Transcript Bedömning

”Innan du dömer en människa
måste du vandra tre månvarv
i hans mockasiner.”
Indianskt ordspråk
Vad har hänt med svensk skola?
…undervisning … kunskap … status … styrning
… …diskurs… frihet … ramfaktorer … uppdraget
… läroplaner … ansvar … marknad … kontroll
… betyg … m.m, m.m.
Jag tar hjälp av 4 - 5 troliga nobelpristagare när
jag svarar (om vi haft detta pris inom
samhällsvetenskap och humaniora)
-
Bourdieu
Habermas
Foucault
Fromm
Berger & Luckman
A
Regelverket: skollag, läroplan,
kursplaner.
 B Formativ bedömning (summativ
bedömning).
 C Begreppsliga och redskap för
bedömning och för
kommunikation.





Förtrogen med begrepp, problem och
utmaningar som rör läroplan,
läroplansteori, betyg och bedömning.
Förtrogen med skolans styrdokument och
frågor kring hur styrdokument formuleras,
transformeras och realiseras.
Begrepp som ramfaktorer, skolkoder,
förändrade och nya krav på skolan, samt
mål och målkonflikter.
Principiella problem vid bedömning.
Formativ och summativ bedömning
Tolka, formulera och kommunicera
kunskapskrav.
Sammanfattning:
- Alltför många lärare är inte förtrogna
med det de ska undervisa i och bedöma.
-Alltför många lärare bedömer fel saker.
-Alltför många lärare kan inte bedöma.






Lokala konkretiseringar som inte
överensstämmer med kursplaner
Kvantifieringar av antalet moment istället för
kvaliteter.
Lärare väger inte alltid in all tillänglig information
Elever måste uppvisa kunskaper innan
kurstidens slut
Många elever uppger att betygen grundas på
närvaro, ordning och personliga egenskaper.
Skillnader mellan lärares olika sätt att informera,
både mellan och inom de granskade skolorna.





Skolorna saknar sammanställning och analys
av betygsresultat.
Dålig uppföljning av enskilda lärares
betygssättning
Skolorna behöver säkerställa att betyg sätts
utifrån de nationella kunskapskrav
Skolorna behöver också säkerställa att betyg
sätts utifrån ett allsidigt underlag
Skolorna behöver arbeta för att alla elever
informeras om kursmål och kunskapskrav


Likvärdig bedömning kan aldrig bli enhetlig
bedömning (jmf jurister, läkare, hantverkare,
kulturkritiker).
Det handlar om att vi ska göra en rättsäker
bedömning och sätta rättsäkra betyg:
◦ Våra bedömningar ska svara upp mot de krav en
formativ och summativ bedömning ställer. Där den
summativa bedömningen är en integrerad del av
den formativa.
◦ Vi ska bedöma på saklig och vetenskaplig grund
◦ Våra bedömningarna ska vara konsistenta i
förhållande till läroplan, kursplan och
kunskapskraven









Syfte överensstämmer med läroplanens och kursplanens
syfte
Undervisningens vetenskapliga grund
Att momentet utgår från centralt innehåll i kursplan
Att undervisningens mål överstämmer med
kunskapskraven
Hur kunskapskraven ska kommuniceras till eleverna
Vilka uppgifter eleverna ska arbeta med.
Hur ska läraren bedöma elevernas prestationer
Slutsatser /kunskapsomdömen som är möjliga att dra om
en elevs kunskaper utifrån dess prestationer/resultat
Hur olika kunskapsomdömen vägs samman till ett betyg?
Det har länge funnits kunskap kring vad
framgångsrika lärare, skolor och skolledare gör:
Expertläraren, den framgångrika skolan och skolledaren:
klargör för eleverna syfte och vad de ska lära sig
• är förtrogen med de vetenskapliga sammanhang skolämnet refererar
till
• kommunicerar till eleverna vad de ska göra för att visa vad det kan
• rör sig mellan det abstrakta och konkreta; vetenskap - vardag.
• tillför strukturerande resurser till undervisning
• formulerar de krav som ställs på elevens resultat
• kommunicerar till eleverna vad den kan och vad den kan lära sig
• kan upprätthålla en konstruktivt klassrumsklimat
• skoledare som stödjer detta
• det finns en infrastruktur kring detta arbete
•




Formativ bedömning en formalisering eller
strukturering av detta.
Bedömning (assessment) betraktas som en
brygga mellan det utlärda (teaching) och det
inlärda (learning).
I Sverige blev formativ bedömning moraliskt
finare än summativ.
Synonymer:
◦
◦
◦
◦
Lorrie Shephard ; Assessment in Classroom.
Dylan William; Assessment for Learning.
Helena Korp: Kunskapsbedömning.
Lindström & Lindberg : Pedagogisk bedömning.
Bortse från icke relevanta
faktorer
Att se till att det är eleven vi
bedömer
Att göra en bedömningen på
kvalitativ nivå









Reproduktion
Införliva i egen erfarenhet
Underbyggnad
Integrering
Perspektiv
Klarhet (och tydlighet)
Komplexitet
Begreppsligt djup
Problematisering






Bedömningen görs i slutet av ett moment,
termin eller kurs.
Inga samtal om närmaste zon , medel och
kunskapskrav.
Syftet är att eleverna ska visa vad de kan;
underlag för betyg.
Lärarens bedömning blir osymmetrisk ,
omfattar olika delförmågor och resultaten vägs
samman i en kvantitativ summering.
Men formativa och summativa bedömningar är
inte varandras motsatser och det ena
Alla lärare använder båda typerna i löpande
arbete
1. Kunskapskraven har kommunicerats på ett åldersadekvat sätt till
eleverna.
2. Eleverna vet och förstår hur bedömningsuppgifterna ser ut.
3. Eleverna förstå de krav som ställs på resultaten.
4. Eleverna har fått reda på detta i början av ett moment /kurs.
5. De uppgifter för bedömning som läraren valt, klargör att
eleverna kan det som kunskapskraven anger.
6. Resultatet av lärarens bedömning kommuniceras till eleven på ett
begripligt sätt.
- Vad eleven kan i förhållande till kunskapskraven
(kunskapsstandard).
- Vad kan eleven lära sig (närmaste zon).
- Hur kan detta gå till; vad eleven måste göra (medlen).
7. Läraren är förtrogen med både ämnesrelevanta begrepp, utvecklingsoch bedömningsbegrepp
8. Det finns en kollegial struktur (horisontell och vertikal) kring detta.
9. Ansvariga skapar förväntningar på utveckling.
10. En fokusering på vad som ger resultat: vad det gäller skolledare och
lärare.
11. Erbjuda ramar för utvecklingsarbete.
SAMHÄLLE
KULTUR
KROPPSLIG
KUNSKAP
SPRÅKLIG NARRATIV
TEORETISK
VETENSKAPLIG
BEGREPPSLIGA KONTEXTER
Vardagliga
Vetenskapliga
1.C Vardaglig
världsbild, tro,
ideologi
2.C Teori
1.B Vardagsbegrepp,
vardagsuppfattningar
2.B Teoretiska
begrepp
1.A Praktisk
kontext, perception,
upplevelse
2.A Empirisk
kontext
(Med utgångspunkt från Caravita & Halldén 1994 och
Halldén 2002.)
DIREKT OCH INDIREKT KUNSKAP OCH ERFARENHET
Hur har kunskap och erfarenhet kommit
in i våra huvuden?
A. Som direkt kunskap och erfarenhet:
Upplevelse, perception; direkt via våra
sinnen
B. Som indirekt kunskap och erfarenhet:
Symbolisk kunskap; ord, bilder, siffror,
noter.
PRAXISMODELL – ett redskap för
undervisningspraktiken
Människans erfarenhets- och kunskapsformer
och några undervisningsimplikationer
C-nivå:
Språkligt abstrakt nivå.
Processa erfarenheter.
Begrepp, helheter,
sammanhang.
B-nivå:
Symbolisk nivå. Benämner,
beskriver , språket –
redskap.
stene
trädet
A-nivå:n
Konkret upplevelse av
fenomen i verkligheten.
Undervisningsfokus: Språk,
teoretiskt tänkande,
ämnesstrukturer, analys,
kunskapsmålen i läroplan.
Undervisningsfokus: Fakta,
stoff, beskrivning,
reproduktion, rätt och fel,
kvantitet.
älgen
människan
Undervisningsfokus:
upplevelse, göra, känsla,
leka, drama.
Fenomenen i verkligheten


Grammatik över
språkligt tänkande
Begreppsligt djup,
förtrogenhet kräver
språkligt
begreppsligt
tänkande


Tankekvaliteterna
är en länk mellan
elevens tänkande
och ämnets kärna
och vetenskapliga
innehåll
Ett redskap att
synliggöra
tänkandet








Grundläggande och förspråkligt
Individuellt och/eller historiskt framtagna
Våra ämnen har givna strukturer
Teoretiskt tänkande
Strukturer skapar ordning
Tro – vetande, förnuft – känsla
Förstå och organisera omvärlden
Fromm, Lorentz, Postmodernism







Abstrahera och generalisera
Grunden för kunskapshantering
Använda tidigare erfarenheter i
omvärldsorienteringen
Det unika och generella
Generalisering i tal och skrift
Andemening - bokstavsmening
Generaliseringen bär inte bara en tanke utan
även en affektiv laddning
Kunskaper, tro,
idéer, värderingar
2010
2010 i
Sverige
B
1935
1600-tal,
häxor
A
K
T
I
V
K
T
I
V