Transcript Samrådsunderlag

RAPPORT
VATTEN & AVFALL I MALUNG-SÄLEN AB
Samrådsunderlag
UPPDRAGSNUMMER 1570143000
SÄLENS NYA VATTENTÄKT
SAMRÅDSUNDERLAG
2014-09-30
REVIDERAD 2014-10-27
FALUN VA-SYSTEM
repo001.docx 2012-03-2914
KARIN JANSON
MALIN ÖRNE
ANDERS KARLSSON
Innehållsförteckning
1
Inledning
2
1.1
Bakgrund
2
2
Administrativa uppgifter
2
3
Planförhållanden
3
4
Verksamhetens omfattning och utformning
3
4.1
Syftet med verksamheten
3
4.2
Vattenbehov
3
4.3
Vattenverk
4
5
Alternativa undersökningsområden
5
6
Undersökningsområdet Digernäs
6
6.1
Lokalisering
6
6.2
Berggrund
7
6.3
Jordlager
7
6.4
Yt- och grundvatten
9
6.5
Utförda undersökningar Digernäs
10
7
Vattentäkten Digernäs
11
7.1
Uttagsbrunn
11
7.2
Provpumpning
11
7.3
Utvärdering provpumpning
12
8
Befintliga förhållanden och miljökonsekvenser
14
8.1
Grundvatten
14
8.2
Ytvatten
15
8.3
Markanvändning
15
8.4
Sättningar
15
8.5
Luftmiljö och buller
16
8.6
Natur och kultur och andra områdesskydd
16
8.7
Påverkan natur och kultur och andra områdesskydd
17
9
Övrigt
17
repo001.docx 2012-03-2914
1 (17)
RAPPORT
2014-09-30
REVIDERAD 2014-10-27
SAMRÅDSUNDERLAG
ÖM p:\1567\1570143_vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\141023 samråd med begränsad krets\140930_rev 141027 samrådsunderlag.docx
1
Inledning
1.1
Bakgrund
Sweco har fått i uppdrag av VAMAS att anlägga en ny vattentäkt i syfte att säkra
vattenförsörjning för Sälens by och Sälfjällsområdet.
Vattentäkten är planerad vid ett område kallat Digernäs cirka 2,5 km norr om Sälens by.
Uttag av grundvatten är tillståndspliktigt enligt miljöbalken. VAMAS avser att avsöka om
tillstånd för vattentäkten hos Mark- och miljödomstolen. Ett vattenskyddsområde kommer
också att upprättas enligt 7 kap. Miljöbalken.
Den nya vattentäkten anläggs i syfte att långsiktigt säkerställa vattenförsörjningen av
Sälens by.
Befintlig vattentäkt i Sälens by är belägen i ett centralt läge inom bebyggelsen och är
därför exponerad för en rad riskkällor. Det föreligger alltså ett stort behov för VAhuvudmannen att ordna med en säker vattenförsörjning och som även ger möjlighet för
Sälens by att utvecklas vidare med ett ökat invånarantal.
Allt eftersom bebyggelsen i kring skidanläggningarna vid framför allt Lindvallen,
Sälfjällstorget och Högfjällshotellet utvecklas ökar behovet av en långsiktig och säker
vattenförsörjning. För att säkerställa vattenförsörjningen av dessa områden måste en
större vattentäkt anläggas.
Sammantaget föreligger ett stort behov av en ny större vattentäkt i området.
2
Administrativa uppgifter
Sökande
Vatten och Avfall i Malung-Sälen AB
(VAMAS)
Adress
Box 25, 782 21 Malung
Telefon
0280-185 80
E-post
[email protected]
Organisationsnummer
556864-6284
Kontaktperson
Anders Bergman, Tfn: 0280-181 61
Tillståndsgivande myndighet
Mark- och miljödomstolen
Tillsynsmyndighet
Länsstyrelsen i Dalarnas län
repo001.docx 2012-03-29
2 (17)
RAPPORT
2014-09-30
REVIDERAD 2014-10-27
SAMRÅDSUNDERLAG
ÖM p:\1567\1570143_vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\141023 samråd med begränsad krets\140930_rev 141027
samrådsunderlag.docx
3
Planförhållanden
I Översiktsplan för Malung-Sälens kommun juni 2008, kompl feb 2009, framgår det att
”Dricksvattenförsörjningen är tillfredsställande för stora delar av Malungs kommun. I
Sälenfjällen finns dock ett stort behov av vidare exploatering i kombination med
begränsad kapacitet inom framförallt vattenförsörjningen”
Planerad vattentäkt ligger på fastighet Digernäs 2:7 och ägs av Lars Hansson,
Backbyvägen, Malung. Vamas AB undersöker om det finns möjlighet att skaffa rådighet
över aktuell mark.
Marken nyttjas idag huvudsakligen för skogsbruk. Det finns ingen detaljplan eller andra
områdesbestämmelser för fastigheten.
Närmaste bostadsbebyggelse ligger på ett avstånd av cirka 150 till 200 meter väster om
den planerade uttagsbrunnen.
4
Verksamhetens omfattning och utformning
4.1
Syftet med verksamheten
Den befintliga vattentäkten för Sälen by består av en filterbrunn och en äldre rörbrunn.
Uttagsbrunnarna är relativt centralt belägna i samhället, vilket innebär att riskkällor som,
spillvattenledningar, värmepumpanläggningar, vägar och parkeringsytor finns i närheten.
Jordlagren vid befintlig täkt är relativt finkorniga vilket medför att förutsättningarna
bedöms som dåliga att i framtiden öka kapaciteten. På grund av det relativt riskfyllda
läget bedöms det dessutom som mindre lämpligt att försöka utvidga
vattentäktsverksamheten på platsen.
För att säkra vattenförsörjningen för framtida expansion i Sälens by finns ett stort behov
av en ny vattentäkt med stor kapacitet i ett mer skyddat läge än nuvarande täkt.
I Lindvallen med flera områden kring Fjällvägen sker idag vattenförsörjningen genom ett
stort antal bergborrade brunnar, som i många fall är omgivna av ett stort antal risker. Här
är begränsade möjligheter att utöka kapaciteten.
Med tanke på detta och att vattenförsörjningen i dessa områden kommer att hamna
under kommunalt ansvar finns ett stort behov av en ny vattentäkt med kapacitet för den
framtida försörjningen.
4.2
Vattenbehov
I Sälens by finns behov att försörja boende och verksamheter. Man behöver även ta höjd
för viss ökning av antalet invånare och ytterligare utveckling av verksamheter. Detta
motsvarar en anslutning av cirka 2000 bäddar.
De västra delarna av Sälfjället (Högfjället, Sälfjällstorget, Lindvallen m.fl. områden) och
som också är anslutna till Sälfjällets avloppsreningsverk motsvarar cirka 50 000 bäddar.
repo001.docx 2012-03-2914
3 (17)
RAPPORT
2014-09-30
REVIDERAD 2014-10-27
SAMRÅDSUNDERLAG
ÖM p:\1567\1570143_vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\141023 samråd med begränsad krets\140930_rev 141027 samrådsunderlag.docx
I genomsnitt beräknas vattenförbrukningen till cirka 150 l/bädd och dygn. Summerat
3
motsvarar detta cirka 7 800 m /dygn.
3
Jämfört med verkliga förbrukningar i Lindvallen går det cirka 1 m vatten per 7 bäddar och
dygn. Detta motsvarar cirka 143 l/bädd och dygn. Med denna dygnsförbrukning skulle
3
behovet uppgå till drygt 7 400 m /dygn.
3
Detta ger ett flöde på drygt 300 m /timme eller drygt 85 l/s. Detta flöde utgör
medeldygnsförbrukning under högsäsong. Enstaka dygn (nyårsafton och påskafton),
vilket utgör maxdyngsförbrukningen kan uppgå till cirka 130 l/s. För att täcka
maxdygnsförbrukningen måste ytterligare reservoarvolymer byggas uppe i
distributionssystemet.
För vattentäkten planeras ett uttag om cirka 85 l/s. Detta uttag planeras för
medeldygnsförbrukning under högsäsong i fjällområdena. Övriga delar av året kommer
uttaget vara väsentligt mycket mindre.
4.3
Vattenverk
Då tillstånd för vattenuttag har erhållits kommer en lokaliseringsutredning för ett nytt
vattenverk att påbörjas.
repo001.docx 2012-03-29
4 (17)
RAPPORT
2014-09-30
REVIDERAD 2014-10-27
SAMRÅDSUNDERLAG
ÖM p:\1567\1570143_vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\141023 samråd med begränsad krets\140930_rev 141027
samrådsunderlag.docx
5
Alternativa undersökningsområden
Under de senaste 30 åren har flera utredningar genomförts i syfte att lokalisera en ny
dricksvattentäkt för Sälen by och Lindvallen. Två olika områden har varit aktuella för en
framtida vattentäkt; Lindvallen/Sälfjällsområdet samt Västerdalälvens dalgång.
Området Östfjället har inte varit aktuellt vid lokalisering av ny vattentäkt. Området är
relativt oexploaterat, men vattentillgången på Östfjällets sluttning är mycket osäker.
Grundvattenbildningsområdet är här relativt litet.
Under 2003 utförde Sweco på uppdrag av Sälenstjärnan AB en hydrogeologisk
bedömning avseende grundvattenbildning och möjliga lägen för en ny brunn i Lindvallen
(SWECO VIAK, 2003).
I Lindvallen/Sälfjällsområdet finns sedan tidigare en stor mängd uttagsbrunnar som mer
eller mindre påverkar varandra. En utredning (SWECO VIAK, 2003) bedömde att ökade
vattenuttag ur berggrunden i dessa områden skulle kunna ha negativ inverkan på
befintliga brunnar. Eftersom en vattentäkt för Sälen by och Lindvallen kräver stora uttag
av vatten har VAMAS beslutat att det inte är aktuellt att lokalisera en ny vattentäkt till
området Lindvallen/Sälfjällsområdet.
Under 2004 genomfördes därför en förstudie för att bl.a. lokalisera alternativa lägen för en
ny råvattentäkt i anslutning till Västerdalälven (SWECO VIAK, 2004). Bland annat
undersöktes Bärvallen där vattenförande egenskaper verkade goda men där bland annat
bärvallen var belägen nära väg 311 och VAMAS bedömde att riskerna i området var för
stora.
Genomförda undersökningar i Västra Långstrand visade att jordarterna i området
domineras av finsand och silt med dåliga vattenförande egenskaper. Förutsättningarna
för stora vattenuttag är därmed små.
repo001.docx 2012-03-2914
5 (17)
RAPPORT
2014-09-30
REVIDERAD 2014-10-27
SAMRÅDSUNDERLAG
ÖM p:\1567\1570143_vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\141023 samråd med begränsad krets\140930_rev 141027 samrådsunderlag.docx
6
Undersökningsområdet Digernäs
6.1
Lokalisering
Innan lämpligt brunnsläge valdes ut har ett antal undersökningar utförts. Det område som
har undersökts benämns Digernäs och är beläget cirka 2 km norr om Sälen by, i
Västerdalälvens dalgång. Området visas i figur 1.
Figur 1. Lokalisering av undersökningsområdet Digernäs.
repo001.docx 2012-03-29
6 (17)
RAPPORT
2014-09-30
REVIDERAD 2014-10-27
SAMRÅDSUNDERLAG
ÖM p:\1567\1570143_vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\141023 samråd med begränsad krets\140930_rev 141027
samrådsunderlag.docx
6.2
Berggrund
Området ligger inom det som kallas norra Dalarnas sandstensområde. Berggrunden är
uppbyggd av olika lager av sandsten som underlagras av en hårdare och tätare diabas.
Under diabasen finns ytterligare flera lager av sandsten. Lagren av sandsten och
diabasen ligger enligt SGU:s bergrundsgeologiska karta med 5 graders lutning mot väster
(SGU, 1991). I området väster om Sälfjället är stupningen istället 15 grader mot nordost.
Berggrundens uppbyggnad illustreras i figur 2.
Figur 2. Sektion av berggrundsgeologin vid Lindvallen. Tolkning av SGU:s bergrundsgeologiska
karta över Dalarnas län (SGU, 1991) och efter Aldahan (1985).
Som framgår av ovanstående principfigur är berggrunden uppbyggd av skikt av sandsten
som underlagras av gråvacka och diabas. I Digernäs, som är beläget direkt på västra
sidan om Västerdalälven, bedöms berggrunden domineras av diabas.
6.3
Jordlager
Jordlagren består på Västerdalälvens dalsidor av morän med varierande mäktighet.
Jordlagrens uppbyggnad i dalgången har en typisk stratigrafi (jordlagerföljd) för en
norrländsk älvdal med morän och/eller isälvssediment i botten som överlagras av glaciala
och postglaciala finkorniga sediment. Marklagrens principiella uppbyggnad illustreras av
nedanstående två tänkta tvärsnitt genom dalgången (figur 3 och 4).
repo001.docx 2012-03-2914
7 (17)
RAPPORT
2014-09-30
REVIDERAD 2014-10-27
SAMRÅDSUNDERLAG
ÖM p:\1567\1570143_vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\141023 samråd med begränsad krets\140930_rev 141027 samrådsunderlag.docx
Figur 3. Principsektion genom älvdalen vid Västerdalälven (Liber förlag, 1984) och (Uppsala
Universitet, Kvartärgeologiska avdelningen, 1990)
Figur 4. Principsektion genom älvdalen vid Västerdalälven (Liber förlag, 1984) och (Uppsala
Universitet, Kvartärgeologiska avdelningen, 1990)
Vid isavsmältningen följde vattnet de lägre områdena i terrängen och isälvsmaterial
avsattes därför i dalgångens lågpartier. Isälvsmaterial som är avsatt i Västerdalälvens
dalgång följer därför dalgångens riktning i, i huvudsak i nordväst-sydostlig riktning.
Västerdalälven har succesivt eroderat sig ner och dagens älvfåra ligger omväxlande
väster och öster om isälvsavlagringens centrala delar, så som illustreras i figur 3 och 4.
I Digernäs är isälvsavlagringen huvudsakligen täckt av finkorniga postglaciala
älvsediment i form av finsand och silt, som har transporterats till området och avsatts i
samband med att älven har svämmat över. Enligt SGU (2012, muntlig referens) är
älvsedimenten bitvis överlagrade av stenig blockig morän som härrör från bergsområdet
och som skredat ut över i området tidigare avsatt material.
repo001.docx 2012-03-29
8 (17)
RAPPORT
2014-09-30
REVIDERAD 2014-10-27
SAMRÅDSUNDERLAG
ÖM p:\1567\1570143_vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\141023 samråd med begränsad krets\140930_rev 141027
samrådsunderlag.docx
6.4
Yt- och grundvatten
Längs hela dalgången löper i anslutning till älvfåran en isälvsavlagring där
uttagsmöjligheterna enligt SGU:s hydrogeologiska karta över Dalarnas län (SGU, 1999)
uppskattas vara mycket goda eller utmärkta (5 – 25 l/s). Grundvattenströmningen sker åt
sydost i dalgångens riktning.
Längs hela älvdalen sker en utströmning av grundvatten till älven. Den hydrauliska
kontakten mellan älven och omgivande jordlager varierar längs med dalgången.
Grundvattenbildningen inom vattentäktens tillrinningsområde uppskattas vara i
storleksordningen cirka 20-40 l/s. Då ett större uttag än detta sker kommer resterande
delen av uttaget härstamma från älven via så kallad inducerad infiltration.
repo001.docx 2012-03-2914
9 (17)
RAPPORT
2014-09-30
REVIDERAD 2014-10-27
SAMRÅDSUNDERLAG
ÖM p:\1567\1570143_vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\141023 samråd med begränsad krets\140930_rev 141027 samrådsunderlag.docx
6.5
Utförda undersökningar Digernäs
6.5.1 Rörborrning och geofysik
För att få en så bra uppfattning som möjligt om de hydrogeologiska förhållandena i
området har ett flertal observationsrör placerats på lämpliga ställen för möjlighet att
kontrollera grundvattenytans nivå samt erhålla en bild av jordlagerföljder. För att skapa en
bild av jordlagrens och den vattenförande zonens mäktighet har geofysiska
undersökningar i form av seismik utförts.
Undersökningarna visade att det finns mäktiga isälvsavlagringar med goda vattenförande
egenskaper inom delar av Digernäs. Utifrån de geofysiska undersökningarna kunde
lokalisering av isälvsmaterial i de uppmätta profilerna bedömas. Mäktigheten på
jordlagren i området är drygt 40 m. Resultatet av undersökningarna presenteras i figur 5.
Figur 5. Resultat av rörborrning och geofysik (seismik).
repo001.docx 2012-03-29
10 (17)
RAPPORT
2014-09-30
REVIDERAD 2014-10-27
SAMRÅDSUNDERLAG
ÖM p:\1567\1570143_vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\141023 samråd med begränsad krets\140930_rev 141027
samrådsunderlag.docx
7
Vattentäkten Digernäs
7.1
Uttagsbrunn
Mot bakgrund av rörborrning och geofysik som utförts av SGU och Sweco inom
undersökningsområdet valdes det aktuella brunnsläget ut (invid observationsrör 1310)
och en brunn upprättades.
Brunnen är byggd som en formationsfilterbrunn. Brunnsröret och silen har en
ytterdiameter på 350 mm. Djupet på brunnen uppgår till 24 meter.
7.2
Provpumpning
Brunnen har sedan början av december 2013 provpumpats med ca 70 l/s.
Provpumpningen är planerad att avslutas i början av november 2014. Vattennivåer (både
grundvattennivåer och ytvattennivån i älven) har kontinuerligt följts upp. I ett antal
observationsrör samt i älven har tryckgivare installerats för digital kontroll av vattennivåer.
Dessa töms regelbundet på data och utvärdering av magasinets egenskaper har utförts
allteftersom under provpumpningens gång.
Vattenprover har tagits i uttagsbrunnen enligt följande schema;
1 dygn efter pumpstart
Normal grundvattenanalys + mikrobiologi
1 vecka efter pumpstart
Utökad dricks/råvattenanalys + mikrobiologi
1 gång i månaden fram till jan 2014
Normal grundvattenanalys + mikrobiologi
Varannan månad jan-aug 2014
Normal grundvattenanalys
Omedelbart innan pumpstopp kommer en utökad analys samt mikrobiologisk analys
utföras i enlighet med den analys som utfördes en vecka efter pumpstart.
7.2.1 Brunnsinventering
Inledningsvis, innan det var bestämt var uttagsbrunnen skulle uppföras, utfördes en
brunnsinventering där ett stort antal fastigheter omfattades. Brunnsinventeringen utfördes
i form av enkätutskick där fastighetsägare fick fylla i information om sin eller sina brunnar.
Inför provpumpning valdes sedan ett antal enskilda brunnar ut att ingå i det
kontrollprogram för provpumpningen som upprättades innan pumpstart. De brunnar som
valdes ut ligger inom närområdet och det då bedömda påverkansområdet till den
planerade vattentäkten.
Totalt har sex enskilda brunnar omfattats av kontrollen. Grundvattennivåer i dessa
enskilda brunnar har kontrollerats innan provpumpning påbörjades samt kontinuerligt
under provpumpningens gång. Kontroll avseende vattenkvalitet utfördes innan pumpstart.
Ytterligare vattenprov kommer även tas ur lämpliga enskilda brunnar i samband med att
provpumpningen avslutas.
repo001.docx 2012-03-2914
11 (17)
RAPPORT
2014-09-30
REVIDERAD 2014-10-27
SAMRÅDSUNDERLAG
ÖM p:\1567\1570143_vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\141023 samråd med begränsad krets\140930_rev 141027 samrådsunderlag.docx
7.3
Utvärdering provpumpning
7.3.1 Avsänkning i grundvattenmagasinet vid pumpning
Utvärdering av provpumpningsdata visar att grundvattenmagasinet har goda hydrauliska
egenskaper. Avsänkningen i uttagsbrunnen är maximalt ca 70 cm. En av anledningarna
till att avsänkningen är så liten i området beror på att det sker inducerad infiltration från
Västerdalälven, se figur 6. Beräkningar visar att huvuddelen av grundvattenuttaget, vid ett
uttag på 85 l/s, härstammar från älven. Det kan konstateras att kontakten mellan älven
och grundvattenmagasinet är stor och att det inte förekommer något betydande tätskikt
runt älven.
Figur 6. Avsänkningsförlopp med fokusering på pulser vid 2014-02-24 och 2014-03-08.
repo001.docx 2012-03-29
12 (17)
RAPPORT
2014-09-30
REVIDERAD 2014-10-27
SAMRÅDSUNDERLAG
ÖM p:\1567\1570143_vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\141023 samråd med begränsad krets\140930_rev 141027
samrådsunderlag.docx
7.3.2 Påverkansområde
Ett preliminärt påverkansområde har uppskattats utifrån geologi samt preliminära
bedömningar av avsänkningsförloppet. Det preliminära påverkansområdet redovisas i
figur 7. Ett definitivt påverkansområde kommer att bestämmas då provpumpningen är
avslutad och samtliga nivåmätningar har inhämtats.
Figur 7. Det preliminära påverkansområdet för uttagsbrunnen i Digernäs.
repo001.docx 2012-03-2914
13 (17)
RAPPORT
2014-09-30
REVIDERAD 2014-10-27
SAMRÅDSUNDERLAG
ÖM p:\1567\1570143_vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\141023 samråd med begränsad krets\140930_rev 141027 samrådsunderlag.docx
7.3.3 Vattenkvalitet
Under provpumpningen har vattenprover tagits ut för analys vid flera tillfällen. Både
kemiska och mikrobiologiska analyser har utförts.
Analyserna visar på mycket stabila förhållanden över tid. Samtliga kemiska parametrar
ligger på samma nivå vid varje analystillfälle. Vid den utökade kemiska analysen som
förutom grundämnen också omfattar ett stort antal organiska ämnen visar på värden
under detektionsgränsen.
Överlag är vattnet relativt jonsvagt och har ett pH-värde på drygt 6,5 en alkalinitet strax
under 30 mgHCO3/l och kalciumhalt kring 7,5 mg/l. Detta innebär att för att beredas till
dricksvatten krävs alkalisering och pH-justering.
Halten av kvävekomponenter är mycket låg. Färgtalet är under 5 mg/l och turbiditeten är
under 0,1 FNU. Halten av kemiskt syreförbrukande ämnen (COD-Mn) är under 1 mg/l.
Detta tyder på ett mycket lågt innehåll av organiskt material vilket är mycket bra för
dricksvattenberedning.
Halterna av järn och mangan är under detektionsgränsen 0,02 mg/l. Halterna av övriga
ämnen såsom koppar, arsenik, bly, kadmium, krom, kvicksilver och nickel är mycket låga
och under alla gällande gränsvärden.
Innehållet av mikroorganismer är mycket lågt och vid de senaste provtagningarna har
resultatet visat på värden under detektionsgränsen på samtliga mikrobiologiska
parametrar.
Sammantaget innebär detta att man har ett råvatten i uttagsbrunnen som lämpar sig
mycket bra för beredning till dricksvatten.
8
Befintliga förhållanden och miljökonsekvenser
8.1
Grundvatten
Enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS) klassas grundvattnets kemiska status i
området som god så även grundvattnets kvantitativa status .(Länsstyrelsens hemsida
(www.gis.lst.se)).
Grundvattenuttaget på ca 70 l/s bedöms varken påverka grundvattnets kvantitativa eller
kvalitativa status. Uppskattningsvis utgörs ca 80 % av grundvattenuttaget av älvvatten
som infiltrerar i grundvattenmagasinet genom inducerad infiltration. Endast en mindre del
av uttaget utgörs således av grundvatten som härstammar från grundvattenmagasinet.
8.1.1 Enskilda brunnar
Grundvattennivåmätningar i enskilda brunnar indikerar att avsänkningen av
grundvattennivån inte förväntas blir större än 0,3 m vilket inte borde utgöra några
bekymmer för fastighetsägarna avseende vattenkvantitet. Någon bedömning av
vattenkvalitet kan inte göras i detta skede eftersom vattenprovtagning kommer att utföras
först när provpumpningen ska avslutas.
repo001.docx 2012-03-29
14 (17)
RAPPORT
2014-09-30
REVIDERAD 2014-10-27
SAMRÅDSUNDERLAG
ÖM p:\1567\1570143_vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\141023 samråd med begränsad krets\140930_rev 141027
samrådsunderlag.docx
8.2
Ytvatten
Enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS) framgår att de fysikaliska och kemiska
kvalitetsfaktorerna i Västerdalälven bedöms som höga, parametern är en
sammanvägning av näringsämnes- och försurningsbedömningarna.
Västerdalälven uppnår ej god kemisk status pga. kvicksilver antas överskrida gällande
gränsvärden, klassning av den kemiska statusen exklusiva kvicksilver saknas.
”Vattenförekomsten bedöms ej uppnå god kemisk status till 2021 då kvicksilver antas
överskrida gällande gränsvärden. Vid en miljögiftsprovtagning 2012 då ytvatten provtogs
med passiv provtagare uppmättes bekämpningsmedel, fenoler, klorbensener och
tungmetaller, men inga ämnen över översteg gräns- eller riktvärden. Den främsta
anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga är internationella luftnedfall.
Trots Sveriges insatser för att minska utsläppen av kvicksilver kan vi inte förvänta oss
några förändringar inom en snar framtid.” (www.viss.lansstyrelsen.se)
Beträffande den ekologiska statusen kan man utläsa följande:
”Västerdalälven uppnår ej god ekologisk status bland annat till följd av att de förekommer
vandringshinder för vattenlevande organismer i eller i anslutning till vattenförekomsten,
som bedöms ha avgörande betydelse för vattnets ekologiska status. (Länsstyrelsens
hemsida” (www.viss.lansstyrelsen.se)).
Beräkningar visar att ca 80 % av grundvattenuttaget ur uttagsbrunnen härstammar från
3
Västerdalälven. Detta innebär ca 55 l/s eller ca 200 m /h.
Det älvvatten som genom inducerad infiltration når uttagsbrunnen bedöms utgöra en
marginell del av den vattenföring som älven uppvisar. Grundvattenuttaget bedöms därför
inte medföra någon miljöpåverkan på älven.
Det vatten som tas ut kommer med endast någon eller några dagars fördröjning via
avloppsreningsverket i Sälen och Sälfjällets avloppsreningsverk återföras till älven.
8.3
Markanvändning
Vattenverksamheten bedöms inte medföra några förändringar av markanvändningen
inom påverkansområdet då en stor del av planerat grundvattenuttag består av infiltrerat
vatten från älven.
8.4
Sättningar
Eftersom avsänkningen i grundvattenmagasinet är marginell och jordlagren utgörs av
friktionsmaterial bedöms risken för sättningar och skador på närbelägna byggnader etc.
vara obefintlig.
repo001.docx 2012-03-2914
15 (17)
RAPPORT
2014-09-30
REVIDERAD 2014-10-27
SAMRÅDSUNDERLAG
ÖM p:\1567\1570143_vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\141023 samråd med begränsad krets\140930_rev 141027 samrådsunderlag.docx
8.5
Luftmiljö och buller
Under arbetsskedet kan visst buller genereras till omgivningen. Arbetstiden beräknas
dock bli kort och i huvudsak under normal arbetstid (07-16) Därav bedöms störningen bli
acceptabel.
Under driftskede kommer verksamheten inte att generera utsläpp till luft eller buller till
omgivningen.
8.6
Natur och kultur och andra områdesskydd
8.6.1 Natura 2000 område
Västerdalälven med Görälven klassas som ett Natura 2000 område.
”Området omfattar Görälven från den Norska gränsen till sammanflödet med Fulan
(Fuluälven) som där bildar Västerdalälven. Vidare omfattar området Västerdalälven
nedströms Hälla till kraftverksdammen strax söder om Tandö.
Det främsta syftet för området är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för ”3260
Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor 58,9 10” och ” 3210 Naturliga
större vattendrag av fennoskandisk typ 530,1 90” .(Länsstyrelsens hemsida
(www.gis.lst.se)).
8.6.2 Riksintressen
Västerdalälven med Görälven klassas som ”Riksintresse för friluftsliv” och ”Riksintresse
för naturvård”
”Enligt Västerdalälven med Görälven är i det närmaste helt opåverkad av reglering och
uppvisar en naturlig strandzonering. Genom de naturliga vattenståndsvariationerna
uppträder en mycket värdefull flora och fauna med ett flertal sällsynta och hotade arter.
Den mycket rika förekomsten av glacifluviala och fluviatila bildningar är av stort intresse
och är ställvis av mycket stort värde.
Området är även värdefullt för friluftslivet genom dess naturskönhet och goda fiskevatten.
Ett representativt odlingslandskap med lång kontinuitet, och inslag av äng, finns vid
Baggbäcken-Tandö”.(Länsstyrelsens hemsida (www.gis.lst.se)).
8.6.3 Värdefullt odlingslandskap och nationell bevarandeplan för
odlingslandskap
Västerdalälven (Baggbäcken – Tandön) klassas som Värdefullt odlingslandskap, området
ingår i ett länsprogram för bevarande av odlingslandskapets natur och kulturmiljövärden.
Området finns även utpekat i rapporten ”Sverige finaste odlingslandskap” (Länsstyrelsens
hemsida (www.gis.lst.se)).
repo001.docx 2012-03-29
16 (17)
RAPPORT
2014-09-30
REVIDERAD 2014-10-27
SAMRÅDSUNDERLAG
ÖM p:\1567\1570143_vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\141023 samråd med begränsad krets\140930_rev 141027
samrådsunderlag.docx
8.6.4 Strandskydd
Planerad vattentäkt ligger cirka 175 meter ifrån Västerdalälvens strand och är ej belägen
inom strandskyddszonen.
I Malungs-Sälens kommun finns inga områden med utvidgat strandskydd.
8.7
Påverkan natur och kultur och andra områdesskydd
Grundvattenuttaget har ingen påverkan på strandskyddsområdet i området. Då den
förväntade grundvattensänkningen i jordlagren är mycket begränsad förväntas ej heller
riksintresse för friluftsliv/naturvård påverkas.
Grundvattenuttaget förväntas ej påverka bevarandestatus för ”3260 Vattendrag med
flytbladsvegetation eller akvatiska mossor 58,9 10” och ” 3210 Naturliga större vattendrag
av fennoskandisk typ 530,1 90” i Natura 2000 klassade Västerdalälven
9
Övrigt
Arbetet med att upprätta ett vattenskyddsområde sker separat från ansökan om tillstånd
att utvinna grundvatten.
repo001.docx 2012-03-2914
17 (17)
RAPPORT
2014-09-30
REVIDERAD 2014-10-27
SAMRÅDSUNDERLAG
ÖM p:\1567\1570143_vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\141023 samråd med begränsad krets\140930_rev 141027 samrådsunderlag.docx