Transcript UNDERLAG FÖR SAMRÅD - Norrköpings Hamn & Stuveri AB

UNDERLAG FÖR SAMRÅD
NORRKÖPINGS HAMN & STUVERI AB
UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT 6 KAP. MILJÖBALKEN AVSEENDE DEPONI FÖR
MUDDERMASSOR PÅ HÄLLA
UPPDRAGSNUMMER 2180757000
2013-11-14
SWECO
NYKÖPING/NORRKÖPING
repo001.docx 2012-03-2914
YVONNE STIGLUND
Innehålls
sförteckniing
1 Administra
ativa uppgiffter
2 2 Bakgrund
2 3 Prövnings
sprocess och samråd
3 4 Lokaliserin
ng
3 4.1 Markanvänd
dning
4 5 Planerad verksamhet
v
5 5.1 Tid
5 5.2 Mudderupplagets utformn
ning
5 5.3 Transport avv muddermasssor
5 5.4 Kontroll
6 5.5 Avslutning
6 6 Alternativ
6 6.1 Nollalternativv
6 6.2 Materialåtervvinning
6 6.3 Dumpning
6 6.4 Lokaliseringsalternativ
7 7 Förutsättn
ningar
7 7.1 Planförhållanden
7 7.2 Riksintresse
en
7 7.3 Geologisk barriär
8 7.4 Naturmiljö
8 7.5 Kulturmiljö
9 7.6 Rekreation och
o friluftsliv
10 7.7 Bostäder
10 7.8 Ledningar
10 8 Utförda utredningar
10 8.1 Föroreninga
ar i muddermassor
10 8.2 Påverkan på
å ytvatten
11 8.3 Påverkan på
å Grundvatten
n
11 9 Miljöaspek
kter som ska
a utredas viidare inom kommande MKB
12 repo001.docx 2012-03-2914
1 (12)
UNDER
RLAG FÖR SAMR ÅD
2013-1
11-14
l r:\miljjö\hällaupplaget\sam
mrådsunderlag
hälla.docx
1
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
Sökandens namn
Norrköpings kommun
Organisationsnummer
212000-1056
Postadress
601 81 Norrköping
Kontaktperson för
samrådet
Linn Almcrantz, Norrköpings Hamn & Stuveri AB
Kommun
Norrköpings kommun
Län
Östergötland
Prövningsgrund
9 kap. 6 § miljöbalken samt 35 § miljöprövningsförordningen
(verksamhetskod 90.290)
Tillståndsmyndighet
Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt
Fastighet och rådighet
2
Fastighetsbeteckning
Händelö 2:1, Händelö 2:2 och Händelö 2:41
Fastighetsägare
Norrköpings kommun
BAKGRUND
Norrköpings kommun äger Norrköpings Hamn där Norrköpings Hamn & Stuveri AB
(NHS) bedriver hamn-, stuveri- och terminalverksamhet.
Norrköpings kommun avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken för deponering av
muddermassor. Den plats som setts ut som mest lämplig och som ansökan avser är
Hällaupplaget på Händelö i Norrköping.
Uppgrundning av hamnområden pågår ständigt till följd av sedimentation, fartygsrörelser
samt ras. Kontinuerlig rensning behövs för att tillräckligt djup ska upprätthållas och att
hamnverksamheten ska kunna bedrivas. För att kunna muddra behövs plats för
uppläggning av muddermassor. Eftersom Hällaupplaget använts under lång tid för
uppläggning av muddermassor, anses denna plats mycket lämplig både för den
planerade rensmuddringen men även för framtida muddringar som kan komma att
behöva göras. Eftersom det inte finns något tillstånd för Hällaupplaget som deponi söks
nu tillstånd hos Mark- och miljödomstolen för deponering av framtida muddermassor.
De muddermassor som planeras deponeras på Hällaupplaget är att klassa som ickefarligt avfall.
repo001.docx 2012-03-29
2 (12)
UNDERLAG FÖR SAMRÅD
2013-11-14
l r:\miljö\hällaupplaget\samrådsunderlag hälla.docx
3
PRÖVNIN
NGSPROC
CESS OCH
H SAMRÅD
D
En tillstånd
dsansökan ko
ommer att tas fram och planeras
p
att lä
ämnas in till Mark- och
ökan avser en
miljödomstolen vid Växxjö tingsrätt ungefär
u
vid årsskiftet 2013/2014. Ansö
e
deponi för icke-farligt avvfall. Tillstån
ndsansökan kommer
k
att innehålla en teknisk
beskrivning
g samt en miiljökonsekven
nsbeskrivnin
ng (MKB). Inn
nan dessa ka
an färdigställlas
ska samråd
d hållas i enlighet med be
estämmelserrna i 6 kapitle
et miljöbalke
en. Samrådett hålls
för att inforrmera om pro
ojektet, samla in kompletterande inforrmation samt ge möjlighe
et att
lämna synp
punkter. Sam
mråd sker me
ed Länsstyrelsen, Norrkö
öpings Komm
mun, närligga
ande
verksamhe
eter, intresseo
organisationer samt med
d de enskilda
a som kan an
ntas bli särsk
kilt
berörda som t.ex. närbo
oende. Inkomna synpun
nkter sammanställs i en
samrådsred
dogörelse vilken ingår i kommande
k
tillståndsansö
ökan. Synpun
nkter och
information
n beaktas vid
d upprättande
e av teknisk beskrivning och
o
miljökonsekvensbeskrivvning.
4
LOKALIS
SERING
Hällaupplag
get är beläge
et på den norra sidan av Händelö. Up
pplaget sträccker sig i östligvästlig riktn
ning och korssas av Bravikkenvägen i nordlig-sydlig
n
riktning. Norr och västerr om
upplaget fin
nns ett antal sommarstug
geområden; Boudden /Grymön samt Neptun. Väs
ster
om upplage
et finns ett äldre mudderu
upplag som användes re
edan under 4
40-talet. Sydv
väst
om upplage
et ligger Vässterbyholms gård
g
medan Händelö Gå
ård ligger öste
er om detsam
mma.
I nordöst fin
nns E.ON:s kraftvärmeve
k
erk samt Pam
mpushamnen
n.
Figur 1. Flygfo
oto över Händellö med Hällaupp
plaget markeratt med blå linje.
repo001.docx 2012-03-2914
3 (12)
UNDER
RLAG FÖR SAMR ÅD
2013-1
11-14
l r:\miljjö\hällaupplaget\sam
mrådsunderlag
hälla.docx
4.1
MARKANVÄNDNING
Hällaupplaget är 35 hektar stort. Bravikenvägen delar upplaget i två delar – östra och
västra delen. I väster och öster finns anlagda vallar och även delvis mot norr medan den
södra delen gränsar mot berg och moränområden. Avvattning sker åt väster vid ett utlopp
med ett skibord vid Boudden. Under Bravikenvägen finns ett antal trummor anlagda för
att underlätta avvattningen västerut.
Figur 2. Flygfoto med östra (gröna området) och västra delen (blåa området) markerade.
Figur 3. Flygfoto med vallarna och utloppet i väster markerade.
repo001.docx 2012-03-29
4 (12)
UNDERLAG FÖR SAMRÅD
2013-11-14
l r:\miljö\hällaupplaget\samrådsunderlag hälla.docx
5
PLANER
RAD VERK
KSAMHET
5.1
TID
På Hällaup
pplaget plane
eras deponerring av mudd
dermassor frå
ån muddring
gar av Norrkö
öpings
hamnområde. Under fö
örutsättning att
a tillstånd erhålls för dep
ponering av m
muddermass
sor
vid Hällaup
pplaget komm
mer en första
a rensmuddriing av Lindökkanalen och gamla Motala
Ström-fåran att utföras snarast. Den
nna muddring beräknas ge
g upphov till 220 000 m3
muddermassor. Rensm
muddringar ko
ommer sedan att pågå under ett anta
al tillfällen ino
om de
närmaste 50
5 åren. Behovet av återkkommande muddring
m
bed
döms idag tilll var 10:e årr.
Norrköping
gs Hamn & Stuveri
S
AB ön
nskar även få
å möjlighet attt lägga upp andra typer av
muddermassor vid Hälllaupplaget än
n rensmuddrringsmassor,, ex från mud
ddring vid
e utbyggnad av Pampush
hamnen.
kommande
Varaktigheten för ett muddringsarbe
ete varierar. Tidigare rensmuddring ssom utfördes
si
Lindökanalen och gamlla Motala ström-fåran åre
en 1995-1997 pågick und
der ett och ettt
halvt år me
ed vissa avbrrott. Den tid en
e muddring tar beror bla
and annat på
å specifika
förhållande
en vid muddrringstillfället, muddringsm
metod, väderlek m.m.
5.2
MUDDER
RUPPLAGETS UTFOR
RMNING
Den rensm
muddring som
m är planerad
d i ett första skede
s
bedöm
ms ge upphovv till en höjniing av
mudderupp
plaget till någ
gra meter. Frramtida mudd
dringar komm
mer att höja nivån ytterlig
gare.
Vilken nivå
å som är möjllig med de fö
örutsättninga
ar som finns på
p Hällauppllaget komme
er att
presenteras i den komm
mande tillståndsansökan. I nuläget ärr denna nivå under utredning.
Vad gäller mudderuppla
agets stabilittet bedöms en
e första upp
pfyllnad med muddermas
ssor
kunna utförras utan någ
gra större åtg
gärder av beffintliga vallar. Utmed dela
ar av norra va
allen
erfordras dock förstärkn
ningsåtgärde
er även för be
efintliga förhållanden. Fö
örslagsvis kan
detta genomföras med att tryckbankken utökas, främst
f
i plan med även d
delvis i höjd. Detta
har till vissa
a delar utförtts under höstten 2013. I tiillståndsansö
ökan komme
er behovet av
v
höjning och
h förstärkning
g av vallarna
a vid en framtida höjning av mudderupplaget att
presenteras.
5.3
TRANSPO
ORT AV MU
UDDERMASSOR
Hur mudde
ermassorna tillförs
t
Hällau
upplaget bero
or på vilken muddringsme
m
etod som
används vid det specifika muddring
gstillfället. Vilken metod som väljs berror bland ann
nat på
muddermassornas ege
enskaper, utb
bredning och djup. Muddrring av hamn
nområden ka
an
komma att ske med olikka metoder. Sugmuddring eller grävm
maskin på pråm och mud
ddring
med gripskkopa är två trroliga alterna
ativ. I det fall sugmuddring
g används so
om metod ka
an
muddermassorna antin
ngen pumpass i en lång led
dning från muddringsplat
m
tsen till uppla
aget
eller lastas på en pråm som bogserras till en pro
ovisorisk kaj byggd
b
där de
et finns lämp
pligt
djup och pu
umpas därifrrån till upplag
get. För att klara pumpnin
ng långa strä
äckor kan
pumpstatio
oner (s.k. Boo
oster statione
er) att behöv
vas längs väg
gen.
För att få så lång uppeh
hållstid som möjligt för se
edimentation
n av mudderm
massorna sk
ka
pas ut så lån
ngt från utlop
ppet som möjjligt.
muddermassorna pump
repo001.docx 2012-03-2914
5 (12)
UNDER
RLAG FÖR SAMR ÅD
2013-1
11-14
l r:\miljjö\hällaupplaget\sam
mrådsunderlag
hälla.docx
Muddermassorna kommer främst att bestå av vatten, gyttja, lera, sand och sediment.
Avvattning av muddermassorna kommer att ske på Hällaupplaget. Detta sker med
naturliga metoder genom sedimentation av fasta partiklar och genom att det klarnade
vattnet rinner på ytan och slutligen avbördas vid ett utlopp med ett skibord vid Boudden.
Avståndet mellan planerat insprutningsställe och utloppet är cirka 800 meter. Vidare sker
även avdunstning och upptag av vatten genom växtlighet.
5.4
KONTROLL
Ett kontrollprogram för verksamheten kommer att tas fram. Detta kommer innehålla de
faktorer som behöver kontrolleras inför varje muddring, under varje muddringstillfälle
samt de faktorer som behöver regelbunden kontroll tiden mellan muddringar. I
kontrollprogrammet kommer bland annat kontroll av vallarna, sedimentundersökningar av
aktuella muddermassor, kontroll av säkerhet och utsläppskontroll för vatten att regleras.
5.5
AVSLUTNING
När tillåten höjd på Hällaupplaget har nåtts kommer deponin att avslutas. Förslag på hur
deponin ska avslutas och hur denna ska kontrolleras efter avslutningen kommer att
anges i den tekniska beskrivningen som tillhör tillståndsansökan.
6
ALTERNATIV
6.1
NOLLALTERNATIV
Som nollalternativ föreslås att nuvarande förhållande vid Hällaupplaget kvarstår. Detta
innebär att vidare uppläggning av muddermassor på Hälla inte utförs. Konsekvensen av
detta blir att Norrköpings kommun ansöker om dispens från förbudet av dumpning av
avfall i vatten. Om en sådan dispens inte skulle medges återstår att avstå från muddring
av hamnområdet. Detta skulle innebära en försämrad tillgänglighet för djupgående fartyg
vilket skulle få negativa konsekvenser för den viktiga transportlänk för gods som
hamnverksamheten i Norrköping utgör.
6.2
MATERIALÅTERVINNING
Muddermassor bör främst ses som en resurs och bör därför helst återvinnas när det är
lämpligt. Muddermassor kan ibland användas för byggnadsändamål som komponenter i
byggnadsmaterial eller användas som fyllningsjord.
De muddermassor som är aktuella bedöms dock vara svåra att nyttja för
materialåtervinning bl a beroende på hög vattenhalt, vilket kräver omfattande avvattning.
På grund av hög halt finkornigt material såsom gyttja, lera och fin sand är det dessutom
svårt att finna avsättning för materialet.
6.3
DUMPNING
Ett flertal lokaliseringar för dumpning av muddermassor i vatten har utretts genom åren.
De platser som skulle kunna vara tänkbara som nya mudderupplag är vikar vid Karlsro,
repo001.docx 2012-03-29
6 (12)
UNDERLAG FÖR SAMRÅD
2013-11-14
l r:\miljö\hällaupplaget\samrådsunderlag hälla.docx
Loddby, Stridsudden-Surudden. För samtliga mudderupplag
m
g krävs dispe
ens mot förbu
udet
till dumpnin
ng av avfall i vattenområd
den. Samtliga vikar fodra
ar att en invallning görs mot
m
sjösidan för att mudderrmassorna skka ligga kvarr. Invallning kan
k exempelvis göras me
ed
stenbankarr. Havsdump
pning i Bråvikken nordvästt om Esterön är ett annatt alternativ.
Dumpning bedöms som
m sämre alternativ än upp
pläggning på
å Hällaupplag
get eftersom
muddermassorna till visss del är föro
orenade och dessutom be
estår av myccket löst material
såsom gytttja.
6.4
LOKALISERINGSAL
LTERNATIV
V
g av
Stora lando
områden harr under årenss lopp tagits i anspråk förr uppläggning
muddermassor. Nu återstående mö
öjligheter är därför
d
begrän
nsade. En alternativ
uppläggnin
ngsplats för muddermass
m
or på land är Boudden/G
Grymön. Dettta mudderupplag
användes under
u
1940-ttalet. Upplag
get är i förhållande till Hällaupplaget m
mindre till yta
an
vilket inneb
bär en kortare uppehållstid för dränerringsvattnet från
f
mudderm
massorna.
Dessutom ligger utlopp
pet från Boud
dden i direkt anslutning
a
tilll Motala Strö
öm vilket innebär
en större risk för grumlig av vatten och
o spridning
g av föroreningar till vatte
enmiljön i
gning på Hälla. Detta förrslag har därfför inte utrettts närmare.
jämförelse med upplägg
7
FÖRUTS
SÄTTNING
GAR
I detta kapiitel beskrivs de förutsättn
ningar som är aktuella förr att Hällaupp
plaget ska ku
unna
användas för
f deponerin
ng av mudde
ermassor.
7.1
PLANFÖR
RHÅLLAND
DEN
En fördjupa
ad översiktsp
plan finns förr Händelö, da
aterad 2006--03-29. I plan
nen pekas de
et
aktuella om
mrådet ut som
m ”pågående
e mudderdep
poni”.
Norrköping
gs kommun och
o Trafikverrket planerar för en ny strräckning för vväg E22, dellen
Norrleden. Den planera
ade vägen ha
ar en föreslagen sträckning längs mu
udderdeponin
ns
an för E22, de
elen
södra kant.. Norrköpingss kommun har tagit fram ett program för detaljpla
I planeringe
Norrleden som
s
antogs 2009-11-11.
2
en av vägen beaktas
b
att d
den ligger inttill en
pågående mudderdepo
oni.
Området be
erörs inte avv några övriga detaljplane
er.
7.2
RIKSINTR
RESSEN
Tillväxtverkket arbetar fö
ör närvarande med att se
e över riksintrressanta områden för
industriell produktion.
p
L
Länsstyrelsen
n i Östergötla
ands län har i ett yttrande
e till Tillväxtv
verket
föreslagit Händelö
H
som
m ett av fem områden
o
i Ös
stergötland som
s
man ansser ska pekas ut
som riksintresse för ind
dustriell produ
uktion.
Händelö ingår i kustom
mrådet ”Högexxploaterad kust”
k
som är riksintresse e
enligt 4 kap 4 §
Miljöbalken
n. Kustområd
det sträcker sig
s från Arkösund till Forssmark och in
nom
riksintresse
eområdet fårr exploatering
gsföretag och andra ingre
epp i miljön e
endast komm
ma till
stånd om de
d inte påtagligt skadar områdets natur- eller kultu
urvärden.
repo001.docx 2012-03-2914
7 (12)
UNDER
RLAG FÖR SAMR ÅD
2013-1
11-14
l r:\miljjö\hällaupplaget\sam
mrådsunderlag
hälla.docx
Intill och i närheten av deponiområdet finns ett flertal riksintressen för kommunikationer:
den planerade vägen Norrleden, Bravikenvägen som korsar deponiområdet, den
planerade godsjärnvägen Kardonbanan samt Bråviken som omger Händelö.
Inget av riksintressena bedöms påverkas negativt.
7.3
GEOLOGISK BARRIÄR
För bottentätningar av deponier krävs enligt förordningen om deponier av avfall en så
kallad geologisk barriär. Transporttiden för den geologiska barriären får inte vara kortare
än 50 år för en deponi för icke-farligt avfall.
En geoteknisk undersökning gjordes på Hällaupplaget hösten 2012. Undersökningen
visar att muddermassornas tjocklek uppgår till ett medeldjup på ca 2,6 meter på den
västra delen och ca 0,8 meter på den östra delen av upplaget. Mäktigheten på
underliggande lera bedöms till ett medeldjup på ca 10 m på den västra och östra delen.
Mätningar och beräkningar har visat att den naturliga marken på de bägge delarna av
upplaget med stor marginal uppfyller kravet på geologisk barriär för en deponi för ickefarligt avfall.
7.4
NATURMILJÖ
På Händelö finns flera området med värdefulla ekmiljöer, varav delar är klassade som
Natura 2000 och är skyddade som naturreservat. I nära anslutning till deponiområdet
finns flera ekområden med höga värden, dock inga Natura 2000-områden. Väster om
Bravikenvägen, söder om deponin finns det område som har högst värden. För att
områdets höga naturvärden ska få ett långsiktigt skydd och en fortsatt utveckling har
området nyligen beslutats bli ett naturreservat.
Norr om deponiområdet finns ytterligare ett ekområde som är inventerat och klassat som
värdekärna. I samband med planeringen för Norrleden har samtliga ekområden studerats
bland annat med avseende på deras funktion som spridningslänkar. Området söder om
deponiområdet är identifierat som en prioriterad spridningslänk och det norra som en
kompletterande spridningslänk.
Samtliga områden med naturvärden ligger utanför själva deponiområdet och dess vallar.
Dock ligger flera av dem nära intill Hällaupplaget och vallarnas yttre gränser. Vid
planeringen av eventuella förstärkningsåtgärder av vallarna samt under uppläggningen
av muddermassorna är det viktigt att inga ingrepp görs i värdekärnorna eller dess närhet.
Visst fågelliv finns i området, vilket kan påverkas tillfälligt under uppläggningen av
muddermassorna.
repo001.docx 2012-03-29
8 (12)
UNDERLAG FÖR SAMRÅD
2013-11-14
l r:\miljö\hällaupplaget\samrådsunderlag hälla.docx
Figur 4. Karta
a över ekutredniing i samband med
m planering fö
ör Norrleden.
7.5
KULTURM
MILJÖ
Inga riksinttressen för ku
ulturmiljö finn
ns i eller i an
nslutning till området.
o
Uta
anför
Hällaupplag
get finns sju objekt registtrerade i FMIS, riksantikvvariets fornlä
ämningsregis
ster.
En av desssa är en fast fornlämning - en bytomt,, fyra st är övvriga kulturhistoriska
lämningar och
o två är be
evakningsobjjekt. Ingen av
a dessa obje
ekt bedöms kkunna påverk
kas
av deponin
n då de inte liigger inom Hällaupplaget
H
t, vid tillfartsvvägarna ellerr vallarna.
Figur 5. Karta
a över fornlämniingar och kulturh
historiska lämniingar i anslutnin
ng till deponiomrrådet. (Källa FM
MIS)
repo001.docx 2012-03-2914
9 (12)
UNDER
RLAG FÖR SAMR ÅD
2013-1
11-14
l r:\miljjö\hällaupplaget\sam
mrådsunderlag
hälla.docx
7.6
REKREATION OCH FRILUFTSLIV
Värden för rekreation och friluftsliv finns i ekområdet söder om deponin. Området har
nyligen beslutats bli ett naturreservat.
Inom det närliggande fritidshusområdet Boudden/Grymön finns värden för rekreation och
friluftsliv.
Själva Hällaupplaget har ringa värde för rekreation och friluftsliv, då markförhållandena
och den täta vassväxligheten utgör ett hinder för att beträda området.
7.7
BOSTÄDER
Norr och väster om upplaget finns ett antal sommarstugeområden; Boudden, Grymön och
Neptun. Marken ägs av Norrköpings kommun och husen står på ofri grund. På Grymön
finns ett fåtal året-runt boende. Områdena är dock inte planlagda som bostadsområden.
Fritidshusområdena kan komma att påverkas av störningar under pågående
muddringsarbeten i form av buller och lukt. Erfarenheten från tidigare uppläggning av
muddermassor var dock att störningar för närboende var minimala.
7.8
LEDNINGAR
En kraftledning korsar området. Uppfyllning av området kan påverka stolparna och
tillgängligheten för dessa. Vidare är avståndet mellan mark och ledningar viktigt ur
säkerhetssynpunkt. Hur detta ska lösas kommer att redovisas i den tekniska
beskrivningen som tillhör tillståndsansökan.
8
UTFÖRDA UTREDNINGAR
För att utreda lämpligheten av uppläggning av muddermassor på Hällaupplaget har ett
flertal utredningar utförts för att bland annat utreda befintliga muddermassornas
föroreningshalt och dess påverkan på grundvatten och ytvatten. Slutsatserna av dessa
utredningar redovisas nedan. I kommande tillståndsansökan med tillhörande
miljökonsekvensbeskrivning och teknisk beskrivning kommer resultaten från dessa
utredningar att redovisas utförligare.
8.1
FÖRORENINGAR I MUDDERMASSOR
För att utreda de föroreningshalter som finns i befintliga muddermassor som ligger på
Hällaupplaget idag samt de sediment som kommer att tillföras i och med kommande
rensmuddring har ett flertal grundliga utredningar gjorts.
Analyser av föroreningsinnehåll och utförda laktester i befintliga muddermassor på
Hällaupplaget visar på låga halter föroreningar. Alla halter av uppmätta ämnen
understiger mottagningskriterier för en deponi för icke farligt avfall utom för DOC, löst
organiskt kol, i den västra delen av området, vilken överstiger mottagningskriterier för en
deponi för farligt avfall. Hög halt av organiskt kol tillsammans med lågt pH kan öka
utlakningen av föroreningar. Då muddermassorna i upplaget har ett pH-värde på 7,3,
repo001.docx 2012-03-29
10 (12)
UNDERLAG FÖR SAMRÅD
2013-11-14
l r:\miljö\hällaupplaget\samrådsunderlag hälla.docx
vilket är ettt neutralt värd
de bedöms den
d höga halten löst orga
aniskt kol inte
e påverka
utlakningen
n nämnvärt. Dessutom ärr, som redan
n nämnts, förroreningshaltten låg.
Utförda sed
dimentprovta
agningar i Lin
ndökalanen och
o gamla Motala
M
strömffåran visar attt
massornass lakningsege
enskaper und
derskrider Naturvårdsverrkets gränsvä
ärden för vad
d som
får läggas på
p en depon
ni för icke-farlligt avfall och
h till stor del även lakgrän
nsvärdena fö
ör en
deponi för inert avfall. De
D utförda an
nalyserna vis
sar dock på hög
h halt orga
aniskt kol vilk
ket
gör att masssorna generrellt inte klara
ar kraven förr att få depon
neras på en d
deponi för ickefarligt avfall.
Inför varje rensmuddrin
ng kommer sedimentunde
ersökningar att
a utföras fö
ör att säkerställa
att föroreningshalterna i muddermassorna unde
erstiger krave
en på icke-fa
arligt avfall.
8.2
PÅVERKA
AN PÅ YTV
VATTEN
Vattenhalte
en i mudderm
massorna är vid uppläggn
ningen myckket hög. Vattn
net från
muddermassorna komm
mer att avvatttnas via skib
bordet i utlop
ppet i den vässtra delen av
v
upplaget. Ett
E flertal provver togs på utgående
u
vattten från Hällaupplaget vid den senas
ste
rensmuddrringen som gjordes
g
1995--1997. Halterna av förore
eningar i dåvvarande
muddermassor är liknande de mudd
dermassor som
s
kommer att bli aktuella vid komm
mande
muddring. Resultaten är
ä därför intre
essanta då de kan antas spegla förorreningshalten
ni
kommande
e utsläpp av ytvatten.
y
Ressultaten av miljökontollen
m
n1995-1997 vvisade på en
n liten
spridning av
a uppgrumla
at bottensediment och attt lakvattnets beskaffenhe
et med avsee
ende
på metallerr var klart tillffredställande
e. Grumlighetsmätningar på lakvattne
et vid utloppe
et
visade att Hällaupplage
H
et fungerade bäst på som
mmaren och hösten
h
då grrumligheten i
lakvattnet var
v lägst. Detta är naturlig
gt med tanke
e på att man då har den sstörsta
avdunstningen och desssutom funge
erar vegetatio
onen då ocksså bäst som filter. Det vis
sade
sig också att
a Hällauppla
aget på grun
nd av sin storra yta gör attt muddermasssorna får en
n lång
uppehållstid vilket ökar möjligheten till avdunstn
ning. Analyse
er av utgåend
de vatten vis
sade
en metaller som följde tillb
baka ut i Motala Ström va
ar mycket be
egränsade.
att mängde
Vid den geotekniska utredningen so
om gjorts und
der 2012 harr analyser på
å ytvattnet visar
etaller frånse
ett krom och koppar som i inkommand
de
på mycket låga till låga halter av me
vatten uppvvisar måttligtt höga halterr. Inga uppmä
ätta halter övverstiger maxximala halterr av
prioriterade
e miljöfarliga ämnen i Ramdirektivet för
f vatten.
8.3
PÅVERKA
AN PÅ GRU
UNDVATTE
EN
Påverkan på
p grundvattn
net bedöms vara låg då befintliga
b
mu
uddermassorr samt
underliggan
nde lera är vattenmättad
v
e. Avvattning
gen sker därrför huvudsakkligen genom
m
ytavrinning och avdunsstning.
Analyser på
å grundvatte
en gjorda år 2012
2
visade att halterna av flertal me
etaller översk
kred
referensvärden för grun
ndvatten vilke
et indikerar en
e obetydlig avvikelse frå
ån ostörda
förhållande
en. I ett grund
dvattenprov har en halt av
a arsenik up
ppmätts som knappt överrstiger
riktvärdet fö
ör grundvatte
en på nationell nivå och i ett annat grrundvattenpro
ov har halten
n av
bly överstig
git riktvärdet knappt. Refe
erens- och riktvärden gäller för vatten
nförekomsterr och
eftersom grundvattnet under
u
Hällau
upplaget inte används förr uttag av driccksvatten kla
assas
repo001.docx 2012-03-2914
11
1 (12)
UNDER
RLAG FÖR SAMR ÅD
2013-1
11-14
l r:\miljjö\hällaupplaget\sam
mrådsunderlag
hälla.docx
det inte som en vattenförekomst utan används endast som en jämförelse. Det bör dock
noteras att det provtagna grundvattnet har en uppmätt grundvattenyta som är lägre än
nivån på muddermassornas underkant. Uppmätt påverkan på grundvattnet bedöms inte
härledas till muddermassorna utan istället till eventuella fyllnadsmassor i den östra vallen
samt dess tryckbank.
9
EXEMPEL PÅ MILJÖASPEKTER SOM SKA UTREDAS VIDARE INOM
KOMMANDE MKB
Miljökonsekvenser för ansökt deponi vid Hällaupplaget kommer att utredas och redovisas
i miljökonsekvensbeskrivningen.
De väsentligaste miljökonsekvenserna av den planerade verksamheten bedöms i nuläget
vara:

Påverkan på grundvatten, utsläpp av föroreningar

Påverkan på ytvatten, utsläpp av föroreningar

Påverkan på landskapsbilden i och med en höjning av marknivån.

Påverkan på naturmiljö, ekmiljöer

Påverkan på kraftledningar och åtgärder vid dessa
Övriga miljökonsekvenser som även kommer att belysas är:

Luft

Mark

Buller och vibrationer

Kulturmiljö

Hushållning med naturresurser

Risk och säkerhet
repo001.docx 2012-03-29
12 (12)
UNDERLAG FÖR SAMRÅD
2013-11-14
l r:\miljö\hällaupplaget\samrådsunderlag hälla.docx