Transcript null
Nr 2 2010 En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms Växtkraft till max Möt Susannes prinsessor Hästkrafter: Smidigt och miljövänligt Testa contorta Ljust trä inne igen KIN AS NY M Allt-i-allo i skogen PRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADER Kort info om några självklarheter t'MFSUBMFU+%BHHSFHBULBOVUSVTUBTGÚSnFSUSÊETIBOUFSJOH t4UBSLBESJGUTÊLSBTLÚSEBSBHHSFHBUÊS+PIO%FFSFTTJHOVN John Deere Forestry AB www.deere.se INNEHÅLL ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening: Södra Skogsägarna www.sodra.se 0470-890 00 Norra Skogsägarna www.norra.se 090-15 67 00 Nummer 2 2010 Nästa nummer utkommer den 3 juni. TEMA: Bygg och renovera Urban Emanuelsson oroar sig för att reservaten lämnas vind för våg. Sidan 6 Skogsägarna Norrskog Mellanskog www. norrskog.se www.mellanskog.se 0612-71 87 00 018-17 09 00 Nr 2 2010 REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö Telefon: 040-92 25 55 Fax: 040-601 64 49 E-post: [email protected] Redigeringsansvarig: Mikael Sylvander, Box 6044, 200 11 Malmö Telefon: 040-601 64 87 Fax: 040-601 64 99 E-post: [email protected] ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, 200 11 Malmö Telefon: 040-601 64 55 Fax: 040- 601 64 49 E-post: [email protected] Ronny Gustavsson 113 92 Stockholm Telefon: 08-588 367 97 Fax: 08-588 369 99 E-post: [email protected] Annonsmaterial: [email protected] PRENUMERATION Telefon: 040-601 63 65 Fax: 040-601 63 55 E-post: [email protected] Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Ola Persson, Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Carin Bengtsson och Karin Vestlund-Ekerby. Hemsida: www.atl.nu/skog i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2009: 93 300 Tryck: Hansaprint, Åbo Repro: LRF Media AB, Malmö Växtkraft till max Hästkrafter : Smidigt och miljövänligt En nyhet på teknikområdet är kombiaggregatet som fäller, ackumulerar och lastar. Sidan 20 Möt Susannes prinsessor Testa contorta Ljust trä inne igen NY SKIN MA Allt-i-allo i skogen MÖBLER kan också vara vedförvaring. Möbelmässan, sidan 44 28 NYHETER: Snytbaggen 5 LEDARE: Inskränkta ett försummat problem i norr. intressen och kravmaskiner. 30 FÖRYNGRING: Nästa 6 PROFILEN: Urban år kommer sticklingar med Emanuelsson tipsar om hur rekordtillväxt. biologisk mångfald blir 32 SKOGSSKÖTSEL: Nya intressant. lovande rön om contorta. 10 NYHETER: FörBesök på kraftsamlingsgården skräckande resultat om där den ger dubbla tillväxten älgens tallbete. jämfört med vanlig tall. 12 KULTUR: Susanne gör 36 DEBATT: Grannländerna prinsessor av träden. har till skillnad från Sverige 14 NÄRINGSPOLITIK: nationella skogsmuseum. Bra nordiskt samarbete. 38 TEKNIK: 16 TEKNIK: Pucken ger bra sådd. Visioner om morgonda Nya miniaggregat för gens teknik för lönsamtraktorn. mare skogsbruk. Isabelle Bergkvist och Mia Iwars- 40 HÄSTAR: Hydraulik och Nytt liv för drivaren lätta vagnar fixar hästkörningen. ny teknik. med mångsidigt aggregat. son Wide funderar över Sidorna 16–17 43 NYHETER: Gränsen för 22 MARKNAD: svårföryngrad skog tas bort. Kurvorna pekar uppåt på 44 MÖBLER: Mycket klassiskt hantverksträvarumarknaden. kunnande och färger. Kina växande nyckelmarknad för massa. 53 NAMN NYTT: Rekordgamla träd finns 24 NYHETER: Lars-Eric Åström lämnar i Sverige. posten som ordförande för Södra. 54 KRÖNIKA: Heta frågor kring grön26 SKOGSGÅRDEN: Camping ett bra boken i EU och tallen på hemmaplan. komplement till skogsbruket. OXEN Gallring, vindfällen Tandem-OXEN MINILUNNARE Myreback MASKIN Box 12, 667 21 Forshaga Tel 054-87 23 10 www.myreback.com VI SKOGSÄGARE 2/10 3 Den bästa lösningen oavsett basmaskin Ska vi slå vad? Oavsett basmaskin kan du alltid kombinera den med marknadens mest driftsäkra och tillförlitliga skördaraggregat från Log Max. Vi är den enda tillverkaren på marknaden som vågar ge våra kunder Livstids garanti på aggregatslang* och det säger en hel del om kvaliteten på våra produkter. * Gäller i 10 000 timmar eller fem år. Gäller endast första ägaren. Gäller ej kranspets-/rotatorslang. Gäller endast på svenska och finska marknaden. Ring någon av våra säljare så berättar de mer om fördelarna med Log Max: Lars Strömsund Gunnar Bäck 070 - 347 65 74 070 - 391 97 50 www.logmax.se sikterna inom skogsbruket är ungefär lika överraskande som sympatierna hos Black Army, eller någon annan hängiven supporterklubb. Frågorna förs framåt i inkörda spår. Det hade nästan kunnat vara vilken fråga som helst, men nu råkar det handla om intensivodling av skog. Å EN GRUPP forskare på lantbruksuniversitetet föreslår att nedlagd åkermark och en liten del av skogsmarken används för ett plantageliknande skogsbruk. I dessa intensiva odlingar frångås något av den vanliga miljöhänsynen, men på landskapsnivå märks ingen skillnad. Andra miljövinster är desto större. Teoretiskt kan Sveriges klimatpåverkan halveras och avverkningarna öka dramatiskt. Förmodligen överskattas intresset för odlingen. Men det återstår att se. Nu handla det om att glänta på dörren till möjligheterna. Och även om forskare inte är bra på att bedöma marknaden måste de anses som någorlunda objektiva experter på den biologiska delen. Det är ju universitetets hemmaplan. Med andra ord väger utredningen rimligen tungt. Vad säger då remissinstanserna? Det väntade. Allt rullar på i gamla inkörda hjulspår.Jägarförbundet säger sig vara ”klart negativa”. Man fruktar för viltfodret. Naturskyddsföreningen är kategorisk och avfärdar utredningen ”med skärpa”. Världsnaturfonden avvisar rapporten på alla punkter. ATT MAN ÄR tveksam till förslaget är inte mycket att säga om. Det trista är den totala låsningen. Att bara strunta i, eller avvisa, forskarnas slutsatser om de positiva miljöeffekterna är lite märkligt. Här finns ingenting av utredningens resonerande ton. Man kan ju exempelvis tänka sig plantageliknande skogsbruk på begränsade områden i utbyte mot extra hög miljöhänsyn på andra platser. Om man nu orkar höja blicken över viltfoder. Å andra sidan är näringens remisser lika förutsägbara. Skogsindustrin är ganska reservationslöst positiv, även om man framhåller balansen melllan miljö och produktion. Men utmaningen är för nej-sägarna är att se bortom sina särintressen. Man kan säga att näringen har det lätt den här gången. Det finns säkert exempel där rollerna varit omvända. Men nu har produktionsfrågorna medvind, vilket inte är något argument för att glömma miljö och biologisk mångfald. Tvärtom kan det vara läge att ta sig upp från djupt inkörda hjulspår, räcka ut en hand och engagera sig än mer i frågorna i stället för att överlåta dem åt andra. Läs gärna intervjun med Urban Emanuelsson längre fram i tidningen, där han talar om oron för att bjuda till utan att bli tagen på allvar och få något igen. Han talar också engagerat om glädjen som kommer med ökad kunskap. En kunskap som inte bara gör det roligare, utan också ger bättre möjligheter att påverka. DESSUTOM finns ett övergripande intresse för alla som är engagerade i skogsbruket, om man nu förmår komma upp från hjulspåren. Då handlar det om mer än remisserna om intensivodling, som möjligen är ett symptom på fastlåsta positioner. En gemensam hotbild är att en allt större del av befolkningen kommer allt längre från naturen. Med en helt okunnig majoritet kan det leda till hur märkliga politiska beslut som helst. HUR DET GÅR för utredningen återstår att se, den ligger på regeringens bord. I grunden är förslaget ganska sökande och trevande, vilket oftast är en bra utgångspunkt, för att citera Sven-Ingvars; Säg inte nej, säg kanske, kanske, kanske. Pär Fornling, Chefredaktör VI SKOGSÄGARE 2/10 LEDAREN Säg inte nej, säg kanske kanske... PROFILEN Igenväxta reservat hot mot mångfald Nestorn när det gäller biologisk mångfald varnar för att reservaten förlorar i värde om de inte sköts. Han tycker hela frågan borde kunna hanteras bättre och kommer med ett lite oväntat tips till skogsägarna. Av Pär Fornling Om en enda person ska symbolisera biologisk mångfald ligger Urban Emanuelsson bra till. Han byggde upp ”Centrum för biologisk mångfald” som indirekt är ”motorn” bakom många beslut om reservat – ett ord han tycker fått sorgligt negativ klang bland skogsbruket. Urban Emanuelsson välkomnar nya mer flexibla sätt att värna mångfalden och han vill göra skogsägarna både mer delaktiga och engagerade. Han ser sig lite som brobyggare både i skogen och i andra sammanhang, något som manifesterades med förra årets jättebok; ”Europeiska kulturlandskap, hur människan format Europas natur”. Vad är syftet med boken? – Att skriva en historiebok för biologer och en biologibok för historiker. Varför behövs det? – Historikerna måste också söka förklaringar i naturen. Och naturvårdarna måste förstå att naturen inte bara formats av klimat och berggrund. Är skogen också formad av människor? – Ja, verkligen! Den där urskogen kan vi glömma, den har knappt funnits på flera tusen år, inte ens uppe i Norrland. Det väcker frågetecken över reservat som lämnas orörda… – Många av arterna kommer att tyna bort om reservaten får utvecklas helt på egen hand. De måste skötas för att gynna den biologiska mångfalden. 6 N Urban Emanuelsson... Bor: Uppsala Familj: Hustrun Birgitta och tre ”utflugna” barn, Favoritfilm: Gladiator, inte bara för skådespelarnas insatser. ”Jag tycker det är kul att kolla hur historiskt korrekta filmerna är. Här utspelas fältslaget i norra Germanien i en 50-årig granskog. På den tiden fanns bara halvöppna ek och bokskogar”. Favoritmusik: Dolly Parton. Jag lyssnar bara på musik då jag joggar och Dolly är bäst att springa till. Favoritförfattare: P-O Enqvist. Så reservat är en annan form av skötsel? – Ofta är det så. Om jag ska vara pedagogiskt grov går det en skiljelinje längs Dalälven. Norr därom har naturens dynamik varit naturligare, med bränder och annat. Där kan det i många fall vara motiverat med fri utvecklig. Längre söderut har människan varit väldigt involverad under lång tid genom att bränna, beta, odla och bruka. Många arter gillar kulturlandskapet och försvinner i den mörka täta skogen. Vad kostar skötseln? – En hel del. Miljöminister Anders Carlgren har inte alls begripit det här utan har till och med tagit bort pengar från anslaget för skötsel. Det är som att köpa dyra hus och inte ha råd att underhålla dem. Det är ett jädra slöseri! Han berättar entusiastiskt och är uppfylld av att dela med sig av kunskaperna… …inlevelsen är total, och det är just genom engagemang i stället för påbud och direktiv han vill värna mångfalden. Hur går det med mångfalden? – På världsnivån blir det hela tiden sämre. Det intressanta och lite hoppingivande är att det stabiliserats och har vänt i en del fall. Vad får det att vända? – Hög levnadsstandard, politisk stabilitet och gles befolkning. Det låter väldigt bekant… – Ja, i Sverige har det vänt för vissa naturtyper. Ge ett positivt exempel? – Arealen naturbetesmark har ökat. Då det gäller fåglar har vi en klart positiv trend för grågås, trana, pilgrimsfalk och glada. Vilka slutsatser ska man dra av det? – Om man lyckas identifiera varför det håller på att gå åt fanders kan trenden vändas. – Titta vad har vi där? Urban Emanuelsson trivs som fisken i vattnet som ledare för exkursioner. Men allt är tydligen inte bra… – Framför allt har de mindre spektakulära arterna det fortfarande risigt i Sverige. Hur sköter skogsbruket sig? – Ibland uselt, ibland bättre. När det, som på 70-talet, går för långt görs kraftansträngningar. Så tycker någon att det är för många miljömuppar och pendeln slår tillbaks. Under min aktiva tid tycker jag mig ha sett ett par tre sådana pendelrörelser. Vad står pendeln nu? – På produktion. Tänker du på något speciellt? – Retoriken har handlat om att skogen måste köras stenhårt för att plocka upp koldioxiden. Det resonemanget stämmer bra i normal produktionsskog, men kanske inte i tämligen orörda VI SKOGSÄGARE 2/10 Professorn trivs bäst ute i verkligheten Det har hänt att Urban Emanuelsson har ursäktat sig på kontoret och sagt att han har ett viktigt möte. Mötet har varit att samla tankarna genom att spana på fåglarna ute i bukten. Det har varit en säkerhetsventil när kontorsväggarna har känts alltför klaustrofobiska. För det här är en professor som trivs bäst mitt ute i verkligheten. Ändå har det blivit mycket av kontor, korridorer och möten. Han disputerade på betespåverkan i fjällen och under 17 år var Abisko som ett andra hem. Indirekt tog karriären fart i Rio. Där beslutade FN om en konvention om biologisk mångfald. Två år senare, 1994, beslöt riksdagen om att bilda CBM (Centrum för biologisk mångfald) i gränslandet mellan Lantbruksuniversitetet och Uppsala universitet. Urban Emanuelsson fick uppdraget att bygga upp verksamheten. När han slutade för ett år sedan hade centrat ett 50-tal personer anställda. Nu tillhör han den exklusiva skara som har en personlig professur och i princip själv bestämmer dagordningen. Det behövs inga ursäkter för att besöka verkligheten med natur och fåglar. naturskogar. Argumentationen måste brytas ner och nyanseras så inte andra naturvärden skadas allvarligt. Men produktion är väl bra för att möta klimathotet? – Ja, men för den skull kan vi ju inte säga att alla andra miljövärden ska underordna sig klimatmålet. Om det vore helt överordnat skulle privatbilism också förbjudas. Här tycker jag mig ändå ha märkt en tillnyktring av argumenten från skogsnäringen. Ge ett mångfalds-tips till den enskilde skogsägaren. – Mitt bästa råd är att skaffa detaljkunskap! Jag trodde du skulle säga död ved, eller något liknande… – Död ved är jätteviktigt och vi behöver mycket mer. Det finns också en massa andra VI SKOGSÄGARE 2/10 praktiska saker. Men allt blir roligare om du lär känna din skog och kan ta initiativ till smarta åtgärder som kanske inte minskar det ekonomiska utbytet men betyder mycket för mångfalden. Vilken är bästa vägen till kunskap? – Läs böcker, gå på möten och försök inte kasta dig över allt. Det är roligare att koncentrera sig och bli duktig inom ett begränsat område. Och det är inte fel för helheten att skogarna blir lite annorlunda. Någon kanske gynnar fågelarter, en annan mossor och en tredje markägare specialiserar sig på tickor. Låt tusen blommor blomma! Du verkar tycka det är ganska kul, talar du av egen erfarenhet? – Absolut. Länge var jag helt ointresserad av svamp och visste inte ens hur en blåmusseron ser ut. För ett antal år sedan började jag lära mig mer och såg plötsligt helt nya samband. Skogar som förut varitd dödstrista blev intressanta! Alla människor med huvudet i behåll kan uppleva den här glädjen. Miljömålet talar om hur många hektar som ska skyddas, är dagens nivå rätt? – Hektarmålen är inte helt lyckade, jag tror man skulle kunna åstadkomma mer genom att tänka mer i landskapsperspektiv. Och jag vill få fram modeller som stimulerar skogsägaren att göra rätt, utan att det för den skull är reservat. Nu har vi ändå ett hektarmål, är det rätt? – Jag är någotsånär nöjd, men är tveksam när man bryter ner det till faktiska åtgärder. Man bör lägga i en högre växel och göra saker på ett smartare sätt, till glädje för fler människor. Du talar alltså mer kvalité än volym? – Man kan göra smarta insatser på ett större område i stället för att bara ha strikta reservat på ett ställe, även om de förstås också behövs. Hur ska reservaten skötas? – Det handlar om att återskapa alla möjliga sorters störningsregimer. Vi hade uroxar som följdes av betesskogsbruk, hamling, skogsängar, tjärbränning och alla möjliga saker. Och om inget görs? – Vi måste ödmjukt säga att vi inte vet hur många arter som Fortsättning nästa sida 7 Fortsättning: PROFILEN Igenväxta reservat hot… dör ut och hur lång tid det tar i ett reservat utan skötsel, men jag är övertygad om att det är en betydande andel. Kan du tänka dig plantageskogsbruk? – Det där är ju väldigt kontroversiellt, men jag kan tänka mig intensivodling på områden med väldigt låga naturvårdsvärden. Men då ska det kopplas till att det blir mer naturvård på ett annat område. Här ska finnas ett konkret samband och inte något flum på nationell nivå. Hur viktiga är skogsägarnas frivilliga avsättningar? – Det vore inte helt fel om de syntes tydligare. Nu är det en dold present till allmänheten, man får tusentals hektar men får inte veta var de finns. Därför vore det bra om de registrerades och man kunde hitta dem på en hemsida. Förstår du markägarnas upprördhet över en del reservat? Urban Emanuelsson har skrivit boken ”Europeiska kulturlandskap, hur människan format Europas natur. Boken är resultatet av många års resor. Det rikt illustrerade verket publicerades förra året på Formas förlag. – Inte alltid. Det finns ju varianter där skogsägaren har kvar ägandet och fortfarande kan jaga och göra en massa roliga saker. Efter 20 år, eller hur långt naturvårdsavtalet nu är, kan området återgå till vanligt skogsbruk om det inte förlängs. Ändå är det här minerat område… – Uppriktigt sagt är det klantighet från statens sida som gett reservaten så dåligt rykte. En del tokerier beror på dålig ekonomi, man har inte haft pengar att hantera frågorna smidigt. Det har heller inte funnits in- sikter om att det kanske inte räcker att vara en duktig biolog för att handlägga frågorna och kontakta markägarna, man bör kanske vara socionom i botten. Man hade kunnat hantera det här mycket trevligare. Ibland har jag lekt med tanken att kalla det något annat än reservat, bara namnet tycks skrämma. Är den så kallade finska modellen bättre, med mer initiativ från markägarens sida? – Ja, men miljöministerns misstag är att tro att det kostar mindre. Han måste ändå upp med pengarna och i själva verket kostar det kanske 10-20 procent mer. Det kan det kanske vara värt för att få nöjdare och engagerade markägare. Du låter rätt ofta som en brobyggare mellan olika intressen… – Gärna det, men mitt mardrömscenario är att försöka bjuda till och inte blir tagen på allvar från skogsbruket. Risken att bli ansedd som förrädare bland sina egna och mötas av skogsbruket som inte vill bjuda tillbaks. Det där tror jag en hel del naturvårdare känner. Nämn en favoritstund i skogen? – Det låter nördigt, men en av dessa riktigt smällkalla vinterdagar var vi i Gästrikland. Det var så jäkla kallt att näsan höll på att trilla av, men vi gick ändå vidare längs skogsvägen. Då satt plötsligt en järpe i granen. Denna lilla vackra och normalt sett skygga fågel satt länge och burrade upp sig i solen. Det var årets wow-upplevelse. Blir det fler böcker? – Jag är igång med att skriva en bok om östra Asiens kulturlandskap. 'HQKlUDYYHUNQLQJHQ NRPPHUUlQWHI|UGHODV DY/5).RQVXOW 0HGIUDPI|UKnOOQLQJRFKSODQHULQJNDQVNRJVlJDUHVlQNDVNDWWHQSn VLQDLQWlNWHUPHGXSSWLOO,QWlNWHUQDNRPPHURIWDRUHJHOEXQGHW RFKGHWJlOOHUDWWWDWLOOYDUDGHP|MOLJKHWHUVRPÀQQV'nlUGHWYLNWLJWDWW GHNODUHUDUlWWRFKLQWHEHWDODPHUVNDWWlQQ|GYlQGLJW+XUYLOOGXJ|UD" .RQWDNWDRVVI|UPHULQIRUPDWLRQYLDVNRJVGHNODUDWLRQ#NRQVXOWOUIVH HOOHUULQJRFKIUnJDHIWHUHQVNRJVHNRQRPQlUDGLJ'X NDQlYHQEHV|NDQnJRQDYYnUDNRQWRU9LÀQQV|YHUKHODODQGHW Skogsbyrån /5).RQVXOWlU6YHULJHVVW|UVWDUnGJLYQLQJVRFKUHGRYLVQLQJVI|UHWDJPHGIOHUlQPHG DUEHWDUH9nUDVSHFLDOLVWHURFKUnGJLYDUHLQRPHNRQRPLMXULGLNVNDWWHUVNRJRFKIDVWLJKHWV I|UPHGOLQJILQQVSn|YHURUWHU|YHUKHODODQGHW 8 VI SKOGSÄGARE 2/10 Högsta vinsten. Vad du än väljer. Vår helhet av produkter och kunskap ger dig den största, långsiktiga lönsamheten. Där har du kärnan i det kompletta utbud av skogsmaskiner som vi erbjuder. Vi är dessutom lika heltäckande inom allt från tillbehör till service. Resultatet för dig blir en produktivitet och arbetsglädje på konstant toppnivå. Varje dag och arbetspass. År efter år. Välkommen till oss så tar vi fram den mest vinstgivande lösningen för just dina behov! Skördare Här hittar du Valmet 901.4 och nya 901TX, marknadens förmodligen mest fulländade gallringsskördare. Behöver du spetsegenskaperna för både gallring och slutavverkning är Valmet 911.4 eller nya kraftfulla Valmet 931 det självklara valet. Och vill du ha det mest optimala för tung avverkning är det förstås giganten Valmet 941.1 som gäller. Skotare Även här har du en ledande uppställning. De oslagbara gallringsskotarna Valmet 830.3 och nya 840TX. Eller våra suveräna allroundskotare Valmet 840.4 och Valmet 860.4. För att inte tala om bjässen Valmet 890.3, som ger dig de största vinsterna i riktigt tung slutavverkning. Aggregat Maximal produktivitet och tillförlitlighet är ledorden för våra aggregat. De högpresterande allroundaggregaten Valmet 350.1 och Valmet 360.2. Eller nya Valmet 365 och Valmet 370.2, som ger dig en produktivitet i särklass när det gäller de riktigt tunga jobben. Komatsu Forest Sweden komatsuforest.se NYHETER Bortbetad tillväxt Inte nog med att kvalitén drabbas. Älgbetade tallar förlorar också tillväxt. Av Pär Fornling I Furdudal, öster om Orsa, finns ett unikt försök om älgbete. Det började hösten 1979 i den unga tallskogen. Bland alla försöksytorna som lades ut fanns ett oskadat område. En del av detta hägnades. VID DEN SENASTE inven- teringen var skillnaderna dramatiska: I genomsnitt 44 procent av den ohägnade tallen hade stamskador. Tillväxten var kring 80 procent sämre (178,2 kubikmeter i det hägnande och 99,5 kubik meter i det ohägnade). – Det talas mycket om att virket får sämre kvalitét när träden betas. Vi får inte glömma att tillväxten också drabbas, vilket är helt naturligt, säger Folke Pettersson på Skogforsk. – När de gröna barren betas av minskar förutsättningarna för tillväxt. Försöken visar att träden aldrig tar igen förlusterna och växer ikapp de obetade träden ” Försöken visar att träden aldrig tar igen förlusterna. DET HÄR ÄR något att tänka på vid gallringen. – Bestånd med riktigt svåra betesskador bör man inte gallra alls, utan göra en tidig slutavverkning. Vid måttligare skador bör man göra en låggallring och ta bort de klenare träden, råder Folke Pettersson. – Försöker man sig på en höggallring för att få ut massaved finns risk att man biter sig i tummen ordentligt. Då återstår klena träd med hög andel betesskador. HEDINS SÅGVERK vållade debatt när man tidigare i år konstaterade att talltimret hade få betesskador. Det kan förklaras med att det klentimmer som nu Folke Pettersson, kommer fram gallringsexpert. är det som växt fort på grund av att träden inte betas. – Virket med dålig kvalité på grund av betesskador till följd Det här bäddar inte för bra kvalitet. av älgstammens ökning har inte nått sågverken ännu, men det kommer, konstaterar Folke Pettersson. Nya tag för tallen N – Det behövs en rejäl för- ändring för att inte tallen ska bli en alltför sällsynt art i de sydsvenska skogarna. Det säger Skogsstyrelsens generaldirektör Monika Stridsman. Hon har tagit initiativ till ett projekt att vända den negativa utvecklingen tillsammans med näringen. I satsningen på tall ingår att skapa ett modellområde i sydöstra Sverige och på det sättet lyfta fram ett gott exempel som kan ingjuta mod hos skogsägare att våga satsa mer på tall. – En viktig förutsättning för att lyckas är att skogsägarna har god kontroll över älgbeståndet. Tätt med älg i Norrbotten Antal Ko+kalv Tjur Norr 16 39% 36% S Norr 3 33% 41% Bergsl 10 57% 46% Sml 7-8 47% 39% Norr = Norrbotten/Råneå/Korpilombolo där 1,1 miljoner hektar inventerats och 17 672 älgar noterats. S Norr = Södra Norrland/Furudal med 90 000 hektar och 249 älgar. Bergsl= Bergslagen/Gävle Dala med 190 000 hektar och 1871 älgar. Sml= Götaland/Glasriket med 1 60 000 hektar och 1 191 älgar. N I ett par månader har Svea- skog flugit helikopter och spanat efter älg. Resultatet är blandat. I Norrbotten fanns hela 15,9 älgar per 1 000 hektar, medan det inom andra områden knappt finns en jaktbar älgstam. Analysen och inventeringen fortsätter och ska tillsammans med inventering av skadorna ligga till grund för älgförvaltningen. El mot röta och mögel N Med hjälp elpulser kan röta och mögel hållas borta från trä. Det menar de två norska forskarna Andreas Treu och Erik Larnoy vid Instituttet for Skog og Landskap. – Metoden ger ett träskydd som är helt fritt från gifter och annan negativ miljöpåverkan. Strömmen som används är mycket svag och med pulserna blir strömförbrukningen så låg att det är försumbart, säger Andreas Treu, till tidningen NTT. Skogens bästa kunskapskälla www.kunskapdirekt.se 10 VI SKOGSÄGARE 2/10 LH1003 Alla vagnar heter Moheda Moheda är ett välkänt namn på svensktillverkade skogsvagnar. Med Moheda får du en universell vagn för en mängd arbetsuppgifter i skog och mark som bringar ett högt andrahandsvärde. I programmet finns flera olika modeller från 7 till 15 tons lastkapacitet. Ta kontakt med närmaste säljare för mer information och rådgivning. Bra val från Lantmännen www.lantmannenmaskin.se, 0771-38 64 00 KULTUR Det är något i kroppsställningen som gör skulpturen levande. Hon verkar rätt bestämd... Susanne använder gärna mycket färg. En mössa utöver det vanliga. En prinsessa från utställningen. Stockarna får nytt liv som prinsessor Susanne Demåne är en mångsidig konstnär. Efter att ha arbetat i flera olika material gör hon nu också träskulpturer. Text & foto: Pär Fornling På sätt och vis föddes hennes prinsessor tack vare vedeldning och ett stort kallt tegelhus i Blekinge. När Edestads gamla skola blev till salu såg Susanne chansen att skaffa en drömatelje för sitt arbete med målning, emalj och metall. Efter köpet insåg hon också vilken utmaning som låg framför henne. – Det var ett jättejobb att få huset på fötter. Taket läckte och jag fick elda varannan timme för att hålla värmen. Det var tufft för en ensamstående mamma, berättar Susanne. HON GICK en motorsågskurs Susanne är mån om att göra allt ur samma trästycke, och det är inte bara prinsessor. 12 Dekorativ guldfärg hör genomgående till klädseln. hos skogsägarföreningen och började såga massor av ved under flera år. Efter ett tag kom Susanne på att det skulle vara roligare att göra skulpturer av vedstockarna. Och på den bogen har det fortsatt. Formen fanns någonstans i hennes tankevärld redan från början. Den allra första prinsessan har många likheter med efterföljarna. Susanne ser det som att skulturerna finns inne i trädet, föds fram och lever vidare. – I vårt liv är träden något av det viktigaste vi har. Trädet och människan är ett för mig, säger hon och pratar passionerat om En tidstypisk detalj. lukten av trä, arbetet med motorsågen, huggjärnen och känslan med arbetet. Hon har inga färdiga skisser utan konstverken växer fram efter hand. FÖRRA SOMMAREN fyllde Susanne Demåne konsthallen i Ronneby med prinsessor, tavlor och emaljarbeten. Till hösten visas hennes konst i Nässjö konsthall. Riktigt varför det blev prinsessor vet hon inte. De fanns i en barndomsvärld med kronor, kläder och utsmyckningar, så plötsligt återkom de igen i den gamla skolan, som numera värms med bergvärme. Det ger mer tid att använda motorsågen till annat än ved. VI SKOGSÄGARE 2/10 ” Trädet och människan är ett för mig. VI SKOGSÄGARE ≤C≥/≤YY≥ Susanne Demåne i skolans prinsesssal, med motorsågen i hand. ≤P≥ NÄRINGSPOLITIK Kan våra grannar lära av oss? V i som representerar skogsägarna har ett givande nordiskt samarbete. I tider där kollegorna inom andra områden slutat samverka nordiskt fortsätter vi. Vi har mycket gemensamt och mycket att vinna på att samverka. Vi har också mycket att lära av varann, att diskutera och bryta – eller byta! idéer. Vår gemensamma lobbyist i Bryssel är en viktig person för vår sammanhållning. QQQ Vi tjänstemän träffas flera gånger, medan våra ordföranden i regel har två möten om året. Det är ett lite större möte under sensommar eller tidig höst då vi även brukar ha en exkursion och besöka intressanta platser i det land vi är. Därefter ett lite mindre möte under vintern. QQQ När jag skriver det här har jag just varit på vintermötet, den här gången i Oslo. Satu Lantainen är Nordens gemensamma lobbyist i Bryssel. När vi träffades senast, i början av september, satt vi alla i samma båt. Det var dåliga tider. Lite av krisstämning. Även om jag redan då tyckte att vi svenskar kände oss rätt lyckligt lottade jämfört med våra grannländer. QQQ Nu är skillnaderna mycket tydligare! I Sverige har vi nästan glömt att det varit en riktig svacka (nåja, i varje fall vi som inte är i bilbranschen), medan våra vänner fortfarande inte ser ljuset i tunneln. Orsakerna? Det finns naturligtvis ett antal förklaringar, som att skogen är en relativt liten näring i Norge och Danmark, och att Finlands skogsindustri varit beroende av en nu sinande virkesimport från Ryssland. Men jag tror ändå att den stora skillnaden finns i den inre övertygelsen. Vi har hela tiden trott på skogsnäringen, varit förvissade om att det kommer att finnas en marknad för vår utmärkta, förnybara råvara. Vi började tidigt med bioenergi, och ser nu hur priserna där lyfter sortimenten underifrån. Vi har satsat på Kraftsamling Skog som visar på alla möjligheter en skogsägare har att själv påverka sin ekonomi. Vi har skapat så mycket positiv energi i skogsägareleden att vi med gemensamma krafter tar tag i problemen som uppstår – och tillsammans tar oss igenom dem. QQQ Kanske våra grannar denna gång har något att lära av oss!? N Ur kalendern 16 april: EU-kommissionens rådgivande grupp med intressenter, där skogsägarna är med. Vecka 16, april: Skogsnäringsveckan i Stockholm med många intressanta seminarier och aktiviteter. 21 april: ”Vårt” bidrag till skogsnäringsveckan, seminarium om Kraftsamling och rådgivning, i LRF-huset. 4-5 maj: CEPF, vår Europeiska skogsägareorganisation där Christer Segersteen är ordförande, har stämma i Tjeckien. 4 maj: Norrskog har föreningsstämma. 5 maj: Mellanskog har föreningsstämma. 11 maj: Skogsstyrelsen har sin nationella konferens i Stockholm. 19-20 maj: Södra har föreningsstämma i Kalmar. 25-27 maj: LRF-stämma i Billingehus. Gårdar, skog och intrångsärenden 14 Linda Hedlund LRF Skogsägarna Att köpa eller sälja en gård är en sak, att äga och driva den en annan. Vi hjälper dig hela vägen - före, under och efter affären. VI SKOGSÄGARE 2/10 ,>,7:2-0=>I779492/C290><?9> Ny katalog! 7,9>-<?6E49/?=><4E5,6>=7,6>E><I/2J</ 019- 30 43 25 www.nimaab.se $,60>;<4=;J&(%;,77=>,>4@ =>(%=I.6,< 1 860:– Ventilerad storsäck 1,5 m3 62 )0/=I.61K<&D och Hydropall 100 ×100 × '1= 67 0;*7,@2+675344%5= 677B12-2+6 675344%5="#&)67@2(-+=0%66 6:1. Vedsäck 40 o 60 lit "#&)67@2(-+ "#&)67@2(-+ <-5?/,9/0 30 st 108:–=> ord. pris 120:–=> @'/7-0 8534%00 4%'/ )0&%0 67 @'/7-0;(534%00 4%'/ )0&%0 67 0-7 × '1 4%'/ )0&%0 67 0-7 × '1 4%'/ )0&%0 67 18:–=> 16:–=> 20:–=> 18:–=> Vedtransportör Oregon sågsvärd MicroLite Pro 13" 1,3 mm 240:– MicroLite Pro 15" 1,3 mm 240:– ProLite 13" 1,5 mm 240:– ProLite 15" 1,5 mm 240:– 0/5:< och svärd 1<J9 #<02:9 Pris 3 st Pris 3 st Pris 3 st Pris 3 st 220:–=> 220:–=> 220:–=> 220:–=> bandbredd 130 resp. 200mm MicroLite 95VP 13" 1,3 mm MicroLite 95VP 15" 1,3 mm MicroChisel 13" 1,5 mm MicroChisel 15" 1,5 mm 132:– Pris 10 st 112:–=> 148:– Pris 10 st 128:–=> 132:– Pris 10 st 112:–=> 148:– Pris 10 st 128:–=> #&<,6> tillkommer "+' 5I7880/! radio och an=7?>94921K< MP3-spelare B56)771)( )76%79-6-5 88 6 240:– 6 824:– 7 316:– 8 124:– 9 656:– 88 9 268:– 9 996:– 10 920:– 12 368:– 13 468:– /3+667B9)0 6A+6/;(( /0%66 67B9)0 4A(5%+ 7350)/ < &@09=6>477@0<6,/6@,74>0>=8,=649 Trädfällriktare 0(5-9)29)(1%6/-21)(6A+/)(.% 735 /%4(-%1)7)5 '1 2%&&/0;97-( !:/ Mod II Mod III 34 800:– %09%2-6)5%(67A040A7 !5%264357&%2(1)( 980/%()1)(&5-2+%5) 7%&-0/326758/7-32 ,)07 7@782()56-(% 2@'/ 9@:)013735 ,/ Timber <,-,>>;J Telwinsvetsar under ,;<47D8,5 540:– 1060:– Vedkombi 320 $,60>;<4=;J@4;;=>,>4@ => 40-literssäckar 1 580:– 7I92/ 3m 1 5m 6m 1 Oregon sågkedjor &6:2=;,60> Vedkombi 320 2 × 3 kW Vedkombi 320 1 × 3 kW 1 ×4 kW /0;9 6)/ 2:–=> 1:80=> 2:20=> 2:–=> 2 672:– 3 104:– 3 960:– <,2=,B,< 6A+ 37 600:– 5%/77-00/311)54A9)(/31&-1%6/-2)52% 9 280:– Greppvidder 21 cm 420:– 26 cm 560:– Cube 56 7849 1 256:– ;:352%@5-9%77)2%9 9-6%2()675)7',1%7)5-%0 &6:2==>K@07 3&867 9)(/0;9 *B5 ()2 453*)66-32)00% %29@2(%5)2 !-009)5/%( - 8534% ;5% 30-/% /0;90@2+()5 3', 11 !5;'//5%*7732 /$ # Tillbehör: 4-klyvsyxa 520:– Nima Maskinteknik AB Butik: Gryts ind. omr. Örebro Box 1505, 701 15 Örebro Pris ex moms Fraktfritt över 2400:– 3 580:– ;<4=1<J9 940:– #<02:9 =6:2=67I/0< CB3:768=J2=6C// 748:– &6:2=5,.6,4:</7,9/ 672:– &6:2=35I78&,<,A,6 472:– !4/50-CB,4:</7,9/1 152:– I92=07-CB,4:</7,9/ Bolik 100 Ultra Speed 8 ton Dieselpumpar 12 och 24 V 2%785+811- !A,@77%%9 67A0 7B7(@14%2(),@0 /;((6/0%6616)*0): &%2( 0.)5)6-67)27680% B5&)5)((*B5(8&&%5 70 < 580:– Order 019-30 43 20 Växel 019-30 43 00 5 596:– &4>>0</?1,=>4 skiten – dra loss med en äkta Warnvinsch ,8;,95;<4=5 596:– ord pris 8 996:– 5%+/5%*7 /+ 3735 # ,/ -2% 30 m 11 .@55/3275300 1/%&)0 0=>I771K<08,5 Fax 019-36 16 97 www.nimaab.se TEKNIK På jakt efter nya smarta Mia och Isabelle funderar på hur ny teknik och bättre arbetssätt kan öka lönsamheten i skogen. Vi träffade dem för att höra vilka möjligheter som väntar runt hörnet. Text & foto: Pär Fornling I drygt tre år har Mia Iwarsson Wide gjort regelbundna besök i täta, klena skogar som egentligen borde röjts för länge sedan. I ur och skur har hon stått med datorn i handen, studerat hur olika maskiner förmår att skörda de klena stammarna och funderat över effektivare metoder för att få fram den här klena energiveden. Mia ser möjligheter som dessutom kan leda till skogsskötsel med annorlunda röjning. – Men det är inget för den late! ISABELLE Bergkvist arbetar precis som Mia på Skogforsk, fast mer allmänt med teknikfrågor. Deras vägar möts ofta. En av de metoder hon fördjupat sig i är stråkröjning. Den görs med en maskin som likt en skördetröska kör fram långa korridorer i röjskogen. På så sätt röjs 20 procent av arealen. I området mellan korridorerna använder man en vanlig röjsåg. Det låter brutalt, men färska resultat visar att kvalitét och tillväxt inte påverkas negativt. Man har mätt 16 försök över hela landet och efter fem år märks det knappt någon skillnad jämfört med traditionell röjning. – Ett problem är däremot att det inte finns bra maskiner. Och så är det ofta. Vi pekar på möjligheterna, men maskintillverkarna säger sig sakna resurser. Det verkar dessuom nästan ” omöjligt att söka utvecklingsbidrag eller att få statligt stöd för teknisk utveckling av skogsmaskiner. MED RÖJNING i korridorer konstaterar Isabelle att det egentligen är onödigt att sätta plantor i de korridorer där ”tröskan” kommer att gå fram. – Kanske ska man ha tre meter mellan en del plantrader. Där kan röjmaskinen skörda självföryngrade stammar till bioenergi. Det här så kallade ”geometriska arbetssättet” kommer igen när det gäller att ta ut bio- Kanske ska man ha tre meter mellan en del plantrader. 16 energi från täta, eftersatta, röjningar. Det handlar då om att arbeta sig rakt in i beståndet utan att ta hänsyn till individuella träd. – Riktningen på korridorerna kan anpassas för att skona fina träd. På så sätt kan man ändå göra någon form av selektivt urval, konstaterar Mia. DEN VIKTIGA principen för lönsamhet är att avverka så många träd som möjligt i varje kranrörelse. Det handlar då om ackumulerande aggregat. Praktiska försök visar att det finns en potential till förbättringar; I genomsnitt hanteras tre ”gallringsstora” träd upp i var- je kranrörelse. När sex träd fångas upp ökar effektiviteten med 30 procent. Det är en fördel med långt avstånd mellan de nedre griparmarna och de övre ackumuleringsarmarna som håller fast trädet i aggregatet. – Då hålls träden ihop till ett knippe. Annars är det som att hålla längst ner i en bukett tulpaner, det spretar åt alla håll, förklarar Mia. Med ett extra par ackumuleringsarmar, helst i kombination med kontinuerlig avverkning, skulle fler träd hanteras i en enda kranrörelse. För klena stammar (4 centimeter) handlar det om att gå från 6 till 12 stammar i genomsnitt. VI SKOGSÄGARE 2/10 skogsmaskiner extra plus, se artikel på nästa sida. Klippar. – De har en fördel i stenig terräng. Dessutom är de mindre klipparna relativt billiga. Därmed kan de passa självverksamma skogsägare som inte kör så mycket. Men effektiviteten är lägre. Jämfört med för några år sedan har klipparnas marknadsandel minskat betydligt. Sågklinga. Det är i princip en jättelik cirkelsåg. Bracke har en modell med sågkedja och i Danmark finns en variant där klingan har stora sågtänder. – De är vinnarna i klen skog upp till sex centimeter. Aggregatet förs framåt med en svepande rörelse och stammarna fångas upp av ackumulatorarmar. I försöken har kraften i aggregatens klinga inte riktigt räckt för att köra med full fart hela tiden, vilket är önskvärt. Här finns utrymme för förbättringar. Kombimaskin gör Knäckkvistning grot lönsammare en vinnare Att kapa och fånga in knippen med flera träd är en sak, frågan är hur man ska få ner dem i en prydlig hög på marken som skotaren kan plocka upp. Klippaggregatet från Narava har fångat en rejäl bunt. AREALERNA för att plocka Modellerna för dagens teknik kan förbättras. Mia Iwarsson Wide och Isabelle Bergkvist pekar på flera möjligheter. Resultaten hänger lika mycket på föraren som tekniken. Det skiljer 30–40 procent i kapacitet mellan en bra och en dålig förare. Ett vanligt fel är att ha städmani. En del klena ensamstående stammar är det bäst att lämna orörda. Dessutom gäller det att hitta ett strukturerat arbetssätt. EN ANDRA nyckelfråga är hur trädet ska fällas. Här finns tre vägval: Sågsvärd, precis som på de stora skördaraggregaten. – Det blir allt vanligare och har flera fördelar med ackumulering och snabbhet, säger Mia. Dessutom är matarhjulen ett VI SKOGSÄGARE 2/10 ut energi är väldiga. Röjningsberget är kring en miljon hektar. Av det har hälften en medelhöjd på mellan fem och nio meter och en diameter under 10 centimeter. Långsiktigt går det att ta ut lika mycket från de här klena skogarna och längs skogsbilvägarna som från grot (grenar och toppar) vid avverkning. I många fall handlar det mer om att rädda skogen än att tjäna pengar direkt. I bästa fall räknar Mia med att energin från en klen eftersatt röjning (över 6 000 stammar per hektar med 5-6 centimeter i medeldiameter) ger ett nollresultat. Men lite grövre stammar kan en så kallad ”energigallring” ge ett överskott ge- ” Tack vare matarhjulen på loggmaxaggrergatet går det lättare att få ner trädknippet på marken. Foto: Mia Iwarsson Wide Aggregatet från Bracke har ackumulerat ett knippe klena träd. De kapas med den runda kedjesågen i botten på aggregatet. nom att sälja allt som energi. Om kostnaden för att avverka de klena stammarna exempelvis halveras blir förstås kalkylen annorlunda. – Det kan leda till nya modeller för skogsskötsel, fast det är ingen ursäkt för den late. Röjningen förblir viktig, men möjligen annorlunda, säger Mia. – Du kanske gör en tidig friställning av huvudstammarna och låter det andra växa upp till energived. Det förutsätter ett tätt uppslag av stammar, bättre skördeteknik och korta transportavstånd. Vi pekar på möjligheterna, men maskintillverkarna säger sig sakna resurser. Problemen med trädknippen i täta bestånd är att de lätt blir hängande i kronorna på kvarvarande träd. Då kommer aggregat med matarhjul väl till pass. Träden matas ner på marken samtidigt som kvistarna knäcks och topparna kapas. – Tekniken kallas knäckkvistning och innebär att man har slöade, lätt utställda kvistknivar, med pulserande anläggningstryck mot stammen. Det innebär att de klena kvistar slås av. De grövre knäcks och åker med som bioenergi, berättar Mia Iwarsson Wide. Ett praktiskt försök i en 25-årig tallplantering gav följande resultat: Traditionell gallring med uttag av massaved: minus 1 720 kronor per hektar. Uttag av hela okvistade träd: minus 4 040 kronor. Knäckkvistning och flisning vid industri: 1 130 kronor. Jämförelsen gäller hela vägen till industrin. Att den traditionella gallringen gav minus beror på att volymerna blev relativt små. I beståndet fanns 2 600 stammar per hektar. Alla träd under 4 centimeter hade plockats bort. Träden hade en diameter på i genomsnitt 9 centimeter. Höjden var 8,5 meter. Utslagsgivande för knäckkvistningen var att träden blev enklare att transportera. Därmed blev det också lönsamt att flisa vid industrin 7,5 mil bort. Nästa sida: Kombimaskin för groten 17 Kostnaderna för att hantera bioenergi från avverkningar (grot) kan sänkas med en tredjedel om skördarna gör mer av jobbet. Isabelle Bergkvist har analyserat ett system där massaved, timmer och energisortiment i form av grot-buntar hanteras i enda system. – Enligt mina beräkningar kan kostnaderna för att få fram bränslet sänkas med 30 procent, säger Isabelle. Allra störst möjlighet ser hon för Besten. Det är en förarlös skördare som manövreras från två skotare (kurirer) på vilka virket direktlastas. Genom att det inte är nå- gon förarhytt på skördaren finns det relativt gott om plats att montera utrustning för buntning av bioenergi. När skotaren fyllt lasset med virke kan föraren dessutom plocka med sig några buntar energi på vägen tillbaks till avlägget. KAN DEN BÄSTA BLI BÄTTRE? Vi på Vreten tycker inte att det är ett hinder för att göra det bästa ännu bättre. Därför höjer vi nivån ytterligare ett steg och förbättrar testvinnaren från 2008. Nytt på vagnen är ökad stödbensvinkel och ännu bättre svängvinkel på ramstyrningen. På kranen har vi gjort ett nytt utförande på utskjutet där hydrauliken ligger väl skyddad för mekanisk påverkan. Självklart är denna testvinnar vagn liksom övriga produkter svensktillverkade av Vreten AB. 18 Buntkörningen fyller ut eventuell väntetid när den ena kuriren blir avlöst av den andra vid skördaren. – Det är helt rätt tänkt. Några tekniska problem finns inte att göra en sådan här konstruktion, säger Christer Lennartsson, Fiberpac. Han om någon bör veta vad det handlar om, företaget står bakom Besten (som nu säljs av Gremo) och buntaren (som säljs av John Deere). Som framgår av artikel längre fram i tidningen är ytterligare maskiner på gång. Sidan 21: Hans maskin gör allt Leverantören av testvinnare Lönsammare grot med kombimaskin Vreten 1000 med 65-40 kran Testvinnaren i ATL 2008 Ökad stödbensvinkel. Ännu bättre svängvinkel på ramstyrningen. Nytt skyddat utförande på utskjutet. Ökad lasthöjd. Tel 0500-45 70 00 www.vreten.se OBS! Ny hemsida Genom att kombinera maskinerna kan mycket vinnas. Till vänster är en buntare för bioenergi och till höger en skördare. N Drivaren dansade en sommar. Därefter blev det tyst om maskinen, som är en kombinerad skördare och skotare. – Jag är helt säker på att det är ett konkurrenskraftigt system, men mycket blev fel för de nya maskinerna, säger Isabelle Bergkvist. Maskinerna byggdes för gallring, men hon konstaterar att fördelarna finns i slutavverkning med relativt korta transportavstånd. – Det handlar om lägesenergi. Trumfkortet är att föraren kan kapa virket direkt ner i lastutrymmet i stället för att en skotare plockar upp det från marken i efterhand. Ring Vreten eller Din återförsäljare! TEKNIK Ny chans för drivaren VI SKOGSÄGARE 2/10 PRODUKTER MED PERSONLIGHET www.jonsered.se Copyright © 2010 Jonsered. All rights reserved. NY TEKNIK Den kvistar, fäller och lastar… En maskin för allt. Christer Lennartsson vid två bitar massaved. I hytten skymtar sonen Jon som fyllt lasset med bioenergi. Hans maskin gör allt! Med ett nytt aggregat till drivaren kan en enda maskin göra hela jobbet på avverkningen. Allt från att fälla träd och kapa stockar till att köra ut bioenergi. Ett aggregat för att fälla, kvista och lasta. Överst sitter ackumuleringsarmarna, därunder kvistknivarna och därunder gripen. Konstruktionen gör att matningsrullarna inte är i vägen för gripen… Text & foto: Pär Fornling Christer Lennartsson har redan tagit ett kliv mot visionerna från Skogforsk i artikeln på förra uppslaget. Hans filosofi är att få ner antalet maskiner vid avverkningarna. – Det är extra viktigt i familjeskogsbruket med små hyggen. Ofta klarar skördaren arbetet på en dag, därefter kostar det mycket pengar i flyttkostnader till nästa avverkning. Därför är det bra om en maskin kan göra flera arbetsuppgifter. DRIVAREN, som lanserades för några år sedan, är en bit på vägen. Det är en kombinerad skördare och skotare, men blev av olika skäl inte någon succé. 20 Christer har modifierat Valmets drivare så att lastutrymmet kan breddas och trycka ihop skrymmande bioenergi med bankarna. Men framför allt har maskinen ett nytt aggregat, med flera nyheter; Ackumulering. Till skillnad från andra fullvuxna kombiaggregat kan det … i botten sitter sågvärdet med en ovanligt grov kedja (3/4 tum). hantera flera trädstammar. – I ett och samma knippe klarar vi ett 20-tal riktigt klena stammar eller 4-5 grövre träd, säger Christer Lennartsson. Bättre grip. När aggregatet används som grip, för att lasta virket, kommer lätt matarhjulen i vägen. Det har lösts med en ny konstruktion. Greppar brett. När aggregatet går som skördare används gripen som ackumuleringsarmar och kan greppa 1,20 meter. Kapar allt. Till de riktigt klena träden brukar ett aggregat med klipp vara bättre än kedja. – Vi använder samma teknik som för att kapa energibuntar. Det är en ovanligt grov sågkedja i kombination med hydraulik och datorstyrning, Därmed kapar vi träd från två till 50 centimeter, berättar Christer och låter sonen, Jon, demonstrera tekniken. MASKINEN arbetar i ett vildvuxet bestånd som skulle få många jägmästare att falla i VI SKOGSÄGARE 2/10 Dåligt stöd för ny skogsteknik ENLIGT Christer Lennartsson finns många möjligheter att förbättra tekniken, men bristande resurser sätter käppar i hjulet. Han är en av pionjärerna inom skogstekniken. Christer var med och tog fram datorer till skördarna (Dasa). Genom företaget Fiberpac utvecklade han energibuntaren och Besten, tillsammans med Jan Carlsson. Det nya aggregatet har utvecklats inom Espetuna skog AB, tillsammans med sonen Jon. – Nu går vi vidare tillsammans med SPmaskiner. I första hand tror jag på en marknad för det 70-tal drivare som redan finns i landet. Aggregatet kan också monteras på en vanlig skotare för arbete längs vägkanterna. Men innan projektet kommit så långt har det kostat en hel del. – Bristen på pengar till utveckling bromsar utvecklingen. Dessutom hade engagemang från bolag och skogsägarföreningar kunnat vara mycket bättre, säger Christer Lennartsson. Han tror det är fullt möjligt att fortsätta rationalisera så att drivningskostnaderna inte ökar de närmaste fem åren, men framhåller att det då krävs uppmuntran och resurser till de som arbetar praktiskt med att ta fram den nya tekniken. : ,*)" %!&*#'% $+&)='& ! !$$,$;)!%)'%$=&*%*#'**+! +* *#=+*$=#('(,$;)#,)*)&!<$$)+ %!$"*#'*),#*<#&*#,$!#*'%&- =))<)+**+,&+)=)")*(<!&*#'% &)='&+)#,)*)&)!%="$! +& ++)<& %')+&$;)!$$+, =-)-+ =)++=)-$+&*#'**+! +,$;*)(< !*+&*' -;$")%$$& $-$$)#-)+*)+ <&-;$")++$;*(<#-)+*)++)*'% *+,!+%('+,&)$;++)#'%!&+!'&&- )+*+,!)' %!$"+,!) %%-! +')&$&*%,((*#+++);?)*'% *#)),&+'%!-)!,#&+!$$'');#& !(';&&(<#'' +);()')%%+ " :),!&+)**)-#"&)<&*#'+!$$ ;)!()',#+<;)#'' +);()')% %+(<!*+&*&<'+=)!<&- *+,&+)&-!$$)+*'%*#'*)<!-) *#'*=)-$+)$$)!&#=()=)*;$"), $;*)(< $$$) $-)+ Skördaren har blivit en skotare och lastar av bioenergin vid upplägget. gråt. Det är en blandning av allt från övergrova granar till en djungel av klena lövträd. I vanliga hade det krävts både en vanlig skördare och någon form av klippaggregat, eller röjsåg, för att få ner träden, plus en skotare för att transportera ut dem. Här arbetar sig en ensam förare metodiskt fram. När det är mest bioenergi hamnar massaved och timmer på marken och energiveden direkt i lasset. Om det, som vid en normal VI SKOGSÄGARE 2/10 avverkning, är mest timmer och massaved blir det tvärtom. Då kapas stockarna direkt ner i lasset, medan bioenergin läggs på marken och hämtas upp senare av samma maskin. Apteringen styrs av dator med vanlig värdeoptimering. – Det här bör också passa för stråkröjning i täta bestånd, då det i vanliga fall kan vara svårt att lägga ner buntarna av stammar. Här lägger vi dem direkt på lasset,säger Christer Lennartsson. # " :),!&+)**)-+#&!#*#'' +);+ >&&*%<&%="$! +)+),+!$&!&&;* %)(< %*!&+!$&!&&;),&!#!*!++ *$!-)!%!&)!#+&!&&(<*#'' +); ' ,+*!#+)&++<"'+)/%&;)' "" ,&%;$)!+!$$,+!$&!&)&-! ...*+,)&,%$$&&37%)*' &36()!$;*%)(< 1+&$0))*+,!-;$) 25821829746 *+&$0&))$&,* $%);/"= 21 MARKNAD Finland 1 200 Källa: Woodstat Småhusbyggande 1 000-tal, per månad 22 20 18 Frankrike 16 14 12 England 10 Tyskland 8 6 4 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Sverige Produktion av trävaror per månad, 1 000 kubikmeter 2 600 1 100 Exportmedelpris för trävaror, SEK/kubikmeter 2 400 1 000 2 200 900 2 000 800 1 800 700 600 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1 600 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Nu börjar kurvorna peka uppåt igen Det verkar nu som vi äntligen kan se slutet på den värsta lågkonjunkturen sedan 1930-talet. Trots ett ras i Europas förbrukning av trävaror har Sverige, liksom andra exportörer, kunnat höja sina leveranspriser på trävaror. Det kan givetvis verka konstigt i en tid då nästan alla ekonomiska kurvor pekat åt fel håll. Nu har emellertid vår bransch upplevt en tid med dramatiska produktionsfall i ledande producentländer, varför ett underskott uppkommit och marknaden har reagerat på bristsituationen. I FINLAND minskade pro- duktionen av trävaror under 2009 med 22 procent till 7,6 miljoner kubikmeter. Skogsinustrin exporterade mindre Värdet av skogsindustriexporten beräknas ha minskat från 129 miljarder kronor till 122 miljarder kronor under förra året (jämfört med 2008). Det visar uppg i f t er f rå n Skogsindustrin. Ett ljus i mörkret var att Sverige har tagit marknadsandelar på trävarumarknaden. Till Nordafrika har leveranserna ökat med 20 procent. Produktionen i Sverige har minskat med nio procent. 22 Går vi tillbaka några år i tiden och analyserar siffrorna kan vi konstatera att under 2003–2007 pendlade produktionen mellan 12,4–13,6 miljoner kubikmeter. Fjolårssiffran betyder således en sänkning med cirka 5 miljoner kubikmeter eller cirka 40 procent. Även i Tyskland och Österrike minskade produktionen kraftigt under fjolåret. DET ÄR emellertid inte bara en låg byggnadsaktivitet som har bromsat produktionen utan även svårigheter med att avsätta massaved, vilket i sin tur delvis förklarats av kraftigt krympande annonsmarknad och tunnare tidningar. Byggandet av småhus pekar nu åter uppåt i flera länder, men vi bör hålla i minnet att ökningarna sker från mycket låga ni- Marknadskrönikör LarsGöran Olsson, konsultföretaget Woodstat, www.woodstat.se våer. Vi ser i några länder också tendenser till ökat byggande inom andra sektorer. Prognoserna talar emellertid om en långsam återhämtning inom byggnadsindustrin, varför konsumtionen av trävaror också kommer att öka långsamt. DET ÄR INTE BARA i Sve- rige som vi har stimulerat byggandet, utan även andra länder i Europa har haft stödåtgärder. Nu får vi hoppas att markna- den har styrkan att bli ”självgående” när stimulanserna successivt försvinner. EMELLERTID är det inte bara inom byggandet som kurvorna nu börjar peka uppåt utan vi ser också högre aktivitet när det gäller trävaruproduktionen i våra konkurrentländer. När detta skrivs pågår vinterOS för fullt och som alltid är det en spännande kapplöpning om att hinna först till mål. TRÄVAROR kommer alltid att stå som segrare mot olika konkurrenter. Nu gäller det också att konsumtionen i det korta loppet kan hålla jämna steg med de produktionsökningar vi ser komma. I långloppen är vi oslagbara! Energin eget affärsområde Bioenergin blir allt viktigare för Mellanskog. Under förra året minskade virkesfångsten med ungefär 10 procent. Leveranserna av bioenergi däremot ökade med 50 procent till 1,2 TWh, vilket motsvarar 600 000 fastkubikmeter. Och ökningen fortsätter. Därför har biobränsle blivit ett eget affärsområde i föreningen. När det här skrivs förs dessutom förhandlingar om att köpa ut delägarna i energibolaget Naturbränsle, där Mellanskog har 25 procent av aktierna, Setra 25 och privata sågverk 50 procent. – Äger vi bolaget fullt ut underlättas samordningen med hanteringen av massaved och timmer, konstaterar biobränslechef Staffan Persson. Efter förra årets nedgång är det åter full fart på avverkningarna. Målet på några års sikt är att öka virkesfångsten med 20 procent till 5,5 miljoner kubikmeter. Förra årets resultat, efter finansnetto, ökade något till 31,4 Den allra mesta energin kommer från grot. N Resultat Mellanskog Omsättn 2 722 (3 175) Rörelseresultat 15 (19) Efter finanser 31 (30) miljoner kronor. Resultatet är jämt fördelat mellan vinsten i rörelsen och vinster från finansiella poster (räntebärande papper). VI SKOGSÄGARE 2/10 Nils Nilsson, vd Norrskog, räknar med ett lyft i år. Vändning för Norrskog Efter ett par tuffa år har ekonomin lyft för Norrskog. Dramatiken började i skiftet från 2007 till 2008 då föreningen gick från ett rekordresultat till bottenresultat. Under förra året ljusnade det successivt och vd Nils Nilsson är ganska optimistisk: – Inledningen av det här året visar tydliga tecken på en konjunkturåterhämtning. Vi ser fram emot ett klart bättre koncernresultat 2010. Resultatet 2008 sänktes genom att man nödgades skriva ner värdet på de finansiella tillgångarna. Eftersom man inte behövde sälja värdepapper blev det ingen bestående skada. Nu har man kunnat skriva upp värdet med drygt 100 miljoner kronor. Föreningens rörelseresultat däremot gick från plus 45 miljoner till minus 48 miljoner under förra året, vilket förklaras av minskad virkesfångst och en tuff virkesmarknad. Träförädlingen inom NWP (Norrskog Wood products) har brottats med en ny såglinje i Östavall och vinterkyla. Nu går rörelsen åter med vinst. N Resultat Norrskog Koncernen Omsättning 1 598 (1892) Rörelseresultat -72 (-94) Efter finanser -5 (-279) Kåge växer Upphandlingen av den nya såglinjen till Norra Skogsägarnas såg i Kåge är klar. Ombyggnationerna, som innebär en investering på drygt 140 miljoner kronor, medför en produktionsökning med 50 procent. – Det här är ett tecken på vår starka framtidstro. Med den nya linjen får vi tillgång till den allra senaste sågverkstekniken, vilket resulterar i en effektivare sågning med rejält förhöjd kvalitet, säger vd Bo T Holm. VI SKOGSÄGARE 2/10 Kina blir allt viktigare Södra är på väg att dela ut halva vinsten till medlemmarna. Nu väntar också full skördetid för arbetet med produktiviteten. Varje år genomför företaget flera tusen förbättringsförslag från medarbetarna. Vart och ett är litet, men tillsammans ökade det produktiviteten med 1,7 procent förra året. – Nu tror jag vi kommer in i en mer stabil marknad och då får vi visa den fulla effekten av arbetet, konstaterar koncernchef Leif Brodén. Under förra året dämpades effekten av bottenkonjunkturen och innan dess grumlades tillvaron av stormarna Gudrun och Per. MEN NU rullar verksamheten i ”normala” spår och alla verksamheterna når upp till avkastningskravet 10 procent. Förra året började nattsvart, men tack vare en vändning efter sommaren blev resultatet 662 miljoner kronor. Primus motor är massabruken, för vilka Kina blir allt viktigare. – All tillväxt för långa fibrer sker i Asien. Kina ökade inköpen från oss med 50 procent under förra året. Därför måste vi öka vår närvaro i Asien, kanske genom allianser med andra, säger Leif Brodén. N Resultat Södra Resultat 2009: Omsättn 16 696 (16 993) Resultat efter finanser 662 (696) Leif Brodén, koncernchef Södra. ett bredare sortiment på marknaden. – I skogsbranschen finns en tradition att man vill äga varandra och det blir ofta väldigt dyrt. Det är bättre att samarbeta, säger Leif Brodén. AV VINSTEN vill styrelsen dela ut drygt hälften till medlemmarna: Affärsgrenar rörelseresultat: Södra skog 29 (-30) Södra Cell 406 (902) Timber 118 (-24) Interiör 0 (46) Tre procent på insatskapitalet (66 miljoner kronor). Åtta procent i efterlikvid på virkeleveranserna (239). Insatsemission med 10 procent (81). 5,7 procents ränta på förlagsinsatser (7). Mörrum hoppas på ligninet Lignin kan bli en ny lönsam produkt för Mörrums bruk. Södra Timber en samarbetspartner för att kunna erbjuda Går det som planerat börjar landets första fullskaliga ”LignoBoost”-anläggning att byggas till hösten. Det handlar om ett nytt sätt att ta tillvara ligninet ur kokvätskan vid massabruken. Resultatet blir ett brungult pulver med ungefär samma bränslevärde som kol. Till att börja med används ligninet för att ersätta eldningsolja i brukets mesaugn. – Det är i linje med målet att göra Södra cell helt fossilfritt. Vi köper eldningsolja för en kvarts miljard om året och den kostnaden vill vi ha bort, säger Leif Brodén. På längre sikt finns massor av nya användningsområden för lignin till högvärdiga produkter, allt från plaster till kolfiber. Leif Brodén räknar med att det är en investering på 300– 500 miljoner kronor. Energimyndigheten är positiv till att ta 20 procent av kostnaden, förutsatt att EU inte har några invändningar. Nu inväntas besked från Bryssel. Tryckpapper problemet Ökat byggande av småhus Försiktig optimism Bokslutet för SCA bekräftar uppgången inom branschen. Koncernen omsatte 111 miljarder kronor och gjorde en vinst med 8 miljarder kronor, efter finansiella poster. Prognosen för i år är att mjukpapper går fortsatt bra, marknaden för kartong växer några procent och byggsektorn återhämtar sig. Problemet är tryckpapper där priserna pressas och marknaden viker. Trä och Möbelindustriförbundet (TMF) har höjt prognosen för årets småhusbyggande, från 7 000 till 7 500 hus. Men förbundet hoppas på mer. – Det skulle behöva byggas närmare 50 000 bostäder per år för att klara av det behov som finns de närmaste åren. Idag byggs endast runt 20 000 bostäder per år, säger Daniel Wennick, TMF. Setra gjorde förra året en förlust med 327 miljoner kronor (-377). En ljuspunkt är att det blev en vinst fjärde kvartalet med 40 miljoner kronor (-203). Koncernchef Börje Bengtsson beskriver bedömningarna inför det här året som ”försiktigt positiva”. Under förra året tillfördes bolaget knappa 500 miljoner kronor från de tre stora ägarna; Sveaskog, Mellanskog och LRF. PÅ LIKNANDE SÄTT söker Lignin. 23 NYHETER ”Att köpa ut staten en av höjdpunkterna” Det drar ihop sig till ordförandeskifte i Södra. Text & foto: Pär Fornling I höstas rankades Lars-Eric Åström som den mäktigaste personen i den svenska skogen, av tidningen Skogsvärlden. Dels är han ordförande för Södra, vilket i sig ger tyngd. Dels har han byggt upp en plattform under väldigt många år på toppen. Men nu har han beslutat att avgå vid föreningens stämma i maj. Varför? – Tre decennier i styrelsen får räcka. Nu har vi ridit ut den senaste lågkonjunkturen och har fast mark under fötterna, då känns det här som rätt tillfälle att lämna över till någon annan. Vad är du mest nöjd med under den här tiden? – Efter krisåren på 70-talet gick staten in som delägare i Södra. Jag är väldigt nöjd med att vi lyckades lösa ut dem. Då var det långt ifrån självklart, men vi var några stycken som drev frågan. I grunden fanns en analys om att föreningen måste äga industrierna till 100 procent. Det blev helt rätt. Vad har varit motigast? – Läget efter Gudrun var närmast ett krigstillstånd med krav på handlingskraft från alla håll. Det tycker jag regeringen insåg, men på kommunal nivå möttes vi av en byråkratisk djungel. Landsbygdskommuner, som borde begripa vad det handlade om, förmådde inte ta beslut om lagringstillstånd och andra åtgärder. Det var en besvikelse. Peka ut en grundbult för ett framgångsrikt kooperativt företag? – Mål och medel måste hela tiden granskas och får inte byta plats, vilket lätt kan hända. Målet och utgångspunkten är skogsgårdens lönsamhet. Bra industri är medel för att nå dit. Det låter fundamentalt... – Ja, det kan man säga. Men samtidigt måste den kooperativa företagsformen förnyas hela tiden, det kan numera kännas lite ensamt. Inom hela skogsägarrörelsen hålls frågorna levande, men det är trist att se utvecklingen inom exempelvis slakten och hur LRF tonat ner de kooperativa frågorna. Har du fler lärdomar att förmedla? – Det har varit en modenyck i skogsbranschen att rita om kartan och göra strukturlösningar. Att bara bli större är inte lösningen. Avgörande är rörelsemarginalen på varje pro- LARS-ERIC ÅSTRÖM har snart varit ordförande i 17 år. Han kom in som suppleant i Södras styrelse för 31 år sedan och blev vice ordförande 1983. duktionsplats, inte andelen av världsmarknaden. Den gamla visdomen är bättre än att hänga på modenycker. Blev ordförandeskapet som du förväntade dig? – Ja, i stort sett. Det tar mycket tid i anspråk och det hör till uppdraget. Nu hoppas jag det blir det mer tid för den egna skogsgården. Fotnot: En längre intervju med Lars-Eric Åström fanns i Vi Skogsägare nr 6-09. Den och tidigare nummer kan läsas på www.atl.nu/ skog/viskogsagare.jsp SKOGSÄGARRESOR Temaresor för skogsägare och naturintresserade. Erfarenhet från Sverige, Finland, Norge, USA, Ryssland, Sydafrika, Kenya, Tanzania, Japan och Nepal. USA Stora trädresan 2010 Skog & skogsbruk på västkusten i USA för 18:e, 19:e och 20:e gången. Vi startar i Seattle och upplever delstaterna Washington, Oregon och Kalifornien med hemresa från San Francisco. Besök hos småskogsägare, stora skogsägare, statens skogar, världens största julgransfarm med över 1 miljon träd/år, ångsågverk i kommersiell drift, avverkning, Redwoodskogar med träd över 100 m, träd man kör bil genom, Sierra Nevada med världens största träd cirka 1 500 m3! Vingårdsbesök, mjölkjordbruk med 3 000 djur och köttproducent med 104 000 djur. ASPTIMMER Pris och mottagningstid förlängs till 15:e Maj Med Norrskog 18-29 april FULLT, med Mellanskog 9-20 maj, med Södra 11-23 sept, med Mellanskog 25 sept - 6 okt. Välj vilken tidpunkt som passar dig! Kanada/Alaska Stora skogsvidder 2010 Skog, natur och kultur i västra Kanada och Alaska. En fantastiskt spännande och upplevelserik resa i vacker natur. 25 juli - 6 augusti Sydafrika Stora kontrastresan 2010 Skogsbruk, natur och multiupplevelser. Med Södra 10-24 november. För mer info: SKOGSRESOR, Jan Hedberg 070-671 72 22 www.skogsresor .se 24 www.swedishmatchindustries.se © Swedish Match Industries AB 2009, Corporate reg no. 556005-0253 Västra Drottningvägen 15, SE-522 22 Tidaholm, Sweden, Tel +46 502 165 00 VI SKOGSÄGARE 2/10 JAP 375 )!.&2"+ FI )-&+$"' (%%%,*',"-+".)*,*( &++/*"!0.(0,.!.�")!.�"))". (,*&+".!0.(0,.")!.� "/:(333+,.!#.*/"7#:.500".)& $."&+#,.*0&,+,*29.-.,!1(0". N LA Kampanjpris: +" Traktordriven Kampanjpris: .)*, , Traktor/El Kampanjpris: *( , Traktor/El INER SK EDMA AV Kampanjpris: ND 49.900:79.900:104.900:114.900:- Flis och vedproduktion "!*- +0$*"(%"$ +,(*%$*(! &(%%* )+("), %.,1/0 *"!0,+/()52(.#0 "(+&/(/28+$%5!.1)&/( 0.+/-,.0:. *%9.!*"0))())&+$ )5/0$9"+!" %5!.1)&/(("!'"/9$).. /0, (!&*"0". *()52 )8+$! *)"20,. * &++/82"+*"!"+/&+!.� *&" 1) %1$$/(&2,.2.20)2(0, % *:')&$%"000'1/0".#)&/0,.)" ("+$".*5 ("0'8*+#)&/ "' 1*)*"+* (!/,,*%" * "'(*&,"(' "' %%*&#%1*&*"'(*&,"('(!*(+!/* ,.!#.*6,46,..(:-&+$ ")64 -,/0&+#,+,.!#.*/"6+0".+"0333+,.!#.*/" ))-.&/".."( -.&/"."4()*,*/ N Lönsamma tips SKOGSGÅRDEN ...för turistsatsningar 1 Läget är viktigt. Såå camping ligger invid E14 och turiststråket mot Åre och Trondheim och en del av marknadsföringen gör sig själv. Viktigt är annars att ha en hemsida. 2 Bygg inte för litet, då blir det små inkomster. Fundera noga över vilka säsonger du vill driva campingen. Vintercamping kräver mycket arbete och koll dygnet runt. 3 Prioritera ledighet och åk iväg på semester och ta lediga helger. Det fungerar inte att bara vara två som driver campingen. ” Förut var man mer bunden än en mjölkbonde vid gården. Camping och skog Campingstugorna sover sin vintersömn, och campingen öppnar i juni. L Såå camping ligger vackert med utsikt mot Åreskutan och Renfjället. Redan på 1950-talet bromsade turister in här för att sätta upp sina tält. Nu är det Anders Blomé som driver campingen och brukar hemgårdens skog tillsammans med sin fru Boel. På så sätt kan han försörja sig hemma på gården, medan hustrun också arbetar som lärare. DET HAR INTE varit lätt att kombinera lärarjobb och eget skogsarbete med att driva camping året runt. Nu är det öppet bara sommartid. – Att jobba med barn på vardagarna och med campingen på 26 Anders Blomé är självverksam på skogsgården invid Åresjön. Han och frun Boel driver Såå camping som Text & foto: Lena Hedman komplement till skogsbruket. helger blev för mycket. Man orkar inte vara social hela tiden, och med gäster på campingen gäller det att vara trevlig och glad jämt. Anders nickar instämmande. – Förut var man mer bunden än en mjölkbonde vid gården. Det är något att tänka på för den som funderar på att satsa på turism. Nu brukar gästerna börja komma kring midsommar. Och sent på hösten, när säsongen avslutas, brukar man ha haft knappa 2 000 gästnätter. TALGOXARNA kvittrar och efter en kall vinter är det äntli- gen vår i luften. Anders ser fram emot att snön ska tina bort så att han kan ta sig ut i skogen. – Det finns inget kalfjäll, men blommande fjällängar med smörbollar, säger Boel och man ser att hon längtar till sommaren. INVID EN BÄCK planeras för en skogskoja och Anders ska hugga sågtimmer i vår. Han ska också fylla på vedförrådet under våren. Anders har alltid varit självverksam i skogen och sätter plant, röjer, och hugger. Större avverkningar låter han Norrskog göra. Anders hugger manuellt och drar fram virket till vägen med traktorn (Volvo BM 2254) och en vinsch från norska Igland. DET MESTA i skogen vore bra, om det inte vore för betesskadorna... Nu senast gav sig älgen på en plantering med lärk. – Älgarna måste verkligen älska lärk, de har smaskat av varje kvist, säger Boel. Tall är omöjligt att plantera och nu har dessutom kronhjorten börjat bli ett problem. – De fejar hornen på ungskog av gran som får så stora skador att de troligen torkar ihjäl. Anders köpte hemgården på VI SKOGSÄGARE 2/10 ANDERS BLOMÉ är självverksam skogsägare. I väntan på att snön ska töa på skiftet blir det mest vedhuggning gården. Anders Blomé. ANDERS OCH BOELS hus är timrat med virke från en lada. Ett mysigt hus som snabbt blir varmt tack var en stor täljstenskamin. DEN SOM VILL BAKA tunnbröd kan hyra in sig i gårdens bagarstuga, något som är populärt. Åsa Andersson kavlar, Nelly Berglund hjälper och Jenny Hultgren gräddar sen tunnbrödet. – lyckad kombination 120 hektar 1989, och byggde ett och vi har många gäster som nytt hus när han och Boel blev kommer tillbaka, berättar Anett par. ders. Vi går en sväng runt den idylI somras var det flera som liska campingen tältade jämsom har fört med ti4-bäddsstugor digare år, med pentry. De och många första stugorna unga camsatte Anders pare. Det var upp tillsamockså en ökmans med bror ning av antaoch far på let husbilar. 1960-talet. Nytt HÖNORNA är ett extra plus på Det gäller servicehus med campingen som barnen gillar, dessatt anpassa dusch och toa- utom ger de ägg. priserna till letter byggdes de nivåer 1979 och det blev också platser som råder i närområdet.På Såå för husvagnar. camping kostar det omkring – Många vill bo lite enklare, 350 kronor dygnet att hyra en VI SKOGSÄGARE 2/10 stuga och knappa hälften att nyttja campingen. En bakstuga som hyrs ut ingår också i anläggningen. Den här dagen är det två familjer med små barn som bakar. Det doftar gott av tunnbröd och elden sprakar i bakugnen. Boel och Anders brukar baka tunnbröd och sälja till campinggäster sommartid. BOEL VILL GÄRNA engagera sig mer handfast i skogsarbetet och är närmast intresserad av att gå en kurs för att lära sig röjsågen. – Det är roligt att se hur skogen sätter fart efter röjning av ogenomtränglig skog, dessutom ser det prydligt ut. Barnen Ville och Simon är 20 och 18 år. Uppväxten på skogsgården och närheten till fjällen har satt sina spår. Ville är maskinförare och har blivit allt mer intresserad av att vara ute i skogen, och Simon gillar friluftsliv. Anders har själv hämtat kraft i skogen. – Skogen har varit en ventil för mig. Ett sätt att inte bli tokig när det har varit mycket på campingen med folk alla tider på dygnet. I skogen kan man bara vara. Det är skönt att gå ut en sväng och kanske sitta en stund och titta på en lavskrika. 27 N Det gamla mobilsystemet NMT lever vidare genom ICE-net. Fördelen, precis som med gamla NMT, är att det har bra täckning även på landsbygden där vanliga mobiler knappt fungerar. Företaget utlovar full täckning på 90 procent av landets yta. Nu har man dessutom beslutat att investera i teknik som snabbar upp förbindelserna och ger 3Gprestanda. Uppgraderingen, som ska fördubbla kapaciteten, görs av Ericson. En nackdel är att det mobila bredbandet bara fungerar inom Skandinavien. Efter flera olika turer ägs nu bolaget av amerikanska Acess Industries. Nya datamöjligheter för Skogsägarna N Norra Skogsägarna uppdaterar sitt datasystem, vilket är en investering på flera miljoner kronor. – En effekt är att fältpersonalens arbete förenklas. Genom enklare hantering kan inspektorerna få mer tid för möten med skogsägare, säger IT-chef Thomas Nilsson. Den nya plattformen bäddar också för en ”medlemswebb” vilket kan innebära att medlemmarna får direkt tillgång till allt från olika konton till den egna skogsbruksplanen hemifrån den egna datorn. Det pågår ett gemensamt projekt med alla skogsägarföreningarna för att utveckla nya web-baserade skogsbruksplaner. Vinst för Moelven Norrland dåligt skyddat mot snytbaggens framfart Snytbaggen dödar många plantor i Norrland. En ljuspunkt i problemen är att skadorna kan minskas relativt lätt. Av Pär Fornling Det är inte ovanligt att snytbaggarna dödar var tredje planta i Västerbotten. Forskarna har kartlagt 148 planteringar från Gästrikland upp till Norrbotten. De var planterade på våren och forskarna inventerade skadorna under hösten. PÅ ETT hygge, i närheten av Umeå, hade snytbaggen dödat 80 procent av plantorna. I övrigt var det en fallande skala ner mot noll. När forskarna återvände ett år senare hade skadorna ökat med 40 procent. – Där åtta av tio plantor var borta redan första året kunde det inte bli mycket värre. Men man kan säga det är ganska typiskt att 20-60 procent av plantorna dödas i Norrlands kustlandskap, säger professor Göran Nordlander. Han leder forskningen om snytbaggen, där Norrland ägnas mer uppmärksamhet de närmsta åren. HITTILLS har det mest handlat om södra Sverige, där problemen är störst. Det gör också att skogsägarna är medveten om farorna. JÄMFÖRT med Götaland är Snytbaggen ((Hylobius abietis) trivs i hela landet. Göran Nordlander forskar om snytbaggen med målet att hitta alternativ till kemisk bekämpning. Det leder till att 90 procent av barrplantorna i Götaland har behandlats med insektsgift mot snytbaggen. I Norrland är 9 procent behandlade och av dessa står SCA för huvuddelen. – Det är viktigt för skogsägarna att få upp ögonen för problemen. Besök planteringarna, gå ner på knä och undersök ordentligt. Då kommer man att finna att snytbaggen gnagt av barken längst ner på många plantor, säger Göran Nordlander. Klyv med kvalitet !""(!#!"# #! '!"" ( !"%!""#%# (!& "" det trots allt relativt lätt att bemästra problemen. Det finns en palett av åtgärder som alla drar åt samma håll: Hyggesvila. Efter tre år klingar hoten av eftersom snytbaggen är beroende av relativt färska stubbar. Bra markberedning. Vid plantering i ren mineraljord minskas hotet väsentligt. Kraftigare plantor. En ordentlig rothals står emot gnag. Kemisk bekämpning Mekaniska skydd. – I Norrland kommer man långt med hyggesvila, kraftiga plantor och markberedning. Då det gäller tall kan sådd vara ett alternativ, säger Göran Nordlander. BILDEN ÄR inte enhetlig. Risken är värst uppe på torra steniga tallåsar där det inte gått bra att markbereda. Längre inåt landet minskar risken och det finns flera planteringar helt utan skador. Varmare klimat har betydelse (snytbaggen är aktiv ner till +5 grader) men ger inte hela förklaringen. – De närmsta åren hoppas vi lära oss mer för att identifiera risken för olika hyggen, säger Göran Nordlander. Läs mer: www2.ekol.slu.se/snytbagge/ S N Moelven gjorde förra året en vinst på 94 miljoner norska kronor. Det är visserligen en halvering, men koncernchef Hans Rindal är ändå nöjd. Han framhåller att det vände uppåt ordentligt under fjärde kvartalet. NYHETER Snabbare landsbygdsnät Snabb leverans förmånliga priser Bra val från Lantmännen $$$"!! 28 VI SKOGSÄGARE 2/10 R sk äd og da en Vem påstår att rotröta inte är något problem? Rotrötan har ökat med 23% de senaste 20 åren. Hur ser det ut om 20 år? När kylan avtar och temperaturen överstiger +5° C är det viktigt att behandla med Rotstop. Behandla alltid mot rotröta vid gallring. Lika viktigt är det att behandla vid slutavverkning för att undvika rotröta i framtida bestånd. 1983 2001 Rötfrekvensen hos gran i hela Sverige, mätt i brösthöjd, har från perioden 1983-92 till perioden 1993-2001 ökat från 6,4% till 7,9%. Detta är en ökning på 23%. Rötfrekvensen i stubbhöjd är ungefär dubbelt så hög som i brösthöjd. Fakta: Riksskogstaxeringen. Du riskerar att förlora 30 000 kronor/ha – helt i onödan! Ju friskare bestånd du slutavverkar desto viktigare är det att behandla. Rotstops förmåga att förhindra spridningen är så hög som 95-99% vid praktisk användning. Rotstop finns också i mindre förpackning för manuell behandling. Läs mer på: cloco.se www.interagroskog.se – BIOLOGISKT BEKÄMPNINGSMEDEL – REG NR 4622 – Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 | Telefax 046-53 208 | [email protected] | www.interagroskog.se MOT SNYTBAGGESKADOR Flexcoat binder insekticiden utanpå plantan. Förhindrar insekticider från att regna av och avdunsta. En behandling (Flexcoat + insekticid) ger bättre plantöverlevnad än två behandlingar med enbart insekticid. Två års effekt utan ombehandling! Läs mer på www.interagroskog.se Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 | Telefax 046-53 208 | [email protected] | www.interagroskog.se FÖRYNGRING Sticklingar växer så det Nästa år kommer sticklingar med extra mycket växtkraft. Det är helt i linje med skogsägarnas ökade intresse för förädlade plantor, vilket märks på plantskolorna. Av Pär Fornling Denna eviga vinter är det skönt att gå runt i växthusen och bli påmind om våren. Vi är på Södra Odlarnas plantskola i Falkenberg, som har en speciell historia. Det var här som Hilleshög försökte introducera plantor från sticklingar under 70- och 80-talet. Av olika skäl gick det inte, framför allt blev det för dyrt. MEN KUNSKAPEN har hållits levande. I väntan på en comeback inom skogsbruket har man gjort sticklingar på trädgårdsväxter. – Här är vi duktiga på att få saker och ting att rota sig. Det gör att vi också tar fram en hel del plantor åt handelsträdgårdarna, berättar produktionschef Johan Henriksson. Vi tittar ut över ett hav av små grankvistar i krukor. Johan ” rycker försiktigt upp en liten planta och konstaterar med ett nöjt leende att den har fint utvecklade rötter. Fördelen med sticklingar (eller kloner) är att man vet att de har precis samma egenskaper som moderträdet. I PRINCIP är det samma sak som att rota ett skott från en krukväxt. – Vi får fröer från de absolut bästa mödrarna av Skogforsk. De planteras på åkern här utanför och efter fyra år är de stora nog att beskäras. Kvistarna vi skär bort får vi att slå rot och bli plantor, berättar Fredrik Nordborg, vd för Södra Odlarna. – Jämfört med ortens granar växer de ungefär 25 procent bättre. Men de är omständligare att få fram och blir därmed dyrare. Hur mycket plantorna kommer att kosta återstår att se när de kommer ut på marknaden nästa vår. I praktiken är sticklingar ett sätt att plocka ut förädlingsvinsterna i ”förtid”. Tillväxten är jämförbar med plantorna från de fröplantager som anläggs nu och börjar leverera fröer om 15–20 år. Innan dess hinner sticklingarna bli ännu bättre. Poängen med de här kontrollerna är att de ska vara slumpvisa och anonyma. Den som tittar nära på rotklumpen noterar ett finfördelat nät av rötter... Kopparfärg ger finare rötter ...formade av att rötterna undviker kopparfärgen. 30 Hittills har skogsägarna fått plantorna i sådana här kassetter, framöver kommer de att levereras i pappkartonger från fryslagret. ”Det är en del i vårt arbete att bli effektivare”, berättar vd Fredrik Nordborg. – De fröer vi nu plockar fram kommer att ge sticklingar med minst 30 procents bättre tillväxt när de kommer på marknaden om tidigast fyra år, berättar Bo Karlsson på Skogforsk. En risk med klonskogsbruket är att plantorna blir alltför lika, men han framhåller att den här metoden ger ungefär lika stor genetisk variation som för vanligt plantagefrö. – För att lyckas med sticklingarna ska de tas från unga träd, de behöver alltså bytas ut regelbundet. Ett frö ger ungefär 2 000 plantor. NÄSTA VÅR räknar Södra Odlarna med att ha fått fram 300 000 plantor och målet därefter är 1,5 miljoner gransticklingar om året. Det är inte enda volymökningen. Företaget är inne i en snabb omställning. Trots att en plantskola lagts ner är produktionen på väg att öka från 35 till 50 miljoner plantor om året, varav ungefär 85 procent är gran I VÄNTAN på sticklingarna kommer företagets bäst förädlade plantor från fröplantagen i Bredinge och växer 14 procent bättre än ortens material. De kostar ungefär 20 öre mer än oförädlat ”beståndsfrö”, som står för nästan halva volymen. Oförädlat granfrö från Östeuropa har likväl en viss fördel mot ”ortens material” genom förflyttningen norr ut. Men bra förädlade plantor är överlägsna och efter flera år med ett ljumt intresse har någonting hänt. – Intresset från kunderna för kvalitet och egenskaper har blivit mycket större. Det är säkert en direkt effekt av projektet Kraftsamling skog, som handlar om att öka produktionen, säger Fredrik Nordborg. N Plantor Årligen produceras kring 330 miljoner plantor i landet. Förädlade plantor kommer från fröer plockade från plantager med så kallade plusträd. Täckrotsplantor odlas i krukor och planteras med jordklumpen från krukan. Barrotsplantor odlas på åkermark och planteras med bara rötter. Pluggplantan är ett mellanting. Det är en täckrotsplanta som flyttats ut på åkern och därmed får ett kompakt rotsystem. Miniplanta är en väldigt liten täckrotsplanta. VI SKOGSÄGARE 2/10 knakar Det gäller att vara ute i god tid för att få det man vill ha. Fortfarande råder det brist på plantor och i princip är vårens produktion redan såld. Ett alternativ är att vänta till hösten. – Vi tror på en övergång mot mer höstplantering. När våren kommer är plantan då redan väl förankrad och kan förse sig med näring och vatten. Därmed minskar risken för uttorkning, säger Johan Henriksson. Han påpekar att det passar mindre bra på marker med risk för uppfrysning eller hårt vilttryck. – Då är våren bäst. ETT ANNAT trendbrott i Götaland är en övergång mot fler täckrotsplantor. Här satsar man på ”Södra-plantan” med relativt grov stam odlad i krukor målade med kopparfärg för att undvika rotsnurr. Eftersom rötterna inte gillar att komma i kontakt med koppar utvecklas korta finfördelade rotsystem. Efter rotsnurr är branschens stora utmaning att bemästra snytbaggarna. För skogsägare som certifierat sig tickar klockan mot förbud för kemisk behandling. Enligt dagens FSC-regler är det slut redan nästa år, medan PEFC har en gräns vid år 2014. – Vi har ett projekt igång. Utmaningen är att hitta en automatiserad lösning till en rimlig kostnad, konstaterar Fredrik Nordborg. Johan Henriksson med en smått historisk kassett av sticklingar, den första storskaliga produktionen som når marknaden nästa vår. Doft kan rädda förädlade fröer En grankvist som fått rötter och därmed blivit en stickling. VI SKOGSÄGARE 2/10 EN ANLEDNING till bristen på förädlat granfrö är att kottarna förstörs av insekter. Banditerna är grankottmott, grankottvecklare och grankottflugan. − I tolv plantager som följts i 18 år var över 40 procent av grankottarna angripna, berättar Olle Rosenberg, Skogforsk. Det finns biologiska bekämpningsmedel, men de biter inte på grankottvecklaren. Lösningen kan bli dofter (feromoner). LUNDS UNIVERSITET och Skogforsk har tagit fram ett feromon som lockar grankott- vecklaren och tillsammans med franska och amerikanska kollegor har man hittat ett feromon för grankottmott. − Feromoner kan bli ett miljövänligt verktyg i kampen mot skadeinsekter i granfröplantager, konstaterar Olle Rosenberg. 31 SKOGSSKÖTSEL Det våras för contortan Contorta är på väg att bli tillåtet i hela landet. Frågan är om det är bra för familjeskogsbruket. Hittills är det bolagen som angett tonen. Av Pär Fornling Tittar man på tillväxt som ett genomsnitt är resultatet glasklart. Jämfört med vanlig tall växer contorta 36 procent snabbare, inklusive barken. Men det är mer rättvisande att mäta utan bark (m3fub). Då är skillnaden över 40 procent, mätt i antalet kubikmeter per hektar under en omloppstid. Dessutom har trädet bättre stamform vilket ger mer volym virke än vanlig tall, vid samma diameter och höjd. MEN DET är genomsnitt. Forskarna vet lite om hur stora skillnaderna är mellan tallmarker i södra Götaland och i Norrbotten. På försöksytorna i Norrland och Svealand är trädet i alla fall överlägset den vanliga tallen både på både svaga och bördiga marker. Dessutom har det 10–15 procents bättre överlevnad i kärva klimatlägen. – Jag tror inte att contorta i något läge har sämre tillväxt än vanlig tall, säger Christer Karlsson. Han är en av forskarna som arbetar med att ta fram ny kunskap om contorta inom projektet ”Future forest”. Där ingår också professor Björn Elfving, som påpekar att det finns en del frågetecken. – Contortan med sin större trädkrona är mer känslig för stormskador. När det gäller viltskador verkar den klara sig bättre mot älg i norra Sverige. Om det också gäller resten av landet vet vi inte. DET ÄR I ALLA fall klart att contorta är betydligt bättre än sitt rykte. Efter en lyckad introduktion, där de första försiktiga stegen togs på 1920-talet, kom bakslagen för några årtionden sedan. Det var en hel del som gick galet; 32 Kolla skillnaden! – De glesa planteringarna från 70-talet gav contorta oförskämt dåligt rykte, säger Christer Karlsson. En helt annan bild fås av det 50-åriga försöket han visar i Siljansfors. Det anlades med barrotsplantor med 1,5 meters planteringsförband. Problemen började med att contortan planterades i paperpot-krukor med rotsnurr som följd. Effekterna blev värre än för vanlig tall eftersom rötterna växer så snabbt. Träden planterades glest Avstånd: Avstånd: 1,1 m 4m med förhoppning om snabb tillväxt och få gallringar. Det var helt fel, tvärtom bör de stå tätt för att ge raka finkvistiga bestånd av kvalitetsvirke. När man jämför ett glest planterat bestånd med ett tätt är det som två olika trädslag (se bilderna här ovan). Till råga på allt kom det en larmrapport om angrepp av gremeniella på 80-talet. bättre motståndskraft mot sjukdomsangrepp än vanlig tall. Och man har lärt sig av misstagen. När föryngringarna nu ökar planteras den i tätare förband och många, inte minst Holmen, räknar med att sådd är ett bra alternativ. Det finns förädlade frö som ökar tillväxten med ungefär 10 procent. – För att både få bra produktion och god kvalitet av planterade bestånd bör det vara ungefär 2 500 stammar per hektar vid förstagallringen. Det betyder att man kanske behöver plantera 3 000 stammar per hektar, säger Christer Karlsson. I EFTERHAND visade det sig FORTFARANDE är det mest att den svenska tallen drabbades minst lika hårt. Och vid det stora angreppet i Mellansverige år 2001 var contortan tvärtom mer motståndskraftig. Rapporten bidrog likväl till sänka contortan. Från mitten av 80-talet störtdök planteringarna från 40 000 hektar om året till 3 000 hektar tio år senare. Idag anses trädet allmänt ha bolagen som intresserar sig. Kanske har det med traditionen att göra, det var SCA som ledde den storskaliga introduktionen av trädslaget. – Jag tycker definitivt contorta passar för familjeskogsbruket. Dels finns en odlarglädje som kan tillfredsställas genom att prova nya trädslag, dels finns det områden i Svea- och Götaland som bör passa bra för odling av contorta, Contortan växer 4 0 % snabbare än vanlig tall! VI SKOGSÄGARE 2/10 även i söder Det är som två trädslag, men allt som skiljer är hur tätt contortan planterats. På bilden till höger är det 4 meter mellan plantorna och till vänster 1,1 meter. Med täta förband blir contortan kvalitetsträd, med höga raka och finkvistiga stammar. Bilden är från Långsjönäset, söder om Bispgården. Foto: Björn Elfving exempelvis magrare tallmarker med högt viltbetestryck, säger Dan Glöde, skogsskötselchef i Mellanskog. Dagens geografiska begränsningar tycks vara en ren skrivbordsprodukt. Idag går det en förbudsgräns N Contorta Contorta har liknande egenskaper som tall när den sågas. Till skillnad från vanlig tall är den också användbar för mekanisk massa. Av hela landets skogsmarksareal är 2,2 procent contorta. Jämtland toppar med 5,5 procent. vid 60:e breddgraden. I Kanada och på USAs västkust trivs uppenbarligen contortan på långt sydligare breddgrader och inga forskare vi talat med känner till några vetenskapliga fakta som talar för att risken skulle vara större med contorta i Svealand och Götaland. NU ÄR i alla fall reglerna på väg att luckras upp. Förslagen finns i en rapport från Skogsstyrelsen till regeringen, som vi berättade om i förra numret av Vi Skogsägare (sidan 34). Tidningen kan också läsas på nätet www.atl.nu/skog/viskogsagare.jsp Nästa sida: Unga skogsägare tror på contortan ”Bra att förbudet försvinner” Göran Örlander, Södra, har suttit med i referensgruppen bakom utredningen. Han är i stort sett nöjd med förslagen. – Det är bra att förbuden att plantera Göran Örlancontortatall i der. södra Sverige försvinner, men förslaget till begränsningen av främmande trädslag inom 1 000 meter från reservat och biotopskydd är överdriven. – En nisch för contortatall är arealer där gran idag planteras istället för tall på grund av högt viltbetestryck. Contortan tål viltbetning bättre än vanlig tall. På ”granmark” är contortan däremot knappast något alternativ. – Vi vet lite om contortatall i södra Sverige, men lyckade planteringar finns nordöstra Götaland. Allt talar för att den kommer att växa bra. Stamstället för trygga skogskonton Efter 70 år av tillväxt i skogen, förtjänar dina tillgångar att få fortsätta växa – på ett konto som är till för just dig som är skogsägare. Det finns många fördelar med att flytta dina pengar till ett skogskonto hos oss. Du behöver inte skatta för dina inkomster förrän du tar ut dem, vilket gör att du enkelt kan jämna ut oregelbundna inkomster. Dessutom ger det dig möjlighet att fördela inkomster och skatter över flera år. Vi hjälper dig naturligtvis med flytten. Om du vill veta mer – kontakta ditt lokala bankkontor eller gå in på www.handelsbanken.se/skogochlantbruk. Magdalena Forsberg VI SKOGSÄGARE 2/10 www.handelsbanken.se/skogochlantbruk 33 SKOGSSKÖTSEL Ved och contorta ökar intäkten På Sörgården utanför Härnösand fortsätter den unga generationen att satsa på contorta. De ökar också värdet på skogen genom vedförsäljning i egen regi. Av Pierre Kjellin Redan i unga år fick Peder Zakrisson ta över föräldrargården, som han driver tillsammans med sambon Linda Zakrisson. Generationsskiftet gjordes när Peders pappa gick i pension för två år sedan. – Han tänkte att det är bättre att vi tar över nu, när vi har kraft och ork att hålla på i skogen, säger Linda. Och energi tycks inte vara någon bristvara hos det unga skogsägarparet! EN FÖRSTA fråga de ställde sig är hur intäkterna från skogen kan öka. I stället för att sälja massaved beslöt de att satsa på trädbränsle. Tillsammans med två grannar har de investerat i en Kellfri-vedmaskin för 50 000 kronor. För att samägandet ska fungera är det viktigt att reda ut vad som gäller redan från början. – Vi ska ha ett förmöte och skriva ned vad som händer om man vill gå ur som delägare, vilka tider man ska få använda maskinen och andra detaljer, berättar Peter. Till 90 procent kommer de att koncentrera sig på björkved, men även klyva lite gran, al och asp om kunden efterfrågar det. Någon fix prislista har de inte: – Priset får variera efter transportlängd, hur välklyvd veden ska vara, längden och volymen som kunden vill ha. Peder Åberg och Linda Zakrisson, ett ungt skogsägarpar med många idéer. vedsäckar. Men det gick inte så bra, berättar Linda. Säckarnas kvalitet var det inget fel på, men de tänkbara köparna – villa- och fritidshusägare – tyckte säckarna var för små. Och bensinstationerna, som de hoppades skulle sälja säckarna, hade redan avtal med andra vedleverantörer. Nu satsar de på leverans direkt till kund i stället. är mellan noll och fyrtio år gammal. De har hunnit med en hel del plantering och inte minst satsat på contortatall, som Peder satt på 25 hektar. På gården finns redan contorta, däribland ett 40-årigt bestånd med en imponerande tillväxt. – Vi har ett bestånd med vanlig tall i samma ålder och höjdläge, och det håller 105 kubikmeter per hektar. Contortabeståndet EN ORSAK till att håller 210 kubikmePeder och Linda valt ter per hektar, med att fokusera på bioandra ord dubbla tillbränsle är att de tror växten! på en ljus framtid – Och det går att för sortimentet. odla kvalitetsvirke – Hela världen ska av contortan om man ju ställa om från olja Till våren är produktio- vill. SCA har provsåtill bioenergi, säger nen av ved i full gång. gat 1500 kubikmeter EGENTLIGEN startade Pe- Peder och påpekar contorta, med lyckat der och Linda med vedproduk- att deras fastighet är resultat, påpekar Petion redan förra året. väl lämpad för bioenergipro- der. – Vi köpte ett parti med små duktion. Den mesta av skogen – Det man bör se upp med hos contortan är att den är lite svårare att avverka och upparbeta. Virket är lite sprödare, så skördar- och skotarförare måste hantera det mera varsamt. Annars går det lätt av. www.kunskapdirekt.se Skogens bästa kunskapskälla 34 N Sörgården Här finns 350 hektar produktiv skog och 35 hektar vallodling. Den genomsnittliga tillväxten är 4,7 kubikmeter per hektar och år. Peder, 35 år, är utbildad skogs- och träingenjör. Han arbetar åt LRF med projektet ”Säkert bondförnuft”, motorsågs- och röjsågsutbildning och är konsult i arbetsmiljöfrågor åt Vägverket. Linda, 32 år, arbetar som arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket i Härnösand. Peder är också på gång att plantera hypridasp, som är en annan snabbväxare. Han har kontakt med forskarna på Bispgården för att testa nya kloner speciellt anpassade för Norrland. – För att klara odlingen mot älgen har vi nödgats köpa en kilometer viltstängsel, berättar han. GÅRDEN är en av demonstrationsgårdarna i projektet kraftsamling skog, med målet att öka lönsamheten och tillväxten i skogen. Två skogsdagar förra året lockade 900 besökarna, med contortan som en av huvudpunkterna. VI SKOGSÄGARE 2/10 DEBATT ”Sverige behöver ett nationellt skogsmuseum” DEBATT: Till skillnad från Norge, Finland och Danmark har vi inget nationellt skogsmuseum. I det här debattinlägget argumenterar chefen för skogsmuseet i Lycksele att det bör få denna viktiga roll. ÄR SKOG INTE kultur? Inte enligt förra årets kulturutredning som överhuvudtaget inte reagerade på varken motioner, samrådsmöten eller uppvaktningar. I utredningen nämns inte ordet skogsmuseum på 1100 sidor. Detta trots att skogen är vårt äldsta kulturarv! Vi är ett folk som alltid levt i och av skogen. Det var skogen som koloniserade, befolkade, industrialiserade och moderniserade landet. Vi måste ha råd att berätta denna historia och dess spännande fortsättning! Det är verkligen något att vara stolt över. I GRANNLÄNDERNA har man insett det här. Norsk Skogmuseum i Elverum har ett 40-tal anställda, det finska skogsmuseet, Lusto i Punkaharju 20 anställda och det danska skogsmuseet utanför Köpenhamn har elva anställda. Kunskapen om skogen och skogsbruket från tidigaste tider till framtiden. MUSEUM FINNS redan, Skogsmuseet i Lycksele, men det måste utvecklas och bli större, mångsidigare, djupare, bredare och mer framtidsinriktat. Av det enkla skälet att det finns så mycket att berätta. Skogsmuseet i Lycksele AB, som är det enda institutionella, helårsöppna, skogsmuseet i landet, har sex anställda och Lycksele kommun och Västerbottens läns landsting som ägare och bidragsgivare. Vi har en stor uppgift; att ansvara för den institutionella skogsmuseala verksamheten i landet. För att klara av det behövs dock mer resurser och även statlig medfinansiering. Otroligt nog får vi idag inget statligt bidrag medan varje länsmuseum och många andra museer får det. ATT HA ETT museum är viktigt: ett museum är man alltid välkommen till, där kan man få svar på sina frågor om det finns tillräckligt med kunnig personal. Man kan inte stövla in till Skogsstyrelsen, Sveaskog eller SLU för att få samma service. Genom att skapa ett större museum får vi en arena, en mötesplats för såväl ”vanligt folk” som olika intressegrupper. Detta större museum ska visualisera även samtidsbilden och framtidsscenarier av skogen och skogsbruket. Det kan man inte se någonstans i dag, men det behövs! Näringen utvecklas kontinuerligt och det är den utveckling folk vill ta del av. Kunskapen om det skogliga ekosystemet ökar också hela tiden och det är vi också nyfikna på. ” Att nå dessa grupper, den generationen som deltog i den manuella huggarepoken med hästkörning och flottning är ytterst angeläget. Skaran minskar varje år och med dem försvinner även språket och kunskapen om föremålen och deras användningsområden. Skogsmuseet ska också lyfta fram skogens immateriella värden; sagor, myter, folktron som varit livslevande framtill elektricitetens intåg. Skogen som religion förr och nu. DET BEHÖVS ETT aktivt ra uppdrag måste Skogsmuseet byggas till och få utökad personal. Personalfrågan kunde smidigt lösas genom att flytta tjänster från annan statlig verksamhet. En omflyttning av några tjänster från vardera Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet skulle lyfta museet personalmässigt till nivå med det finska skogsmuseet och halvvägs för det norska. Dessa är tjänster som redan är knutna till skogshistoriska teman. En tillbyggnad till museet utförd i modern träteknik med djärv design och med alternativa energienergilösningar skulle bli en spännande kontrast till den historiska miljön på Gammplatsen i Lycksele. ” Vi måste ha råd att berätta denna historia och dess spännande fortsättning! nätverk mellan andra skogsmuseer och museer med skogliga samlingar och utställningar för att bättre ta vara på det skogliga kulturarvet. Det behövs också en landsomfattande skoglig webbdatabas, där alla skogliga samlingar; föremål, foto, film, arkivalier och kartor mm finns digitaliserade och därmed tillgängliga för allmänheten. Denna webbdatabas gör det möjligt för vem som helst av oss att botanisera i samlingarna och kommentera, komplettera och tillrättalägga eventuella felaktiga uppgifter i den. Genom att visualisera nya forskningsrön och tekniska framsteg kan man få en glimt in i framtiden. MUSEET SKA VARA ett skyltfönster för forskningen och utvecklingen på olika områden som har med skog att Skogens bästa kunskapskälla www.kunskapdirekt.se 36 göra, visa nuläget och framtidsscenarierna, dagens högteknologiska och högt digitaliserade skogsbruk med alla sina tekniska och digitala finesser och detaljer. Vad forskar man, vilka nya produkter är på gång, vad slags nya biologiska detaljer har man fått fram? Vad är skogens roll i framtiden, utökad virkesproduktion, större kolsänka eller res e r va t för biologisk mångfald? Genom att visualisera nya forskningsrön och tekniska framsteg kan man få en glimt in i framtiden. FÖR ATT KLARA av sitt sto- DATABASEN I SIN tur kan mynna till olika diskussionsoch studiegrupper på webben. Dessa personer eller grupper kan själva bidra till den skogliga dokumentationen i databasen med sina egna berättelser och erfarenheter från skogen. Maarit Kalela-Brundin VD, SkogDr www.skogsmuseet.se VI SKOGSÄGARE 2/10 i världsklass, även i svenskt skogsbruk.... Nu är det dags för Nya Tigercat 1135 SKÖRDARNYTT! Marknadens mest produktiva och miljövänliga beståndsgående skördare, allt från 1:a gallring till slutavverkning rIKVMTESJGUHFSFYUSFNU MÇHUNBSLUSZDL r.FSDFEFTNPUPS rIZESBVMQVNQBS rCPHHJMZGU rIÕHNBSLGSJHÇOH rMÅNQMJHGÕSCBOESVOUPN rQBSBMMFMMLSBON rTFSWJDFWÅOMJH 1135:an har en helt oslagbar sikt och hyttkomfort med bl a runtomsvängande förarstol. Bra förvaringsutrymme m m Välkomna att boka tid för en specialdemonstration, när det passar Er! Marknadens största skotare Tigercat modell 1075B rTUPSMBTULBQBDJUFUUPOMBTUBSFBN rLSBGUJHSBNLPOTUSVLUJPO rSPCVTUNJEKB rMÇOHCPHHJTPNHFSFYUSFNUNKVLHÇOH r.FSDFEFTCSÅOTMFTOÇMBNPUPS rTUPSIZUUNFEPTMBHCBSTJLU rTFSWJDFWÅOMJH Hytt med hög komfort och låg ljudnivå Marknadens största markberedare Tel 0684-656 00,växel Fax 0684-656 01 Försäljning/information: +BO&SJL4WFOTTPO [email protected] 4WFOªLF4UFOCFSH [email protected] Tigercat modell 1075B rLSBGUJHSBNLPOTUSVLUJPO rSPCVTUNJEKB rMÇOHCPHHJTPNHFSFYUSFNUNKVLHÇOH r.FSDFEFTCSÅOTMFTOÇMBNPUPS rTUPSIZUUNFEPTMBHCBSTJLU rTFSWJDFWÅOMJH rFUUPTMBHCBSULPODFQUGÕSQSPGGT 5VGGr1ÇMJUMJHr1SPEVLUJW www.tigercat.com Stark i nyporna Ny flishugg Namnet säger vad det handlar om. Det är både ett aggregat med klipp (upp till 22 centimeter) och en grip för att lasta träden. OMSTÄLLNINGEN mellan klipp och grip är helt mekanisk, med hjälp av det triangelformade järnstaget. Därmed S Engelska GreenMech är nya på den svenska marknaden. Företaget gör mobila flishuggar med en egen drivkälla (bensin eller diesel). De har ett eget skärsystem som kallas ”disk blade”. Poängen är att bara en tredjedel av skärytan används. När den blir sliten eller skadad vrider man skärskivan ett tredjedels varv, vilket förlänger livslängden. Flishuggarna marknadsförs av Liftbolaget i Gävle. De större modellerna klarar träd upp till en diameter på 26 centimeter. En ny modell, CS-100 klarar grenar upp till 10 centimeter och kostar omkring 50 000 kronor, exl moms. En så kallad ”energivedsgrip” från finska Farmikko väger bara 140 kilo. Trots det klarar den en hel del. Klave för en hand En ny variant av klaven kan hanteras med en hand. Det är en ”pinne”, eller rättare sagt mätsticka, som trycks mot mitten av trädstammen. När den vaggas från ena sidan av stammen till den andra läser en laserstråle av trädstammen ytterkanter och därmed diametern. Fördelen jämfört med en vanlig klave är att den är lätt att bära med och kan hanteras med en hand. ETT RIKTIGT ORIGINAL Är inte som andra. Vår mekaniska domkraft hjälper dig att fälla träd i rätt riktning, även mot trädets naturliga fallriktning. Stalpen har en stabil konstruktion och med en maximal lyftkapacitet på 2 600 kg (17 ggr kraften du vevar med) är den förmodligen starkast i klassen. Vi har levererat originalet sedan 1972 och idag används Stalpen av räddningstjänsten, skogsbolag och markägare. lindstromdesign.se Den nya maskinen för flisning. S TEKNIK 140-kilosmaskin med både klipp och grip passar de ordinarie hydraulslangarna när man skiftar mellan en vanlig grip och aggregatet. Det behövs inte heller någon extra elkoppling, vilket gör att skiftet går fort. För att arbeta snabbt är det en fördel med bra hydraulflöde genom rotatorn. AGGREGATET kvistar trä- Aggregatet klipper och lastar energived. det rotstående och klipper av toppen. Därefter är det bara att klippa av stammen i lagom långa bitar och lasta. Aggrega- tet kostar knappa 75 000 kronor och säljs av Trejon. www.trejon.se Tekniken kallas ”Digitech Pro One” och kommer från Haglöfs. I första hand är det tänkt för de som arbetar professionellt med att mäta skog. Mätstickan kostar drygt 5 000 kronor och kopplas till handenheten från en digital klave. Komplett med handenhet kostar enhandklaven kring 14 000 kronor. En laserstråle mäter av ytterkanterna på stammen. 8)* ##"& &*(8 %%!:( 7(+ %*())(,*"% ")"&&*(8 9(,,9(:(**)*+%*((*( '9 #% '&) * &%( %&$ )"& & *(8:(8# %) %+)*( % % * %%) $9%$:!# *(*(+* #% %%8) $('9$) % 9%,)*+%*(%(9**(!& *(-$%9 %%!:((%)9(# !+#&( $(%%))*+%*( (9%*-("**:("&)%( *!8(%)9% % :). " % & " % $( /8)$('9,9($) ##("&%*"* *%#.(()*+ ,8#( 0250/506413)*%#.%((#%+) www.gransforssmide.com telefon: 0652-203 80 38 #$(8-!: VI SKOGSÄGARE 2/10 DET GER FRÖET en bra start i livet. I de preliminärt utvärderade försöken har tallplantor från pucken växt sig 30 procent högre än de från vanlig sådd. Contorta från puckarna hade växt 53 procent högre efter ett år. – Jag tror pucken kan ersätta traditionell sådd och självföryngring, men även en del plantering på friska marker. Det går nog också att pucka gran, lärk och UPPFINNAREN till pucken är Anders Lindström i Storuman, som kom på idén när han skulle återbeskoga den egna fastigheten. Utvecklingen sker genom företaget Lappland Design AB. Såddpucken klar för nedsläpp. STOPPA GRANBARKBORREN MED MASSIVA INSATSER AV FÄLLOR, FÅNGSTVIRKE, SÖK OCH PLOCK KAN BARKBORREN STOPPAS. VITALA TRÄD OCH ÖKAT ANTAL NATURLIGA FIENDER GÖR INSATSER AV FÄLLOR EXTRA VERKSAMMA I VÅR. S Namnet kommer av att den är väldigt lik en ishockeypuck. Pucken består av ett frö som bäddats in i sammanpressad torv med tillsatser för bättre vattenhållning och näringstillförsel på kort och lång sikt. kanske vårtbjörk i södra Sverige, säger Ulftand Wennström på Skogforsk. Det som testats är planteringsrör av papp som levereras laddade med 50 puckar per rör. Kostnaderna blir då ungefär som för skogssådd. Pucken i sig är visserligen dyrare, men det går åt färre fröer. Därmed blir också röjningsbehovet mindre. Går det som planerat börjar puckarna tillverkas i lite större skala nästa år, parallellt med fler fältförsök. Ännu finns inte pucken till försäljning. Tåligare kläder Vårgarderoben från Jonsered har förnyats. När man arbetar med motorsågen är skyddskläder i stretch betydligt bekvämare än de konventionella modellerna, men också väsentligt dyrare. Jonsered har utvecklat en ny ”4-vägsstrech” med samma skydd som tidigare och en slätare yta som gör att sågspån och snö inte fastnar. Ett par byxor kostar omkring 2 000 kronor, plus moms. Dessutom har man nya regnkläder som uppges vara rivstarkare, vilket inte minst är en fördel vid röjning då det är lätt att fastna i grenar och kvistar. Förnyad bärare Redskapsbäraren har utvecklats och hittat fram till nya branscher. – I vinter har vi levererat flera bärare till geotekniska företag. De borrar och undersöker marken vid byggen av allt från vindkraftverk till vägar, berättar Tommy Carlsson på Hypro. Utrustningen visade sig passa bra på företagets redskapsbärare, som hittills bara använts i skogsbruket. I vanliga fall utrustas bäraren med aggregat för markberedning eller en processor för att kapa och kvista träd som fällts med motorsåg. Föraren går bredvid och styr maskinen med en fjärrkontroll. I samband med genombrottet på nya marknader har tekniken uppdaterats. Den nya modellen kan fås med kraftigare motorer (74–174 kW) och har en ny modell av direktverkande motorer i hjulen. Genom ökad bredd (2,10 meter) och längd (5,5 meter) har maskinen blivit stabilare. Dessutom har markfrigången ökat till 70 centimeter. I grundutförande kostar en bärare omkring 650 000 kronor. Nordea Bank AB (publ) Den så kallade ”såddpucken” har testats av Skogforsk med goda resultat. S Bra tillväxtstart med såddpuckar Välj en specialist med fötterna på jorden! %!"&' ' !&! &' # (( (!& ' "$'" " $((' & & PLANTSKYDD GYLLEBO GÖDNING AB, TORSJÖ 444, 260 70 LJUNGBYHED TEL:0435-441040 FAX:0435-441705 [email protected] WWW.GYLLEBOPLANTSKYDD.COM VI SKOGSÄGARE 2/10 nordea.se/jord&skog Gör det möjligt 39 HÄSTAR Han kör med levande hästkrafter Arbetshästen har fortfarande en roll att spela i skogsbruket och inom allt fler nygamla områden. ska typiskt uppdrag, att köra ut virket från en förstagallring. Flamingo och Kurre drar till synes obekymrat fram lass efter lass från den täta granskogen. – Fördelen med hästarna är Text & foto: Pär Fornling att det inte krävs några breda – Ibland kan jag se rött när stickvägar. Dessutom tar vi oss man bara talar om hästen som fram skonsamt, även om termuseiobjekt. rängen är blöt. En liten bandDet säger Lars-Göran Gö- driven skotare som Terrie har ransson, ordförande för fören- större bärighet, men vi är inte ingen Skogshästen. steget efter, säger Jan. Han vill vända på perspektiHan började köra åt Södra i vet och tala om hästen som ett början av 70-talet och berättar modernt, miljöatt många då förvänligt alternautsåg att det inte tiv. skulle hålla i Och den som längden med tittar närmre upptanke på tekniktäcker hur tekniutvecklingen. ken utvecklats – Det är klart och att hästarna vi inte kan kongör comeback kurrera med en Också hästarna behöver inom allt från stor skotare i dubbar när väglaget är soptransporter till slutavverkning, halt. gräsklippning. men likväl är det I skogen har fullt upp att göra den alltid haft sin för mig och roll och hästen många kollegor, har närmast stärkt säger Jan och påsin nisch under pekar att det hänt senare år. en hel del också – Det som ökar inom hästteknimest är körning i ken. tätortsnära skogsbruk, berättar VAGNEN lastar Lars-Göran Gö2,5 ton och är ransson. byggd av profilHan räknar bockad stålplåt Vagnen är ledad över med att det finns för att vara så främre hjulaxeln för att ett 80-tal entrelätt som möjligt. gå mjukt. prenörer som mer Den väger eller mindre kör i 1 200 kilo med skogen, ofta i kombination med en fyra meters kran och grip, arbete på den egna gården. Hydrauliken drivs av en liten bensinmotor. EN AV DESSA är Jan Bång. – Förr körde man med kälke Vi träffar honom en vinterdag och pulka, men det är inte koni smålandsskogen på ett gan- kurrenskraftigt. Effektiviteten 40 Ardennerhästarna Flamingo och Kurre är inne på sitt elfte år i skogen. Jan Bång började köra häst när han var 18 år. har tredubblats med griplastaren. Vagnen kostar kring 100 000 kronor. Till det kommer kostnaderna för hästarna. En inkörd häst kostar kring 25 000 kronor, men det går förstås att själv föda upp nästa generation. – Vi brukar börja köra in hästarna som tvååringar, säger Jan som själv har åtta arbetshästar hemma på gården. Efter knappa fem år kan de gå i yrkesmässigt skogsbruk fram till pensionen då de börjar närma sig 20 år. Driftskostnaderna är låga. En arbetshäst äter ungefär 14 kilo hö om dygnet, 7 kilo havre, betfor och lite kalk. – Fodret kanske kostar 70 kronor för två hästar, till det VI SKOGSÄGARE 2/10 Mörk päls lockar blodsugare BLODSUGANDE bromsar (hästflugor) sprider parasiter och sjukdomar. Dessutom kan deras ettriga attacker hindra djuren från att beta. Susanne Åkesson, professor i zooekologi, har tillsammans med internationella forskarkollegor undersökt bromsarnas attacker på hästar. De har upptäckt att bromsar kan se reflekterande polariserat ljus, som från en vattenyta. Det passar bromsarna bra eftersom det är lätt att hitta djur att suga blod från vid vattenhålen. Forskningsförsöken visar att bromsarna föredrar svarta och bruna hästar istället för vita. Det beror på att en mörk hästpäls reflekterar polariserat ljus, till skillnad från en vit eller mycket ljus. För att bryta den attraherande signalen måste betesdjuren antingen röra sig till skugga eller förses med hästtäcken som inte reflekterar polariserat ljus. Om man själv vill undvika att bli attackerad av bromsar ska man klä sig i ljusa kläder. Till skillnad från äldre hästredskap är bensinmotorn ett komplement för att driva hydrauliken till gripen och andra redskap. ” Fördelen med hästarna är att det inte krävs några breda stickvägar. Det gäller att ha rätta känslan i tömmarna och kunna lära sig använda rösten på rätt sätt. kommer tre liter bensin till kranens motor per arbetsdag. UTMANINGEN på teknik- sidan är att göra lätta konstruktioner. – Vikten har större betydelse än om du drar något efter en traktor, konstaterar Anneli Blomberg, som kört med skogshästar i 15 år. VI SKOGSÄGARE 2/10 Hon hittade inte riktigt vad hon önskade på marknaden och valde att konstruera en vagn efter egna önskemål. Det blev en relativt stor vagn, med åtta hjul och en tvåcylindrig motor (18 hk) som driver hydrauliken till kranen. – Precis som i en modern skotare styr jag kranen med joystick i stället för flera spa- En levande hjälpreda inte bara i skogen. I början av året hade 69 kommuner engagerat kuskar med arbetshästar för tätortsnära skogsbruk, snökörning, sophämtning, gräsklippning och transport av returmaterial. kar. Vagnen är byggd i specialstål, vilket fick ner vikten till 1 100 kilo inklusive seldon och kran, berättar Annelie. Bygget blev relativt dyrt, kring 300 000 kronor, men hon är nöjd och har en andra vagn på gång. – Jämfört med en skotare är det ändå låga kapital- och driftskostnader. Det gör att prisskillnaden inte blir så stor. Annelie räknar med att det blir kring 15 kronor dyrare per kubikmeter att köra med häst, förutsatt att det beror på hur långt det är till avlägget vid skogsvägen. Långa körningar blir relativt dyra med häst. Dessutom är det viktigt att skördaren är med på noterna Fortsättning nästa sida 41 HÄSTAR ” Mer miljövänligt än så blir det inte. På en normal arbetsdag kör Jan Bång ut runt 25 kubikmeter (fub). Han poängterar att det är viktigt att ha ett bra samarbete med skördarföraren, för att få träden fällda så det passar häskörning. Fortsättning: … levande hästkrafter och fäller virket så att det passar för hästkörning. INTRESSET har ökat inom flera områden och det är inte helt lätt att hitta rätt på marknaden. – Det är brist på både utbildade hästar och folk som kan köra dem, säger Lars-Göran Olsson. Inom föreningen Skogshästen funderar man därför på att införa en sorts körkort som en garant för uppdragsgivarna. Dessutom medverkar föreningen till att förmedla kontakter. Man har varit engagerade i kuskutbildningen på Kvinnestaskolan. Den ersätts nu av en 40 veckors kuskutbildning på hästcentrat i Strömsholm, mellan Stockholm och Västerås. Det blir en vuxenutbildning i den nya yrkeshögskolan för entreprenörer inom hästkörning. – Det har framtiden för sig, konstaterar Lars-Göran Olsson, innan han ger sig ut för att prova en egen konstruerad snöslunga. Den ombyggda potatisupptagaren visar sig fungera bra och kastar iväg snön ett par meter utan annat bränsle än hö och havre. – Mer miljövänligt än så blir det inte. .XJOZZZKYZGSKTZKZORRKTMq\GLXRO\KZ 1GPGM\ORRNG HXUYIN_XKT USGZZYQXO\G ZKYZGSKTZK Att skriva testamente är att uttrycka din vilja för framtiden. En personlig önskan som lever vidare efter din bortgång. Det är också en trygghet för närstpående att känna till och kunna respektera hur du själv vill att dina ägodelar och ekonomiska tillgångar ska fördelas. Beställ vår broschyr om hur du skriver testamente och vilka regler som gäller. Läs också hur du gör när du vill ge delar av dina tillgångar till välgörande ändamål. Ett sätt att rädda liv i kommande generationer är att stödja forskningen om cancer - en av vår tids största folksjukdomar. ;KYZGS KTM KTZK q\GL XRO\KZ Namn Adress Postnr Postadress Posta till: Cancerfonden, 101 55 Stockholm. Skriv FRISVAR på kuvertet, så slipper du sätta på frimärke. Du kan även beställa broschyren på telefon 020-59 59 59, via cancerfonden.se eller genom att skicka e-post till [email protected] VS 42 VI SKOGSÄGARE 2/10 Regeringen föreslår att gränserna för svårföryngrad skog och skyddsskog tas bort. Därmed minskar byråkratin för den som vill avverka. De byråkratiska gränserna finns på flera platser, inte minst Öland och Gotland. Men i första hand handlar det om höjdlägen i norra Sverige. Innanför gränsen krävs specialtillstånd för att avverka. MOTIVET TILL att reglerna infördes var oro för att trädgränsen på fjällen kulle krypa nedåt. Nu är träden i stället på väg upp mot fjälltopparna, genom bättre plantmaterial och varmare klimat. – Gränserna har spelat ut sin roll att säkerställa godtagbara föryngringar, vilket var det ursprungliga syftet. Ny kunskap och nya metoder gör att föryngringar i dessa områden inte längre är ett problem, säger På fjället, på renarnas året-runtmark, krävs det extra hänsyn. Foto: Alexandra Buisse jordbruksminister Eskil Erlandsson. Precis som i det vanliga skogsbruket kommer det att räcka med en vanlig anmälan om avverkning om riksdagen antar förslaget, som nu ligger hos lagrådet. GRÄNSEN för fjällnära skog förändras inte. Innanför den kommer det även framöver att krävas tillstånd för avverkning. Dessutom lyfts rennäringens intressen fram på året-runtmarkerna: En bestämmelse införs om förbud att avverka skog om det medför att möjligheterna att hålla tillåtet renantal påverkas eller om avverkningen omöjliggör flyttning av renhjorden. I anmälan om en avverkning inom renskötselns åretrunt-marker ska markägaren redovisa vad han eller hon avser att göra för att tillgodose rennäringens intressen. EN DEL bestämmelser föreslås lyftas upp till lag. Det gäller: Förbud mot avverkning, skogsvårdsåtgärder och gödsling på skogliga impediment större än 0,1 hektar inom hela landet. Viss högsta hyggesstorlek inom det fjällnära området. Förbud mot hyggesplöjning inom hela landet. Förbud mot att använda främmande trädarter som skogsodlingsmaterial inom fjällnära skog. Fortsätt utfodra hela april månad Det är en tuff vinter för rådjuren och många kommer inte att överleva. –Det är viktigt att utfodra viltet ända tills det blir torr barmark. Mars och april är de värsta månaderna, säger Göran Cederlund, viltekolog och tidigare docent vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Älgen klarar sträng vinter relativt bra, medan vildsvinen snart föder kultingar vilka kommer att få det svårt. Räv och hare klarar sig alltid och rovdjuren är de som klarar snön och kylan bäst. Jägareförbundet uppmanar markägare, jägare med flera som bryr sig, att fortsätta utfodra djuren. Ensilagebalar, rotfrukter och havrekross är utmärkt att lägga ut. Och det gäller att hålla ut till i slutet av april. #FTUÊMMCÚDLFSOBPDIEVGÌSFO 3½+50-,DN NFEQÌLÚQFU 7ÊSEFLSNPNTPDIGSBLU ¾VENDENNYAUPPLAGA FINNSSOMTALSKIVOR )NNEHÍLLERvALLTvOM GROTHANTERING 'ÚSCFTUÊMMOJOHFMMFSNFSBJOGPXXXNJFBCTF 1FS&SJL1FSTTPO VI SKOGSÄGARE 2/10 KLARÄLVDALENS FOLKHÖGSKOLA 43 NYHETER Tar bort gränsbyråkrati MÖBLER GÖRAN MARTINSSON har egen skog och äger dessutom Stolab i Smålandsstenar. Han månar om både svensk råvara och tillverkning inom landet. Under företagets drygt 100 år har björk varit det helt dominerande träslaget, det är också råvaran till den nya ”Ibbi” som Göran sitter i på bilden. WELLPAPP är både starkt och lätt. Fåtöljen, klädd med filt görs av returkartonger. www.rd.se KOMBINATIONER av olika material är det gott om. Trattoria är ett färglatt utropstecken i plast och björk. www.magisdesign.com BÖJA TRÄ är en utmaning. Mads Johansen har utvecklat en teknik där han tunnar ut träet i böjen och därefter fyller ut böjen genom att limma i nytt trä. Här han han gjort det på lådan (den lilla svarta trätappen) och det elegant böjda benet. www.madsjohansendesign.com SKOG I NY FORM kallar Maria Gustavsson en kollektion möbler. Och nytt är det på fler sätt. Materialet, OSB-skivan (orianted strand board) används normalt till husbyggande. ”Det går bra till möbler också. OSB är starkt, kan slipas till en fin yta och det luktar skog”, säger Maria. www.swedishninja.com, www. newbeam.eu. 44 GREPPVÄNLIG och barnvänlig är barnserien som tillverkas av Leka i Ramsele. Träleksakerna har mjuka former och flera lager lack. www.lekasweden VI SKOGSÄGARE 2/10 TYGET på den här stoppade möbeln ger både träkänsla och lekfullhet. Den görs av italienska Moroso. BJÖRK från Dalsland är grunden för Signera som startade för några år sedan. Poängen är att ha kontroll hela vägen från att trädet väljs ut i skogen och vidare till eget minisågverk och möbelbygge.Vanligast är att ha matsalsstolen naturfärgad, men färgerna är på gång. VÄRMEBEHANDLAT trä blir som ett nytt träslag. Det är tydligt i den här bänken helt av björk. Den heter passande nog ”side by side”, är ritad av Filip Svensson och tillverkad i Huskvarna. www.karl-andersson.se FÄRGGLADE designern Paul Smith, annars mest känd för sina kläder, var hedersgäst på möbelmässan. Han är ett brittiskt färgstarkt modelejon som fångar upp tidsandan. Det ska va’ färg i vår GUNGA på stolen är helt ok med den här konstruktionen. Modellen heter Tilt. www. ncnordiccare.se Det hörs ett lovande sus från björkskogen genom möbelsverige. Text & foto: Pär Fornling För den som gillar trä är det roligt att besöka världens ledande mässa för nordisk design. DET HANDLAR om ”Stockholm Furniture Fair” som är ett tidigt vårtecken, både vad det gäller vädret och vilken inredning det våras för i folkhemmet. Möbler är en betydande förädling av trä (förra året var produktionsvärdet 22 miljarder kronor). DESSUTOM speglar det nå- got större. Trämöblerna säger en hel del om vårt förhållande till skog, natur och miljö. VI SKOGSÄGARE 2/10 Trendguide OM MAN ska försöka fånga in vårens trender i några nyckelord blir det: LLJUST – flirten med mörka trä- slag som valnöt tycks över. LBJÖRK – är en favorit tillsammans med ask och ek. Furu är nästan helt borta. SORG – är något ÅTKOMLIG- LDETALJ-OM a de gamla möbelglädj e som skull HET är det få smäckra lätta att passande För . arna mäst namnet på konstruktioner läggs omsorg på klädhängasammanfogningar och detaljer. Det ren, ritad är något helt annat än platta paket av Susanna Löfgren, Den och järnbeslag. underlättar LLACK – är tillbaks. Det har visat om man inte sig att oljat trä kräver en del undernår upp till håll. klädstången LFILT – till stolsdynor är ett vanoch visar att också ligt alternativ med ekologisk känssjälvklara la. vardagsgrejor LFÄRG – används gärna både kan bli bättre. överraskande och färgstarkt. 45 Skogsmarknaden För annonsering, ring Ronny Gustavsson tel 08-588 367 97, Mårten Bäck tel 08-588 367 38 eller Birgit Emilsson tel 040-601 64 55. Annonsmaterial: [email protected] Ecosågen Twin 400 RH-Pusher Mobilt eller stationärt enmanssågverk Trädfällriktare rTUPMJLBNPEFMMFr rMZGULSBGUGrån,5UPOUJMMUPO rVUväYMJOHGSÇO20HHSUJMMHHr rNBSLOBETMFEBOEF rSPbuTULPOTUSVLUJPn rNJOJNBMUVOEFSIÇMM Inbyggt ka “Quattro” ntverk 4 sågklingor www.ecosagen.se Tillbehör: Vi ses på Rättviks Marknad Timringsfräs för hustimring, 7-9 maj 4”- 8” blockbredd Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm Välkomna! Reipal AB Tel 0413-249 48, fax 0413-249 84 Hydraulpumpar Gr 2-3 Valmet originalpumpar Hydraulpumpar Gr 2-3 Kranventiler servo/el Kranventiler servo/el Slang och kopplingar Slang och kopplingar Traktorväxel med pump Traktorväxel med pump ex. 70L/540 PTO ex. exkl 70L/540 4 900:momsPTO + frakt 4.905:komplett komplett Lettisk Skogsbolag med svensk F-skattsedel och momsregistrering söker uppdrag med röjning och plantering. Arbetet utförs av egen personal. Representeras i Sverige av Peter Lind. Tel 070-394 55 01 Se Video på vår hemsida För mer info kontakta Din motorsågsförsäljare eller Behov av hydraulik Nordic Forest Group Tel 0499-102 41 Växellåda 070-244 75 40 Starkast i skogen Hydraulvinsch RDM-12 med We-6500 We-7200 RDM-12 med Mekanisk drivning drivning 6500 Mekanisk 6500kpkp Hydraulisk drivning Hydraulisk drivning3600 3600kpkp 350mm mm stor stor öppen 350 öppenrulle rulle för bästa bästa grepp för grepp Lågtyngdpunkt tyngdpunkt ger Låg gerbästa bästa stabilitet och stabilitet ochfri frisikt sikt Dragkraft 1400/1700/2200 kp Manuell och radiostyrd Enkel montering på alla kranar Växellåda med upp, nerväxling eller enbart som vändlåda till tex sågverk, fläktar, vattenpumpar, generatorer m.m. upp till 100 kW Combikran Svensktillverkad Vi har även radiostyrningar till andra vinschar * 360° Sväng * Räckvidd 4 meter * Runtomsvängande rotator 2 Pris från 41.300:Moms och frakt tillkommer Tel 0381-710 10 Fax 0381-711 44 Besök vår butik på nätet Beställ hydraulkatalogen Flistugg www.weimer.se Beställ hydraulkatalogen Matningsöppning 270x270cm, Varvtalsvakt och Såll Grästorp www.sonnys.se 0514-10505 [email protected] Snickerimaskiner till specialpris Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling. Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning för precis justering och god stabilitet på planbordet. Direkt fr import ån ören Pris 8 796:exkl moms Plan- och rikthyvel PT310 Motor 400 V 2,2 kW/3 hk Kutterdiameter 70 mm Varvtal kutter 5 000 rpm Matningshastighet 7 m/min Spånstos 100 mm Rikthyvlingsbredd 310 mm Bordsstorlek 1 040x312 mm Planhyvlingsbredd 305 mm Planhyvlingshöjd 200 mm Vikt 175 kg Artikelnummer 104030 Södra vägen 3, Box 102, 383 23 Mönsterås Ordertel 0499-143 19, Fax 0499-140 66 Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-16.00 14.30 Besök internet: http://www.duabhuset.se Besök ossoss på på internet: http://www.drift-underhall.se 46 Industrispånsugar av högsta kvalitet till specialpriser Kombinerad, kraftig och professionell för såväl Rejäl trefas, försedd med 400 volts 3 hk elmotor stycke- som serie-produktion med vikningsbara bord samt gjutjärnsbord (riktbord och planbord), i gjutjärn och med hela 410 mm hyvlingsbredd. matarvalsar tillverkade i stål. Pris 3 196:s exkl mom DUAB FM230-L1 Plan & rikthyvel DUAB ML394Q med långhålsborrsbord Plan- & rikthyvel DUAB ML392B Motor 400 V 3 kW/4 hk Kutterdiameter 95 mm Varvtal kutter 4000 rpm Matningshastighet 8 m/minut Spånstos 100 mm Riktbord 1050x250 mm Max hyvelbredd 250 mm Planbord 600x250 mm Varvtal kutter 4000 rpm Pris 5 196:s Pris 1 116:s Antal stål i kuttern exkl mom exkl mom 3 st 250x30x3 mm Kutterdiameter 75 mm Bandsåg DUAB BAS 470 Matningshastighet 8 m/min Golvmodell, industri Max planhöjd 180 mm Max såghöjd 285 mm Max hyvlingsdjup 5 mm Motor 400 V 1,5 kW/2 hk 3-fas Artikelnummer 100674 Rikthyvel Max hyvelbredd 410 mm Max hyveldjup 5 mm Bordsstorlek 1600x440 mm Planhyvel Max hyvelbredd 410 mm Max hyvelhöjd 220 mm Max hyveldjup 5 mm Bordsstorlek 750x410 mm Vikt 440 kg Artikelnummer 108578 596:Pris 17 om exkl m itt s Fraktfr Beställ vår nya produkt-katalog 2010 eller se vår hemsida www.duabhuset.se t kap 1 050 m3/h Artikelnummer: 107680 Vikt 148 kg Artikelnummer 100585 Specialerbjudande på plan& rikthyvlar, spånsugar, kombimaskiner, div storlekar! Pris 7 196:s exkl mom Med reservation för tryckfel och valutaförändringar. DUAB 300S kap 3 000 m3/h Artikelnummer: 108812 Pris 1 596:s exkl mom DUAB FM300 kap 2 000 m3/h Artikelnummer: 107679 Yt-& kantbandputs DUAB MM-2315 Kraftig,oscillerande Pris 4 600:bandputsmaskin exkl moms försedd med ett kraftigt och långt arbetsbord i gjutjärn som är höj- och sänkbart. Motor 400 V 1,5 kW/2 hk Bandstorlek 152x2515 mm Artikelnummer 102394 VI SKOGSÄGARE 2/10 VEDPANNA 45 kW www.kranman.com Molle Miljögodkänd 50 cm. vedlängd Förädla skogen med Bamsesågen och vår timmerfräs se även våra nyheter 26.000:inkl moms Mollepannan AB Acktjära 2209, 821 91 Bollnäs Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52, fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se KRANMAN 330 KAMPANJ 77 000:- Tel: 0910-880 19 Vednätsäckar till EUR pall, 40, 60 L Prisex: 40 L packlåda + 1 000 nätsäck 3 200:även storsäckar Tel 0410-33 10 55 0708-40 11 33 www.ino-q.se + moms och frakt Se även vår klingsåg på www.bamseprodukter.se II— I — Helautomatisk NYHET! Vedhantering! En helsvensk produkt som jobbar för en bättre miljö Traktordrift Elmotordrift Vedprocessor Snabb - Säker - Effektiv 3 1m /min Elmia Vi ses på aj 7 25-2 m 5 U 21 i monter Ny knivdesign och nytt längdregleringssystem Ny effektiv utmatningstransportör Lågt effektbehov Passar alla traktorer Inlopp 250 x 250 mm Även lämplig för sågytor Hydrauldrift Lägg långved på inmatningstransportören. Maskinen sköter resten. Matar in, kapar/klyver och lastar. Allt medan du lägger på ny långved Varvtalsvakt Fjärrstyrning yr rosch För b mation r o info Box 127, 828 22 Edsbyn Tel 0271-233 04 E-mail: [email protected] Nya boggiband 400 & 500 Markus Edlund Myckelgensjö 0661-220 00 070-203 34 84 www.messmide.se Dahlberg Maskin AB Tel 0612-503 62 me Renov dH alv era må nar Brodd till boggiband 18x45x40 mm härdat borstål ✗ 70 st Endast 1198:- 1098::Inkl frakt inom Sverige. Exkl moms Markberedare MB 650 TROLLE-Lunnare Tel. 0528–700 00, kvällar 0528–700 11 www.bjmmaskin.se VI SKOGSÄGARE 2/10 Agne Eriksson AB Medle 248 931 98 Skellefteå Tel 0910-77 01 05 Fax 0910-77 03 11 www.agneeriksson.se 47 SKOGSFASTIGHETER SÖKES Inför våren/sommaren söker vi nya fastigheter i alla storlekar. Priset på skogsfastigheter har aldrig varit så högt som nu. Skånegårdar är fristående från alla intresseorganisationer och arbetar utifrån uppdragsgivarnas bästa. Vi marknadsför fastigheterna även internationellt. Kontakta oss gärna för ett resonemang och kostnadsfri värdeuppskattning. Peter Olsson Skogsmästare Kristianstad [email protected] 0705-54 24 49 Mikael Sjöberg Lantmästare Jönköping [email protected] 076-768 81 13 Huvudkontor: Lund 046-19 04 40 www.skanegardar.se “ SvåT ra t rä d ”? - som lutar eller riskerar att falla över byggnader, ledningar a hjälp av mästaren MOMENT K1 och - K2 Belastning: 300 kg och 600 kg Montering: Ett träd, en stolpe En handvinsch för skogsarbete Webbutiken: www.alfera.fi Alfera tel. +358-3 6332 228 Terracut, röjsågsfräs i skog och trädgård Markbered och ogräsrensa Snabb - 150 fläckar i timmen Minskar uppslaget av löv LANTEGENDOMAR: FÖRMEDLING, RÅDGIVNING, VÄRDERING För demofilm & återförsäljare www.terracut.com Distributör Minimaskin AB, Bergsjö. tel: 0730-28 34 34 Ett urval av våra objekt: Kvänum Kungsgården NR 3 2010 TEMA Vackert belägen gård sydväst Kvänum. 54 ha Renovera & Bygg Utgivning 3 juni Bo Pettersson Uppsala Björn Målsäter Uppsala Anders Nyhlén Borås / Göteborg / Varberg Anders Nilsson Hässleholm Anders Jonsson Lidköping 018-374 375 018-374 375 0320-395 20 0451-824 00 0510-604 10 Sista bokningsdag 3 maj Sista materialdag 7 maj Tor Sigfridsson Falköping Örjan Hansson Jönköping Gunnar Grenholm Hudiksvall Johan von Arnold Nyköping 0515-721630 036-440 04 05 0650-74 33 43 0150-300 05 Specialisterna på jord och skog! Kontakta Birgit Emilsson Tel 040-601 64 55 Fax 040-601 64 49 [email protected] PROFESSIONELLA EGENDOMSMÄKLARE NÄRA DIG! www.egendomsmaklarna.se 48 Ronny Gustavsson Tel 08-588 367 97 Fax 08-588 369 79 Mårten Bäck Tel 08-588 367 38 Fax 08-588 369 79 [email protected] [email protected] VI SKOGSÄGARE 2/10 Skydda gårdens mindre fordon och maskiner med säkra dörrar från EAB. Tillverkas av varmförzinkat stål efter dina önskemål och mått. Ring oss gärna eller gör din förfrågan via www.eab.se 333 33 SMÅLANDSSTENAR T E L 0 3 7 1 - 3 4 0 0 0 w w w. e a b . s e TIMMERMATARE Från små timmermatare till stora anläggningar Andra produkter: Större matarbord Längdtransportörer Sorteringslinjer Sågintag Stockvändare Hydraulaggregat Automation Nyhet! Stegmatare med enkel pålastning Kan även fås med tippande pålastning eller ställas efter ett stort matarbord Logcon Hortinorr ab Logcon Eesti Oü Tel 070-652 38 18 +372-566 144 05 www.logcon.se Klyvert 2000 Högkapacitetsanläggningar Mottagningstransportör med enkel och effektiv accdeleration utan drivrullar Mönster nr: 80584 SPECIALIST PÅ TIMMERHANTERING Raka sågstockar som krokiga vedstockar. Vi matar dem en och en, 5-70 cm grovlek SÅGVERK, PAPPERSBRUK, BRÄNNVED [email protected] Vedmaskiner från Mora Vedmaskinen som kapar, klyver och transporterar Moraklyven - gedigen kvalitet Endast 30.900:Endast 32 900:beställning senast 31 dec, 2000:- rabatt exkl moms Ring för broschyr, film eller demonstration. Magnabo AB SE-449 90 Nol Tel 0303 –74 32 43 [email protected] ' www.klyvert.se VI SKOGSÄGARE 2/10 Fö till t s r kvarn... OBS! Begränsat antal! Ordinarie pris 9.800:- Nu 8.500:inkl. moms och frakt! Se mer på: Dössjonsv. 10, 792 36 Mora, Tel: 0250-289 80 www.perwikstrand.se 49 Väggrindar och skyltar Plan- och släntklippare - en av marknadens kraftigaste! r "$ko "%(slagor 1,9 kg) "$$ "# # # " % "fi$ $a Testa oss! med mera Proffsverktyg från Pellenc Selion stångsåg passar till mycket inom skogsbruket. Att röja i rätt tempo, göra bra stamval, bra stamkvistning, inte stressad av sågen. Röja utmed åkerkanter o beten, göra körvägar för lastbil o sko- ta r e . Toppa tallar och lövträd till viltbetningsmat. I röjningar med långa gångavstånd är denna elröjsåg att föredra. Kraftfullt litiumjon-batteri med lång driftstid. Stångsåg Längder: 1.30, 2.0 och 3.0 meter. Avgas-, buller- och vibrationsfri! Tel. +46 (0)414-242 60 EN INVESTERING I RÄTT OCH För öppna landskap nu även för uthyrning! RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE Info och video på www.lotico.se ROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR DU ALDRIG! Bevaka dina gränser med KEBAstolpen Det är du som sätter gränserna. När du markerar upp rågångar eller sätter elstängsel med Keba-stolpen. Den tillverkas i rullformad galvaniserad VEDHANTERING 45 års erfarenhet av hanteringsutrustning. Nu även småskalig hantering. plåt, överdragen med stryktålig plast. Kraftiga konstruktioner och flexibla lösningar. Stegmatare, lagringsbord mm. Stegmatare - gör jobbet lättare Diameter: Längder: Färger: Packas: 24 mm 1500 - 1750 - 2000 mm Blå, gul eller röd 20 st / förpackning Ring oss för uppgift om återförsäljare Box 122, 333 22 Smålandsstenar Tel. 0371-51 09 10 Fax 0371-51 09 01 Kontakta oss - det lönar sig! Tel. 0502-175 40 Fax. 0502-145 21 [email protected] www.ipab.se ATMOS VEDPAKET 25, 30, 35, 40 o 50 kW 25 kW-paket: 47.100:1 st DC-25 SF 1/3 m ved, 1 st kopplingspaket 1B, 1 st tank 500 lit isol, 1 st tank 500 lit isol med VVB 110 eller 120 lit. ATMOS Miljögodkända vedpannor !Keramisk förbränning !fläkt !Ky !# i eldstad ! vedvolymer !Röas termostat !Röas termometer 30 kW-paket: 50.300:1 st DC-30 SF ½ m ved, 1 st kopplingspaket 1B, 1 st tank 500 lit isol, 1 st tank 500 lit isol med VVB 110 eller 120 lit. 35 kW-paket: 61.700:1 st DC-35 SF ½ m ved, 1 st kopplingspaket 1B, 2 st tank 500 lit isol, 1 st tank 500 lit isol med VVB 110 eller 120 lit. Alla priser inkl. moms o frakt. Kopplingspaket 1B innehåller: Laddomat 21, syrvent, cirkulationspump med unionventiler, Esbe shuntventil, ventilrör, blandningsventil, säkerhetsventiler, 1 st 9 bar, 1 st 1,5 bar, påfyllnadsventil, 2 st kulventiler, 4 st avluftningsventiler, El-patron 6 kw. www.kebaoutdoor.se FLIS/PELLETS- VEDPANNOR Budgetpaket Atmos 30 kW paket 51.300:- Atmos 35 kW paket 56.700:- inkl. moms och frakt inkl. moms och frakt 1 st DC 30 SF 1 st tank 750 lit oisol. 1 st tank 750 lit oisol. med 110eller 120 FC VVB. Kopplingspaket 1B 1 st DC 35 SF 1 st tank 750 lit oisol. 1 st tank 750 lit oisol. med 110eller 120 FC VVB. Kopplingspaket 1B 40 kW-paket: 66.900:1 st DC-40 SF-V, 1 st kopplingspaket 1B, 1 st 1 000 lit o-isol tank, 1 st 1 000 lit o-isol med VVB 110 eller 120 lit. 50 kW-paket: 75.800:1 st Atmos DC-50 SF, 1 st kopplingspaket 1B, 1 st tank 1 300 lit o-isol, 1 st tank 1 300 lit o-isol med VVB 110 eller 120 lit. CK 20-95 kW utan VVB. 6 modeller CKB 20–50 kW med VVB. 4 modeller VEDA CK VEDA CKB pris från pris från 24.000:- 28.000:- Miljögodkänd för ved t o m 40 kW " $ flis/ pellets och ved. Flis/pelletsuttag. Hö- och vä-sid. Veddjup 1/2 m, rostfri VVB. Självdragseldning, stora luckor. le # $$ rakt och vinkel, dragregulator, styrpanel. oljelucka, eldningsredskap, avtapp "elpatron och shuntventil. Alla priser inkl moms. ATMOS – SUEMAX VÄRME AB Tel 0435-563 50 50 Fax 0435-511 77 www.atmos.se www.suemax.se www.varmeackumulator.se VI SKOGSÄGARE 2/10 VERKTYG FÖR TRÄBEARBETNING Huggknivar, hyvelstål, vändskär, sågklingor, vedkapsklingor m m. Se en del av vårt utbud på Utrusta er såg med Oregons nya X kedja. Nu även till Stihl sågar. 2 kedjor + 1 svärd 13’ www.tole.se | Tolé Verktyg AB | Tel 0495-302 29 Genom att välja rätt bränsle. Att värma upp en villa som förbrukar 25 000 kW timmar/år kostar: El Ring oss vid köp av traktorer, maskiner eller griplastare Skopor, pallgafflar och kranbommar säljes till fördelaktiga priser. 340:- Olja Fjärrvärme Anders Bil & Maskin AB Windsor huggarbyxor 850:-, Skyddsstövel 679:-, Kängor 1390:Tanaka 4501 ord 4.695:Husqvarna 346 XPG nya mod ord 9.000:Jonsered 2250 ord 5.900:Echo ord 3.900:Dolmar 5000 ord 7.200:- SPARA PENGAR Pellets Tel 0495-202 80, 070-606 12 23 www.anders-bilmaskinab.nu Bergvärme Flis Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant NU 3.995:NU 7.950:NU 4.950:NU 2.600:NU 6.490:- s! Söke ljare försä r e t Å Problem med oljeläckage i Moms ingår. Vi firar snart 31 år! Tel 0511-540 19 Hydraulsystem? Automatlåda? www.sibro.se Postorder i 30 år! Servostyrning? Vevaxeltätning? Växellåda? Konverter? ORION 288 Tätningsrekonditionerare tätar läckande tätningar av gummi tex o-ringar och packboxar i alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent. Världens vackraste ord: i morgon. Ingen demontering krävs! Skänk enkelt på cancerfonden.se eller sätt in ditt bidrag på Plusgiro 90 1986-0 INTERNOVA SVENSKA AB Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med? Miljöanpassade Smörjmedel Svedjevägen 6, 894 35 SJÄLEVAD 020-59 59 59 20 500:- 13 750:- 12 500:- 6 250:- Veto har mer än 50 års erfarenhet av bioenergi. Det självklara valet för dig som vill ha frihet att välja bränsle. Mer info www.sp.se VETOMAT 500 liter Villabrännare för max 40 kW som lämpar sig för alla biobränslen såsom flis, spån, briketter, pellets och torv. I en normalvilla räcker en påfyllning 5 dygn under vintern med pellets. Email: [email protected] kraftigaste, stabilaste & dessutom snyggaste skogsvagn exkl. moms 27 500:- Tfn: 0660-29 70 50 Marknadens nu till kampanjpris från 179 000:- 40 000:- VETO 8 8 000-11 000 liter Brännaren med större bränsleförråd. Effekter 40-160 kW med kraftig matarskruv som går att förlänga upp till 4 m från förrådet. Matning med fjäderomrörare. VÄRMECENTRALER Helt kompletta 30 kW–8 MW Skogsvagn 10 ton Vagnar i världsklass UTNÄS INDUSTRI Utnäs, 342 64 Ör Tel: 0472-763 35 Mobil: 0708-76 33 50 www.utnasindustri.se ÅTERFÖRSÄLJARE: DOROTEA Lajksjö Energi & Miljö 0942-310 50, 070- 341 74 59 FALKENBERG Glommens Rör & Mek 0346-925 50, 070-544 32 18 GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40 HARMÅNGER Nordanstigs Energiteknik 070-291 97 45 JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservce 036-313 240 KALMAR FS Effektvärme 0480-47 33 86 KARLSTAD Solbergs Gård 070-646 36 64 KUNGÄLV Johnssons El 0303-540 11, 070-541 63 96 LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41, 070-394 30 58 LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-296 160, 070-674 09 97 RONNEBY Stjärnprodukter Energi & Motor AB 0457-100 00, 0739-242 417 SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-340 197 ULRICEHAMN Ulricehamns Rörtjänst 0321-100 60, 070-531 79 89 VÄXJÖ Sagebrants Skog- & Handel AB 0703-258 205, 0703-250 100 ÅRE Temab Mekan AB 0640-410 91 ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA-bygg 070-329 36 07 GENERALAGENT I SVERIGE www.energiteknik.net VI SKOGSÄGARE 2/10 51 Beg fyrhjulingar! Timmervagnspaket inkl vedvagn, kran samt vinsch med fjärrstyrning Fler tillbehör finns: Flakinsats, jaktramp och bevattningsinsats. 10 400:- + moms (13 000:- inkl moms) WWW.FRITIDSDEPAN.SE OB-II M Dubbeltkantvärk AVESTA -VAGNEN www.avestavagnen.se Urval ATV-Vagnar för skogen Nästan var tredje företag i de gröna näringarna har en kvinna som operativ ledare. Timmerboggie 1300 Vår standardvagn för vedhantering, här med kran. Täknisk och konstruksjonsmessig överlegen dubbeltkantvärk med 4 sågklingor !"#$ %&'()#*' Besøk vår hjemmeside og se alla våra produkter Timmerboggie 1200 Svensktillverat lågprisalternativ. Beställ Kvinnliga företagare osynliggörs i statistiken DVD Älg/Flakvagn 1000 Tipp a. no Durkaluminium för låg vikt och exklusivt utseende. Det visar en undersökning som Sifo gjort på uppdrag av LRF. Där Statistiska centralbyrån och Jordbruksverket hittar 16 procent kvinnor som företagare i de gröna näringarna, visar LRF:s undersökningar att drygt 30 procent har en kvinna i ledningen av företaget. Undersökningarna visar att företagen ofta drivs av män och kvinnor tillsam- mans som familjeföretag. Eftersom de flesta företagen är enskilda firmor får bara en ägare uppges. Det blir oftast mannen som står som ägare och kvinnorna osynliggörs alltså i statistiken. – Den officiella statistiken ställer till det för kvinnor när det gäller trygghet. Banker och företagsrådgivare förutsätter att det är mannen som är företagaren när de ger råd om till exempel pensioner, säger L R F:s ordförande LarsGöran Pettersson. Totalt har 18 375 LRFmedlemmar svarat på undersökningarna. *$ w w 1$ w .m ilj os ag Prisad för sitt skogsföretag #+$,.'* # /0#$ Miniskotare för fyrhjuling Olika modeller på kranar och drivna vagnar samt ett komplett tillbehörsprogram med hydraulisk vinsch, insatsflak, gripskopa mm. Kampanjpriser just nu! Kompl inkl drivning och hydraulaggregat 79.000 kr+moms från 75.000 N Det började med försäljning av jultidningar och majblommor och fortsatte med skogsplantering och röjning. Enmansföretaget blev tvåmans och år 2006, vid 24 års ålder, startade Joakim Gustafsson Svensk Skogsservice. Efter tre år har han ett 40-tal anställda och en omsättning på drygt 20 miljoner kronor. Företaget består av tre delar: skogsvård, ledningsröjning och konsultarbete. Joakim Gustafsson, Svensk Skogsservice. För detta har Joakim Gustavsson i Dals-Ed belönas med Anders Walls stipendium till framgångsrika entreprenörer. Prissumman är 100 000 kronor. Enklare skaffa fiskekort med SMS Nyhet! RAMSTYRNING RAMSTYRNING Tillverkat i Sverige! Utförligare information fås i tryckt Utförligare information fås i tryckt prospekt eller på vår hemsida. prospekt eller hemsida. Sortimentet säljspå viavår ATV-handeln. Sortimentet säljs via ATV-handeln. Fråga din ÅF eller ring vår nya säljare 070-092 41 FrågaTom hosHansen din ÅF eller ring 59 oss. AVESTA-VAGNEN AB Högboleden 47 774 61 Avesta Tel 0226-19797, 0226-19797 070-7481777 52 NPå många platser kan man betala bussbiljetten genom att skicka ett SMS som kostar 20 kronor, eller vilket pris biljetten nu har. Ett liknande system håller på att byggas upp för fiskekort. Den som vill fiska köper kortet via ett betal-SMS. Företaget som hanterar korten tar en avgift för arbetet och framhåller att man dessutom hjälper till att marknadsföra fiskevatten. Tanken är att underlätta för vattenägare och fiskevårdsföreningar. Företaget bakom idén är iFiske. Ingen rädder för älgen mer... N För 30 år sedan var svensken ganska rädd att för att möta älg i skogen. Nu anar man andra hot. Idag är hälften av svenskarna rädda för att möta björn, därefter fruktar man vildsvin och varg. Det visar enkätundersökningar som forskare vid SLU gör regelbundet. VI SKOGSÄGARE 2/10 N Ett av de största forskningsprojekten inom skogen har fått en ny chef. Det är professor Annika Nordin som efterträtt Tomas Annika Nordin, Lundmark som professor i programchef för skoglig ekoFuture Forests. I centrum för arbe- fysiologi vid lantbrukstet finns storskaliga universiförsök med maxi- tetet. mal tillväxt och liten inverkan på miljövärden. Historisk årsbok N För drygt 20 år sedan bildades Skogshistoriska sällskapet. Den ideella föreningen arbetar för att uppmärksamma skogshistorien och människorna som formade grunden för dagens skogsbruk. Ett medel för det är en fyllig årsskrift med bidrag från forskare och skogshistoriskt engagerade personer. Årsskrift 2009 handlar en hel del om skogarna i Jönköping och sågverkens utveckling. Henrik Asplund skriver om köpsågverken och Ingvar Karlsson om Södras sågverkshistoria. Här finns också ett porträtt av nestorn i Svensk skogsskötsel Israel Adolf af Ström (1778-1856). Johannes Ekman gör en mer poetisk betraktelse av skogsbrukets kulturhistoria. Mer information om skogshistoriska sällskapet: www.skogshistoria.nu N Björn Sprängare är en jägmästare som haft många roller i näringslivet. Den senaste är som nyvald ledamot i styrelsen för Martinsson. Trä i högsätet Virserums konsthall har en förkärlek för trä och skog. År 2004 visades ”Träbiennalen” om både konsthantverk och trä som byggmaterial. Därefter visades ”Trä 2007” med fokus på arkitektur. I år är det dags för ”Trä 2010”. Träbyggnadskonsten finns kvar och perspektivet vidgas till att handla om hållbara städer och klimatfrågor. Det försöker man fånga in i begreppet ”Nödvändighetens arkitektur”. Parallellt med det expanderar konsthantverket och utställarna liknar det vid ”SM i slöjd”. Utställningen öppnar 9 maj och pågår till 19 september. Kulmen blir Smålands trädagar 29 och 30 juni, då internationella arkitekter och samhällsforskare är på plats för en debatt om nödvändighetens arkitekter. En plats för skogliga visioner, från förra gången det begav sig i Virserum. Rekordgamla svenskar! NAMN & NYTT Annika håller koll på tillväxten NVärldens äldsta träd är två svenska granar; ”Old Chico” på Fulufjället i Dalarna och nyupptäckta ”Old Rasmus” på Sonfjället i Härjedalen. Bägge granarna är minst 9 500 år gamla. Dateringen har gjorts med hjälp av kol 14-metoden på död ved i marken. De gamla granarna föryngrar sig genom att de nedersta grenarna tyngs ned mot marken av snö, rotar sig och skjuter nya klonade skott. Det är alltså mer en levande organism än ett konventionellt träd där man kan räkna årsringar. Gamlingarna i den klassen är tallar i de kaliforniska bergen som börjar närma sig 5 000 år. Upptäckarna av de gamla granarna är Lisa Öberg på länsstyrelsen i Jämtland och Leif Kullman, Umeå universitet. Lär mer om skogen N Den som vill lära sig mer om skog har mycket att hämta från två nya böcker: Boken om skogen (50 sidor). Skogen och klimatet (35 sidor). I första hand är de tänkta som läromedel för elever på mellanstadiet, men här finns ny kunskap för de flesta. –Vi tror att de kommer att ge elever och lärare en djupare förståelse för skogen. Jag hoppas att varje skola införskaffar böckerna, säger Birgitta Wilhelmsson. Hon är ordförande för ”Skogen i Skolan” som ger ut böckerna. Projektet finansieras av Skogssällskapet som bidragit med tre miljoner kronor. Böckerna i A4-format. Erbjuder du... jakt fiske boende natur N Ny vd för Setras dotterbolag Plushus är Nils Clausén, Han har tidigare arbetat inom betongindustrin men nu är det trä som gäller. VÄXANDE RÖRELSE N LRF fortsätter att växa och har nu 170 000 medlemmar (1 000 fler än förra året). Det innebär att man ökat 13 år i rad. Av medlemmarna är 38 procent kvinnor. VI SKOGSÄGARE 2/10 www.swedishnature.se är verktyget som snabbt leder kunden till dig Vi har låga priser, marknadsföring och funktion för online-bokning. För mer information se hemsidan 53 Viktigt att rädda tallen KRÖNIKAN journalister blev mötet ett fiasko. Jag är inte lika pessimistisk. När det gäller skogens roll blev mötet en milstolpe. Det aktiva skogsbruket lyftes av en mängd inflytelserika personer, som nobelpristagaren i ekonomi Elinor Ostrom och förre norske statsministern Gro Harlem Brundtland. Uthålligt skogsbruk är en viktig komponent för att lösa klimatfrågan och ta itu med fattigdomsbekämpningen i världen. Nu väntar arbetsmöte i Bonn och sedan i december nytt klimatmöte i Mexiko. Steg för steg går vi i rätt riktning. QQQ QQQ Christer Segerstéen Ordförande LRF Skogsägarna D agsmejan börjar så sakteliga ta på snön, takdroppet är i full gång. Alexander, min dotterson, springer med en av hundarna på skaren. Vårkänslorna känns i kroppen. Tänk att vi fick en riktig vinter igen, riktigt kallt vecka efter vecka med snödjup på drygt en halv meter! Man får gå tillbaks till 1966 för en jämförbar vinter. Allt storstilat arbete som planerades hemma i skogen på Hamra har kommit på skam. Snödjupet tog överhand. QQQ Efterdyningarna av klimatmötet i Köpenhamn i december börjar lägga sig. Får man tro många politiker och På hemmaplan har regeringen lämnat en lagrådsremiss om tvångsinlösen av mark. När det gäller bildandet av naturreservat och biotopskydd, ska markägaren få en ersättning som ligger 25 procent över marknadsvärdet. Detta tillsammans med det borttagna toleransavdraget, stärker äganderätten – fast vi kämpade för ytterligare förstärkning. EU har nu ett nytt parlament med ökade befogenheter. Vi i skogsägarrörelsen lägger ner mycket tid på att skapa kontakter och nätverk. Det är viktigt för oss att inse att det som vi tycker är självklart om skogsbruket, inte är det för den stora delen av Europa. Vi måste hela tiden förklara och motivera den nordiska skogsbruksmodellen. Kom ihåg att det mesta börjar i Bryssel. Väl utfört arbete där besparar oss stor möda på hemmaplan. Ett exempel på en aktuell fråga i sin linda är EU:s så kallade grönbok om skogsskydd och skogsstatistik. I denna fråga har vi varit mycket aktiva och gjort inspel såväl i Bryssel som Stockholm. Man lyfter på ett bra sätt skogens roll i den framtida utvecklingen. För oss långsiktiga ägare till skogsmark är det en självklarhet att brukandet måste vara uthålligt och det innebär att även naturvården sköts på ett bra sätt. QQQ Avslutningsvis vill jag lyfta fram det gemensamma projekt som Skogsstyrelsen tillsammans med skogsnäringen i södra Sverige startat om tallens framtid. Tallen hotas på grund av en för stor älgstam och ett mycket högt betestryck. Den väntade propositionen måste garantera ett markägarinflytande. Görs inget nu står vi inför stora produktionsförluster och minskad biologisk mångfald. Detta projekt hoppas jag får efterföljare i resten av landet med samma problem. Mera flis med DH flistuggar! Flistugg DH 910 är mycket effektiv med stor inmatningsrulle och inmatarband, som ger bra tryck på virket, och därmed jämnare flis. Kan registreras för 80 km/h. Energisnål, servicevänlig och hög kapacitet är egenskaper som gör den även lämplig som terminalmaskin. Låg ljudnivå och riktbar kastfläkt, är mycket uppskattat på sågverken. Finns nu även som bandgående modell, 910K, för ökad framkomlighet i svår terräng. Nu även me King Pind ! Flistugg DH 608 Puma Denna smidiga flistugg har DH 910’s alla fördelar och kan dessutom rotera övervagnen 270° för att underlätta inmatning på trånga ytor. Finns även lastbilsmonterad. Även Lastbils- montera d! BILLEBERGA TEL: 0418–44 62 70 www.opsystem.se ett starkt val! 54 VI SKOGSÄGARE 2/10 AS FORS MW NY FARMA BROSCHYR " ! $ ! # !" #! ! # ! ! Beställ vår nya FARMA broschyr! Maila namn och adress till [email protected] Alla priser exkl. moms och frakt. FARMA NORDEN AB Fabrik: E-mail: [email protected] www.forsmw.com Information försäljning: Carl-Erik Åkesson 0550-102 58. Göran Carlsson 0224-774 40. Teknisk support och reservdelar: 011-165 770. Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare för närmare information se hemsida www.forsmw.com Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifikationer samt pris utan föregående information. Posttidning B TREJON Ved-1006 LRF Media AB Box 6132, 200 11 Malmö Kvalitet och prestanda i en klass för sig – över 35 års erfarenhet Flis utan stickor – patenterat totalsystem för pelletsflis Vi har maskinerna för hela energikedjan. Kontakta Ditt Trejon Center för mer information! [email protected], www.trejon.se Tel: 0935-399 00, Fax: 0935-399 19