Transcript Medtronic Academia

nr 3 2010
ET T NORDISKT NYHETSMAGASIN FR ÅN MEDTRONIC AB I SVERIGE
Nya devic
er
med
patientfstora
ördelar
– en m
i Medtron ilstolpe
ics historia
SID 4
Medtronic Academia
höjer nivån
Bättre teamarbete och stärkt
kompetens för hela personalen | SID 10
Snabbare hjälp vid urin- och analinkontinens | SID 16
Ökad precision med höghastighetsborrar | SID 20
Tumör upptäckt från TV-soffan – magnetisk navigering blev del av lösningen | SID 22
| 1
E LEDARE
REIDAR GÅRDEBÄCK
Lösningar som är bra för oss alla på lång sikt
Semestern är över för denna gång och vi är alla tillbaka på jobbet. Med sena sommarkvällar i färskt minne
kan det vara lite trögt att komma igång igen. Det gäller att hitta små knep för att navigera rätt så att man
får en positiv nystart. Då känns det oftast rätt bra att vara nyttig och kreativ igen.
Vad gäller kreativiteten och utvecklingen inom teknik så har den verkligen inte tagit någon semester,
inte i vårt tidevarv i alla fall. Känslan är att den utvecklingen bara går fortare och fortare och att det blir allt
viktigare att hänga med. Ett bevis för det är att 2/3 av vår omsättning idag kommer från produkter som
lanserats de senaste 2 åren. I år bekräftas den känslan dessutom starkare än någonsin då vi inom divisonen
för kardio­logiska devicer har tagit flera enormt stora kliv vad gäller ny funktionalitet för ICD:er och pacemakers för både bradykardi- och sviktpatienter. Dessa produkter har utvecklats med fokus att lösa specifika
önskemål och krav från sjukvård och patienter. Till exempel är de MRI-säkra pacemakrarna ett resultat av
en önskan att skapa de allra bästa förutsättningarna för diagnosticering av patienter med en device. Ett
annat exempel är ”Smart Chock”-teknologin i vår ICD Protecta, som tagits fram för att minska det totala
antalet chocker. Resultatet från den studie som gjordes i samband med utvecklingen av produkten är
revolutionerande då man lyckades långt över förväntningarna och nu kan undvika inadekvata chocker på
9 av 10 patienter.
Gemensamt för alla dessa kardiologiska devicer, förutom att de innehåller ny teknik för förbättrad
behandling, är att de ger möjlighet till en mer kostnadseffektiv sjukvård i form av färre antal återbesök,
uppföljning på distans samt valmöjligheter vid framtida diagnosticeringar.
Ni som läser min ledare har säkert hört mig prata kostnadseffektivitet ett antal gånger nu. Men det är
verkligen ett av de viktigaste gemensamma målen vi har med sjukvården. Att skapa lösningar som är bra
för oss alla i samhället på lång sikt. Det är därför vi pratar vidare om det om och om igen.
Det är inte alltid säkert dock att lösningarna endast finns inom det egna specialistområdet. I det här
numret av Medley finns fantastiska exempel på samarbete och kopplingar mellan olika områden. En ny
studie för att utforska om hjärtsviktspatienter kan bli hjälpta av ryggmärgsstimulering bygger till exempel
på ett samarbete mellan kardiologer och neurokirurger. En annan artikel tar upp en behandlingsteknik
som i norden tidigare använts endast av neurokirurger och som nu prövas även inom spinekirurgi.
Ha en trevlig lässtund!
Medley är Medtronics kundmagasin och vänder sig till läkare, övrig sjukvårdspersonal, journalister samt
­opinionsbildare inom sjukvården. Nu finns möjligheten att prenumerera på Medley via e-post. Anmäl dig
på ­[email protected] för att få tidningen i pdf-format fyra gånger per år, för att anmäla adressändring
eller säga upp din prenumeration. Skriv namn, e-postadress och märk brevet ”Medley-­prenumeration”.
Medtronic AB innehar utgivningsbevis för Medley som ges ut fyra gånger per år.
Ansvarig ­utgivare: Reidar Gårdebäck Redaktionschef: Elenore Schmidt
Foto: Medtronic och Christian Evers Text och form: Care of Haus
Adress: Medtronic AB, Box 1034, 164 21 Kista Tel: 08-568 585 00 Fax: 08-568 585 01
E-post: [email protected] Hemsida: www.medtronic.se
©2010 Medtronic AB. Medtronic® är ett av Medtronic Inc registrerat varumärke. Andra varumärken, produktnamn och terapinamn som nämns i Medley
är Medtronics eller respektive ägares egendom.
2 |
sida 4 – 7
sida 3
sida 20 – 21
Teamet som utförde den allra första implantationen av
­ryggmärgsstimulering mot hjärtsvikt för studien Defeat-HF på
Karolinska Universitetssjukhuset. Från vänster Thomas Axelsson,
Medtronic, David Ersgård, forskningssköterska kardiologen,
Bengt Linderoth, neurokirurg, Pascalle Reiters, Medtronic,
Göran Lind, n
­ eurokirurg, Melissa Bade, Medtronic.
Medtronic först i världen
Ny metod provas mot hjärtsvikt
För första gången görs en internationell studie för att utforska om
hjärtsviktspatienter kan bli hjälpta av ryggmärgsstimulering. Om
antagandet stämmer får behandlingen stor betydelse för många
drabbade. Den allra första patienten i världen opererades på
Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm i början av juli i år.
I Sverige finns ungefär 200 000 personer som lider
av hjärtsvikt. Mellan 25 och 30 procent av dessa
har så svår hjärtsvikt att de kan komma i fråga för
behandling med ryggmärgsstimulering. Metoden
har sedan mitten av 1980-talet framgångsrikt
använts på patienter med kärlkramp. Det är alltså
en beprövad terapi som nu ska utvärderas för en
ny indikation och med ett nytt målsegment för
­stimuleringen av ryggmärgen.
– Jag tror att det här kan bli en stor förbättring
inom hjärtsjukvården, säger neurokirurgen professor
Bengt Linderoth, som tillsammans med doktor
Göran Lind utförde den första operationen.
– Precis som för kärlkramp finns det en grupp
patienter med hjärtsvikt som inte blir hjälpta med
konventionella metoder.
men även bättre än vissa läkemedel och ryggmärgs­
stimulering i kombination.
– Hjärtsvikten hos djur har skapats på några
dagar eller veckor och man kan se resultaten inom
några veckor. På människor har hjärtsvikten
utvecklats under många år och det tar säkert
också längre tid att påvisa påtagliga förbättringar,
påpekar Bengt.
Unikt samarbete
– Det här är ett unikt samarbete mellan kardiologer
och neurokirurger, berättar professor Cecilia Linde,
som är kardiolog och koordinator för projektet på
Karolinska Universitets­sjukhuset.
– Förhoppningen är att vi tillsammans kan iden­ti­
fiera nya metoder för att kunna erbjuda fler patienter
behandling och framför allt kunna bromsa försämringen hos patienter med svår hjärt­svikt, fortsätter hon.
Goda erfarenheter
Studien baseras således dels på de goda effekterna
av att behandla kärlkramp med ryggmärgsstimulering, dels framgångsrika djurförsök. Vid dessa
försök har man konstaterat att enbart ryggmärgsstimulering gav bättre resultat än enbart läkemedel
Defeat-HF, en Medtronic-studie
Den randomiserade studien k­ ommer att
inkludera 70 patienter från 15 olika ­kliniker
runt om i världen. På Karolinska kommer
ungefär 10 patienter att ingå. Patienterna
får en Medtronic PrimeAdvanced® r­ ygg­märgsstimulator, skräddasrsydd ­stimulering
12 timmar per dygn. De kommer att
­följas upp noggrant under12 månader,
bland annat följs ­hjärtats storlek, muskel­
väggens tjocklek, syreupp­tagnings­förmåga,
­blod­värden och symtom.
E
Jag tror att det här kan bli en stor
förbättring inom hjärtsjukvården.
Cecilia Linde är kardiolog och koordinator för studien Defeat-HF på Karolinska
Universitetssjukhuset. Bengt Linderoth är neurokirurg och utförde den första
operationen inom studien.
| 3
Medtronic presenterar
nyutvecklade och
revolutionerande
devicer
Minskat antal
inadekvata
chocker
i 9 fall av 10
Korrekt synkron­
isering utan
­stimulering av
frenicus-nerven
MRI-undersökning
utan restriktioner
Leverans av terapi
även om tröskelvärdet ändras
Minskad onödig
högerkammar­
stimulering
med 99 %
Uppföljning på
distans
I år sätts milstolparna tätt hos oss på Medtronic. Vi l­anserar nu tre helt
nya devicer, en ICD och två pacemakers, som innebär stora tekniska kliv
framåt och som alla ger stora patientfördelar.
– De första i Vision 3D-familjen, ICD:erna Maximo II,
Consulta CRT-D och Secura, lanserade vi redan för
ett år sedan, säger Eva Clausson, nordisk utbildningsansvarig inom CRDM på Medtronic. Nu utökar
vi familjen ytterligare med några i mina ögon
revolutionerade produkter; Syncra och EnSura.
­
Dess­utom har vi just lanserat vår nya ICD-familj,
Protecta, som är framtagen för att radikalt minska
4 |
antalet inadekvata chocker. Tack vare sex nya algoritmer som verifierats i stor virtuell studie undviker
9 av 10 patienter helt inadekvata chocker. Själv ser
jag lanseringen av Protecta som en av de riktigt
stora milstolparna i Medtronics historia.
– Med Vision 3D-familjen får våra ICD:er och pacemakers en gemensam teknisk plattform. Det gör att
vi förenar det bästa från båda produktvärldarna –
Innovationer för livet
automatiken från pacemakersidan och digitaliseringen från ICD-sidan. Förutom rena produktfördelar
och mer funktionalitet ger det här oss ännu mer
”power” både utvecklings- och produktionsmässigt.
– Tidigare hade vi ett utvecklingsteam för vardera
plattformen – nu får ett vi riktigt stort team som dels
kan gå djupare med den teknik vi redan har och som
dels kan tänja gränserna snabbare mot nästa generations devicer. Jag är också övertygad om att den
gemensamma plattformen innebär produktionsmässiga kostnadseffektiviseringar som gör att fler
människor kan dra nytta av våra produkter.
Läs om hur Medtronic kontinerligt arbetar för forskning och utveckling av
nya medicintekniska metoder som hjälper människor runt om I världen.
www.medtronic.com/innovation/
Medtronic presenterar
Protecta minskar radikalt
inadekvata chocker
Innan utvecklingen av den nya ICD:n Protecta startade ­frågade Medtronic en rad f­ramstående
­kardio­loger världen över om deras ö
­ nskemål – vad är viktigast att fokusera på i arbetet med att
­utveckla en ny ICD? Svaret blev samfälligt – minska antalet inade­kvata ­chocker utan att äventyra
patientens säkerhet och utan att minska devicens sensitivitet.
– För att ha ett mätbart mål frågade utvecklingsteamet även läkarna vad de ansåg skulle vara en
kliniskt signifikant minskning av antalet inadekvata
chocker, säger Eva Clausson. Man kom fram till att
det vore fantastiskt om Medtronic lyckades minska
antalet så att nio av tio patienter inte får en enda
inadekvat chock under ICD:ns livslängd. Och faktum är att Medtronic nu har lyckats!
Stor virtuell studie baserad på SCD-HeFT
Inadekvata chocker har visat sig vara traumatiska
för många patienter och lett till psykisk belastning
efteråt, vilket reducerat patientens upplevda livskvalitet. Utvecklingsteamet har därför arbetat
efter devisen ”Chock only to save life” och som
resultat tog man fram en serie algoritmer som nu
är grunden till Medtronics nya koncept ”Smart
Shock Technology”.
– Algoritmerna är testade i en virtuell studie där
man tog det stora antalet inspelade arytmisekvenser
från studien SCD-HeFT och körde dessa i Protecta,
säger Eva. Man kunde i den virtuella studien se att
algoritmerna verkligen gav det önskade resultatet
– 9 av 10 patienter får inga inadekvata chocker
och de som verkligen behöver en chock får det.
Och det är verkligen ett revolutionerande resultat
– för mig är det helt klart
den största nyheten
i branschen under mina
16 år på Medtronic.
Smart Shock Technology i PROTECTA
E Här beskrivs kort de nya algoritmerna som gett det ­enastående
resultatet – 9 av 10 patienter får med bibehållen säkerhet inga
­inadekvata ­chocker under ICD:ns livslängd. Ett resultat
som Medtronic är helt ensam om på marknaden.
SHO
OVERSENSING
& NOISE
SVT (supraventrikulär takykardi)
SVT
VT/VF
62%
18%
OVERSENSING
& NOISE
NSVT
3%
VT/VF
7%
38%
SVT
2%
KS
C
OVERSENSING AND NOISE
algoritmer en helt unik kombination för att minska
­risken för chock vid olika typer av störningar.
LIA (Lead Integrity Alert) + RV Noise Discriminator:
Genom att kombinera LIA med en helt ny algoritm
för att upptäcka ickefysiologiska signaler på
sensing-elektroden, kan felaktiga chocker u
­ ndvikas
som avges till exempel när en elektrod håller
på att gå sönder. Tillsammans bildar dessa två
T Wave Oversensing Discrimination: En helt revolutionerande algoritm som nästan helt eliminerar
problemet med dubbelavkänning vid patologiska
t-vågor. Algoritmen kan med hjälp av bland annat
morfologisk jämförelse skilja T- och R-vågen och på
så sätt undvika en felaktig chock.
HO
Fördelningen av
totalt antal chocker
i studien SCH-HeFT
GS
SVT-diskriminering i VF-zon: Genom att nominellt
tillåta SVT-diskriminatorerna att arbeta i VF-zon
ges bättre möjlighet att skilja snabbt överledda
SVT från VT.
13%
L IF E SAVI
N
PR Logic (Pattern Recognition)+ Wavelet: för första
gången kombineras dessa två diskriminatorer för
att ytterligare minska risken för feltolkning av en
SVT. PR Logic är en mycket välstuderad och tillförlitlig diskriminator. Genom att i tvåkammarsystemen kombinera PR Logic med Wavelet (som
bedömer QRS-komplexets morfologi) kan risken
för feltolkning och felaktig terapi minskas ytterligare.
CKS AVOIDE D
NSVT
3%
Resultat med Protectas SmartShock
Technology och ATP During Charging TM
vid nominella inställningar
NSVT (NON-SUSTAINED VT)
Confirmation+ : Innan terapi avges krävs att ICD:n
konfirmerat att arytmin fortfarande pågår. Med
Confirmation+ görs en mer avancerad kontroll
av rytmen än tidigare, vilket minskar risken för
feltolkning.
Ordförklaring
Takykardi: snabb hjärtrytm/hjärtrusning varav den vanligaste formen är förmaksflimmer
ICD: implanterbar device som avger en elchock eller stimulering vid hjärtrusning för att bryta denna rytmrubbning
ATP: Anti Tachy Pace, en terapiform som med symtomfria pacepulser kan bryta vissa kammararytmier
| 5
Generellt ser vi idag att
mer än hälften av alla
devicepatienter behöver
MRI-undersökas.
Eva Clausson är utbildningsansvarig inom Cardiac
Rhythm Disease Management (CRDM) i Norden.
Medtronic presenterar
Skanning utan restriktioner med
MRI-säkra pacemakern EnSura
Studier visar att 50-75 procent av alla patienter med kardiologiska
devicer som ICD och pacemaker behöver MRI-undersökas minst en
gång, ofta flera, under devicens livslängd. Medtronic lanserar därför
EnSura, en andra generationens MRI-säker pacemaker, som är den
enda devicen på marknaden som helt saknar skanningsrestriktioner.
– Generellt ser vi idag att behovet av MRI fördubblas
efter 65-årsåldern och att mer än hälften av alla
devicepatienter behöver MRI-undersökas av olika
anledningar efter implantationen, säger Eva
Clausson, nordisk utbildningsansvarig inom CRDM
på Medtronic. Medtronic har satsat stora resurser
på att utveckla EnSura för att pacemakerpatienter
ska få tillgång till MRI-behandling utan restrik­tioner.
Tidigare har man tvingats undanhålla device­
patienter MRI-undersökning eller kompromissa
med patientens säkerhet.
BÅDE ICD- OCH PACEMAKERFUNKTIONER
Tack vare att EnSura är byggd på Medtronics nya
plattform Vision 3D är EnSura den första pace­
makern som erbjuder alla de bästa funktionerna
från både Medtronics ICD- och pacemakerteknologi. EnSura har även betydligt större möjligheter
Juha Rummukainen, kardiolog på
c­ entralsjukhuset i Mikkeli var först
i Skandinavien med att lägga in
Medtronics MRI-säkra pacemaker Advisa.
– I detta fall beslöt vi att lägga den
MRI-säkra devicen eftersom det är
högst troligt att patienten behöver MRIundersökas framöver på grund av sin
ryggradsreumatism. Jag har tidigare ofta
våndats över på vilket annat sätt en pacemakerpatient kunde bli undersökt då en
MRI-undersökning är nödvändig.
Läs mer om implantationen i nästa nummer av Medley.
att lagra EGM-signaler än sina föregångare – upp
till 12,5 minuter, något som senare underlättar
bedömningen av vilken typ av arytmi patienten
har haft och vilka åtgärder som behöver göras.
EnSura har också en ”storasyster”, Advisa, som
även är utrustad med bland annat OptiVol som
övervakar vätskeansamling i lungorna.
Minskar onödig högerkammarstimulering
– EnSura innehållar Medtronics MVP®, Managed
Ventricular Pacing, som minskar onödig högerkammarstimulering med 99 %, säger Eva. Detta är unikt
då vi vet att för mycket pacing kan leda till svikt och
förmaksflimmer. Med EnSura kan patienten också
distansuppföljas via CareLink.
Peter Magnusson, kardiolog på Gävle Sjukhus, lade nyligen
in en av Medtronics MRI-säkra elektroder på en man i trettioårsåldern. Patienten fick ett enkammarsystem som inte
är ­MRI-säkert.
– Vi valde den MRI-säkra elektroden för att patienten har
lång förväntad överlevnadstid. Anledningen till att vi lade
en device som inte är MR-säker är att det ännu inte finns
­sådana enkammarsystem. Min personliga uppfattning är att
man ska överväga MR-säkra elektroder på patienter som är
under ­sextio år eftersom elektroderna växer fast och ofta får
sitta livet ut. Dessutom är prisskillnaden marginell. Devicerna
­däremot byts när batteritiden är slut.
– Jag upplevde elektroden som smidig att manipulera
och lätt att jobba med. Mätvärdena på P-vågen var också
osedvanligt bra – 10,1 mV.
Mer info om Ensura, Advisa, SureScan Technology och Optivol på www.medtronic.se/SE/physician/kardiologi/arytmier.html
6 |
Medtronic presenterar
Nya CRT-pacemakern Syncra med nya
efterlängtade funktioner
Medtronics nya CRT-pacemaker, Syncra, innehåller en rad nya och
värdefulla funktioner som gör att man kan försäkra sig om att
patienten får korrekt resynkroniseringsterapi utan att frenicus-­nerven
stimuleras, att terapin levereras även om tröskelvärdet ä­ ndras och
att mycket av uppföljningsarbetet kan utföras på distans.
Förutom själva CRT-behandlingen som syftar till
att normalisera hjärtats sammandragningsmönster
på utvalda patienter med hjärtsvikt och ventrikulär
dyssynkroni registrerar Medtronics CRT-pace­
makers även viktig information om hjärtats tillstånd, till exempel hjärtrytmens regelbundenhet.
– Den CRT-pacemaker vi har haft tidigare,
InSync III, har hållit väldigt länge på marknaden,
säger Eva Clausson, nordisk utbildningsansvarig
inom CRDM på Medtronic. Vår nya CRT-pacemaker,
Syncra, innebär ett jättekliv i teknologi jämfört
med sin föregångare och med konkurrenternas
utbud.
Trådlöst EKG sparar tid
Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som kräver stora
sjukvårdsinsatser. Medtronic har därför utvecklat
funktionalitet som gör att ännu mer uppföljning
kan ske på distans via distansuppföljningssystemet
CareLink.
– Syncra innehåller en nyutvecklad EGKfunktion som kallas ”Leadless ECG”, som via tre
elektroder på pacemakers utsida ger ett subkutant
avläst EKG. Man behöver alltså inte koppla upp
externa EKG-elektroder, vilket sparar tid på mottagningen. Genom att kombinera CareLink med
Leadless ECG får man komplett information om
patientens hjärtrytm och pacemakerns funktion.
Ökad säkerhet för patienten
Med funktionen Capture Management (CM) mäter
Syncra varje dygn tröskelvärdet, d.v.s. den lägsta
pulsstyrka som utlöser ett hjärtslag, och justerar
därefter automatiskt sin stimuleringspuls.
– CM ökar säkerheten för patienten genom att
alltid stimulera med hjärtat med en förprogrammerad säkerhetsmarginal. Därigenom drar dosan
även mindre ström, varvid batteriets livslängd ökar.
– Den nya, digitala teknologin som används
i Syncra gör det möjlighet att spara betydligt
mer information än i tidigare modeller. Bland
annat kan Syncra spara 16 minuter av intrakar­
diellt EKG, ­vilket utökar diagnosticeringsmöjlig­
heterna betydligt.
Första devicen lagd
Först ut i Skandinavien att lägga in Medtronics nya
CRT-pacemaker, Syncra, blev Fikru Maru, kardiolog
på S:t Görans sjukhus.
– Det gick väldigt snabbt att lägga in pace­
makern och elektroderna, säger Fikru Maru. Hela
operationen gick på 40 minuter. Själva storleken
på Syncra skiljer sig inte ifrån den gamla CRTpacemakern. Det gör däremot funktionen – nu har
vi fått flera efterlängtade funktioner och finesser.
Resynkronisering som ger mindre symtom
– Eftersom stimuleringskabeln till vänster kammare
ofta måste placeras nära frenicusnerven får vi
ibland problem med att även denna stimuleras.
Med de nya stimuleringsvektorerna bör detta problem minska betydligt, vilket är viktigt för patienterna som upplever obehag av diafragmaryckning­
arna som annars kan uppstå.
– Resynkroniseringen gör att patienten får mindre
symptom av hjärtsvikten, vilket ger en rad fördelar –
till exempel mår patienten bättre, hjärtats storlek
minskar, hjärtats pumpförmåga ökar, konditionen
ökar och livslängden ökar. Detta leder självklart till
att patienten inte behöver uppsöka sjukvården lika
ofta. Patienter i arbetsför ålder kan ofta gå tillbaka till
arbetslivet, vilket är en vinst både för patient och
samhälle.
Resynkroniseringen gör att
patienten får mindre symptom av hjärtsvikten /.../
Detta leder självklart till att
patienten inte behöver uppsöka sjukvården lika ofta.
Fikru Maru, kardiolog på S:t Görans sjukhus.
Mer info om CareLink på www.medtronic.se/SE/physician/carelink_index.html
| 7
Beating-heart-bypass-kirurgi
fördelaktigt vid kranskärlsoperationer
Beating-heart-bypass-kirurg (Off-pumpskirurgi) är ett sätt att genom-­
föra bypass-kirurgi utan att använda sig av den konventionella
metoden där man låter en hjärtlungmaskin (On-pumpskirurgi)
ta hand om patientens blodcirkulation.
På Uleåborgs Universitetssjukhus i Finland har
hjärtkirurgen Martti Lepojärvi praktiserat beatingheart-bypass-kirurgi sedan 1996 vid kranskärls­
operationer. Metoden kallas också OPCAB (Off
Pump Coronary Artery Bypass Surgery) eller Offpumpkirurgi.
– I mars 1996 startade jag med att använda
OPCAB vid bypass-operationer, säger Martti. Jag
hade noga följt det som pub­l­icerats om metoden, och
även gjort en hel del
forskning kring ”myocardial protection”.
Redan efter några
fall med bypassoperationer utan
hjärtlungmaskin
levde vi en
upp­
stor klinisk skillnad
hos våra patienter.
Detta gällde främst
att de blödde betydligt mindre och att de var klarare
i huvudet efteråt – ungefär som efter en herniaeller gallblåseoperation.
OPCAB används vid mer än hälften av
allla kranskärlsoperationer
På Uleåborgs Universitetssjukhus har man under
de senaste tre åren använt OPCAB vid cirka 60 procent av alla kranskärlsoperationer. Sjukhuset har
ingen fastställd policy kring vilken metod som ska
användas, utan valet beror på vad den enskilde
kirurgen föredrar.
– Det viktigaste är att vi gör ett bra arbete,
säger Martti. Jag anser att man ska använda den
metod som man känner sig trygg med. Det finns
vissa tillfällen då jag väljer att använda hjärtlungmaskin istället för OPCAB. Om patienten till exempel
är väldigt instabil kopplar jag in en hjärtlungmaskin, och det gör jag normalt även med patienter
som har snabba förmaksflimmer och andra hjärtrytmstörningar, eller om det är väldigt många
­grenar som ska by-passas. Flera av mina kollegor
här på sjukhuset använder dock i princip ute­
slutande OPCAB.
– I ett antal mindre studier har det framkommit att vissa högriskpatienter, till
exempel patienter med dålig vänsterkammarfunktion, med fördel kan
opereras med OPCAB. Vi har själva
sett att ju större EuroSCORE-värdet (European
System for Cardiac Operative Risk Evaluation) är,
desto mer fördelar ger OPCAB. För lågriskpatienter, som yngre personer med i övrigt god hälsa,
har man i studierna inte kunnat se några skillnader,
till exempel vad det gäller neuro­logiska komplikationer, andning och dödlighet.
Större studie nödvändigt
– Studierna har inte kunnat visa någon skillnad
i stroke-frekvensen efter On- respektive Off-pumps­
kirurgi – annat än för högriskpatienter. Dessa studier
har antagligen påverkat att man på en del sjukhus
har gett upp tankarna på att använda OPCAB,
eftersom studierna säger att metoden inte innebär några fördelar jämfört med den konventionella
metoden. Jag tror emellertid att studierna inkluderar upplärningstiden, vilket gör att OPCAB inte
får det erkännande som jag anser att den förtjänar.
Om inte OPCAB utförs rutinmässigt blir resultaten
troligtvis missvisande.
– En större studie är nödvändigt för att visa att
OPCAB reducerar komplikationer som stroke.
OPCAB bör då ha använts rutinmässigt. Själv är jag
övertygad om OPCAB:s överlägsenhet. Det går att
få fler fördelar av OPCAB om man också under­
söker konditionen på ascending aorta genom en
ECO-undersökning. På så sätt kan man undvika att
klämma aortan och istället använda andra proximala ställen för by-pass.
– Förra året startade vi en utredning för att se hur
de olika metoderna ligger till kostnadsmässigt.
Utredningen är inte klar ännu, men grovt uppskattat
är kostnaden för en Off-pumpsoperation drygt 1 000
Euro lägre.
Själv är jag övertygad om
OPCAB:s överlägsenhet.
Martti Lepojärvi, hjärtkirurg på Uleåborgs
Universitetssjukhus, anser att OPCAB inte
fått det erkännande som metoden förtjänar
även för lågriskpatienter.
8 |
E P LOCK :
E
Nytt tillbehör till våra
insulinpumpar
Medtronic kan nu erbjuda den tunnaste
(29G) stålkanyl någonsin, Sure-T med
nya infusionsets-längder. Som ett til�lägg till detta har vi även lanserat vår
tunnaste (29G) stålkanyl någonsin,
Sure-T®, också detta infusion­set med
nya infusion­sets-­längder. Med Sure-T®,
kommer patienterna känna mindre
obehag vid in­stick­ningen och bärandet
av sin stålkanyl.
E
E
E
Ny barnoxygenator
M-Link förmedlar data från hela världen
Höghastighetsborr med finger-kontroll
Affinity Pixie Oxygenation System vänder sig till
ett brett spektra av patienter och kan användas till
cirka 75% av de barn som ska genomgå kardiopulmonär bypass. Systemet har en maximal flödesvolym på 2.0 L/min och en låg primevolym på
bara 48 ml. Det innehåller även Affinity Orbit™
Holder System, som erbjuder en flexibel uppkoppling som hjälper till att reducera slangsetslängden.
En annan ny del i systemet är en hydrofilisk bioyta
utan heparin (BalanceTM Biosurface) som mini­
merar interaktionen mellan patientens blod och
främmande icke-täckta kontaktytor inuti systemet.
Detta hjälper till att bevara blodplättsfunktionen
och på så vis patientens blodstillning.
Nu finns även Medtronic:s CareLink-monitorer
med mobil GSM-uppkoppling. Lösningen är en
enskild komponent som går under namnet M-Link.
Fördelen med M-Link är att patienten kan sända data
från sin implanterade enhet ifrån hela världen och
att enheten köps in som enskild produkt av kliniken för en engångssumma, oavsett hur många år
kliniken använder den. En M-Link-enhet kan alltså
flyttas mellan olika monitorer, utan ytterligare
kostnad, om dessa byts ut.
Nu lanserar Medtronic; Midas Rex® Legend® EHS
Stylus Touch™, en elektrisk höghastighetsborr för
spinala, kraniella och ortopediska operationer.
Borren är baserad på den väletablerade Legend
EHS Stylus® - motorn och är den första elektriska
borren från Medtronic med integrerad finger­
kontroll. Med hög effekt och en kompakt storlek, ger Legend EHS Stylus Touch utmärkt balans och
manövrering för procedurer i trånga anatomiska
utrymmen. Borren kan hanteras genom fingerkontroll, fotpedal-kontroll eller med en kombination av bägge alternativen.
| 9
Teamarbete
kräver övning
Förmågan att sätta patienten i fokus, kommunicera effektivt och
gemensamt sträva mot samma resultat kan låta som s­ jälvklarheter,
men är något som ständigt måste diskuteras och övas för att
­fungera riktigt bra.
Hela PCI-teamet på Södersjukhuset i Stockholm
har genomfört en skräddarsydd utbildning under
en och en halv dag hos Medtronic Academia
i Tolochenaz i Schweiz. Den innehöll dels föreläsningar och diskussioner om vikten av att varje del
i teamet fungerar optimalt, dels praktiska övningar
i labbmiljö där deltagarna fick tillfälle att prova på
varandras arbetsuppgifter.
– Det gav bra insikter om att allas arbetsuppgifter är lika värdefulla och att ingen kan klara sig
på egen hand. En av följderna har blivit att fler kan
ställa upp och stötta med insatser när det krisar,
de måste bara veta vad de ska göra och vad som
kan släppas för stunden.
– Och så hade vi väldigt roligt och det smittar
av sig på vardagen här hemma. Att bli sedd, respekterad och lyssnad till gör att det är lättare för var
och en att ta ansvar och att bidra till att förbättra
verksamheten.
Risto Jussila, chef på PCI-enheten, och Lennart
Sjöberg, vårdenhetschef, är båda mer än nöjda
med den utbildning som de planerade och genomförde i samarbete med Medtronic under en hektisk
månad i våras.
Mål: självstärkande grupp
Risto och Lennart hade under en längre tid diskuterat vikten av att ständigt utveckla teamet. De är
helt överens om att de redan hade både mycket
skickliga yrkesmän och att teamet arbetade bra
tillsammans.
– Men det räcker inte, för att vara bäst måste
man dagligen arbeta med att se och förstå varandra, att sätta patientsäkerheten i centrum och att
utvecklas. Det låter som självklarheter när man
säger det, men är så otroligt viktigt för att varje
patient ska få den bästa vården. Målet för oss var
att forma en självstärkande grupp för att få bästa
effekt av de resurser vi har, helt enkelt lyfta avdelningen från den höga till den bästa nivån.
10 |
Eftersom PCI-enheten är en liten, tajt verksamhet
som aldrig kan stänga var det svårt att hitta formen för utbildningen.
– Vi diskuterade olika varianter och lyckades
hitta två tillfällen, då halva personalstyrkan per
gång kunde delta i kursen på ledig tid medan de
övriga höll verksamheten igång på hemmaplan.
Risto och Lennart besökte Tolochenaz för att
bekanta sig med faciliteterna och planera innehållet tillsammans med Medtronics utbildare på plats
och med representanter från Sverige.
varandras arbetsuppgifter och visar hur viktiga
alla är för varandra. På vår utbildning deltog tekniker, sekreterare, undersköterskor, sjuksköterskor
och läkare.
– Sträva efter en jämn fördelning mellan yrkesgrupper. Om man som vi åker i två grupper är det
bra om exempelvis antalet läkare blir någorlunda
jämnt fördelat mellan tillfällena.
– Samma kursledning i de två grupperna är att
rekommendera för att inlägg och diskussioner ska
bli så lika som möjligt vid de två tillfällena. Vi insåg
att vi inte kunde klara det, men valde att köra kursen ändå.
– Ha en bra balans mellan teori och praktik.
– Se till att vara på en neutral plats utanför
arbetsplatsen så att inte utbildningen avbryts av
akutfall.
– Det är bra att ha ett praktiskt mål med utbildningen, något som ska genomföras. I vårt fall var det att införa
”time-out”-begreppet, att i start­
ögonblicket när undersökningen
börjar använda sig av checklistor.
Det gick över förväntan bra,
direkt efter hemkomsten var alla
väldigt motiverade och hade
tagit till sig vikten av att arbeta
på det sättet. Vi började direkt
med att anpassa det till vår verksamhet och införa
arbetssättet.
Alla på enheten ska vara med!
Vi bytte arbetsuppgifter med
varandra i de praktiska
momenten under kursen.
– Båda parter var nyfikna på konceptet och var
angelägna att utveckla sin del av det. Medtronic
stöttade på ett mycket bra sätt, både under planeringen och under kursdagarna.
Trots kort om tid för utvecklingen av utbildningen blev det mesta helt rätt.
– Resultatet är faktiskt över förväntan. Men
givetvis skulle vi kunna hålla en ännu bättre utbildning nu när vi har kört den en gång, säger
Lennart.
Goda råd
Risto och Lennart delar gärna med sig av sina erfarenheter till andra som funderar på att arrangera
något liknande:
– Alla på enheten ska vara med! Vi bytte arbetsuppgifter med varandra i de praktiska momenten
under kursen. Frågor från alla olika områden tas
upp på ett naturligt sätt. Det ger en förståelse för
Fortsättning följer
Risto och Lennart ser den genomförda utbildningen
som startskottet för ett djupare sätt att arbeta med
utvecklingen av gruppen, en process som ständigt
måste pågå.
– Under hösten räknar vi med att ha en gemensam heldag för de båda grupperna. Då ska vi summera vad vi kom fram till under de två dagarna
i våras och vad vi gjort sedan dess, samt besluta
vilka frågor vi ska arbeta vidare med härnäst.
– Det blir säkert en dag under våren också,
även om vi ännu inte har beslutat hur ofta och
i vilken form de kommande utvecklingstillfällena
ska vara.
Att medlemmarna i teamet
fick prova på varandras
arbetsuppgifter gav en
större förståelse för att alla
är viktiga samt ökade möjligheter att stötta varandra.
Lennart Sjöberg och Risto Jussila
planerade och genomförde
utbildningen för sitt team
tillsammans med Medtronic.
Medtronic Academia
E Medtronic Academias ordinarie verksamhet är kurser för alla personalgrupper som arbetar
med hjärt-kärlsjukdomar. Teori och praktik varvas för att kunskaperna direkt ska kunna användas
i den praktiska verksamheten. Kurserna är utarbetade av läkare och sjuksköterskor och uppdateras
­ständigt enligt senaste riktlinjer och forskning.
Vid högkvarteret i Tolochenaz, Schweiz, finns övningsfaciliteter av yppersta klass för interaktiv
­simulering. I vissa kurser ingår även verkliga ingrepp under ledning av ledande specialister.
Mer information på www.medtronic-academia.com
| 11
I Karlstad erbjuds alla barn
och unga med diabetes
­insulinpumpsbehandling
På Barnkliniken i Karlstad
­arbetar överläkaren Eva
Albinsson tillsammans med
sjuksköterskorna Eva Quist
och Gun-Britt Tingdahl.
Barnkliniken i Karlstad är en av de mottagningar i Sverige som har längst erfarenhet av insulinpumps­
behandling för barn och ungdomar med diabetes. Kliniken har valt en generös inställning till användning
av pumpar – alla barn som vill prova får göra det – o
­ ch av deras 220 inskrivna barn med typ 1 diabetes
är det drygt hälften av dem mellan 2–18 år som använder Medtronics Paradigm-pumpar.
För barn med diabetes innebär insulinpumpen
Paradigm VEO i kombination med Medtronics sensor en ökad livskvalitet och större frihet eftersom
diabetes är en sjukdom som påverkar hela familjen.
Fördelarna är inte bara färre stick utan också en
större exakthet i doseringen än vad insulinpennan
kan ge. Funktionen för CGM-mätning med sensorn
gör att man kan ställa in larm vid för höga och
för låga värde. Det ger en extra trygghet för för­
äldrarna som inte behöver mäta blodsocker­
värden lika ofta som tidigare samt att de kan lita
12 |
på att Paradigm VEO stänger av insulintillförseln
om patientens glukosvärden blir för låga. På så
sätt minskar risken för hypoglykemi betydligt.
– Vi har valt att vara generösa med sensor­
användningen och de allra flesta av våra patienter,
oavsett ålder, använder den av och till under perioder,
berättar sjuksköterskan Gun-Britt Tingdahl på
barnkliniken.
– För de minsta barnen finns ingen begränsning
utan de får ha sensorn så länge de vill, normalt brukar
de ha den mellan 3-4 veckor. Trots fördelarna med
sensorn tycker en del av barnen att det är jobbigt
med ytterligare en apparat som ska sitta fast på
kroppen, eftersom det än så länge inte går att
integrera pump och sensor, fortsätter Gun-Britt
Tingdahl.
Smarta funktioner underlättar vardagen
Två gånger per dygn måste sensorn kalibreras eftersom den mäter vävnadsglukos till skillnad från blodprover som mäter plasmaglukos. Var femte minut
skickar sedan sensorn information om aktuella
glukos­värden till insulinpumpen där pilar på displayen visar om värdena är på väg upp eller ner.
För barn och ungdomar med diabetes är det
inte alltid så enkelt att komma ihåg när de tog sin
senaste dos och hur stor den var. För att komma
tillrätta med det problemet visar displayen på Para­
digm VEO hur mycket insulin som är aktivt i kroppen vilket gör det enklare att ta rätt insulindos.
Kolhydratsguiden (Bolus Wizard) räknar
ut rätt insulindos
En annan mycket bra funktion med pumpen som
överläkare Eva Albinsson gärna vill lyfta fram är
kolhydratsguiden. Den beräknar hur stor insulindos det går åt till varje gram kolhydrater. Genom
att lägga in olika kvoter i pumpen och sedan knappa
in hur stor mängd kolhydrater man ätit räknar
pumpen ut hur stor insulindos man ska ta.
– Den här funktionen underlättar för personal
på förskola och skola som bara behöver lära sig
vilka livsmedel som innehåller kolhydrater och
uppskatta hur många gram kolhydrater barnet får
i sig, vilket gör att blodsockernivån blir jämnare
hos de här barnen, säger Eva Albinsson.
Jag är övertygad om de positiva effekterna
om vi använder insulinpumpens alla fördelar
fullt ut. Ökad livskvalitet i kombination med
färre diabeteskomplikationer tjänar alla på,
både den enskilda individen och samhället.
Eva Albinsson., överläkare.
Färre diabeteskomplikationer med
insulin­p umpsbehandling?
– Än så länge finns det inga evidensbaserade långtidsstudier som visar på de långsiktiga effekterna
av insulinpumpsanvändning, men jag är övertygad
om de positiva effekterna om vi använder insulinpumpens alla fördelar fullt ut. Ökad livskvalitet
i kombination med färre diabeteskomplikationer
tjänar alla på, både den enskilda individen och
samhället, konstaterar Eva Albinsson.
Den unika funktionen i Paradigm VEO
som både larmar och stänger av insulintillförseln
om blodsockervärdena blir för låga minskar risken för
svår hypoglykemi. Detta innebär en större trygghet och
frihet för familjer med barn som drabbats av diabetes.
Linda på väg mot ett av sina mål
Tack vare insulinpumpen Paradigm utrustad med en sensor för
­kontinuerlig glukosmätning kan Linda uppnå ett av sina mål i livet
– att vandra 36 mil på tolv dagar
Linda Törnqvist fick diabetes för drygt tre år sedan,
då kunde hon inte ens drömma om att hon skulle
klara av den här utmaningen. Men idag är hon en
målinriktad och positiv 19-åring som bestämt sig
för att göra de saker hon drömmer om och inte
låta sjukdomen hindra henne.
När vi träffar Linda i Saladamm strax utanför
Sala i Västmanland sitter hon och masserar sina
ömmande fötter. Bredvid står ett par väl ingångna
vandringskängor och en ryggsäck. Hon ser pigg ut
trots att hon vandrat 25 mil de senaste åtta dagarna
och har ytterligare drygt tio mil kvar innan hon är
framme i Stockholm. Det är femte gången som
Dalkarlsvandringen genomförs mellan Mora och
Stockholm. Många väljer att bara gå delar av de 36
milen, men Linda ska vandra hela sträckan som
innebär mellan åtta och tio timmars vandring
varje dag under tolv dagar.
För Linda är det ett viktigt mål att klara av den
här utmaningen trots sin sjukdom. Hon fick insulin­
pumpen Paradigm inkopplad i slutet av förra året
och i samband med vandringen fick hon också
möjlighet att använda Minilink-sensorn för kontinuerlig glukosmätning. Detta i kombination med
fysisk aktivitet har bidragit till att Lindas insulin­
behov under vandringen minskat med nästan 50
procent.
- Utan sensorn hade jag inte kunnat genom­
föra den här fysiskt ansträngande vandringen, den
har verkligen varit till stor hjälp och larmat direkt
om jag närmat mig för högt eller för lågt blodsockervärde. Jag har också haft mycket stöd av min
dietist Stig Mattsson på Falu lasarett som har hjälpt
mig att planera mina kolhydratintag under de här
dagarna. Varje timme måste jag fylla på med russin
och saft, till lunch och middag blir det rejält med
pasta, säger Linda.
– Utan sensorn hade jag inte
kunnat genomföra den här fysiskt
ansträngande vandringen, den har
verkligen varit till stor hjälp och
­larmat direkt om jag ­närmat mig för
högt eller för lågt blodsockervärde,
säger Linda Törnqvist.
| 13
Tack vare den förbättrade
andningen kan jag sova
bättre och får ett bättre
­allmäntillstånd – kort sagt
högre livskvalitet.
Ingvar Gunnarsson tar sig fram själv med sin elrullstol,
trots förlamade underarmar och händer. Assistenten
Evelina Svahn finns i närheten när han behöver hjälp.
Baklofenpumpbehandling kan
ge bättre andningsfunktion
Patienter som drabbas av spasticitet till följd av ryggmärgsskada
kan få baklofen direkt till spinalkanalen via en implanterbar pump.
I de flesta fall ger pumpbehandlingen bättre effekt och färre
­biverkningar jämfört med tablettbehandling.
På ryggmärgsskadeenheten på Sahlgrenska Uni­
ver­sitets­­sjukhuset i Göteborg har pumpbehandling
använts vid ryggmärgsskada i mer än tjugo år.
– När spasticiteten är så svår att den inte går att
åtgärda med enbart sjukgymnastik så gör vi ett
14 |
test med baklofen intratekalt, berättar överläkare
Ann-Katrin Karlsson. Svår spasticitet kan till exempel
hota sömnen, försvåra sittandet och riskerar att ge
kontrakturer, det vill säga bestående rörelseinskränk­
ningar på de stora lederna.
– Ofta försöker vi med baklofen i tablettform först.
Det ger viss effekt, men når aldrig lika långt och
ger ofta mycket biverkningar i form av trötthet
och ibland nedstämdhet.
Ann-Katrin förklarar att fördelarna med pumpbehandling bland andra är att läkemedlet ges där
spasticiteten genereras, det vill säga i närheten av
ryggmärgen i ryggmärgskanalen, att man därmed
kan ge lägre doser samt att det inte ger några system­
effekter i form av påverkan på hjärnan.
– Det har ansetts att pumpbehandling kan
påverka andningen negativt, eftersom läkemedlet
Hos oss är problem
med a­ ndningen en
indikation för att testa
pumpbehandling.
Ann-Katrin Karlsson påpekar att pumpbehandling kan förbättra andningskapaciteten
för ryggmärgsskadade med spasticitet.
kan ha den effekten, men vi har tvärtom sett att
andningsfunktionen ofta blir bättre tack vare att
spasticiteten lindras. Hos oss är problem med andningen därför en indikation för att testa pump­
behandling.
– En annan intressant grupp är det fåtal ryggmärgsskadade patienter som kan gå. De får betydligt lägre doser av baklofen i pumpen, ungefär en
femtedel av det som krävs vid mer uttalad förlamning. Eftersom de kan gå delvis tack vare spasti­
citeten får doseringen inte bli så hög att de blir
svaga och förlorar den förmågan.
Högre livskvalitet med pump
Ingvar Gunnarsson är förlamad från bröstet och
nedåt efter en cykelolycka för drygt fem år sedan.
Även underarmarna och händerna är helt ­förlamade.
– Jag landade på huvudet och skadade fjärde
och femte halskotan, men fick inga andra synliga
skador, berättar han.
Efter ett hjärtstillestånd och problem med
andningen fick han trakeostomi, andningshål
i halsen, efter bara ett par veckor. Som för många
ryggmärgsskadade tillstötte spasticitet efter ett
par månader.
– Ingvars spasticitet var kraftig och tillsammans med andningsproblemen var det anledningen till att vi redan fem månader efter olyckan
ville testa hur han svarade på baklofen intratekalt,
förklarar Ann-Katrin.
Det tar bara några timmar att undersöka hur
patienten reagerar på att få baklofen direkt till rygg­
märgskanalen.
– Andningskapaciteten förbättrades markant.
Inom två timmar hade andningsvolymen ökat från
1,3 till 1,6 liter, en nivå som Ingvar har hållit sedan
dess.
Ingvar själv hade inga farhågor alls mot att få
pumpen implanterad, eftersom han så tydligt märkte
den stora effekten.
– Jag tvekade inte en sekund! Tack vare den
förbättrade andningen kan jag sova bättre och får
ett bättre allmäntillstånd – kort sagt högre livs­
kvalitet, säger han.
En nackdel med pumpbehandling kan vara att
pumpen måste fyllas på vid sköterskemottagningen
med jämna intervall.
– Det är inget problem alls för mig, jag bor mindre
än en halvtimmes resa från sjukhuset, menar Ingvar,
som behöver fylla på sin pump var tredje månad.
Han har en kort tids erfarenhet av hur han reagerade när han i stället fick baklofen i tablettform
vid ett tillfälle när pumpen krånglade.
– Jag blev vimmelkantig och sluddrade när jag
talade, så det gick inte att förstå vad jag sa.
Förändrad vardag
Efter olyckan var Ingvar inlagd på sjukhus i nio
månader och han upplevde att han fick fantastiskt
bra vård. Inför utskrivningen gjordes en del förändringar i hemmet, som fungerar bra tack vare
en öppen planlösning.
– Vi fick hiss på utsidan av huset för att jag ska ta mig
in, taklyft i sovrummet och ett större badrum. Jag får
hjälp av personliga assistenter. Ibland behöver de
vara två stycken, som när jag ska duschas och kläs
på, eftersom jag inte kan hjälpa till alls. Det är förstås
väldigt bra för mig som har behovet, men jag kan
förstå att det ibland är jobbigt för anhöriga att ha
främmande människor i huset.
Ann-Katrin berättar att de aldrig rekommen­
derar nära anhöriga att bli assistenter.
– Den ryggmärgsskadade har ju sin personlighet och sitt intellekt intakt, så det finns stora förutsättningar att bevara relationen som makar. Väljer
man att gå in som assistent är det lätt att förlora
den och i stället bli vårdare och vårdtagare.
– Vi följde det rådet under de första två åren,
kontrar Ingvar. Nu är min fru ofta assistent fredag,
lördag och söndag eftermiddag. Då kan vi umgås
med vänner och bekanta utan att assistenterna
behöver vara med och känna sig utanför.
Vill inte bli sämre
Kraftig smärta som behandlas med tabletter var
fjärde timme ger också trötthet, och Ingvar behöver
vila varje eftermiddag.
– Men tack vare pumpen och den förbättrade
andningen behöver jag mindre vila och orkar vara
med mer.
Han tar sig fram själv i sin elrullstol, som han
manövrerar med hjälp av vänsterhanden som han
påverkar enbart med hjälp av musklerna i överarmen.
– Det är en prestation att köra själv med så
begränsad rörelseförmåga, inflikar Ann-Katrin.
För att träna styrkan i överarmarna och behålla
rörligheten i armar och ben gör Ingvar övningar
varje dag med hjälp av assistenterna.
– Jag förbättras hela tiden lite grann, säger han
stolt. Men framför allt tränar jag för att jag inte vill
bli sämre.
| 15
En bra regel är att ta upp
frågan om analinkontinens
när någon söker för
urininkontinens.
Urban Karlbom, sektionschef på korektal
­kirurgi på Akdemiska Universitetssjukhuset
i Uppsala, tipsar om hur man på vårdcentralen
hittar och hjälper patienter med förstoppning
och analinkontinens.
Att identifiera patienter med
analinkontinens och förstoppning
Sektionen för korektal kirurgi på Akademiska Universitetssjukhuset
i Uppsala får flest remisser i landet, vad det gäller analinkontinens
och förstoppning, från sitt eget upptagningsområde och från andra
områden. Det finns dock ett stort mörkertal med patienter som inte
blir behandlade eller som inte får rätt eller tillräckligt bra behandling. Här ger sektionschefen Urban Karlbom tips på hur man som
husläkare kan fånga upp fler patienter.
förstoppning – ta en bra anamnes som inkluderar
antal avföringar, om patienten har svårt att tömma
sig och om det är svårt att få det att kännas tomt.
– Man bör sedan göra en basal undersökning
– känna i ändtarmen och göra en rektoskopi. Vid
undersökningen kan man få en liten uppfattning
om hur slutmuskeln fungerar och om det kanske
är en förlossningsskada som ligger bakom prob­
lemen. När det gäller förstoppning bör man också
göra någon form av kolonutredning.
En av anledningarna till att sektionen får många
remisser är att man varit verksam sedan början på
nittiotalet. Sektionen har hunnit etablera sig och
gjort sig känd i regionen. Man har även bedrivit
mycket forskning – främst inom cancerområdet
men även inom funktionsrubbningar. Remisserna
till korektal kirurgin kommer i regel från andra
kirurger och gastroenterologer som remitterar
vidare patienterna en andra gång.
– Vi försöker regelbundet sprida information
om vad vi håller på med, säger Urban Karlbom.
Våra forskningsdata presenterar vi på olika möten,
kongresser och regionsdagar, vilket har bidragit
till att vi så att säga finns på ”kartan”.
– Utifrån resultaten kan man prova med olika
behandlingar och ge dessa en chans till exempel
bulkmedel eller läkemedel typ Imodium för anal­
inkontinens. Vad det gäller förstoppning finns det
flera olika grupper av medel man kan prova. I Uppsala
har vi ett vårdprogram för förstoppning som man
bör följa, dessvärre saknar vi ett för analinkontinens.
– Jag tycker att man ska göra de primära
undersökningarna och sedan några behandlingsförsök – fungerar det inte bör man ganska snart
remittera vidare till en specialist.
– Primär behandling hos oss är ofta justering
av läkemedel och biofeedback – träningsbehandling som patienten gör hos en tarmterapeut kombinerat med elektrisk stimulering. Därefter finns
det en rad behandlingsalternativ varav sakral
nervstimulering är lämpligt i vissa fall av förstoppning och analinkontinens.
Följ de vårdprogram som finns
Ta upp frågan om analinkontinens
– Som husläkare kan man försöka fånga upp dessa
patienter tidigare, säger Urban. Många kvinnor
16 |
som söker för urininkontinens har även problem
med av­föringsläckage, men vågar ofta inte ta upp
ämnet. En bra regel är att ta upp frågan om anal­
inkontinens när någon söker för urininkontinens.
– Det gäller att ta en bra patienthistoria, fokusera på själva problemet och försöka få en uppfattning om hur stort problemet är och hur det
påverkar patienten, säger Urban. Till hjälp finns
det frågeformulär, tarmenkäter, som patienten
själv får fylla i. Dessa går att få från till exempel en
gastroenterologisk eller kolorektalkirurgisk avdelning. Man kan också vända sig till Kolorektal­
föreningen i Sverige.
– Vid analinkontinens gäller det att få en känsla
för hur ofta patienten har problem, säger Urban.
Läcker patienten var och varannan dag eller en
gång i månaden? Om avföringen är lös ger det
möjlighet till behandling. Samma sak gäller för
Vägen till hjälp för
urinblåse­relaterade problem
Allt från sjukdomar och medicinering till stress i arbetslivet och
sömnstörningar kan ge upphov till urinblåserelaterade problem.
Vägen till hjälp går via konservativ behandling på vårdcentralen
med till exempel blåsträning, olika hjälpmedel och medicinering.
Om behandlingen inte hjälper tillräckligt bra, bör man remittera
vidare till en specialist.
Här berättar Elisabeth Farrelly, specialistläkare
inom urologi vid Karolinska Universitetssjukhuset i
Solna, hur man bör göra för att snabbare hitta och
hjälpa patienter med urinblåserelaterade problem.
– För att man på vårdcentralerna ska identifiera
dessa patienter ska man följa de vårdprogram som
finns, säger Elisabeth Farrelly, urolog vid Karolinska
Universitetssjukhuset i Solna. Vad det gäller trängningsbesvär och trängningsinkontinens vågar jag
påstå att det finns tydliga vårdprogram och handböcker i alla landsting.
– De mer ovanliga tillstånden är svårast att
känna igen – till exempel de som har Fowler´s
­syndrom som är en medfödd obalans i miktions­
reflexen som ger blåstömningssvårigheter. Dessa
patienter måste i regel utredas hos en specialist.
Stegen innan specialistremiss
Vid den konsultativa behandlingen på vårdcentralen
tar man först reda på om vätskevanor och medicinering kan ligga bakom problemen. Därefter får
patienten prova med blåsträning. Nästa steg blir
sedan medicinsk behandling.
– De antimuskarina läkemedel som vi använder är
ganska lika varandra, men det finns individuella
skillnader i effekt, säger Elisabeth. Inom en månad
bör tendens till bättring kunna urskiljas, annars
bör man testa nästa preparat i upp till tre månader.
Om det inte heller fungerar kan man använda med
perifer elstimulering eller akupunktur – men sedan
är dags för specialistremiss.
Injektioner med botulinumtoxin i urinblåseväggen är ett effektivt behandlingsmedel vid svåra
trängningsbesvär och trängningsinkontinens.
Många patienter blir hjälpta, men en del behöver
utredas vidare.
– Jag brukar följa upp patienten en månad
efter injektionen. Om effekten är otillfredställande
gör jag ett försök till. Ger inte heller detta bra
resultat är det dags att gå vidare till annan behandling som kan ge effekt – till exempel sakral nervstimulering.
Enkelt att prova om sakral neuro­
modulering fungerar
för en stor del patienter som med konventionella
metoder inte lyckats få tillfredställande hjälp med
trängningsbesvär och -inkontinens, blåstömningssvårigheter och störningar i autonoma nervsystemet som påverkar miktionsreflexen. Genom att
föra in provelektrod under några veckor kan man
enkelt och kostnadseffektivt se om patienten blir
hjälpt av stimuleringen.
– När det gäller behandling med Interstim så är
det bra om patienterna fångas tidigt, eftersom
nervsystemet blir mindre påverkbart med åldern.
Vi vet att behandlingsresultatet generellt blir bättre i 50- än i 70-årsåldern.
– Fowler´s syndrom drabbar främst unga kvinnor
som plötsligt inte kan tömma blåsan. Besvären
startar ofta efter en urinvägsinfektion eller någon
annan infektion. Den enda behandlingen som står
till buds om de inte kommer i kontakt med Inter­
Stim-behandling är självtappning med kateter. För
dessa patienter är sakral neuromodulering verkligen
rätt metod.
Mer info om sakral neuromodulering på:
medtronic.se/SE/patient/incontinence
Ordförklaring
Sakral nervstimulering: En nervstimulator (liknar en liten
pacemaker) placeras under huden och skickar svaga
elektriska pulser till de nerver i ryggen som styr tarmar,
ändtarm och blåsa. Nervstimulatorn stimulerar sakralnerverna och bidrar till att återställa kontrollen över
tarm- och blåsfunktionen.
Sakral neuromodulering har visat sig fungera väl
För att man på vård­
centralerna ska identifiera
dessa patienter ska man
följa de vårdprogram
som finns.
Elisabeth Farrelly, specialistläkare inom urologi
på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.
| 17
Skräddarsydd
neurostimulering
I den nya generationen neurostimulatorer Activa RC och Activa PC
för Deep Brain Stimulation (DBS) finns specialfunktioner som ger
stora möjligheter att göra individuellt anpassade inställningar.
Det nya Medtronic DBS-systemet har funnits på
marknaden i drygt ett år och Anna-Lena Törnqvist
Jensen, sjuksköterska på Skånes universitetssjukhus i Lund, har haft anledning att använda de nya
funktionerna många gånger.
– Det är framför allt två specialfunktioner som
jag tycker ger väldigt goda resultat, Interleaving
och Multipla grupper, berättar hon.
Interleaving
Om patienten inte får symtomreduktion utan att
även få biverkningar kan funktionen Interleaving
användas, vilket innebär att flera program används
för samma elektrod. Strömpulsen delas upp i två
program som skiftar kontinuerligt så att patienten
å ena sidan får tillräcklig frekvens och spänning för
att få symtomreduktion, men varaktigheten blir
lägre och biverkningarna minskar.
– Jag har flera exempel på patienter som får
god hjälp av den här funktionen, berättar AnnaLena. Till exempel en med essentiell tremor som
fick bra symtomreduktion med DBS, men balansstörningar och huvudvärk som vi tidigare inte
kunde komma åt. För en annan patient, med dystonier i hela kroppen och fyra elektroder i hjärnan,
får vi både bättre effekt och mindre biverkningar
när vi använder den här funktionen på en av elektroderna.
Multipla grupper
Funktionen med flera grupper av program kan
bland annat användas om situationer kräver total
frånvaro av skakningar, exempelvis i händerna.
Patienten växlar mellan en inställning som ger
total symtomreduktion men med biverkningar,
exempelvis talsvårigheter, och en som inte ger
samma goda symtomreduktion men inte heller
biverkningar.
– Det är viktigt att patienten känner sig trygg
i att hantera patientkontrollen, och vi fokuserar
mycket på undervisning. Fördelen är förstås att
patienterna blir mer oberoende.
Anna-Lena förklarar också att funktionen är
väldigt bra att använda när hon gör nya inställningar i patientens program.
– Även om de nya inställningarna känns bra till
en början händer det att patienten kommer fram
till att de äldre inställningarna var bättre. Då finns
de kvar som en egen grupp, så att patienten själv
kan ändra tillbaka till den. Det ger en större trygghet för både mig och patienten.
– Multipla grupper är den funktion jag använder
allra mest på den nya generationen stimulatorer.
Fördelen är förstås
att patienterna blir
mer oberoende.
Anna-Lena Törnqvist Jensen berättar att alla patienter
som får DBS på Skånes universitetssjukhus i Lund får
Activa RC eller Activa PC.
Deep Brain Stimulation
Permanent elektrostimulering i hjärnan via
implanterade elektroder som blockerar överaktivitet
i vissa områden i hjärnan. Kompletterande behandlingsform för patienter som lider av Parkinsons sjukdom, essentiell tremor eller dystoni och som inte får
tillräckligt god effekt av medicinering.
E
18 |
Höga krav vid upphandling för
att säkerställa kvalitet, utbildning
och leveranssäkerhet
Trots att Medtronic inte hade det
lägsta priset avgjorde kvalitet, leveranssäkerhet och utbildning till deras
fördel. Ansvariga för upphandlingen
av instrumentarier för spinalkirurgi
vid Norrlands universitetssjukhus var
Håkan Jonsson, Maud Widell
Berglund och Annika Jansson.
För drygt två år sedan gjordes en stor upphandling av medicin­
tekniska ortopedprodukter vid Norrlands universitetssjukhus
i Umeå. Ryggenheten stod för upphandling av instrumentarier
för spinalkirurgi. Medtronic var en av fyra leverantörer som bjudits
in att delta i upphandlingen.
Hela upphandlingsprocessen tog nästan ett år att
genomföra berättar kirurgen Håkan Jonsson,
dåvarande chef för ryggenheten. Han berättar att
de gjorde en mycket noggrann behovsanalys och
kravställningsprocess innan de slutligen valde
leverantör där kvalitet, utbildning, leveranssäkerhet och pris var de fyra viktigaste parametrarna.
Medtronic som ny leverantör. Vi hade en del inkörningsproblem i början som det brukar bli då man
byter leverantör. Främst handlade det om leverans­
problem på grund av det geografiska avståndet.
Det har vi löst genom att ha ett mindre lager
i anslutning till ryggenheten här i Umeå, säger
Håkan Jonsson.
Prestanda viktigare än priset
Förbättrad användarvänlighet ger
många fördelar
– När anbuden utvärderats visade det sig att
Medtronic var den leverantör som bäst levde upp
till de krav som vi ställt upp i förfrågningsunder­
laget. Trots att de inte låg lägst i pris avgjorde kvalitet, leveranssäkerhet och utbildning till deras fördel. Och vi är på det hela taget mycket nöjda med
Håkan Jonsson upplever att de nya instrumen­
tarierna är mer användarvänliga i jämförelse med
de tidigare produkterna, vilket också inneburit att
tekniken för operatören har utvecklats. Opera­tions­
sjuksköterskorna Annika Jansson och Maud Widell
Berglund är också positiva till de nya instrumentarierna som inneburit att deras jobb blivit mer lättarbetat och mer överskådligt.
– För oss är det viktigt hur gallren är upplagda
och att alla delar är tydligt märkta så att arbetsprocessen och räkningen blir enkel. Både Vertex och
Legacy Spinal System har en logisk struktur som
gör dem lättarbetade, säger Maud Widell
Berglund.
Kvalificerad utbildning för all personal
i operationsteamet
– Vi har fått en mycket bra introduktion och utbildning i hur instrumentarierna fungerar och hur de
ska användas. Medtronics representant var noga
med att alla i teamet skulle få utbildning, både
operationssjuksköterskor, kirurger och jourpersonal. Vi har haft ett par tillfällen med heldagsworkshops samt ett antal utbildningstillfällen på kvällstid så att all personal skulle ha möjlighet att delta
vid något tillfälle, berättar Annika Jansson.
Mer info om Vertex, Legacy och andra spine-behandlingar finns på medtronic.se/SE/physician/spine/
| 19
Den fräser sig
sakta och säkert
genom benet, och
då kan jag med
stor precision
jobba nära nervstrukturerna.
Ryggkirurgen Hans Tropp på Universitetssjukhuset
i Odense har lång erfarenhet av att arbeta med
­höghastighetsverktyg vid bland annat osteotomier.
Fortare och säkrare med
höghastighetsverktyg
Höghastighetsverktyg är oumbärliga vardagsinstrument för bland
annat svenska neurokirurger och amerikanska o
­ rtopedkirurger,
­eftersom de ökar precisionen vid arbete nära känsliga ­strukturer som
ryggmärg och nervrötter. I Sverige är användandet av verktygen
inom ortopedi ännu inte så vanligt. En svensk r­ yggkirurg med stor
erfarenhet av instrumenten är Hans Tropp på Universitetssjukhuset
i Odense, Danmark. Här berättar han och neurokirurgen Konstantin
Salci om varför instrumenten blivit en viktig del i deras arbete.
– Ju närmare ryggmärg och nervrötter man behöver
arbeta, desto större nytta har man av en höghastighetsborr, säger Hans Tropp. Idag gör vi betydligt fler ryggrads-osteotomier än tidigare, och där
upplever jag nyttan tydligt. Vid osteotomin korrigerar man en sned kotpelare genom att ta bort en
kil ur kotkroppen, samtidigt som man resecerar
pediklar och kotbågar – ett arbete då man är väldigt nära nervstrukturerna. Att såga ut kilen är
betydligt vanskligare eftersom jag inte har full
kontroll på vad jag sågar mot. Jag vill också jobba
”bort” från dura och nerver – inte mot.
20 |
Hård mot det hårda, mjuk mot det mjuka
– Med en höghastighetsborr är det annorlunda.
Den fräser sig sakta och säkert genom benet, och
då kan jag med stor precision jobba nära nervstrukturerna. Sedan är det också så att borren tar
bort det hårda skelettet men den skadar inte bindväv, kärl, nerver eller dura. Även om jag kommer
emot duran blir den inte skadad.
– Med höghastighetsborr kan du göra många
svåra moment snabbt och med stor precision. Ett
bra exempel på när vi har väldigt stor nytta av
­tekniken är när vi gör osteotomier vid kongenital
skolios (medfödd kotmissbildning som leder till en
sned rygg).
Trycker inte på nervsystemet
– Vid konventionell ryggkirurgi använder man
normalt mejslar, stora tänger och stansar för att ta
bort ben. Det är då dels svårt att komma åt med
tängerna och dels lätt att slinta och därigenom
orsaka skada. När du jobbar med en tång eller
stans måste du stoppa in gapet mellan nervstrukturen och benet du ska ta bort. Ben är väldigt hårt
vilket innebär att du måste ha stor kraft i tången
och därmed blir godset i tången ganska tjockt
– Genom att fräsa bort benet kommer du över­
huvudtaget inte att röra nervsystemet. Nerv­väv­naden
i operationsområdet är ofta redan ansträngd och
med höghastighetsverktyg (borr eller fräs) mini­merar
man risken för att påverka nerverna ytter­ligare.
Kräver träning, ger högre precision
– Tekniken kräver dock träning och att det finns en
del riskabla moment. Om du kör på för låga varv
kan den ”klättra iväg” på benet och om man inte är
försiktig kan borren linda in sig i mjukdelar och
fara iväg mot ömtåliga strukturer – och då är risken
För mig är höghastighetsborren
oumbärlig. Den
är ett väldigt
bra och säkert
precions­
instrument.
Konstantin Salci, neurokirurg, på Akademiska
Universitetssjukhuset i Uppsala har använt
­höghastighetsverktyg sedan han började som
kirurg för 15 år sedan.
för skador stor. Därför måste man förbereda sig
och träna ordentligt. Det är också viktigt att du ser
ordentligt, ljusförhållanden måste vara goda och
det får inte blöda.
– Fördelarna är att man kan jobba på skelettet
i närheten av nervstrukturen med mycket hög precision och utan att skada nervstrukturer.
oumbärligt inom neurokirurgen
Konstantin Salci, neurokirurg på Akademiska
Universitetssjukhuset i Uppsala, använder höghastighetsverktyg vid nästan samtliga spinala
operationer – i större eller mindre omfattning.
Även vid intrakraniell kirurgi använder Konstantin
utrustningen när han behöver ta bort eller borra
ner ben.
– I princip använder jag alltid höghastighetsborren när jag har behov att ta bort ben på ett
kontrollerat sätt, då instrumentet underlättar jobbet
betydligt, säger Konstantin Salci. Vid spinala operationer känns det för mig säkrare och snabbare att
använda höghastighetsborr än att använda andra
instrument som till exempel mejslar.
Små öppningar – stora fördelar
– Jag använder höghastighetsverktyg vid bakre
skallgropskirurgi, samt även vid operationer som
involverar den främre skallbasen. Oftast är det så
att ju mindre öppning jag ska göra – desto bättre
användning har jag av den. Vid främre operationer
på halsryggen (cervikala) använder jag den alltid,
samt vid spinala stenoser i ländryggen.
– Även när jag ska ta bort ben i närheten av
känsliga vävnader strukturer känns arbetet säkrare
med ett instrument jag är van vid och kan kontrollera. Ur mitt perspektiv tycker jag att höghastighetsborren är ett säkert instrument även i närheten
av känsliga strukturer.
– Generellt kan man säga att en höghastighetsborr för en ovan användare är ett potentiellt farligt
kirurgiskt instrument kring känsliga vävnader.
Personligen tycker jag att den är väldigt användbar
och säker i nästan alla situationer. Träning är självfallet viktigt.
jag utifrån vad jag ska göra – ska jag ta bort mycket
ben väljer jag en borr, och ska jag mer selektivt ta
bort ben, så väljer jag en annan. Borrar finns med
olika längd, storlek och huvuden.
– För mig är höghastighetsborren oumbärlig.
Den är ett väldigt bra och säkert precionsinstrument.
Undviker komprimering
– En fördel med verktyget är att man kan minimera
benborttagandet till det mest nödvändiga, vilket
innebär mindre trauma i såret. Instrument som kan
ta bort ben utan att trycka på redan ansträngd vävnad är alltid värdefulla. Det är också en fördel att
man kan arbeta successivt uppifrån, istället för att
gå in med ett verktyg från sidan eller under­ifrån
och riskera komprimering. Detta är viktigt i alla
situationer där du har en komprimerad nervvävnad,
exempelvis nervrötter vid foraminal stenos eller vid
spinal stenos där ryggmärgen är komprimerad.
– Jag vill påstå att när det är trångt kring cervikala
nervrötter, så är borren ett jättebra hjälpmedel. Just
för att du eliminerar problemet successivt ifrån
rätt håll under mer kontrollerade former.
Viktigt att välja rätt borr
– Det gäller att välja rätt borr för att göra ett så bra,
säkert och snabbt jobb som möjligt, säger
Konstantin. Grunden är dock att man ska känna
sig van vid att använda ett instrument och känna
sig säker med det i en given situation. Borr väljer
Medtronics höghastigshetsverktyg
Två exempel på höghastighetsborrar,
den övre med fingerkontroll och den undre
manövreras med fotpedal. Till höger en
konsol till borrmaskinerna, vår nya IPC som
är framtagen för användning vid neurokirurgi samt ortopedi. Kan även användas vid
ÖNH-behandlingar.
E
| 21
Hypofystumör upptäcktes
från TV-soffan
Nyligen lyfte media på Island fram ett fall där en uppmärksam läkare från TV-soffan hemmavid såg
tecken hos en intervjuad advokat som tydde på en hypofystumör. Neurokirurgen Ingvar H Ólafsson
och ÖNH-läkaren Arnar Thor Gudjonsson på Landspitali sjukhuset i Reykjavik, opererade senare
­advokaten med lyckosamt resultat. Här berättar Ingvar mer om den smått fantastiska historien.
– En kollega till mig som är verksam utomlands
satt hemma och tittade på TV, berättar Ingvar. Där
såg han en isländsk advokat som uttalade sig om
sitt arbete med rekonstruktioner efter den isländska
bankkraschen. Min kollega noterade att advokatens
ansikte uppvisade tecken som är typiska för akromegali, tumör på hypofysen, och även att hans
röst var karakteristisk för sjukdomen.
– Han bad Helga Águsta Sigurjónsdóttir som är
endokrinolog och som har hand om många
patienter på Island med akromegali att titta på tvinslaget på webben. Hon konstaterade samma sak
och kontrollerade att advokaten inte var en av
hennes befintliga patienter. Därefter mejlade min
kollega advokaten och skrev att han ville komma
i kontakt med honom. Via telefon frågade sedan
min kollega om typiska symptom och det visade
sig att advokaten upplevde samtliga symptom.
Opererar säkert nära känsliga strukturer
Efter samtalet med Ingvars kollega tog advokaten
kontakt med Helga Águsta Sigurjónsdóttir. Hon
startade en utredning som visade att han hade en
cirka två centimeter stor tumör på hypofysen.
Tumörer som denna är på längre sikt livshotande
och behöver ofta opereras bort. Vid operationen
använde sig Ingvar av Medtronics navigations­
utrustning TREON med elektromagnetisk navigering.
– Anatomin i operationsområdet innehåller
känsliga strukturer och för att kunna operera
genom näsan med säkerhet använder vi en navigationsutrustning, säger Ingvar. Innan operationen
gjorde vi en MRT-undersökning och en datato­
mografi. Bilderna från dessa lade vi sedan samman
i ett fusioneringsverktyg så att vi fick tredimensionella bilder att navigera efter under operationen.
– På bilderna ser man skallbenet, mjukdelarna
och tumören. Skallbenet är viktigt att ha som
landmärke under operationen, och det ser man
ganska dåligt vid enbart en MRT-undersökning.
Verktygen som jag använder är försedda med
­sensorer längst ut på spetsen. På så sätt kan jag
i realtid på skärmen se exakt var spetsen befinner
22 |
Ingvar H Ólafsson, neurokirurg på Landspitali sjukhuset
i Reykjavik.
Med magnetisk navigering kan Ingvar med stor
­noggrannhet lokalisera viktiga strukturer.
sig i förhållande till känsliga strukturer.
– Själva operationen gick bra och tog drygt en
timme. Patienten gick hem efter tre dagar och är
frisk så vitt vi kan se. Han berättade senast att han
till exempel kan ha gamla skor igen som blivit för
små på grund av sjukdomen.
Sedan är det väldigt bra att vi undviker att utsätta
vår operationspersonal för röntgenstrålning.
Mer info om våra navigeringssystem på:
www.medtronic.com/for-healthcare-professionals/
products-therapies/spinal-orthopedics/surgicalnavigation-imaging/
Övergått helt till magnetisk navigering
Ryggoperationer är den vanligaste typen av
ingrepp som Ingvar utför. På avdelningen utför
man också cirka tjugo hypofysoperationer per år.
Innan 2007 använde man röntgengenomlysning
med C-båge för att navigera, men sedan dess har
man övergått till optisk och magnetisk navigering.
– Jag har helt gått ifrån röntgengenomlysning
och använder numera magnetisk navigering vid
alla transsphenoidala operationer. Med den vet
jag exakt var gränserna går och kan till exempel
med väldigt stor noggrannhet lokalisera viktiga
strukturer som karotidern och hitta fram i svåra
anatomier. När operationsteamet lärt sig rutinerna
kring navigeringen går operationen fort och smidigt.
Akromegali
Akromegali orsakas nästan alltid av en
godartad tumör. Tumören orsakar för hög
utsöndring av tillväxthormon, vilket förutom förstoring av bland annat händer, fötter, näsa, haka och öron, leder till ökad risk
för stroke och kardiovaskulära sjukdomar.
E
E AKT U ELLT :
16–17 september, 2010
ESC European Society of Cardiology Stockholm,
Älvsjömässan. www.escardio.org
17 september, 2010
Nordiskt lanseringsmöte för intrathekal kateter,
ASCENDA, Medtronics kontor i Kista.
20 –24 september, 2010
EASD i Stockholm. www.easd.org
21–24 september, 2010
Röntgenveckan Örebro. www.rontgenveckan.se
22–24 September, 2010
International Copenhagen Skull Base course 2010,
Köpenhamn (Danmark).
Kontakt: [email protected].
Tel. (+46-8) 568 585 73
14 oktober, 2010
Nordisk advanced programmeringskurs DBS,
Köpenhamn.
Nyhet: Resolute Integrity
Nu lanseras Resolute Integrity, ett läkemedelsavgivande stent
med Integrityplattformens användarvänlighet och Resolutes
unika egenskaper.
Resolute har varit det enda stentet med en polymer som är speciellt utformad för att passa i kranskärlen – den ska inte skapa inflammation i kärlet
och den ska avge läkemedel under lång tid. Stent­
plattformen Integrity är uppbyggd av en obruten
vågformad tråd i spiralform, vilket gör att stentet
blir ännu mer flexibelt, böjligt och rörligt åt alla
håll. Genom att kombinera Resolute med Integrity
har Medtronic tagit fram ett stent som är anpassat
både till kranskärlens funktion och till dess form.
Integrityplattformen innehåller lika mycket mate­
rial i stentets uppbyggnad som tidigare gene­­­ra­
tioner av läkemedelsavgivande stent. Det innebär
att koncentrationen av läkemedel till kärlet blir
densamma som tidigare, men med betydligt förbättrad framkomlighet.
Tester
Vid två olika tester har Resolute Integrity jämförts
med två andra fabrikat av andra generationens
läkemedelsavgivande stent.
Vid blindtest på djur blev resultatet att Resolute
Integrity fick mer än dubbelt så högt betyg beträffande framkomlighet (10 på en skala 0–12) jämfört
med de övriga stenten (1,75 respektive 4).
När ett oberoende labb testade hur väl stenten
formade sig mot kärlväggen konstaterades att
Resolute Integrity har ”superior strut apposition”.
Det tydliggör att Medtronic med Integrity skapat
en plattform som anpassar sig väl mot kärlväggens anatomi och form – även med läkemedel.
21 oktober, 2010
Basic programmeringskurs DBS, Köpenhamn.
11–12 november, 2010
Svenskt DBS-nätverksmöte för alla DBS kliniker
i Sverige, Aske herrgård.
18–19 november, 2010
5th Copenhagen Advanced FESS Course, Köpenhamn
www.entcopenhagen.dk/fess/
Pace, CRT och ICD-kurser i Medtronics lokaler i Kista
under hösten 2010 :
29 september
Reveal DX/XT. Modul 7.
6 oktober
Advisa/Ensura – Produktträning. Modul 9.
27 oktober
Grundkurs i tvåkammarstimulering. Modul 2.
10 november
Fortsättningskurs ICD. Modul 6.
17 november
Automatik och diagnostik Relia/Sensia/Versa/Adapta.
Modul 3.
24 november
Hjärtsvikt och CRT. Modul 8.
8 december
Fall och trouble-shooting ICD. Modul 10.
Medtronic öppnar ”Patient Care Centre”
i Peking
Ny studie bekräftar fördelarna med insulinpump
och integrerad kontinuerlig glukosmätning
I en nyligen genomförd studie som presenterats i New England Journal of
Medicine har det visats att diabetes­
patienter som behandlas med
insulin­pump i kombination med
kontinuerlig glukosmätning får
en betydligt bättre blodsockerkontroll i jämförelse med traditionell behandling med insulinpenna.
Det är amerikanska och kanadensiska forskare som ligger bakom studien där närmare 500
patienter, både barn och vuxna, med
typ 1 diabetes i deltagit.
”Resultatet visar tydligt
att pumpbehandling i kombi­
nation med sensor gör att
blodsockervärdena kan pressas ner utan att öka risken för
hypoglykemi” säger professor
Richard M. Bergenstal vid univer­si­
tetet i Minnesota.
Centret är det första i sitt slag, i Kina och i världen,
där patienter och deras anhöriga kan träffa medicin­
teknisk expertis för att diskutera möjligheter att
behandla deras kroniska sjukdom. Verksamheten är
ett samarbete med det kinesiska National Centre of
Cardiovascular Diseases.
Andreas Jorfors
Förstärkning till öron, näsa och
halsdivisonen
Från och med augusti månad börjar Andreas Jorfors
arbeta med försäljning av terapier för Medtronics ÖNHdivision. Andreas kommer närmast från Stille AB och
kommer att vara verksam på den svenska marknaden.
| 23
posttidning B
Avsändare:
Medtronic AB
Box 1034
164 21 Kista
Idén med Junior Cup Diabetes
är att barn och föräldrar från
olika delar av världen får träffas
för att spela fotboll och ha kul
­tillsammans under ett par dagar.
Men det ger även en möjlighet
att utbyta erfarenheter med
andra i samma situation.
Totalt deltog 230 spelare
från 18 länder i turneringen.
Fotbollsfest när unga spelare från 18 länder
möttes i Schweiz för att spela i Junior Cup Diabetes
I slutet av augusti reste 24 förväntansfulla barn och ungdomar från
Sverige och Norge till Genève i Schweiz för att spela fotboll i Junior
Cup Diabetes, en europeisk fotbollsturnering som Medtronic
arrangerade för tredje året i rad.
En av deltagarna från Sverige var 10-åriga Matilda
Henning från Stockholm, som reste till Schweiz
tillsammans med sin mamma Ulrica. Matilda har
redan hunnit med att spela fotboll i fem år i sitt
hemmalag Brommapojkarna. Det var Matildas
sjuksköterska på Astrid Lindgrens Barnsjukhus
som frågade om Matilda var intresserad av att
delta i Junior Cup Diabetes. Matilda behövde inte
särskilt lång betänketid innan hon bestämde sig
och hon har sett fram emot resan länge. Matildas
mamma berättar att det varit en fantastisk helg
med många höjdpunkter och att både hon och
Matilda lärt känna många nya vänner som delar
samma erfarenheter som de.
– Det har varit jättekul att få spela fotboll tillsammans med andra som också har diabetes. Jag
behövde inte känna mig annorlunda eller att det
www.medtronic.se
var konstigt om jag var tvungen att gå av planen
för att äta eller testa mig under match, säger
Matilda.
Totalt deltog 230 spelare från 18 länder i turneringen, där både pojk- och flicklag tävlade. Att alla
spelare bär på en kronisk sjukdom märktes inte,
det var många tuffa närkamper och kämparinsatser på planen.
Idén med Junior Cup Diabetes är att barn och
föräldrar från olika delar av världen får träffas för
att spela fotboll och ha kul tillsammans under ett
par dagar. Men det ger även en möjlighet att utbyta erfarenheter med andra i liknande situation.
Varje barn fick ta med sig en vuxen till turneringen
och på plats i Genève fanns även ett team av läkare och sjuksköterskor. I år var första gången som
två lag från Sverige deltog. Inbjudningarna gick ut
via landets barnkliniker och den geografiska spridningen bland deltagarna var stor.
– Det vi har velat förmedla till både barn och
föräldrar under de här dagarna är att det är fullt
möjligt att leva ett liv utan begränsningar trots att
någon i familjen har en kronisk sjukdom. Att diabetes inte är ett hinder för att idrotta men att det
är viktigt med kunskap om vad som händer i kroppen när man tränar och hur det i sin tur påverkar
blodsockervärdena, säger Stefan Berntsson på
Medtronic som fanns på plats i Genève under turneringen.
Även om fotbollsturneringen var i centrum
var de övriga aktiviteterna viktiga för erfarenhets­
utbyte. Det arrangerades en båtutflykt på Genève­
sjön och grillbuffé och musikunderhållning. Dess­
utom gavs det fem utbildningstillfällen med fokus
på idrott och diabetes. För patienter med typ 1
diabetes är fysisk aktivitet en viktig beståndsdel av
behandlingen vid sidan av insulin och kost.
Genom att lära sig mer och förbättra sin diabetesbehandling kan de flesta barn och unga fortsätta
att idrotta.