Transcript PragmatikUppsala140522ÅK

www.sprakenshus.se
Faktorer av betydelse för en flerspråkig
utveckling
• Sociala faktorer
• brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare
• Språkliga faktorer
• komplex språklig miljö
• Pedagogiska faktorer
• verksamhet/undervisning bedrivs utifrån normer för
enspråkiga barn
Flerspråkig utveckling
Den språkliga utvecklingen
börjar inte senare
går inte långsammare
Lexikon
Grammatik
Fonologi (språkljud)
Förutsättningar för pragmatisk utveckling
• Medfött intresse för mänskliga ansikten och röster
• Grundläggande behov av social tillgivenhet
• Nyfödda reagerar selektivt på människors ansikten
och röster
• Interaktionell synkroni – spädbarnets rörelser är
synkroniserade med rytmen i de vuxnas tal
Språklig socialisering - barn ”uppfostras” språkligt
• Den vuxne tar barnets perspektiv i samtal med
barnet
• Barnanpassat tal
•
•
•
•
överdriven prosodi, tydligt uttal, högt röstläge
anpassad grammatik, korta satser
begränsat ordförråd
återkommande rutiner
• Vuxna verbaliserar vad barn gör
• Samtal i form av frågor och svar, även sagoläsning
Språklig socialisering - barn ”växer upp” språkligt
• Barnet förväntas anpassa sig till den aktuella
kommunikativa situationen
• Barngruppen viktig
• Observation och lyssnande
• Språket lärs ut som en helhet
• Upprepningar när barnet inte förstår
• Vuxna verbaliserar inte vad barnen gör
• Frågor är äkta frågor
Flerspråkighet och språkstörning
• Språkstörning innebär att barnet inte har den för åldern
förväntade språkutvecklingen
• Viktigt att skilja mellan bristande exponering för
svenska och språkstörning
• Nödvändigt att göra en bedömning även av
modersmålet
• Flerspråkighet orsakar ALDRIG en språkstörning
Pragmatiska svårigheter upptäcks först när:
• Frågor inte besvaras alls
• Initiativ i samtalet tas på ett oväntat sätt
• Barnet pratar utan att det är hans/hennes tur i
samtalet
• Barnet inte klargör vad man syftar på
Allt detta är förväntat i samtal med små barn med
typisk utveckling! Och nyanlända barn och
(flerspråkiga) barn med språkstörning….
Pragmatiska svårigheter
• Visar sig endast i vissa situationer
• Visar sig sällan vid traditionella språktest
• Är påfallande vid sammanhängande tal eller under
samtal
• Förändras över tid
• Uppmärksammas sällan före 5-8-årsåldern
• Kan döljas av många initiativ, allmän ”trevlighet”
och mångordighet
• Generellt gäller för både en –och flerspråkiga barn
att de pragmatiska svårigheterna minskar
samtalskontakterna med andra barn
Typiska symtom hos ett barn med
pragmatisk störning
•
•
•
•
•
•
Bryter samtalsregler
Ekolali
Ämnesglidning
Långrandigt eller övertydligt tal
Märker inte att samtalspartnern missförstår
Klarar inte att reda ut missförstånd
Exempel - ekolali
•
•
•
•
L Å SEN då när hon skulle NER.
L Vad hände DÅ?
B Vad hände DÅ?
L Jaa vad hände när hon skulle gå UPP i
TRÄDET?
• B De TRÄDET!
• L Ja där e TRÄDET ja.
• L Å katten klättrar UPP i TRÄDET.
Exempel - ämnesglidning
• L Vad har du ute i VÄNTRUMMET för
KLÄDER?
• B PONNY har en REGNBÅGE.
• L Ponny har en REGNBÅGE. Men e de
KLÄDER?
• L Kan man ta PÅ sej de?
Sociala pragmatiska svårigheter
• svårigheter med samspel
• följer sin egen tråd i samtalet, kan leda till mångordighet
• beter sig inte alltid på ett förväntat sätt i samtal
• svårigheter med turtagning
• tar för många initiativ i samtal
• avbryter ofta andra
• svårt följa samtalsregler t ex turtagning
Exempel pragmatiska svårigheter med samspel
• L
VA har hänt HÄR?
• M
Jo hon tar SÅN ( ) VATTEN
• L
Jaa ( ) vad har hänt med VATTNET då?
• M
Han hämta SÅ
• M
KON HJÄLPA HAN
• L
Ska KON hjälpa honom?
• M
Mm
• L
Mm
• M
Han JÄTTESTARK
• L
Jaa. Du ( ) va har han GJORT den här killen?
------------ :00:10 (många försök att fråga vad han gjort)
• M
Han SÅN
• L
Jaa
• M
(O så) o HON gör så sch (ljudhärmning och bankar)
Språkliga pragmatiska svårigheter
•
•
•
•
relativt fåordiga
litet ordförråd
svårförståeliga
svarar på frågor men bidrar inte med nytt stoff
Kan leda till:
• svårigheter med sammanhängande tal och berättelser
(narrativer)
• undvikande av kontakt med andra och kamratproblem
Exempel pragmatiska svårigheter beroende på språk
• P
• L
• P
----• L
• P
• L
• P
• L
• L
• P
• L
• P
• L
• P
Ramla NER där
Han har ramlat NER där ja
Mm dom ska KOMMA
Å va ska dom göra ME honom?
LÄGGA HAN (med starkt eftertryck)
Ska dom ( ) LÄGGA honom?
Mm. Han ramla NER där
Mm
Va E de HÄR för NÅNTING?
Vatten.
Ja de e VATTEN ja.
Mm.
Ja å hur KOMMER de sej att han har TRILLAT ner i VATTNET?
Där IS.
Pragmatisk förståelse och inferens
• Slutledning (inferens)
• Förstå information i grupp
• Välja och introducera ny och relevant information
• Bedöma vad den andra personen vet
Icke-bokstavlighet
•
•
•
•
Svårt med idiom och metaforer
Svårt med ironi och skämt
Svårt att utnyttja kontexten
Kvarstår långt upp i skolåldern
Autism
• Autism
•
•
•
•
•
svårigheter med inferenser, ironi, skämt, ordspråk
svårigheter att tolka social kontext
ekolali
ord med starkt individualiserad betydelse
stereotyp användning av språket
• barn med Aspergerdiagnos ingen språkligt sen utveckling
men liknande pragmatiska svårigheter
Språkliga svårigheter hos barn med autism
• Grammatiska problem
• pronominell förväxling
• svårigheter med ja/nej-frågor
• preteritum (förfluten tid)
• Semantiska problem
• negationsfunktioner
• neologismer
• bokstavlig tolkning
• Fonologiska problem
• monotoni
• avvikande röstkvalitet
• svårt att tolka prosodiska markörer
ADHD - pragmatiska svårigheter
• Problem med språkförståelse och pragmatik
• Ouppmärksamhet
• talrika ämnesbyten och att barnet
• håller inte koncentrationen på samtalet
• Hyperaktivitet
• överdrivet talande
• Impulsivitet
•
•
•
•
•
svarar innan en fråga är avslutad
kommenterar utanför den egna turen
lyssnar inte på uppmaningar
initierar samtal vid olämpliga tidpunkter
avbryter ofta
• Svag kontroll över associationer
• oförmåga att kontrollera det fria flödet av idéer
En pojke med ADHD svarar på frågan
Where do you live?
There is a stupid kid who lives next door to me and
his brother plays on this baseball team and they
never win any games but the Cleveland Indiana
are really winning a lot of baseball games this
year. My dad takes me to games and I love
peanuts but I can´t eat them because I have braces
and they get stuck
(Heyer 1995:280)
Utvecklingsstörning – pragmatiska svårigheter
•
•
•
•
•
Även om turtagning fungerar, svårt med kontextuell variation
Svårt att formulera yttranden så att referenter blir tydliga
Utvecklingen försenad av talakter som t ex begäranden
Svårt att språkligt uttrycka artighet
svårt att hantera reparationer
•
•
•
•
Tangentiella svar (Fragile X)
Svårt att tolka ironier och skämt (Williams syndrom)
Problem med koherens i narrativer och samtal (Mb Down)
Svårt att förstå metaforer och idiom (Mb Down)
Motoriska funktionsnedsättningar – pragmatiska
svårigheter
• hänvisade till omgivningens stöd för socialt samspel
• på förhand bestämda samtalsämnen
• svårigheter att reda ut missförstånd pga svårförståelighet
• begränsade kamratkontakter ofta via vuxna
• färre kommunikativa utmaningar
• barn med CP undviker ofta samtalsinitiativ
• svara ofta med fördröjning
• barn med ryggmärgsbråck tenderar att prata på utan
hänsyn till samtalspartnern, cocktail partysyndrom
Observation av pragmatiska svårigheter
• Frekvens
• antal gånger ett beteende förekommer
• Latenstid
• förlängda pauser i ett samtal
• samtalsämne som inte följs upp
• Duration
• hur länge ett beteende kan pågå utan att bli störande
• Densitet
• frekvens av visst beteende inom en tidsperiod
• Amplitud/intensitet
• prosodi, röst, kroppsspråk
• Sekventialiet/sekventiell ordning
• all interaktion måste bedömas i sitt sammanhang
Zaarah flicka, 4;1 år arabiska
Började på fsk vid 1 åå, inga avbrott. Mo upplever ofta att pat ej orkar
lyssna på henne eller göra som hon blir tillsagd. Gillar inte leksaker,
föredrar att pyssla med en i-phone. Fadern uppger att man behövt
träna pat på artighetsrutiner som varit svåra för henne att tillägna
sig.
Mest 1-ordssater på svenska och har också ett bristande ordförråd och
nersatt språkförståelse, svårt att förstå instruktioner på fsk, och även
hemma på arabiska. Leker en del på fsk, men fladdrar mellan olika
kamrater.
Sammanlagt bedöms pat ha sådana språkliga svårigheter på svenska
att placering på språkavdelning är aktuell
Den arabiska bedömningen visar att den grammatiska utvecklingen är
något sen, vilket bekräftas av fadern. Övrig utveckling är ua, den
lexikala bedömningen får avbrytas av tidsskäl när vi hunnit till och
med uppgifterna på barn på 8 år.
Pat har alltså alla förutsättningar för att tillägna sig svenska sedan 1
åå, men så har inte skett.
Samiih pojke, 3;5 år arabiska
Började på fsk vid 1;3 åå. Fa talar mest arabiska, mo talar
svenska, arabiska, franska och engelska med pat, som mest talar
svenska, en del arabiska och ngt franska ibland.
Språkutvecklingen sen. Svenska bedöms vara pat:s starka språk.
Pat har ett litet ordförråd, är dysfonologisk och dysgrammatisk
och har en nersatt språkförståelse. Har samma problem på
arabiska.
Pat pratar oavbrutet och är inte då beroende av något svar. Får
tystas ned när han ska göra något.
Vid testningen av ordförrådet använder pat mest svenska ord, en
del arabiska men även engelska. Producerar ingen produktiv
morfologi på svenska.
Vid samtal med specialpedagog beskriver hon en pojke som är
mkt tyst och med mkt lite samspel med andra barn. Sitter ofta
själv med dataspel. På uppmaning av fa arbetar personalen mkt
med bokstäver.
Pragmatisk utveckling i skolåldern
• Samtalsförmåga
• Indirekthet och artighetsformer
• Dekontextualisering
• Narrativ utveckling
• Kamratinteraktion
• Bildspråk
• Metapragmatisk förmåga
•
•
•
•
Ayan, flicka 8;4 år somali
Inrem av skolan. Fa har tolk efter >10 år. Ayan började på
muslimsk fsk vid 4 åå, verksamheten på svenska. Åk 1 nu, hög
närvaro. 1/4. syskon 4, 3 och 1 år. Hemma talas i stort sett bara
somali. Enl fa är somali starkast.
Koncsvårigheter. Pratar gärna i klassen men har svårt att göra sig
förstådd. Har svårt att tillgodoföra sig undervisningen
Enl skolan har hon ett bristande ordförråd på svenska, har mkt
svårt att förklara och inget sammanhang i sina utsagor. Räcker ofta
upp handen, men vet inte vad hon ska svara. Nersatt
språkförståelse, allra svårast är muntlig instruktion i grupp.
Språkliga bedömningar på somali och svenska visar på en lite sen
och ojämn språkutv. Ett neuroling test som görs på somali visar
att hon bara klarar att upprepa 3 orelaterade ord, perserverar
ibland, dvs upprepar ord som använts i tidigare uppgifter.
Ordmobilisering också problem. När hon under 1,5 minuter skall
räkna upp olika kläder blir det byxor, tröja, shorts, lakan. För olika
sorters mat blir det bara ris, makaroner, pasta, makaroner,
kyckling. Perserverar även här.
Tareq, pojke 6;9 år arabiska
Inremitterad från fsk-klass av specialpedagog. På fsk sedan 1
åå. Noggrant bedömd på svenska. Relativt god grammatisk
förmåga, missar ibland småord. Språkförståelse relativt god,
även om lägre än enspråkiga barns. Berättar enkelt med få
beskrivande ord en sekvens. Betydligt bättre på att återberätta
en uppläst saga.
Skolans bekymmer är att pat trots sin relativt hyfsade språkliga
förmåga fortfarande ligger efter enspråkiga barns nivå. ”Vill
gärna vara med i lek och samspel men har svårt att hinna
tolka båda verbal och icke-verbal kommunikation.” Hänger
inte med och blir lämnad av gruppen barn som leker.
Uppvisar på LM ett starkt arabiskt språk och får således inte
diagnosen språkstörning.