Transcript OM SPRÅKSTÖRNING
Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning
Språkliga svårigheter under skolåldrarna
OM SPRÅKSTÖRNING
13 januari 2014
Ur en dyslexidefinition från IDA • Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter. Det är en specifik, språkligt baserad, medfödd störning, som kännetecknas av svårigheter att avkoda enskilda ord, vilket i sin tur vanligen beror på nedsatt fonologisk förmåga. Svårigheterna med ordavkodning är oftast oväntade med hänsyn till ålder, övriga kognitiva förmågor och studiebegåvning; de är inte resultatet av en generell utvecklingsstörning eller sensorisk störning .
Dyslexi visar sig genom språkliga problem av olika svårighetsgrad.
lässvårigheter, ett tydligt problem med stavning och skrivning.
Ofta ses, förutom
International Dyslexia Association, IDA. Översättning: Bodil Andersson
En lite känd funktionsnedsättning Språkutvecklingen påverkas vid…..
• hörselnedsättning • utvecklingsstörning • Downs syndrom • autism • ADHD …och mycket annat Men ”bara” språket????
Professor Sue Roulstone, (Turin, augusti 2013): ”Askungen bland diagnoser” –okänd och missgynnad ekonomiskt i forsknings sammanhang Språkstörning … är vanligt … måste inte innefatta hörselnedsättning eller låg begåvning … kan vara ärftlig … kan påverkas positivt av omgivningens insatser … växelverkan med kognitiv utveckling … med eller utan parallella neuropsykiatriska svårigheter ICD 10, 2011
Specifika störningar av tal- och språkutvecklingen
Perturbationes specificae progressionis linguae et sermonis Störningar av den normala språkutvecklingen som uppträder i de tidigaste utvecklingsstadierna. Tillstånden kan inte direkt tillskrivas neurologisk sjukdom, abnormitet i talapparaten, sensoriska störningar, psykisk utvecklingsstörning eller miljöfaktorer.
Dessa tal- och språkstörningar är ofta följda av andra störningar såsom inlärningssvårigheter, kontaktsvårigheter, känslomässiga svårigheter och beteendestörningar.
Under denna kategori finns nationella fördjupningskoder
© Astrid Frylmark 1
Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014
7 Språk och tal – och möjliga problem
SPRÅK
består av gemensamma regler som innehåller följande: • • • •
Ords betydelse
(stjärna är person eller himlakropp)
Hur ord böjs och bildas Hur ord kombineras
(vän, vänlig, ovän) (Kalle gick in i butiken, inte Kalle butiken gick in)
Vilka uttryck som passar
i olika situationer (Kan du vara vänlig att flytta på dig – Ur vägen – Stick) • •
TAL
är sättet att kommunicera. Tal består av följande: •
Artikulation
– hur fonem bildas
Röst
– hur stämbanden används
Talflyt
– talets rytm (tvekpauser, upphakningar eller stamning påverkar talflyt) (efter ASHA) Presentation Title runs here l 00/00/00 Den nödvändiga språkförståelsen
Social, kognitiv, pragmatisk och språklig förståelse – dvs.
• • • • • Inte bara språk, utan också situation!
Förstå bakåt Förstå framåt ”wear future glasses” Förstå avsikt/intention Förstå när det blir fel 8
Det är ofta svårt att upptäcka språkförståelseproblem i klassrummet
Presentation Title runs here l 00/00/00 Språkets processer • Språkets processer biologiska, kognitiva, sociala, miljömässiga (D Bishop) • Språket processas långsammare på central nivå än hos kontrollgrupp (JN Montgomery) • En psykolingvistisk modell (J Stackhouse) Övriga faktorer att beakta • • • • • Språklig medvetenhet Arbetsminne Kognitiv förmåga Hur barnet/eleven fungerar i olika miljöer och sammanhang Parallella svårigheter (komorbiditet): språkstörning och dyslexi språkstörning och ADHD språkstörning och hörselnedsättning -men hur betraktar vi barn (Ulla Ek) 10 Undergrupper av språkstörning F O N O L O G I SYNTAX , MORFOLOGI S E M A N T I K P R A G M A T I K
Planering av uttal
(fonologisk programmering)
Motoriska uttalsproblem
(verbal dyspraxi)
Grammatik och ljudsystem
(fonologisk-syntaktisk språkstörning)
Ord, begrepp och grammatik
(lexikal-syntaktisk språkstörning)
Samtalsregler, ord och begrepp
(semantisk-pragmatisk språkstörning)
Conti-Ramsden m.fl.
Eller – en enklare uppdelning En del barn och elever har
talsvårigheter
(fonologi + artikulation) Andra har
språksvårigheter
(pragmatik, semantik, syntax och morfologi) Några har
både tal- och språksvårigheter
Jämför Scarborough!
© Astrid Frylmark 2
Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning
DELAKTIGHET
För eleven är det inte lektionerna… …som vållar mest bekymmer… Längre fram: Att våga stå för den man är (exempel)
13 januari 2014
Brittisk tonårspojke: Att ha språkstörning är som att köra runt på en trehjuling när alla andra har rallybil
Ur Roulstone & McLeod 2011 s 36
Elev 20,1 % av barnen med språk-, tal- och kommunikationsstörning blev retade vid 7-9 års ålder (andra barn 13,9%) Lägre självförtroende Trivs sämre i skolan Färre sociala kontakter
Harrison & McCormack 2011
Vuxen • Påverkar studier hela vägen • Påverkar yrkesval • • Svårt att etablera egna vänskapsrelationer Svårt att ta och ha kontakt med myndigheter • Balans i vardagen men stresstålighet
Carlsson, Törnqvist & Thulin 2007
Barn som inte talar • möter attityden av att de inte kan uttrycka en åsikt • är vana vid att man underskattar deras förmåga till kommunikation • ses som inkompetenta och i behov av beskydd • förnekas möjligheten att delta i vardagliga beslut • blir vana vid att omgivningen inte använder deras alternativa kommunikationsmetoder • möter vuxna som är byråkratiska, vuxencentrerade och otillgängliga • möter tidsbrist, resurs- och träningsbrist • möter förutfattade meningar istället för att man frågar dem vad de vill
Dr Agneta Franklin, London
© Astrid Frylmark 3
Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014
Forskning om delaktighet ”Att lyssna till barn och ungdomar med språkstörning har lärt oss tre viktiga fakta: • • språkstörning är genomgripande och varaktig språkstörning är isolerande • språkstörning är individuell”
Bonnie Brinton & Martin Fujiki
UPPFÖLJNINGSSTUDIER
Ett flertal uppföljningsstudier visar att svårigheter hos barn i förskoleåldern finns kvar även när de är skolelever och vuxna. Dels finns språkliga svårigheter kvar, dels är en sen/avvikande språk- och talutveckling ofta ett tidigt tecken även vid andra funktionsnedsättningar.
Uppföljningsstudiernas resultat Inget att förvånas över!
Dags att vända upp och ner på innehållet i definitionen.
Språkstörning hos små barn uppträder senare som olika typer av språkliga svårigheter kombinerat med varierande läs- och skrivsvårigheter (t.ex. dyslexi men även annat).
The simple view of reading – och språket
Tunmer & Gough 1986, 1990 Läsning = avkodning (lästeknik) x förståelse x motivation Läsproblem Snowling 2008
Ljudsystem
+ +
SPRÅK (ordförråd, meningsbyggnad, språkligt/socialt samspel)
+ + -
En fundering Forskning om
språkstörning
utgår från ett barnperspektiv med utveckling i fokus Forskning om
dyslexi
utgår från ett vuxenperspektiv med blicken i backspegeln
© Astrid Frylmark 4
Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014
Följder i skolan för läsning och skrivning
Att planera uttal
(fonologisk programmering )
Motoriska uttalsproblem
(verbal dyspraxi )
Grammatik och ljudsystem
(fonologisk-syntaktisk språkstörning)
Ord, begrepp och grammatik
(lexikal-syntaktisk språkstörning)
Samtalsregler, ord och begrepp
(semantisk-pragmatisk språkstörning) Diskutera följderna av varje punkt med din granne!
”L4L” – language for learning
Förståelse
: Berättelser är komplicerade i meningsbyggnad och i händelseförlopp. Längre, svårare ord. Inferenser är nödvändiga.
Paul, R. (2006)
”L4L” – language for learning, forts.
•
Uttrycksförmåga:
kunna bygga upp en berättelse, föra ”sociala samtal” med olika personer, använda språkkunnandet vid inlärning av andra språk, analysera, planera, organisera skolarbetet, avslöja, argumentera för och emot
Språket som verktyg i hela skolarbetet
L4L - intervention • Integrera specifik träning med det som pågår i klassrummet, t.ex. arbete med meningsbyggnad i NO och SO. Språk = innehåll!
• Integrera muntligt och skriftligt, ge möjligheter att uttrycka sig på flera sätt och så som det fungerar bäst. Stärk ordförrådet, den fonologiska medvetenheten där eleven befinner sig (återkommer med exempel) • Öka elevens metalingvistiska kompetens – samtala om språk, gör eleven medveten om sina egna processer – individanpassa t.ex. metodiken i
www.ettlasandeklassrum.se
spågumman – reportern – konstnären – detektiven - cowboyen
Mina intresseområden just nu
CELF-4 – nytt standardiserat språktest från Pearson Social kommunikation – användbar pragmatikbok jag översatt från engelska Ordförråd – projekt med två mellanstadieskolor Narrativ utveckling – VIKTIGT att uppmuntra barns och elevers berättande
Mina intresseområden just nu
Ordförrådsprojekt Vi behöver bli tydligare och bättre på att förklara och att hjälpa barn och elever att etablera nya ord och begrepp De är sedan länge vana att inte förstå Gäller elever med språkstörning, annan språklig bakgrund, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
© Astrid Frylmark 5
Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning
KNYTA IHOP SÄCKEN
Vi behöver hela språket – hela tiden
13 januari 2014
Elever med språkliga svårigheter i skolan • Skolan hittar numera dyslexi • Ökad kunskap och medvetenhet hos elev, lärare och föräldrar • Detsamma gäller inte andra språkliga svårigheter • Dessa behöver, liksom dyslexi, noggrann observation, kartläggning och ofta även testning.
• Åtgärder i form av alternativa verktyg (svårare), alternativa arbetssätt, alternativa redovisningsmetoder • Generella råd på webben, som föreläsningar i eftermiddag
Vi bör vid utredning av läs- och skrivsvårigheter:
Kerstin Nauclér & Eva Magnusson
, Lund • • • Bedöma den språkliga förmågan i tal och skrift, inklusive den narrativa förmågan Bedöma den språkliga medvetenheten, framför allt den fonologiska Analysera läsfel och stavfel Välkommen till… www.frylmark.net
– för logopeder och pedagoger www.spraklek.se
– för alla Följ Språklek på: Facebook.se/spraklek www.ordaf.net
– webbutik