Transcript Logopedbedömning i förskolan

Bedömning av tal
och språk
i förskolan –
grundläggande
teorier och
begrepp
Vad gör logopeden?
Språkförskolekonferens i
Lycksele augusti 2014
Maria Levlin
Doktorand i språkvetenskap/
Leg logoped,
Lycksele kommun
Varför utreda språket hos små
barn?
Tidigt stöd för språk och kommunikation
både hemma och i förskolan
 Familj och omgivning får en bättre
förståelse för barnets behov av stöd
 Språkliga svårigheter vanligt inslag även
vid utvecklingsstörning, autism, ADHD,
vissa syndrom – språket ett sätt att
identifiera barn som behöver utredas
vidare inom sjukvården

Hur kommer barnen till
logopeden?

Screening inom barnhälsovården vid 2:6/3 år






Barnet klarar inte enkla instruktioner
Barnet pratar inte i 3-ordsmeningar
Barnet gör sig inte förstådd med tal i familjen
Föräldrarna är oroliga
Oroliga föräldrar kan be
distriktssköterskan/läkaren skicka remiss
oavsett barnets ålder
Barnläkare eller öronläkare skickar remiss
Hur vanligt är
språksvårigheter?
Språkliga svårigheter kan förekomma inom
många olika funktionsnedsättningar:





Utvecklingsstörning (0,5-2%)
Autism (ca 1 %)
ADHD (ca 2-3%)
Språkstörning (ca 7 %)
Barn med en svag språklig förmåga som
inte uppfyller kriterierna för någon diagnos
Diagnos i förskoleåldern?
I
förskoleåldern vet vi inte alltid om de
språkliga svårigheterna är isolerade eller
en del av någon annan
funktionsnedsättning
 Tar tid att utreda
 Krävs tvärprofessionella team
 Föräldrarna behöver vara med i
processen
 Ofta behövs en uppföljning över tid för att
vara säker på svårigheternas natur
Hur vanligt är språkstörning?

Ca 7 % av 5-6 åringarna har specifik
språkstörning (Tomblin, Records, Buckwalter, Zhang, Smith & O'Brien,
1997)
Språklig förmåga < percentil 10 inom minst
två språkliga områden (ordförråd,
grammatik, diskursnivå/expressivt eller
impressivt)
 Icke-verbal IK > 85 (normal icke-språklig
problemlösningsförmåga)
 Exkluderar utvecklingsstörning, autism,
cerebral pares, hörsel eller synnedsättning

Vilka metoder använder logopeden?
Standardiserade test – hur förhåller sig barnets
språkutveckling i förhållande till andra
jämnåriga?
Kvalitativ bedömning – hur samspelar barnet i
testsituationen, i spel och lekaktiviter?
Anamnes – Samtal med föräldrarna om barnets
tidiga utveckling, hörsel, syn, ärftlighet och hur
barnets språk, kommunikation, lek och samspel
fungerar i vardagen.
Observation på förskola – om logopeden jobbar
inom primärvården/kommunens elevhälsa
Tankekarta språkprocessen…
Se bilaga…
Bishop (1997) Uncommon understanding
Nettelbladt & Salameh (2007)
Språkutveckling och språkstörning hos barn
Stackhouse & Wells (1997) Childrens speech
and literacy difficulties: A psycho-linguistic
framework
Språklig bedömning i 3-5 års
åldern - Språkförståelse
Talperception/uppfattning om språkljud
 Diskriminera mellan språkljud (minimala par)
Fonologiskt korttidsminne/språkljudsminne
 Repetition av nonord
Verbala minnesfunktioner (från 5 år och uppåt)
 Verbalt korttidsminne (sifferrepetition)
 Verbalt arbetsminne (repetition av siffror/ord baklänges)
 Repetition av meningar
Språklig bedömning i 3-5 års
åldern - Språkförståelse
Ordförråd
 Ordförståelse: Kan barnet peka ut vardagliga
föremål (bilder, leksaker)
 Begreppsförståelse: Kan barnet peka ut
grundfärgerna och klara instruktioner med
lägesprepositionerna (leksaker, ballongspelet…)
 Semantisk organisation: Kan barnet kategorisera
ord, förklara ord med egna ord, vilka ord hör ihop,
motsatser…
 Från 5 år finns fler standardiserade test (CELF-4, ITPA)
Ordförråd
Språklig bedömning –
språkförståelse, forts…
Grammatik
 Förståelse av meningar/grammatiska
strukturer, t ex Flickan knuffar lådan, Pojken
tittar på stolen och kniven, Fåret blir knuffat
av pojken, Kon som jagar katten är brun…
 Förståelse av ordböjning: Pojken står på
stolarna.
Diskursnivå
 Lyssna på en berättelse med bildstöd och
återberätta
Språklig bedömning uttrycksförmåga, forts…
Diskursnivå
 Berätta om självupplevda händelser,
bildsekvenser, återberätta saga till bilder: Röd
tråd? Kronologi?
Grammatik
 Meningslängd i återberättande/samtal om
bilder
 Förekommer bisatser
 Ordföljd, böjning av ord…
Språklig förmåga –
bedömning i 3-5 års åldern
Ordförråd
 Kan barnet benämna vardagliga föremål (bilder,
leksaker)
 Kan barnet benämna grundfärgerna och
lägesprepositionerna (leksaker, ballongspelet…)
 Letar barnet efter ord i spontant tal/berättande
Uttal
 Vilka alla ljud kan barnet uttala (benämna bilder)
 Talmotorik/munmotorik
Ordförråd
Bedömning av
samspel/pragmatik
 Samspel
i test- och leksituation;
turtagning, förstå förväntningar i
situationen, ögonkontakt
 Förmåga att samtala i dialogform: fråga –
svar, bygga vidare på samma
samtalsämne, ta lyssnarens perspektiv
 Använda språket i lek och samspel med
andra barn
 Förhandla i roll-lekar med andra barn
Slutligen…
Sammanvägning av resultat i standardiserade
test, kvalitativ information utifrån lek och
samspel i testsituation, samtal med föräldrar och
observation på förskolan.
 Vilket stöd behöver barnet?
Uttrycksförmåga? Språkförståelse? Samspel?
 Tecken till tal?
 Riktad språkträning? Logoped? Hemma?
Förskola? Språkförskola?
När är det aktuellt med
diagnos?

Bedömning av språk och kommunikation
möjligt att göra väldigt tidigt < 1 års ålder.



Språkbedömningen underlättar planering
av stöd hemma och på förskolan
Viktigt att remittera vidare till
barnmottagning och/eller BUP om det finns
misstanke om annan problematik
Ta ställning till diagnosen språkstörning
någon gång vid 5-6 års ålder?? (Stothard et
al, 1998;Tomblin, 2008)
Stöd till föräldrar



Samtal med förskolepersonal, logoped, BHVpsykolog viktiga inslag i föräldrarnas
bearbetningsprocess
I ett tidigt skede svårt att veta vad barnets
språkförsening kommer att innebära:
övergående försening ….. diagnos
Viktigt skapa en förståelse hos föräldrarna för
vad barnets språkförsening innebär i barnets
vardag och i 5-6 årsåldern även prata om
eventuella risker för inlärningssvårigheter i
skolåldern.
Tack för att ni lyssnade!