. Men vad
innebär det egentligen? Jo, att
avståndet mellan stammarna
ska vara två meter. Så sträck ut
armarna, den spännvidd du har
ger ett bra resultat.
Vid val av enskilda stammar
ska träd som växer bra och har
god kvalitet gynnas. Spara träd
som är friska och som ”inte
sticker ut” i beståndet.
Det är viktigare att lämna bra
stammar än att de står på exakt
rätt avstånd, men det bör vara
minst en halv meter mellan
varje träd. Detta för att det ska
vara enklare för maskinföraren
(och billigare för dig) att gallra.
) Använd nätet
Även i röjning är det viktigt att
ta hänsyn till natur- och kulturvärden genom att välja trädslag, skapa bryn och röja fram
kulturminnen.
För mer information se www.
kunskapdirekt.se. Det är en
stor kunskapsbank om skog.
Här hittar du svar på frågor
som du inte ens visste om att
du hade.
* Röjsågskörkort
Det kan vara både roligt och
enkelt att röja själv, men det
bygger på att du har tid, ork
och lust samt bra utrustning
och arbetsteknik. Genom att
lära mer om sågens skötsel,
teknik för att fälla träd dit du
vill och planera för röjningen
blir jobbet säkrare, roligare
och effektivare. Just nu kan
du få utbildningsbidrag via
Landsbygdsprogrammet för
att ta ett röjsågskörkort. Se mer
på www.sakerskog.se
+ Anlita hjälp
Den bästa röjningen är den
som blir utförd. Om stamantalet är alltför högt i början av
omloppstiden blir skogen instabil och risken för snöbrott
liksom vindfällen ökar. Dessutom får träden för liten grönkrona och tappar i tillväxt. Jag
vill verkligen rekommendera
att leja för röjning så att den
blir gjord, i stället för att den
blir ett dåligt samvete. Kontakta din skogsägarförening så
hjälper de dig.
, Framför önskemål
Har du väl bestämt dig för att
anlita någon för att röja så ställ
krav på genomförandet. Vill
du exempelvis ha löv i sänkan
så är det bäst att du berättar
det. Många som röjer upplever
att de får för dålig instruktion
om hur markägaren vill att
skogen ska se ut efter röjningen.
VI SKOGSÄGARE 2/13
ÖKA TILLVÄXTEN
AVVERKNINGEN SOM FÅR SKOGEN OCH PLÅNBOKEN
ATT VÄXA BÄTTRE
Din skog är en värdefull investering. Du kan själv påverka dess värdeutveckling genom en
rad kloka val. Ett sådant är att bland annat avverka mogen skog. Den befintliga skogen växer
nämligen betydligt långsammare än om du ersätter den med nya, förädlade plantor. Med
nytt plantmaterial ökar tillväxttakten 12-25 procent, jämfört med den skog som står där nu.
Genom att avverka och föryngra kan du alltså korta omloppstiderna betydligt, få intäkten
tidigare och få högre avkastning på din skog.
Kontakta din inspektor för att diskutera hur din skog kan ge en bättre avkastning genom
avverkning, eller ring 0470-890 00 så hjälper vi dig till rätt person.
Med Södra gör du alltid en god affär
Besök vårt Skogsägarnät skog.sodra.com
TIPS
Vad gör man när röjsågen inte startar och varför
”klistrar” motorsågen igen av vegetabilisk kedjeolja?
Det är ett par av många frågor om skogsgårdens
mest flitigt använda verktyg.
Vi bad ”Mr motorsåg” Tomas Gullberg (verksamhetsledare för Säker Skog) att reda ut begreppen och fick
ytterligare tips under fotograferingen hos en erfaren
reparatör, Jim Åkesson på Bepps i Sjöbo.
J‚_‚cc\i[l[`e
Om arbetet med röjsåg
och motorsåg ska bli
roligt och effektivt måste
verktygen fungera väl.
Text: Tomas Gullberg Foto: Pär Fornling
edjan och klingan på röjsågen ska
B
hållas väl skärpta, det handlar både
om säkerhet och effektivitet.
Såga aldrig med dåliga eller farliga
verktyg!
Skärverktyg med sprickor eller alltför
korta tänder ska bytas.
Använd mall för filning av skärtänder
och underställningsklackar på motorsågskedjor.
Använd skränkverktyg för röjklingor.
Om du sågat i sten, bedöm hur mycket
filning som behövs för att tänderna ska bli
helt felfria och välj att fila bort hela skadan
eller byta till ny kedja/klinga.
Fila aldrig halvklart!
VAR NOGA med rätt kedjespänning och
skärpa på tänderna så behöver du inte
spänna efter så ofta. Kedjan ska inte hänga
ner men ändå gå lätt. En skarp kedja går
inte varm och blir slak. Kontrollera att
svärdet är rakt och inte för slitet. Fila bort
eventuella grader.
Kontrollera att drivhjulet inte är för
slitet.
Om kedjan går ryckigt finns troligen slitage mellan kedja och drev. En tumregel är
att slitaget får vara högst en milllimeter
djupt på ringdrivhjul. Ett nytt svärd och
drivhjul håller normalt till minst tre kedjor.
RENGÖR LUFTFILTRET med diskmedel och vatten regelbundet, dagligen på
sågar utan centrifugalrening. Tag bort kåpor och se till att kylflänsar på cylinder
och fläkt är rena och ger kylning.
Svärdets topptrissa rekommenderas nu14
Kolla att alla tre bromsarna fungerar.Till
vänster ”tri brake”till höger kastskyddet.
Dessutom har sågen en inbyggd broms som
ska utlösas vid tvära kast.
Om det inte kommer fram
bensin kan det bero på
membranen i förgasaren.
Membranet uppe till vänster
är alldeles för buckligt.
Kolla att kedjefångartappen är hel.
Det främre gamla drivhjulet
behöver bytas mot ett nytt.
Den breda nederdelen av handtaget
ska vara hel. Det är
en säkerhetsdetalj
som skyddar vid
kedjebrott.
På tomgång ska kedjan stå
still. Om den rör sig behöver
förgasaren justeras. Det kan
också hjälpa att smörja axeln
till svänghjulet.
Ibland är justerskruven,
bakom svärdet, lite krånglig
att komma åt…
Håll
kylflänsarna
rena.
…på nyare sågar är
det betydligt enklare
att reglera kedjespänningen.
Låsmuttern
på röjklingan
behöver
bytas regelbundet.
VI SKOGSÄGARE 2/13
Glöm inte säkerhetsk
ontrollen!
Kolla att kedjebrom
sen fungerar.
Aktivera den med vänste
r hands handled vid lätt
gaspådrag.
Kolla tröghetsutlös
ningen, med avslagen såg
släpps svärdspetsen mot
en stubbe eller träbit. Då
ska bromsen slå till.
Kedjan ska stå still på
tomgång.
Om kedjan snurrar på tom
gång kan det vara för hö
g tomgång, brusten
kopplingsfjäder eller skr
äp vid kopplingslagret (ka
nske trådar från sågskyddsbyxorna).
Kolla vidare att:
Spärren för ofrivilligt
gaspådrag fungerar.
Kedjefångartappen är
hel.
Stoppreglaget fungerar.
Skyddskåpor, vibration
sdämpning och ljuddämpar
e är hela.
För röjsågen är det i pri
ncip samma sak. Tänk ext
ra på att
låsmuttern fungerar (de
klingans
n ska bytas efter tio
åtdragningar).
dfkfij‚^`ki`d
mer att inte smörjas då kedjeoljan normalt
räcker att smörja nållagret i svärdspetsen.
Om man börjat smörja med fett ska man
dock fortsätta.
KOPPLINGSLAGRET KAN behöva lite
fett någon gång. Om det är svårt att starta
sågen med bromsen i kan felet vara att
kopplingslagret är dåligt smort.
Kontrollera vinkelväxelns fettnivå på
röjsågen. Det är lämpligt att där finns ungefär lika mycket fett som luft. Peta med
en liten skruvmejsel eller spik och bedöm
hur mycket fett som finns. Observera att
vinkelväxeln inte får vara helt fylld med
fett då tätningar lätt kan börja läcka.
För att rengöra sågen från kåda och torkad vegetabilisk olja är varmt vatten minst
lika bra som starkare lösningsmedel.
Luftfiltret kan rengöras,
men om det är så dåligt
som på bilden, med flera
hål, måste det bytas.
VEGETABILISK
Börjar man smörja topptrissan är det lika bra att
fortsätta.
Jim Åkesson med stor erfarenhet av att serva sågar vid
Bepps i Sjöbo.
Vegetabilisk kedjeolja kan
bli klistrig, vill det sig illa
måste oljepumpen bytas.
Avvibrering görs med
metallfjädrar på nyare
sågar…
Ibland
blockerar
en liten
kvist eller
skräp
stoppreglaget.
VI SKOGSÄGARE 2/13
… alternativt används gummi. Ibland brister fjädern
eller gummibussningen, då
hänger sågkroppen löst.
Spärren
för ofrivilligt gaspådrag.
KEDJESMÖRJOLJA
är bättre för miljön och hälsan än mineralolja.
Vegetabilisk olja har dock nackdelen att
den efter en längre tids uppehåll vill torka
och bilda en klistrig film. Det händer att
kedjor sitter fast och att oljepumpar havererar på grund av stelnad olja.
En varmluftspistol kan underlätta för att
mjuka upp den klistriga oljan.
Den som använder sågen regelbundet
brukar inte ha några problem. Ett alternativ är att köra sista tanken inför ett längre
uppehåll med mineralolja. Den som kör
väldigt lite och sporadiskt bör nog ändå
överväga att använda mineralolja.
PÅ VINTERN kan snö och frusen fukt
vara ett problem för röjsågen genom igensatt luftfilter och kärvande gasreglage till
röjsågar. Sätt på så kallad vintertillsats
som hindrar snö att dras in i motorn och
låt röjsågen torka upp i ett varmt utrymme
efter varje dag.
Fdj‚^\e`ek\jkXikXi&MvE;
15
J‚^i[l
¿fdj‚^\e`ek\jkXikXi
TIPS
M
ar noga med startproceduren vid
kall såg. Börja med att lägga i choke och startgasläge (oftast med en
spak på nyare sågar) och drag tills sågen
tänder till. Det kan vara en lätt ”puff”.
Lägg ur chokeläget och fortsätt dra tills
sågen startar.
OM MAN missat ”puffen” och drar vida-
re med ilagd choke blir sågen sur och startar inte innan den torkat upp. Har sågen
blivit sur krävs ofta många drag utan choke och med startgasläget innan den torkat
upp. Man kan också skruva loss tändstiftet för att ventilera ut bränslet.
Luftfiltret bör rengöras ofta, särskilt på
äldre sågar utan centrifugalrening.
Börja inte skruva på förgasare innan du
vet att luftfiltret är rent. Rengör filtret med
diskmedel och borste. Observera att vissa
sågar kan ha två luftfilter.
OM SÅGEN vägrar starta beror det troli-
gen på att den endera inte får bränsle eller
att tillräcklig gnista saknas.
Skruva ur tändstiftet och se om det är
fuktigt eller torrt. Är det torrt efter åtskilliga drag kommer inte bensinen fram.
Om det finns bensin i tanken kan bränsleslangen till förgasaren eller förgasarmembran vara skadat.
Börja med att lägga i choke och startgasläge…
Om det kommer fram bensin fortsätt
att kolla om tändstiftet ger gnista med
det lösa tändstiftet i kontakt med cylin-
Foto Stihl
dern. Om inte kan det vara fel på
tändspole, tändkabel, startknapp eller
tändstift.
Handla nu och du är förberedd inför nästa vinter!
30% rabatt
till medlemmar i
skogsägarföreningar
Som avslutning på den gångna vintersäsongen erbjuder vi Gunnebo
traktorkedjor till oslagbart pris: Er bj ud an de t
gäller t.o.m.
30% rabatt och fri frakt!
30/4 2013
www.gunneboindustries.com | [email protected] | GUNNEBO INDUSTRIER AB | tel. 0490-89 228
16
VI SKOGSÄGARE 2/13
Stamstället för
trygga skogskonton
Efter 70 år av tillväxt i skogen, förtjänar dina
tillgångar att få fortsätta växa på ett Skogskonto
hos oss. Har du dina skogspengar placerade på
annat håll? Vi hjälper dig naturligtvis med flytten.
Välkommen till Handelsbanken.
En bank som kan skog och lantbruk.
www.handelsbanken.se/skogochlantbruk
Din bäste vän i skogen.
Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har
- det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda
skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt
arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver.
Se årets nyheter hos din återförsäljare eller på www.mowi.se
FTG Cranes AB
Blästergatan 2, 462 73 Vänersborg
Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39
E-mail: [email protected]
www.ftgforest.com
Gärdsmyg
som trivs
i många
olika naturmiljöer
är en av
de stora
vinnarna.
Foto: Wikipedia
Fler fågelarter
hittar hem i norr
En studie vid Lunds
universitet visar
att Sverige har fått
fler fågelarter på
platser där det tidigare inte funnits så
många arter.
=
ETT
RIKTIGT
ORIGINAL
+# % $! # ,# $ !#% -"#
%%-%#-#-%%#% -' !%%#-%$ %&##% %" # $%! $%#&%! ! )*%"%%", #
#% & ''# -# .#! $%#$%
$$ # '##% !# % $ !
'- $%" '#- $%- $% $!$!
!#-#
lindstromdesign.se
rämst är det i Norrland
och fjällen som artrikedomen har ökat.
– Totalt sett har Sverige inte
fått fler arter utan det handlar
om att tidigare artfattiga platser
har blivit rikare, säger Åke
Lindström, forskare vid Biologiska institutionen vid Lunds
universitet.
– Tar man hänsyn till andra
faktorer står ändå temperaturökningen ut som den drivande
faktorn.
Framför allt är det de arter
som trivs och klarar sig i flera
olika naturmiljöer som ökar,
exempelvis gärdsmyg och gök.
De arter som har mer specifika
krav på naturmiljön, som sånglärka och backsvala, går det
generellt sämre för.
Sverige håller på detta sätt
på att få en mer likartad fågelfauna.
EU-lag mot illegalt virke
N Nya regler förbjuder handel
med trävaror av olagligt virke.
Såväl skogsägare, första köpare av avverkat virke som importörer av virke och trävaror
omfattas av EU:s timmerförordning,
– Det blir främst en utmaning för trävaruimportörer
eftersom de, om de inte redan
har det, själva måste bygga upp
system för att visa att virket
inte är olagligt avverkat, säger
Stefan Karlsson, skoglig handläggare, Skogsstyrelsen.
– För svenska skogsägare blir
det inte några omfattande förändringar, då vi redan har ett
system med statlig tillsynsverksamhet av skogsvårdslagen och
miljöbalken samt krav på avverkningsanmälan.
Ljus i tunneln för trähusbyggare
N Setras dotterbolag Plusshus har under årets första månader
tecknat nya order på motsvarande 45 miljoner kronor.
– Det är verkligen glädjande att se ett ljus i tunneln på den
tuffa byggmarknaden, säger vd Nils Clausén.
– Det här innebär att vi ökar bemanningen i våra husfabriker i Skellefteå och Kristinehamn med sammanlagt 20–25
personer.
Avverkningen minskade
N Den anmälda arealen för för-
(((# $!#$$!%! 18
yngringsavverkning uppgick
under 2012 till 210 965 hektar,
vilket är en minskning med
8 procent eller 17 230 hektar
jämfört med 2011. Minskningen har skett i alla län förutom
i Kalmar och Örebro.
VI SKOGSÄGARE 2/13
GRIZZLY
– working class heroes
När det gäller hårt arbete och utmanande terräng är det ingen som slår
Yamaha Grizzly 450, 550 och 700 på fingrarna. Tack vare helautomatisk transmission,
hög/lågväxel, in/urkopplingsbar 4-hjulsdrift och inkopplingsbar diffspärr, som ger
100% äkta 4-hjulsdrift, får du arbetet gjort. Dessutom har våra EPS-modeller elektrisk
servostyrning som gör det betydligt lättare och smidigare att köra i terräng.
Vi har
marknadens
största sortiment
av svensktillverkade
tillbehör!
Kampanj!
Grizzly 550 IRS 4x4
Pris 63.920:- ex moms (79.900:- inkl)
Finns även i blått
Kampanj!
Grizzly 450 IRS 4x4
Pris 55.920:- ex moms (69.900:- inkl)
Finns även i grönt
Grizzly 450 EPS 4x4. Servostyrning.
Grizzly 550 EPS 4x4. Servostyrning.
Pris från 79.920:- ex moms (99 900:- inkl) Pris från 84.900:- ex moms (99 900:- inkl)
Finns även i grönt, camo, metallic röd
Finns även i blått, camo
Grizzly 700 EPS 4x4. Servostyrning.
Pris från 87.920:- ex moms (109.900:- inkl)
Finns även i blått, camo, mattsvart,
metallic röd
Grizzly 300 2x4
Pris 37.520:- ex moms (46.900:- inkl)
Finns även i grönt, blått
Vinsch med kombifäste ingår, värde 6.200:- (gäller ej Grizzly 300)
GRIZZLY
www.yamaha-motor.se
SKOGSGÅRDEN
Vedförsäljning, röjning
eller kanske ett minisågverk. Skogsgården är en
bra grogrund för många
unga företagare, men det
finns hinder på vägen.
Text & foto: Pär Fornling
Le^X]‚i_a€cg
m\ikijb\ce
dfk]i\kX^Xe[\k
E€km\ib
`ejg`i\iXi
M
i åker i spåren efter kampanjen för
”unga skogsföretagare” och funderar över hur det gick med alla förhoppningarna.
– Utmärkt. Vi samlade ett 80-tal personer och många av dem startade företag med
olika verksamheter på skogsgården, berättar Susanne Öberg.
I dag är hon regionchef för LRF Västernorrland och själv skogsägare med många
idéer.
PÅ HENNES GÅRD i Bollsta pulsar vi
fram genom snön till ett hägn med ett hektar masurbjörk.
Här planterades fröförädlade plantor för
fem år sedan och nu reser sig de klena träden genom ett metertjockt snötäcke.
– Går det bra är det min pensionsförsäkring. Med dagens priser kan jag i bästa fall
skörda ett bestånd som är värt en miljon
kronor, säger Susanne och påpekar att det
inte varit någon dans på rosor.
– Ofta är vi dåliga på att också dela med
oss av misstag. Då det gäller masurn har
mycket gått bra, men vi borde ha markberett den gamla betesmarken betydligt
hårdare. Nu har vi fått hjälpplantera tre
gånger på grund av problem med gräset.
Att utbyta erfarenheter och inspirera
varandra är något hon tror mycket på.
Det är den röda tråden i projektet med
20
unga skogsföretagare som LRF i Västernorrland arrangerat tillsammans med
Norrskog och Norra Skogsägarna.
Deltagarna har mött många goda exempel och gjort studieresor till idérika skogsföretagare.
– Vi bildade ett nätverk som fått inblick
i allt från träföretag till intensivare skogsbruk med nya trädslag, säger Susanne.
Det hela började med att hon och Karin
Nolén, som nu arbetar på Norrskog, såg
hur självverksamheten bland de unga är
väldigt låg.
– Målet är att få ett aktivt företagande i
stället för ett passivt skogsägande. Nu har
vi en paus i kampanjen men snart är det
nog läge att fånga upp en ny generation
skogsföretagare.
EN FÖRSTA UTMANING är att hitta
de blivande företagarna och ge dem chansen, vilket inte är så lätt.
Skogsägarföreningarna har ingen ungdomsverksamhet utan vänder sig till etablerade skogsägare, där dessutom sena
generationsskiften bidrar till en hög medelålder.
– Vi behöver nya fräscha sätt att träffas
och vara tillsammans där vi kan intressera
och fånga upp både ungdomar och barnfamiljer, säger Susanne Öberg.
– Det är viktigt att vara välkomnande.
En idé är att erbjuda en mentor till nya
medlemmar.
Det handlar om att fånga upp och öppna
möjligheter för en ung generation.
I stället för en massa tomma hus på
landsbygden tror Susanne att avfolkningen
kan vändas om de unga får chansen.
– Det finns ett stort intresse hos barnfamiljer för skog, friluftsliv och att komma
tillbaka till rötterna.
FÖR EGEN DEL var Susanne 32 år då
hon blev skogsägare.
– Det var en äldre bekant till familjen,
utan egna barn, som ville att jag skulle ta
över gården. Det kom faktiskt som en total
överraskning, berättar hon.
Susanne var i alla fall väl införstådd med
vad skogsägandet handlar om genom en
pappa som varit inspektor i Norrskog och
ett brinnande intresse för skogen från
barnsben.
– Vi är många som har det intresset, men
oftast kommer ägandet först genom ett
generationsskifte, ganska sent i livet.
– I en så här långsiktig näring är det förstås en fördel om man, som jag, har möjlighet att komma igång någorlunda tidigt
och får utveckla sina idéer.
En tanke hon lyfter fram är någon form
av successivt generationsskifte, så kallad
”share-farming”.
VI SKOGSÄGARE 2/13
Carita och Håkan Andersson började
affärsverksamheten med skogsgården
och vedförsäljning.
”
C`k\m\[
Yc\mjkfiX]]€i
En inspirerande resa till
Småland ledde vidare till
egen vedförsäljning. I dag har
de ett helt affärsimperium.
Ofta är vi
dåliga på
att också dela med
oss av misstag.
Text & foto: Pär Fornling
I hägnet
röjer Susanne
Öberg fram
björk och när
den skördats
kommer
självföryngrad
gran.
– I alla sådana här sammanhang är mitt
råd att vara ute i god tid och anlita en duktig ekonomisk rådgivare som både kan
juridiken och har respekt för mjuka värden
med olika känslor och önskemål.
I MAJ VÄNTAR Susanne och Jan sitt
Susanne Öberg med skogsbruksplanen för
gårdens 160 hektar produktiva skogsmark.
– Det kan finnas flera idéer och inte
minst är det viktigt att tala om de här sakerna både inom familjen och i andra sammanhang. Ofta känns det svårt och ibland
vill man hålla det lite hemligt. Jag tror det
är bra att vara öppen och lyfta fram goda
exempel, säger Susanne.
I hennes fall hjälpte LRF Konsult till
med en lösning där gården köptes genom
en uppgörelse som formellt kallas ”gåva
med motprestation”.
andra barn och den här våren lär det därför bli mindre tid för arbete i skogen.
Annars har det varit några intensiva år
för att med stöd av skogsbruksplanen bygga upp framtiden.
Genom nätverket har hon inte bara
inspirerats till masurbjörk.
Susanne funderar på att gödsla den unga
granskogen och på gården finns ett jättelikt
hägn (3,5 hektar) med björk (framröjd och
planterad), en del poppel och självföryngrad rönn.
– På så sätt räknar jag med att kunna
skörda lövtimmer och i nästa generation
kommer granen spontant. En bärande
tanke, som vi också lyft fram i nätverket,
är att ta vara på möjligheterna i varje
bestånd och våga tänka lite nytt, inte bara
gran och fur.
– Det handlar om att sätta upp mål och
fundera över vilken typ av företag jag kan
driva utifrån mina förutsättningar.
D\ifdle^Xjbf^j]i\kX^Xi\g‚e€jkXj`[X
VI SKOGSÄGARE 2/13
F
ör tio år sedan köpte Håkan och Carita
Andersson sin första skogsfastighet,
därefter har det blivit flera affärer.
– Det där med skogen har alltid varit mitt
stora intresse och det var inte svårt att få in
Carita på samma spår, berättar Håkan.
Dessutom har de uppenbarligen ett
gemensamt affärsintresse som började
blomma ut genom nätverket för skogsföretagare.
PARET INVESTERADE runt 100 000
kronor i en Bilke vedprocessor och andra
maskiner för vedhantering.
– Här i norr var vi tidigt ute med att sälja
mindre vedförpackningar till mackar och
andra återförsäljare. Det gick bra och vi
hade leveranser ända ner till Gävle, berättar
Carita.
Men det var också hårt jobb. En förpackning som de fick 35 kronor för såldes ofta
vidare till konsumenten för 89 kronor.
– En lärdom var att veden ska se snygg och
tilltalande ut. Dessutom måste den självklart
vara riktigt torkad.
AFFÄRERNA GAV blodad tand och när
butiken i Husum blev till salu slog de till.
Den ligger i anslutningen till bensinmacken
och inkluderar en verkstad. Nästa steg var
att köpa ett bageri i Husum som flyttades till
samma lokaler, där de nu har fem anställda.
Därmed har de fått en egen försäljningskanal för veden, men hinner inte med så
många externa leveranser.
VAD HAR DE då för råd till andra skogs-
ägare i företagstankar?
– Oavsett om det är ved eller turism är
det säkert någon annan som gått före och
trampat upp stigen. Det finns mycket att lära
av andra och erfarenhetsutbyte är viktigt.
Det är både inspirerande och lärorikt att
träffa andra skogsägare och höra om deras
idéer.
21
SKOGSGÅRDEN
Jan-Olof Lundkvist
kombinerar jobbet på
gården med att arbeta
som hovslagare.
Jenny Lundkvist med en
av gårdens hästar som
får arbeta i den egna
skogen.
?fem‚^X[\kifg‚j`e[id
Med en måttlig
investering startade
Jenny ett skogsvårdsföretag – och hon har
massor av uppdrag!
Text & foto: Pär Fornling
D
an ska våga ta steget och tro på
sig själv, säger Jenny Lundkvist.
Hon började med planteringar,
tog motorsågskörkort och fortsatte med att
hugga i ledningsgator och arbeta med
röjningar.
Nu växlar hon mellan röjsågen och
arbetet med att göra skogsbruksplaner åt
Norra Skogsägarna, plus allt annat som
hänger ihop med livet på landet.
Maken, Jan-Ove, är hovslagare och på
gården några mil norr om Örnsköldsvik
finns arbetshästar, fjällkor och pälsfår.
Dessutom hyr de ut ett extra hus till
turister och sköter några naturreservat.
FÖR ATT FÅ det hela att gå runt gäller
det att vara lite av mångsysslare – och
Jenny stortrivs.
– Man kan gott säga jag har levt ut min
22
dröm. Jag växte upp i en villa i Domsjö,
men längtade av någon anledning hela
tiden ut på landet. Det här känns helt
rätt.
– För tio år sedan, när
våra fyra barn vuxit till sig,
började jag leta efter extra
arbete. Det var så skogen
kom in i bilden. Studieresorna med nätverket för
skogsföretagare gav extra
inspiration att bygga upp en
egen verksamhet, berättar
Jenny.
Det bidrog också till att
hon engagerade sig i Norra
Skogsägarna och är nu ordförande i Örnsköldviks norra
skogsbruksområde.
”
hektar. När du etablerat dig och visat vad
du går för finns möjlighet till timlön, vilket
fungerar bättre och är enklare. Jag tycker
ersättningen är okej, men du
har förstås en hel del omkostnader i form av utrustning och
bensin.
ÄR DET ETT större uppdrag
flyttar Jenny dit en koja.
– Nu i kylan är jag mån om
att byta kläder vid varje fikapaus. Då är det förstås bekvämare med kojan.
Hon har flera röjsågar för
att slippa bli stående om tekniken krånglar.
– Likväl är det en rätt måttlig investering för den som
vill bli egen företagare och det
finns behov av hur mycket
ungskogsröjning som helst,
säger Jenny Lundkvist.
– Jag trivs med det fysiska
arbetet i skogen. Ibland undrar folk hur jag orkar, vilket
jag aldrig hört någon fråga en gubbe... Allt
handlar om rätt arbetsteknik och den mentala inställningen.
Studieresorna
med nätverket
för skogsföretagare gav
extra inspiration
FÖR ARBETET MED röjsågen debiterar hon 360 kronor i timmen, plus moms.
Att göra skogsbruksplaner
betalas per hektar, beroende
på vilken typ av uppdrag det
är.
– Den som börjar som entreprenör med
röjsågen får också räkna med ackord per
VI SKOGSÄGARE 2/13
På bra granmarker kan
det löna sig att återföra
aska till skogen.
återföra näringen på magrare marker i
norra Sverige kan askan blandas med kväve
för att få ökad tillväxt.
På bördiga marker i Götaland, med nedfall av kväve från luften, är det en annan
historia.
Text & foto: Pär Fornling
<
fter en avverkning tas ofta grenar
och toppar (grot) tillvara för bioenergi. Därmed försvinner en hel
del näringsämnen från skogen.
Det kan märkas i något sämre tillväxt
för plantan, men det kompenseras av att
föryngringen kommer igång snabbare när
hygget rensats från grot.
FRÅGAN ÄR VAD som händer på lång
sikt.
– Det vet vi faktiskt inte. Frågan är komplicerad och forskningen har inga säkra
svar. För den som vill gardera sig inför
framtiden kan det vara en säkerhetsåtgärd
att återföra askan från bioenergin, säger
Göran Örlander, skogschef på Södra.
Föreningen är mitt inne i ett försök där
askan från massabruken återförs på
skogen.
I STORT SETT är det samma aska som
från bioeldade kraftverk; en restprodukt
med kalcium, magnesium, fosfor och en
rad andra näringsämnen (men inte kväve).
OM ASKAN SPRIDS i en gallrad gran-
Den specialbyggda maskinen sprider
askan 10 meter i vardera riktningen i
gallringsskogen och 25 meter på hygget.
Kvaliteten på askan testas och den
behandlas för att kunna spridas med ett
specialekipage.
Tanken är att återföra näringen till skogsgården, men den kan lika gärna spridas i
ett bestånd med gallringsskog som på det
grotrensade hygget.
Oftast sprids kring fyra ton per hektar.
DET ÄR LÅNGT ifrån någon självklar
åtgärd i alla lägen. På magra marker har
askan ingen effekt på tillväxten. Tvärtom
kan den minska enligt en del forskningsförsök.
Det beror på kvävetillgången. För att
skog minst tio år innan slutavverkning räknar Göran Örlander med att skogen växer
5–10 procent mer under minst tio års tid.
Det gäller bra granmarker (G28 och uppåt).
Att blanda kväve i askan är för övrigt
inget alternativ i stora delar av Götaland
på grund av restriktionerna för gödsling.
I DEN FÖRSTA testomgången betalade
markägaren 500 kronor per hektar. Priset
har nu höjts till 1 100 kronor för att täcka
kostnaderna.
– Vi provar oss fram för att hitta rätt
system och utveckla tekniken. Den ökade
tillväxten betalar kostnaden för markägaren, men det är ju likväl inte självklart
att han eller hon är intresserade. Det är en
av de saker vi utvärderar efter vårens
omgångar, då vi bestämmer hur vi går
vidare med askåterföring.
– Ur miljösynpunkt känns det helt rätt
att sluta kretsloppet och återföra näringen,
säger Göran Örlander.
Låt oss plantera en idé
Idén är att effektivisera din skogsplantering. Även
en sjumilaskog börjar med ett litet frö – eller en
planta – och även om ett frö eller en planta kan
tyckas obetydligt till storleken är det av största vikt
hur de behandlas.
När vi pratar maskinell plantering och Bracke P11 så
är den varsammare och mer omsorgsfull än manuell
plantering. Bracke P11 är en precisionsprodukt utvecklad för att göra föryngringsarbetet – markberedning och plantering – så effektivt och ekonomiskt som
möjligt. Ett aggregat som höglägger och planterar
QIHL}KOETEGMXIX1IHIR½RKIVXSTTWOmRWPEWSQ
bara en maskin kan ha.
Men det är också kännetecknet för Bracke Forests
produkter, att de överraskar våra kunder med både
WMROETEGMXIXSGLXIORMWOE¾I\MFMPMXIX:EVNIHEK
världen över.
WWWBRACKEFORESTCOMsn
NYHETER
wk\i]iXjbX]i‚edXjjXYilb\e
E€i[ljbXj€caX1
EKONOMI
DXo`d\iXjbf^\ejm€i[\
N Val av mäklare
Ekonomiska råd handlar oftast om att köpa
fastigheter. Här vänder Tomas Karlsson på
perspektivet och ger råd till säljaren.
Det är stora pengar det handlar om när
man säljer fastigheten. Och det kan skilja
mycket i slutligt pris om man har lyckats
marknadsföra på ett bra sätt och har
många spekulanter med i budgivningen.
Därför ska man vara angelägen om att
anlita en mäklare med goda kunskaper, är
väl insatt i branschen och marknadsför
objektet på ett bra sätt. Dessutom ska
mäklaren kunna hantera alla de olika
situationer som kan uppstå. Att anlita
den som erbjuder den billigaste
försäljningsprovisionen har oftast en
baksida. Försäkra dig om att marknadsföring kommer ske på ett bra sätt och
att mäklaren har råd att lägga tillräckligt
med tid på just din affär för att vaska
fram bästa köparen och undvika
bekymmer för framtiden.
G
rocessen innan man kommer fram
till beslutet att sälja sin skogsfastighet kan vara lång. För de flesta
grundar sig beslutet inte så mycket på att
man just nu kan få bra betalt utan det är
andra faktorer som spelar in. Det kan vara
dödsfall, generationsskifte, skilsmässa
eller, som det oftast upplevs, att det helt
enkelt är dags att sälja.
Vad är då en attraktiv fastighet?
Och vad kan man göra för att stimulera
efterfrågan och få bäst möjligt betalt?
M En långsiktigt väl skött fastighet är förstås det bästa. Men här är tio konkreta
förslag på åtgärder som betalar sig alldeles inför en försäljning:
1 RENSA ARRENDEN.
O Försök att få din fastighet så ren som
möjligt från belastande arrenden och nyttjanderätter inför försäljningen. Mentalt kan
det vara tråkigt för en köpare att behöva
vänta ett helt år extra innan man kommer
i åtnjutande av exempelvis jakten.
Ta inte för givet att det kommer gå att
frivilligt komma överens med jordbruksarrendator eller nyttjanderättshavare av jakt.
Ta reda på vad som gäller just i ditt fall
med en korrekt uppsägning. Det är en omfattande lagstiftning kring besittningsskydd med mera, som inte alltid är helt
logisk.
2 UPPDATERA PLANEN.
O En färsk skogsbruksplan av hög
kvalitet ska man
inte snåla in på.
Den minskar osäkerheten och ger
ett bra beslutsunderlag för spekulanterna.
Att grusa och
sladda vägarna
är väl investerade pengar.
sladdning av vägen är väl investerade
pengar. Anlita en buskröjare. Den gör ett
fantastiskt arbete till rimlig kostnad och
ökar sikten både längs vägen och in i skogen.
5 ÖPPNA UPP.
O När du ändå har buskröjaren på fastigheten ska du passa på att snygga till längs
åkerkanter och andra öppna marker. Halvt
igenvuxna åkrar ger ett tråkigt intryck.
6 STÄDA.
O Ta bort eventuellt skrot som ligger ute
i skogen.
7 AVVERKA INTE.
O Slutavverka endast om du har särskilda
skäl och bra skattesits. En köpare har
oftast bättre möjligheter att behålla pengarna och man får som regel bättre betalt
för den rotstående skogen än vad avverkningsnettot blir. Särskilt nu när priserna på
både timmer och massaved har sjunkit men
fastighetspriserna står sig relativt väl.
4 GRUSA VÄGARNA.
O Rusta vägarna så att de är lätt framkomliga och ser bra ut. Några gruslass och
KfdXjBXicjjfe#CI=Bfejlck
24
9 LÅTA KÖPAREN RÖJA.
O När det gäller röjning är det som regel
även där bättre att låta köparen ombesörja det. En ny ägare är ofta full av entusiasm och vill ha något att sätta tänderna
i. Särskilt gäller detta på mindre fastigheter som sköts av självverksamma.
Observeraatt detta endast gäller röjning
som man kan skjuta på ett eller ett par år.
Släpp inte iväg skogsvårdsbehovet längre
än så.
10 BRA JAKTTORN.
O Om jakten är ett försäljningsargument
är det positivt med väl placerade och snygga jakttorn. Det skapar förväntan på god
jakt.
Samma sak gäller exempelvis kräftfiske
där en väl underhållen brygga och båthus
är positivt att marknadsföra med.
3 FÖRYNGRA.
O Eftersatt återbeskogning är ett prissänke
som signalerar att skogen generellt kan
vara dåligt skött. Se till att det inte finns
några åtgärdskrav så som hjälpplantering
eller eftersläpande nyplantering.
att du gör det innan försäljningen. Det finns
två skäl till det.
Det ena är att marknaden tenderar att
betala lika mycket för alla rotstående
kubikmetrar oavsett egentligt värde. Gallringsvirke med lågt avverkningsnetto
betalas alltså väldigt mycket bättre som
rotstående skog.
Den andra anledningen är att det är lättare för en köpare att motivera ett ”för högt
pris” om det ändå finns virkesuttag att
göra i nära anslutning till köpet. En helt
färdiggallrad fastighet utan andra avverkningsmöjligheter där det är långt till nästa
virkesuttag kan kännas dyr.
Det är oftast ingen poäng
att gallra eller slutavverka
innan försäljning.
8 LÄMNA GALLRINGEN.
O Låt den nye ägaren gallra i stället för
kfdXj%bXicjjfe7bfejlck%ci]%j\
VI SKOGSÄGARE 2/13
Ki\e[\eYilk\e
Kronor per skogskubikmeter
Martin vet att din
gård inte bara är
siffror.
Jbf^jgi`j\ieX
[XcXi\]k\i(,‚i
För första gången
på 15 år sjönk priset på skogsfastigheter under 2012,
framför allt under
andra halvåret.
;
et visar statistik från
LRF Konsult. Därmed
har En lång period av
stadig prisuppgång stannat.
– Det är särskilt i de norra
delarna av landet som priserna
sjunker, samt i Skåne och
Småland. I övriga delar av
södra Sverige ligger priserna
stilla och inom vissa områden
fortsätter de till och med att
stiga, säger Carl Johan Jürss,
chefsmäklare LRF Konsult.
– Vi ser en splittrad prisutveckling både geografiskt, men
också på objektsnivå och spridningen mellan högsta och lägsta pris kan vara stor inom
samma geografiska område.
I DELAR AV norra Sverige har
priserna gått ner med sju procent medan vissa fastigheter
i samma område sålts till fortsatt höga priser. Det visar på
att fastighetens egenskaper,
såsom virkesförråd, vägnät,
arrondering och jaktmöjligheter är betydligt viktigare än tidigare.
Priset på skogsmark för helåret 2012 ligger på 399 kronor
per skogskubikmeter på riksgenomsnittet, en minskning med
drygt två procentenheter jämfört med 2011.
Byggandet planar ut – på bottennivå
N Trä- och Möbelföretagen räknar med att det påbörjas 4 000
småhus under 2013. Orderingången ligger på en fortsatt
rekordlåg nivå. Trots att minskningen av orderingången nu
planar ut syns ingen ökning.
Testar lagens gränser
N För att testa skogsvårdsla-
gens gränser skärper Skogsstyrelsen tillämpningen av lagen.
I normalfallet är det rätt
komplicerat att väcka åtal för
brott mot pargraf 30 (om miljöhänsyn). Första steget är att
utfärda ett förbud mot åtgärder
som inte får genomföras, exempelvis att vissa delar av ett om-
VI SKOGSÄGARE 2/13
råde inte får avverkas av miljöskäl.
Om skogsägaren överklagar
beslutet (eller struntar i det) blir
det en prövning i domstolen
som förtydligar lagen.
Förra året utfärdades 58 förbud, vilket nästan är en fördubbling jämfört med året
innan.
Martin Lindskog
Areal | Simrishamn
Reg fastighetsmäklare,
jägmästare och gårdsägare.
Martin är en av våra kunniga
fastighetsmäklare som vet det
mesta om vad det innebär att
köpa, äga och sälja en gård.
Precis som alla våra
fastighetsmäklare och
ekonomiska rådgivare.
Vill du också köpa och äga en
bit land?
Välkommen till Areal.
25
Användning råvara i EU
400
600
Miljoner kubikmeter
2005
2010
Virkesproduktion
Miljoner kubikmeter
2016
450
1980
1995
2010
300
200
150
100
0
sågat
energi
Världens virkesproduktion i några regioner.
En stor potential finns i Ryssland, men det tar
tid att komma tillbaks efter Sovjetunionens
upplösning.
110
Sydafrika
N Zeeland
Japan
Australien
Chile
Indonesien
Indien
Brasilien
Kina
USA
Barrtimmerpris
Plantage
Miljoner hektar
Euro vid fabrik 2011
88
Världens plantageskogar är stora och
blir ännu större. Men
det vägs upp av ökad
efterfrågan på fiber.
a
rik
Af
papper
Råvaruanvändning omräknat i miljoner
kubikmeter virke. På kort tid kommer
energin att ha ökat 100 miljoner kubikmeter.
d
an
sl
ys
R
0
pa
ro
Eu
a
ik
er
am
tin
La
a
ik
er
m
da
or
N
Bildtext
Råvarukostnad
efter transport
och hantering.
66
44
22
Källa: Indufor
Ka
na
da
11,25
R
ys
sl
an
d
7,5
Sv
er
ig
e
3,75
Fi
nl
an
d
0
st
er
ik
e
0
Ö
MARKNAD
300
Foto: Trons
Ki€bfdd\iXcck`[XkkY\_mXj
Även om dagsläget är dystert
räknar Anders
Portin med att
behovet av råvara
från skogen fortsätter öka.
F
virkesmarknad, där mycket
händer.
Under de senaste tjugo åren
har Latinamerika mer än
fördubblat sin produktion och
Europa (utan Ryssland) ökat sin
virkesproduktion med nästan
100 miljoner kubikmeter.
(Som jämförelse avverkar
Sverige ungefär 90 miljoner
kubikmeter.)
I Ryssland däremot är det annorlunda. Efter Sovjetunionens
fall har de avverkade volymerna fallit drastiskt, men nu har
det börjat vända uppåt.
med
nyckelpersoner från landets
skogsägarföreningar, presenterade Anders Portin en långsiktigt positiv analys av världens
DEN STORA förbrukaren i
världen finns längre österut.
– Kina suger nog upp allt
virke som finns, konstaterar
Anders Portin.
Och i Europa är det bioenergin som ger draghjälp.
Enligt prognosen är råvarubehovet inom EU till massa-/
pappersindustrin och sågverken
ganska konstant de närmsta
åren.
Det nya är att bioenergin seg-
Text: Pär Fornling
m jag vore skogsägare
skulle jag sova ganska
lugnt på natten. Virket
behövs.
Det säger Anders Portin. Han
har lång erfarenhet från den
finska skogsnäringen och arbetar nu på Indufor.
Företaget gör globala analyser av skogsbruket och deltar i
ett 80-tal projekt över hela världen.
VID
26
ÅRETS
TING,
lar upp som den största användaren av råvara från skogen (se
diagram).
För att nå energimålen måste
uttaget av grot öka i fler länder.
I dag är det bara Sverige, Finland och Tyskland som nyttjar
möjligheterna.
PLANTAGE brukar ibland
lyftas fram som ett hot mot
produktionen från naturskogarna.
I dag kommer en tredjedel av
världens virkesförsörjning (0,5
miljarder kubikmeter) från
plantageskogar.
– Det tillkommer många nya
plantager i Asien och Sydamerika. Globalt kan vi vara ganska säkra på att arealen fördubblas fram till år 2050, säger
Anders Portin.
MED dagens produktion per
hektar fördubblas den avverkade volymen från 0,5 till 1
miljard kubikmeter.
– Kanske kan man nå två
miljarder kubikmeter med gen-
Anders Portin på Indufor har
tidigare arbetat med finsk
skogspolitik.
modifiering och bättre teknik,
men samtidigt ökar världens
konsumtion och produktion på
andra håll. Jag tror att plantageskogarna kommer att stå för en
tredjedel av världens virkesförsörjning också år 2050.
– Enligt min bedömning
finns det en fortsatt efterfrågan
på virke från bärkraftiga naturskogar, säger Anders Portin.
VI SKOGSÄGARE 2/13
DXibeX[\e]idXjjX]i€e[iXj
I spåren av
nedlagda fabriker
förändras marknaden för massaved
dramatiskt.
Flera pappersmaskiner
avvecklas.
Foto: Stora Enso
Text: Pär Fornling
;
anske Bank gjorde nyligen en analys som visar att besluten om
nedlagda
pappersmaskiner
motsvarar ett bortfall på två
miljoner kubikmeter massaved
om året.
Till det kommer nedläggningar i Norge som motsvarar
en miljon kubikmeter.
Och det är bara början.
Minskat tidningsläsande gör
att banken räknar med ett
fortsatt bortfall på omkring en
miljon kubikmeter massaved
om året.
FRÅGAN ÄR VAD som då
händer på virkesmarknaden.
Christer Segerstéen, ordförande för Södra, delar i stort
sett bankens bedömningar och
lägger till ytterligare orosmoln:
Bioenergin, som varit ett
”skyddsnät” för massavedspriset har slagit i taket.
Dessutom påverkar bruks-
nedläggningarna i Finland
Sverige.
ALLT HÄNGER samman
runt Östersjön. När exempelvis norska bruk stänger ligger
det nära till hands för Stora
Enso att ta överflödig råvara
från Norge till Sverige.
Och när Hylte stänger pappersmaskiner i Småland ökar
utbudet av massaved inom Södras kärnområde.
– Det kan innebära att vi
inom vårt område kommer att
se ett överskott av massaved,
säger Christer Segerstéen.
HAN ÄR GLAD över att Söd-
Han jämför situationen med
kooperationens barndom då
föreningarna bildades för att
Förlusttyngd sågning
O Under förra året gjorde de
flesta sågverken förlust för varje
producerad kubikmeter.
ATL har gjort en sammanställning där produktionen fördelas
på de negativa rörelseresultaten.
På så sätt för man fram en lista
över förlusten per sågad
kubikmeter.
Sämst gick det för Södra
Timber som förlorade 335
500
kronor per sågad kubikmeter.
Det hänger ihop med den nya
Värösågen, där man är långt ifrån
full produktion.
För övrigt förlorade Rörvik 251
kronor per kubikmeter, Holmen
197 kronor, Norra 177, Bergs
Timber 121, Rågsveden–Sweden
Trä 85,Vida Timber 73, Moelven
67 och Setra 50 kronor per
kubikmeter.
Ledande skogsnationer
480
O USA är det land i världen som avverkar
mest skog i världen. Enligt FAO:s senaste
sammanställning ser rangordningen ut så här,
mätt i miljoner kubikmeter:
400
300
210
200
134
117
100
85
0
USA
Kanada Ryssland Brasilien Sverige
VI SKOGSÄGARE 2/13
säkra avsättning för råvaran.
– Vi är inne i ett paradigmskifte.
– Tidningsläsandet minskar
och den europiska marknaden
stagnerar. År 2011 tillverkades
för första gången i modern tid
mer pappersmassa i Europa än
vad som förbrukas. Vi föruser
att överskottet växer vidare.
Exempelvis stänger UPM pappersmaskinen i Rauma. Kvar är
ett toppmodernt massabruk
som ytterligare spär på produktionen i Europa, säger Christer
Segerstéen.
58
55
Tyskland
Finland
63
Kina
ras tre återstående bruk inte är
beroende av tidningspapper
utan är inriktade på andra
kvaliteter, däribland den nya
viskosmassan. Till råga på allt
ökar inte biobränsle i samma
takt längre.
– Hemma i Linköping planeras en ny stor fjärrvärmepanna
som kommer att eldas med
sopor i stället för med biobränsle. I Norrköping några mil
bort har Eon deklarerat att
bioenergin är för dyr och att
man därför i stället ökar sopeldningen.
– Det är två av flera tecken i
tiden. För några år sedan fick vi
många förfrågningar om att
sälja pellets till England, nu har
de upphört. I stället skeppas billig pellets från Kanada och USA,
konstaterar Christer Segersteén.
Det återstår att se om det
händer något med ”den tredje
generationens biobränsle” i
form av storskalig förgasning
till fordonsbränsle.
TOTALT ÄR BOLAGEN på
väg att stänga pappersmaskiner med en kapacitet på
960 000 ton i Sverige. Däribland finns exempelvis Hylte
där två av fyra maskiner stängs
och det är en öppen fråga vad
som händer med de två återstående.
I Norge handlar det om
650 000 ton.
Södra ger upp norska bruk
OEfter förra året redovisar
Södra en miljardförlust. Nu
avvecklas bruken i Norge och
föreningen vässar Värösågen.
Det negativa rörelseresultatet för koncernen blev 929
miljoner kronor, alltså närmare en miljard.
Av alla verksamhetsgrenarna är det bara Södra interiör som redovisar ett blygsamt resultat på två miljoner
kronor.
Den nybyggda Värösågen
står för drygt 180 miljoner
kronor av förlusten, med ett
tredje skift på sågen hoppas
man få upp lönsamheten.
Massabruket Tofte i Norge
står för nästan 450 miljoner.
Delvis beror det på att bruket
stått still vilket gjort det lättare för de svenska bruken
att köra för fullt. Nu har
Södra beslutat att avveckla
bruket i Tofte med 300 anställda.
Därmed avlutas det norska
massaäventyret som inleddes
år 2000 med köpet av bruken
i Tofte och Folla.
– Problemen i Norge, jämfört med Sverige, är att
kostnadsläget är högre och
produktionen av energi är
obefintlig. Vi kommer att
sälja bruket om prislappen är
den rätta, annars nödgas vi
lägga ner, säger ordförande
Christer Segerstéen.
Han konstaterar att balansräkningen är fortsatt stark
och trots det negativa resultatet föreslår styrelsen en
vinstdelning med 302 miljoner kronor till medlemmarna.
27
FÖRÄDLING
BJÖRK är ett populärt träslag och ”björkigare” än
så här blir det knappast. Den norska vilstolen kostar
14 000 kronor, men då är det lite av konstverk också.
Plankan stöds av ett diskret järnstativ.
(www.worksby.com)
FÖRVARING och pall är den röda tråden
i den här möbeln. Även om den ser ut
som en modell är pallen i full storlek.
Locket är gjort i lasergraverad bok av
Martin Björnson.
([email protected]).
BENEN i metall gör det enkelt att tillverka en bänk med råvara från skogen.
Det är en konstruktion av Fredrik Karlsson, Stenbyskolan.
([email protected])
”
Grundtonen är ljust
naturligt trä, som
gärna muntras upp med
en del färgstarka textilier,
eller med målarfärg.
DY\cdf[\k_Xi
Den som spanar på
möbelmodet hittar mer
än trämaterial som anknyter
till naturen.
Text & foto: Pär Fornling
D
öbelmässan i Stockholm är en
bra värdemätare på vad som är
på gång. Det är världens största
mötesplats för skandinavisk design och
den har hållit på i många år, vilket ger
perspektiv på utvecklingen.
Det var länge sedan plast sågs som ett
framtidsmaterial och flirten med betong,
för något år sedan, blev en kort fluga.
NU ÄR DET miljö och naturmaterial
som gäller. Trä har sin självklara roll och
skogen återkommer i fondväggar och
mönster, även på plastprodukter!
BEKVÄMA fåtöljer för den
som har svårt att resa sig
behöver inte se ut som inredning till sjukhus. Lyftkraften
i den här listiga stolen, med
mycket trä, anpassas efter användaren. Fåtöljen görs av OH
Sjögren i Tranås och kostar
omkring 12 000 kronor.
(www.easyriser.se)
28
Möbelföretaget Gemla fångar stämningsläget elegant när de beskriver tillverkningen:
”Trädet har blivit en stol. I stolen finns
minnet av trädet och skogen kvar.”
EN INTRESSANT FRÅGA är vilka trä-
slag som efterfrågas. Ek och björk är fortfarande favoriter.
Ask ligger bra till och kanske kommer
boken tillbaka.
Furu försvann helt för många år sedan
och valnöt dansade en sommar, nu är de
mörka träslagen
borta.
Grundtonen
är ljust naturligt
trä, som gärna muntras upp med en del
färgstarka textilier, eller med målarfärg.
GUNGHÄSTEN
i massiv bok görs
av danska Brdr Kruger
och kostar omkring 4 500
kronor.
(www.brdr-kruger.dk)
VI SKOGSÄGARE 2/13
ENKLARE än så här blir det knappast att
montera och demonstrera bordsbenen i
metall. Ett slag på träkilen är allt som krävs.
(www.smakadesign.se)
T
]XkkXk^Xcfgg\e
BOK är nästan borta från möbler, men
nestorn Åke Axelsson konstaterar att det
är bästa tänkbara träslag. Han förutser att
boken är på väg tillbaks. För 50 år sedan
ritade Åke Axelsson en klassisk bokstol
som en del i dåtidens kampanj för svensk
rödbok. Nu har han ritat stolen på bilden
i obehandlad bok, den säljs av Gärsnäs där
Åke Axelsson är delägare.
(www.garsnas.se)
T
T
BÖJTRÄ på traditionellt sätt är en
specialitet för landets äldsta möbelfabrik,
154-åriga Gemla i Diö. Askträet kokas
i sex timmar, böjs och torkas en vecka
i 65-gradig värme.(En vanlig genväg är
annars att under högt tryck pressa sönder
träets fiber, men det drabbar kvaliteten).
Den nya stolen,T13, är ritad av Mats
Theselius.
(www.gemlaab.se)
FINURLIGT nog har Oliver Söderlund, Lunds arkitekturskola, lyckas
få svikt i träpallen.Trätapparna vilar
på en kärna av kompakt skumgummi.
([email protected])
T
VI SKOGSÄGARE 2/13
URSPRUNGET och historien bakom
möbeln har en känslomässig betydelse.
Bordet är gjort av granplank från det rivna
kyrkodasset i Bjurum. Julia Söder, Linneuniversitet, kallar idén ”Talking Wood”. Hon
skickar med en bild på huset och har graverat in koordinatorerna i en kompassros.
([email protected])
29
ÄLGAR OCH ANDRA HJORTDJUR är
på många sätt imponerande. Tyvärr
orsakar de skogsskador för enorma
belopp, främst genom bete på ungtall.
LRF samarbetar med skogsägarföreningarna och andra organisationer och
myndigheter för att få hjortstammarna
i balans med foder tillgången, bland
annat i det nya älgförvaltningssystemet.
INTRESSET FÖR AFFÄRER inom förnybar
energi ökar snabbt och tusentals landsbygdsföretagare driver energiverksamhet.
Därför lanserar vi Energiföretagaren, ett
material som inspirerar och vägleder till
lönsamma affärer inom förnybar energi.
FÖRR ELLER
SENARE blir det
aktuellt att lämna
över skogen till en
ny generation. Det
finns en hel del att
sätta sig in i för att
det ska bli så bra
som möjligt. LRF-koncernen har spetskompetens
och erfarenheter som är till god hjälp vid ägarskiftet.
FÖRYNGRINGSFRÅGOR, röjning,
slutavverkning, naturhänsyn eller
säkerheten i skogen? LRF och
skogsägarföreningarna arrangerar
kurser, studieresor, studiecirklar
och seminarier. Genom LRF får
du även riktigt bra rabatter när du
exempelvis ska köpa ny motorsåg,
bil och drivmedel.
DET SKA VARA MÖJLIGT
för alla som vill att arbeta,
bo och leva på landsbygden.
Därför är det viktigt att vi
driver frågor som förbättrar
servicen och infrastrukturen
på landsbygden. Alla har
rätt till bra vägar, el, post,
telefoni och bredband.
TIDNINGARNA LAND SKOGSLAND, Land
Lantbruk och Land ingår i medlemsavgiften.
Det gör också en basolycksfalls- och en
livförsäkring. Dessutom får du tillgång till
LRFs egna företagarcoacher.
VEM VET VILKA PLANER stat och kommun
har för din plats på jorden. LRFs experter
arbetar ständigt med frågor kring äganderätt och markintrång.
DET FINNS GODA MÖJLIGHETER att
öka tillväxten i Sveriges skogar. Det
skulle underlätta en omställning till ett
grönare och mer hållbart samhälle.
LRF samarbetar med skogsägarföreningarna genom bland annat satsningen Krafthandling Skog för att öka
både lönsamheten och tillväxten i
familjeskogsbruket.
LRF HAR ÖVER 1 000 lokalavdelningar runt om i Sverige där
medlemmar träffas för att dela
med sig av sina erfarenheter
och påverka utvecklingen i
bygden. För medlemmar under
36 år finns dessutom ett särskilt nätverk, LRF Ungdomen.
Är det här din värld?
DÅ ÄR DU varmt välkommen till LRF-familjen och
172 000 människor som också hör hemma
i det gröna näringslivet.
GÅ IN PÅ lrf.se/skog. Här kan du:
SOM MEDLEM I LRF är det tryggt
att veta att den skogsförsäkring du
kan teckna genom oss innehåller
en allriskdel som täcker skador
från exempelvis skadeangrepp,
brand och storm.
1. Gå en tipspromenad och få mer information om
vad ett medlemskap kan betyda för dig. Du kan
dessutom vinna en tidningsprenumeration.
2. Ställa frågor till några av våra experter.
VILL DU HELLRE PRATA med någon är du välkom-
men att ringa Medlemsservice, 020–44 44 33.
DU BEHÖVER INTE vara heltidsbonde för att vara
medlem i LRF. Det viktiga är att du har ditt hjärta
på landsbygden.
FÖRST GUDRUN, sedan Per och Dagmar. Stormarna kan vi inte resonera
med, men väl politiker och myndigheter när våra medlemmar drabbas.
MILJÖ
G‚bfcc`j`fejblij
d\[e€i`e^\e
Den tyngsta och mest
kritiska rösten mot
skogsbruket kommer
från Naturskyddsföreningen.
Vi har förhört oss om
åsiktsskillnaderna.
Text & foto: Pär Fornling
D
ed över 190 000 medlemmar är
Naturskyddsföreningen större
än LRF, och skogen har varit en
av grundpelarna ända sedan starten 1909.
Vi träffar Karin Åström på föreningens
huvudkontor i Stockholm, hon är vice ordförande och talesperson för skogsfrågor.
Vad är er kompass i skogen?
– Vi har en policy om skogen som i sin
tur bygger på motioner till stämman.
Många medlemmar är extremt engagerade
i skogsfrågorna.
Varför?
– Skogen i sig själv väcker mäktiga känslor, dessutom är det en långvarig konfliktzon med en extremt stark näring som är
positivt särbehandlad.
Vad då särbehandlad?
– Näringen får göra enorm inverkan på
det vi kallar natur och man fortsätter trots
rödlistor. När det går fel får man skylla på
entreprenörerna. Ansvaret måste vara
näringens.
N Förslag om ersättning
Ett förslag från Naturskyddsföreningen
är att höja ”tålighetströskeln” för hur
stora intrång en markägare ska tåla.
I stället för att beräkna ersättningen på
”berörd del” föreslås att utgå från hela
fastighetens värde.
Procenttalen är inte kristallklara, men
det är tydliga principiella skillnader;
Ett hygge är en typiskt ”berörd del”.
Om avverkningen är värd 100 000
kronor och tålighetströskeln 10 procent
nödgas markägaren tåla intrång för
10 000 kronor.
Räknat på hela fastigheten blir
tröskeln högre. Om gården är värd
10 miljoner kronor nödgas markägaren
tåla intrång på 1 miljon kronor.
32
Varför vill ni ha en skatt på papper?
– Tanken med avgiften är att finansiera
det akuta behovet av att skydda mer skog.
Vi klarar inte miljömålen och Sverige klarar inte Nagoyamålet. Vi funderade på en
avverkningsavgift, men det skulle missgynna svenskt skogsbruk i konkurrensen.
Pappersavgiften är neutral.
Plastskatt låter miljöriktigare.
– Vi jobbar på det också. Målet är att
generellt minska överkonsumtionen.
Flera bedömare menar att vi redan
når FN-målet om skyddad natur, som
slöts i Nagoya (se förra Vi Skogsägare
sidan 10).
– Det är nästan så man blir lite trött...
Texten i uppgörelsen är tydlig. Dels är det
17 procent representativ mark som ska
skyddas, dels är det kopplat till andra mål
som handlar om hållbart brukande. Vi har
långt ifrån nått målen.
Men bara impedimenten är ju
14 procent?!
– Man kan inte göra det till en övning i
markfördelning. Att hänvisa till impedimenten håller inte, där finns 3–4 procent
av de rödlistade arterna. Det är produktiv
mark som måste skyddas.
Hur mycket bör man skydda enligt er?
– Det är inte helt lätt att svara på. Olika
arter kräver olika mycket areal och kunskapsläget förändras. Dagens bästa gissning är 20 procent.
Ni har väl inte glömt att räkna
markägarnas frivilliga insatser?
– Det har vi förstås koll på. Det är bra
att skogsägarna tar det ansvaret, men
avsättningarna måste kartläggas och offentliggöras. Dessutom är frivilligheten i
sig en komplikation med tanke på långsiktigheten. I dag kräver certifieringen fem
procents avsättning, men vi tycker det ska
vara tio procent.
Det är lätt att fastna i obegripliga
procentsiffror. Tycker du vi nått halvvägs för att uppfylla Nagoyaavtalet?
– Nej.
Varför ska vi inte gödsla skogen när vi
gödslar åkrarna?
– Det är en rimlig fråga. Vi förordar ett
ekosystem som är likt det naturliga och i
konsekvensens namn vill vi inte ha konstgödsel i jordbruket heller.
Är det okej att använda förädlade
plantor?
– Om den genetiska basen minskar
blir skogen sårbar. Variation ger tålighet.
Forskarna framhåller att den
genetiska variationen faktiskt ökar
jämfört med om träden föryngrar sig
själva lokalt.
– Det kan man ju säga, men det är ingen
evolutionär process.
Du verkar skeptisk till forskning.
– Forskning och kunskapsinhämtning är
bra, men storskaliga förändringar straffar
sig även om vi tror de är ofarliga från
början.
Utan att förädla jordbruksgrödorna
hade vi svultit ihjäl.
– Det är en komplicerad fråga. Man kan
också säga att vi inte hade blivit så
många.
Varför vill ni att miljöorganisationer
ska få överklaga beslut om
avverkning?
– Helt uppenbart måste någon kunna
VI SKOGSÄGARE 2/13
Karin Åström bor på Gotland där
hon tillsammans med sin man
driver ett företag som arbetar
med miljöinformation.
N Karin Åström
Bor: På Gotland. ”Vi flyttade hit när första
barnet föddes, då kändes det rätt att lämna
stan”.
Familj: Man, Jonas Nilsson, och tre barn; Olof,
20 år, Stina, 16 år och Nils, 14 år.
Fritidsintresse: Hästar och fågelskådning.
Favoritmusik: Allt man blir glad av, gärna
Motown och Michael Jackson.
Bok att rekommendera: A planet under
pressure, av Will Steffen, med flera. ”En extremt
bra bok.”
Bästa stunden i skogen: En fjällnära skog
med vridna tallar, eller en mossig äldre granskog
med
svampar.
överklaga myndighetens beslut och hålla
ett vakande öga på den.
Redan i dag får skogsägaren vänta sex
veckor på avverkningsbeslut, med
överklaganden kanske han eller hon
nödgas vänta månader eller år.
– Det är klart jag kan se ett dilemma för
markägaren. Det är ju inget kul om
grannarna överklagar bara för att jäklas.
Miljöorganisationerna bär rimligen inga
sådana grannfejder med sig, därför tycker
vi de bör ha rätten att klaga. Vi vill inte att
rätten ska missbrukas och man kan fundera
över begränsningar.
Tror du på skogen som råvara?
– Absolut. Vi vill ha ett fossilfritt
samhälle och är angelägna om att använda skogsråvaran smart och effektivt.
Skogsbruket är en viktig näring framöver.
Kan dagens avverkningsnivå behållas?
– Det kan man inte svara på med dagens
kunskapsnivå. Kanske kan nivån behållas
om man är effektiv. Jag tror inte uttaget
kan ökas drastiskt.
Tycker du det är någon miljöskillnad
mellan små familjeskogsägare och
stora bolag?
– Man vill gärna tro att de som är mindre
VI SKOGSÄGARE 2/13
klarar hänsynen bättre, men polytaxen
visar att så inte är fallet. Bekymret är nog
att både stora och små anlitar samma
entreprenörer.
Varför hoppade ni av dialogprojektet
som arbetar med polytaxen och miljöhänsyn vid avverkningar?
– Vi gick in stenhårt i projektet, men
utfallet motsvarade inte arbetsinsatsen. Vi
har en hel värld att rädda och måste prioritera.
Det är lite osvenskt att inte delta i
överläggningar?
– Kollegor i andra länder tycker att vi är
extrema som talar med näringen. Vi har
inte gjort någon större affär av det här, men
vi kan inte lägga hundratals timmar på sånt
som inte tycks leda någon vart.
Det handlar mycket om biologisk
mångfald i ert arbete.
– Vi lever av biologisk mångfald. Ekosystemen måste vara stabila, långsiktiga
och robusta. Vi har också etiska skäl för
att inte utrota en skalbagge, men jag lyfter
gärna fram de ekologiska argumenten. Det
handlar om en långsiktig produktion.
För många läsare av den här tidningen
är äganderätt och förfoganderätt
nyckelord. Har du förståelse för det?
– Jag förstår känslan, men vi har gemensamma spelregler som bygger vårt samhälle. Vi har regler och inskränkningar
inom nästan alla områden.
Flera reagerar nog på förslaget mot att
ändra ersättningsreglerna vid intrång
(se faktaruta).
– Jag förstår att markägare slår bakut
och inte vill att andra ska komma in och
bestämma över marken. Och jag förstår
den lille markägaren som har det svårt
ekonomiskt. Men jag förstår inte varför
samhället ska betala för miljöstörande
verksamhet bara för att det är skogsbruk.
Vi har en princip att förorenaren betalar.
Är strider viktiga för att få
medlemmar?
– Nej, det tror jag inte alls. De flesta
gillar inte bråk. Om man är med i Greenpeace, där det mer händer grejer, kanske
det är lite annorlunda. Vi vinner på en hög
trovärdighet, men gör inga spektakulära
auktioner. Här maler vi på år efter år.
33
SKOGSSKÖTSEL
Delvis är det en myt att eken växer långsamt. Det här trädet är 80 år och den väl utvecklade kronan bäddar för bra tillväxt.
KXmXiXg‚XccX
^iXk`jZ_Xej\i
Lövskogen är en slumrande resurs med många
möjligheter. Dessutom finns ekonomisk hjälp för
Text & foto: Pär Fornling
den som vill anlägga ny lövskog.
8
nders Ekstrand lutar sig mot en
ekstam och ser påtagligt nöjd ut.
– Den här var ett långt, klent,
självsått träd som jag röjde fram och
började stamkvista. Nu är eken 60 år och
värd ungefär 4 000 kronor. Väntar jag
tills stammens diameter är 65 centimeter
är värdet 10 000 kronor, berättar Anders.
Han har med andra ord anledning att se
nöjd ut. De värdefulla träden har kommit
av sig själva i gränslandet mellan skog och
tomt på den gamla skogsgården i Göingebygden, med en kringbyggd gård från slutet av 1600-talet.
Det är en ganska typisk bild av lövskogsskötsel. Ofta kommer tillfället gratis, men
för att fånga möjligheten krävs omsorgsfull
skötsel.
– Det är något som passar bra för den
intresserade självverksamme skogsägaren,
konstaterar Anders Ekstrand.
HAN ÄR lövskogsspecialist på Södra och
praktiserar kunskaperna på den egna gården och hoppas väcka intresset hos fler
markägare:
– I landets skogar avverkas bara hälften
av lövskogens tillväxt. Lövet är en slumrande resurs som vi är för dåliga på att ta
tillvara.
MEN EKEN SKÖTER sig definitivt inte
själv!
Nästan nio meter av stammen är stamkvistad och närliggande träd, som stör
kronan, gallras bort i omgångar.
34
UNDER EN TUR i skogen får vi flera
exempel på fler gratis möjligheter att
fånga i flykten:
VI SKOGSÄGARE X/XX
Eken är redan
värd 4 000 kronor
och mer blir det...
”
Poängen
med de här
kontrollerna är att
de ska vara slumpvisa och anonyma.
Eken är självsådd. För att skydda mot
älgen har Anders drivit fram den i
plaströr.
Självsådd.
Precis som vid huset finns självsådda
ekar att ta till i blandbestånd, ute i skogen.
När plantorna är små putsar Anders dem
med sekatören och sätter över ett plaströr
som skydd mot älgen. Rören står med sju
meters mellanrum och mellan dem kommer självföryngrad björk och gran.
Frostskydd.
I en blöt, frostkänslig, del av ett hygge
är förutsättningarna dåliga för att plantera
gran. I stället har han röjt fram en timmerställning av självföryngrad björk, som
trivs i fukten. Under björkarna kommer
granen av sig själv.
Röjning.
I en eftersatt och misslyckad granplantering hjälper Anders en skogsägare att
röja fram ekar och andra lövträd. Om
arbetet lejs bort betalar jordbruksverket 60
procent av kostnaden för att röja fram ädellövskog.
VI SKOGSÄGARE X/XX
Läs mer på nästa sida
35
T
En anna väg är förstås att plantera lövet.
Fortsättning:
På en nedlagd
åkermark mitt i
byn, någon mil
bort, visar Anders ett 20-årigt
bestånd av förädlad vårtbjörk.
– Här mellan
husen hade granen inte varit välkommen av este- Anders Ekstrand.
tiska skäl.
– I dag betalas både björktimmer och
lövmassaved väl så bra som gran. Björken
kan avverkas tidigare, men långsiktigt
avkastar granen något mer.
På den nedlagda åkermarken gissar
Anders Ekstrand att förräntningen på
markvärdet är 3 procent för björk och 3,5
procent för gran.
OM MÖJLIGHETEN TILL bidrag räk-
nas in kan kalkylerna bli helt annorlunda.
Den som planterar stödberättigad
åkermark med poppel eller hybridasp (vilka räknas som energigrödor) får behålla
gårdsstödet i 20 år. I genomsnitt handlar
SKOGSSKÖTSEL
Ta vara på
alla gratis chanser
Kvarvarande torrkvistar ska bort för
kvalitetens skull.
Ekarna är lika grova, skillnaden är att den
bakre inte är stamkvistad.Vid en diameter på 60 centimeter är värdet 9 000
respektive 4 000 kronor.
det om 1 500 kronor per hektar, men nivån
varierar.
Dessutom kan skogsägaren få stöd till
både stängsel och anläggning av beståndet.
men det hindrar förstås inte från att nyttja
de möjligheter som finns.
UTÖVER DET TILLKOMMER förstås
den goda tillväxten för de snabbväxande
träslagen.
– I något fall har jag räknat fram en
avkastning på 12 procent, vilket förstås är
svårslaget, säger Anders Ekstrand.
– I grunden är jag tveksam till bidrag
och man bör inte bygga sin framtid på dem,
NYLIGEN HAR Anders Ekstrand skrivit
en bok om lövträ och lövskogsskötsel. Det
finns mycket att lyfta fram, men hans två
viktigaste tips är:
Läs landskapet och välj lämplig,
bördig, mark.
Låt halva trädet vara grön krona för
tillväxtens skull. Se till att den andra
halvan av trädet är en kvistfri stam, för
virkesvärdets skull.
KOM och SE DE
HETASTE NYHETERNA
FRÅN BRP!
®
CAN-AM
!
ÖKAR MEST I ANTAL
Källa: SCB
Missa inte våra vassa erbjudanden SKI-DOO® SPRING OFFER &
LYNX® SISU OFFER med 6.000 kr
i rabatt! Och nyheten BUILD
YOUR RIDE för Lynx. Läs mer på
ski-doo.se och lynx.se
NU RULLAR ÅRETS NYHETER från
Lynx ®, Ski-Doo® (2014) och Can-Am®
(2013) ute på vägarna. MISSA INTE
chansen att kolla in våra klassledande
marknadsledare, nyheter och tillbehör,
mingla och snacka snöskoter och ATV
hos våra engagerade återförsäljare!
BRP on Tour besöker även ett antal av
våra Can-Am-återförsäljare i södra Sverige med ett urval heta nyheter för ATV
och Spyder roadster!
THE WORLD IS OUR PLAYGROUND.
Mer info på
brp-tour.com
© 2013 Bombardier Recreational Products Inc. (BRP). Alla rättigheter förbehålles. ®, ™ och BRP-logotypen är varumärken som tillhör BRP eller dess dotterbolag.
VI SKOGSÄGARE 2/13
brp.com
37
FORSKNING
Gfgg\c]i
_\cXcXe[\k
Ny snabbväxande poppel
som passar hela landet
är på gång, träden klarar
både ett tuffare klimat
och är bättre rustade
mot sjukdomar.
Text & foto: Pär Fornling
<
n isande kall dag besöker vi planteringen tillsammans med Ulf Johansson, försöksledare på lantbruksuniversitetet. Poppelträden har vuxit
fem odlingssäsonger och flera av dem är
redan tio meter höga.
Att döma av vintervädret hade vi kunnat
vara i Norrbotten... fast just den här försöksodlingen ligger i Halland några mil
från Tönnesjöhedens försökspark.
Liknande tester finns utanför Gällivare,
Umeå och ytterligare några platser i landet.
Det praktiska arbetet med odlingen görs
av lantbruksuniversitetet på uppdrag av
Sweetre Technologies, med syfte att få
fram en ny generation poppelplantor till
försäljning.
NESTORN I DE här sammanhangen är
professor Lars Christersson. Han är nu
pensionerad, men fortsätter arbeta med
frågorna och har varit med och grundlagt
de här poppelförsöken.
– Det har anlagts odlingar av poppel
ända sedan 1920-talet. Väldigt många har
misslyckats, vilket inte är så konstigt.
Klonerna har kommit från Oregon, på motsvarande breddgrader som Frankrike och
Spanien.
– Den enda riktigt lyckade klonen är
OP42, men vi behöver ett större genetiskt
urval för att minska risken för bladrost och
andra angrepp, berättar Lars Christensson.
FÖRKORTNINGEN ”OP42” betyder
Oxford Paper company år 1942, vilket
antyder att inte så mycket har hänt med
förädlingen på lång tid. Men under senare
år har Skogforsk tagit fram en blandning
av 12 kloner (varav en är OP42). Blandningen kan fungera längre norrut, men
rekommenderas till milda lokaler i Götaland.
Och mer är på gång.
– Mitt tidigare uppdrag som professor i
energiskog har gett många kontakter i värl-
38
Plantornas tillväxt
kan dubbleras
O En vanlig granplanta växer 2,5 meter
under fem år under optimala förhållanden.
Tillväxtgränsen har testats genom
noggrant utförd plantering, skydd mot
frost och insekter samt näringsbevattning
med hjälp av slangar.
Då växer plantorna dubbelt så bra som
under normala förhållanden.
Men hur mycket av den potentialen kan
man uppnå i praktiken?
– Jag tror att man kan realisera upp till
50 procent bättre tillväxt hos dagens
vanliga skogsplantor, säger Karin Johansson
vid Skogforsk, som gjort testerna.
– Med en ambitiösare markberedning
där humus och mineraljord blandas kan
näringen enklare tillgodogöras av plantans
rötter. I våra försök hade plantorna utan
näringsbevattning växt mer än två meter
på fem år, det är riktigt bra!
Förädling kan
ge rakare virke
Ulf Johansson i försöksodlingen med
poppel.Träden började som sticklingar
i kruka våren 2007, och på sommaren
planterades de i fält. De har alltså nått de
här höjderna efter fem växtsäsonger.
OAtt träreglar, brädor och plankor är
böjda och skeva är ganska vanligt.
Men i framtiden hoppas forskarna kunna
förädla fram rakare virke genom att
använda träd med rätt genetiska egenskaper.
Nyckeln till förbättrad formstabilitet
ligger i trädens fibervinkel som kopplar till
hur plankor från trädet beter sig efter
sågning och torkning. Lite förenklat kan
man säga att ju större trädets fibervinkel
är, desto skevare blir det sågade virket.
– Våra försök visar att det finns en tydlig
koppling mellan trädens genetik, deras
fibervinkel och formstabiliteten hos virket
från de här träden, säger Karl-Anders
Högberg vid Skogforsk.
Trädens fibervinkel är dessutom enkel att
mäta, så därför bör egenskapen finnas med
när vi väljer ut avelsträd för skogsträdsförädling.
Asken kan räddas
den, med hjälp av dessa har jag rest runt
och samlat in frö.
– I de här försöken odlas ett 30-tal olika
poppelkloner från British Columbia och
Alaska. De kommer från breddgrader som
motsvarar Gällivare och söderut. Poppel
växer väldigt bra i Norrland också, även
om inte tempot riktigt är i nivå med Götaland, säger Lars Christersson.
HAN FÖRUTSER ATT det kommer
kloner som växer bra över nästan hela
landet.
– Det vi sett hittills är en tillväxt på
40–50 kubikmeter per hektar och år. Vi får
se vad förädlingen kan tillföra ytterligare
och hur gödsling kan öka produktionen.
– Jag har gjort en del mindre tester som
visar att poppel svarar mycket bra på gödsling, säger Lars Christensson.
ODen fruktade askskottsjukan angriper
och dödar askar i hela det svenska
utbredningsområdet. Det finns inga kända
botemedel, men det kan ändå finnas hopp
för trädet. Forskare vid Skogforsk tror sig
kunna odla fram motståndskraftiga askar.
– Våra undersökningar visar att askskottsjukan är starkt genetiskt styrd och att det
dessutom finns en stor genetisk variation i
motståndskraften hos olika askar, säger
Lars-Göran Stener vid Skogforsk i Ekebo.
Därför finns det goda förutsättningar för
att med hjälp av
skogsträdsförädling Askskottsjuka.
odla fram mer
Foto:
vitala askar.
Gunilla
Jarlid
– Inga askar är
helt opåverkade av
svampen, men
några har betydligt
högre motståndskraft än andra.
VI SKOGSÄGARE X/XX
Ta hand om din skog och mark
Kör HYPRO
HYPRO 755
med HYPRO FG45 Fällgrip
– DĂƌŬŶĂĚĞŶƐƐŶĂďďĂƐƚĞŽĐŚŵĞƐƚĞīĞŬƟǀĂ
traktorprocessorer. ,zWZK ŚĂƌ ĞƩ ŵĂƐŬŝŶƉƌŽŐƌĂŵŵĞĚŐƌƵŶĚŝĚĠŶĂƩƉĂƐƐĂůŝŬĂďƌĂĨƂƌ
ĞŶƚƌĞƉƌĞŶƂƌĞŶ ƐŽŵ ĨƂƌ ĚĞŶ ƐũćůǀǀĞƌŬƐĂŵŵĞ
ƐŬŽŐƐćŐĂƌĞŶ͘ Skonsamhet ŵŽƚ ŶĂƚƵƌ ŽĐŚ
ŵŝůũƂĚćƌĞŬŽůŽŐŝƐŬƚĂŶƉĂƐƐĂŶĚĞƟůůƐĂŵŵĂŶƐ
ŵĞĚ hög kapacitet ŽĐŚ ĚƌŝŌƐćŬĞƌŚĞƚ ćƌ ĞŶ
ƐũćůǀŬůĂƌŬŽŵďŝŶĂƟŽŶ͘DĞĚĞŶ,zWZKĂƌďĞƚĂƌ
ĚƵŵĞĚgod ekonomi ƐĂŵƟĚŝŐƚƐŽŵĚƵďLJŐŐĞƌĚŝŶƐŬŽŐƐĂǀŬĂƐƚŶŝŶŐĨƂƌĨƌĂŵƟĚĞŶ͊
Vi ses på ELMIA, monter 187!
HYPRO 450 XL
För mer information, www.hypro.se
eller ring oss på tel: 0479-220 59
SKOGSSKÖTSEL
Gif]\jjfim`ccj\d\i
”Vi underskattar effekten av röjning något
makalöst”. Det framhåller Urban Nilsson,
Text & foto: Pär Fornling
professor i skogsskötsel.
Finskt försök
Den finska experimentmaskinen för
röjning på bilden rycker upp de unga
björkarna med rötterna för att undvika
stubbskott, som är problemet vid tidig
Foto: Urban Nilsson
komventionell röjning.
M
i träffar honom en kylslagen dag
på ett ”Gudrunhygge” där granplantorna kämpar mot en massiv
vägg av björksly.
Temat för dagens exkursion är röjning.
– Vi lägger tusentals kronor på markberedning eller gödsling, men förlorar
massor av tillväxt på att inte röja i tid. Lite
förenklat förlorar man ett års tillväxt för
varje år man skjuter fram röjningen, säger
Urban Nilsson.
Att vänta ett år för länge med röjningen
betyder med andra ord att man också måste
vänta ett år med slutavverkning.
Tumregel gäller i den här hårda konkurrensen med björk och förutsätter
förstås att målet är en granskog.
FORSKARNA vet ganska mycket om hur man
bör röja i trädslagsrena
bestånd, exempelvis
självföryngring av
tall.
Däremot är kunskapen låg om
Här måste något göras,
frågan är bara hur och när.
En typisk utmaning för skogsägare över hela landet.
40
VI SKOGSÄGARE X/XX
iae`e^
den här typen av hyggen, som är en realitet
för många skogsägare.
Stormen Gudrun blev en väckarklocka.
Forskarna insåg det enorma röjningsbehovet som skulle följa i Gudruns spår
och anlade försök i Småland, Halland,
Dalarna och Västerbotten.
– Oavsett om du är på ett hygge i Norrland eller i Götaland är frågorna i princip
desamma, konstaterar Urban Nilsson.
RESULTATEN FRÅN försöken börjar
komma fram, även om det dröjer några år
till en färdig rapport.
En av slutsatserna är alltså betydelsen av
att röja. Metoderna däremot tycks spela
mindre roll. Viktigast är att göra något.
Dessutom är det, enligt flera experter,
lika bra att ställa in sig på två röjningar.
Första röjningen görs när granen är
1–2 meter och andra när den är 4–7
meter.
– Om det sedan räcker med en röjning
får det bli en positiv överraskning, säger
Hans Thunander som arbetar med de här
frågorna på Sundins Skogsplantor.
HAN PÅPEKAR ATT den som bara gör
en plantröjning ofta nödgas göra en underröjning inför första gallringen.
– Det är riskfyllt. När röjning och gallring görs samtidigt ökar risken för stormskador.
En tidig röjning av klena björkar är relativt billig. Anledningen till att vänta är
Professor Urban Nilsson
missionerar om röjningens
betydelse.
problemen med efterföljande stubbskott.
– I höstas var jag i Finland och tittade på
en ny maskin som rycker upp de unga
björkarna med rötterna. Det är ett spännande sätt att slippa rotskott, säger Urban
Nilsson och visar några bilder av maskinen.
MEN ÄN SÅ länge rör det sig om en prototyp. För skogsägaren är det fortfarande
röjsågen som gäller.
– Traditionellt har man röjt vid ungefär
tre meters höjd och räknat med att björken
därefter inte ska hinna ifatt granen. Men
även små björkar stjäl växtkraft från
granen. Nya resultat visar att skogsägaren
har mer att vinna på en tidigare röjning än
vad vi trodde förut.
– Om det behövs en andra röjning kan
den i flera fall finansieras av vinsten i ökad
granproduktion, säger Urban Nilsson.
Tack vare kedjeröjsågen har brunnsröjning blivit ett alternativ.
– Man röjer en brunn med en diameter
på ungefär 75 centimeter runt granstammen.
– Den vanliga klingsågen är svår att
hantera och få med sig genom björkslyet,
med kedjeröjsågen kan du liksom simma
dig fram mellan granplantorna, förklarar
Magnus Petersson, skogsskötselchef på
Södra.
– Vi arbetar mycket med röjningsfrågorna och det här är en av metoderna
som utvärderas, men vi behöver veta mer.
JÄMFÖRT MED VANLIG totalröjning
presterar den som röjer brunnar med kedjeröjaren dubbelt så mycket, mätt per hektar.
Några klara forskningsresultat om vinsterna finns dock inte, men en som är övertygad om brunnsröjningens förträfflighet
är röjningsproffset Bengt-Åke Alriksson.
Han har själv varit med och utvecklat
kedjesågen tillsammans med Husqvarna.
D\ifdiae`e^e€jkXj`[X
Iam\[bXeYc`dXjjXm\[
En test av att koka riktigt klen
massaved kan få betydelse för
röjningsmetoderna.
Text & foto: Pär Fornling
agens gräns för att virket ska använ;
das till massaved är fem centimeters
diameter i toppänden. På massabruket i
Mönsterås testar Södra att använda björk
som bara är 2–3 centimeter i toppänden.
Om försöken lyckas kan det påverka taktiken i röjningsskogen.
FRÅGAN ÄR OM man på ett någorlunda
lönsamt sätt kan ta hand om björken som
kommer spontant på flera hyggen.
Som framgår av artikeln här bredvid är
en möjlighet att låta granen utvecklas under skärmar av björk. När skärmen huggs
ner gäller det att använda björkarna till
något vettigt.
VI SKOGSÄGARE 2/13
– En möjlighet är förstås bränsleved. Om
en större andel dessutom kan användas till
massaved ökar valmöjligheten, säger Göran
Örlander, skogchef på Södra.
– Dels kan det vara ett alternativ i eftersatta röjningar, men framför allt tänker vi
på alla Gudrunhyggen. Där växer björken
nu med en meter om året, så det är bråttom
att hitta rätt vägval för röjningen.
– Om vi ska våga rekommendera skärmar gäller det att tänka på hela vägen från
skördaren till industrin. Medeldiametern
på stammarna är helt avgörande för
ekonomin och det är lätt hänt att avverkningarna blir en förlustaffär för skogsägaren.
FÖR DEN SOM är självverksam och kör
med en liten maskin blir det en annan kalkyl, då är det betydligt lättare att lönsamt
avverka relativt små volymer skärmträd.
– Testerna blir avgörande
för hur vi går vidare,
konstaterar Göran
Örlander.
– Ekonomin är helt annorlunda för småskaliga lösningar.
– Det finns många idéer om ny teknik
för att skörda klena stammar, men för vår
del handlar det om att hitta lösningar för
de maskinsystem vi kan erbjuda i dag,
konstaterar Göran Örlander.
På massabruket är utmaningen framför
allt att barka de klena stammarna.
41
SKOGSSKÖTSEL
<]k\i^iXk`jYaib
bfdd\i^iXeXieX
”Jag smeker fram granen med
röjsågen.” Så poetiskt uttrycker sig
röj- och björkentusiasten Bengt-Åke
Text & foto: Pär Fornling
Alriksson.
D\ifdiae`e^
42
<
tt hygge med massor av självföryngrade björkar är ett eldorado för
Bengt-Åke Alriksson. Som framgår av artikeln här bredvid har han varit
med och utvecklat kedjeröjsågen som
öppnat nya möjligheter för brunnsröjning.
EN TYPISK BRUNNSRÖJNING kan
se ut så här:
VI SKOGSÄGARE 2/13
Bengt-Åke Alriksson i en 13-årig lövskärm. Efter åtta år röjdes den ner till
3 500 stammar per hektar. Medeltillväxten har hittills varit 10 skogskubikmeter
per hektar och år. Björkarnas diameter
Foto: BÅA
är 13 centimeter i brösthöjd.
Bengt-Åke Alriksson har
både utvecklat kedjeröjaren
och röjningsmetoderna.
Balanspunkten är att ge utrymme för
granens toppskott, utan risk för piskskador
från björkarna, men inte släppa ner så
mycket ljus i brunnen att det provocerar
fram en mängd stubbskott.
Efter några år tas merparten av björken
bort.
ALTERNATIVET ÄR ATT satsa på björ-
Motorn till kedjeröjsågen bärs som en
ryggsäck och klingan har byttes ut mot
en motorsågskedja.
Första ingreppet är när granen nått
brösthöjd. Björken brukar då ligga en meter
före i höjdutveckling.
Granplantan friställs i en ”brunn”
med en radie på ungefär 75 centimeter. En
del närliggande björkar kapas bort, andra
får sidokvistarna kapade med hjälp av
kedjesågen (som också kan användas vertikalt).
VI SKOGSÄGARE 2/13
ken fullt ut, när den ändå kommer gratis,
och i nästa skede släppa fram den självföryngrade granen. Det görs i första hand
på fuktiga ståndorter med tätt lövuppslag.
En beprövad metod är den så kallade
”Kronobergsmodellen” där lågskärmen av
björk normalt avvecklas efter 12–15 år.
Granen trivs och skyddas mot frost, men
björkarna röjs bort innan de hunnit utveckla
något användbart virke.
Det tycker Bengt-Åke Alriksson är slöseri med tanke på björkens växtkraft i unga
år. Därför testar han att hålla kvar skärmen
längre och skörda björkvirke innan björken
avvecklas helt och granen får ta över.
– På en del ställen där det är ont om granplantor, eller i fuktiga partier där det aldrig
borde planterats, tycker jag det är bättre att
släppa fram en björkskärm. Granen kommer av sig själv under björken och när
björken skördats blir det ett naturligt granbestånd.
I ENKELHET HAR Bengt-Åke Alriks-
son följande tågordning:
När björken börjar diameterskikta sig
röjer han fram en ganska tät björkskärm.
– Björken är då ungefär fyra meter hög
och har lämnat sitt vassliknande stadium.
Ett vanligt fel bland proffsröjarna är att gå
för hårt fram. Det bör vara runt 3 000–
6 000 stammar per hektar i skärmen.
När björken börjar närma sig 7–8 meter görs en andra utglesning där antalet
stammar halveras.
Nästa ingrepp är en gallring som ger
värdefullt virke.
– Den kan kanske göras redan efter
14–16 år på bördiga marker. Om skogsägaren däremot bara satsat på granen hade han
eller hon fått vänta dubbelt så länge på gallringen.
– Lönsamheten i hela skötselkonceptet
ligger i just det faktum att föryngringen av
björken är gratis och hur du använder röjsågen, betonar Bengt-Åke Alriksson.
EN ANNAN EFFEKT av mycket och
snabb tillväxt på hygget är att träden binder in mer kol, vilket är positivt för klimatet.
Vid första gallringen bör virkesförådet
vara vara 150 kubikmeter björkvirke ber
hektar,
– Granen växer långsamt i unga år. Om
björken totalröjs riskerar jag i värsta fall
en negativ kolbalans i uppemot 20 år. Genom en välsluten och välväxande björkskärm kan en nettobindning av kol uppnås
på mycket kort tid, menar Bengt-Åke
Alriksson.
43
=ii`bk`^k
jkfiXcXjj
NYA PRODUKTER
En lastare i den
tyngre divisionen.
et finns efterfrågan på riktigt stora
;
skotare. Komatsu har utvecklat en
helt modell som heter 895 och lastar 20
ton. Maskinen väger omkring 25 ton, beroende på utrustning.
Den mest synbara förändringen är den
ljudtätade hytten med ståhöjd (om man är
av normallängd). Den kan utrustas med
”Comfort ride” som innebär att hytten vilar
på fyra cylindrar för fjädring och pendling.
Både drivlinan och kranen är nya. Hjulen
är hela 28,5” för extra dragkraft. Även om
maskinen är tung och lastar mycket framhåller Sten Karnebo på Komatsu att marktrycket inte behöver bli större än för de
mindre modellerna om maskinen utrustas med band. Dessutom innebär den
högre lastförmågan att det blir färre
körningar för att få ut virket. Den nya
skotaren kommer att presenteras på
Elmia Wood.
8mjcaXe[\bXd\iX
O En liten finurlig kamera kan hålla koll
på huset när man är borta. Då kameran
känner av en rörelse i rummet, eller värmen från en människa, skickar den iväg en
bild till telefonen (via mms) eller till datorn
(via e-post).
I apparaten monteras ett sim-kort med
kontantbetalning (man laddar kortet med
en summa pengar). Att skicka sms kostar
lite, men bilder är något dyrare.
För att få en bra kommunikation monteras en antenn utomhus. Om strömmen går
finns det batterier som back-up.
Man kan skicka ett sms till kameran och
be den ta en bild, eller programmera den
för fotografering vid speciella tidpunkter
varje dygn.
Kameran
som kan kommunicera med
telefonen.
I mörker
jobbar kameran i infrarött
ljus, vilket
uppges fungera hyfsat.
Ett extra plus när man övervakar huset
på distans är att den också kan avläsa temperaturen i rummet, vilket kan vara bra om
det är risk för kyla som kan skada vattenledningarna.
Kameran säljs av företaget Trygga Hem
och kostar kring 2 500 kronor.
Fila i fält
OFilning av
Vassa taggar är
inget hinder.
BcXiXijg`bXieX
OHörby Bruk har tagit fram ett punkteringsfritt hjul till sina skottkärror. Det
är gjort av polyuretan har enligt tillverkaren likvärdiga köregenskaper som
luftfyllda däck.
44
kedjan går
enklare om
svärdet sitter
fast ordentligt.
Hemma i
verkstaden är
det enkelt att ta
skruvstädet till
hjälp, ute i
skogen är
filstödet från
Stihl en
möjlighet. Man Klart för filning.
knackar fast
järnet i en
stubbe eller stock och därefter är det bara
att börja filarbetet. Filstödet kostar ett par
hundra kronor och finns i två varianter.
Japan med bett
O En ny variant av de japanska
kvistsågarna har fått förbättrad
design. Dels är handtaget greppvänligare, dels finns en modell
med bågformat blad. Huvudpoängen är fortfarande slipningen, bladet skär i draget och ger
därmed ett mjukt arbetssätt.
Den hopfällbara modellen säljs av
Silky och kostar omkring 500 kronor.
För beskärning
och stamkvistning.
Anpassar klyvkraften
OEn ny modell
av vedmaskin
från Trejon har
fått hydraulisk
drivning av
sågsvärdet i
stället för kilrep.
Det innebär att
sågen står still
när den inte
används, vilket är En skyddslucka i ny
design stänger av alla
nytt i den här
funktioner så fort den
storleksklassen
(för stockar med öppnas.
diameter upp till
38 centimeter). En annan finess är en
renslucka som tar bort barkbitar och
annat skräp, med resultatet att veden blir
renare.
Klyvkraften, upp till åtta ton, anpassas
efter trädets diameter.
Maskinen kostar knappa 150 000 kronor
om den ska kunna köras på både el och
traktorkraft.
VI SKOGSÄGARE X/XX
Följ med Vi Skogsägare på en resa till
xxxxxxxxxxx
VIETNAM
10-23 november 2013
Med oss som ciceron och reseledare har vi Bo
Ohlsson, skogsägare och styrelsemedlem i
Västmanland SBO. Bo har lång erfarenhet av
utvecklingsarbete och forskning i Vietnam.
Vietnams privata skogsbruk är unikt bland ”utvecklingsländerna” och
har idag i vissa delar av landet vänt trenden från avskogning till ett
väl fungerande bondebaserat privat skogsbruk.
Syftet är att vi skall studera denna process och utbyta tankar och
idéer med de Vietnamesiska bönderna.
Vi kommer att besöka ett flertal byar och där få tillfälle att möta
skogsägare, besöka gårdar, risfält, planteringar, teodlingar, lokala sågverk
och studera djurhållning.
Pappersbruket Bai Bang är ett av Sveriges största biståndsprojekt genom
Pris pp för
tiderna och självklart gör vi ett studieVi Skogsägares
besök här.
Resan bjuder på en blandning av turistprenumeranter
och vardags - Vietnam.
I huvudstaden Ha Noi finns en blandning av pampiga boulevarder kantade av
ord pris 28 600:franska kolonialbyggnader och brokiga
smågator med tempel, pagoder och marknader samt franska och vietnamesiska restauranger. Sedan beger vi
oss norrut till Vietnams bergstrakter, intill den kinesiska gränsen, där
vi kommer att träffa olika minoritetsfolk.
Vi kommer även att uppleva den dramatiska kusten under en kryssning i Ha Long Bay, där vi bor på båten i en märklig skärgård av
kritklippor.
I Ho Chi Minh City (Saigon) kommer vi att uppleva Mekongdeltat
på nära håll med sitt skogsbruk och naturligtvis se de mest kända
sevärdheterna.
Vid våra gemensamma måltider möter vi det lokala köket, inte
sällan med inslag av den Franska kolonialtiden.
26 000:-
å
Välkommnendepoc
en spännada resah!
annorlun
Resan dag för dag i korta drag
Dag 1: söndag 10/11 Stockholm - Bangkok
Dag 2: måndag 11/11 Hanoi
Dag 3: tisdag 12/11
Hanoi
Dag 4: onsdag 13/11 Hanoi - Bai Bang
Dag 5: torsdag 14/11 Bai Bang - Duan Hong och Ca Dinh by
och Tuyen Quang
Dag 6: fredag 15/11
Tuyen Quang - Ham Yen - Brigade No 5 by
och Bac Quang
Dag 7: lördag 16/11
Bac Quang - Pan Hou Village
Dag 8: söndag 17/11 Pan Hou Village
Dag 9: måndag 18/11 Pan Hou Village - Hanoi
Dag 10: tisdag 19/11 Hanoi - Ha Long Bay
Dag 11: onsdag 20/11 Ha Long Bay - Ho Chi Minh City
Dag 12: torsdag 21/11 Ho Chi Minh City
Dag 13: fredag 22/11 Ho Chi Minh City - Bangkok
Dag 14: lördag 23/11 Stockholm
I priset ingår:
s
s
s
s
s
Reguljärflyg i ekonomiklass
med Thai Airways Stockholm
- Bangkok - Hanoi t/r
Reguljärflyg i ekonomiklass
sträckan Hanoi - Ho Chi Minh
City
Alla lokala transporter, utflykter,
besök och entréer i Vietnam
enligt program
Inkvartering i delat dubbelrum
11 nätter på 3-4 stjärniga hotell
11 frukostar, 11 luncher, 9
middagar exkl dryck, en flaska
vatten per person/dag, lättare
flygplansmåltider t/r
s Svensk reseledare under hela
resan samt engelsktalande
lokalguider i Vietnam
s Dricks till lokalguider och
chaufför för hela perioden
s Flygskatt och bränsletillägg (för
närvarande SEK 3 192, kan
komma att ändras)
Enkelrumstillägg
s Enkelrumstillägg 11 nätter,
per person SEK 2 700
Giltigt pass erfordras för denna resa. Vi reserverar oss för programförändringar och omkastningar av programpunkterna.
För denna resa gäller villkoren på detta programblad, i avreseinformationen samt i Svenska Resebyråföreningens Villkor för Paketresor med
OmniaResors kompletteringar, vilka översänds på begäran och återfinns
på www.omniaresor.se
För mer information och bokning: OmniaResor
Tel: 021-12 90 90. E-post: [email protected]
VI SKOGSÄGARE ≤C≥/≤YY≥
www.omniaresor.se
≤P≥
SKOGSGÅRDEN
Erika och Johan Ranbrandt har många
järn i elden.
M`eeXii\Z\gk\k€i
På gården vid Storsjöns
strand i Jämtland träffar
vi pristagarna av Ӂrets
gröna guld”.
Den egna skogen förädlas till möbler och är
motorn i en mängd
andra verksamheter.
en färgglad vägg som fond till maskinparken.
EN BIT DÄRIFRÅN, vid en av
lägenheterna till uthyrning, träffar vi
Brunflo maken Johan. Han tog över Fursteli gård
tillsammans med systern Marie för ett par
år sedan. Ägandet ska justeras så att även
Erika har en del i gården.
– Jag är glad över att vi fick ta över så
tidigt, då är det lättare att satsa fullt ut,
säger Johan.
Förutom skogsbruk och Kravcertifierad
Text & foto: Lena Hedman
växtodling hyr familjen ut en renoverad
snickeriet lyser en solgul trädgårdsstol lada som festlokal, arrangerar timringskurs
och Erika Ranbrandt är djupt koncen- med dalaknut och Johans far Gunnar säljer
trerad på att limma ihop bitar av olika ved.
träslag till bordsskivor. Dessutom förbe– Ibland känns det lite rörigt med alla
reder hon ett kök i björk. Traktens björk verksamheter. Men vi vill hålla på med
har en vacker mörk färg och tydlig åd- olika saker, säger Johan som även skriver
ring.
böcker om friluftsliv.
– Jag använder virke från gårdens skog.
I borden har jag gran, tall, sälg, asp, al, ANNAT SOM GER intäkter och trevnad
björk och funderar även på att använda är uthyrning av sex lägenheter på gården
rönn och hägg, berättar hon.
till vänner.
Erika och Johan tycker att det är ett stort
Miljön i snickeriet är inspirerande med
@
46
plus att ha kompisar så nära som de kan
dela livet med.
På guldgalan i Östersund fick paret
”Årets gröna guld”.
Priset på 15 000 kronor delas ut av LRF
Jämtland och Norrskog till landsbygdsföretagare som är förebilder i de gröna
näringarna.
I motiveringen framhålls hur de uthålligt
tar vara på gårdens naturresurser och utvecklar dem till affärer.
– Vi kunde inte föreställa oss att vi skulle få pris och är stolta över motiveringen,
säger Erika.
Johan ser det som en spark i rumpan att
gå vidare med gårdsverksamheten. Han
menar att det finns en del att göra lönsamhetsmässigt, även om de är på rätt väg.
SNICKERIET HAR GÅTT mycket bätt-
re än vad Erika vågade tro och hon konstaterar att det är bättre ekonomi att göra
kök och butiksinredningar än möbler.
– Det går inte att konkurrera prismässigt
med möbelvaruhus, men det finns en stark
strömning till att göra hållbara köp. Jag
VI SKOGSÄGARE 2/13
Erika och Johans
tips för gården
NVälj det roliga
Ta gärna avstamp i det som är roligt att
göra vid utveckling av gårdsverksamhet.
NPlanera
– Det är viktigt att tänka över hur man vill
ha sitt liv. Att hyra ut boende på längre tid
kräver mindre passning än Bed & breakfast.
NUtbildning
Erika Ranbrandt limmar ihop bitar av
olika träslag som ska bli ett bord....
– Skaffa utbildning och praktik för den nya
verksamheten.
NTa betalt
– Att ta betalt är svårt, men jämför vad
andra yrkesgrupper tar. Ingen reagerar på
att betala en hantverkare 400 kronor i
timmen.
NNätverk
– Det är viktigt med nätverk. Erika har
kreativa vänner med företag, och någon att
vända sig till med frågor om trä. Hennes
svärmor är till stor hjälp med bokföringen.
NVåga!
....Det färdiga bordet med många träslag
från den egna skogen.
– Det handlar mycket om att våga säga ja.
Man ska inte tänka efter för mycket.
d‚e^]Xc[XmafYY
bygger möbler så att de
Att ha blandade bestånd
ska kunna åldras med värger också en trevlig skog
dighet, säger Erika.
att gå i, säger Erika.
Som liten lekte hon i
Gården har 400 hektar
morfars fars verkstad i
skog. För avverkningar
Småland, vilket inspireoch andragallringar anlirade till yrkesvalet.
tas Norrskog, men första
Hon har utbildat sig på
gallringen gör de själva
Gungsoffan är Erikas
högskolan och fått prakmed motorsågar och trakegen design.
tiska erfarenheter om mötorprocessor.
beltillverkning av en mentor.
Under vintern kretsar mycket kring skoPå gården byggdes ett snickeri utan gen. Från oktober till april jobbar de messtörre investeringar och med begagnade tadels med gallring och röjning.
maskiner.
OCH SÅ ÄR DET ÄVEN den dagen vi
ERIKA HUGGER SJÄLV träden, sågar hälsar på. Erika och Johan packar in utoftast hos en granne och konstruktions- rustningen och beger sig till gårdens fäbovirke görs med egen såg. Med en mindre dar med röjsågarna.
tork kan virket användas efter några veckSolen lyser på öppna ängsytor och timor.
rade hus.
Erika tror att kunderna ser det som ett
– Skogen är basen och det som bär, och
mervärde att virket kommer från gårdens den ligger närmast hjärtat för oss alla. Joskog.
hans pappa känner skogen som sin egen
Det blir ett speciellt tänk i skogsbruket ficka, och vi trivs att jobba tillsammans,
för att få virke till snickeriet.
säger Erika.
För familjen handlar det inte bara om
– Jag sparar gärna lövträd när jag röjer.
VI SKOGSÄGARE 2/13
ekonomisk avkastning utan det är viktigt
att sköta om skogen som är miljöcertifierad
enligt PEFC.
– Hela tanken med skog är det långa perspektivet med biologisk mångfald. Men det
är svårt att veta vad som är rätt val, och det
måste vara tillåtet att göra fel, säger Erika.
DE BRUKAR ÄVEN skogen för frilufts-
liv, och drar med traktor upp 15 kilometers skidspår.
– Den största drivkraften är att hitta en
bra balans mellan arbete och resten av livet. Det är mer värt att kunna styra över
tiden och komma ut på fjällturer, än att
slita och få in extra pengar. Hellre leva
snålt, säger Erika.
De gillar att cykla i terräng och i hemmaskogen hjälper gårdens hyresgäster till
att bygga en cykelstig.
– Vi hoppas på en utveckling av skogscykling på samma sätt som i Skottland. Det
finns affärsmöjligheter och kan generera
mycket besökare. Drömmen är att hela
länet blir en cykeldestination.
47
Skogsmarknaden
För annonsering, ring Ronny Gustavsson tel 08-588 367 97 eller Mårten Bäck tel 08-588 367 38
Annonsmaterial: [email protected]
Alboga Träteknik
VERKTYG FÖR TRÄBEARBETNING
Huggknivar, hyvelstål, vändskär,
sågklingor, vedkapsklingor m m.
Se en del av vårt utbud på
www.ledlager.se
Bandsågverk TTM från
Drozdowski och Wimmer
Ramsågverk Drozdowski.
Kvalitét, utbildning, kompetens, support ingår alltid.
441
Monter ni
ju
5-8
www.albogatrateknik.se
www.tole.se | Tolé Verktyg AB | Tel 0495-302 29
Henrik Dolk tel 0705-3124 18
SNÖKEDJOR/
SLIRSKYDD
! #(!5&&™26Ë'%.s™34%235.$
sWWWKEDJANABSE
Träbearbetning
DUAB-produkter för industri, skolor, snickerier,
hantverkare, byggare, hemmaproffs etc.
BANDSÅGAR
Bandsåg DUAB BAS 470
PLAN- & RIKTHYVLAR
DUAB
PT310
Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling.
Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning för precis justering och god stabilitet på planbordet. Utmatningsbordet för rikthyveln fälls åt sidan vid planhyvling för god sikt och åtkomlighet.
Maskinen är utrustad med analog avläsning av den valda höjden på planbordet. Anhållet för
rikthyveln är justerbart 0-45 grader och låser i en kraftig stålkonstruktion för god stabilitet.
Planhyvel
Max Hyvelbredd 305 mm
Max Hyvelhöjd 200 mm
Max Hyveldjup 3 mm
Bordsstorlek 605x330 mm
Dimensioner & vikt
Mått (lxbxh) 1300x565x750 mm
Vikt 175 kg
Vikt med emballage 223 kg
Tekniska Data:
Motor 400 V 2,2kW/3 hk
Kutterdiameter 70 mm
Varvtal kutter 5000 rpm
Hyvelstål 3 st. (310X25x3 mm.)
Matningshastighet 7m/min
Spånstos 100 mm
Rikthyvel
Max Hyvelbredd 310 mm
Max Hyveldjup 3 mm
Bordsstorlek 1205x312 mm
Fraktfritt!
9.596:-
DUAB ML394Q med långhålsborrsbord
En proffssåg med välbalanserade gummibelagda
bandsågshjul i aluminium som är försedda med
dammtäta kullager. Levereras komplett med
stabilt klyvanhåll, geringsanhåll och sågblad.
Geringsbart gjutjärnsbord
med microjustering.
Utsugningstos för spånsug
samt bladsträckningsindikering.
Tekniska data:
Motor 400 V 1,5 kW/2 hk
Max såghöjd 285 mm
Max sågdjup 400 mm
Sågblad längd 3454 mm
Bladhastighet 2 st 460/980 m/min
Hjuldiameter 465 mm
Spånstos 2x100 mm
Bordsstorlek 535x485 mm
Sågbord geringsbart 45°
Totalhöjd 1880 mm
Vikt 146 kg
DUAB:s kraftiga professionella plan- och rikthyvel för såväl stycke- som serieproduktion med
vikningsbara bord i gjutjärn och med hela 410 mm hyvlingsbredd. Fyra hyvelstål i kutter med
finjustering samt justerbart anhåll. Matning med mekanisk urkoppling, överbelastningsskydd
och nödstopp. Maskinen levereras med ett kraftigt långhålsborrsbord i gjutjärn som standard.
Tekniska data:
Motor 400 V 3 kW/4 hk
Varvtal motor 2 860 rpm
Kutterdiameter 95 mm
Varvtal kutter 4000 rpm
Antal hyvelstål 4 st
410x30x3 mm
Diameter matningsrullar 40 mm
Matningshastighet 8
m/minut
Spånstos 100 mm
Rikthyvel
Max hyvelbredd 410 mm
Max hyveldjup 5 mm
Bordsstorlek 1600x440 mm
Planhyvel
Max hyvelbredd 410 mm
Max hyvelhöjd 220 mm
Max hyveldjup 5 mm
Bordsstorlek 750x410 mm
Långhålsborrsaggregat
Chuckkapacitet 16 mm
Slaglängd ut/in 130 mm
Slaglängd
Dimensioner och vikt
Mått (lxbxh)
1600x890x890 mm
Förpackningsstorlek (lx
bxh) 1680x770x1070 mm
Vikt 440 kg
Vikt med emballage 530 kg
17.596:-
Max planhöjd 180 mm
Max hyvlingsdjup 5 mm
Max arbetsbredd 250 mm
Mått (lxbxh) 1085x485x820 mm
Förpackningsstorlek (lxbxh)
1150x530x950 mm
Vikt 148 kg
Fraktfritt!
fler modeller av Plan- och
Rikthyvlar - besök vår hemsida!
Tekniska data:
Motor 400 V 3,7 kW/5 hk
Varvtal 3200 rpm
Klingdiameter/centrumhål 400/25,4 mm
Såghuvud
- svänbart 180°
- tiltbart 90°
Tekniska data:
Motor 230 V 0,75 kW/ 1 hk
Max såghöjd 165 mm
Max sågdjup 345 mm
Längd sågblad 2490 mm
Bladhastighet 2 st 440/900 m/minut
Hjuldiameter 350 mm
Spånstos 100 mm
Sågbord geringsbart 45°
Bordsstorlek 400x548 mm
Totalhöjd 1710 mm
Vikt 70 kg
3.500:-
5.900:-
Tekniska data:
Motor 400 V 1,5 kW/2 hk
Max Såghöjd 200 mm
Max sågdjup 375 mm
Längd sågblad 2950 mm
Hjuldiameter 400 mm
Sågbord geringsbart 45°
Bordsstorlek 500x395 mm
Totalhöjd 1760 mm
Vikt 137 kg
5.700:-
Laserförsedd industriradialmaskin som klarar
de flesta arbetsuppgifterna, såsom kap-,
klyv-, gerings-, vinkel- och ritssågning.
Sågbalken försedd med vev för
anpassning av såghöjden.
Levereras med benstativ i kraftig stålplåt
och hårdmetallklinga.
Passar för industribruk, snickerier
samt hemmaproffs.
Övrigt enligt CE-normer.
Max sågbredd 1100 mm
Max såglängd 900 mm
Max Sågdjup 90° 120 mm
Bordsstorlek 1350x1250 mm
Mått (lxbxh) 1450x1250x1600 mm
Vikt 250 kg
Matarvalsdiameter 40 mm
Max Hyvlingsdjup 2,5 mm
Såg
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt
Varvtal 4050 rpm
Sågdjup 90° 65 mm
Sågdjup 45° 45 mm
Klinga diameter 250 mm
Bordsstorlek 1200x840 (1080) mm
Slaglängd justerbord 1400 mm
Fräs
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt
Varvtal 3500/5500/7000 rpm
Spindel diameter 30 mm
Vertikal rörelse spindel 130 mm
Max verktygsstorlek diameter 140 mm
Max verktygsstorlek höjd 100 mm
Långhålsborrsbord
Chuckkapacitet 16 mm
Bordsstorlek 160x368 mm
Slaglängd in/ut 85 mm
DUAB C5-260H
Spindel diameter 30 mm
Vertikal rörelse spindel 130 mm
Max verktygsstorlek diameter 140 mm
Max verktygsstorlek höjd 100 mm
Spånstosanslutning 100 mm
Vikt 230 kg
29.900:Slaglängd Höger/vänster 140 mm
Max rörelse upp/ner 80 mm
Spänning 400 VAC
Ljudnivå <80db
Förpackningsstorlek (lxbxh)
1590x1220x1010 mm
Vikt 445 k
Stor sort
ering
matarve
rk
Insug 2x100 mm/1 st 125mm
Säckvolym 0,153 m³
Säckhöjd 850 mm
Ljudnivå 67-77 dB
Vikt 51 kg
Insug 3x100 mm/
1 st 125 mm
Säckvolym 0,307 m³
Säckhöjd 850 mm
Ljudnivå 67-77 dB
Vikt 59 kg
3.196:-
Spånsug DUAB FM300S-5
DUAB,s kraftig spånsug för industribruk med rejäl kapacitet.
Maskinen är utrustad med stativ med hjul för enkel förflyttning. levereras med dubbla filtersäckar och uppsamlingssäckar. Insugstosar 1x150 mm eller 3x100 mm.
4.396:-
Sugkapacitet 4900 m³/h
Insug 1x150, 3x100 mm
Säckvolym 0,43 m³
Filtersäckshöjd 1100 mm
Förpackningsstorlek
1170x560x570 mm
Maskinens mått LxBxH 1280
x 790 x 1970 mm
Vikt 82 kg
För fler modeller av Spånsugar - besök vår hemsida!
DUA
ABB-H
HUSE
S T
Södra vägen 3, Mönsterås
Ordertel. 0499-143 19
Fax 0499-140 66
Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-14.30
Produktkatalog 2013!
Beställ eller ladda hem den
et.se 0499-14
3
Trumdiameter 500 mm
Vertikalfräs med tappsläde DUAB VF100
18.900:-
www.duabhus
Tekniska data:
Spänning 230 V
Motoreffekt 1,5 kW/2 hk
Motorvarvtal 2950 r/min
Impellerdiameter 300 mm
Sugkapacitet 2000 m³/h
Tekniska data:
Spänning 400 V 3-fas
Motoreffekt 2,2 kW/3 hk
Impellerdiameter 305 mm
Sugkapacitet 3000 m³/h
Trumdiameter 500 mm
Tekniska data:
Spänning 400 V
Motoreffekt 3,7 kW/5 hk
Impellerdiameter 305 mm
Trumdiameter 500 mm
DUAB:s kombimaskin med 3 motorer och fem funktioner; cirkelsåg med ritsklinga, vertikalfräs, plan- och rikthyvel
samt långhålsborrning. Levereras med rejält justerbord av aluminium som löper på två geidrar för högsta
precision, långhålsborrbord med borrchuck. Ljusterbordet används både till sågen och som tappsläde till fräsen.
Sågbord, fräsbord, långhålsborrsbord samt rikt- och planhyvelborden är tillverkat i planslipat
gjutjärn och stativet är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa stabilitet. Alla funktioner
är försedda med spånstos för anslutning av 100 mm sugslang.
Tekniska data:
Matarvalsdiameter 32 mm
Fräs
Slaglängd
Plan & Rikthyvel
Max Hyvlingsdjup 2,5 mm
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt
in/
Motor 2,2 kW 3-fas 400 Volt
Såg
Varvtal 3500/5500/7000 rpm
ut 85 mm
Hyvel bredd 250 mm
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt
Spindel diameter 30 mm
Slaglängd Höger/vänster 140 mm
Planhöjd 180 mm
Varvtal 4050 rpm
Vertikal rörelse spindel 130 mm
Max rörelse upp/ner 80 mm
Riktbord 1050x250 mm
Sågdjup 90° 65 mm
Max verktygsstorlek diameter
Spänning 400 VAC
Planbord 600x250 mm
Sågdjup 45° 45 mm
140 mm
Ljudnivå <80db
Matningshastighet 8 m/min
Klinga diameter 250 mm
Max verktygsstorlek höjd 100 mm Förpackningsstorlek (lxbxh)
Varvtal kutter 4000 rpm
Bordsstorlek 1200x840
Långhålsborrsbord
1300x1130x1010 mm
Hyvelstål antal 3 st
(1080) mm
Chuckkapacitet 16 mm
Vikt: 370 kg
Kutterdiameter 75 mm
Slaglängd justerbord 1400 mm
Bordsstorlek 160x368 mm
Besök oss på internet: www.duabhuset.se
1.276:-
Spånsug DUAB FM300
Spånsug DUAB 300S
Med tiltningsbar fräs spindel, -5 till 30°. Stomme i kraftig stålkonstruktion, stort arbetsbord i gjutjärn. Höjning och lutning av spindeln
sker via låsbara rattar, tydliga skalor visar inställning av spindeln.
Ställbara fräsanhåll med finjusteringsmöjlighet. Försedd med sid- och
nedhållare av arbetsstycket. Kraftig kullagrad tappsläde med anhåll och
excenterlåstving, stor rörelse av släden 800 mm. Motor med termiskt
motorskydd och nollspänningsutlösning. Reversibel rotationsriktning av
frässpindel via strömbrytare. Stort varvtalsregister från 1800-9000 varv/
minut. Levereras komplett med tappsläde, diverse nycklar samt manual.
Tekniska data:
Storlek arbetsbord 710x640 mm
Arbetshöjd 900 mm
Längd fräsanhåll, 2 st 360x120 mm
Storlek tappsläde 500x480 mm
Max åkrörelse tappsläde 530 mm
Spindeldiameter 30 mm
Vertikal rörelse spindel 100 mm
Spindel lutbar -5-30°
Max verktygsstorlek 200 mm
Max fräsdiameter i bord 200 mm
Spindelhastigheter
4 st 1800, 3000, 6000 & 9000 v/min
Motoreffekt 2,8 kW 3-fas 400 V
Vikt 202 kg
För fler modeller av Kombimaskiner - besök vår hemsida!
Med reservation för prisändringar p.g.a valutan och ev tryckfel!
Trumdiameter 370 mm
Insugstos 1x100 mm
Säckvolym 0,057 m³
Säckhöjd 640 mm
Ljudnivå 52-62 dB
Vikt 30 kg
Mobil kraftig spånsug av industrikvalitet
med dubbla tygsäckar både över och under.
Monterad på hjulstativ vilket gör den
lätt att flytta. Tömning av uppsamlingssäckarna sker lätt med ett handgrepp. En
industrispånsug för både yrkesbruk och
hemmafixarn.
DUAB:s kombinerade panelsåg och vertikalfräsmaskin med 2 motorer. Levereras med rejält justerbord av
aluminium som löper på två geidrar för högsta precision,. Ljusterbordet används både till sågen och
som tappsläde till fräsen. Sågbord och fräsbord är tillverkat i planslipat gjutjärn och stativet
är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa stabilitet. Bägge funktionerna är försedda
med spånstos för anslutning av 100 mm sugslang.
Klinga diameter 250 mm
Ritsklinga diameter 80 mm
Bordsstorlek 1200x840 (1080) mm
Slaglängd justerbord 1400 mm
Fräs
Motor 2,2 kW 3-fas 400 Volt
Varvtal 3500/5500/7000 rpm
Tekniska data:
Spänning 230 V
Motoreffekt 0,75 kW/1hk
Motorvarvtal 2950 r/min
Impellerdiameter 230 mm
Sugkapacitet 1050 m³/h
1.756:-
DUAB PM250-30 Såg & Fräs
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt
Varvtal sågklinga 4050 rpm
Varvtal ritsklinga 6300 rpm
Sågdjup 90° 65 mm
Sågdjup 45° 45 mm
Spånsugar till specialpris!!!
Spånsug DUAB FM230-L1
Smidig mobil 230 volts 1-fas effektiv DUAB-spånsug av
industrikvalitet med säck av tyg på översidan och säck av
plast på undersidan. Monterad på hjulstativ, vilket gör
den lätt att flytta. Levereras med spånsugslang
diamater 100 mm, längd 750 mm samt adapter
för golvsugning. En maskin som passar till sågar,
putsmaskiner och hyvlar med max hyvelbredd
på 260 mm.
Mobil kraftig spånsug av industrikvalitet med
säck av tyg på översidan och säck av plast på
undersidan. Monterad på hjulstativ, vilket gör
den lätt att flytta. Tömningav uppsamlingssäcken
sker lätt med ett handgrepp. En industrispånsug
för både yrkesbruk och hemmafixarn.
För fler modeller av Bandsågar
- besök vår hemsida!
Tekniska data:
Plan & Rikthyvel
Motor 2,2 kW 3-fas 400 Volt
Hyvel bredd 310 mm
Planhöjd 180 mm
Riktbord 1285x310 mm
Planbord 600x310 mm
Matningshastighet 8 m/min
Varvtal kutter 4000 rpm
Hyvelstål antal 3 st
Kutterdiameter 75 mm
Tekniska data
Obs! Samtliga priser i annonsen är exkl. moms!
48
Kraftig trefas 400 volt bandsåg golvmodell som passar de flesta behov.
Stabilt utförande, kraftig svetsad
stålkonstruktion. Välbalanserade
gummibelagda aluminiumgjutna hjul
med dammtäta kullager. Sågbord
i gjutjärn som är geringsbart 45°.
Kraftig anhåll med stabil låsning.
Bandsågen är utrustad med rejäl
bladstyrningsanordning för stabil styrning
av sågbladet.
KOMBIMASKINER Vi lovar dig en prisvärd investering!
Såg
Radialarmsåg BS-999
22.996:-
7.600:-
Bandsåg DUAB HBS400
14” bandssåg. En rejäl kraftig såg som
passar de flesta behov. Stabilt utförande
med kraftig svetsad stålkonstruktion. Välbalanserade gummibelagda hjul i aluminium
med dammtäta kullager. Sågbord i gjutjärn,
geringsbart 45°. Rejäla bladstyrningar
(kullager). Levereras med geringsanhåll,
klyvanhåll, stativ och sågblad. Sågen
är försedd med 100 mm
spånstos för utsug.
Med 3 motorer och fem funktioner; cirkelsåg med ritsklinga, vertikalfräs, plan- och rikthyvel
samt långhålsborrning. Levereras med rejält justerbord av aluminium som löper på två geidrar
för högsta precision, långhålsborrbord med borrchuck. Ljusterbordet används både till sågen
och som tappsläde till fräsen. Sågbord, fräsbord, långhålsborrsbord samt rikt- och planhyvelborden är tillverkat i planslipat gjutjärn och stativet är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa
stabilitet. Alla funktioner är försedda med spånstos för anslutning av 100 mm sugslang.
DUAB:s rejäla trefas plan och rikthyvel försedd med 400 volts 3 hk elmotor samt gjutjärnsbord
(riktbord och planbord),matarvalsar tillverkade i stål. Maskinen levereras med spånstos och
slipningsbara hyvelstål (3 st) i snabbstål. Planbordet höjes/sänkes med mittpelare till önskad
planhöjd. Höjden ställs in med manöverratt och graderad mm-skala.
Riktborden vikes vid planhyvling (se bild).
Tekniska data:
Motor 400 V 2,2 kW/3 hk
Riktbord 1050x250 mm
Planbord 600x250 mm
Varvtal kutter 4000 rpm
Antal stål i kuttern 3 st 250x30x3 mm
Kutterdiameter 75 mm
Matarvalsdiameter 32 mm
Matningshastighet 8 m/min
För
!
Fraktfritt
Bandsåg DUAB BAS 350
DUAB C5-310
Höger/Vänster 170 mm
Höj/Sänkbart 130 mm
Mått 460x200 mm
DUAB ML392B
Samtliga maskiner
från
DUAB levereras med
gällande CE-normer!
Köp era maskiner av oss till oslagbara priser. Egen import bäddar för rätt prisbild. Vi kan maskiner och ger
teknisk rådgivning, dimensionering samt utför montage och drifttagning av utrustningen. Vi har egen service och reparationsverkstad samt tillhandahåller reservdelar, vilket borgar för god service även efter köp.
19
Fraktfritt!
22.900:-
10.396:-
Vertikalfräs WS90-30A
Fler modeller av Vertikalfräsar på hemsidan
Smidig effektiv vertikalfräs med bord i gjutjärn och stativ i svetsad stålkonstruktion. Justerbara anhåll. Spånstos 100 mm. Standardspindel 30 mm, höj/sänkbar,
levereras med tappsläde. En fräsmaskin för skolor, mindre snickerier och fritidssnickaren som tar lite plats i snickarverkstaden.
Tekniska data:
Rörelse spindel 90 mm
Motor 400 V 2,2 kW/3 hk
Spindelhastighet 3500/7000 rpm
Bordstorlek 695x555 mm
Mått lxbxh 800x740x1150 mm
Spindeldiameter 30 mm
Vikt 195 kg
7.196:-
VI SKOGSÄGARE 2/13
Ecosågen Twin 400 XL
Info och video på
www.lotico.se
Proffsverktyg från Pellenc
Selion stångsåg passar till
mycket inom skogsbruket. Att
röja i rätt tempo, göra bra stamval, bra stamkvistning, inte
stressad av sågen. Röja utmed
åkerkanter o beten, göra körvägar för lastbil o sko- t a r e .
Toppa tallar och lövträd till viltbetningsmat.
I röjningar med långa
gångavstånd är denna elröjsåg att föredra. Kraftfullt
litiumjon-batteri med lång
driftstid.
Mobilt
eller stationärt
stationärt enmanssågverk
enmanssågverk
Mobilt eller
Stångsåg
Se vår
Längder:
1.30, 2.0 och
3.0 meter.
Avgas-,
buller- och
vibrationsfri!
NYA “Quattro”
VIDEO!!
4 sågklingor
ntverk
Inbyggt ka
www.ecosagen.se
Se Video på vår hemsida
Förmånlig
www.ecosagen.se
finansiering ordnas!
Håll värmen!
Värmecentraler
kompletta 30 kW-2 MW inklusive bränsleförråd på 11-100 m3
där du bestämmer modell och färgsättning efter din miljö.
Tillbehör:
Tillbehör:
Timringsfräs
8” blockbredd
Timringsfräsför
förhustimring,
hustimring,4”-4”-8”
blockbredd
Grovsåg för
8080
cmcm
Grovsåg
för övergrovt
övergrovttimmer,
timmer,max
max
Tel. +46 (0)414-242 60
EN INVESTERING I RÄTT OCH
ROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR
DU ALDRIG!
Tel 0499-102 41
070-244 75 40 www.ecosagen.se
Plan- & släntklippare
Vad sa dom
på Rapport
i går kväll?
- en av marknadens kraftigaste!
Veto har mer än 50 års erfarenhet av bioenergi. Det självklara valet för dig som vill
ha frihet att välja bränsle.
Komplett med förråd
VETO 8
Brännaren med
större bränsleförråd, 8-11 m3 Effekter 40-120 kW med
kraftig matarskruv
som går att förlänga
upp till 4 m från förrådet. Matning med
fjäderomrörare.
Det blir svårare att hänga
med när man börjar höra lite
dåligt. Ring Hörsellinjen
0771-888 000.
www.horsellinjen.se
Osma DHL finns i 160,
190 och 220 cm arbetsbredd.
Kanske inte billigast men bäst.
3 års garanti på slagorna. En universalmaskin som används till ALLT.
Tel 0372-710 03,
070-215 50 96
Hörselskadades Riksförbund
Hörselskadades
Riksförbund
Nya boggiband 400 - 750
Markus Edlund
Myckelgensjö
0661-220 00
070-203 34 84
www.messmide.se
me Renov
dH
alv era
må
nar
6H¿OPHUQDSnYnUKHPVLGD
Bygga själv
Fjäderomrörare Den optimala
lösningen för dig som vill nyttja en
EH¿QWOLJE\JJQDGVRPÀLVI|UUnG
9nUDLQPDWQLQJDUNODUDUDYÀLVXSS
till 75 mm fraktioner! Kan byggas
in även i rektangulära eller runda
utrymmen. Vi hjälper till med att rita
upp din anläggning.
Biobränslepannor
upp till 1 MW komplett med automatisk
sotning, askurmatning, cyklon, rökJDVÀlNWPPDOOW
efter era önskemål
Broddsats
70 st
1 198:- inkl frakt Exkl moms
Vi har även lås, brodd och svetslänk
TIMMERMATARE
Andra produkter:
Från
Större matarbord
Längdtransportörer
Sorteringslinjer
Sågintag
Stockvändare
Pris
Hydraulaggregat
Automation
små timmermatare till stora anläggningar
Stockbord 15 ton
59 400:- exkl moms
Logcon Hortinorr ab
Logcon Eesti Oü
Tel 070-652 38 18
+372-566 144 05
www.logcon.se
VI SKOGSÄGARE 2/13
Nyhet!
Återförsäljare
FALKENBERG Glommens
Rör & Mek 0346-925 50, 070-544 32 18
ÅTERFÖRSÄLJARE:
GOTLAND
Mathssons
Smide 0498-48
10 40 32 18
FALKENBERG
Glommens
Rör &Svets
Mek &
0346-925
50, 070-544
JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservice AB 036-31 32 40
GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40
KALMAR FS Effektvärme AB 0480-47 33 86
JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservice 036-313 240
KARLSTAD Solbergagård, 070-646 36 64
KALMAR FS Effektvärme 0480-47 33 86
KUNGÄLV Johnssons El 0303-540 11, 070-541 63 96
KARLSTAD
Solbergs
Gård
070-64640,
36Fax:
64 0581-808 80
LINDESBERG
Lindesbergs
VVS AB
0581-836
KATRINEHOLM
Ving Andersjons
BioEnergi Mälardalen
AB 070-834
03 90, 070-642
LINGHED
Gård 0246-221
41, 070-394
30 58 40 12
KUNGÄLVEnergi
Johnssons
El 0303-540
11,61070-541
63 9609 97
LINKÖPING
& Miljöteknik
013-29
60, 070-674
LINDESBERG
Lindesbergs KA
VVSDriftteknik
AB, 0581-836
40, Fax: 50
0581-808 80
SUNDSVALL
AB 0696-303
LINGHED Andersjons
Gård 0246-221
41, 070-394
30 58
SÖLVESBORG
Lej:s Rörmontage
0456-218
40, 0708-34
01 97
LINKÖPING Energi
& Miljöteknik
013-296
160, 60,
070-674
09 79
97 89
ULRICEHAMN
Ulricehamns
Rörtjänst
0321-100
070-531
SUNDSVALL
Driftteknik
0696-303
50 070-642 40 12
VINGÅKER Ving
BioEnergiK.A
Mälardalen
ABAB,
070-834
03 90,
SÖLVESBORG
Lej:s
Rörmontage
0456-218
0708-340
VÄXJÖ STV
i Växjö
AB 070-325
82 05,40,
070-325
01 00197
ÅRE
Attacus Stål
& Smide
AB 0640-410
91
ULRICEHAMN
Ulricehamns
Rörtjänst
0321-100
60, 070-531
79 89
ÖSTERSUND
Energi & 01
VA 00,
Bygg
HB 070-329
VÄXJÖ STVÖstersunds
i Växjö AB 070-325
070-325
82 0536 07
SPECIALIST PÅ TIMMERHANTERING
Raka sågstockar som krokiga vedstockar.
Vi matar dem en och en, 5-70 cm grovlek
SÅGVERK, PAPPERSBRUK, BRÄNNVED
[email protected]
GENERALAGENT I SVERIGE
www.energiteknik.net
49
Järnhästen
– din följeslagare i skogen
HUMMERN
HUMMERN 300
t3PCVTU
t4NJEJH
t1SJTWÊSE
Välkomna att titta
närmare på en av
Sveriges mest sålda
skogsmaskiner för det
egna skogsbruket.
Film skickas vid
GRÄVARE
Titta i vår webshop!
shop.lennartsfors.com
Finns även
i andra
storlekar!
förfrågan
Kontakta oss direkt eller
titta på vår hemsida för mer
info.
www.lennartsfors.com
0573-32900
Bråbo Mekaniska Verkstad AB, Fredrik Svensson Hultberg 011-36 95 12
[email protected], www.hummern.se
– förenklar eget skogsbruk
Din leverantör av trailers för
entreprenad, lantbruk och lastbil
VEDHANTERING
Gör jobbet lättare!
s
s
s
s
45 års erfarenhet av hanteringsutrustning.
Nu även småskalig hantering.
Kraftiga konstruktioner och flexibla lösningar.
Stegmatare, lagringsbord mm.
www.sydprodukter.se
från
cén
c
d
u
S
Woo
ia Tel.
m
l
0502-175
40
Fax. 0502-145
E
Tel.s 0502-175
40 s 21
Fax. 0502-145 21
www.ipab.se www.ipab.se
s [email protected] [email protected]
Skogsmaskintrailer
Längd 13 900 mm
Bredd 2 600 mm
Höjd 500 mm
Lastkapacitet 30 alt 35 ton
Styrande axlar
Fjäderassisterade ramper
Övre Ämnebodav. 39-30, 376 92 Svängsta
Tel. 0454-572 001
[email protected]
!"#$
! # $%
&!'())*
"
50
VI SKOGSÄGARE 2/13
Lotin
FŠllorsedan1993
WWW.LOTIN.SE 0380-261 64
Vednätsäckar
till EUR pall, 40, 60 L
även storsäckar
Tel 0708-40 11 33
www.ino-q.se
VEDPANNA
Hälsovästen
R
Hälsovästen tränar effektivt upp din
hållning och ryggmuskulatur under
promenaden, joggingrundan eller
medan du arbetar.
Hydraulvinsch
Patenterad
Dragkraft 1400/1700/2200 kp.
Manuell och radiostyrd.
Enkel montering på alla kranar.
Effektiv
Snygg hållning
Motverka ryggproblem
Flera Modeller
www.halsovasten.se
044-590 00 00
MED FLÄKT
Växellåda
Nyhet!
Självsotande
turbulatorer
86% verkningsgrad.
Växellåda med upp, nerväxling eller
enbart som vändlåda till t ex såverk
fläktar, vattenpumpar, generatorer
m m upp till 100 kW.
Acktjära 2209
821 91 Bollnäs
Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52,
fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se
Hydraulsystem
Pump med växellåda.
Slangsatser och tankar.
Kugghjuls- och kolvpumpar.
Flöde upp till 240 l/min.
# !#
(#%
%#!
"! #%!!
Pris från 47 000:Moms och frakt tillkommer
Skogsplantor för
alla behov
Tel 0476-620 00
INFO SYDPLANTORSEsWWWSYDPLANTORSE
Hydraulik
Hydraulik
Ergo el prop spak med inbyggd
Kranventiler
manuella
förstärkare, kan
ersätta
andra spakar.
servohydrauliska
eller
El prop kranventil
elproportional.
max flöde
Kylare
och80L
filter. Slang och kopplingar.
med ställbara chocker
Tel 0381-710 10 | www.weimer.se
2% !444, 5 , .-+-..0 5 , Handla i vår
gåvoshop!
www.afrikagrupperna.se
Du hittar vackra
pärlbroscher,
spännande böcker,
cd-skivor, gåvokort
och mycket mer.
Markberedare
MB 650
Markberedare
MB 50
Agne Eriksson AB
VI SKOGSÄGARE 2/13
Medle 248 931 98 Skellefteå
Tel/fax 0910-77 03 11
www.agneeriksson.se
51
Väggrindar och skyltar
RÅGÅNGSSTOLPEN MED MÅNGA
ANVÄNDNINGSOMRÅDEN!
in
Or
ig
en
lp
Li t
en
lp
to
Nyhet
KEBAstolpen
finns numera
i 2 utföranden.
KEBAstolpen Lite
Ny lättviktsstolpe i
glasfiberarmerad plast
som lätt kan bäras med
i skog och mark.
KEBAstolpen Original
En beprövad och rejäl
stolpe tillverkad i en
kombination av galvat
stål och plast.
RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE
0DVXUEM|UN
%HVWlOO
NORQDGH
SODQWRU
0DVXU
LDOOD
SODQWRU
6SHFLDOSODQWRU
Helautomatisk
NYHET!
Vedhantering!
Vedprocessor
1m3/min
0RGHUWUlGPHG
P\FNHWEUDPDVXU
IUnQV|GUD)LQODQG
0DVXUEM|UNEHULNDU
GLQIDVWLJKHWRFK
|NDUPnQJIDOGHQL
'LQVNRJ
ZZZPDVXUSODQWRUVH
0DVXUEM|UN
II—
I
—
Snabb - Säker - Effektiv
+DUDOG6lOO
NDUU\G#VSUD\VH
%HQJW(OLV3HWWHUVVRQ
VLNDQDV#WHOLDFRP
Ny knivdesign
och nytt längdregleringssystem
Ny effektiv utmatningstransportör
Lågt effektbehov
Passar alla traktorer
Även lämplig
för sågytor
Lägg långved på inmatningstransportören. Maskinen sköter
resten. Matar in, kapar/klyver och lastar.
Allt medan du lägger på ny långved
yr
rosch
För b mation
r
o info
Stöd
UNIK RÖJKLINGA
Vibrerar inte
Skär lättare
Nyper inte
Segare plåt
Skär mjukare
Skär snabbare
Hugger mindre
Filas hälften så ofta
Lägre bensinförbr
Bättre acceleration
Bättre vid stensågn
KE
BA
s
För mer
information
ring oss på
0371-510910
e
st
o
KE
BA
Perfekt som:
-Rågångsstolpe
-Markering av basväg
-Elstängselstolpe
-Snöstolpe
-Markering av
vandringsled
-Markering
av jaktpass
al
Dåligt markerade fastighetsgränser försvårar och fördyrar allt arbete i
skogen. Se därför över och rusta upp
fastighetsgränserna nu, medan de
gamla markeringarna syns.
Dahlberg Maskin AB
Tel 0612-503 62
Telefon: 08 - 605 82 70
Plusgiro: 90 17 04 - 7
www.strandverktyg.se
Tel 0142-152 13
[email protected]
!"
7BSKFEBH
GÌSUWÌCBSO
J4WFSJHF
EJBCFUFT
UZQ
½WFSCBSOPDI
VOHEPNBSJ4WFSJHF
GÌSEJBCFUFTWBSKFÌS
'PSTLBSOBGÚSTÚLFSUB
SFEBQÌPSTBLFSOB.FE
TUÚSSFSFTVSTFSHÌSEFU
BSCFUFUTOBCCBSF
4UÚEEJBCFUFT
GPSTLOJOHFOHFOPN
FUUCJESBHUJMM
%JBCFUFTGPOEFO
o4UJGUFMTFO4WFOTLB
%JBCFUFTGÚSCVOEFUT
'PSTLOJOHTGPOE
1(
XXXEJBCFUFTGPOEFOTF
52
VI SKOGSÄGARE 2/13
När skogspolitiken diskuteras talas det mycket om den
svenska modellen. Frågan är
vad det innebär.
Text & foto: Pär Fornling
L
rsprunget för modellen är Saltsjöbadsavtalet 1935 då LO och arbetsgivarna gjorde upp i godo.
Efter det används begreppet i många
sammanhang.
I skogen kan det vara allt från kortvirkesmetoden till ett omfattande privat
ägande.
Men oftast används ”den svenska modellen” för att beskriva vårt sätt att kombinera
skogsbruk och miljöhänsyn.
P-O BÄCKSTRÖM, tidigare dekan
(chef) för lantbruksuniversitetets skogsavdelning, hade en avgörande betydelse
när modellen föddes.
Vid ett möte med Skogs- och lantbruksakademien under förra året berättade han
den fascinerande historien, som ger ett
förklaringens ljus till dagens debatt.
Det handlar om upptakten till dagens
Godeau på ny post
OÅsa Godeau är ny verksamhetsledare
för ”Skogen i skolan” på nationell basis.
Hon kommer närmast från en tjänst som
rektor Futuraskolan Lännbo som ligger i
Nacka.
Setra får ny vd
ORedan efter tio månader lämnade Johan
Padel vd-stolen på Setra.
I ett pressmeddelande konstateras
kortfattat att vd och styrelse haft olika
uppfattning om hur verksamheten ska
bedrivas.
Fokus på sågverken
OHåkan Svensson på Södra har både varit
skogsdirektör och tillförordnad vd för
Södra Timber.
Nu lämnar han den förstnämnda
direktörsstolen och koncentrerar sig på
sågverken.
politik med två jämställda mål (miljö/produktion).
– Föregångaren, 1978
års politik, var den mest
produktionsinriktade vi
haft, säger P-O Bäckström.
Det var då man fick P-O Bäckström,
bidrag för att rensa bort modellbyggare.
lågproducerande skogar, varav nu många skyddas som
nyckelbiotoper.
I SLUTET AV 1980-talet vankades nya
tider. Före detta jordbruksministern Svante Lundkvist (S) blev ordförande för en ny
skogsutredning. När han dog blev ersättaren den halländske skogsbonden SvenEric Lorentzon.
Efter ett tag stod det klart att biologerna
i utredningen ville att 15 procent av den
produktiva skogsmarken skulle skyddas
till naturvård.
P-O Bäckström berättar att han förstod
vartåt det lutade och tillsatte en egen ”utredning” av experter på universitetet, från
alla läger. Både miljö och produktion.
och en hel del talade för stora reservat.
Utredningen körde fast och i allra sista
stund, efter det sista mötet i april 1992, blev
Bäckström tillfrågad om han kunde hjälpa
till med miljöskrivningarna.
– Jag fick två veckor på mig och det
hela blev sju sidor i utredningen, berättar
P-O Bäckström.
Tack vare universitetets förutseende
egna utredning hade han ett ess i rockärmen som kunde spelas ut.
Med det underlaget kunde han på kort
tid skriva ett PM som ordagrant togs in i
utredningen och de sju utredningssidorna
blev den svenska modellen.
O För ett år sedan skrev vi om
Anders Ölunds snickeri och hans
badkar i almträ.
Nu har badkaret utsetts till bästa ädellövsprodukt i södra Östersjöregionen.
Tävlingen har genomförts som en del av
EU-projektet ”Hardwoods are good” där
man lyfter fram lövträprodukter från
Sverige, Polen, Tyskland, Litauen och
Ryssland.
Mässan trotsar konjunkturen
OOsäkerheten på skogsmarknaden märks
inte i upptakten till världens största skogsmässa, Elmia Wood, 5–8 juni i år.
– Förra Elmia Wood sålde vi 69 460 kvm
monteryta till hela mässan men nu har vi
redan passerat 72 000 kvm så det blir en
fullspäckad mässa i år, säger Jörgen Andersson som ansvarar för monterförsäljningen.
Bland utställarna är ungefär 30 procent
av företagen internationella. Näst efter Sverige så kommer flest företag från Finland,
Tyskland och Österrike.
Flisat och prisat
ONorra Skogsägarna samlar produktion
OUtmärkelsen Årets landsbygdsföretagare
VI SKOGSÄGARE X/XX
DET STOD OCH vägde i utredningen
9€jkXcmki€gif[lbk\e
Tydligare trämarknad
och försäljning av trävaror och stolpar
under varumärket Norra Timber.
– Vår ambition att förtydliga vår position,
säger marknadschef Erik Eliasson.
– Det hela mynnade ut i tre förslag,
berättar P-O Bäckström och plockar fram
en gammal overheadbild med alternativen:
Stora arealer reservat.
Blandat brukande, med en del intensivskogsbruk.
En mindre del som reservat och resten
produktionsskog i kombination med miljöhänsyn (det som kom att kallas den
svenska modellen).
2012 gick till Ola Persson med företaget
Blekinge Flis AB.
Genom att utveckla en lastbilsburen
flismaskin spar han både diesel och arbets-
Det drar ihop sig till folksamling i skogen.
timmar, vilket bäddat för en växande
verksamhet,
Han fick motta priset av landsbygdsminister
Eskil Erlandsson, som prisade kreativitet,
entusiasm och nytänkande.
53
NAMN & NYTT
<jj`ifZb€id\e^Xmjm\ejbdf[\cc
KRÖNIKAN
C€^\]ieXk`fe\cckjbf^jgif^iXd
M
ärdet på Sveriges gröna guld
skogen är kopplat till att en
industriförbrukare på ett lönsamt
sätt kan tillverka en produkt som efterfrågas av en kund. Historiskt och fram
till i dag har sågade trävaror och papper
av olika typer och kvalitet varit de
vanligaste produkterna. Att sågade
trävaror till husbyggen och mycket annat
fortsatt ska vara en eftertraktad, konkurrenskraftig och miljövänlig produkt med
stor utvecklingspotential är vi många som
instämmer i.
QQQ
När det gäller tidningspapper är
trenden en helt annan och vi har under
många år talat om den kommande
förändring i vårt sätt att ta till oss
nyheter, som numer i allt större omfattning sker via webbtidningar. Ett flertal
dagstidningar erbjuder i dag webbprenumeration som alternativ till
papperstidningen. Detta paradigmskifte
i mediavärlden kommer med all säkerhet
att minska förbrukningen av
tidningspapper ytterligare. Under fjolåret
och i början av detta år ser vi följderna av
den sjunkande efterfrågan på papperstidningar, då ett antal pappersmaskiner
har tagits ur produktion och stora
volymer träfiber frigjorts.
Vilken typ av fiberförbrukande industri kan då ersätta de pappersmaskiner
som nu avvecklas?
Träfibern är en miljövänlig förnyelsebar konstruktion som i framtiden kommer att finnas i ett flertal produkter som
vi i dag har svårt att föreställa oss. Redan
i dag finns kläder och dieselbränsle samt
ytterligare ett antal produkter där träfibern ersätter fossila material. Allt som
görs av olja i dag kommer i framtiden att
kunna göras av träfiber, men denna teknikutveckling kräver både tid och pengar.
Framtidens fiberförbrukare blir troligen
en typ av bioraffinaderi där en investeringskostnad hamnar på mellan fem och
tio miljarder kronor.
QQQ
För att skynda på utvecklingen krävs
att våra förtroendevalda politiker ser
möjligheten som skogsnäringen erbjuder
och den potential som finns i utvecklingen av träfibern. Ett förslag är att ta fram
ett nationellt skogsprogram där en strategi för framtiden med långsiktiga spelregler fastläggs. En kraftsamling från
skogliga aktörer, forskare, riskkapitalis-
ter, politiker och övriga som vill vara
med och lägga framtiden tillrätta är det
dags att genomföra. Om vi gör som vi
alltid har gjort får vi samma resultat men
nu behövs något nytt.
QQQ
Att vi år 2025 har ersatt femtio procent
av det fossila dieselbränslet i tunga fordon
med dme-bränsle från skogen kan vara
ett gemensamt mål och en härlig
utmaning. Om
inte vi som bor
och verkar i
skogslandet
Sverige, som
historiskt har
byggt vårt välstånd av skogen,
tror att vi också
i framtiden ska
kunna skapa
arbetstillfällen
genom att utveckla skogsråvaran
Gunnar
– vem ska då göra
det?
Heibring
Ordförande
i Norrskog
SKOGSSTYRELSENS
PRODUKTER & TJÄNSTER
TEMARESOR FÖR SKOGSÄGARE OCH NATURINTRESSERADE
• USA/Väst ”Stora Trädresan” med Norrskog 5-16 maj. Skogsbruk, sågverk, Redwood & Sequoia. Från Seattle till San Francisco.
• Sverige ”Rovdjur/Rovdjursförvaltning” 28-30 maj. Järvsö
rovdjurs centrum, Vargas camp, fäbod, Orsa Björnpark, Skandinaviska Björnprojektet, Fågelsjö, Hamra, Norrigården mm.
• USA/Mellanvästern ”I historiens fotspår” 13-26 juli. Svenskbygderna, prärien, Yellowstone & Black Hills/presidenterna/Crazy
horse.
• Kenya/Tanzania ”Safari när den är som bäst och mest”
3-17 aug. Avsluta med sol och bad på Zanzibar.
• Sverige ”Härliga Härjedalen” med Mellanskog 29 aug-2 sept.
Skogs-/fjällbruk, rennäring, markvärdeutveckling och naturturism.
%%%%'%
%
#!
#
" #
• USA/Väst ”Stora Trädresan” med Stora Enso 15-26 sept.
• USA/Väst ”Stora Trädresan” med Södra 20-31 okt.
• Sydamerika/Bolivia-Peru ”Anderna och Inkakulturen”
17-30 nov. La Paz, Machu Picchu, Cusco, Titicaca, Lima mm.
I mån av plats är resorna
öppna för alla
intresserade.
!"
"
#
"
### !$ &%
%%%
För mer info:
www.skogsresor.se
[email protected]
070-671 72 22 Jan
070-224 07 30 Anna
Resegaranti enligt Kammarkollegiet
54
%"% %
"!%!%! Skog- Natur & Människomöten
–Vi skapar minnen för livet!
WWW.SKOGSSTYRELSEN.SE/PRODUKTER
VI SKOGSÄGARE 2/13
AS FORS MW
Marknadens mest sålda skogsvagn!
Vår 9- och 10-tons skogsvagn är marknadens mest
ben är det stabila och pålitliga vagnar med mindre
sålda. Modellerna bygger på samma chassi med den
benägenhet att tippa. Skillnaderna mellan vagns-
unikt följsamma vagnen på grund av ramstyrning-
modellerna ligger främst kring däck och boggi där
ens konstruktion med styrningens ledpunkt bakom
10-tonsvagnen försetts med 500-hjul (mot 400-hjul på
grinden. Tack vare konstruktionen med kraftiga stöd-
9-tonsvagnen) och en något kraftfullare boggi.
Reglageval
Belysning
Broms
FARMA erbjuder marknadens bredaste sortiment av reglage till din FARMA
kran. Vi har allt från en rad flerspaksalternativ, el proportionalstyrning,
hydraulservo till vårt mesta sålda
reglage – el on/off reglage som är ett
lättviktspaket med en vikt på endast
10,5 kg.
Många önskar belysning på vagnen
men irriterar sig på de fasta lösningar
som marknaden erbjuder då dessa
oftast är i vägen i arbetet. Hos oss finner du ett invikningsbart bakljus som
du enkelt fäller in och skyddar vid
arbetet. Samtliga modeller kan utrustas men vissa kräver en förlängningsbanke.
I många länder är det ett lagkrav med
broms på skogsvagnar. FARMA erbjuder för den som så önskar skiv- eller
trumbroms på två eller fyra hjul på
samtliga FARMA modeller. Till skillnad
mot skivbromsen kräver trumbromsen regelbundet och noggrant rengöringsunderhåll.
Vi har marknadens bredaste tillbehörssortiment. Läs mer på www.forsmw.com.
Alla priser exkl. moms och frakt.
FARMA NORDEN AB
Fabrik: E-mail: [email protected]
www.forsmw.com
Information försäljning:
Carl-Erik Åkesson 0550-102 58.
Göran Carlsson 0224-774 40.
Teknisk support
och reservdelar:
011-165 770.
Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare
för närmare information se hemsida www.forsmw.com
Vi förbehåller oss rätten till
ändringar av specifikationer
samt pris utan föregående
information.
POSTTIDNING B
VI SKOGSÄGARE
Box 78
685 22 Torsby
DIN VÄN I SKOGEN
En trygg investering
Multiforest skogsvagnar och kranar underlättar din arbetsdag i skogen. Det breda
utbudet av modeller och kranar tillsammans med olika tillbehör och utrustningsDOWHUQDWLYPHGI|UDWWYDUMHYDJQNDQDQSDVVDVHIWHUNXQGHQVVSHFL¿NDEHKRY
• 7 - 14 tons lastförmåga
• 5,1 - 8,3 m parallell- eller vikkran
• Ram- eller boggistyrning
• Smörjbara/utbytbara bussningar i alla leder
• Alla delar pulverlackerade
• Kraftiga nav och stora TRAC-hjul
• Tät lastbrygga mellan grind/banke
• Kraftiga stöttor och holkar
Kontakta Ditt Trejon Center för en bra affär!
trejon.se
Blekinges Län: Karlskrona 0455-596 00, Mörrum 0454-505 76 Dalarnas Län: Leksand 070-563 45 95, Borlänge 070-343 02 26 Gotlands Län: Visby 0498-65 45 00 Gävleborgs Län: Hudiksvall 0650-948 55, Bollnäs 0278-355 06, Kungsgården 0290-381 15 Hallands Län: Falkenberg 0346-71 54 00, Ängelholm 0431-41 56 00 Jämtlands Län:
Östersund 063-13 44 50 Jönköpings Län: Jönköping 036-37 41 10, Vetlanda 0383-564 40, Smålandsstenar 0371-318 63, Tranås 0140-500 37 Kalmars Län: Vimmerby
0492-100 75, Färjestaden 0485-50 35 00 Kronobergs Län: Växjö 0470-74 40 10, Älmhult 0476-533 00 Norrbottens Län: Luleå 0920-700 80 Skånes Län: Hässleholm
0451-140 75, Ö:a Sönnarslöv 044-33 10 87, Hörby 0417-125 05, Tomelilla 0417-125 05 Södermanlands Län: Södertälje 08-550 60 490, Eskilstuna 0221-182 75, Björkvik
0155-714 40 Uppsala Län: Heby 0224-315 50, Hjälstaby 0171-47 55 60, Uppsala 018-10 21 30 Värmlands Län: Sunne 0565-135 10, Årjäng 0573-380 40, Karlstad 054-13
77 00, SäIÀe 0533-123 85 Västerbottens Län: Skellefteå 0910-140 80, Vännäsby 0935-399 30 Västernorrlands Län: Örnsköldsvik 0660-25 20 90, Timrå 060-52 78 70
Västmanlands Län: Västerås 021-15 16 00, Köping 0221-182 75 Västra Götalands Län: Åsarp 0515-831 05, Dingle 0524-405 01, Brålanda 0521-57 57 30, Uddevalla
0522-999 50, Göteborg 031-58 31 20, Mellerud 0530-511 85, Sollebrunn 0322-837 50, Vara 0512-241 27/28, Skövde 0500-42 41 61/62/63 Örebros Län: Kumla 019-57 80
00 Östergötlands Län: Mantorp 0142-217 00, Söderköping 0121-120 95
Följ oss: