Transcript PPT SKL II

Utgångspunkter syfte
 Kursplaner och ämnesplaner uttrycker en kunskapssyn som harmoniserar med
läroplanens formulering om vetenskaplig grund.
 Eleverna ska utveckla grundläggande förtrogenhet med det teoretiska tänkande som
utmärker de vetenskapliga discipliner skolämnena refererar till.
 Ämnenas centrala innehåll framträder som det stoff som elever ska utveckla teoretisk
förståelse för.
 Detta är en kunskap och ett tänkande som det inte är lätt för elever att få syn på; eller för
lärare att samtala med elever om.
 Det handlar om ett begreppsligt teoretiskt tänkande, ett tänkande som krävs för
skolframgång och ett tänkande som duktiga eleverna redan har i ryggsäcken.
 Jag kommer ge en bild av denna kunskap (praxismodell) och detta tänkande
(tankekvaliteter).
 Jag kommer att peka på möjligheter i undervisning och presentera redskap för att
samtala om undervisning, genomföra undervisning och bedöma undervisning; med
fokus på ett teoretiskt begreppsligt tänkande.
•Några centrala aspekter:
• Utveckla kunskaper och värden
• Demokratiska värderingar
• Vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet.
Ur läroplanens allmänna del
 demokratisk grund och demokratiska arbetsformer
 alla elevers utveckling och lärande
 öppen för skilda uppfattningar
 personligt ställningstagande
 likvärdig utbildning
 tydlighet i fråga om mål, innehåll och arbetsformer
 övergripande perspektiv; historiskt perspektiv,
miljöperspektiv, internationellt perspektiv, etiska
perspektiv
CENTRALT INNEHÅLL SOM SKA BEHANDLAS
 Innehåll anges och kunskapskrav anger med vilka
kvaliteter elever ska behärska innehållet.
 Innehållet har olika karaktär
Värdeorienterat

Demokrati, rättigheter, normer, ansvar, skyldigheter

Handlingsorienterat

Miljö, demokrati, medborgarkompetens

Kunskapsorienterat






Beskrivande
Stoff – beskrivning – fakta - benämningar
Förklarande - process
Förstå, analysera, strukturera, se förutsättningar sammanhang - orsaker och konsekvenser
Strukturer - fenomen - företeelser
Begrepp - använda begrepp
Professionell didaktisk kompetens?
 En undervisning som vilar på att läraren är
förtrogen med:
A. Undervisningens innehåll
B. Kommunikation och gestaltning av undervisningens
innehåll
C. Psykosociala aspekter av lärararbetet
D. Läroplansteori, betyg och bedömning
E. Teoretiska perspektiv på lärande och utveckling och
F. Bildning; i vid bemärkelse
A. Undervisningens innehåll
 Ämnenas innehåll med fokus på strukturer,
centrala begrepp, principer, kärna, historisk
framväxt, modeller, teorier och problemområden.
 Skolämnenas relation relevanta vetenskapliga
ämnena. Vad är ett skolämne i förhållande de
vetenskapliga ämnena? Skolämnenas identitet?
 Vad är kunskap?
 Kunskapens olika representationsformer.
 Urvalsproblematiken.
B. Kommunikation och gestaltning
av ämnesinnehåll
 Att realisera och gestalta ett undervisningsinnehåll.
 Att vara förtrogen med olika strukturerande
resurser och redskap i och för undervisning.
 Olika sätt som ett undervisningsinnehåll kan
kommuniceras och gestaltas på: t.ex. case,
kunskapsspel, temaarbete, exkursion, bildmässiga
förklaringar, begreppsbaserad undervisning,
rollspel, laboration, övning, diskussion, berättelse,
föreläsning.
C. Psykosociala aspekter på
lärararbetet
 Vad innebär ett professionellt ansvar för vad som sker i
klassrummet?
 Aspekter av ett professionellt förhållningssätt när det
gäller psykosociala aspekter av klassrumsarbetet.
 Begreppsliga redskap för att kunna beskriva och
analysera psykosociala aspekter av klassrumsarbetet.
 Konfliktanalys, konflikthantering
 Förståelse kring spänningen mellan individ –
samhälle, socialisation, värderingar, makt, kontroll,
identitet, disciplinering och frigörelse
D. Läroplansteori, betyg och
bedömning
 Förtrogen med begrepp, problem och utmaningar
som rör läroplan, läroplansteori, betyg och
bedömning.
 Förtrogen med skolans styrdokument och frågor
kring hur styrdokument formuleras, transformeras
och realiseras.
 Begrepp som ramfaktorer, skolkoder, förändrade
och nya krav på skolan, samt mål och
målkonflikter.
 Principiella problem vid bedömning. Formativ och
summativ bedömning
 Tolka, formulera och kommunicera kunskapskrav.
E. Teoretiska perspektiv på
lärande, utveckling och
kunskapsbildning
 Några centrala teorier om lärande, utveckling och
kunskapsbildning – behaviorism, konstruktivism och
sociokulturell teori. Skinner, Piaget och Vygotskij.
 Förhållandet mellan teori och praktik. Att teoretisk
förstå teori och/eller att förstå/känna igen teori i
klassrummet (ex projektion).
 Olika teoriers implikationer för undervisning.
Geografi som vetenskaplig kontext:
•Objektet; natur och kultur och samspelet mellan dessa.
•Några centrala begrepp; läge, klimat, natur, kultur, resurser,
miljö, karta, kommunikation, kretslopp, tabeller, migration,
delområde
•Några centrala modeller: vattnets kretslopp, geologisk
kretslopp, yttre och inre krafter, kartan.
Historia som vetenskaplig kontext
Objekt: Den förflutna verkligheten, samt beskrivningar och
utforskningar av denna verklighet. Förfluten verkligheten finns
inte kvar; kan undersökas endast via de spår som människor och
samhällen lämnat efter sig.
Centrala begrepp: beskrivning – förklaring, aktör - struktur,
makt, ekonomi – försörjning – resurser, kommunikation,
kunskap, ideologi, religion
Centrala modeller: perspektiv (byte), materialism – idealism,
epoker – teman, tiden – kronologi, källor – källkritik, narrativ –
teoretisk, historiesyn
Religion som vetenskaplig kontext
Objekt: de symbolvärldar människan skapat för att hantera de
existentiella grundfrågorna.
Centrala begrepp: tro, vetande, symboler, verklighet, Gud, heligt, myt,
mystik, ritual, funktion, trossats, etik
Centrala modeller:
Analysmodell av religion som symbolvärld:
Religiösa trossatser Mytologiska uttryck Rituella uttryck
Etiska uttryck
Mystiska uttryck
Social uttryck
Analysmodell av religiös symbolvärld till dess funktion:
psykologiskt, socialt, individuellt, samhälleligt, grupp, familj
Samhällskunskap som vetenskaplig kontext
Objekt: Hur människan löst utmaningar och problem i
spänningsfältet individ – samhälle och utvecklat; politiska -,
sociala -, ekonomiska -, juridiska - och militära system.
Centrala begrepp: individ – samhälle, makt, konflikt, politik,
resurser, ekonomi, produktion, konsumtion, socialisation,
identitet, kapital, arbete , ideologi, kommunikation, struktur,
brott – straff.
Centrala modeller: politiska strukturer, ekonomiska kretslopp,
individ –samhälle, juridiska systemet
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet
av årskurs 3
 Grundläggande kunskaper om
 Ge exempel på människors







mänskliga rättigheter.
Samtala om normer och regler i
vardagen och ge exempel på
varför de kan behövas.
Beskriva hur natur och miljö
påverkar var och hur människor
bor och arbetar.
Eleven anger några viktiga
samhällsfunktioner.
Ange orsaker till att människor
flyttar – konsekvenser.
Hur handlingar påverkar
miljön – förslag - hållbar
utveckling.
Undersöka hemortens historia levnadsvillkor under olika
perioder - jämförelser mellan
livet förr och nu utifrån
människors berättelser.



levnadsvillkor.
Använda tidslinjer och några
olika tidsbegrepp för att ange
händelser i tid.
Återge delar av innehållet i
några berättelser ur Bibeln, samt
ur berättelser om gudar och
hjältar i olika myter.
Ge eleven exempel på
Kristendomens roll.
Enkla undersökningar av
omvärlden, med hjälp av karta,
jordglob, väderstreck och
rumsliga begrepp.
Kunskapskrav för betyget E i slutet
av årskurs 6 (Geografi)
 Centrala begrepp: natur – kultur – landskapstyper – karta 





levnadsvillkor
Grundläggande kunskaper om natur- och kulturlandskap.
Enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer
som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser
detta kan få för människor och natur.
Enkla samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser
och befolkningen.
Använda geografiska begrepp och kartor på ett i huvudsak
fungerande sätt.
Enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och
prioriteringar.
Resonemang om orsaker till, och konsekvenser av levnadsvillkor
i världen. Enkla och till viss del underbyggda förslag.
Kunskapskrav för betyget E i slutet
av årskurs 6 (Historia)
 Grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och







gestalter.
Enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och
konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor
och handlingar.
Undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och
levnadsvillkor.
Enkla samband mellan olika tidsperioder och påverkan på vår samtid.
Motiverar med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det
förflutna.
Kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser
Kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla
resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika
framställningar .
Använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Kunskapskrav för betyget E i slutet
av årskurs 6 (Religion)
 Grundläggande kunskaper om några heliga platser eller






rum, ritualer och levnadsregler .
Enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några
religioner.
Enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och
centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt
kultur- och samhällsliv .
Enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika
sammanhang.
Enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor.
Använder några etiska begrepp på ett i huvudsak
fungerande sätt.
Kunskapskrav för betyget E i slutet
av årskurs 6 (Samhällskunskap)
 Grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer; sociala,







mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer
Beskriver enkla samband inom olika samhällsstrukturer.
Kan använda begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Föra enkla resonemang om hur individer och grupper kan
påverka beslut .
Kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och
beskriver då enkla samband med enkla och till viss del
underbyggda resonemang.
Grundläggande kunskaper om vad demokrati är.
Föra enkla resonemang om hur demokratiska värden och
principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang.
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika
källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla
resonemang om informationens användbarhet.
Teoretiskt tänkande - ett annat sätt att söka kunskap
 Ett ej naturgivet tänkande – måste
3. BEGREPPSLIG ANALYS
Hur ska vi analysera bråket på
skolgården?
a) Makt
b) Värdesaker/resurser
c) Kunskaper/okunskaper /rykten.
missuppfattningar
En enkel begreppslig struktur kan
hjälpa elever att lyfta blicken.
4. FÖRKLARING/REDOGÖRELSE
Vad har vi fåt syn på angående bråket
på skolgården med hjälp av dessa
begrepp.
utvecklas.
 Analyser är inte alltid analyser.
 återgivande av andras analyser
 beskrivning av ett fenomen
 mekanisk analys
 slutsatser som inte är
underbyggda
 allmänt tyckande och värderande
1.BESKRIVNING/PROBLEM
 Beskriv det som ska analyseras –
Bråket på skolgården.
2. ANALYSENS FRÅGESTÄLLNING
 Varför började bråket på skolgården?
5 RESULTAT
Slutsatser, prognos, åtgärder, effekter
mm.
Förelägga eller återskapa kunskap
Alienation
Förfrämligande
Bil
Elev
Förfrämligande
ATT ÅTERSKAPA
BEGREPP
A
MAKT
A:1
A:2
A:4
A:3
A:5
A = Det
totala
kulturella
tänkandet
kring ett
begrepp
Historiska epoker och längdsnitt
 Att återskapa historiska epoker och längdsnitt och
samtidigt träna sin förmåga att strukturera.
 Alla elever får skriva ca 5 saker som de anser vara
historiska händelser, personer, platser eller fenomen på
tavlan. Huller om buller.
 Du som lärare kan också lägga till saker om du tycker
något viktigt har kommit bort.
 De får sedan arbeta i grupper med att få någon ordning
på den kaosartade informationsmängden på tavlan.
 Alla grupper kommer då faktiskt komma fram till att
man kan ordna informationen kronologisk (epoker) och
många grupper kommer även på att den går att ordna
tematiskt.
En epok – avgörande förändringar
 Stenåldern
 Vad är det för väsentliga strukturella förändringar som
sker under stenåldern och som fått avgörande betydelse
för människans historia. Läs åldersadekvata texter,
berättelser, titta på film, dramadokumentärer m m.
Kring detta har vi samtal; återkommande samtal.
 Språket
 Redskap – verktyg, redskap, keramik, vapen, kläder
 Jordbruk
 Boskap
 Elden
 Myter/religion
Analysera och jämföra historiska epoker
 En lämplig historisk skönlitterär text.
 I åk 4: Jan Fridgård, Trägudars land.
 Högläsning/individuell läsning. Samtal, diskussion, frågor,
dramatiseringar, begrepp kring texten.
 Andra frågor som syftar till att utveckla historisk förståelse:
Visste vikingarna att de var vikingar? Vad tänkte de år 1050
när vikingatiden tog slut?
 Uppgiften syftar till att få eleverna att gå från beskrivning till
förklaring.
 Eleverna ska nu teoretisk analysera Fridgårds berättelse med
några analytiska begrepp, t ex;

Mat – Vapen- Kommunikation – Resurser - Redskap – Barn – Kvinnor
Trälar.
 Jämför med en annan epok. T.ex. den tid de lever i.
Uppfinningar
 Detta är ett vanligt och ofta väl fungerande tematiskt arbete i
skolan. Temat kan lätt utvecklas så att det tydligare pekar mot
kunskapskraven.
 Låt eleverna samla uppfinningar på tavlan.
 Nu ska de ”forska” kring en av dessa individuellt eller i grupp.
 Men till detta ofta roliga men reproduktiva arbete måste vi
addera analytiska frågor.




Varför görs uppfinningar?
Vilka uppfinningar måste människa redan ha uppfunnit innan man t
ex kunde uppfinna bilen?
Vilka problem och svårigheter löste uppfinningen?
Hur förändrade uppfinningen livet för människor; positivt och
negativt?
Historiemedvetande
 Det mest centrala begreppet i kursplanen i historia.
 Historia – människans erfarenhet
 Människans historia och individens erfarenhet
 Hur är historien närvarande? Hos dig? I klassen?
 Vad betyder det för dig att ha tillgång till din erfarenhet?
 Vad betyder det för människan att ha tillgång till sin
historia?
HISTORIA
Dominanta aspekter eller begreppsliga
perspektiv:
Ideologiskt
Tekniskt
Aktör
Genus
Geografi
Makt
2:a
världskriget
Klimat
Struktur
Ekonomiskt
Politiskt
Religion
Socialt
Psykologiskt
Människans försörjning
 Det handlar om att med hjälp av diskussion, samtal,
exempel, frågor m m, återskapa människans försörjning.
Eleverna ska förstå att för varje utvecklingssteg kan färre
människor försörja fler.
 Samlare
 Jägare
 Fiskare
 Svedjejordbruk
 Hack/plogjordbruk
 Gödsling
 Konstbevattning
 Mekanisering
 Datorisering
 Genmanipulation
En historisk aktör
 Analys av en historisk aktör
 En analys är något annat än en beskrivning eller en berättelse.
 Bra om de analysera någon som de är intresserade av eller
nyfiken på.
 Några möjliga perspektiv som öppnar för en analys:

Intressen
 Förändra - Uppnå mål - Besvara en fråga

Idéer
 Filosofiska – Religiösa – Politiska – Vetenskapliga

Personliga egenskaper
 Karaktär - Social bakgrund – Kunskap – Utseende - Utbildning
Historisk maktanalys
 Maktanalys i åk 4.
 Maktbegreppet är introducerat och fördjupat.
 Vi går igenom ett lämpligt antal social
institutioner/kategorier: t ex kungen, rådet, riksdagen,
kyrkan, adeln, borgare, bönder.
 Vi väljer ut 5 – 6 kungapoker
 Eleverna får läsa och ha som utgångspunkt en kortare
åldersadekvat text kring respektive epok.
 Eleverna ska göra en maktanalys och redovisa hur
maktförskjutningar sker mellan de olika sociala
institutionerna mellan de olika epokerna.
Tro – vetande
 Tro - vetande
 Vad kan vi veta? Och vad kan vi tro?
 När du var liten ”visste” du att tomten fanns. Vad vet du
nu?
 Var finns Gud?
 Existentiella frågor (livsfrågor)
 Vilka är de existentiella frågorna?
 Hur tänker du kring dem? Hur tänker andra? Era äldre
släktingar, kamrater, vänner, folk i andra länder och i
andra tider?
Religion - analytisk grundstruktur:
 Varje religion innehåller sex grundelement. Dessa har
även vardagliga motsvarigheter inom populärkultur musik och sport.
 Religiösa trossatser
 Mytologiska uttryck
 Rituella uttryck
 Etiska uttryck
 Mystiska uttryck
 Social uttryck
Den heliga byggnaden
• Tempel, moské, kyrka, synagoga
• Representerar något gemensam i alla religioner.
• De symboliska uttrycken på respektive byggnad.
• Den har samma funktion.
• Men ser olika ut.
• Likheter och skillnader mellan religioner.
• Islams fem grundpelare
•
•
På motsvarande sätt kan man arbeta med Islams
grundpelare.
Eller sakramenten.
Religionens funktioner
 Denna typ av frågor handlar i grunden om
religionssociologi och religionspsykologi.
 Vad betyder religion på individ- respektive
samhällsnivå.
 Religionens repressiv a och frigörande.
 Hur kan religion brukas och missbrukas.
 Sociala funktioner
 Psykologiska funktioner
 Ekonomiska funktioner
 Politiska funktioner
 Etiska funktioner
INDIVID– barn –
INDIVID (natur
elev)
språk
kontroll
disciplinering frigörelse
socialisation
identitet
makt
tanke
SAMHÄLLE (kultur – förälder
– skola)
Fördelar: överlevnad
Nackdelar: anpassning
Betydelsen av: familjen,
stat, kyrka, skola och
massmedia
Social - rättsstruktur
g
Värderingar – normer
– regler – lagar
Politisk struktur
Samhälle
Individer
Försörjning
- Besluta, bestämma
- Utreda, ta reda på
- Utföra, verkställa
-Sköta om förvalta
-Ordning och reda, rättvisa
Ekonomisk struktur
Resurser – produktion - konsumtion
Försvar
Skydd: inre och yttre fiender
Konflikanalys
En vetenskaplig grundstruktur för konfliktanalys. Denna går att formulera
på ett åldersadekvat sätt – jmf analysen av bråket på skolgården.
 Konflikanalys
 Vad är en konflikt? När parter inte kan komma överens om något som de
anser som viktigt.
 Varför blir det krig/bråk? Någon vill lösa konflikten på sina egna villkor.
 Konfliktlösning; destruktiva – konstruktiva.
 Tre grundläggande konflikperspektiv.
 A Realpolitiskt perspektiv


Makt, maktbalans.
Militär ekonomisk makt. Krig ett medel att utnyttja sin större makt.
 B Integrationsperspektiv

Okunnighet, isolering, fördomar, rykten. missuppfattningar, kunskap, religiösa och
ideologiska föreställningar.
 C Dominansperspektiv

Ekonomi och resurser.
Makroekonomisk grundmodell
Makroekonomisk grundmodell
 Modellen som didaktisk resurs
 Hushåll – företag - konsumera – producera
 Modellen ska återskapas steg för steg. Vi lever alla i ett hushåll …
där konsumerar vi … ganska många arbetar också på ett företag …
där tillverkas saker….
Konsumtion
Hushåll
Löner
Pengar
Varor
Betalning
Företag
Produktion
Förmåga till perspektivbyte i tid
och rum
Kunskaper, tro,
idéer, värderingar
2010 i
Sverige
2010
B
A
1600-tal,
häxor
K
T
I
V
K
T
I
V
Pengar
 Pengar – vad kan vara pengar?
 Vad gör pengar värdefullt?
 Vad tar du med dig till en öde ö? Pengar eller en yxa?
 Pengars funktioner:
 Räkneenhet – konkreta exempel på hur vi räknar värdet på
saker med hjälp av pengar.
 Värdebevarare – hur värdet av vårt arbete kan sparas med hjälp
av pengar.
 Bytesmedel – hur pengar underlättar
 Lek/övningar kring byteshandel, handel med pengar, och
handelsmannens affärsidé.
 Tillverka egna pengar i klassen.
PRODUKTIONSFAKTORER –
- Vilka sorts saker behövs för att tillverka andra saker?
- Låt eleverna ge mängder av ex. på vad som behövs för att tillverka olika
saker – återskapa nedanstående begreppshierarki
Produktionsfaktorer
Arbetskraft
Realkapital
Naturtillgångar
Hantverkare
Redskap
Snickare
Sågar
Möbelsnickare Fogsvans
Bosse
Blå såg
Skog
Timmer
Virke
Stolsbrädor
Fenomenen i verkligheten
Vilka möjligheter har vi att diskutera ekonomi om
vi bara är förtrogna med de konkreta nivåerna?
Handel
 Handel
 Vad är handel?
 Vilka uppfinningar kräver eller underlättar handel?
 Varför bedrivs handel?
 Vad är vinsten?
 Fördelar – nackdelar?
 Vad kan motverka handel?
Exemplet myt - ett medvetet förhållande till
begreppsbildningsaspekten
Undervisningsfokus
på centrala begrepp berör
alla tankekvaliteter
 Systematisera/söka
mönster:
Religionsvetenskaplig
grundstruktur:
grundtankar, myter, riter,
mystik, sociala regler.
 Förmåga att generalisera
Tillämpa kunskapen på
andra myter.
 Konsekvenser
På olika plan; individ –
samhälle, struktur,
kontroll, frigörelse.
 Personligt
ställningstagande:
Problematisera sitt eget
ställningstagande
 Kritiskt tänkande:
Begreppsligt grundad
kritisk reflektion.
 Att förenkla verkligheten
Myten som en symbolisk bild
av världen, dess funktion,
styrka – svaghet.
 Det konkreta och det
abstrakta.
Att röra sig mellan myten och
verklighet
 Sammanfatta och uppfatta
budskapet.
Sammanfatta mytens centrala
innehåll; socialt, ekonomiskt,
psykologiskt samhälleligt m
m.
 Olika språkliga begrepp och
perspektiv som tankeredskap.
Göra en begreppslig analys; Ex
individ, samhälle, socialt,
psykologiskt, ekonomiskt,
politiskt, genus, tekniskt,
makt.
 Perspektivbyte och
inlevelseförmåga.
Komma in i andras huvuden.