Transcript Betyg och bedömning

Betyg och bedömning
Föräldraföreläsning
Edsbergsskolan
Innehåll






Olika former av bedömning
Betygshistorik
Gällande läroplan Lgr 11
Förändrad kunskapssyn: The Big 5
Bedömningsexempel
Tid för frågor
Olika former av bedömning
Formativ bedömning




”Du kan dela in i stycken.”
Sker kontinuerligt under
terminerna
Återkoppling till eleven om
vad som var bra och vad
som kan göras bättre
Ökar elevernas lärande
Summativ bedömning


”Din text är indelad i
stycken.”
Sker en gång per termin, vid
betygssättningen
Varför betyg?



Information till elever och föräldrar.
Ökar motivationen hos eleverna.
Urvalsinstrument för gymnasiet och högre
studier.
Betygshistorik

Absoluta betyg

Relativa betyg

Mål- och kunskapsrelaterade betyg
Absoluta betyg





1897-1962
Byggde på idén om
en absolut kunskap
Testades via slutprov
och muntliga prov
Betyg i ordning och
uppförande
Betyg i alla årskurser
A
Berömlig
a
Med utmärkt beröm godkänd
AB Med beröm godkänd
Ba
Icke utan beröm godkänd
B
Godkänd
BC Icke fullt godkänd
C
Underkänd/Otillräcklig
Kritik mot de absoluta betygen




Varje betyg motsvarade en viss kunskap,
men det var inte reglerat vilken.
Varje lärare hade därför stor frihet vid
betygssättningen.
Detta ledde till ojämlika förutsättningar vid
ansökan till högre studier.
Ambitionen blev att hitta ett mer rättvist
system.
Relativa betyg



1962-1994
Skala 1-5
Byggde på en normalfördelningskurva
Relativa betyg

Lgr 69:
- betyg i ordning och uppförande försvann
- betyg i år (3, 6,) 7-9

Lgr 80
- betyg i år 8-9
- procentsatserna försvann
Kritik mot de relativa betygen



”Tyvärr, 5:orna är slut.”
Negativ konkurrens mellan eleverna.
Ingen gräns för ”godkänd”.
Mål/kunskapsrelaterade betyg

Lpo 94:
- (IG), G, VG, MVG
- Betyg i årskurs 8-9

Lgr 11:
- Skala A-F
- Betyg från årskurs 6
Skillnader i de två senaste
betygssystemen
Mål- och kunskapsrelaterade
betyg
Relativa betyg



Eleven bedöms i efterhand
utifrån övriga elevers
resultat.
Betygen visar inte vad
eleven kan utan hur eleven
presterar i förhållande till
övriga elever.
Samma kunskap kan ge
olika betyg beroende på
övriga elevers resultat.

Eleven bedöms utifrån i förväg
bestämda mål/krav.

Betygen visar vilka kunskapskrav varje enskild elev uppnår.

Elevens betyg sätts inte i
relation till andra elevers
resultat.
Varför ny läroplan och nya betyg 2011?




Lpo94 otydlig (strävansmål och mål att uppnå)
Otillräcklig fortbildning bland lärarna
Betygsinflation
Önskan om tidigare betyg och fler betygssteg från många håll
Betygen B och D
”Underlaget för betygen B och D kan se olika ut för olika elever.
En elev uppfyller vissa delar av kunskapskravet för det
överliggande betyget medan en annan elev uppfyller andra
delar. Båda eleverna kan dock bedömas uppfylla det
överliggande betyget till övervägande del.”
Källa: Skolverket
Hur sätts betyg?
I terminsbetygen ska bedömningen av elevens
kunskaper göras mot de kunskapskrav som rör
det som undervisningen har behandlat fram till
bedömningstillfället.
Slutsats: Betygen kan variera mellan olika
terminer.
Hur sätts betyg?
I slutet av årskurs 6 och 9 bedöms elevens
kunskaper mot alla kunskapskraven i ämnet.
Slutsats:
- det är svårast att få bra betyg på våren i år 9
Hur sätts betyg?
Det är de kunskaper eleven har vid
betygstillfället som ska betygssättas.
Slutsats:
- inga prognosbetyg
Hur sätts betyg?
Elevens kunskaper ska prövas mot hela
betygsskalan vid varje betygssättningstillfälle.
Slutsats:
- det går alltså att få A i alla årskurser där
betyg sätts
Hur sätts betyg?


Det är inte bara de kunskaper som eleverna
får genom undervisningen i skolan som ska
beaktas. Läraren ska utnyttja all tillgänglig
information om elevens kunskaper när han
eller hon sätter betyg.
Betyg sätts på elevens visade kunskaper.
Hur sätts betyg?

Elevens uppförande ska inte påverka
betyget.
Kritik mot de mål- och
kunskapsrelaterade betygen

”Icke förlåtande”
Hur får vi så likvärdiga betyg som
möjligt?


Nationella prov
Sambedömning mellan ämneskolleger
De olika delarna i Lgr 11
De olika delarna i läroplanen
 Skolans
värdegrund och uppdrag
 Övergripande mål och riktlinjer
 Kursplaner
Läroplanen

”Skolan ska ansvara för att eleverna
inhämtar och utvecklar sådana kunskaper
som är nödvändiga för varje individ och
samhällsmedlem. Dessa ger också en grund
för fortsatt utbildning.”
Kursplanernaen för varje ämne men med ett och samma
upplägg:




Syfte
Förmågor
Centralt innehåll för de olika stadierna
Kunskapskrav
Syftestexten



anledningen till varför ämnet finns i
respektive skolform
syftet med undervisningen i ämnet
vad kunskaperna ska leda till
Förmågorna




Syftestexten avslutas med ett antal långsiktiga mål
som är uttryckta som förmågor i varje ämne.
Förmågorna talar om vad undervisningen i
grundskolan ska hjälpa alla elever att utveckla.
Dessa gäller för alla årskurser och ligger till grund
för kunskapskraven.
Förmågorna/målen sätter ingen begränsning för
elevernas kunskapsutveckling.
Förmågor/långsiktiga mål
Exemplet svenska:





formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för
olika syften,
anpassa språket efter olika syften, mottagare och
sammanhang,
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga
normer, och
söka information från olika källor och värdera dessa.
Förmågor





Exemplet bild
kommunicera med bilder för att uttrycka budskap
skapa bilder med digitala och hantverksmässiga
tekniker och verktyg samt med olika material
undersöka och presentera olika ämnesområden med
bilder
analysera historiska och samtida bilders uttryck,
innehåll och funktioner
Det centrala innehållet


Det centrala innehållet talar om vad
undervisningen ska handla om.
Där framgår också i vilka årskurser olika
delar av innehållet ska behandlas (åk 1-3, 46, 7-9)
Det centrala innehållet

Det centrala innehållet ska ge eleverna
möjlighet att utveckla de kunskaper och
förmågor som står i syftet.
Kunskapskrav

Kunskapskraven är kopplade både till
förmågorna/målen i ämnets syfte och till det
centrala innehållet.

Bedömning och betygssättning ska ske
utifrån kunskapskraven, men också kopplas
till ämnets syfte och det centrala innehållet.
Kunskapskrav


Kunskapskraven talar om vad som krävs i
skolan i åk 6 och 9.
Med andra ord handlar det om de krav på
kunskaper som ställs på eleverna för att få
olika betyg.
Kunskapskrav


Kunskapskraven beskriver vad eleven gör
och med vilken kvalitet eleven gör det.
Kunskapskraven uttrycker med andra ord
olika slags kunskaper som anses viktiga för
ämnet och olika sätt att prestera eller visa
upp sitt kunnande och sina förmågor.
Exempel svenska



Förmåga: Formulera sig och kommunicera i
tal.
Centralt innehåll: Muntliga presentationer
och muntligt berättande för olika mottagare.
Att leda ett samtal, formulera och bemöta
argument samt sammanfatta huvuddragen i
vad som sagts.
Kunskapskrav
Kunskapskrav
Betyget E
Betyget C
Betyget A
Eleven kan samtala om och
diskutera varierande ämnen
genom att ställa frågor och
framföra åsikter med enkla
och till viss del underbyggda
argument på ett sätt som till
viss del för samtalen och
diskussionerna framåt.
Dessutom kan eleven
förbereda och genomföra
enkla muntliga redogörelser
med i huvudsak fungerande
struktur och innehåll och
viss anpassning till syfte,
mottagare och
sammanhang.
Eleven kan samtala om och
diskutera varierande ämnen
genom att ställa frågor och
framföra åsikter med
utvecklade och relativt väl
underbyggda argument på
ett sätt som för samtalen
och diskussionerna framåt.
Dessutom kan eleven
förbereda och genomföra
utvecklade muntliga
redogörelser med relativt
väl fungerande struktur och
innehåll relativt god
anpassning till syfte,
mottagare och
sammanhang.
Eleven kan samtala om och
diskutera varierande ämnen
genom att ställa frågor och
framföra åsikter med
välutvecklade och väl
underbyggda argument på
ett sätt som för samtalen
och diskussionerna framåt
och fördjupar eller breddar
dem. Dessutom kan eleven
förbereda och genomföra
välutvecklade muntliga
redogörelser med väl
fungerande struktur och
innehåll och god anpassning
till syfte, mottagare och
sammanhang.
Exempel samhällskunskap:
Lag och rätt
Förmågor:



analysera samhällsstrukturer med hjälp av
samhällsvetenskapliga begrepp och modeller.
reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras
och samverkar.
uttrycka och värdera olika ståndpunkter i aktuella
samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och
olika perspektiv.
Exempel samhällskunskap:
Lag och rätt



Centralt innehåll åk 7-9:
Rättssystemet i Sverige och principer för
rättssäkerhet. Hur normuppfattning och
lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet.
Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffrens
situation.
De mänskliga rättigheterna inklusive barnets
rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
Kunskapskrav
Kursplanens text:

Eleven har grundläggande
kunskaper om olika
samhällsstrukturer. Elevens visar
det genom att undersöka hur
sociala, rättsliga, ekonomiska och
politiska strukturer är uppbyggda
och fungerar och beskriver då
enkla samband inom och mellan
olika samhällsstrukturer. I
beskrivningarna kan eleven
använda begrepp och modeller på
ett i huvudsak fungerande sätt.
(E-nivå)
Konkretisering:

Du har grundläggande
kunskaper om rättsväsendet.
Du visar det genom att på ett
enkelt sätt beskriva hur
rättsväsendet är uppbyggt och
fungerar. I dina beskrivningar
visar du på ett enkelt sätt hur
de olika delarna av
rättsväsendet hänger ihop. När
du beskriver använder du ord
och begrepp på ett sätt som
fungerar för det mesta.
Exempel på provfrågor kopplade till
kunskapskraven.

Polis, åklagare, domstol och
kriminalvården har olika uppgifter inom
rättsväsendet. Vilka delar ansvarar de för?
Beskriv detta genom att i stora drag förklara
hur det kan gå till från det att ett brott begås
till dess att påföljden ska börja gälla.
Kunskapskrav
Kursplanens text

Eleven kan undersöka
samhällsfrågor ur olika perspektiv
och beskriver då enkla samband
med enkla och till viss del
underbyggda resonemang.
Eleven värderar och uttrycker olika
ståndpunkter i några samhällsfrågor
med enkla resonemang och till
viss del underbyggda argument
och kan då i viss utsträckning
växla mellan olika perspektiv. (Enivå)
Konkretisering
 Du kan undersöka rättsfrågor ur
olika perspektiv och beskriver
samband med enkla
resonemang. Du framför dina
åsikter i rättsfrågor med
argument som till viss del är
underbyggda och kan till viss
del växla mellan olika
perspektiv.
Exempel provfråga

Ungdomsbrottslighet: Varför tror du att man har bestämt att
ungdomar under 15 år inte ska ställas inför rätta och dömas till
fängelse och andra straff? Hur kan det beslutet hänga samman
med några av Barnkonventionens viktigaste formuleringar (se
punkterna här nedan)? Tror du att ungdomar skulle begå färre
brott om de skulle ställas inför rätta? Motivera dina svar och
försök att belysa frågorna från så många perspektiv som
möjligt.

Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och
vid alla åtgärder som rör barn och unga.
Barn och unga ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och
utifrån sina egna förutsättningar.

Hur kan man som förälder stötta sitt
barn i skolarbetet?




Ge ert barn tillfälle att träna de viktigaste
förmågorna: presentera, beskriva, tolka, värdera,
jämföra, diskutera.
Be barnet berätta om vad hen arbetar med i de olika
ämnena (presentera) och diskutera utifrån detta.
Uppmuntra ert barn att läsa olika sorters texter –
läsförmågan påverkar resultaten i de flesta ämnena.
Uppmuntra ert barn att ta del av aktuella nyheter.
Validitet
Mäts det som ska mätas?
Bristande validitet:
- bristfälligt underlag (ett kunskapskrav har
testats vid ett enstaka tillfälle)
- ovidkommande underlag (ej lämnat in i tid)
- elevens uppförande bedöms

Rättsäkra betyg



Nationella prov
Sambedömning
Skolverkets bedömningsportal och
kommentarmaterial
Att det finns brister i regelverket är ingen
anledning att inte följa det.
Hur gör vi?





Planera undervisningen utifrån kunskapskrav
och centralt innehåll.
Bedöm utifrån kunskapskrav.
Sambedöm i möjligaste mån.
Allt centralt innehåll måste inte bedömas.
Konkretisera planeringen och kunskapskraven för eleverna, gärna med elevexempel.
Hur gör vi?



Undvik omprovsinflation – mät samma
kunskapskrav i ett annat sammanhang.
Ge få uppgifter och gott om tid vid prov.
Använd A, C och E vid enstaka bedömningar
och den femgradiga skalan vid summativ
bedömning.