Transcript Samrådsunderlag 2015-02-01

Samrådsunderlag
Gotlands Elnät AB
Södra benet
Kraftledning mellan Stenkumla och Näs
Göteborg 2014-12-19
Södra benet
Kraftledning mellan Stenkumla och Näs
Samrådsunderlag
Datum
Uppdragsnummer
Utgåva/Status
2015-01-02
1320005098
Slutversion
Nicklas Eriksson
Projektledare
Unr 1320005098 Organisationsnummer 556133-0506
Håkan Lindved
Handläggare
Innehållsförteckning
1.
Inledning ........................................................................................................ 1
2.
Planerad förstärkning av kraftförsörjningen för Södra Gotland - prövning ..... 2
3.
Övergripande konsekvenser av utbyggnad av kraftledning på sträckan
Stenkumla - Näs .............................................................................................. 2
3.1
Förutsedda konsekvenser av luftledning ................................................................ 5
3.1.1
Landskapsbild .................................................................................................... 5
3.1.2
Natur- kultur- och fritidsintressen ........................................................................ 5
3.1.3
Människors hälsa................................................................................................ 6
3.1.4
Aspekter avseende anläggning och drift ................................................................ 6
3.2
Förutsedda konsekvenser av markförlagd kabel ..................................................... 6
3.2.1
Natur- och kulturmiljö......................................................................................... 7
3.2.2
Aspekter avseende anläggning och drift ................................................................ 7
4.
Innehåll i MKB ................................................................................................. 7
5.
Samrådsprocess .............................................................................................. 9
6.
Kontakt ......................................................................................................... 11
Bilaga 1
Översiktskarta - kraftledning Stenkumla – Näs
Framsidans foto är ett exempel på kraftledning med gitterstolpar från annat
projekt
i
Samrådsunderlag
Södra benet
Unr 1320005098
Södra benet - Kraftledning mellan Stenkumla och Näs
Samrådsunderlag
1. Inledning
Gotlands Elnät AB, som från och med 1 januari 2015 ansvarar för Gotlands Energi
ABs (GEABs) drift av elnätet, behöver förstärka elnätet på Södra Gotland. I
dagsläget har Gotlands Elnät tre ledningar som försörjer Södra Gotland, 2 stycken
70 kV luftledningar samt en likströmsförbindelse utförd som en markkabel, HVDC
light (high voltage direct current). För att upprätthålla nuvarande konsumtionsoch produktionskapacitet behöver samtliga ledningar vara i drift vilket bl a innebär
svårigheter att göra underhållsåtgärder på ledningarna. Eventuella driftstörningar
påverkar både elkonsumenter och producenter negativt. En ny ledning ger också
minskade energiförluster i nätet.
Planer finns för stor utbyggnad av vindkraft på södra Gotland. Nuvarande
ledningsnät är fullt utnyttjat vilket innebär att ledningsnätet behöver förstärkas för
anslutning av framtida vindkraftsparker. Det krävs ett stabilt elnät för att Gotlands
Elnät ska kunna distribuera den producerade elkraften från vindkraftparkerna på
södra Gotland.
Svenska Kraftnät planerar för en ny kraftförbindelse mellan Gotland och
fastlandet. Utbyggnadsplanerna omfattar bland annat en ny havs- och landkabel
för likström samt en ny omriktarstation vid Stenkumla på Gotland. För provdrift av
den nya omriktarstationen och som reservledning för elförsörjningen på Gotland
finns ett behov av en ny kraftledning mellan Ygne och Stenkumla. Denna
utbyggnad hanteras inom ramen för gällande områdeskoncession för elnät.
För att säkerställa ett drift- och konsumentsäkert elnät på Södra Gotland planerar
Gotlands Elnät sammanfattningsvis att förstärka elnätet med ytterligare en
ledning mellan Stenkumla och Näs samt ny- och/eller ombyggnation av
stationerna i Stenkumla och Näs.
GEAB har under 2014 genomfört samråd med Länsstyrelsen, Region Gotland,
berörda markägare, LRF m.fl. vilket lett till en justering av alternativa sträckningar
och metoder för anläggning. Gotlands Elnät genomför därför kompletterande
samråd, huvudsakligen i de geografiska områden där nya alternativ tagits fram,
samt för ett jordkabelalternativ.
1 av 11
Samrådsunderlag
Södra benet
Unr 1320005098
2. Planerad förstärkning av kraftförsörjningen för Södra
Gotland - prövning
För att förstärka elnätet till södra Gotland planeras en ny 145 kV ledning från den
nya planerade stationen i Stenkumla, ca 10 km söder om Visby, till stationen
Näs 1, ca 70 km söder om Visby. Utbyggnaden av Stenkumla station omfattas av
en tillståndsprocess som drivs av Svenska Kraftnät.
Den nya ledningen avses uppföras som luftledning men även ett alternativt
utförande med markförlagd kabel utreds. Förstärkningen av elnätet medför också
en utbyggnad av stationen Näs 1.
Den nya 145 kV ledningen mellan Stenkumla och Näs kräver s.k. linjekoncession
vilket innebär en prövning enligt Ellagen ska genomföras. En ansökan om
koncession för linje kommer därför att skickas in till Energimarknadsinspektionen.
En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) kommer att upprättas för planerad
utbyggnad. I MKB:n hanteras såväl de storskaliga miljökonsekvenserna som de
mer lokala konsekvenserna av olika alternativ.
I detta samrådsunderlag redovisas de preliminära övergripande förutsättningarna
och konsekvenserna av kraftledningssträckningen Stenkumla - Näs.
3.
Övergripande konsekvenser av utbyggnad av kraftledning
på sträckan Stenkumla - Näs
Utredningsområde för ny sträckning begränsas av stationerna i Stenkumla och
Näs. För att minska påverkan och minimera markintrång avser Gotlands Elnät att
så långt möjligt följa befintliga kraftledningsgator. Avvikelser från befintliga
ledningar sker för att undvika bostadshus, naturvärden och i vissa avsnitt, för att
reducera sträckningens längd.
En luftledning byggs traditionellt med antingen stål- eller trästolpar. Stolparna
som används på Gotland idag är huvudsakligen av kreosotimpregnerat trä. För
denna utbyggnad är det mest troliga att stål används. Spannlängden, det vill säga
avståndet mellan stolparna, är beroende av terräng, naturvärden, stolptyp etc.
och kommer i de flesta fall att vara ca 180-250 m.
En luftledning projekteras för att byggas i så kallat trädsäkert utförande, d v s att
ingen fallande skog får nå fram till ledningen. Det innebär att en skogsgata röjs
som är ca 36 m bred.
Byggnation av en luftledning omfattar arbeten såsom inmätning, markvärdering,
stämpling av skog, markundersökning, grundläggning, resning av stolpar och
2 av 11
Samrådsunderlag
Södra benet
Unr 1320005098
lindragning. Under byggnation kommer det att förekomma transporter samt
eventuellt helikopterflygning.
Ett jordkabelalternativ kommer till största delen att följa befintlig 70 kV ledning.
Kabelalternativet kommer att kräva en arbetsyta med en bredd om ca 15m,
förutom själva kabelschakten med tillhörande schaktmassor, kommer en
transportväg att behöva anläggas.
Byggnation av en jordkabelledning omfattar arbeten såsom inmätning,
markvärdering, stämpling av skog, markundersökning, schaktning och fräsning,
transporter av schaktmassor och kabelsand, utdragning av kablar, återfyllnad och
återställning av mark. Under byggnation kommer det att förekomma transporter.
Alternativa sträckningar samt ett kabelalternativ för kraftledning mellan
Stenkumla och Näs framgår av Figur 1 och Bilaga 1. Redovisad sträckning kan
justeras och ändras, särskilt i de avsnitt där ledningen avviker från befintligt
kraftledningsgata.
3 av 11
Samrådsunderlag
Södra benet
Unr 1320005098
Figur 1 Sträckningsalternativ för kraftledning Stenkumla - Näs
För att kunna ansluta till den befintliga stationen Näs 1 behöver en om- och
utbyggnad av stationen genomföras.
Detaljplaner saknas i stort sett utmed hela sträckningen. En ny plan håller på att
tas fram för stationen i Stenkumla. Region Gotlands översiktsplan tar särskilt upp
utbyggnad av kraftledningar och poängterar att hänsyn ska tas till landskapsbilden
vid anläggning av nya kraftledningar.
4 av 11
Samrådsunderlag
Södra benet
Unr 1320005098
3.1
Förutsedda konsekvenser av luftledning
3.1.1
Landskapsbild
En luftledning har framför allt en påverkan på landskapsbilden och val av stolpar
kan ha betydelse för hur uttrycket i omgivningen blir. Stolpar som kan bli aktuella
är framför allt gitterstolpar och i speciella fall fackverksstolpar. Exempel på dessa
stolptyper finns i Figur 2. Gitterstolpen har utvecklats för att ge kraftledningar
minimal visuell påverkan.
Figur 2 Olika stolptyper – gitterstolpe till vänster och fackverksstolpe till höger
3.1.2
Natur- kultur- och fritidsintressen
Vid planering av sträckningen kommer riksintresseområden, Natura 2000områden och naturreservat att undvikas i så stor utsträckning som möjligt.
Förutsättningarna för detta bedöms vara goda eftersom aktuell sträckning är
relativt fri från riksintresseområden men tre naturreservat – Alstäde skog, Bosarve
lövskog och Haugajnar - kan komma att påverkas. Området Haugajnar är även ett
Natura 2000-område.
Även andra natur- kultur- och friluftsintressen kan komma att påverkas men även
dessa kommer att undvikas i så stor utsträckning som är möjlig. Närmare studier
kommer att visa om t ex vattenskyddsområden, strandskyddade områden,
fornlämningar och biotopskyddade områden kommer beröras av ledningen,
ledningsgata, fundament eller service- och byggvägar.
Kartor som visar natur- och kulturintressen utmed sträckningsalternativen finns i
tillgängliga på GEAB:s hemsida på nätet, www.gotlandsenergi.se, eller genom att
kontakta Gotlands Elnät eller Ramböll på adresser enligt avsnitt 6.
5 av 11
Samrådsunderlag
Södra benet
Unr 1320005098
3.1.3
Människors hälsa
Det som normalt diskuteras när det gäller kraftledningars påverkan på människors
hälsa är magnetfält.
Kraftledningar ger upphov till magnetfält. Det finns inte några belagda
undersökningar som visar på hälsorisker för de magnetfält som uppkommer runt
kraftledningar och det finns inte några svenska gränsvärden. Centrala
myndigheter har dock uttalat en försiktighetsprincip avseende lågfrekventa
elektriska och magnetiska fält. Det övergripande syftet är att på sikt reducera
exponeringen för magnetfält i vår omgivning för att minska risken att människor
eventuellt kan skadas.
”Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga
kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som
avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller
nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att
utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas.”
För att leva upp till försiktighetsprincipen avseende exponering för magnetiska fält
i bostadsmiljö bör ett säkerhetsavstånd om 50 m mellan kraftledning och
bostadshus innehållas. Gotlands Elnät kommer att sträva efter att innehålla detta
säkerhetsavstånd.
Magnetfält för maximala laster kommer att beräknas och redovisas i MKB.
3.1.4
Aspekter avseende anläggning och drift
Anläggningskostnaderna för en luftledning är i storleksordningen en tredjedel till
en femtedel av kostnaden för en markförlagd kabel vilket innebär en betydligt
lägre anläggningskostnad när det är fråga om långa sträckor.
En luftledning har fördelen att den kan köras med viss överlast utan bestående
skador, vid t ex en driftstörning på annan ledning.
En luftledning är fördelaktig när det gäller felsökning och reperation vid ett
eventuellt driftavbrott. Ett fel kan oftast snabbt lokaliseras och åtgärdas. För
luftledningens säkerhet krävs en kontinuerlig röjning av träd i ledningsgatan.
3.2
Förutsedda konsekvenser av markförlagd kabel
3.2.1
Landskapsbild
En markförlagd kabel påverkar landskapsbilden minimalt när den är förlagd och
marken återställts. En röjd gata med 5 m bredd och ett antal så kallade
markeringspålar, som visar kabelns placering, är det bestående synliga intrycket.
6 av 11
Samrådsunderlag
Södra benet
Unr 1320005098
3.2.2
Natur- och kulturmiljö
Vid markförläggning av kabel uppkommer stora schakter vilket kan ge skador i
natur- och kulturmiljö. En kabelschakt blir ca 2 m bred och kräver ett
arbetsområde med ca 15 m bredd för hantering av schaktmassor och sand för
skyddsfyllning. Möjligheten att justera sträckningen för att undvika fornlämningar
och områden med skyddsvärd flora/fauna är begränsad.
Med kabelalternativet är det svårt att undvika intrång i biotopskyddade miljöer
och passage av vattendrag kräver särskild hänsyn. Det kan bli aktuellt med flera
prövningar avseende biotopdispenser och anmälningar/tillstånd till
vattenverksamhet.
För en markförlagd uppkommer också en hel del masshantering och det
uppkommer överskottsmassor som behöver tas omhand vid någon form av
deponi.
3.2.3
Aspekter avseende anläggning och drift
En markförlagd kabel är i storleksordningen 3-5 ggr så dyr som en luftledning
vilket innebär en mycket hög kostnad när det är fråga om långa sträckor.
Med relativt tunna jordtäcken kommer schakt att behöva utföras i kalkberget
utmed långa sträckor.
När det gäller markförlagd kabel finns ingen möjlighet att köra denna med tillfällig
överlast eftersom detta kan ge permanenta skador på kabeln.
En ledningsgata för en markförlagd kabel är smalare och röjs bara i en bredd på
ca 5 m för att möjliggöra eventuell felsökning och reparation.
En markförlagd kabel kräver ingen kontinuerlig driftbesiktning, vilket en
luftledning gör. Eventuell felsökning måste dock ske med avancerade
mätinstrument utmed sträckningen vilket innebär att det kan ta lång tid att
åtgärda ett fel.
3.2.4
Människors hälsa
En markförlagd kabel har ett mer koncentrerat magnetfält just där kabeln ligger,
men detta klingar snabbt av om man flyttar sig i sidled.
4.
Innehåll i MKB
Miljökonsekvensbeskrivningen som tas fram föreslås få en struktur med en del där
övergripande konsekvenser av hela sträckningen redovisas och ett avsnitt där mer
7 av 11
Samrådsunderlag
Södra benet
Unr 1320005098
lokala konsekvenser framgår. Vidare kommer MKB:n innehålla en icke-teknisk
sammanfattning och referenser.
I delen med övergripande konsekvenser redovisas:

Alternativ - Nollalternativet, Alternativ lokalisering (sträckning) och
Alternativ utformning (markförlagd kabel/luftledning, olika stolptyper)

Övergripande teknisk beskrivning av valt utförande

Övergripande omgivningsförhållanden

Övergripande miljökonsekvenser – påverkan på riksintressen,
bebyggelsekoncentrationer, Natura 2000-områden, områden med många
fornlämningar, vattendrag/strandskydd, biotopskyddade områden etc.
magnetfält, landskapsbild, fåglar etc.

Hushållning med naturresurser

Förhållande till miljömål

Övergripande kontroll av verksamheten

Avveckling efter avslutad drift
I avsnittet med lokala konsekvensbeskrivningar hanteras eventuella
konfliktpunkter utmed sträckningen. Dessa omfattar konsekvenser på mer lokal
nivå och vilka skyddsåtgärder och hänsyn som tas. Vissa av punkterna ovan
kommer att återupprepas men från ett mer lokalt perspektiv. Följande aspekter
kan bli aktuella:









Alternativ sträckning av kraftledning i lokalt perspektiv
Teknisk beskrivning – ställverk, kraftledningsgata och stolpplaceringar,
kabelschakt, byggvägar och andra anläggningsförfarande på sträckningen
som kan ha betydelse från miljösynpunkt (biotopskydd - stenmurar,
alléer, småvatten)
Omgivningsförhållanden - Planer och pågående markanvändning,
planförhållanden, annan infrastruktur, vägar, militära intressen etc, andra
projekt/utbyggnad, förenlighet med pågående markanvändning,
strandskydd.
Påverkan på natur, mark och vatten - Riksintressen för naturvård, Natura
2000, naturreservat, biotopskydd, djur och fågelliv, övrig skyddsvärd
natur
Påverkan på friluftsintressen - riksintressen för friluftslivet,
friluftsintressen och turism i området
Påverkan på kulturintressen - riksintressen för kulturmiljövården,
fornlämningar och övriga kulturintressen
Landskapsbild - visualisering av kraftledningen i landskapet från platser
där människor vistas
Påverkan på människors hälsa - magnetfält, ljudstörningar
Miljökvalitetsnormer - särskilt MKN för vatten
8 av 11
Samrådsunderlag
Södra benet
Unr 1320005098
5.
Samrådsprocess
Ett inledande samråd har genomförts där också sträckningen Ygne Stenkumla
ingick. Samrådsunderlag med möjlighet att lämna synpunkter har skickats ut till
berörda myndigheter och organisationer. Samrådsmöten har hållits med boende
utmed planerad sträckning genom tre kvällsmöten i Havdhem, Levide och
Suderby.
Till följd av inhämtad information under dessa samråd och vid den fortsatta
förprojekteringen har ytterligare alternativa sträckningar tagits fram liksom ett
konkret markkabelalternativ. Ett visst omtag av samrådet har därför bedömts vara
nödvändigt. Förutom samrådet med Länsstyrelsen planer Gotlands Elnät att
genomföra samråd med berörda markägare utmed de nya alternativa
sträckningarna. Detta sker genom utställningar och enskilda samråd. I övrigt
planeras ett skriftligt samråd med myndigheter och organisationer i samma
utsträckning som det inledande samrådet. Planerad samrådskrets är:



Transportstyrelsen
Visby flygplats
Bunge flygfält

Försvarsmakten







Post och telestyrelsen PTS
Telia/Sonera
Tre (Hi3G Access AB)
Teracom
Tele2/Comviq
3GIS (ägs av Telenor och Hi3G)
Telenor










MSB
Skogsstyrelsen
Jordbruksverket
Trafikverket
SGU
Energimyndigheten
Boverket
Naturvårdsverket
Havs- och vattenmyndigheten
Riksantikvarieämbetet


Räddningstjänsten
Svenska kraftnät AB

Naturskyddsföreningen Gotland
9 av 11
Samrådsunderlag
Södra benet
Unr 1320005098

Gotlands Ornitologiska Förening
I övrigt sker samråd med allmänhet ske genom annonsering, utställning och
tillgängliggörande av samrådsunderlag på GEAB websida.
10 av 11
Samrådsunderlag
Södra benet
Unr 1320005098
6.
Kontakt
Gotlands Elnät AB
Box 1095
621 21 Visby
Ramböll Sverige AB
Box 5343
402 27 Göteborg
[email protected]
Telefon: 0498-28 50 00
[email protected]
Telefon 010-615 60 00
www.gotlandsenergi.se
www.ramboll.se
11 av 11
Samrådsunderlag
Södra benet
Unr 1320005098