Hej strategiskrivare!

Har en del funderingar om hur vi längs Riks90 kan ta fram fakta, indikatorer och ge oss den hjälp som vi behöver av Lokalt ledd utveckling. Förutsättning: I mina remisshandlingar saknas stora delar av fakta, statistik och geografi. Använder glasögon från Junsele socken. Ej tillräckligt med tid för ett komplett svar. 4. När vi nu gått ihop från flera kommuner för att skapa ett område som i genomsnitt fått flera invånare än kommunen i inlandet föreslår jag att en gleshetsfaktor införs för Sollefteå kommun 80/20. För att få bort central-byrokrati och utjämning skall inte medel erhållas från kommuncentra (kommunhus) och med en radie av 30 km kunna erhålla bidrag till projekt utan att ingå som part i projekt ägda utanför centrum. 4.1 Saknar text om västra delen av Sollefteå kommun, exv Junsele djurpark med åtta vita tigrar av de 180 som finns i världen, Junselevargen o,s,v Sollefteå kommun med den näst tätaste vattenkraftälvarna i Sverige och numera vindkraftutbyggnad av icke tidigare skådat slag men även i Junsele socken som gränsar mot Lappland och Jämtlands län, Betarsjön som är västernorrlands största insjö. Junsele socken som har glesheten men en mycket hög servicegrad i centrum och en negativ befolkningspyramid har speciella problem och möjligheter mot övriga delar av området. Snö, is, tystnaden har alltid varit möjligheter i den natursköna bygden. Just idag är integration av flyktingar räddningen inför en service-kollapps om om ingen näring vänder trenden eller att den kreativitet och överlevnadsförmåga som visat sig vid flera kriser uppenbarat sig. Efter att glesbygdscentrabegreppet togs bort 1984 startade ”Kampanj 90” 1985-1990 där Junsele utsågs till Årets Landsbygdsort. 4.2 Avsaknaden av riskvilligt kapital pga. fastighetsvärdering, avstånd till marknad, tron på inlandets kreativa förmåga gör det mycket mer krävande att skapa arbetsinkomster här relativt sett. Vi brottas ständigt med att det alltid är närmare till staden än från staden till oss vilket tekniken inte har klarat av att utjämna. Avsaknaden av statliga institutioner som tidigare var utlokaliserade till inlandet gör att basen för lönearbete minskat.

Därför sker ofta arbetspendling till storstäder eller Norge och får till följd att de aktiva ej vistas på hemorten under veckor och spenderar ej pengar på orten eller deltar i aktiviteter under veckorna. Kompetens dräneras på detta sätt från orten och trotts att man vill bo kvar men måste försörja sig på annan ort. Uppsvinget och möjligheterna när vi drar åt samma håll i kommunen är sommaren och besöksnäringen men som även skulle kunna omfatta även övriga delar av året om ett samarbete med kusten skulle kunna ske på ett bättre sätt och genom att kommunikationskostnader skulle utjämnas. 5. Ytterområden från kommuncentra är och kommer att vara mera benägen till nytänkande och villiga att pröva nya metoder och arbetssätt ofta i rent överlevnadssyfte. 6.Saknar en del ledord: - Framtid Hälsa och miljö - Gränsöverskridande - Integration/ Samelandet/Flyktingar - Lokal matkultur - Utplåna urbanisering - Utjämna geografiskt - Entreprenörskap - Attraktivitet 7. se.ovan 8. - 9. Förlägg kansliet i Näsåker. (Fiber finns där) 10. - 11. – 12. Omvärldsbevakning och kontakt med universitet som ej finns inom området tas hänsyn till. (Campus) 13. SWOT-analysen är inte upprättad med tanke på Västraområdet! Beklagar tidsbristen! Med vänlig hälsning

Lars Edin