Transcript Ladda ner bilderna från seminarie 28

www.sprakenshus.se
Språklig kod
• Uttrycksdel
• Innehållsdel
• ordförråd
• grammatik
• språkljud
• begreppsbildning
• Pragmatik
• språkliga regler
• sociala regler
Språklig socialisering
Språklig påverkan i olika kulturer för att barn ska
lära sig tala är beror på:
• Hur den sociala organisation är relaterad till
interaktion
• Värdet av tal i en kultur
• Statusförhållande i interaktionen
• Uppfattningar om kommunikativa avsikter
• Uppfattningar om hur barn lär sig språk
Ackulturationens betydelse
• Definieras som de förändringar i det
ursprungliga kulturmönstret som beror på den
kontinuerliga kontakten med en annan kultur
Språklig socialisering –
barn ”uppfostras” språkligt
• Den vuxne tar barnets perspektiv i samtal med
barnet
• Babytalk
– Överdriven prosodi
– Språket bryts ner i smådelar
– Anpassat uttal och grammatik
• Vuxna verbaliserar vad barn gör
• Samtal i form av frågor och svar, även
sagoläsning
Språklig socialisering –
barn ”växer upp” språkligt
• Barnet förväntas anpassa sig till den aktuella
kommunikativa situationen
• Barngruppen viktig
• Observation och lyssnande
• Språket lärs ut som en helhet
• Upprepningar när barnet inte förstår
• Vuxna verbaliserar inte vad barnen gör
• Frågor är äkta frågor
Socialiseringsmönster turkiska och
somaliska barn (Obondo, Nauclér)
• ”Skriftspråkande” – inte samma träning hemifrån
• Sagoberättandet innebär en sammanhängande
berättelse i dessa kulturer
• Barnen blir duktiga på berättargrammatik – skiljer
ut huvudhandlingen, håller en röd tråd
• Inte vana att svara på frågor om berättelsen
• Svensk personal frågar tvåspråkiga barn mindre
• Viktigt att tala kring texten så att den anknyter till
egna erfarenheter
Kulturella fallgropar (van Kleeck 1994)
• Genom att fokusera på föräldrarna förutsätter vi att det alltid är de
som tar mest hand om barnet
• Genom att fokusera på santal mellan föräldrar och barn förutsätter vi
att det vanligaste interaktionsmönstret i familjen är samtal mellan
två personer
• Genom att försöka få barnet att prata mer förutsätter vi att
föräldrarna uppskattar att barn talar mycket och att barn får initiera
samtal med vuxna
• Genom att försöka förmå föräldern att kommunicera på barnets nivå
förutsätter vi att familjen anser att vuxna skall anpassa sitt tal till
små barn
Exempel på kodväxling
• Si tu eres puertoriquento your father is a
puerto rican you should at least de vez en
cuando you know hablar español
• Om du är puertorican, din far är puerto
rican, så bör du i alla fall då och då vet du
tala spanska
Faktorer av betydelse för en flerspråkig
utveckling
• Sociala faktorer
– brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare
• Språkliga faktorer
– komplex språklig miljö
• Pedagogiska faktorer
– verksamhet/undervisning bedrivs utifrån normer
för enspråkiga barn
Uttalsutveckling hos flerspråkiga barn
• Följer den enspråkiga utvecklingen i de olika
språken
• Språkljud kommer inte samtidigt i båda
språken
• Förenklingsprocesserna är inte desamma
– beroende av frekvens
Fonologisk medvetenhet
Innebär förståelse för hur det fonologiska systemet
(uttal) är uppbyggt. Testas med:
•
•
•
•
•
rim
fonemidentifiering
stavelsemanipulation
non-ord
språkligt minne
Processbarhetsteorin (Pienemann & Håkansson 1999)
Nivå
Exempel
Nivå 5
Flickan gungar inte –
här är flickan som inte gungar
Sen sprang hunden
Hon sover inte
Dricker – har drickit
Stor hund – stora hundar
Sen han springer
Läser – läste
Pojke – pojkor
Hej då! Va e de?
Nivå 4
Nivå 3
Nivå 2
Nivå 1
• Exempel arabisktalande pojke 6 år, 1:7 år på fsk
–
–
–
–
–
–
–
–
hund – två hundar
penna – sex penna
kattet e stora – kattet e stor
äter makaroner – har ätit de hela tallriken
sover – sovde
sen hon skulle äta upp han igen
den flicka gungar inte – flickan som inte gungar
sen skulle han döda den
• Exempel arabisktalande flicka 6 år, 3:10 år på fsk
–
–
–
–
–
–
–
–
–
hund – tre hund
han äter mat – har har ätit
lång penna – de långa pennor
den flicka gungar inte – flicka som inte gungar
sen e han rädd
två katten e stora – katten e stor
hon sover inte – flicka som sover inte
sen hunden säger voff
läser en bok – läs en bok
Transfer mellan svenska och arabiska
Fonologi:
• lei’mu:n (citron)  mel’meu:
• ’namle (myra)  `namle (acc II)
• svamp  zvamp
Grammatik:
• sijaraat (bilar)  sijaolona (arabisk plural
ändrad till svensk plural och bestämdhet)
• kjolha  hennes kjol (sv kju:l + arab
poss pron -ha)
De första orden
• Ord som pekar ut
– gäller ett bestämt föremål, huvudsakligen
substantiv
• Ord för samspel
– används i speciella samspelssituationer, titta,
tack, mer, du göra, varsågod, gå din väg
• Känslouttryck
– Används i samspel, arg, fy
Nettelbladt & Salameh 2007
Utveckling från 18 mån
• Kraftig ökning av ordförrådet,
ordförrådsexplosionen
• Barnet börjar identifiera ordklass, vilket
underlättar den grammatiska utvecklingen
och vice versa
• Över- och underkategoriseringar
– pappa gäller alla män
– hund är bara familjens hund
• Språklig kreativitet
Nettelbladt & Salameh 2007
•
•
•
•
•
•
•
•
Soffgunga
Väskfastsätt
Dålböcker
Giftklänning
Fortpratare
Snabla upp
Bomulla
Temperatura
Nettelbladt & Salameh 2007
Hur arbeta med ord?
• Kulturella hänsyn
– olika språklig socialisation
• Ord i sitt sammanhang
– och i olika sammanhang
• Ord grupperade i kategorier
• Ljudmässigt olika ord lättare
• Undvik bildspråk
Tidiga begreppsområden hos barn
Clark 1979
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Mat, ätande och drickande
Kroppsdelar
Kläder, av- och påklädning
Djur
Fordon
Leksaker
Hushållsföremål
Dagliga rutiner
Människor
Lexikal utveckling hos flerspråkiga barn
• Fokus inte bara på antalet ord
– också på barnets kunskaper kring ordet
• Arbete med ordförrådet enbart på andraspråket
– kan motverka sitt syfte
Ordförrådets organisation
• Lagrat i speciella nätverk
– ljudlika associationer, klang
• hund rund (rim)
• katt  matta (allitteration)
– syntagmatiska associationer
• hund  skäller (syntaktisk sekvens)
• hund  farlig (syntaktisk sekvens)
– paradigmatiska associationer
•
•
•
•
hund  katt
hund  djur
hund  tax
hund  koppel, svans
Semantiska associationer
Nettelbladt, Håkansson, Salameh 2007
• Kategori
• Vilken passar den ihop med?
• Funktion
• Vad används den till?
• Kontext
• Var kan man hitta den?
• Beskrivning
• Kan du beskriva den?
• Likhet
• Vad liknar den?
Sen språklig utveckling
• Språkstörning innebär att barnet inte har den för
åldern förväntade språkutvecklingen
• Exponeringen avgörande faktor
• Båda språken måste bedömas för att skilja bristande
exponering från en språkstörning
• En språkstörning slår alltid på båda språken
• Flerspråkighet orsakar ALDRIG en språkstörning
Varför inte ”double delay”?
• Metaperspektiv
• Flerspråkigheten förstärker exekutiva funktioner
– uppmärksamhet
• bl a på språkliga skillnader
– impulskontroll
• förbättrar processförmågan
– kontrollfunktioner
• håller tillbaka det ena språket när det andra talas
– flexibilitet
• samma begrepp kan ha olika fonologisk form
• Klarar att utveckla två språk men är sårbara för bristande
exponering på båda språken
Förhållningssätt till läsning och skrivning
Heath 1986, Luke & Kale 1997, Naucler 2004, Obondo 2005
• Lärs in tidigt innan skolstart
• Olika föreställningar om hur skrift skall
användas
• Vanligare i kulturer där barn uppfostras språkligt
–
–
–
–
–
–
böcker är viktiga
läsning knuten till en viss situation
läsning är en individuell aktivitet
kräver särskilda ritualer som tystnad
sagoläsning innebär ett annat sätt att tala
viktigt för barnet att fokusera på innehållet
Förhållningssätt forts
• Vanligare i kulturer där barnen växer upp språkligt
– alfabetstavlor och böcker inte självklara i hemmet
– läsning är en social aktivitet – tystnad ej nödvändig
– barn lär sig läsa det som behövs – skyltar, reklam i
mataffärer etc
– muntligt berättande, sånger, reciterad poesi kan värderas
högre än böcker
– böcker kan ses som bärare av t ex religiösa
föreställningar som inte får diskuteras - barn uppmuntras
inte av vuxna att hitta på egna berättelser
Modersmålsundervisningens betydelse
• Ungefär hälften av de elever som är
berättigade deltar
• Uppvisar genomgående bättre behärskning av
andraspråket och bättre skolresultat än elever
som inte har modersmålsundervisning (Hill 1996,
Skolverket 2008)