Transcript sa_har_mots_numera_alla_som_kommer_till_..

Hällabladet
Så här möts numera alla som kommer till Hälla. Skyltarna sattes ut förra sommaren och står
pall för snö och rusk. Under vintern har välkomsthälsningen synts lika bra.
Det är nu dags igen med återkommande referat om vad som hänt sedan sist. I år finns även ett
gammalt tidningsurklipp från 1927 med samt några minnen från Lennart Svensson. Vi hoppas
att flera vill ta sig tid och skicka eller berätta något ni minns. Det behöver inte vara mycket
men det är alltid trevligt när flera medverkar. Vi hoppas att alla som har tillgång till internet
går in på vår hemsida www.aselebyar.nu/halla och följer med vad som händer här i byn
under året. Dit kan ni ju även skicka era minnen. Tack än en gång till Christer och Inger
Olofsson som sköter om denna.
Lite om vad som hänt under året:
Den 20 mars bjöd Christien och Rob Fox byborna på slädhundsåkning, det var ett 30-tal
intresserade som kom för att få sig en åktur. En del fick åka slädhund andra körde skoter,
efteråt njöt vi av Christiens hembakade bröd och goda soppa.
Hälladansen blev som vanligt hellyckad. Lewis orkester spelade så alla dansglada blev nöjda.
En skogsbrand utbröt i juli genom att åskan slog ner i två tallar ca 200 meter från
stenformationen 'Jönselkörka' bakom Kegels, f.d Nickes. Roger Hällestrand upptäckte och
lokaliserade branden och larmade snabbt brandkår och markägare. Branden begränsades till
ca 1 ha skogsmark tack vare hjälpsamma bybor och Åsele Räddningstjänst.
Missionsauktion hölls som vanligt i Hälla Bönhus i november med gudstjänst och påföljande
auktion. Vi har även återupptagit seden med att auktionera bort Molunds sleven på slutet. Det
är fortfarande god uppslutning kring denna tillställning . Julotta hålls också i Bönhuset
numera där EFS och Filadelfia samarbetar,
En vävkurs hölls i Bygdegården vintern 2004-05 och efter avslutningen bjöds byborna på
vernissage där vi fick se vad som producerats. Det blev en hel del under kursens gång, både
trasmattor och löpare av många olika modeller och vävsätt.
Anna-Gunborg hade diktat om vävkursens vedermödor
En studiecirkel i Gamla Hantverk har varit igång under 2005-06 så det har stickats, sytts och
vävts en hel del även där.
Paltfest hade vi den 18 mars i år och som vanligt var det välbesökt och alla åt med god aptit
både blodpalt och vanlig palt.
Fredagen den 7 april spelade Västerbottensteatern sin föreställning Gåvan. Det var fullt hus
och en mycket lyckad kväll.
Som vanligt har vi månadsträffar och tjejträffar med god mat och massage. Både tjejer och
killar passar ju även på att träffas och göra något trevligt när någon fyller jämt. Det har blivit
en hel del under detta året då vi har haft en 30-, en 50-, två 60-, en 70–, 75– och en 80-åring,
samt byns äldste, Manfred Edström som fyllde 90 år.
Tyvärr så har befolkningen minskat under året, det går upp och det går ner. Efter
nedanstående utflyttningar har vi minskat från 67 till 59 bofasta.
Bertil och Susanne Edström med sönerna Ola och Erik har flyttat till Solberg där Bertil fått
jobb i skidbacken.
Marcus och Petra Schneider med sonen Sascha har flyttat till Adak. .
Christa Braniff har sålt sitt hus (f.d Johan Westins) till Ulrich Meiner-Beingner från Tyskland,
som kommer att ha huset som fritidshus. Christa flyttar härifrån till sommaren.
Semesterträff
Det är dags för Semesterträff i år och det blir som vanligt onsdagen före
marknaden , den 12 juli. Det kommer att bli utställning av gamla leksaker
så har ni något liggandes som ni kan låna ut är vi tacksamma. Vi kommer
även att visa bildspel med gamla bilder. Det kommer att bli buffe´ med
exotisk mat från våra inflyttades länder. Ni får gärna anmäla om ni
kommer för att vi ska kunna beräkna maten på ett ungefär. Det blir säkert
en hel del mera men detta är i stora drag vad vi kommer att bjuda på. Vi
återkommer med tider senare.
Älgjakten 2005
Vi började årets jakt började den 10 september med att jaga av Hemberget. Det är inte varje år
det går så fort att få tag på älg på jaktens första dag som just i år. Fem minuter efter att hunden
släppts så skällde han på ko med kalv som jag såg på upptaget. Efter förflyttning så fick Bror
Nilsson skjuta båda på Gravsjömyran. Även på eftermiddagen ljöd hundskallen när vi oväntat
fick hjälp av grannlagets hund. Denna gång var det dock älgen som hade tur.
Följande tre dagar hade vi älg på gång men fick ej skjuta något mer.
Andra jakthelgen den 17 september, började med -6 grader och 5 cm snö men det blev det så
småningom en strålande höstdag.
Jämthunden Lord gjorde ett gott arbete under lördagen. Han spårade upp en ko som Stig fick
skjuta på förmiddagen. Christer och Bosse fick sedan skjuta varsin kalv under eftermiddagen.
För att vara i september så hade vi ovanligt mycket älg på skogarna i Hälla. Björnarna var oss
hela tiden hack i häl, de rensade slaktplatserna allt eftersom vi sköt och tog ur älgarna.
Bosse Olofsson sköt en älgtjur på lördagen sista jakthelgen i september: . Tjuren hade en
stark doft av brunst som vi jägare nu fick på våra kläder, så efter detta var vi rädda att bli
överhopade av trånande älgkor. Var det kanske brunstdoften som lockade fram älgkon som
Bosse fick skjuta på söndagen?
Oktoberjakten började bra. Efter några timmars jakt fick Tomas Edström äran att fälla en
ståtlig 16 taggare vid Hembergets fot.
Stig Hällestrand sköt årets sista vuxna älg på ståndskall.
Totalt blev det 6 vuxna och 4 kalvar vilket är ett mycket bra resultat för året.
En del händelser utspelade sig under jakten. Varje händelse skulle kunna uppta hela sidan
men vi gör en lång historia kort.
En tjänsteman från länsstyrelsen skrämde med sin bil iväg en ko med kalv mitt framför näsan
på en passare, passaren stod och siktade på en kalv och i väntan på att kalven skulle sära sig
från kon så startar tjänstemannen sin bil, älgarna skenar, vad gör mannen då jo han stannar sin
bil och sitter lugnt kvar ett tag.
Det hela utspelade sig efter en kraftlednings gata som går parallellt efter vägen.
En påskjuten kalv gick över Sågforsens strömmande vatten där den lade ikull sig, när skytten
vadade över för att ta ur kalven så visade det sig att den levde och var på väg att resa sig,
jägaren hade lämnat geväret på andra sidan så de fanns bara ett att göra, brotta ner den och
använda kniven.
Stig Hällestrand
Christer Olofsson
J Ä C K
På 40-talet hade Henning och Irma en stövare som hette Jäck. Den var brun till färgen och gjorde ett bra jobb på
Hemberget med att jaga rätt på harar som Henning sköt.
Dessa harar hängde Henning upp på bageriväggen fyllda med enris. Idag skulle vi nog kalla det att marinera och
det blev säkert goda måltider av dem.
Jäck och jag var kompisar. Detta berodde troligen på att Jäck tyckte om kakor och jag visste hur man kunde
skaffa sådana. Innanför dörren på bageriet hade Henning en låda där diverse saker hamnade, degklumpar, brända
eller på annat sätt misslyckade kakor.
Henning tyckte inte om att jag var där och rotade, men ibland var det riktigt bra saker där. När jag dessutom
visste vem som satt ute på gården och väntade var det inget att fundera över. Jag plockade på mig så mycket jag
kunde och gick ut till Jäck, som blev överlycklig. Vi smög in i den fina bersån som Henning hade, och där satt vi
och kalasade på kakorna. Kakor var kanske inte så nyttigt för Jäck, men han tyckte om dom!
Vi gjorde om detta många gånger och jag var för evigt Jäcks vän.
Tyvärr kommer jag inte ihåg vad som sedan hände med Jäck. Det kan väl inte vara så att han tappade formen p g
a för många kakor. Nej, jag tror att han fortsatte att springa rundor på Hemberget ända till den dag han sprang in
i de sälla jaktmarkerna.
Ost i Hälla fäboda
Året var 1945 och jag var fyra år. Dagen minns jag mycket väl men inte vilken tid på året det var. Jag var i
fäbodan tillsammans med min mor Marta så det var troligen den s.k. käringbo’ern. Vi skulle göra ost och mese i
grytan utanför stugan. Det finns ett foto från tillfället, där jag står framför grytan med några vedträn i famnen. Vi
eldade under grytan, som vi fyllt med mjölk och när det var rätt temperatur tillsatte vi ostlöpen och det började
ysta sig.
Ostmassan fyllde vi i en speciell ostform och det blev ca tre kg fin ost.
Det som var kvar i grytan fortsatte vi att koka och så småningom blev det fin mese som vi öste över i en skål.
Det som blev kvar i grytan fick jag skrapa upp! Gudomligt, jag minns smaken än idag.
Osten och mesen var snart slut för det var många som skulle smaka. Grytan och ostformen finns kvar och minner
om en solig sensommardag i Hälla fäboda.
Lennart Svensson
Uppkomna namn på platser i bygden
(Ur Hällaboken)
Majberget är en högt belägen sandås som ligger intill vägen vid Stafseleån. Där har bygdens
ungdom sedan 1915 firat Valborgsmässoafton. Det var liv och stoj bland ungdom och äldre när
majbrasan tändes. Bygdens sångare från Hälla sångkör medverkade med första maj sånger. Ett
och annat tal hölls till vårens återkomst och en del äldre gubbar fick åka kana utför berget som
ungdomarna satte igång med. En som var utsatt för denna behandling var Handlaren K E
Lindström. Han var väl extra glad den kvällen och fick fara många turer utför.
Ungdomarna hade gått i gårdarna och insamlat medel till kaffeservering. Fritt till alla som
besökte Majbrasan. Det var en stor tilldragelse i bygden som många bybor såg fram emot. Därav
har berget fått sitt namn.
Junsele kyrka. En stor sten som ligger på södra delen av Lappkojsåsen har fått sitt namn av Mo
gamla kyrka i Junsele. Stenen har karaktären av den kyrkan som i många gårdar funnits i
färgtryck. Stenen har fått sitt namn av Julia Danielsson som härstammar från Junsele. Hon var
hustru till Herman Danielsson. När man talar om Junsele kyrka i Hälla vet många bybor att det
är stenen man talar om.
Bernadrottjärn som är belägen mellan Stenberget och Röjningsberget, på Tor Olsson och
Anselm Nilssons marker, har fått sitt namn av en ört som växer där. Den kallas för Bernadrot.
(Efter att ha sökt efter denna ört har vi kommit fram till att den heter Barnarot och är en orkide.)
Kerstins eller Jonkes holmen som ligger emellan de båda flodarmarna av Ångermanälven, fick
sitt namn av en hästgetare som hade sin stuga där i början av 1900-talet. Han bodde där med
sin gumma Kerstin.
Pelles svetjärn har troligast fått sitt namn när nybyggarna utförde svedjebränder. Det var många
med namnet Per eller Pål under årens lopp som levde i Hälla.
Skjutbanan År 1914 uppfördes en skjutbana vid Stenbergets västra sid när det första
världskriget bröt ut. Två som deltog aktivt under den tiden var Viktor Lidgren och Herman
Danielsson m.fl. De gevär som användes vid skjutning var en modell: karbingevär kal. 12,7.
Lådor med tomma hylsor som var tillvaratagna sedan den tiden, såldes som skrot vid det senare
kriget.
Skjutbanan låg förfallen tills det andra världskriget men upprustades ånyo. Det var civilförsvaret
som stod för upprustningen samt utlåning av gevär och ammunition till en billig kostnad. För
att sporra de yngre till övningsskjutning tilldelades 20 skott gratis, även anslag till prisskjutning.
Fältskjutningstävlingar anordnades emellan Hälla och Tjäls skytteförening. Området kallas
därför än i dag för Skjutbanan.
****************************
Hälla-epistel (tidningsurklipp från 1927)
Liv och rörelse
Hällaström är ingalunda en så´n där vanlig bortkommen ”lanthåla”, som en del människor vill
tro. Nej, tvärtom börjar det se alltmera småtrevligt ut. I synnerhet vid den här tiden på året.
Gör man en titt in till Lindström, kan man ej undgå att lägga märke till den livliga kommers
som här bedrives. Lindström och hans biträde knogar i sitt anletes svett dagen lång. Ute på
landsvägen går det bilar av och an. Många får man se stanna vid Lindströmska magasinet. Det
är naturligtvis lastbilar som från Anundsjö, Dorotea och Tågsjöberg komma med varor till
firman Lindström, Hällaström. Sent en kväll kan man räkna ända till fem bilar stående vid
korsvägen utanför Lindströms; de flesta av bilarna äro ”enögda”, men ändå...
Eljest talar man om postbil, turbil, Junselebilen och lillebilar.
Men bilar finns väl i de flesta bondbyar och äro således ingenting att skriva om.
Hällafors-Kuriren
I stället ha vi i Hällaström något som ej finns i andra byar, nämligen; egen tidning. Tidningen
”Hällafors-Kuriren” utkommer oregelbundet, någon gång då och då, och är ett mellanting av
skämt– och skandal-tidning, men mest det senare. Ansvariga utgivaren har därför funnit säkrast
att hittills hålla sig anonym, men ett rykte vill påstå, att hans identitet dock röjts, och att han
med knapp nöd undgått att få stryk av en resolut herre, som känt sig illa berörd av att på föga
hedrande sätt bli omnämnd i tidningen ifråga. Ett sådant rykte får man förstås ta med
reservation, men det är inte omöjligt.
I förbigående bör kanske nämnas, att tidningen inte tryckes utan skrives med bläck och penna,
vilket torde bereda redaktionen en del arbete, och förtjänsten torde därför ej bli så stor för hrr
utgivare och redaktör. (Detta skrives därför att en del tro, att tidningen kom till för att man
skulle så mynt av företaget).
Men skulle däremot kunna tro, att utgivaren har samma syfte som en annan herre för 194 år
sedan hade, nämligen Olof von Dalin. Om än ”Hällafors-Kuriren” har samma syftemål som
”Argus” hade, ”att tala sanning utan avsikt”, är den dock dömd att misslyckas. Tidningen har
liksom ”Argus” försökt att ”gyckla sanningen i folk”, men har gått alltför grovkornigt tillväga.
Därför ser man med ej allt för stor saknad, att tidningen ej utgivits på senaste tiden. Tidningen
raljerar, ej blott med bybor utan med alla, som kommer i beröring med herrarna i redaktionen,
och ingen får därför gå säker. Tidningen använder förvända men lätt genomskinliga namn på
sina offer, ty när namnet är förvänt på den de skriva om, anse sig utgivarna vara skyddade. I det
fallet är ”Hällafors-kuriren” värre än ——–”Fädernelandet”.
Möjligen anse sig hrr utgivare kunna skämta med allmänheten i Hällaström men de tänka ej på
att en del personer kunna känna sig illa berörda av ett alltför grovt skämt.
Må nu ej detta reta gallfeber på dem det vederbör. Jag har blott framlagt ett par synpunkter. Det
är ju alltid så, att när en skribent skriver ett brev eller en tidningsartikel, som ej faller den
läsande allmänheten i smaken, då blir han genast bemött, och har han gjort sig skyldig till något
obefogat är det på sin plats med ett bemötande. Ock så torde fallet vara med ”HällaforsKuriren”.
(Om någon med säkerhet vet vilka redaktörerna för Hällafors-Kuriren var så hör av er)
Hällaströms nöjesliv
Ungdomarna samlas ibland på söndagskvällarna och tråder dansen efter sågar-Olssons
dragspelstoner, vilka gälla och utpinade höras långa vägar. Undertecknad var en kväll och åsåg
det s.k. Nöjet, dansen. Flickornas ögon tindrade som stjärnor i guld, när Olsson tog sina
kraftiga tag i bälgaspelet, så gamla gästgivaregården riktigt darrade på sina grundvalar. Dansen
började, och undertecknad gick därifrån, icke rädd för att gripas av danslust, men för kylan och
dammet i lokalen.
Härförleden anordnades en fest i skolan med tablå m.m. Festen ansågs i det stora hela ganska
lyckad, i synnerhet efter vad som berättats, tablån, men andra åter menade att denna s.k. Tablå
var en ”ricktig teather” och gingo för den skull ej dit. Vem som hade rätt är ej gott att säga. Alla
tro sig ju ha rätt, och därför bör man vara minst fredsdomare, och ha tio års erfarenhet från
Mexico, för att kunna avgöra den kinkiga frågan.
Tramp
P,S. Jag bör kanske nämna att vi till nöjeslivet förut även fått räkna bio. Nestor Holmgren från
Bredbyn har förut gjort oss äran av ett besök med sin laterna magica. Nu är det emellertid länge
sen sist, varför hr Holmgren är välkommen igen. D.S.
Föreningsinformation
Hälla Bygdegårdsförening
Ordf. Christien Fox
Tel 0941-210 49
Hyra: 300 kr för hela huset, 200 för stora salen, 100 kr för köket och serveringen. I detta ingår
grovstädning. 100 kr/tim deb för diskn.mm. Ta kontakt med Anders Nilsson på tel 210 35 för
uthyrning.
Hälla Bakstugeförening
Ordf. Jan Ingelsson Tel 0941-210 43
Hyra: 50 kr/dag
Ved finns att köpa.
Hälla Ek San.förening
Ordf. Stig Hällestrand Tel 0941-210 63
Hälla Jaktvårdsområde
Ordf. Stig Hällestrand Tel 0941-210 63
Hälla Fiskevårdsområde
Ordf. Göte Hällestrand Tel 0642-100 43
Fiskekort kan köpas vid fiskekortautomaten samt hos Catrins Café, Stig Hällestrand och Tryggve
Börjegren. Båtar hyrs ut och nyckel finns på Caféet.
Du ljumma vind
Var kommer du ifrån
du ljumma vind
som smeker nu så ömt
min svala kind
Säg, kommer du ifrån
ett annat land
säg kommer du från
varm och solig strand.
Var kommer du ifrån
du ljumma vind
i solen bryner
jag min bleka kind
Du rör så varsamt om
i trädens blad
där du drar fram
från by till stad.
Vad har du sett på vägen
du drar fram
du sopat rent på
vägens makadam
Du rufsat om
i flickornas frisyr
du gör mig lycklig
glad och yr.
Så mycket du uppå din
väg har sett
så mycken glädje
du till många gett
Vänd inte om det ber
jag dig min vän
du ljumma vind
kom snart igen.
Ann-Gunborg Börjegren