Transcript Social kommunikation…. - OrdAF
Social kommunikation…. SPSM 6 februari 2014
Social kommunikation - en pedagogisk utmaning
Konsult logopedi Förlag Logoped mottag ning Under visning
Svensk Förening för Foniatri och Logopedi (SFFL) IALP International Association of Logopedics and Phoniatrics Sv. Dyslexi föreningen Attentions kunskapsråd
En lite känd funktionsnedsättning Språkutvecklingen påverkas vid…..
• hörselnedsättning • utvecklingsstörning • Downs syndrom • autism • ADHD …och mycket annat Men ”bara” språket????
Professor Sue Roulstone, (Turin, augusti 2013): ”Askungen bland diagnoser” –okänd hos allmänheten §och missgynnad ekonomiskt i forskningssammanhang
Två perspektiv möts Språkstörning Autismspektrumstörning
Språkliga svårigheter Pragmatiska svårigheter DSM-5, ny diagnos
American Psychiatric Publishing
Personer som har svårigheter att använda verbal och icke-verbal kommunikation för sociala ändamål… medför problem att • kommunicera effektivt • delta socialt • upprätthålla sociala relationer • upprätthålla studier eller arbete
© Astrid Frylmark www.frylmark.net
www.spraklek.se 1
Social kommunikation…. SPSM
Diagnosens karaktäristika Svårigheterna får inte bero på låg teoretisk begåvning Språkutvecklingen problematisk Sättet att svara ställer till problem Symtom finns redan från tidig barndom, problemen ökar med kraven Likheter och skillnader Autism - beskriver inte kommunikativa svårigheter - Inkluderar beteendemönster, stereotypa intressen
6 februari 2014
www.autismforum.se
Tre symtom måste vara uppfyllda: 1. Brister i socioemotionell ömsesidighet 2. Brister i icke-verbal kommunikation som ett led i den sociala interaktionen 3. Oförmåga att etablera och behålla personliga relationer som är adekvata för utvecklingsnivån, utöver relationer med föräldrar eller andra vårdare
www.autismforum.se
”Nedsatt förmåga att interagera socialt”
slås samman med
”Nedsatt förmåga att kommunicera” Social kommunikation Pragmatiska svårigheter Sociala svårigheter Missar i förståelse Missar i förmedling av egna budskap Isolering Utanförskap
OM SPRÅKSTÖRNING OCH DELAKTIGHET
© Astrid Frylmark www.frylmark.net
www.spraklek.se 2
Social kommunikation…. SPSM 6 februari 2014
Ur en dyslexidefinition från IDA • Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter. Det är en specifik, språkligt baserad, medfödd störning, som kännetecknas av svårigheter att avkoda enskilda ord, vilket i sin tur vanligen beror på nedsatt fonologisk förmåga. Svårigheterna med ordavkodning är oftast oväntade med hänsyn till ålder, övriga kognitiva förmågor och studiebegåvning; de är inte resultatet av en generell utvecklingsstörning eller sensorisk störning .
Dyslexi visar sig genom språkliga problem av olika svårighetsgrad.
Ofta ses, förutom lässvårigheter, ett tydligt problem med stavning och skrivning.
International Dyslexia Association, IDA. Översättning: Bodil Andersson
ICD 10, 2011
Specifika störningar av tal- och språkutvecklingen
Perturbationes specificae progressionis linguae et sermonis Störningar av den normala språkutvecklingen som uppträder i de tidigaste utvecklingsstadierna. Tillstånden kan inte direkt tillskrivas neurologisk sjukdom, abnormitet i talapparaten, sensoriska störningar, psykisk utvecklingsstörning eller miljöfaktorer.
Dessa tal- och språkstörningar är ofta följda av andra störningar såsom inlärningssvårigheter, kontaktsvårigheter, känslomässiga svårigheter och beteendestörningar.
Under denna kategori finns nationella fördjupningskoder Språkets processer • Språkets processer biologiska, kognitiva, sociala, miljömässiga (D Bishop) • Språket processas långsammare på central nivå än hos kontrollgrupp (JN Montgomery) • En psykolingvistisk modell (J Stackhouse) Språkstörning inklusive sociala kommunikationssvårigheter … är vanligt … måste inte innefatta hörselnedsättning eller låg begåvning … kan vara ärftligt … kan påverkas positivt av omgivningens insatser … växelverkan med kognitiv utveckling … med eller utan parallella neuropsykiatriska svårigheter Vi, då?
Vad är det för problem med att vi är bra på att kommunicera med personer som har nedsatt språkförmåga?
Det går bra hos oss…. Inte representativt för barnets vanliga miljö Vi underskattar barnets verkliga svårigheter 18 Den nödvändiga språkförståelsen
Social, kognitiv, pragmatisk och språklig förståelse – dvs.
• • • • • Inte bara språk, utan också situation!
Förstå bakåt Förstå framåt ”wear future glasses” Förstå avsikt/intention Förstå när det blir fel
Det är ofta svårt att upptäcka språkförståelseproblem i klassrummet
© Astrid Frylmark www.frylmark.net
www.spraklek.se 3
Social kommunikation…. SPSM 6 februari 2014
Undergrupper (longitudinella studier) F O N O L O G I SYNTAX , MORFOLOGI S E M A N T I K P R A G M A T I K
Planering av uttal
(fonologisk programmering)
Motoriska uttalsproblem
(verbal dyspraxi)
Grammatik och ljudsystem
(fonologisk-syntaktisk språkstörning)
Ord, begrepp och grammatik
(lexikal-syntaktisk språkstörning)
Samtalsregler, ord och begrepp
(semantisk-pragmatisk språkstörning)
Conti-Ramsden m.fl.
Modellen bygger på uppföljningsstudier
Conti-Ramsden, Botting, Simkin, & Knox (2001)
Från 5 till 11 år 88,5 % av de femåringar som hade resultat under 16:e percentilen när det gällde språkförståelse och/eller språklig produktion hade fortfarande så låga resultat som elvaåringar Uppföljningsstudiernas resultat Inget att förvånas över!
Dags att vända upp och ner på innehållet i IDAs dyslexidefinition.
Språkstörning hos små barn uppträder senare som olika typer av språkliga svårigheter kombinerat med varierande läs- och skrivsvårigheter (t.ex. dyslexi och/eller pragmatiska svårigheter).
Följder i skolan för läsning och skrivning
Att planera uttal
(fonologisk programmering )
Motoriska uttalsproblem
(verbal dyspraxi )
Grammatik och ljudsystem
(fonologisk-syntaktisk språkstörning)
Ord, begrepp och grammatik
(lexikal-syntaktisk språkstörning)
Samtalsregler, ord och begrepp
(semantisk-pragmatisk språkstörning) Diskutera följderna av varje punkt med din granne!
För eleven är det inte lektionerna… …som vållar mest bekymmer… Längre fram: Att våga stå för den man är (exempel)
© Astrid Frylmark www.frylmark.net
Brittisk tonårspojke: Att ha språkstörning är som att köra runt på en trehjuling när alla andra har rallybil
Ur Roulstone & McLeod 2011 s 36
www.spraklek.se 4
Social kommunikation…. SPSM 6 februari 2014
Brist på delaktighet 20,1 % av barnen med språk-, tal- och kommunikationsstörning blev retade vid 7-9 års ålder (andra barn 13,9%) Lägre självförtroende Trivs sämre i skolan Färre sociala kontakter
Harrison & McCormack 2011
Senare i livet • Påverkar studier hela vägen • Påverkar yrkesval • Svårt att etablera egna vänskapsrelationer • Svårt att ta och ha kontakt med myndigheter • Balans i vardagen men stresstålighet
Carlsson, Törnqvist & Thulin 2007
Barn som inte talar • möter attityden av att de inte kan uttrycka en åsikt • är vana vid att man underskattar deras förmåga till kommunikation • ses som inkompetenta och i behov av beskydd • förnekas möjligheten att delta i vardagliga beslut • blir vana vid att omgivningen inte använder deras alternativa kommunikationsmetoder • möter vuxna som är byråkratiska, vuxencentrerade och otillgängliga • möter tidsbrist, resurs- och träningsbrist • möter förutfattade meningar istället för att man frågar dem vad de vill
Dr Agneta Franklin, London
Forskning om delaktighet ”Att lyssna till barn och ungdomar med språkstörning har lärt oss tre viktiga fakta: • språkstörning är genomgripande och varaktig • • språkstörning är isolerande språkstörning är individuell”
Bonnie Brinton & Martin Fujiki
Pragmatiska svårigheter 1
• Ofta god syntax och fonologi • Ofta positiv till att kommunicera • Över- eller underinformerar • Initiativ i över- eller underkant • Svårt att tänka bortom här och nu • Svårt att anpassa sig i samtal • Svårt i ostrukturerade situationer (ex fri lek) • Svårt hålla röd tråd i samtal och skrift
© Astrid Frylmark www.frylmark.net
Pragmatiska svårigheter 2
• Svårt att förstå liknelser, ironier, metaforer, vitsar • Svårt att (åter)berätta • • Bristande omvärldskundskap Svårigheter med tidsaspekter • Svårt att veta vad andra kan eller inte kan • Undvikandestrategier: ögonkontakt, tystnad, ”jag vet inte” • Svårt med ”theory of mind”-uppgifter
www.spraklek.se 5
Social kommunikation…. SPSM
Exempel på ord och begrepp förekommande i samband med pragmatik
För mycket eller för lite information • Rånet begicks av ett par enäggstvillingar, båda i 20-årsåldern • Det har varit ett fantastiskt år för vårt företag de senaste tolv månaderna.
• Så du har fått barnbarn. Har du några barn också?
6 februari 2014
Presupposition – förgivettagande • Mer eller mindre sant Vår kung heter Oscar II.
Eiffeltornet ligger i Paris En bil är ett motorfordon Ta en kaka!
NE.SE
presuppositio´n
(av medeltidslat.
praesuppo´no
'lägga till grund (för)', av
pre
och lat.
suppo´no
'lägga under'), "förgivettagande", (outtalad) förutsättning som är knuten till ett språkligt yttrande. Ett språkligt yttrande kan förutsätta olika saker på olika sätt. Uttryck som syftar på något i världen sägs ofta förutsätta eller
presupponera
presupposition (t.ex. Bertrand Russells klassiska exempel att det som åsyftas existerar. Enligt ett vanligt synsätt har en sats med en sådan icke uppfylld existentiell
Den nuvarande kungen av Frankrike är skallig
) inget sanningsvärde (den är varken sann eller falsk). Denna analys är emellertid omstridd; Russell själv menade att satsen är falsk.
Implikatur – talarnas samarbete - Kaffe?
-Det skulle bara hålla mig vaken hela natten!
NE.SE
implikatu´r
(till lat.
i´mplico
eg. 'infläta', 'hopslingra'), term införd av filosofen H. Paul Grice för att beteckna sådan språklig information som inte ingår i yttrandenas egentliga betydelse utan är ett resultat av slutsatser som kan dras på grundval av kunskap om talsituationen och vissa allmänna principer för språklig kommunikation. Om man på frågan "Hur många barn har Pelle?" svarar "Minst två", är det en implikatur att den som svarar inte känner till om Pelle har fler, eftersom svaret annars skulle strida mot normala krav på informativitet (även om det i princip kan sägas vara sant).
Talhandling -Du kan väl skicka mjölken.
-Varför skickar du inte mjölken?
-Har du mjölken där?
-Jag skulle önska att det fanns mjölk.
-Någon har tagit den sista mjölken!
-Hit med mjölken!
NE.SE
talhandling,
talakt
, engelska
speech act
intresserar sig för vad en talare
gör
, term inom talhandlingsteorin, som framför allt har utvecklats av filosoferna J.L. Austin och J.R. Searle. Man studerar där språkliga yttranden ur ett handlingsperspektiv: man när han/hon säger någonting. (En lämpligare term vore egentligen
språkhandling
eller
kommunikativ handling
just den typen sägs vara "lyckad" (
felicitous
, för att inte begränsa perspektivet till talad kommunikation.) Det centrala är härvid vad som brukar kallas talhandlingens
illokuta dimension
, dvs. om den är t.ex. ett påstående, en fråga, en befallning eller ett löfte. En talhandling som uppfyller de villkor man kan ställa på handlingar av ) och ha en bestämd "illokut kraft". För en befallning är det t.ex. väsentligt att talaren har auktoritet över den som skall utföra handlingen.
Perfomativa verb – ”är” handlingar
Jag medger, lovar, varnar, ber om ursäkt, tackar, befaller NE.SE
perfo´rmativ
(eng.
performative
, av
perform
'utföra', 'framföra'), term införd av J.L. Austin för yttranden av typen
Jag anmäler mig (härmed) som sökande till tjänsten
, där talaren genom att
yttra
meningen också utför den
handling
som beskrivs i densamma. Adverbet "härmed" kan sägas vara en explicit signal för en performativ. Normalt uttrycks en performativ som en sats med ett första personens subjekt och verbet i presens. Begreppet har spelat en viktig roll inom språkfilosofisk och lingvistisk diskussion. Termen
performativt verb
brukas om verb som används eller kan användas i performativa yttranden.
© Astrid Frylmark www.frylmark.net
www.spraklek.se 6
Social kommunikation…. SPSM
Konstativa verb – påståenden • Jag kommer att vara där • Jag var dum • Den här kannan är full av vatten… (håller över någon) • Jag är ledsen • Jag är verkligen tacksam • Du måste sätta dig Artighet – gradera: Titta här!
Duka av din tallrik.
Skicka saltet.
Ta en kaka till.
Skulle du vilja gå hem nu?
6 februari 2014
Artighet - variera • • Duka!
Kan du duka bordet?
• Skulle du kunna duka nu?
• Skulle jag kunna våga be dig om att duka?
• Du skulle inte tycka att det var besvärligt om jag bad dig hjälpa till att duka, eller hur?
INDIREKT TALAKT När man inte direkt menar det som uttrycks i ord •
Artighetsfraser
. ”Vet du möjligen åt vilket håll Rådmansgatan ligger?” • ”Vill du vara snäll och skicka saltet?”
Ironier
. ”Vad du är ren och fin då!” (när någon just har krupit omkring i trädgårdslandet) •
Skämt
. ”Det var två bagare och en smet” FLER VARIANTER
Metaforer
(bildspråk) ”Jobb? Det gäller att få in en fot.
”Du får hoppa över tre sidor i boken” ”Små grytor har också öron.”
Liknelser
”äta som en gris, hungrig som en varg”
Ordspråk
”Bättre en fågel i handen än tio i skogen”
© Astrid Frylmark www.frylmark.net
UNDERFÖRSTÅTT • Pippi Långstrump i skolan • Ni är på en föreläsning. Det är jag också. Vi har olika roller ändå.
www.spraklek.se 7
Social kommunikation…. SPSM
Rimlighet - dubbeltydighet Metaforer och idiom Exempel?
6 februari 2014
KOHESION – strukturellt samband
Karin
går till stationen.
Hon
köper en biljett.
Kalle
kör fort genom kurvan.
Han
får en sladd som han lyckas häva.
KOHERENS Koherens – innehållsligt samband.
Flyttfåglarna
har kommit. Igår såg jag den första
bofinken
.
Någon har stjälpt gräddkannan. Katten smet just ut genom dörren.
Kartläggning/bedömning
BEDÖMNING - PRINCIPER Man kan till exempel observera: 1) Kommunikativ intention och hur det fungerar i praktiken.
2) Förekomst av presuppositioner (Eiffeltornet ligger i Paris) 3) Social organisation i språkligt samspel; initiativ, turtagning, balans etc.
ALLTID: Ta hänsyn till situationen!
Pragmatik – material för bedömning • Elers m.fl. Observationer av…
Prosodi Icke-verbal kommunikation Samtalsförmåga
• Schema i boken Social kommunikation… • CCC: Children’s Communication Checklist (Dorothy Bishop) • Checklistor, t.ex. i CELF – Clinical Evaluation of Language Fundamentals (Elisabeth Wiig m. fl.)
© Astrid Frylmark www.frylmark.net
www.spraklek.se 8
Social kommunikation…. SPSM
Pragmatik - teori
6 februari 2014
Pragmatik - åtgärder • Boken Social Communication Disorders • Diskutera amerikansk fallstudie • Eget fall
Rekommendationer för de yngre
• • • • • • • • • • Konkret tilltal Visuella ledtrådar Planering för att förutse vad som händer, vilket reducerar ångest. T.ex. tydliga signaler när något ovanligt ska hända.
Strukturerad förskole- och hemmiljö Små arbetsgrupper med goda modeller Tolka intentionen snarare än orden Bombardera inte med frågor eller allmängiltiga uppmaningar. Säg hellre: ”lägg leksakerna i lådan” istället för ”städa ditt rum” Var med som aktivt stöd när barnet spelar spel och i rollekar.
Ge påminnelser i positiv ton. Komplettera med visuella ledtrådar.
Ständigt beröm och uppmuntran!
Rekommendationer för skolbarn
• Strukturerad skol- och hemmiljö.
• Skrivet schema, tydlig kommunikation mellan hem och skola.
• • Förklara sarkasmer, metaforer, ordvitsar när du använder dem.
Be barnet upprepa vad han är ombedd att göra • Utnyttja ev. specialintressen för det arbete som måste göras (t ex lästräning).
• Lär ut skolgårdsbeteende (avstånd, ta sig in i samtal etc.) Tillåt barnet att observera andra barn först och prova sedan.
”L4L” – language for learning
Förståelse
: Berättelser är komplicerade i meningsbyggnad och i händelseförlopp. Längre, svårare ord. Inferenser är nödvändiga.
Paul, R. (2006)
© Astrid Frylmark www.frylmark.net
www.spraklek.se 9
Social kommunikation…. SPSM 6 februari 2014 ”L4L” – language for learning, forts.
•
Uttrycksförmåga:
kunna bygga upp en berättelse, föra ”sociala samtal” med olika personer, använda språkkunnandet vid inlärning av andra språk, analysera, planera, organisera skolarbetet, avslöja, argumentera för och emot
Språket som verktyg i hela skolarbetet
L4L - intervention • Integrera specifik träning med det som pågår i klassrummet, t.ex. arbete med meningsbyggnad i NO och SO. Språk = innehåll!
• Integrera muntligt och skriftligt, ge möjligheter att uttrycka sig på flera sätt och så som det fungerar bäst. Stärk ordförrådet, den fonologiska medvetenheten där eleven befinner sig (återkommer med exempel) • Öka elevens metalingvistiska kompetens – samtala om språk, gör eleven medveten om sina egna processer – individanpassa t.ex. metodiken i
www.ettlasandeklassrum.se
spågumman – reportern – konstnären – detektiven - cowboyen
Mina intresseområden just nu
CELF-4 Ordförråd Narrativ utveckling
Mina intresseområden just nu
Clinical Evaluation of Language Fundamentals E Wiig m.fl. (Pearson Assessment)
Vi kan äntligen kvantifiera som komplettering till kvalitativa test
benämningsförmåga språkförståelse förståelse för språkets grammatiska och syntaktiska struktur smidig språklig produktion exekutiva funktioner verbalt kortidsminne arbetsminne 58
Tolkningsnivåer CELF-4
Identifiera språksvårigheter
- Grundläggande språkliga färdigheter
Belysa svårigheter och styrkor
- Index för Receptivt språk - Index för Expressivt språk - Index för Språkligt innehåll - Index för Språkligt minne
Bakomliggande faktorer
- Index för arbetsminne - Påskyndad benämning - Ordmobilisering
Språket i vardaglig kontext
- Pragmatisk profil - Observationsschema 59 Presentation Title runs here l 00/00/00
Mina intresseområden just nu Mina intresseområden just nu
Narrativ förmåga Hur man kan berätta när man är 6 år förutsäger läsförståelsen när man går i högstadiet
Lena Asker Árnason, Lund
• Uppmuntra språklig lekfullhet och kreativitet!
• Muntligt och skriftligt!
• För svenska som andra språk, all svenska, svenska för elever med språkliga svårigheter
© Astrid Frylmark www.frylmark.net
www.spraklek.se 10
Social kommunikation…. SPSM 6 februari 2014
Ordförrådsprojekt
Två skolor i Sundsvall och Härnösand Årskurs 4-6 Rapport, idéer
Mina intresseområden just nu Mina intresseområden just nu
Ordförrådsprojekt Vi behöver bli tydligare och bättre på att förklara och att hjälpa barn och elever att etablera nya ord och begrepp De är sedan länge vana att inte förstå Gäller elever med språkstörning, annan språklig bakgrund, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
KNYTA IHOP SÄCKEN
Vi behöver hela språket – hela tiden Elever med språkliga svårigheter i skolan • • • • Skolan hittar numera dyslexi Ökad kunskap och medvetenhet hos elev, lärare och föräldrar Detsamma gäller inte andra språkliga svårigheter Dessa behöver, liksom dyslexi, noggrann observation, kartläggning och ofta även testning.
• Åtgärder i form av alternativa verktyg (svårare), alternativa arbetssätt, alternativa redovisningsmetoder • Vi som är experter behöver utveckla vårt sätt att se även den grundläggande kommunikativa förmågan och verka för ökad delaktighet Välkommen till… www.frylmark.net
– för logopeder och pedagoger www.spraklek.se
– för alla Facebook: Språklek (3500 följare) www.ordaf.net
– webbutik
Kurser i juni i Stockholm:
Språklig bedömning i förskoleklassen
1 dag
Hela språket, hela tiden
2 dagar tillsammans med Johanna Kristensson