Transcript Programförklaring - Institutionen för didaktik och pedagogisk

IDPP
Programförklaring:
Bedömning och dokumentation
Assessment and Documentation
Bakgrund/lägesbeskrivning
IDPP har en tydlig och bred inriktning mot olika typer av bedömning och dokumentation
av studerandes kunskaper och färdigheter, såväl i fråga om ungdomsskolans som
högskolans ämnesområden. Med många kurser inom lärarutbildningen är inriktningen
av stor vikt för institutionens verksamhet. Även lärarutbildares bedömning och
dokumentation av lärarstuderandes kunskaper är ett intressant område som inbegriper
lärarstuderandes självständiga bedömning av egna kunskaper och uppnådd skicklighet.
Inriktningen mot bedömning och dokumentation är dessutom av stor betydelse för
institutionens verksamhet i sin helhet, dvs. med hänsyn till såväl undervisningen och
forskningen som arbetet med den tredje uppgiften (samverkan med samhället i stort).
Sålunda påverkas t.ex. institutionens arbete i hög grad av att ungdomsskolan har att
uppfylla de ökande kraven på allsidiga bedömningar, tydlig dokumentation och rättvis
och enhetlig betygsättning. Denna sida av arbetet i skolan utgör nu ett mycket väsentligt
inslag i lärares yrkesutövning. Momenten bedömning och elevdokumentation har allt
mer närmat sig varandra i och med att den senare tar sin utgångspunkt i den lokala
pedagogiska planeringen. Den individuella utvecklingsplanen ska också innehålla
skriftliga omdömen om elevens prestationer i samtliga ämnen.
Vidare kommer förstås också momentet bedömning till bruk i ämnesdidaktiska
forskningsstudier av olika slag, och då allt oftare genom s k formativ bedömning knuten
till den direkta klassrumspraktiken. Tillämpningen sker också genom mer summativt
präglade former av bedömning, bl.a. sådana som görs med hjälp av nationella prov.
Kunskapsbedömning och betygsättning är teman som tenderar att ha stor aktualitet i
den utåtriktade verksamhet utbildningsvetenskapliga institutioner är engagerade i. Med
den bredd som IDPP representerar i fråga om ämnesområden, och med de ytterst
värdefulla klassrumsnära erfarenheter som en stor del av medarbetarna har (både i
fråga om undervisning och forskning), finns här en potential för utökad verksamhet.
Momentet dokumentation innefattar studier av den dokumentationskultur som idag
breder ut sig. Den är inte unik för skolan utan förekommer inom de flesta verksamheter
i samhället. Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen samt
betygsammanställning, betygsunderlag, och betygssamtal är några exempel på
tillämpning. Brister i såväl elevers kunskaper som i bedriven verksamhet fokuseras i
särskilda åtgärdsprogram som har en delvis annan funktion än övrig
elevdokumentation.
Forskningsområdets innehåll
Forskningsmässigt vet man en hel del om traditionell storskalig bedömning men inte så
mycket om det utvidgade bedömningsuppdraget, som avser frågan om hur lärare
bedömer sina elevers kunskapsutveckling i formativt syfte och om hur detta
2012-10-01
1
IDPP
manifesteras i klassrummet eller på vilka sätt olika former av dokumentation påverkar
elevernas arbete och lärande. En del praktiknära studier har till exempel varit inriktade
på hur lärare sätter betyg, men i avsevärt mindre utsträckning har man undersökt
betygsättning i relation till lärares undervisningspraktik. Med tanke på de förändringar
som skolan nu genomgår, med större uppmärksamhet på betyg och examination, finns
det ett behov av att studera och problematisera vilka följder detta får i lärares
undervisning. Institutionens praktiknära profilering spelar här en viktig roll.
Nationella utvärderingar i språk, samhällsorienterande ämnen och naturorienterande
ämnen är en typ av projekt som bedrivits och inom vilka det fortfarande görs analyser
av resultat. De nationella proven i SO och NO för grundskolan samt olika
bedömningsstöd utgör en bas för både utveckling och forskning. Forskning som gjorts
och görs inom IDPP på bedömnings- och dokumentationsområdet innefattar både
kvalitativa och kvantitativa ansatser. Kvalitativa ansatser med observationer och
intervjuer har sin hemvist i t ex kritisk teori, livsvärldsfenomenologi och variationsteori.
Institutionen har tidigare erfarenhet av:
•
•
•
•
•
Forskning om hur elevdokumentation används i skolans praktik
Uppdragsforskning inom ramen för Skolverkets (tidigare Skolöverstyrelsens) nationella
utvärderingar av skolans resultat
Utveckling av bedömningsstöd för lärare i Skolverkets prov- och bedömningsbanker för
SO, NO, teknik och språk
Forskning om formativ bedömning som en utgångspunkt för fortsatt lärande och för
utveckling av undervisning
Forskning om elevers självbedömning av språkliga färdigheter
Institutionen har ett pågående forskningsintresse i frågor som dessa:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Hur kommer elevers delaktighet till uttryck i olika bedömningssituationer? Hur
kommunicerar lärare och elever i dessa?
Hur gestaltar sig olika bedömningspraktiker inom lärarutbildningen, t.ex. i VFU?
Hur utvecklas studenternas bedömningskompetens inom lärarutbildningen?
Hur påverkas elevernas inlärning av olika typer av bedömningspraktiker?
Vilken betydelse har formen för IUP för undervisningen?
Hur påverkas undervisningen i stort av den allt mer utbredda dokumentationen av
aktiviteter och resultat?
Hur integreras formativ bedömning i undervisningen?
Hur kopplas betygsättning till annan elevdokumentation?
Vilka effekter får olika bedömningspraktiker (inklusive självbedömning, portfolio,
kamratbedömning) på elevers lärande och motivation?
Vad karaktäriserar olika bedömningspraktiker på olika ämnesområden?
Aktuellt avhandlingsarbete på institutionen med anknytning till betyg och betygsamtal
bedrivs av t ex Ilona Rinne, Ola Strandler och Magnus Levinsson.
Efter färdigställd avhandling bedrivs fortsatt forskning kring dokumentation och
formativa bedömningspraktiker av t ex Lisa Asp-Onsjö, Eva Nyberg, Eva West och Anne
Dragemark Oscarson.
2012-10-01
2
IDPP
Specifika ämnesområden för institutionen
Området Dokumentation
Aktuell forskning kring olika dokumentationspraktiker bedrivs inom projektet
Skolprestationer och kön - om undervisning, ungdomsgrupper och lokala villkor (se
Projektverksamhet nedan) som syftar till att utveckla kunskap om hur relationen mellan
kön och skolprestationer förstås och kommuniceras i olika undervisningspraktiker och
lokala omgivningar. Det gäller både ungdomars föreställningar om skolprestationer i
samtal med varandra men också hur detta kommuniceras i undervisningen.
Området Matematik
Text under utarbetande
Området Na/Te
Text under utarbetande
Området SO
Inom det SO-didaktiska området finns sedan länge ett intresse för betyg och
dokumentation, vilket bl.a. kommit till uttryck i ett flertal uppdrag för Skolverket, såsom
arbetet med nationella utvärderingar av SO-undervisningen och i arbetet med att ta
fram prov- och bedömningsstöd för ämnena historia, samhällskunskap och
religionskunskap. Dokumentation och bedömning är en expanderande del av SOdidaktikernas verksamhet, framför allt genom det omfattande uppdraget att konstruera
och evaluera nationella prov i samhällskunskap och religionskunskap för årskurs 6 och
9. För närvarande är nio av institutionens anställda direkt involverade i detta arbete:
Arne Löfstedt, Annika Lindskog, Anette Johansson, Lisbeth Mårdstedt, Anders Hellqvist,
Carl Wake, Olof Franck, Annika Lilja och Lars-Åke Kernell. Projektet med de nationella
proven erbjuder en stor potential för utveckling av dels kurser (inom såväl
lärarutbildningen som i fortbildning), dels vidare forskning av både kvantitativ och
kvalitativ karaktär.
Området Språk
Medarbetare inom IDPP har lång erfarenhet av bedömnings-, dokumentations- och
betygsfrågor på språkområdet. Arbetet har företrädesvis varit av klassiskt kvantitativt
slag med särskild inriktning på vetenskapligt tillförlitlig bestämning av kunskaper och
färdigheter hos studerande i olika skol- och utbildningssammanhang. Som exempel kan
nämnas Skolverkets (och tidigare Skolöverstyrelsens) mycket omfattande satsningar på
nationella prov och andra bedömningsmaterial i språk samt desamma myndigheternas
stora nationella utvärderingar av skolan och uppnådda läroplansmål i språk. Bidrag har
också lämnats i internationell projektverksamhet av liknande slag.
Tendensen är att sfären av tillämpningar vidgas. I den senaste utvecklingen är det i
första hand bedömning som stödjer själva studierna och lärandet som fokuseras. Arbetet
grundar sig därvid på konstruktivistisk kunskaps- och inlärningsteori och på insikten
2012-10-01
3
IDPP
om den pedagogiska betydelsen av elev/lärar-interaktion också när det gäller
bedömning, dokumentation och utvärdering av inlärningsresultaten. En grundtanke är
således att ett större mått av deltagarmedverkan kan ha en gynnsam inverkan på
möjligheterna att nå studiemålen, dvs direkt på själva inlärningen. En annan
utgångspunkt är att elevperspektivet, av allmänt demokratiska skäl, bör vara beaktat i
alla faser av inlärningsprocessen,
I konsekvens med denna förskjutning av uppmärksamheten i prov- och
bedömningsarbetet har metodik för självbedömning, portfoliobedömning,
kamratbedömning och liknande aktiviteter fått förnyad och starkt ökad aktualitet.
Dokumentation med inslag av elevmedverkan, som individuella utvecklingsplaner och
åtgärdsprogram, är en annan typ av verktyg som förstärker samarbetstanken och som
kan bidra till den didaktiska måluppfyllelse som programområdet Dokumentation och
bedömning syftar till.
Medarbetare har varit engagerade i ett flertal projekt, både nationella och
internationella, som syftat till att pröva argumenten för och styrkan i ökad
deltagarmedverkan på bedömningsområdet. Som exempel på de förra kan nämnas
Självbedömning av inlärning: Exemplet språk (VR) och Lärarens utvidgade bedömarroll
(VR). De är avrapporterade, men i båda finns värdefulla data som ännu inte hunnit
analyseras och redovisas. Visst arbete pågår dock.
I det livaktiga internationella språkdiagnostiska projektet DIALANG (EU), som vi aktivt
medverkat i och där det i skrivande stund (mars 2012) görs mellan 500 och 1000
testningar per dag, ingår client self-assessments som en viktig och empiriskt verifierad
komponent i diagnosen. Möjligheter finns här att genom användning av detta fritt
tillgängliga system, som tillhandahålls över internet, ytterligare utreda värdet – och den
möjliga utökade tillämpningen – av exempelvis elevcentrerad formativ bedömning i
svensk språkundervisning.
Medverkan i två andra EU-projekt, Teaching English for Technical Purposes och Learning
English for Technical Purposes, har dels gett oss erfarenheter om internationell elevaktiv
språkbedömning, dels tillgång till nätverk för kontakter på området. En möjlighet är att
vidareutveckla dessa för att försöka definiera så allmänna principer som möjligt för
fackspråklig bedömning i ett vidare europeiskt sammanhang.
Samarbete och nätverk
Medarbetare vid institutionen samarbetar med och ingår i nationella nätverk för
nationella och andra storskaliga prov, både inom och utom landet. Anknytning finns till
exempelvis The European Association of Language Testing and Assessment (EALTA) och
The Association of Language Testers in Europe (ALTE), även med ”expert membership”
företrätt. Detta innebär bl.a. att vi har en god relation till och samarbete med många
internationellt ledande personer inom bedömningsområdet.
Samverkan kring gruppens fokusfrågor med andra av institutionens grupper som t ex
Learning Studies, Allmän didaktik och Professionsforskning är naturliga.
2012-10-01
4
IDPP
Utbildning
Institutionen har stor kompetens på bedömningsområdet, speciellt med tonvikt på
ämnesdidaktiska inriktningar och gällande formativ bedömning och dokumentation i
relation till olika klassrumsstudier. Detta kommer huvudsakligen till uttryck inom
lärarutbildningen men även inom lärarfortbildning (t ex PDG 445 Formativ bedömning,
liksom PDG446 och PDG447 NO-fortbildning med formativ bedömning som
utgångspunkt).
Framtidsutveckling
Skolvardagen är underförsörjd när det gäller relevant vetenskaplig empiri. I ett
utvecklingsperspektiv vill vi därför se en vidare framväxt av forskning kring
bedömnings- och dokumentationsfrågor inom våra olika ämnesdidaktiska områden. Ett
vidgat utbud av kurser baserad på erfarenheter från sådan forskning skulle då sannolikt
bli en positiv följdeffekt.
Inom många områden som till exempel språkinlärning är det angeläget att identifiera
vilka faktorer som avgör framgång i ett mer självreglerat lärande. Närmare
undersökning av villkoren för effektiv och ändamålsenlig bedömning och
dokumentation av uppnådda resultat i det praktiska klassrumsarbetet, i interaktion med
eleverna, får därvid anses ha hög prioritet. Det vore angeläget att ägna särskild
uppmärksamhet åt motivationsfrågorna, där problemen ofta är stora (särskilt när det
gäller ett tredje språk).
Tidigare och nuvarande projektverksamhet
Dokumentation
Skolprestationer och kön - om undervisning, ungdomsgrupper och lokala villkor.
Finansierat av Vetenskapsrådet. Projektledare är professor Elisabet Öhrn. 2011-2014.
Medarbetare: Lisa Asp-Onsjö m fl. Projektets syfte är att utveckla kunskap om hur
relationen mellan kön och skolprestationer förstås och kommuniceras i olika
undervisningspraktiker och lokala omgivningar. Det gäller både ungdomars
föreställningar om skolprestationer i samtal med varandra men också hur detta
kommuniceras i undervisningen. I projektet studeras också olika
dokumentationspraktiker.
Nationella prov och bedömningsstöd i SO
Text under utarbetande
Nationella prov och bedömningsstöd i Na/Te
Text under utarbetande
Matematik
2012-10-01
5
IDPP
Text under utarbetande
Språkprojekt
Teaching English for technical purposes (TENTEC) och Learning English for
technical purposes (LENTEC). EU-projekt, Leonardoprogrammet. Internationella
medarbetare från Sverige: Anne Dragemark Oscarson, Sylvi Vigmo och Mats Oscarson.
Projekten syftade till att ge elever bättre möjligheter att genom problembaserat lärande
arbeta med engelska on-line, dvs i en digital inlärningsmiljö, och att samarbeta med
andra elever över nationella gränser, särskilt i sammanhang där behovet av kunskaper i
teknisk engelska är i fokus. Resultaten dokumenterades och analyserades med hjälp av
portfolio- och självbedömningsmaterial.
DIALANG - Diagnosis of language ability. Ett internationellt EU-finansierat europeiskt
forsknings- och utvecklingsprojekt för framtagande av ett internetbaserat diagnostiskt
(delvis självdiagnostiskt) bedömningsmaterial i 14 olika nationella språk, däribland
svenska som främmande språk (med Mats Oscarson som svensk språkrepresentant).
Bedömningssystemet har nu varit i fullt bruk en längre tid.
Självbedömning av inlärning: Exemplet språk, Vetenskapsrådet. Projektledare resp
medarbetare : Mats Oscarson och Anne Dragemark Oscarson
I projektet har undersökts studerandes självständiga bedömningar av egna
inlärningsresultat och kompetensnivåer. I en empirisk del följdes språkgrupper på
gymnasienivå under en längre tid.
Lärarens utvidgade bedömarroll. Vetenskapsrådet. Projektledare: Prof Mats Oscarson
Medarbetare: Anne Dragemark Oscarson, Britt Marie Apelgren, Marianne Molander
Beyer
Mot bakgrund av bl.a. av Högskoleverket 2005 konstaterade allvarliga brister i
lärarutbildningen på området ”betyg, prov och kunskapsbedömningar” undersöktes
språklärares kännedom om olika metoder för bedömning av elevers lärande. Metoder
för datainsamling innefattade enkäter bland språklärare i representativa urval av skolor
över hela landet samt strukturerade intervjusamtal enligt s.k. personal construct
psychology-teknik. Småskalig empirisk prövning av alternativa bedömningssätt i några
klasser genomfördes också. Analyser och redovisning av resultat sker fortlöpande (jfr
Oscarson & Apelgren, 2011).
2012-10-01
6
IDPP
Referenser
Asp-Onsjö, Lisa. (2011). Dokumentation, styrning och kontroll i den svenska skolan.
Educare (2), 39-56.
Asp-Onsjö, Lisa. (2011). Föräldrainflytande och elevdokumentation i skolan. I A-L.
Gustavsson, K. Göransson & C. Nilholm (Red.). Specialpedagogisk
verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Asp-Onsjö, Lisa. (2011). Elevdokumentation och bedömning. I A. Hult & A. Olofsson
(Red.), Utvärdering och bedömning i skolan – för vem och varför? Stockholm:
Natur & Kultur.
Asp–Onsjö, Lisa. (2010). Specialpedagogik i en skola för alla – att arbeta med elever med
skolsvårigheter. I Ulf P. Lundgren, Roger Säljö & Caroline Liberg (Red.).
Lärande, skola bildning–Grundbok för lärare. (s 339-357). Stockholm: Natur
& Kultur.
Asp-Onsjö, Lisa & Andreasson, Ingela. (2009). ”Så gör inte vi” - om beskrivning av pojkar
och flickor i skolans dokumentation. I A. Ahlberg (Red.), Specialpedagogisk
forskning – en mångfacetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Asp-Onsjö, Lisa. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken. Att arbeta med elevdokumentation
i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Asp-Onsjö, Lisa. (2006).”Åtgärdsprogram – dokument eller verktyg? En fallstudie i en
kommun”. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Dragemark Oscarson, Anne (2012). Collaboration in Understanding Results – Selfassessment of EFL Writing. I Dina Tsagari & Illdikó Cséspes (red.)
Collaboration in Language Testing and Assessment, pp. 199-214. Frankfurt:
Peter Lang Internationaler Verlag der Wissenschaften
Dragemark Oscarson, Anne (2011). Självbedömning av skriftlig production – en aspekt
av formative bedömning. I Svensklärarföreningens årsskrift 2011,
Svensklärarserien 234, Svenskämnet i förändring, s. 100 – 110. Stockholm:
Natur och Kultur/Elanders.
Dragemark Oscarson, Anne & Oscarson, Mats. (2010). Using the CEFR in the foreign
language classroom. I Judith Mader and Zeynep Urkun (red) Putting the
CEFR to Good Use, s. 83-91. IATEFL (TEA SIG): www.iatefl.org
Dragemark Oscarson, Anne (2009). Self-Assessment of Writing in Learning English as a
Foreign Language. A Study at the Upper Secondary School Level. GÖTEBORG
STUDIES IN EDUCATIONAL SCIENCES 277. Acta Universitatis
Gothoburgensis. University of Gothenburg.
2012-10-01
7
IDPP
Dragemark, Anne (2006). Learning English for Technical Purposes: The LENTEC Project.
i Tim Roberts (Ed.) Self, Peer, and Group Assessment in E-Learning. pp 169–
190. Hershey: Idea Group Inc.
Dragemark, Anne & Vigmo, Sylvi (2004). European Vocational Students Solve Problem
Based Learning Cases Virtually Working in the LENTEC Project. LMS Lingua
2, pp 27–35.
Huhta, A., Luoma, S, Oscarson, M., Sajavaara, K., Takala, S. & Teasdale, A. (2002).
DIALANG – A Diagnostic Language Assessment System for Adult Learners”.
In Council of Europe, Common European Framework of Reference for
Languages: Learning, Teaching, Assessment. Case Studies. Strasbourg:
Council of Europe
Nyberg, E. (2004). Handledning av naturvetenskaplig undervisning i skolår 1-5. I K.
Rönnerman (Red.), Aktionsforskning i praktiken: erfarenheter och
reflektioner (s. 73-92). Lund: Studentlitteratur.
Nyberg, E. (2008). Om livets kontinuitet: undervisning och lärande om växter och djurs
livscykler: en fallstudie i årskurs 5. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet,
2009. Göteborg.
Oscarson, M. (1997). Conditions for Assessment in Vocationally Oriented Language
Learning. I G. Egloff & A. Fitzpatrick (eds.), Languages for work and life: the
Council of Europe and vocationally oriented language learning (VOLL) (s 5565). Council of Europe, Strasbourg.
Oscarson, Mats & Apelgren, Britt Marie (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan
2003: Engelska. Stockholm: Skolverket. Ämnesrapport till Rapport 251.
Oscarson, Mats (2006). Intern och extern bedömning av elevers kunskaper i engelska. I
Einarsson, J., Larsson Ringqvist, E. & Lindgren, M. (red.). Språkforskning på
didaktisk grund (s 192-206). Uppsala: ASLA, Svenska föreningen för
tillämpad språkvetenskap.
Oscarson, Mats (2009). Bestämning av elevers kunskaper i språk: Hur gör lärarna och
vilka är alternativen? I Vetenskapsrådet, Resultatdialog 2009. Aktuell
forskning om lärande. Stockholm: Vetenskapsrådet. Rapportserie 2:2009, s
115-120.
Oscarson, Mats & Apelgren, Britt Marie (2011). Mapping language teachers’ conceptions
of student assessment procedures in relation to grading: A two-stage
empirical inquiry”. System–An International Journal of Educational
Technology and Applied Linguistics, 39, 1, 2-16
Rinne, I. (2011). Betygssamtal. I Claesson, S. (red.) (2011). Undervisning och existens. (s.
55-85). Göteborg: Daidalos.
2012-10-01
8
IDPP
West, E. (2011). Undervisning och lärande i naturvetenskap - Elevers lärande i relation
till en forskningsbaserad undervisning om ljud, hörsel och hälsa. (Göteborg
studies in educational sciences 316). Göteborg: Acta Universitatis
Gothoburgensis.
Medarbetare
Bengt Andersson
Intresseområden (matematikämnet):
•
•
Bedömning för lärande
Muntlig bedömning
Skillnader i bedömning/bedömningstraditioner i grundskolan och gymnasieskolan (och
dess olika program).
Lisa Asp-Onsjö, universitetslektor vid IDPP
Har som forskningsintresse frågor kring elevdokumentation och bedömning. Främst
gäller det utformandet av individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram men också
hur denna typ av dokumentation medverkar i styrprocesser i samhället i allmänhet och i
skolan i synnerhet.
Sten Båth, universitetslektor vid IDPP.
Mitt forskningsintresse är riktat mot text och makt och då speciellt hur skolan utgör en
arena för olika intressen avseende dess övergripande mål, vems intressen, vilken
samhällssyn och vilka värderingar som skall dominera. Här blir frågan om vilken
kunskap som anses viktig central, liksom hur och varför den bedöms.
Anne Dragemark Oscarson, universitetslektor vid IDPP
•
•
•
•
Bakgrund:
Medarbetare inom Nationella proverksamheten i moderna språk/engelska under 7 år
som provkonstruktör. Under dessa år ansvarade jag för provet i Engelska A i 5 år.
Medarbetare i EU projekten Teaching English for Technical Purposes (TENTEC) och
Learning English for Technical Purposes (LENTEC )
Medarbetare i VR projekt: Lärarens utvidgade bedömarroll (LUB) och Självbedömning
av lärande: Exemplet språk (SALL).
Avhandling 2009: Self-Assessment of Writing. A study at the secondary level.
Forskningsintressen:
2012-10-01
9
IDPP
•
•
Formativ bedömning i ungdomsskolan och i lärarutbildningen:
Självbedömning speciellt i språk med fokus på skriftlig och muntlig produktion i
engelska.
Feedback/återkoppling och dess effekter speciellt med fokus på skriftlig produktion i
engelska.
Hur olika ”alternativa” bedömningsformer används i ungdomsskolan i första hand inom
språkområdet
Vilka kunskaper som lärare har om bedömningsformer och hur de använder sig av olika
former av bedömningar när det gäller språk i första hand
Relationen mellan formativ bedömning och motivation
Relationen mellan formativ och summativ bedömning, i första hand i språk
Utbildning och samverkansintresse:
Undervisning i fortbildningskurser och föreläsningar om formativ bedömning
Susanne Frisk
Fokusområden är relationen mellan undervisning, lärande, bedömning och examination,
(Matematik) gällande både universitetet och grundskolan.
Med det som utgångspunkt är jag intresserad av:
Formativ och summativ bedömning.
Konstruktion och bedömning av examinationsuppgifter som bygger på en
ämnesdidaktisk teori.
Kunskapskraven i Lgr 11.
Annika Lindskog
Text under utarbetande
Eva Nyberg, universitetslektor vid IDPP
•
•
•
Mina forskningsintressen:
formativ utvärdering/bedömning i relation till lärares utveckling av sin
ämnesdidaktiska kompetens,
formativ utvärdering/bedömning i relation till elevers lärande,
formativ utvärdering/bedömning som ett redskap för skolutveckling.
2012-10-01
10
IDPP
Jag har mångårig erfarenhet av fortbildningskurser med formativ utvärdering som
innehåll och utgångspunkt.
Ilona Rinne, doktorand i Pedagogiskt arbete vid IDPP.
Min avhandling vilar på en hermeneutisk-fenomenologisk grund och behandlar
betygssamtal i gymnasieskolan.
Marlene Sjöberg
Relationen mellan undervisning och bedömning (f f a när det gäller NO) samt hur det
kan skapa förutsättningar för lärande (bedömning för lärande, bedömning som lärande).
Med det som utgångspunkt är jag intresserad av vad som händer i NO-undervisningen
gällande
-
tillämpningen av nya kursplanerna i NO (Lgr11)
införandet av nationella prov i NO i år 6
användningen av bedömningsstöd i NO
Använder formativ bedömning i inriktningskurser (LMN, LMS) i lärarprogrammet och är
intresserad av hur det kan utvecklas.
Utvecklar bedömningsstöd i NO med inriktning år 7-9.
Ola Strandler, doktorand vid IDPP.
Är främst intresserad av införandet av betygsättning och nationella prov i ämnen och
årskurser där det förut inte har förekommit (ex. åk 6 och SO-ämnen). I
avhandlingsarbetet studeras hur lärare för in betygsättningens praktik i en vidare
undervisningspraktik.
Mats Oscarson (prof em)
Min bakgrund i fråga om Prov och bedömning
Projektledaransvar för följande:
•
•
•
•
•
•
•
Allmänna språktestet i engelska (ASE), 1974-76. (Uppdragsgivare: PA-Rådet och
SAF)
Centrala prov i engelska för komvux, 1990-92 (Skolöverstyrelsen)
Nationell utvärdering av grundskolan (NU92), ämnet engelska, 1992-94.
(Skolöverstyrelsen)
Utvärdering av grundskoleelevers kunskaper, färdigheter, attityder och
kompetenser (UG95), ämnena engelska, franska och tyska, 1994-95 (Skolverket)
Utvärdering av skolan 1998 avseende de nya läroplanerna (US98),
ämnesområdet främmande språk, 1997-98 (Skolverket)
Nationell utvärdering av skolan (NU03), ämnet engelska, 2002-2005 (Skolverket)
Alternativa bedömningsformer och elevmedverkan (ABEL) (Vetenskapsrådet)
2012-10-01
11
IDPP
•
•
Självbedömning av inlärning: Exemplet språk (SALL), 2002-2004
(Vetenskapsrådet)
Lärarens utvidgade bedömarroll (LUB), 2006-2008 (Vetenskapsrådet)
Medverkan i bl.a. följande FoU-projekt:
•
•
•
•
The Unit/Credit System och The Modern Languages Project, 1975-1988,
(Europarådet, The Council for Cultural Cooperation)
Standardprov i engelska och centrala prov i engelska, tyska och franska (SCENprojektet), 1983-1989 (Skolöverstyrelsen)
Diagnosis of Foreign Language Skills (DIALANG), 1997-…, (EU, Socrates)
Teaching English for Technical Purposes (TENTEC) och Learning English for
Technical Purposes (LENTEC )(EU, Leonardo)
Övrigt bl.a.:
•
•
•
•
•
•
•
Uppläggning och genomförande av masterskurs i Educational assessment vid The
National Institute for Educational Development, Maputo, Moçambique (för SIDA),
1994
Forskning om språkfärdighetsbedömningar vid The National Foreign Language
Center, Johns Hopkins University, Washington D.C., 1996
Forskningsföreträdare för Enheten för språkpedagogik och språkdidaktik,
Institutionen för pedagogik och didaktik, GU, 1999-2004.
Expert Member of the European Association for Language Testing and Assessment
(EALTA) sedan 2005
Medlem av Editorial Board för tidskrifterna SYSTEM (Elsevier), 1978 -…, Language
Testing, 1998-2004 och Language Assessment Quarterly (Lawrence Erlbaum), 2004…
Aktuella forskningsintressen
Bedömning av språklig förmåga generellt
Studier av den lärandes egen roll i bestämningen av språkkunskaper
Eva West, universitetslektor vid IDPP
Jag är intresserad av hur formativ bedömning påverkar lärares undervisningspraktik
och elevernas lärande. Dessutom är jag intresserad av hur lärare ser på betyg och
bedömning i relation till de nya kunskapskraven i Lgr11. Det finns ytterligare ett
antal frågor att studera i samband med Lgr11 och NO i skolår 1-6 inkl nationella
prov.
I mitt avhandlingsarbete har jag undersökt elevers lärande i relation till en
forskningsbaserad undervisningsintervention där formativ bedömning är en av
hörnstenarna. Dessutom arbetar för närvarande med kompetensutvecklingskurser
för lärare där fokus är formativ och summativ bedömning. Dessutom arbetar jag med
formativ bedömning i olika inriktningskurser inom lärarprogrammet och är
intresserad av hur det kan utvecklas.
2012-10-01
12