Transcript Elitidrottare använder CGM för att optimera kosthållningen

ET T NOR DISK T N Y HETSM AGASIN FR Å N MEDTRONIC
NR 1 2013
Elitidrottare
använder CGM
för att optimera
kosthållningen
oS-medaljören anna haag, är en av
dem som använder sig av kontinuerlig
glukosmätning vid träning | Sid 18–19
de första Mr-säkra elektroderna för ryggmärgsstimulering har implanterats! | Sid 3
ny elektrisk kniv skär mer effektivt och säkert än traditionella instrument | Sid 4 – 5
Stent som klarar behandling av hjärt-kärlsjukdomar hos diabetiker | Sid 14 – 15
| 1
Medley_no1_2013.indd 1
2013-02-28 21:16
E LEDARE
REIDAR GÅRDEBÄCK
Mer sjukvård per krona
och ökad prestation per idrottare
Jag törs nog påstå att intresset för framtidens sjukvård aldrig har varit större. Det finns en allmän medvetenhet om sjukvårdens utmaningar som ingen ifrågasätter. Alla vet att förändringar måste till. Frågan är
inte ”om”, utan ”hur” omfattande insatserna behöver vara. På Socialdepartementet i Sverige har man tagit
fram ett analytiskt verktyg genom vilket man kan simulera troliga framtidsscenarier. Anders Ekholm, som
är analyschef på Socialdepartementet berättar om departementets rapport som visar att marginell
produktivitetsökning kan ge stora resultat. Kvaliteten på sjukvården behöver alltså inte bli sämre för att
man ska kunna få ut mer sjukvård per krona. Med ny innovativ teknik och mer automatiserad rutinsjukvård går det att hitta lösningar!
Det är mycket positivt att se att dessa frågor nu också är uppe på den politiska agendan. Landstingsrådet Stig Nyman i Stockholm och Sophie Lödhe, Venstres hälso- och sjukvårdsansvariga
i Köpenhamn, är eniga om att samarbetet mellan det offentliga systemet och det privata är nödvändiga
för att hitta lösningar på utmaningarna inom hälsosektorn.
Ja, vi är alla intresserade av framtidens sjukvård. Ett annat område som engagerar oss alla emellanåt,
måhända på ett helt annat plan men ändå, är idrott, kanske främst elitidrotten. Och att blodsockernivån
påverkar prestationsförmågan vet väl inga bättre än elitidrottarna. Stig Mattsson är dietist på enheten för
diabetes och endokrinologi på Falu lasarett. Han arbetar också inom Sveriges olympiska kommitté och är
kostrådgivare åt olika landslag. Stig var förmodligen först i världen med att använda kontinuerlig glukosmätning på elitidrottare för att uppnå maximal effekt under träning. Svenska skidlandslagsåkerskan Anna
Haag är en av dem som, under Stigs ledning, provat kontinuerlig glukosmätning för att se kopplingen
mellan kostintaget och blodsockernivån under träning. Läs gärna mer om det!
Alla typer av tester och forskning inom det här området kommer naturligtvis i slutändan diabetespatienterna tillgodo. Och det finns flera nordiska bidrag till det. Ett bra exempel är Medtronics forskningscenter i Hörsholm utanför Köpenhamn där man har utvecklat en helt ny teknologi för kontinuerlig glukosmätning. Det handlar om ett dubbelt sensorsystem som kombinerar två olika metoder för mätningen som
ger en ännu större patientsäkerhet. Självklart är vi stolta över att ha ett sådant framstående center
i Danmark!
SIDA 12
SIDA 13
SIDA 18 – 19
SIDA 16 – 17
Ha en bra dag i vårsolen!!
Medley är Medtronics kundmagasin och vänder sig till läkare, övrig sjukvårdspersonal, journalister samt
opinionsbildare inom sjukvården. Det finns möjlighet att prenumerera på Medley via e-post. Anmäl dig
på [email protected] för att få tidningen i pdf-format fyra gånger per år, för att anmäla adressändring
eller säga upp din prenumeration. Skriv namn och e-postadress. Märk brevet ”Medley-prenumeration”.
Gilla Medtronic Sverige
på Facebook och ta del
av nyheter och aktiviteter.
Medtronic AB innehar utgivningsbevis för Medley som ges ut fyra gånger per år.
ansvarig utgivare: Reidar Gårdebäck redaktionschef: Elenore Schmidt
omslagsfoto: Bildbyrån foto: Medtronic och Christian Evers text och form: Care of Haus
adress: Medtronic AB, Box 1034, 164 21 Kista tel: 08-568 585 00 fax: 08-568 585 01
hemsida: www.medtronic.se E-post: [email protected]
©2013 Medtronic AB. Medtronic® är ett av Medtronic Inc registrerat varumärke. Andra varumärken,
produktnamn och terapinamn som nämns i Medley är Medtronics eller respektive ägares egendom.
LJÖMÄRKT
MI
MILJöMÄRKT Trycksak 341 091
341 091
2 |
Medley_no1_2013.indd 2
2013-02-28 21:16
Med den nya MR-säkra elektroden får
patienterna direkt möjlighet till
MR-undersökning utan att behöva
vara utan sin smärtlindring.
Kliment Gatzinsky
Ny elektrod
ger patienten
möjlighet till
MR-undersökning
Den 23:e januari 2013 implanterades de f­örsta MR-säkra elektro­
derna­i världen för ryggmärgsstimulering. En av implantatörerna
var ­neurokirurgen Kliment Gatzinsky på Sahl­grenska Universitets-­
sjukhuset i Göteborg.
På Sahlgrenska Universitetssjukhuset utför man varje
år 40-50 nyinläggningar av system för ryggmärgsstimulering. Cirka 70 procent av dessa utgörs av s.k.
failed-back-surgery-patienter, d.v.s. patienter som har
opererats en eller flera gånger i ryggen och har kvarstående utstrålande smärta i ett eller båda benen.
– Den dagen implanterade jag och min kollega
Tobias Hallén två patienter med den MR-säkra
elektroden, säger Kliment Gatzinsky. Båda två var
failed-back-surgery-patienter som tidigare opererats för diskbråck med kvarstående varierande
smärta i benet. Ingreppen gick bra och systemen
är nu under utprovning. Med Medtronics nya
MR-säkra elektrod kan dessa patienter få möjlighet att göra MR-undersökning om det behövs, vilket jag ser som en stor fördel för dem.
– Den nya elektroden läggs in på samma sätt
som den icke MR-säkra elektroden. Den enda skillnaden är att tidigare kopplade man elektroden via
en förlängningskabel till batteriet. Nu måste jag
koppla elektroden direkt till neurostimulatorn
utan förlängningssladd.
Stort behov av MR-undersökningar hos
failed-back-surgery-patienter
Ryggmärgsstimulering sker med en neurostimu­
lator som skickar impulser via en elektrod till epiduralrummet i ryggraden. Med de tidigare icke
MR-godkända elektroderna har problematiken
varit att det finns risk för att elektrodens poler hettas upp under MR-undersökningen, vilket kan leda
till att ryggmärgen skadas.
– Patienter med ryggmärgsstimulering har tidigare inte kunnat MR-undersökas, fortsätter Kliment
Gatzinsky. De som är opererade tidigare för någon
ryggåkomma, som diskbråck och spinal stenos,
är en stor grupp där det ofta finns behov av
MR-undersökningar. Av någon anledning föreligger
det nämligen alltid en risk att det uppstår ny smärta hos dessa patienter. I ett sådant fall vill vi gärna
göra en MR-undersökning på patienten för att se
om det t.ex. har uppstått ett nytt diskbråck. Med
enbart en datortomografi (CT-undersökning) ser
vi endast benstrukturen väldigt bra, medan den
mjuka vävnaden syns dåligt.
Med Medtronics nya MR-säkra elektrod kan patienten helkroppsundersökas.
Medtronics äldre system är godkända för MR-undersökning av huvudet med huvudspole.
Medley_no1_2013.indd 3
Patienten behöver inte vara utan sin
smärtlindring
– Om en patient har en icke MR-säker elektrod
måste vi ta bort den innan vi gör en MR-under­sök­
ning. I de flesta fall avlägsnar vi då även neuro­
stimu­latorn. Det innebär att vi tar bort ett väl fungerade smärtlindringssystem, vilket medför att
patienten får tillbaka sin gamla smärta. Smärta
som patienten måste leva med fram tills att
ursprunget till den nya smärtan har diagnosticerats och behandlats.
– Visar sedan MR-undersökningen att det rör
sig om t.ex. ett nytt diskbråck måste detta ofta
opereras. Vi kan dock inte lägga in ett nytt ryggmärgsstimuleringssystem direkt efter operationen, eftersom det opererade området måste läka
först, och det tar ofta månader. Patienten hamnar
i samma onda ­cirkel som innan denne fick ryggmärgsstimulering, med ökad medicinering och
sjukskrivning. Detta är en stor börda för patienten
men också en ökad kostnad för sjukvården.
– Om utredningen visar att det inte krävs något
nytt ingrepp kan man nu lägga in ett rygg­märgs­
stimu­leringssystem igen. Detta innebär dock en
ytter­ligare kostnad för det nya systemet. Med den
nya MR-säkra elektroden får patienterna direkt
möjlighet till MR-undersökning utan att behöva
vara utan sin smärtlindring.
| 3
2013-02-28 21:16
Under det dryga år som vi använt oss
av PlasmaBlade har vi funnit att kniven
skär väldigt effektivt och är bättre än
­traditionella instrument.
Thomas Knutsen, ansvarig för pacemaker och ICD-centret.
PlasmaBlade
– med ny elektrisk kniv
Medtronic har utvecklat en ny elektrisk kniv, PlasmaBladetm,
som gör det säkrare att frilägga fastvuxna elektroder vid ICDoch pacemakerbyten. Till skillnad från vanlig diatermi arbetar
PlasmaBlade med betydligt lägre temperatur, vilket bland annat
­medför att kirurgen kan arbeta närmare elektroden utan att riskera
att skada den.
Vid en implantation av en kardiologisk device som
en ICD eller pacemaker placeras devicen i en ficka
strax under huden, där också elektroderna till
­hjärtat ansluts. Med tiden blir devicen och elektroderna mer eller mindre övervuxna med vävnad
och ofta fastvuxna i fickan. När någon av enheterna behöver flyttas eller bytas ut behöver dessa
således frigöras från vävnaden, något som traditionellt görs med diatermi, vilket innebär att väv­
naderna bränns bort via stark upphettning. Den
starka värmen medför dock att det finns risk för att
elektroden skadas.
Medtronic har utvecklat en elektrisk kniv som
generar betydligt lägre temperatur intill knivens
blad och i den intilliggande vävnaden. Kniven kal�las PlasmaBlade och är konstruerad så att energiutvecklingen koncentreras till en liten plasmabård
kring bladet.
PlasmaBlade används
rutinmässigt på Ullevål
Pacemaker och ICD-centret vid Oslos Universitets­
sjukhus-Ullevål är ett av de ledande centren
i Europa på byte av devicer och extraktion av elektroder. Centret var först i Norden med att prova
PlasmaBlade och där använder man nu tekniken
rutinmässigt vid större ingrepp när det gäller ICDoch pacemakerbyten och extraktion av elektroder.
– Vi gör cirka 800 ingrepp varje år, varav ungefär
140 är extraktion av elektroder, säger kardio­logen
Thomas Knutsen, ansvarig för pacemaker och ICDcentret. Under det dryga år som vi använt oss av
PlasmaBlade har vi funnit att kniven skär väldigt
effektivt och är bättre än traditionella instrument.
Man kan likna det vid att skära i smör – det går lätt
och smidigt.
– Tack vare att vi inte behöver riskera att skada
elektroden går extraktionerna snabbare än tidi­
gare. Tekniken ger minimal rökutveckling både
när vi koagulerar och skär, vilket är en fördel så att
vi både slipper känna den obehagliga doften och
andas in röken. Nu använder vi rutinmässigt
PlasmaBlade vid större ingrepp där vävnaderna
vuxit ihop med elektroden eller devicen.
Provat av Pacemakerenheten i Lund
Pacemakerenheten i Lund är ett av Europas största
centrum för pacemakerimplantationer. Hjärt­kirur­
gen Johan Brandt är ansvarig för verksam­heten
och har tillsammans med några kollegor provat
PlasmaBlade.
– Alla som har testat PlasmaBlade hos oss är
nöjda med funktionen och säger att tekniken håller
vad den lovar, säger Johan Brandt.
Moderna elektroder har i regel en polyuretan­
isolering och går man för nära isoleringen med
konventionell diatermi finns det risk att man skadar den. Iso­leringen smälter helt enkelt. Det är
dock väldigt svårt att få loss en elektrod på ett
annat sätt. Att klippa loss den med sax innebär
också en ganska stor risk att man skadar isoleringen.
– Den huvudsakliga vinsten med PlasmaBlade
är att instrumentet arbetar med betydligt lägre
temperatur än vanlig diatermi. Det gör att temperaturen i vävnaden närmast elektroden blir lägre
så att risken för att man skadar elektroden i det
närmaste blir obefintlig. På så sätt kan vi frigöra
elektroder som är fastvuxna i vävnaden på ett
mycket säkrare sätt än tidigare.
Använder tekniken för att frigöra
­elektroder från vävnad
– Vi använder tekniken framförallt på patienter där
vi måste frigöra elektroder, säger Johan. Det kan
handla om ett infektionsproblem där vi måste dra
ut elektroden eller där vi behöver placera om
­devicen till frisk vävnad. Tekniken kan också vara
aktuell när det är dags att byta device, men jag ser
inte att vi behöver använda den rutinmässigt
eftersom vi vid de flesta devicebyten inte behöver
frigöra elektroderna särskilt mycket.
– Tekniken är lika lätt att använda som vanlig
diatermi, men vi har noterat att PlasmaBlade inte
ger samma rökutveckling när man skär eller koagulerar som vanlig diatermi. Doften av bränt är lite
obehagligt så det är skönt att slippa den.
– Jag kan också se ett annat möjligt tillämpningsområde: idag är det många patienter som får
blodförtunnande medel och då kan den här tekniken troligtvis minska risken för blödningar tack vare
att den ger bättre blodstillning än när man bränner
med diatermi eller arbetar med sax och kniv.
4 |
Medley_no1_2013.indd 4
2013-02-28 21:16
Genomlysning vid
elektrodextraktion.
Generatorn PULSAR® II förser
PlasmaBlade med pulsad
RF-plasmaenergi.
Arbete med PlasmaBlade
i fickan för devicen.
Hjärtkirurgen
Johan Brandt vid
Pacemakerenheten
i Lund.
| 5
Medley_no1_2013.indd 5
2013-02-28 21:16
En stor fördel med att adaptiv CRT hela
tiden automatiskt räknar ut vilken
pacing som är bäst för patienten är
att patienten inte behöver vänta på
anpassning av AV- och VV-intervallen
till nästa återbesök.
David Mörtsell
Från vänster. Kardiologen Regitze Videbæk på Rigshospitalet i Köpenham,
samt arytmologerna David Mörtsell och Priit Teder på Akademiska
sjukhuset i Uppsala.
6 |
Medley_no1_2013.indd 6
2013-02-28 21:16
Viva XT
- FöRSTA IMPLANTATIONERNA GJORDA
I Sverige var arytmologerna Priit Teder och David Mörtsell på
Akademiska sjukhuset först ut och i Danmark har redan fyra
kardiologer på Rigshospitalet implanterat Viva XT – Medtronics
nya biventrikulära CRT-D.
Viva XT är en vidareutveckling från Medtronics
Protecta-serie. En av nyheterna är devicens yttre
skal som har fått en betydligt mer kroppsvänlig
utformning. De stora nyheterna finns dock på
insidan där en ny algoritm, Adaptiv CRT, bland
annat gör mätningar varje minut och optimerar
AV- och VV-intervallen för patienten. Algoritmen
avgör också automatiskt om båda ventriklarna ska
stimuleras eller om enbart vänsterkammarstimulering ska ske.
– Utformningen gör Viva XT till en mycket trevlig produkt från en kirurgisk synpunkt, säger Priit
Teder. Medtronic har tänkt till, och med vetenskapliga metoder anpassat formen på devicen så
att trycket på patientens hud blir minimalt. På de
flesta devicer tar den del där man ansluter elektroderna, s.k. ”connector block”, stor plats. Det har
man också löst på ett bra sätt på Viva med en avfasad kant som harmonierar med resten av devicens
form. Under implantationen upplevde vi att den
nätta formen bidrog till att Viva XT nästan gled på
plats själv. Devicen är smidig att implantera och
resultatet på patienten blir slätt och fint.
patienten behöver inte vänta
på optiMering av pacingen
– Tidigare har vi sett algoritmer från andra företag
där vi inne på kliniken med en knapptryckning
automatiskt justerar AV- och VV-intervallen, säger
David Mörtsell. Dessa algoritmer utgår dock från
patientens EKG vid det aktuella tillfället och
pacingen förblir sedan inställd på samma sätt hela
tiden efter klinikbesöket. Medtronics algoritm
Adaptiv-CRT fungerar emellertid så att motsvarande
inställningar görs varje minut efter implantation.
– Det vi har sett och fått berättat för oss om
Adaptiv CRT lovar gott, fortsätter David. De studier
Medtronic gjort visar att algoritmen är säker och vi
tycker att idén med att låta CRT:n hela tiden försöka hitta den mest optimala pacingen är mycket
bra. En stor fördel med att Adaptiv CRT hela tiden
automatiskt räknar ut vilken pacing som är bäst är
att patienten inte behöver vänta på anpassning av
AV- och VV-intervallen till nästa återbesök.
patienterna har
Svarat på crt-behandlingen
De två patienter som hittills fått Viva XT i Uppsala
inom ramen för det europeiska produkttestavtalet
där Medtronic släppte tusen produkter, har svarat
på CRT-behandlingen och mår bra. Priit och David
kan inte uttala sig om det är just de nya funktionerna i Viva XT som bidragit till förbättringen,
eftersom ungefär 70 procent av alla patienter som
får CRT-behandling blir bättre efter implantationen oavsett märke eller modell på device.
– Våra initiala erfarenheter är goda av Viva XT
samt Vivas lillasyster Brava som inte har Adaptiv
CRT, men väl funktionen Cardiosync, säger Priit.
Funktionen Cardiosync utför samma mätningar
som Adaptiv CRT, men dessa görs enbart inne
på kliniken och någon
dynamisk uppdatering
sker inte automatiskt
hos patienten. Viva XT har därför i Uppsala nu
blivit standard för patienter som har bevarad
sinusrytm och intakt AV-överledning och har
behov av en CRT-D. Vi ser också fram mot att testa
Medtronics nya fyrpoliga elektrod för vänsterkammarstimulering som kommer senare under
våren.
rigShoSpitalet utvärderade adaptiv crt
På Rigshospitalet i Köpenhamn deltog man i studien
som utvärderade Adaptiv CRT-algoritmen. Regitze
Videbæk är en av fyra kardiologer på sjukhuset
som har implanterat Viva.
– Viva har en väldigt fin form och är lite mindre
och tunnare, vilket gör att den passar väldigt fint
i dosfickan, säger Regitze. Det är en fördel för patienten om det ser bättre ut, och som kirurg känns det
bekvämare om devicen ligger snyggt och prydligt
i fickan och inte spänner ut huden så mycket.
– Studien vi deltog i visade att Adaptiv CRTalgoritmen är lika bra som en finjustering av CRT:n
med ekokardiografi , vilket är det viktigaste – att
algoritmen är säker. Vi använder oss av den, men
behöver utvärdera dess betydelse för vårt arbete
på längre sikt.
fyrpolig vänSterkaMMarelektrod
Medtronic har gjort ett begränsat marknadssläpp
av en fyrpolig elektrod avsedd för stimulering av
vänsterkammaren. Rigshospitalet kommer att delta
i en studie med start i mars 2013 där elektroden
ska utvärderas.
– Den fyrpoliga elektroden är ett väldigt bra
hjälpmedel eftersom du kan välja olika programmering utifrån hur du använder elektroden, säger
Regitze. Det hjälper dig om du har svårt att finna
en plats att stimulera där tröskelvärdet är tillräckligt lågt och pacingen inte ger någon diafragmastimulering.
viva Xt – adaptiv crt-behandling
E Viva
XT är en CRT-D som bland annat innehåller den nyutvecklade
resynkroniseringsalgoritmen Adaptiv CRT®. Med algoritmen gör devicen
mätningar varje minut och anpassar AV- och VV-intervallen så att de hela
tiden är optimala för patienten. Traditionell CRT-behandling sker genom
att devicen stimulerar både höger och vänster kammare. Adaptiv CRT
väljer däremot automatiskt när det är lämpligt att synkronisera vänsterkammaren mot högerkammarens spontana aktivering. I en studie som
Medtronic utfört såg man att det i genomsnitt gick bättre för de patienter
som i huvudsak stimulerades endast i vänsterkammaren.
| 7
Medley_no1_2013.indd 7
2013-02-28 21:16
Byte av aortaklaff
vid aortastenos
På Akademiska sjukhuset i Uppsala opererar man varje år upp
emot tvåhundra patienter med aortastenos. Vi bad professor Stefan
Thelin som är thoraxkirurg på thoraxkliniken att berätta närmare om
aortastenos och hur det behandlas.
– Aortastenos är en förträngning i aortaklaffen,
säger Stefan Thelin. Den beror oftast på åldersförändringar eller en medfödd förändring där klaffbladen blivit förkalkade och därmed stela så att de
öppnar sig dåligt.
På Akademiska sjukhuset sköts utredningen vid
aortastenos av kardiologer och där ingår att man
bedömer patienten med ultraljudsundersökning och
kranskärlsröntgen. Standardförfarandet vid en operation av aortastenos är att man öppnar patientens
bröstkorg, ansluter patienten till hjärtlungmaskin och
öppnar aorta så att kirurgen kan avlägsna den sjuka
klaffen och sy dit en klaffprotes. För en van kirurg är
det en rutinoperation som tar två till tre timmar.
– De flesta patienter opereras enbart för aorta
stenos, säger Stefan. Det är dock inte ovanligt att
de samtidigt får en kranskärlsoperation. Många
patienter som har aortastenos har också ett inslag
av aortainsufficiens, det vill säga läckage genom
klaffen, men det löser vi med samma operation.
patientenS ålder avgör typ av klaff
Det finns två olika typer av klaffproteser: biologiska och mekaniska klaffar. De biologiska klaffarna
är gjorda av vävnad från gris eller kalv, och har tre
fickklaffar som öppnar och stänger sig som en
naturlig hjärtklaff. En mekanisk klaff är en ring
med två halvcirkelformade rörliga skivor.
– Det som avgör klaffvalet är patientens ålder
där vi normalt väljer en biologisk klaff på patienter
som är äldre än 65 år. Den biologiska klaffen har
en begränsad livslängd på 15–20 år. Vid valet
måste vi också ta hänsyn till patientens övriga hälsotillstånd och patientens egna önskemål, förklarar Stefan.
– I stort sett väljer vi en mekanisk klaff för
patienter upp till 65 år med tanke på att den har
en överlägsen livslängd i jämförelse med en biologisk klaff. En patient som har en mekanisk klaff
måste dock ta blodförtunnande medel dagligen.
Medicineringen är effektiv, men den kräver normalt
att patienten går på kontroll med blodprovstagning var 4–6:e vecka.
– Den biologiska klaffen har fördelen att den
inte kräver blodförtunnande medicinering. I dagsläget när patienterna blir allt äldre så är det en
övervägande del, 60–70 procent, som får en biologisk klaff. En del yngre patienter har en stark önskan om att slippa blodförtunnande medel. Om de
accepterar risken för en ny operation får de en biologisk klaffprotes.
klaffoperation utan att öppna bröStkorgen
Idag finns det en teknik som bland annat
Medtronic har utvecklat där man inte behöver
öppna patientens bröstkorg. Istället för man in en
biologisk aortaklaff med en kateter via vanligtvis
ljumskartären.
– Tekniken är förhållandevis ny så i första hand
använder vi i Sverige så kallad öppen operation.
Om vi bedömer att patienten inte kan genomgå
en sådan operation, men ändå har vinst av att
opereras, erbjuder vi ingrepp med kateter.
Tekniken är skonsammare, men har än så länge
större risk för komplikationer som läckage.
Framöver tror jag emellertid att tekniken kommer
att erbjudas även de patienter som kan genomgå
en öppen operation.
Aortastenos är en förträngning i aortaklaffen.
Den beror oftast på
åldersförändringar eller
en medfödd förändring
där klaffbladen blivit
förkalkade och därmed
stela så att de öppnar
sig dåligt.
Professor Stefan Thelin, thoraxkirurg på thoraxkliniken vid
Akademiska sjukhuset i Uppsala, berättar om aorta stenos
och hur behandlingen går till.
8 |
Medley_no1_2013.indd 8
2013-02-28 21:16
Operationen var som jag förstår det ­ganska
omfattande. Aortan ska ha en ­diameter på
cirka tre centimeter intill ­klaffen och min
var lite över fem centimeter.
Hans Carlsson.
Ny aortaklaff gjorde
att Hans fick kraften tillbaka
68-årige Hans Carlsson kände sig orkeslös och hade problem med
andfåddhet i vila. Man konstaterade att hans aortaklaff var i mycket
dåligt skick och han fick genomgå en hjärtoperation där han fick en
ny konstgjord klaff. Samtidigt satte man in ett graft som ersättning
för den del av aortan som vidgats på grund av klaffelet.
Det visade sig att Hans hade ett medfött fel, bikuspid aortaklaff, vilket innebär att klaffen har två
klaffblad istället för tre. Man räknar med att 1–2
procent av befolkningen har detta medfödda
hjärtfel. Förträngning genom förkalkning (aorta
stenos) liksom läckage av blod genom klaffen är
vanligare med en bikuspid klaff och det är inte
ovanligt att aortan vidgas till följd av klaffelet.
Hektiskt arbetsliv med eget företag
Vi besöker Hans på hans släktgård strax utanför
Rimbo. Väl till bords berättar Hans om livet på gården och om golvfirman som han drivit tillsammans med sin fru Christina under många år.
– Arbetet tar aldrig slut om man har barn, en
gård att sköta om och en firma att driva. Christina
är lika envis som jag och vi har jobbat många
­timmar varje vecka, under vissa perioder nästan
dygnet runt.
valet mellan biologisk och mekanisk klaff
Felet på Hans aortaklaff hade successivt förvärrats
under hans långa och hårda arbetsliv. Omedveten
om hjärtats allt sämre funktion hade han trott att
de sinande krafterna hade med åldrandet att göra.
Under julen 2011 började Hans att känna sig riktigt dålig. Efter ett besök på läkarstationen i Rimbo
fick Hans en remiss på ultraljud till Norrtälje sjukhus och en på kranskärlsröntgen till hjärtkliniken
på Karolinska Universitetssjukhuset.
– Efter undersökningarna fick jag veta att hjärt­
felet var allvarligt och att jag skulle förbereda mig
på operation. Vi diskuterade sedan om jag skulle
ha en biologisk eller mekanisk klaff. Läkaren
menade att en mekanisk klaff nog var det bästa för
mig som är så aktiv och vid så god allmän hälsa.
– Jag visste sedan innan att en mekanisk klaff
håller längre, men att man i gengäld måste ta
blodförtunnande medel resten av
livet. Eftersom jag jobbar i skogen ville
jag inte äta blodförtunnande, men jag
kände ändå att jag litade på läkaren.
en diameter på cirka tre centimeter intill klaffen
och min var lite över fem centimeter. Den hade
alltså vidgats över två centimeter och även upp
i aortabågen. Jag fick en ny biologisk aortaklaff
och ett graft som ersatte den vidgade delen av
aortan och aortabågen.
– Fantastisk nog var jag uppe på benen redan
dagen efter och kände ingenting av andnöden.
Från att ha varit orkeslös och andfådd även i vila
lever jag nu som vanligt. Läs gärna den fullständiga versionen av Hans
­berättelse på vår hemsida:
www.medtronic.se/sjukdom/hjaertklaffsjukdom/
livet-efter
Ett graft ersätter den
vidgade delen av aortan
I april 2012 opererades Hans på
Thoraxkliniken på Karolinska Uni­ver­
sitetssjukhuset. Innan operationen
samtalade Hans med thoraxkirurgen
som skulle utföra klaffoperationen.
– Läkaren var bra på att förklara
situationen. När vi hade samtalat en
stund kom vi in på valet av klafftyp. Jag
berättade att jag var rädd för blodförtunnande och att jag jobbar mycket
själv i skogen med motorsågen. Han
rekommenderade mig då att välja en
biologisk klaff, vilket kändes rätt för mig.
– Operationen var som jag förstår
det ganska omfattande. Aortan ska ha
Hans Carlsson lever ett aktivt
liv med många projekt igång.
Renoveringen av ögonstenen
är bara ett av dem.
| 9
Medley_no1_2013.indd 9
2013-02-28 21:16
Världsomfattande
studie inom SFA
Medtronic startar en stor global studie inom behandlingsområdet
benartärsjukdomar, dvs. claudicatio intermittens och kritisk ischemi.
Inom studien erbjuds patienter behandling med IN.PACT Admiral™
Drug Eluting Balloon (DEB). Enligt Gisela Lindh, nordisk marknadschef för Peripheral är In.Pact DEB ett nytt vapen i behandlings­
arsenalen för benartärsjukdomar.
Vid claudicatio intermittens (fönstertittarsjukan)
har patienten åderförkalkning i benens kärl. Det
orsakar smärtor vid gång, men de går över i vila.
Om sjukdomen förvärras får man kritisk ischemi,
vilket innebär även vilosmärtor som kan vara särskilt besvärliga nattetid. I svåra fall av kritisk ischemi drabbas man av bensår och kallbrand när blodtillförseln inte är tillräcklig för att syresätta vävnaden.
Ett första steg i behandling av klaudikanter
består i regel av läkemedelsbehandling samt livs-
stilsförändring, dvs. rökstopp, kostförändring och
gångträning.
– Vid kvarstående besvär kan alternativ behand­
ling vanligtvis erbjudas men behandlingsstrate­
gierna för klaudikanter skiljer sig något mellan
länderna i Norden men framför allt i jämförelse
med övriga Europa, berättar Gisela.
Kärlinterventioner
Vid kritisk ischemi finns flera behandlingsmetoder; öppen kirurgi eller kärlintervention som sker under
röntgengenomlysning. Van­
ligaste behandlingsmetoden
vid kärlintervention är vidgning av kärlet med ballong
och/eller stent. Vilken behandlingsmetod som är att föredra
beror på förträngningens lokalisation, utseende och längd.
Tyvärr är det ett stort problem
att kärlen kan stänga sig igen
efter en tid.
Utvecklingen av stent och
ballonger sker därmed fort­
löpande. Ett nytt intressant
alternativ till traditionell inter-­
ventionell behandling är nu
ballonger täckta med läkemedel.
Läkemedlet i sig
förhindrar processen
av tillväxt i kärlet.
– Flera tidigare studier inom SFAområdet har visat att stentar är bättre än ballongdilatation. Men ju längre ner man kommer
mot knäleden, desto mer problematiskt kan det
vara med stentar beroende på naturliga kärlrörelser vid gång och rörelse.
Global studie startar
På internationella kongresser inom kärlbehandlingar är det stort fokus på ”Leave Nothing Behind”
inom SFA-området, d.v.s. behandlingar som inte
lämnar implantat i den utsatta delen av kärlet. Ett
av alternativen till behandling är Medtronics läkemedelsballong – IN.PACT Admiral™.
Medtronic genomför nu en av de största stu­
dierna inom SFA-området – en global register­
studie på 1500 patienter på sammanlagt 80 studie­
centra. Inom studien erbjuds klaudikanter och
patienter med kritisk ischemi möjlighet till
behandling med DEB. De har redan kommit igång
på flera ställen i världen och snart kommer även
två studiecentra i Norden att delta.
– För samtliga patienter med perifer kärlsjukdom i benen, som är ett anatomiskt besvärligare
behandlingsområde, kan IN.PACT DEB ge ökade
möjligheter till behandling. En nyligen gjord RCT
studie har redan visat att IN.PACT DEB ger signi­
fikant positiva behandlingsresultat inom SFA,
­avslutar Gisela Lindh. Ordförklaring
SFA superficial femoral artery: lårbensartär
Gisela Lindh, Medtronic, är glad över att få med
två nordiska studiecentra i stor global studie där
klaudikanter och patienter med kritisk ischemi
erbjuds behandling med IN.PACT DEB.
10 |
Medley_no1_2013.indd 10
2013-02-28 21:16
E PLOCK
E förbättrad aSpirationSkateter
Missa inte vår nya
aspirationskateter
som lanseras under
försommaren! Den
nya katetern erbjuder
bättre ”push” och
framkomlighet samt
även bättre sugkraft.
Vår ambition är
att den här årliga
kursen ska
hålla världsklass.
E icd-prograMMering i praktiken
Pär Stjärne
Nyutkommen och efterlängtad bok om ICDprogrammering i praktiken.
Boken är skriven för alla som
arbetar med, eller ska börja
arbeta med, ICD-uppföljning.
Författaren till boken är Eva
Clausson. Boken kan beställas
på till exempel adlibris.se.
Ny kurs om det
senaste inom FESS
Karolinska institutet arrangerar i juni en fyradagarskurs om FESS,
Functional Endoscopic Sinus Surgery, det vill säga att operera
bihålorna med hjälp av titthålskirurgi. Som kurslärare har man bjudit
in internationellt välkända kirurger.
– Vår ambition är att den här årliga kursen ska
hålla världsklass, därför har vi bjudit in bland
andra Bradley Marple från Texas. Jag vill också
nämna Claus Bachert, som kommer från Belgien
men numera är anställd hos oss på Karolinska,
säger Pär Stjärne som ansvarar för kursen.
Antalet lärare är stort för att under de praktiska
övningarna kunna ha bara två deltagare per lärare.
Kursen vänder sig i första hand till specialister och
blivande specialister.
– Som alltid får man mer nytta av kursen om
man redan har en del erfarenhet.
Kursen innehåller en uppdatering av det senaste
inom den medicinska behandlingen av kronisk
sinuit och även alternativa metoder då endoskopisk
teknik inte går att använda. En betydande del av
kursen kommer att ägnas åt övningar på preparat.
– Det har skett en revolutionerande utveckling,
med bättre optik och bättre möjligheter att visualisera med bra precision tack vare navigationsutrustning. Instrumenten har också utvecklats otroligt
mycket, och är nu anpassade till endoskopisk teknik. Nästan allt som tidigare kunde göras med
öppen teknik kan nu göras endoskopiskt, berättar
Pär.
Olika leverantörer kommer att bidra med
utrustning till kursen. Från Medtronic kommer
navigationsutrustning, shaver, borr samt förbrukningsmaterial.
– En kurs med den här ambitionsnivån går inte
att genomföra utan ett bra samarbete med företag. Medtronic satsar mycket på utbildning och
utveckling i samarbete med sjukvården. Min förhoppning är att vi kan utveckla och fördjupa det
samarbetet – något som i förlängningen kommer
att vara bra för våra patienter.
E ”inSite” viSar interStiMS fördelar
Vid Amerikanska urogynekologsällskapets (AUGS) 33:e
vetenskapliga möte i Chicago i oktober 2012 presenterades studien ”InSite” avseende behandling av överaktiv blåsa. Resultaten från InSite visar att behandling
med neuromoduleringssystemet InterStim® har överlägset bättre effekt och livskvalitetsfördelar jämfört
med standardläkemedelsbehandling av överaktiv blåsa
vid 6 månader. Vi ser nu med intresse fram emot vad
uppföljning efter 12 månader visar.
E nu Startar crdM Medtronic directo!
För att kunna ge kunderna ännu bättre teknisk
support har Medtronics division för behandling
av hjärtarytmier, CRDM, nu ett telefonnummer
där man enkelt kan nå dedikerad personal.
Det nya numret för telefonsupport på svenska
angående pace, ICD, CRT, Reveal och CareLink är; 08 - 444 15 55.
Vill man hellre skicka e-post är det denna adress:
[email protected].
E redaktören har ordet
Jag hoppas att det ska finnas något
av intresse för alla i detta vårnummer av Medley! Om det var
något som fångade ditt intresse lite
extra får du gärna tala om det för oss
på: [email protected] eller via
din lokala Medtronic-kontakt.
Elenore Schmidt, chefredaktör Medley
| 11
Medley_no1_2013.indd 11
2013-02-28 21:16
Ett troligt scenario för år 2050 innebär att
kostnaderna för hälso- och sjukvården har ökat
med 80 procent.
Anders Ekholm, analyschef på Socialdepartementet.
Ur Socialdepartmentets LEV-projekt
Dagens sjukvård
behöver innovationer
och ny teknologi
Mer high-tech och mer empati behövs i dagens vård och omsorg
menar man i en rapport från Socialdepartementet. Slutsatserna
bygger på scenarion år 2050 framtagna i en simuleringsmodell
i regeringens LEV-projekt. Bakgrunden är att man vill finna nya
vägar att hantera att medellivslängden i Sverige ökar och att vi
­samtidigt blir färre yrkesverksamma som ska ta hand om och
bekosta vård och omsorg för allt fler.
På Socialdepartementet har man satt upp en mikro­
simuleringsmodell av Sverige där man simulerar
framtida scenarion. Människorna i modellen får
arbete, blir arbetslösa , bränner ut sig, gifter sig, får
barn, drabbas av cancer, går i pension, etc. Man
kan till exempel se hur samhället påverkas om
frekvensen av cancer ökar, antal förvärvsarbetande sjunker och vad som händer om produktiviteten inom vård- och omsorg ökar.
– Ett troligt scenario för år 2050 innebär att
kostnaderna för hälso- och sjukvården har ökat
med 80 procent, säger Anders Ekholm, analyschef
på Socialdepartementet. När vi sedan tittar på
tänkbara lösningar ser vi att även om det går att få
fram pengarna som krävs, så finns inte personalen
som behövs. Det krävs nämligen att vi anställer
ytterligare upp till tre procent av den arbetsföra
befolkningen, och då vet vi att det redan idag är
många landsting och kommuner som har problem
med att få tag på kvalificerad arbetskraft.
Nya finansieringssätt, begränsat
­o ffentlig utbud och höjd produktivitet
Det enda vi enligt Anders kan vara ganska säkra
på är att vi inte kan arbeta som vi gör idag. Som
han ser det står vi inför ett val mellan tre vägar
att gå.
– Den första handlar om att hitta nya sätt att
finansiera systemet som att höja vissa skatter, införa välfärdskonton eller byta säkerhetssystem. Den
andra innebär att vi inför olika begränsningar i det
offentliga utbudet. Det kan till exempel innebära
att vi inte utför vissa hjärttransplantationer, att
skidåkare får betala för benbrott själva eller vad vi
nu kommer fram till är vettigt.
– Den tredje vägen går ut på att vi måste jobba
med effektivitet i termer av förbättrad hälsa per
krona. Här handlar det alltså om att på ett struk­
turerat sätt öka produktiviteten inom sektorerna
precis som man gör inom övriga näringslivet. Det
är denna väg vi tycker att man först ska välja.
Mer automatiserad rutinsjukvård
I modellen har man experimenterat och sett att
det krävs 0,6–0,7 procent årlig produktivitets­
ökning för att klara av de ökande behoven.
– Det är ganska lite eftersom man i andra branscher brukar ha en produktivitetsökning på 2–4
procent per år, säger Anders. Inom sjukvården kan
detta innebära att rutinsjukvården automatiseras
mer, eftersom vi i dagsläget lägger ner ganska
mycket tid på folk som inte har så allvarliga sjukdomar, och relativt sett för lite tid på de som är
mer allvarligt eller komplext sjuka.
– Omsatt till teknologi innebär det till exempel
fler och ihopkopplade IT-system, förmåga att hantera stora datamängder, sensorer, självtester och
hemdiagnostik. Det krävs också fler expertsystem
som fattar beslut och system som sköter hela
vårdprocesserna.
– Det behövs framöver innovationer och teknisk utveckling som vi relativt snabbt kan införliva
i verksamheterna. Det betyder också att vi behöver ett dynamiskt system som tillåter att vi köper
in och använder nyutvecklad teknologi.
Läs LEV-rapporten!
Du hittar rapporten på: www.regeringen.se/lev
12 |
Medley_no1_2013.indd 12
2013-02-28 21:16
Politiker öppna
för nya samarbetsformer
Det finns idag en allmän medvetenhet om sjukvårdens utmaningar
som ingen ifrågasätter. Medley tog kontakt med en svensk och en
dansk politiker för att få deras syn på vad som krävs för att klara dessa
utmaningar.
Det finns en symbolik i att det är på hemmaplan
i Stockholms läns landsting som vi ska tala om
framtidens sjukhus med den svenske landstingspolitikern Stig Nyman. Kring den stora byggnaden
ligger en känsla av svunna tider eftersom den från
början fungerade som garnisonssjukhus för livgardet. Då, för 150 år sedan, var det Nordens modernaste sjukhus. Sexton patienter delade rum i de
små sjukhussalarna. Det var högt i tak men inte
många centimeter mellan sängarna.
– Utvecklingen har varit enorm sedan dess,
men även om vi har blivit duktigare har kraven på
hälso- och sjukvården inte blivit färre. I takt med
att vi får större kunskaper blir vi också äldre och
äldre och patienttillströmningen till våra sjukhus
ökar ständigt. Vi behöver anpassa hälso- och sjukvården till en ny framtid, säger Stig Nyman, kristdemokrat och landstingsråd i Stockholms läns
landsting.
Den erfarne sjukvårdspolitikern har svårt att
förutsäga hur framtidens sjukhus kommer att se ut.
– Men avgörande är att vi skaffar oss större
kunskap. Att vi möter framtiden med den rätta
kompetensen. Att vi hela tiden utbildar oss och
avsätter resurser till forskning och utveckling,
också för att vi ska bli bättre på att prioritera och
förstå, vilka behandlingar som vi har råd att satsa
på, säger han.
– Om vi ska bli bättre på att ta vara på de goda
idéerna duger det inte att vi fortsätter att vara
uppdelade i två läger: det offentliga och det privata. Vi måste hitta nya samarbetsformer, där politikernas och det offentliga systemets ambitioner
möter den privata verksamhetens vilja att investera. Vi måste bryta de traditionella mönstren och
säkra ett konstruktivt samarbete där vi rör oss bort
från att vara två förhandlingsparter med var sin
agenda, uppmanar Stig Nyman oss. På det sättet
ökar också chanserna för att lösningarna blir mer
kostnadseffektiva.
Stig Nyman har stor tilltro till de medarbetare
som arbetar på sjukhusen varje dag.
– Idéerna och nytänkandet finns där ute. Både
bland sjukhusets egna anställda och bland representanterna för de privata verksamheterna. Vi ska
bara bli bättre på att ta till oss nya idéer och ha
modet att prova nya vägar, säger han.
– Monopol har aldrig varit till gagn för patienterna. Därför är det en fråga om sunt förnuft att
använda privata aktörer som komplement till en
stark offentlig hälsovårdssektor. Ju mer fördomsfri
man är i samspelet mellan det offentliga och det
privata, desto längre räcker pengarna, säger hon.
– I stället för att se varandra som motpoler och
konkurrenter, ska vi i högre grad se det offentliga
och det privata förvärvslivet som partners, menar
hon och avslutar med att sammanfatta:
– Utökat samarbete mellan det offentliga och
det privata ger oss goda möjligheter att utveckla
nya innovativa lösningar som kan förbättra
patientbehandlingen, optimera driften i hälsooch sjukvården och öka exporten av hälso- och
välfärdslösningar. Det blir en win-win-situation,
för patienterna, samhällsekonomin och de privata
verksamheterna.
Venstres
hälso- och
sjukvårdsansvariga
Sophie
Løhde
Sunt förnuft att ta in privata aktörer
Venstres hälso- och sjukvårdsansvariga Sophie
Løhde delar Stig Nymans uppfattning om potentialen i ett tätare samarbete mellan privat och
offentlig sektor.
– Vi ska få mer hälsa för pengarna. För det krävs
att vi politiker är beredda till nytänkande, exempelvis vad gäller utökat samarbete mellan det offentliga och det privata, säger hon i ett uttalande.
Rent generellt ser hon de privata aktörerna
som en viktig del av lösningen på utmaningarna
inom hälsosektorn.
Vi måste hitta nya samarbetsformer,
där politikernas och det offentliga systemets
ambitioner möter den privata verksamhetens
vilja att investera.
Stig Nyman
| 13
Medley_no1_2013.indd 13
2013-02-28 21:16
Här placeras och utvidgas
ett Resolute Integrity stent
i kranskärl hos diabetiker.
överläkaren Jens Jensen
under PCI.
FDA-GODKÄNNANDE FöR BEHANDLING VID DIABETES
Stent för komplicerade kärlträd
Diabetes är ett snabbt växande problem. Med nuvarande ökningstakt beräknas antalet diabetiker uppgå till 380 miljoner år 2025.
Många patienter som söker för andra sjukdomstillstånd har även
diabetes och detta ställer särskilda krav bland annat vid behandling
av hjärt- och kärlsjukdomar. Medtronic är ledande inom diabetesbehandling och Medtronics Resolute Integrity™ Drug-Eluting
stent är som enda stent i världen FDA-godkänd för behandling
vid diabetes.
Jens Jensen, kardiolog och överläkare vid medicinkliniken på Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand,
har stor erfarenhet av behandling av hjärt- och
kärlsjukdomar hos diabetiker.
– Diabetikerna är en ökande grupp i samhället
men vi har ännu inte sett någon klar ökning av
diabetes hos PCI-patienterna i Västernorrland.
Men det är förmodligen något som kommer de
närmaste åren. Under de senaste åren har 25 % av
de patienter vi behandlat i Sundsvall varit dia-
betiker, varav hälften insulinberoende och hälften
har tablettbehandling, berättar Jens.
SärSkilda krav
vid behandling av diabetiker
Diabetiker har en mer komplex sjukdomsbild än
icke-diabetiker då de oftast har en generell
ateroskleros i såväl stora som små kärl. De får
också tromber oftare än icke-diabetiker. Vilka
skillnader kan ses på hjärtat hos en diabetiker?
– Den stora skillnaden ligger i kranskärlsförändringarna. Hos diabetiker är sannolikt hela kärlträdet påverkat av sjukdomen, framför allt perifert.
Det är bland annat endotelet, det vill säga kranskärlens ytskikt som påverkas. Uppenbarligen
utvecklar diabetiker ateroskleros snabbare och
mer generellt. När patienterna kommer till oss
visar kranskärlsröntgen en mer utbredd sjukdomsbild i kärlträdet jämfört med en icke-diabetiker.
Jens poängterar vikten av intensiv grundbehandling för alla riskfaktorer innan man utför
PCI eller CABG hos diabetiker för att undvika att
kärlkrampsbesvären och nya förträngningar återkommer. Det gäller att sänka blodsockerhalten,
blodtrycket och blodfetterna. Vid behandling med
ballongvidgning och PCI är det även viktigt med
antitrombocytbehandling.
– Vi måste vara extra noga med trombocythämning eftersom diabetikernas trombocyter är
”kladdigare”. När vi väl gör ett ingrepp som PCI efter
kranskärlsröntgen så lägger vi ofta långa stent och
i stort sett alltid DES. Eftersom diabetikerna är den
mest komplicerade patientgruppen med störst risk
14 |
Medley_no1_2013.indd 14
2013-02-28 21:16
överläkarna Daniel Wadell och
Jens Jensen jämför ”live-bild” till
vänster med referensbild till
höger hos samma diabetiker som
tidigare även genomgått en
bypass-operation. Kärlen a.
mammaria sinister kopplad till
LAD behandlas.
för restenos (återförträngning) måste man använda
den bästa tillgängliga tekniken och det är just DES,
eftersom den minskar risken för restenos till hälften.
bra reSultat Med reSolute integrity deS
Medtronics Resolute Integrity DES är som enda stent
i världen FDA-godkänd för behandling av diabetiker.
För godkännandet krävdes bland annat att stentet
ger samma utfall för diabetiker som för icke-diabetiker. Enligt Jens hade medicinkliniken valt stentet för
diabetiker långt tidigare men FDA-godkännandet
gav en bekräftelse på att det var rätt val.
– Vi hade redan före FDA-godkännandet valt
att använda Medtronics Resolute Integrity DES på
diabetiker eftersom vi tyckte att det var ett smidigt stent med väldigt god framkomlighet. Sedan
2011 har vi stentbehandlat 200 diabetiker med
Medtronics Resolute Integrity DES och vi har bara
haft 6 symtomgivande restenoser. Vi valde det här
stentet som ett allmänt stent och det står för totalt
40 % av alla stentinläggningar hos oss. Totalt har vi
lagt 500 Resolute Integrity DES-stentar och resultatet har varit väldigt bra. Nu har vi fått bekräftat
att de medicinskt fungerar väl för en så svår
patientgrupp som diabetikerna, avslutar Jens.
Medtronic ligger i fraMkant
Diabetes är ett område där Medtronic utvecklar
terapin, bland annat insulinpumpar, men företaget samarbetar även förebyggande tillsammans
med International Diabetes Federation IDF för att
Sedan 2011 har vi stentbehandlat 200
diabetiker med Medtronics Resolute
Integrity DES och vi har bara
haft 6 symtomgivande restenoser.
Jens Jensen, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand.
öka medvetenheten om diabetes i världen.
Medtronics vd i Sverige, Reidar Gårdebäck, kommenterar Medtronics framträdande roll inom
bland annat diabetesbehandling:
– Medtronics mycket breda produktportfölj
inom olika kroniska sjukdomar innebär stora möjligheter för oss att samordna vår forskning och
utveckling inom de olika terapierna. På så sätt kan
vi hela tiden ligga i framkant med nya innovationer för att ta fram effektiva behandlingar för kroniska sjukdomar och deras komplikationer.
Diabetikerna har ofta en komplex sjukdomsbild
med olika typer av komplikationer, såsom kärlförändringar. Behandling för diabetiker med DES är
ett bra exempel på denna samordning av olika
terapiområden. Vi kommer framöver att se fler
exempel på hur ny teknik utvecklad av Medtronic
inom ett område också kan användas inom andra
terapiområden.
Ordförklaring
CABG: Coronary Artery
Bypass Grafting
DES: Drug Eluting Stent
PCI: Percutaneous Coronary
Intervention
| 15
Medley_no1_2013.indd 15
2013-02-28 21:16
Medtronics forskningscenter i Köpenhamn
Framgångsrik
forskning och
utveckling av CGM
I Hörsholm utanför Köpenhamn finns ett forskningscenter där
Medtronic utvecklar teknologi för diabetesbehandling som på
sikt kan göra det möjligt att få fram en artificiell bukspottkörtel.
Organisationen JDRF bidrar med 17 miljoner dollar under en
treårsperiod.
Forskningscentret i Hörsholm har utvecklat en
helt ny teknologi för kontinuerlig glukosmätning,
CGM. Det nya är att de använder en optisk metod
för att mäta glukosnivåerna, till skillnad mot de
sensorer som Medtronic har idag, som använder
en elektrokemisk metod. Den optiska metoden
förvärvades av Medtronic för tre år sedan från ett
danskt företag.
– Nu utvecklar vi ett dubbelt sensorsystem,
som kombinerar de båda metoderna. Genom att
dubbleringen består av de två helt olika mätmetoderna, båda med sina fördelaktiga egenskaper, får
vi ett system med ännu större säkerhet för patien-
ten än om vi enbart skulle dubblera en av metoderna. Vi kallar det ortogonal redundans, berättar
Henrik Egesborg, som leder verksamheten på
forskningscentret.
Medtronics internationella huvudkontor och
forskningscenter för diabetes finns i Northridge i
Kalifornien. Forskningscentret i Hörsholm är det
enda som inte ligger där.
– Vi har ett mycket nära samarbete, och i projektet för den optiska sensorteknologin ingår flera
medarbetare från båda ställena, säger Henrik.
Enorm donation
Ordföranden för organisationen JDRF, som arbetar
globalt med opinionsbildning och insamlingar till
forskning om diabetes typ 1, besökte det danska
forskningscentret i juni 2011. Det fick till direkt
följd att JDRF ville ha ett långsiktigt samarbete och
nu stödjer forskningen om den dubbla sensorn
med 17 miljoner dollar under tre år.
– Organisationen JDRF har sitt fokus på större
pålitlighet och säkerhet, och därför vill de bidra till
att utvecklingen av vårt kombinerade sensorsystem med ortogonal redundans ska gå snabbare.
Förhoppningen är att den nya sensorn kommer att ha så bra noggrannhet och tillförlitlighet
att det kan bidra till utvecklingen av en artificiell
bukspottkörtel. Det innebär att mätningarna från
glukossensorn automatiskt styr hur mycket insulin
som insulinpumpen ger patienten. Att utveckla en
artificiell bukspottkörtel har sedan länge varit en
av Medtronics visioner.
Klinisk utveckling av diabetesprodukter
Forskningscentret har ett fint och välutrustat laboratorium för test av sensorerna in vitro. Men för att
sedan kunna testa dem på människor vill man
först testa på djur, in vivo.
– Därför utvecklade vi en pre-klinisk modell, en
metod för att testa sensorerna på råttor, för att
kontrollera att de fungerar som de ska innan de
testas på människor, berättar Henrik.
Det föll så väl ut att även nya versioner av de
elektrokemiska sensorerna, som utvecklas på
forskningscentret i Kalifornien, testas pre-kliniskt
i Danmark enligt den nya modellen.
– Vi har dessutom blivit ombedda att testa en
helt ny produkt som utvecklats på forskningscentret i Kalifornien.
Det handlar om ett kombinerat infusions- och
sensorset för att patienten inte ska behöva bära
Nu utvecklar vi ett dubbelt sensorsystem.../...
Genom att dubbleringen består av de två helt olika
mätmetoderna, båda med sina fördelaktiga egenskaper, får vi ett system med ännu större säkerhet
för patienten...
Henrik Egesborg
16 |
Medley_no1_2013.indd 16
2013-02-28 21:16
två set utan enbart ett, som innehåller båda funktionerna. Det kombinerade setet har testats på råttor med bra resultat.
– De första resultaten presenterades på diabeteskongressen i Berlin i oktober 2012. Nu har vi
även utvecklat de kliniska testerna, som genomförs i Danmark och i Sverige.
Den kliniska utvecklingen av diabetesprodukter är alltså en ny verksamhet som bygger på kompetenser från forskningen om optiska sensorer.
läkare på StudiebeSök
Några gånger per år bjuds läkare in till forskningscentret. Det finns två anledningar: Läkarna får
information om vad Medtronic har för planer på
att presentera nya produkter på marknaden.
Samtidigt får forskarna tillfälle att prata med läkarna om deras behov av nya produkter i sitt arbete
med patienterna.
– Det är viktigt att vi har en bra dialog med de
som använder Medtronics produkter i sin verksamhet. Det är också värdefullt med nya kontakter
när det är dags för klinisk prövning, säger Henrik.
Hans-Henrik Lervang på Ålborgs universitetssjukhus är en av de läkare som bjöds in till ett
besök i slutet av 2012.
– Jag hade ingen aning om att det fanns forskningscenter på den nivån här i Danmark. Jag är
mycket imponerad! Deras arbete är mycket innovativt och medarbetarna verkar extremt engagerade.
Han konstaterar att han inte hade föreställt sig
att sådan forskningsmiljö kunde existera i ett kommersiellt sammanhang.
– Jag kände inte alls till den optiska metoden
för kontinuerlig glukosmätning, det var mycket
intressant att få kännedom om den. Det kombinerade infusions- och sensorsetet hade jag hört talas
om, men det var första gången jag såg det på riktigt.
Hans-Henrik säger att han mycket gärna skulle
vara med och testa de nya produkterna kliniskt,
om Medtronic hör av sig och vill ha ett sådant
samarbete.
Jesper Kristensen, Medtronic, visar de
extremt små optiska glukossensorerna.
Jag hade ingen aning om att det fanns forskningscenter på den nivån här i Danmark.
Jag är mycket imponerad! Deras
arbete är mycket innovativt och
medarbetarna verkar extremt
engagerade. Hans-Henrik Lervang
Dr. Kirsten Nørgaard från
Hvidovre sjukhus, medlem
i Medtronic’s European
Diabetes
Advisory
Board.
Läkare bjuds in till forskningscentret i Hörsholm för en dialog om
utvecklingen av produkter för
diabetesbehandling.
forSkningScentret i hörSholM
Centret har idag 15 anställda, och håller just nu på
att anställa fler. Inom regionen finns ovanligt
många diabetesexperter inom ett begränsat
område. Det har historiska orsaker, eftersom en
stor leverantör av insulin och flera olika industrier
inom diabetesområdet har funnits här sedan
länge.
– Det gör att det finns mycket klinisk expertis
och en väl utbyggd kompetensbas. Därför är det
möjligt att anställa kvalificerad personal, berättar
Henrik.
Ordförklaring
In vitro: experiment gjorda i en konstgjord miljö
In vivo: experiment gjorda på levande organismer
Medtronics laboratorietekniker
Bo Pedersen förklarar
tillverkningen av
prototypsensorer för
besökaren HansHenrik Lervang.
| 17
Medley_no1_2013.indd 17
2013-02-28 21:17
Första gången var på ett
läger förra sommaren,
då vi fick använda det en
vecka för att se om vi åt
tillräckligt mycket i förhållande till mängden
träning. För mig gav det
ett väldigt tydligt svar,
nämligen att jag åt på
tok för lite.
FOTO: Bildbyrån
Landslagsåkerskan Anna Haag är en av dem som
provat kontinuerlig glukosmätning
Svenska landslag använder CGM
Hur ska idrottare äta för att träningen på elitnivå ska ge bästa
­möjliga resultat? Med hjälp av kontinuerlig glukosmätning kan man
i realtid se kopplingen mellan kostintaget och blodsockernivån,
som är en viktig faktor för kroppens möjlighet till återhämtning.
Landslagsåkerskan Anna Haag är en av dem som
provat kontinuerlig glukosmätning, CGM, med
utrustning från Medtronic.
– Första gången var på ett läger förra sommaren, då vi fick använda det en vecka för att se om
vi åt tillräckligt mycket i förhållande till mängden
träning. För mig gav det ett väldigt tydligt svar,
nämligen att jag åt på tok för lite.
Fram till nu har hon använt CGM en vecka
i taget vid fem–sex tillfällen för att hitta rätt balans
med kosten.
– Jag använder det för att kolla mig själv, ungefär
på samma sätt som jag använder pulsklocka. Det
gäller att lära känna kroppens signaler och följa
dem, och med jämna mellanrum använda mätningen för att kontrollera att jag gör rätt. När jag
tävlar har jag ju inte tillgång till hjälpmedlen, varken pulsklocka eller CGM.
Anna konstaterar att hon nu äter mer och att
hon även tänker mer på när och vad hon äter.
– Jag lägger mycket tid på att träna perfekt och
sköta mig perfekt. Det här är en del i helheten. Det
är ett otroligt bra hjälpmedel som hjälper mig
optimera även kosthållningen och jag kommer
definitivt att fortsätta använda det.
Svenskarna först?
Stig Mattsson är dietist på enheten för diabetes
och endokrinologi på Falu lasarett. Han arbetar
inom Sveriges olympiska kommitté och är kostrådgivare åt olika landslag. Redan när han själv var
längdåkare på elitnivå på 1980-talet funderade
han över hur han kunde få mer uppbyggande,
anabola, hormoner i kroppen i stället för den nedbrytande, katabola, miljö som träningen gav.
– Nu vet vi att det är blodsockret som styr den
hormonella miljön. Efter ett hårt träningspass är
kolhydratförråden i kroppen helt tömda, och
kons­ten är att fylla på tillräckligt mycket så att
nivån på blodsockret håller sig bra mellan passen.
18 |
Medley_no1_2013.indd 18
2013-02-28 21:17
FOTO: Bildbyrån
För fem år sedan använde sig Stig av CGM för
­första gången, då på landslaget i mountainbike.
– Jag tror att vi var först i världen med att
använda CGM på elitidrottare, och jag sa redan då
till SOK:s sportchef att jag trodde att detta var
framtidens sätt att kunna bedöma den aktives kolhydratintag. Vi har försökt tala tyst om det, men i
somras hörde vi att både ryska och amerikanska
landslag också har börjat. Inom elitidrotten tror
jag på sikt att alla kommer att använda det.
Sätta mål
Stig menar att precis som landslagsidrottarna har
mål med sin träning behöver de också sätta upp mål
för sitt ätande. Är syftet att minska fettvävnaden
eller att vara uppbyggande?
– Många har ätit otroligt
statiskt, oavsett hur mycket de
­
tränat. Det har inneburit att de
tappat protein under mycket
hårda träningsdagar och lagrat
upp fett när de inte tränat. Nu har
medvetenheten ökat och med
hjälp av CGM och kostregistrering blir det tydligt att kolhydrat­
intaget behöver öka en träningsdag och minska en vilodag.
– Det är dagarna med riktigt
hård träning som är de allra viktigaste, det är oftast den träningen
som gör att man förbättrar sin
prestationsförmåga. Efter dagens
andra pass är det kanske 15 timmar till nästa pass, och att bygga
upp kroppen är då som mest viktigt. Även små justeringar i kosten
kan i vissa fall bidra till att kroppen svarar bättre på träningen.
I andra fall krävs större förändringar i kosthållningen.
idrottare räknar jag alltid kolhydrater för att vara
säker på att de får i sig tillräckligt mycket för att
bygga upp kroppen. Jag är övertygad om att CGM
är ett bra redskap för att finjustera intaget av kolhydrater, det skulle vara bra även för gemene man
att få testa. Protein och fett är förstås också viktigt,
men där är det enklare att välja rätt mängd av bra
proteinkällor och bra typer av fett eftersom de är
mer statiska, säger Stig. FOTO: Bildbyrån
Mer kolhydrater efter träning
Inom många idrotter är det viktigt att ha en hög
syreupptagningsförmåga (kondition) och lätt
kroppsvikt – längdåkning och mountainbike är
bra exempel på det – samtidigt som det gäller att
vara stark, uthållig och explosiv. Stark motor och
lätt kaross, kallar Stig det och konstaterar att fördelen med att vara lätt också kan bli en nackdel
om man vill gå ner för mycket.
Under ett hårt träningspass töms lever och
muskler på kolhydrater. Efter två pass under en
dag är det otroligt viktigt att kolhydraterna fylls på
för att kroppen ska kunna återhämta sig.
– Vi har mätt blodsockernivåerna på många
elitidrottare, och det finns sådana som legat så
lågt som ner mot tre mmol/l under natten. Efter
det andra passet behöver de flesta äta middag,
mellanmål och förmodligen även ett kvällsmål för
att få i sig tillräckligt med kolhydrater.
Stig förklarar att under dagtid känner den aktive av om blodsockernivån blir för låg och man vill
äta. På natten märker man dock inte signalerna på
samma sätt och man måste därför se till att nå ett
blodsocker som medger optimal återhämtning
och uppbyggnad.
– Om blodsockret sjunker ner mot tre tvingas
kroppen ta protein från exempelvis muskulaturen,
ta detta till levern och göra om proteinet till socker
– och då bygger man inte upp kroppen. Man blir
av med fettvävnad, men också med muskulatur.
– När kolhydratdepåerna är tömda är de som
svampar och suger i sig alla kolhydrater man får
i sig. Då är det mängden som är viktig. När musklerna är fyllda med kolhydrater får man ett mer
stabilt blodsocker och då blir det mer viktigt att
välja mat med långsamma kolhydrater.
Kolhydraterna svårast
Alla vet att kosten har stor betydelse, men det är inte enkelt att
hitta de rätta mängderna för
optimal hälsa.
– Det är kolhydraterna som är
det svåra. Oavsett om jag pratar
med patienter eller med elit­
Jag tror att vi var först i världen med
att använda CGM på elit­idrottare../..
Många har ätit otroligt statiskt, ­oavsett
hur mycket de tränat. Det har inne­burit
att de tappat protein under mycket
hårda träningsdagar och lagrat upp
fett när de inte tränat.
Dietisten och kostrådgivaren Stig Mattsson har introducerat CGM för de
tävlande i flera av de svenska landslagen.
| 19
Medley_no1_2013.indd 19
2013-02-28 21:17
ITB MOT SPASTICITET
Rikshospitalet är stora
på pumpbehandling
Rikshospitalet i Köpenhamn var bland de första i Europa med att
använda intratekal baklofenpumpsbehandling, ITB, mot spasticitet.
Det är nu det sjukhus i Europa som har flest pumpar implanterade.
Två stora kliniker arbetar med pumpbehandlingen.
Intratekal behandling med baklofen via en implanterad pump, ITB, används då personer med svår
spasticitet inte får tillräcklig behandling av tabletter eller om biverkningarna är alltför stora och
minskar patientens livskvalitet. Baklofen tillförs
via en kateter direkt i spinalkanalen, och mängden
är betydligt mindre jämfört med tablettdosen
(kan vara så lite som en tusendel) vilket gör att
medicinska biverkningar är minimala.
På Rikshospitalet är det Dansk Multipel
Sclerose Center (DMSC) på neurocentret som är
ansvariga för behandling med baklofenpump på
vuxna patienter, oavsett vad orsaken till spasticiteten är. Neurologiska kliniken för barn och unga har
motsvarande funktion. Dessa kliniker tar emot
patienter från hela Själland. Det rör sig om
i genomsnitt tio nya implantationer per år på
vuxna och ungefär fem på barn.
vuXenkliniken
– Orsaken till spasticitet kan vara till exempel cerebral pares, multipel skleros, trauma (ryggradsfraktur) eller post stroke, berättar Karen Schreiber som
är överläkare på kliniken för multipel skleros och
huvudansvarig för ITB.
Här gör man alltid ett test innan pumpen
implanteras.
– Det är lika mycket för patientens skull som för
vår, patienten ska också känna sig övertygad om
att det är rätt beslut.
Vid testet läggs patienten in under en hel dag
och får 50 mikrogram baklofen i spinalvätskan via
lumbalpunktion.
– Sedan mäter vi varje timme hur svår spasticiteten är med hjälp av den objektiva Ashworthskalan.
Fem eller sex timmar efter testet undersöks om
patienten har samma förmåga att stå, gå och förflytta sig som tidigare.
– Om förmågan finns kvar säger vår erfarenhet
att möjligheterna är goda att kunna behandla
spasticiteten samtidigt som man inte tar bort kraften att kunna stå eller gå, berättar Karen.
Att lägga in en ny pump är en tämligen enkel
procedur, och målet är att ha hittat optimal dos
inom tre månader. Mer komplext kan det vara att
byta ut pumpen när batteriet är slut, efter ungefär
sju år.
– Vi har som rutin att alltid gå ner i dos till 100
mikrogram per dygn vid pumpbyte. Dels kan pumparna vara lite olika, dels kan doseringen på den
gamla pumpen vara för högt inställd, med risk för
hög dos om man skulle ställa in den nya pumpen
likadant. Men det är viktigt att korrigera dosen
ofta, en eller två gånger per dygn, för att undvika
att patienten blir alltför spastisk eller får abstinens.
god effekt
– Vi har många exempel på patienter som fått bra
hjälp av behandlingen. Många är mycket matta av
all medicin mot spasticiteten, men efter att ha fått
pump och minskat mängden medicin peroralt är
de mycket mer vakna och fungerar bättre. Vissa
patienter, framför allt de som har sviter efter ryggtrauma, kan gå bättre.
Karen berättar också att patienter med smärtsam spasticitet får väldigt bra hjälp av ITB, dock
inte mot neurogena smärtor.
– Spasticiteten kan tvinga till felställningar
som i sin tur orsakar smärtsam kontraktur. Då är
det viktigt att komma igång med ITB-behandlingen i tid för att lätta på spasticiteten.
Placeringen av spinalkatetern är en omdiskuterad fråga. Karens erfarenhet är att man måste
välja om arm eller ben ska ha bästa behandlingen.
– Vi hade till
exempel en
patient som var
tetraparetisk och
-spastisk. Han
hade katetern placerad placerad där
den gav mest
avslappning för
benen. Med
tiden tilltog
spasticiteten i
Vi har många exempel på patienter som fått bra
hjälp av behandlingen. Många är mycket matta av
all medicin mot spasticiteten, men efter att ha fått
pump och minskat mängden medicin peroralt är de
mycket mer vakna och fungerar bättre.
överläkare Karen Schreiber.
20 |
Medley_no1_2013.indd 20
2013-02-28 21:17
Claudia Fischer tillsammans med
sjukhusclownen Smille, som går
runt på barnavdelningarna för att
muntra upp patienterna.
Ryckcitat.
Claudia Fischer.
armarna. När vi bytte pumpen placerade vi om
katetern och lyckades behålla hans förmåga att
köra elrullstol med joystick, men med effekten att
benen blev lite mer spastiska. Man måste alltså
göra ett val. Enskilda muskelgrupper kan åtgärdas
med injektioner av Botulinumtoxin.
barnkliniken
– Vi lägger ITB på barn och ungdomar med spastisk cerebral pares eller med dystoni, oavsett bakgrundssjukdom, berättar Claudia Fischer som är
sjuksköterska på kliniken för barn och unga.
– Dystoni är generellt mer svårbehandlad och
kräver ofta betydligt högre doser baklofen får att
få effekt.
– Sedan några år gör vi som regel inga tester
före implantationen. Däremot låter vi beslutet ta
tid, det handlar inte om att övertala föräldrarna
utan om att informera.
Om barnet har stå- eller gåfunktion kan man
dock testa för att avgöra om det är risk att den försvinner för att spasticiteten i sig gör det möjligt att
stå eller gå. Den spänningen kan också ge smärta
och obehag, så det är en avvägning mellan funktion och smärtfrihet.
En kandidatuppsats om kliniken som gjordes
2011 ger information om att 93 procent av föräldrarna är mycket nöjda med ITB.
– Både sömnen och humöret blir bättre. Även
om det inte går att ha verbal kommunikation är
det lätt att se att barnen får en klarare blick och
det är lättare att få kontakt, berättar Claudia.
Vid uppföljning träffar patienten och föräldrarna
ett team med både läkare och sjuksköterska.
– Det är ofta komplicerade sjukdomar och det
är mycket att ta hänsyn till innan man till exempel
ökar dosen baklofen. Vi följer patienterna under
lång tid och lär känna dem, tillsammans får vi
mycket kunskap och erfarenhet.
Ordförklaring
Kontraktur: inskränkt rörlighet på grund av skrumpning
av mjuka kroppsvävnader.
Tetra: fyra.
Paretisk: partiell förlamning.
Dystoni: ofrivilliga ihållande muskelsammandragningar
som leder till vridande upprepade rörelser eller
onormal kroppshållning.
Teamet på barnkliniken: överläkare Peter Born, patientkoordinator Susanne Jensen, professor och överläkare
Peter Uldall, sekreterare Kirsten Philipsen, sjuksköterska Inga Danielsen, sjuksköterska Claudia Fischer,
överläkare Henrik Simonsen.
| 21
Medley_no1_2013.indd 21
2013-02-28 21:17
BORRMASKINSYSTEM MIDAS REX
Här använder överläkaren Gorm
von Oettingen en elektrisk höghastighetsborr vid skallkirurgi.
Operation av skallbasmeningeom
med inväxt i ögonhålan ställer
höga krav på borren.
ÅRHUS UNIVERSITETSHOSPITAL
10 års erfarenhet av Midas Rex
Många kliniker i Danmark har valt Midas Rex-borrmaskinsystem.
Överläkaren Gorm von Oettingen på Neurokirurgiska kliniken vid
Århus Universitetshospital, med närmare 10 års erfarenhet av Midas
Rex, berättar om sina erfarenheter.
Århus Universitetshospital har haft Midas Rexborrmaskinsystem sedan 2004. Idag använder
Neurokirurgiska kliniken både pneumatiska och
elektriska borrar men man har börjat gå över mer
och mer till elektriska, som Midas Rex® Legend
EHS Stylus® High-Speed Surgical Drill.
– Pneumatiska borrar har en längre slang så de
är lite mer svårhanterliga. De elektriska borrar som
vi använder idag är mycket mindre. Det är som att
hålla en kulspetspenna i handen. Fördelen med
lågt vridmoment och hög hastighet är att borren
är stadig; du märker inte av rotationerna när du
ska avlägsna ben på kraniet eller ryggen. Vid operation av skallbastumörer som till exempel meningeom vid hjärnstammen måste man borra mycket
ben innan man kommer till tumören. Då är det
väldigt viktigt att ha ett system som är fullständigt
stadigt vid användning, förklarar Gorm.
MidaS reX har fler fördelar
Midas Legend Rex är en plattform som kan kombineras med ett stort sortiment av fräsar, kraniotomer m.m. för kraniell kirurgi, spinalkirurgi och
ENT-kirurgi. Delarna är märkta med färgkoder, vilket
förenklar hanteringen.
– Det är bra att det finns många olika borrar
och tillbehör som man kan alternera mellan. Man
kan till exempel välja en lite grövre och effektivare
borr, en diamantborr, när man borrar ben där det
inte finns många vitala strukturer. Det är en stor
Det är en stor fördel att kunna använda
samma borrsystem för spinal och kraniell
kirurgi samt ENT- kirurgi på både barn
och vuxna.
Gorm von Oettingen.
22 |
Medley_no1_2013.indd 22
2013-02-28 21:17
Dr Kemal Ahmet (överst)
ledde kursen där både läkare
och sjuksköterskor fick tillfälle
att borra. Tobias Hallén och
Annika Stephensen var två av
de nöjda kursdeltagarna.
MidaS reX® legend
ehS StyluS® high-Speed Surgical drill
Legend EHS Stylus är det senaste tilllägget till Midas Rex hög-hastighetsborrar.
Borrsystemet är avsett för neuro-, spineoch öronkirurgi.
E EHS Stylus är en mindre, lättviktsborr med
bättre balans och manövreringsmöjligheter.
Kombinationen av dess litenhet och kraft gör
den lämplig för en stor del av de kirurgiska
ingreppen.
E
fördel att kunna använda samma borrsystem för
spinal och kraniell kirurgi samt ENT-kirurgi på
både barn och vuxna.
De elektriska systemen ligger i en konsol där
det också finns en inbyggd möjlighet för avkylning med saltvattenlösning.
– När du borrar i ben behövs avkylning för att
undvika överhettning av benvävnaden. Vid till
exempel tumörer hos barn är vi intresserade av att
lägga tillbaka ben för att främja benläkningen. Då
är automatisk avkylning en bra funktion som tillkommit med utvecklingen.
viktigt Med bra träning
Neurokirurgi ställer höga krav på både den medicintekniska utrustningen och på kirurgernas skicklighet. För att uppnå optimalt resultat måste kirurgerna
behärska borrsystemet. Varje år bjuder Kebomed
i samarbete med Medtronic in tio yngre läkare och
tio operationssjuksköterskor till Medtronics huvudkontor i Schweiz för en 1,5 dagars kurs inom Midas
Rex. Gorm poängterar vikten av utbildning:
– Medtronics utbildningskurser i Schweiz är en
väldigt bra möjlighet för nya läkare att få laboratorieträning i Midas Rex-borrsystemet. I Danmark har vi
även så kallade kadaverkurser där läkarna får träna
på människor som donerat sin kropp till medicinsk
forskning. Det är mycket viktigt att kirurgerna får
träning i att använda exakt samma instrumentsystem, först på laboratorium och sedan på kadaverkurs, innan de är kvalificerade att behandla
levande patienter. Detta innebär en klar kvalitetshöjning.
SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET
Borrning i teori och praktik
Medtronic arrangerar borrmaskinskurser för kirurger och sjuksköterskor inom områdena neuro-, rygg- och ortokirurgi.
I utbildningarna ingår både teoretiska kunskaper och tillfälle att
testa olika modeller av fräsar och borrar utanför det kliniska arbetet.
Medtronics borrmaskinskurser arrangeras antingen
på huvudkontoret i Tolochenaz i Schweiz, i samband med kongresser runt om i världen eller skräddarsys på plats hos användare. Under två dagar
i slutet av januari genomfördes två endagskurser på
Sahlgrenska universitetssjukhuset, där korta teoretiska genomgångar varvades med längre praktiska övningar. Deltagarna arbetade två och två, och
fick testa olika modeller av fräsar och borrar på djurben av skiftande slag. Kursledare var dr Kemal
Ahmet, som har utbildat mer än 3 000 läkare och
sköterskor under sina tio år på Medtronic.
Kurserna passar för både nyutbildade och mer
erfarna kirurger samt för sjuksköterskor. De med
mindre vana får lära sig vilken utrustning som finns
och får möjlighet att testa den, de mer rutinerade
kan prova nya instrument och metoder. I det kliniska arbetet kan det vara lätt att hålla sig till ett inlärt
mönster. För patientsäkerheten är det viktigt med
regelbunden vidareutbildning och tillfällen att öva
på utrustningen.
nöjda deltagare
Tobias Hallén, neurokirurg, och Annika Stephensen,
sjuksköterska, var två av de sammanlagt 23 deltagarna på kurserna.
– Det var bra att få en uppdatering på sortimentet och att få tillfälle att testa lite andra instrument
än dem man vanligtvis använder. Jag tyckte att det
var särskilt intressant med nyheterna när det gäller
ryggkirurgi och att få veta mer om och prova den
nya fräsen med integrerad spolning. Den kommer
vi säkert att testa på kliniken, säger Tobias, som gick
en liknande kurs för några år sedan men uppskattade att få delta igen.
– För oss som är sjuksköterskor är det roligt att få
prova på att borra själva. Genom att själv få känna
exempelvis hur de olika fräsarna tar i hårt och mjukt
ben blir det lättare att plocka fram material och föreslå vad som behövs under operationen, säger Annika.
Båda öser lovord över kursledaren och upplägget på kursen, även om Annika gärna hade velat
borra ännu längre stunder.
– Teoripassen var korta och kärnfulla, Kemal är
verkligen bra, säger Tobias och Annika fyller i:
– Han kunde förklara på ett enkelt sätt, och dessutom med glimten i ögat, så det var lätt att ta till sig.
Hon avslutar med att konstatera att kursen var
ännu bättre än hon hade förväntat sig.
– Det var väldigt bra att få se vad det finns för
slags fräsar och munstycken, och hur de arbetar på
olika ställen i kroppen och olika typer av ben. Det är
bra för mig att veta vad som finns, så att jag vet vad
jag kan föreslå när vi har yngre doktorer som inte är
så erfarna.
MidaS reX har funnitS i 50 år
Midas Rex är höghastighetsborrar med
tillbehör. Instrumenten utvecklas ständigt för
att motsvara kirurgernas önskemål samtidigt
som de ska vara lättanvända och tillförlitliga.
E
| 23
Medley_no1_2013.indd 23
2013-02-28 21:17
poSttidning b
AVSÄNDARE:
MEDTRONIC AB
BOX 1034
164 21 KISTA
INKONTINENS
Josefine fick hjälp
av InterStim-behandling
När Josefine Ottersten födde sitt första barn för fem år sedan fick
hon en partiell sfinkterruptur och förlorade helt knipförmågan.
InterStim hjälpte henne.
– Efter förlossningen var jag mest fokuserad på
min son och trodde att analinkontinens kanske är
något som alla har under amningen. Min hjärna
förstod inte längre hur man skulle knipa. Sedan
anpassade jag mitt liv efter inkontinensen. Jag skämdes och isolerade mig hemma, berättar Josefine.
Efter att ha fött sitt andra barn började Josefine
på allvar fundera över hur hennes liv skulle se ut
tio år senare. Som utbildad arbetsterapeut var hon
mycket medveten om att muskler som inte
används förtvinar snabbt. Två barn innebar också
större begränsningar; att åka och handla med barnen var till exempel helt otänkbart. Hon började
mer aktivt söka hjälp och fick remiss till kolorektallaboratoriet i Göteborg. Utförd manometriundersökning visade att Josefine helt saknade viljemässig knipförmåga. Det blev
en chock och en vändpunkt för henne.
– Jag insåg att jag aldrig kommer att bli återställd
och att jag måste berätta hela sanningen för mina
närmaste. Att kunna hålla sig tillhör det mest
basala och det känns fruktansvärt kränkande att
inte klara av det. För att bryta isoleringen började
jag göra utflykter och försökte undvika att utveckla panik. På internetforumet Familjeliv insåg jag
hur många kvinnor det finns som har sfinkterruptur och som tror att de är ensamma om det. Det
här är ett folkhälsoproblem som tystas ned.
interStiM
Enligt utförd EMG-undersökning var Josefines
sfinkternerver intakta, så InterStim-behandlingen
som hon läst om på nätet kunde fungera även för
henne. Detta ingrepp utfördes inte inom Västra
Götalandsregionen och hon kunde inte få remiss
till annat landsting. Men Josefine gav inte upp
utan kontaktade bland annat Socialstyrelsen och
sjukhusledningen. Hennes påstridighet gav resultat. Hon fick testa InterStim i november 2011 och
ett fast implantat inopererades den 27 januari
2012. Idag är Josefine mycket nöjd.
– För att det ska fungera är det viktigt att vara
positiv och våga lita på behandlingen. Med InterStim
känner jag av när jag verkligen måste gå på toaletten och det gör mig lugn. Nu har jag börjat ta tag
i mitt liv igen och har mer energi för familjen.
Läs gärna den fullständiga versionen av Josefins
berättelse på vår hemsida: www.medtronic.se/
sjukdom/analinkontinens/livet-efter/index.htm
interStiM®
E InterStim® nervstimulator är en liten, implanterbar
enhet som skickar svaga elektriska signaler till de
nerver som kontrollerar blåsan och/eller tarmfunktionen. Den används för att behandla analinkontinens,
förstoppning, överaktiv blåsa eller urinretention.
www.medtronic.se
Medley_no1_2013.indd 24
2013-02-28 21:17