Transcript Bakgrund till Lgr 11?

Bakgrund till Lgr 11?
SOU 2007:28 Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan
Särskild utredare Leif Davidsen:
”Dagens målsystem har haft många problem sedan starten.
Ett av dem är att systemet inte har förståtts av dem som skall
arbeta med det, dvs. lärare och skolledare.”
”Sambanden mellan målen i läroplanen och i kursplanerna är
ofta oklara och så utformade att de ofta ”flyter ihop” och
därför blir svåra att arbeta med.”
”Kursplanerna har inte förklarats eller motiverats och
statens intentioner med kursplanerna har inte kommit
lärarna till del.”
”De nationella kursplanernas otydlighet och bristande
styrning av ämnesinnehåll har enligt min bedömning lett
till att skolan styrs mer av läroböcker och
konsultprodukter än av kursplaner.”
”Min samlade bedömning kan – drastiskt uttryckt –
sammanfattas så här: mål som rör normer och värden i
Lpo 94 har fått genomslag i grundskolans undervisning,
men det är kunskapsmålen från Lgr 80:s kursplaner eller
tidigare läroplaner som i hög grad har påverkat
kunskapsinnehållet i undervisningen.”
Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?
Skolverkets kunskapsöversikt 2009
Med relativt stor säkerhet kan det ändå slås fast att de genomsnittliga
resultaten inom flera centrala ämnesområden har försämrats över tid.
Skolverkets nationella utvärderingar (NU92 och NU03) och internationella
studier ger i stora drag en samstämmig bild av att svenska elevers resultat
inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse i grundskolans senare år,
försämrats sedan början/mitten av 1990-talet.
Skolverket förklarar de sjunkande resultaten med decentraliseringen
(kommunaliseringen), segregation/differentiering och individualisering
Betygets värde - Jonas Vlachos
Ökad konkurrens leder i allmänhet till att kundernas
önskemål i allt högre grad tillfredställs. Detta är ofta själva
syftet med konkurrensutsättning men i vissa sammanhang
kan det få negativa konsekvenser. I det svenska
utbildningssystemet är betygen ytterst betydelsefulla för
den enskilde eleven. Det finns därför anledning att
misstänka att den konkurrensutsättning som introducerats i
den svenska skolan har bidragit till den betygsinflation
som observerats under samma period.
Svaren för att komma åt dessa problem blev:
En läroplan med kursplaner med tydligt centralt innehåll, tydliga
förmågor som ska utvecklas och kunskapskrav i tydlig progression.
Kommentarmaterial till kursplanerna
Skolverket har gett ut ett planeringsunderlag där man trycker på
lärarledd undervisning som en framgång
Myndigheten för skolutveckling har lagts ner och skolinspektionen har
fått stora resurser att kontrollera skolor och att de håller sig till det
statligt formulerade uppdraget formulerat i skollagen, förordningar och
styrdokument.
Friskolor har samma uppdrag som övriga och inspekteras också av
skolinspektionen
Bedömning är viktigt redan i förarbetet till Lgr 11
Formativ bedömning
Bedömningen syftar till att identifiera elevers kunskaper för att
beskriva starka och svaga sidor och ge ett bra underlag för att
Summativ bedömning
planera elevens fortsatta utveckling.
med inslag av kvalitativ information
Betygen ska visa i vilken utsträckning eleven har uppnått de
nationellt uppställda kunskapskraven och även visa kvaliteten i
kunskaperna. Nationella ämnesprov och andra prov är därvid en del
av bedömningsunderlaget.
Proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet
Så kommer Lgr 11 som börjar
gälla 2011 för år åtta och
mellanstadiet.
Betyg sätts utifrån de nya
kunskapskraven Ht 2011 i år 8 och
Ht 2012 för år 6-9.
Läroplanens uppbyggnad
Lgr 11 innebär inte att skolan fått ett nytt kunskapsuppdrag
Skolans värdegrund och uppdrag bör vara oförändrade i de samlade läroplanerna.
Prop 2008/09:87 Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan
Den nya samlade Läroplanen för
grundskolan
Kursplaner:
1. Skolans
värdegrund och
Syfte med
uppdrag
förmågor
2. Övergripande
mål och riktlinjer
Normer och värden
Kunskaper
Elevernas ansvar och
inflytande
Skola och hem
Övergång och samverkan
Skolan och omvärlden
Bedömning och betyg
Rektorns ansvar
Centralt innehåll
År 1-3
År 4-6
År 7-9
Kunskapskrav
År 3
År 6
År 9
De övergripande målen
Läroplanerna ska innehålla övergripande mål och
riktlinjer för utbildningen genom kursplaner.
I de övergripande målen ska de normer och värden samt de generella
kompetenser som alla elever bör ha utvecklat efter slutförd
utbildning anges.
De övergripande målen ska gälla i all undervisning.
Prop 2008/09:87 Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan
I del 1 av läroplanen nämns fyra övergripande perspektiv
som ska genomsyra all undervisning,
Ett historiskt perspektiv
Syfte med det detta perspektiv är att:
•
eleverna ska utveckla en förståelse för samtiden
•
utveckla en beredskap inför framtiden
• utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.
Ett miljöperspektiv
Syfte med det detta perspektiv är att:
•
eleverna ska få möjligheter att ta ansvar för den miljö de
själva direkt kan påverka
•
eleverna ska få skaffa sig ett personligt förhållningssätt till
övergripande och globala miljöfrågor.
•
eleverna ska få belyst hur samhällets funktioner och vårt sätt
att leva och arbeta kan anpassas för att skapa en hållbar
utveckling.
Ett internationellt perspektiv
Syfte med det detta perspektiv är att:
•
eleverna ska kunna se den egna verkligheten i ett globalt
sammanhang och att skapa internationell solidaritet
•
förbereda eleverna för ett samhälle med täta kontakter över
kultur- och nationsgränser.
•
eleverna ska utveckla förståelse för den kulturella mångfalden
inom landet.
Ett etiskt perspektiv
Syfte med det detta perspektiv är att:
•
ge grund för och främja elevernas förmåga att göra
personliga ställningstaganden
Dessa fyra perspektiv återkommer sedan på olika sätt i ämnenas kursplaner.
Ur Centralt innehåll i kursplanen för Biologi:
Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och
samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och
ansvar.
Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på
global nivå och i ett historiskt perspektiv.
Ur kursplanen för Engelska
•Syftesbeskrivning
Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha
kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till
kontakter och större förståelse för olika sätt att leva.
•Centralt innehåll
reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang
och delar av världen där engelska används.
Ur kursplanen i Svenska
Syftesbeskrivning:
Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att
kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer,
livsåskådningar, generationer och språk möts.
Ur kursplan Hem- och konsumentkunskap
Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla
kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika
hushåll.
Entreprenöriellt lärande?
• Kapitel 2 Skolans uppdrag
En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas
kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem.
Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl
självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar
ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.
• Centralt innehåll Samhällskunskap 7-9
Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och
arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några
orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.
Entreprenöriellt lärande
Undervisning ska alltså leda till att eleverna tränar och utvecklar:
• kreativitet
• nyfikenhet
• självförtroende
• våga prova nya idéer
• vilja att lösa problem
• initiativförmåga
• förmåga att ta ansvar
• förmåga att arbeta självständigt
• förmåga att arbeta tillsammans med andra
Språket finns i kapitel 2.2
Läraren ska organisera och genomföra
arbetet så att eleven får stöd i sin språkoch kommunikationsutveckling
Så här inleds kursplanerna i svenska, svenska
som andraspråk, engelska och moderna språk:
Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära
Kursplanen i Biologi:
Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna
utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa
texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt
innehåll.
Kursplanen i matematik
Eleverna ska genom undervisningen också ges
möjlighet att utveckla en förtrogenhet med
matematikens uttrycksformer och hur dessa kan
användas för att kommunicera om matematik i
vardagliga och matematiska sammanhang.
Kursplanernas struktur
Kursplanernas tre områden som ska påverka
den dagliga undervisningen
Syfte
Syftet beskriver de förmågor som undervisningen ska utveckla hos eleverna
Syftet beskriver undervisningens inriktning
Centralt innehåll
Det centrala innehållet beskriver de ämneskunskaper som undervisningen ska innehålla.
Det centrala innehållet beskriver det innehåll som ska användas för att utveckla förmågorna.
Kunskapskrav
Kunskapskrav beskriver de kunskaper eleven ska kunna visa.
Kunskapskraven beskriver utgångspunkterna för bedömning
Syftestexten till fysik
Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förm
att:
•
använda kunskaper i fysik för att granska information,
kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik,
miljö och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva
och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
Kunskapsmål
som innebär
handling
Centralt innehåll i fysik
Fysiken och vardagslivet
Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan
påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och
husisolering.
Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de
kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i
ficklampor.
Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället.
Inget handlande i det
centrala innehållet
Ett kunskapskrav för A i fysik
Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara
och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av
fysikens begrepp.
I kunskapskraven är
handlingen tillbaka
Läraren måste alltså planera för elevernas görande i
undervisning och bedömning. Som utgångspunkt ges
det centrala innehållet
Bedömningsgrund, medel eller inget av
det?
• Närvara på lektionerna (alla ämnen)
• Kunna glosor (engelska)
•Kunna glosor (moderna språk)
• Springa fort (idrott)
• Muntlig aktivitet (moderna språk)
• Trä tråden i en symaskin (textil)
• Att kunna multiplikationstabellerna (matematik)
• Beskriva likheter mellan franska och ryska revolutionen
(historia)
• Muntlig aktivitet (biologi)
• Förstå fotosyntesen (biologi)
• Peka ut huvudstäderna i Europa (geografi)
• Att vara snäll (alla ämnen)
• Samarbete (alla ämnen)
• Att tycka demokrati är bättre än diktatur (samhällskunskap)
• Göra rent på bordet efter laborationen (kemi)
• Veta att atomen består bland annat av elektroner, protoner
och neutroner. (fysik)
• Resonera om olika bilders innehåll och funktion (bild)
Geografi
Efter Steve Wretman
Geografi
Efter Steve Wretman
Geografi
Efter Steve Wretman
Efter Steve Wretman
Kunskapskravens
uppbyggnad
Efter Steve Wretman
Efter Steve Wretman
Kunskapskravens
progression
•Tidigare var det en hierarkisk progression
Steve Wretman
Lpo 94 - Blooms taxonomi
Betyg i Lpo 94
I Lgr 11 ska det inte göras skillnad på förmågorna alltså ingen hierarkisk progression
Steve Wretman
Lgr 11: Skolverkets version av Blooms reviderade taxonomi
Principer för kunskapskraven
Tydliga kriterier?
Progressionuttrycken i Lgr 11
Okej
Bra
Bättre
Grundläggande
Goda
Mycket goda
Enkla
Förhållandevis
komplexa
Komplexa
Vad kan man göra?
Skolverket lägger ut bedömningsexempel på
hemsidan
Det finns kommentarmaterial till varje
kursplan, där förklaras värdeorden
De nationella proven blir i realiteten tolkare av
kunskapskraven
Sambedömning med kollegor
Viktiga frågor att ställa till kunskapskraven
• Hur uttrycks förmågorna i kunskapskraven?
• Hur uttrycks det centrala innehållet i
kunskapskraven?
• Vilka värdeord beskriver progressionen?
Att planera för
bedömning
Constructive alignment
Ett tydligt samband mellan kursmål,
undervisningsformer, examination och
bedömning brukar i litteraturen kallas
constructive alignment eller
försvenskat röd tråd eller inre logik.
1
Syfte
Syftet formuleras först. Det ger
underlag för att kunna formulera
bedömningskriterier.
2
Bedömning
Bedömningskriterier formuleras
efter syftesformuleringen.
Bedömningskriterierna ska
formuleras så att de hjälper
eleven att nå eller närma sig
syftet.
3
Undervisning
Sist formuleras undervisningens
innehåll. Den måste planeras så
att den hjälper eleverna att träna
sig på syftesformuleringen och att
de får möjlighet att visa sin
kunskap utifrån
bedömningskriterierna.
Alignment
Centralt
Ämne/Förmåg
innehåll/Under
a
visning
Uppgift
Enkla presentationer
(centralt innehåll)
Engelska
Förmåga att formulera sig
och kommunicera i tal
Eleverna läser andras
presentationer
Vi pluggar glosor som kan
vara nödvändiga
Presentera sin hobby
muntligt framför
klassen
Bedömning
Formulerar sig enkelt och
begripligt med fraser och
meningar
Formulerar sig enkelt, relativt
tydligt och till viss del
sammanhängande.
Formulerar sig enkelt, relativt
tydligt och relativt
sammanhängande.
Feed Back
Kamraterna ger three stars
and a wish direkt efter
presentationen
Vi testar att läsa och prata
framför klassen
I rörelser till musik och i danser
anpassar eleven till viss del sina
rörelser till takt och rytm.
Föreställningen spelas in
I helklass dansa två
I rörelser till musik och i danser
med filmkamera och
Vi tränar in två danser
danser inför föräldrarna anpassar eleven sina rörelser
sedan sitter lärare och
relativt väl till takt och rytm.
under lektionstid. En till
på föräldramötet. En
enskild elev och
I rörelser till musik och i danser
musik med lugnt tempo och
med lugn takt och en
anpassar eleven sina rörelser väl bedömer elevens insats
en med högt tempo.
med högt tempo.
tillsammans
till takt och rytm
Rörelser till musik (centralt
innehåll)
Idrott
Förmåga att röra sig
allsidigt i olika fysiska
sammanhang
Summativ bedömning och betygsättning
Betygsättningen är förtydligad genom
att den införts i skollag 2010:800
Betygssättning 10 kapitlet
15 § Betyg ska sättas i grundskolans ämnen.
16 § Betyg ska sättas
1. i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och med
höstterminen i årskurs 9 i alla ämnen, utom språkval, som inte har
avslutats,
17 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F
användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller
E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för
icke godkänt resultat betecknas med F.
18 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i
ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet.
Skollag 2010:800
19 § När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska
betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven
inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen.
Vid bedömningen ska elevens kunskaper
1. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått
vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6, och
2. efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha
uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9.
20 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget
bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav.
Skollag 2010:800
21 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses
från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i
slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses
funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som
inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven
ska kunna nå ett visst kunskapskrav.
22 § I fall där ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne ska en
skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet ges. Av
bedömningen får också de stödåtgärder som har vidtagits framgå.
Bedömningen ska undertecknas av läraren.
Betygsättning
Kanes broar
(Kane, Crooks & Cohen, 1999)
PRESTATION NIVÅBESKRIVNING GENERALISERAD
PRESTATION
FÖRMÅGA RELIABILITET
VALIDITET
65
En elev ska helst få visa samma kunskapskrav vid
flera tillfällen innan betyg sätts
Uppgift 1 Uppgift 2
Formativ Bedömning 1:1
Formativ bedömning 1:2:1
Formativ bedömning 1:2
Formativ Bedömning 1:2:2
Formativ bedömning 1:3
Formativ bedömning 1:2:3
Formativ bedömning 2:1
Formativ bedömning 2:2:1
Formativ bedömning 2:2
Formativ bedömning 2:2:2
Formativ bedömning 2:3
Formativ bedömning 2:2:3
Kunskapskrav 1
—————
———
Kunskapskrav 2———
——
———
Formativ bedömning 3:1
Formativ bedömning 3:2:1
Formativ bedömning 3:3
Formativ bedömning 3:2:2
Formativ bedömning 3:2
Formativ bedömning 3:2:3
Summativ Bedömning mål 1
Summativ Bedömning mål 2
Kunskapskrav3
—————
———
SummativBedömning mål 3
Betyg
Betygskalan
Formulerade kunskapskrav i
kursplanerna
Formulerade kunskapskrav i
kursplanerna
Formulerade kunskapskrav i
kursplanerna
Har inte visat tillräckliga kunskaper
Finns inte underlag att sätta betyg på
Skolförordningen 2011:185 6 kap 2§
Kunskapskrav ska finnas för betygen A–E. Kraven för betygen A, C och E ska
precisera vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för
betyget D innebär att kraven för E och till övervägande delen för C är
uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att även kraven för C och till
övervägande delen för A är uppfyllda.
Kunskapskrav i samhällskunskapsämnet
Kunskapskrav för Kunskapskrav för Kunskapskrav för
E
C
A
Eleven har kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Grundläggande
Goda
Mycket goda
Eleven kan undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer
i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då samband inom och mellan olika
samhällsstrukturer.
Enkla samband
Förhållandevis komplexa
samband
Komplexa samband
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller
på ett väl fungerande sätt
på ett relativt väl
fungerande sätt
på ett i huvudsak
fungerande sätt
Eleven kan föra resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar
varandra och beskriver då samband mellan olika faktorer som har betydelse för
individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
för enkla resonemang
beskriver enkla samband
för relativt väl utvecklade
resonemang
beskriver förhållandevis
komplexa samband
för välutvecklade och
nyanserade resonemang
beskriver komplexa
samband
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då samband med
och underbyggda resonemang.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med
resonemang och underbyggda argument och kan då växla mellan olika perspektiv.
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel
på hur de kränks och främjas i olika delar av världen.
Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och
rättigheter.
Eleven har kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att
föra resonemang om demokratiska rättig- heter och skyldigheter ...
samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor och för
underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Förmåga
Kunskapsk Kunskaps Kunskaps
rav för E krav för C krav för A
Eleven har kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven kan undersöka hur sociala, mediala, rättsliga,
ekonomiska och politiska strukturer i samhället är
uppbyggda och fungerar och beskriver då samband
inom och mellan olika samhällsstrukturer.
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och
modeller
Eleven kan föra resonemang om hur individer och
samhällen påverkas av och påverkar varandra och
beskriver då samband mellan olika faktorer som har
betydelse för individers möjligheter att påverka sin
egen och andras livssituation.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika
perspektiv och beskriver då samband med och
underbyggda resonemang.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i
några samhällsfrågor med resonemang och
underbyggda argument och kan då växla mellan olika
perspektiv.
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas
innebörd och betydelse och ger exempel på hur de
kränks och främjas i olika delar av världen.
Dessutom kan eleven redogöra för de nationella
minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Eleven har kunskaper om demokratiska värden och
processer och visar det genom att föra resonemang
om demokratiska rättig- heter och skyldigheter ...
samt om för- och nackdelar med olika former för
gemensamt beslutsfattande.
Eleven kan söka information om samhället och
använder då olika källor och för underbyggda
resonemang om informationens och källornas
trovärdighet och relevans.
Betyget E
Förmåga
Kunskapsk Kunskaps Kunskaps
rav för E krav för C krav för A
Eleven har kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven kan undersöka hur sociala, mediala, rättsliga,
ekonomiska och politiska strukturer i samhället är
uppbyggda och fungerar och beskriver då samband
inom och mellan olika samhällsstrukturer.
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och
modeller
Eleven kan föra resonemang om hur individer och
samhällen påverkas av och påverkar varandra och
beskriver då samband mellan olika faktorer som har
betydelse för individers möjligheter att påverka sin
egen och andras livssituation.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika
perspektiv och beskriver då samband med och
underbyggda resonemang.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i
några samhällsfrågor med resonemang och
underbyggda argument och kan då växla mellan olika
perspektiv.
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas
innebörd och betydelse och ger exempel på hur de
kränks och främjas i olika delar av världen.
Dessutom kan eleven redogöra för de nationella
minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Eleven har kunskaper om demokratiska värden och
processer och visar det genom att föra resonemang
om demokratiska rättig- heter och skyldigheter ...
samt om för- och nackdelar med olika former för
gemensamt beslutsfattande.
Eleven kan söka information om samhället och
använder då olika källor och för underbyggda
resonemang om informationens och källornas
trovärdighet och relevans.
Betyget D
Förmåga
Kunskapsk Kunskaps Kunskaps
rav för E krav för C krav för A
Eleven har kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven kan undersöka hur sociala, mediala, rättsliga,
ekonomiska och politiska strukturer i samhället är
uppbyggda och fungerar och beskriver då samband
inom och mellan olika samhällsstrukturer.
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och
modeller
Eleven kan föra resonemang om hur individer och
samhällen påverkas av och påverkar varandra och
beskriver då samband mellan olika faktorer som har
betydelse för individers möjligheter att påverka sin
egen och andras livssituation.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika
perspektiv och beskriver då samband med och
underbyggda resonemang.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i
några samhällsfrågor med resonemang och
underbyggda argument och kan då växla mellan olika
perspektiv.
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas
innebörd och betydelse och ger exempel på hur de
kränks och främjas i olika delar av världen.
Dessutom kan eleven redogöra för de nationella
minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Eleven har kunskaper om demokratiska värden och
processer och visar det genom att föra resonemang
om demokratiska rättig- heter och skyldigheter ...
samt om för- och nackdelar med olika former för
gemensamt beslutsfattande.
Eleven kan söka information om samhället och
använder då olika källor och för underbyggda
resonemang om informationens och källornas
trovärdighet och relevans.
Betyget C
Förmåga
Kunskapsk Kunskaps Kunskaps
rav för E krav för C krav för A
Eleven har kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven kan undersöka hur sociala, mediala, rättsliga,
ekonomiska och politiska strukturer i samhället är
uppbyggda och fungerar och beskriver då samband
inom och mellan olika samhällsstrukturer.
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och
modeller
Eleven kan föra resonemang om hur individer och
samhällen påverkas av och påverkar varandra och
beskriver då samband mellan olika faktorer som har
betydelse för individers möjligheter att påverka sin
egen och andras livssituation.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika
perspektiv och beskriver då samband med och
underbyggda resonemang.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i
några samhällsfrågor med resonemang och
underbyggda argument och kan då växla mellan olika
perspektiv.
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas
innebörd och betydelse och ger exempel på hur de
kränks och främjas i olika delar av världen.
Dessutom kan eleven redogöra för de nationella
minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Eleven har kunskaper om demokratiska värden och
processer och visar det genom att föra resonemang
om demokratiska rättig- heter och skyldigheter ...
samt om för- och nackdelar med olika former för
gemensamt beslutsfattande.
Eleven kan söka information om samhället och
använder då olika källor och för underbyggda
resonemang om informationens och källornas
trovärdighet och relevans.
Betyget B
Förmåga
Kunskapsk Kunskaps Kunskaps
rav för E krav för C krav för A
Eleven har kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven kan undersöka hur sociala, mediala, rättsliga,
ekonomiska och politiska strukturer i samhället är
uppbyggda och fungerar och beskriver då samband
inom och mellan olika samhällsstrukturer.
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och
modeller
Eleven kan föra resonemang om hur individer och
samhällen påverkas av och påverkar varandra och
beskriver då samband mellan olika faktorer som har
betydelse för individers möjligheter att påverka sin
egen och andras livssituation.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika
perspektiv och beskriver då samband med och
underbyggda resonemang.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i
några samhällsfrågor med resonemang och
underbyggda argument och kan då växla mellan olika
perspektiv.
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas
innebörd och betydelse och ger exempel på hur de
kränks och främjas i olika delar av världen.
Dessutom kan eleven redogöra för de nationella
minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Eleven har kunskaper om demokratiska värden och
processer och visar det genom att föra resonemang
om demokratiska rättig- heter och skyldigheter ...
samt om för- och nackdelar med olika former för
gemensamt beslutsfattande.
Eleven kan söka information om samhället och
använder då olika källor och för underbyggda
resonemang om informationens och källornas
trovärdighet och relevans.
Betyget A
Övningar!
Förmåga
Kunskapsk Kunskaps Kunskaps
rav för E krav för C krav för A
Eleven har kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven kan undersöka hur sociala, mediala, rättsliga,
ekonomiska och politiska strukturer i samhället är
uppbyggda och fungerar och beskriver då samband
inom och mellan olika samhällsstrukturer.
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och
modeller
Eleven kan föra resonemang om hur individer och
samhällen påverkas av och påverkar varandra och
beskriver då samband mellan olika faktorer som har
betydelse för individers möjligheter att påverka sin
egen och andras livssituation.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika
perspektiv och beskriver då samband med och
underbyggda resonemang.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i
några samhällsfrågor med resonemang och
underbyggda argument och kan då växla mellan olika
perspektiv.
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas
innebörd och betydelse och ger exempel på hur de
kränks och främjas i olika delar av världen.
Dessutom kan eleven redogöra för de nationella
minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Eleven har kunskaper om demokratiska värden och
processer och visar det genom att föra resonemang
om demokratiska rättig- heter och skyldigheter ...
samt om för- och nackdelar med olika former för
gemensamt beslutsfattande.
Eleven kan söka information om samhället och
använder då olika källor och för underbyggda
resonemang om informationens och källornas
trovärdighet och relevans.
Betyget B
Förmåga
Kunskapsk Kunskaps Kunskaps
rav för E krav för C krav för A
Eleven har kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven kan undersöka hur sociala, mediala, rättsliga,
ekonomiska och politiska strukturer i samhället är
uppbyggda och fungerar och beskriver då samband
inom och mellan olika samhällsstrukturer.
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och
modeller
Eleven kan föra resonemang om hur individer och
samhällen påverkas av och påverkar varandra och
beskriver då samband mellan olika faktorer som har
betydelse för individers möjligheter att påverka sin
egen och andras livssituation.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika
perspektiv och beskriver då samband med och
underbyggda resonemang.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i
några samhällsfrågor med resonemang och
underbyggda argument och kan då växla mellan olika
perspektiv.
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas
innebörd och betydelse och ger exempel på hur de
kränks och främjas i olika delar av världen.
Dessutom kan eleven redogöra för de nationella
minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Eleven har kunskaper om demokratiska värden och
processer och visar det genom att föra resonemang
om demokratiska rättig- heter och skyldigheter ...
samt om för- och nackdelar med olika former för
gemensamt beslutsfattande.
Eleven kan söka information om samhället och
använder då olika källor och för underbyggda
resonemang om informationens och källornas
trovärdighet och relevans.
Betyget D
Förmåga
Kunskapsk Kunskaps Kunskaps
rav för E krav för C krav för A
Eleven har kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven kan undersöka hur sociala, mediala, rättsliga,
ekonomiska och politiska strukturer i samhället är
uppbyggda och fungerar och beskriver då samband
inom och mellan olika samhällsstrukturer.
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och
modeller
Eleven kan föra resonemang om hur individer och
samhällen påverkas av och påverkar varandra och
beskriver då samband mellan olika faktorer som har
betydelse för individers möjligheter att påverka sin
egen och andras livssituation.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika
perspektiv och beskriver då samband med och
underbyggda resonemang.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i
några samhällsfrågor med resonemang och
underbyggda argument och kan då växla mellan olika
perspektiv.
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas
innebörd och betydelse och ger exempel på hur de
kränks och främjas i olika delar av världen.
Dessutom kan eleven redogöra för de nationella
minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Eleven har kunskaper om demokratiska värden och
processer och visar det genom att föra resonemang
om demokratiska rättig- heter och skyldigheter ...
samt om för- och nackdelar med olika former för
gemensamt beslutsfattande.
Eleven kan söka information om samhället och
använder då olika källor och för underbyggda
resonemang om informationens och källornas
trovärdighet och relevans.
Betyget F