Transcript Krutbrännaren 2006-1 - Ölands Botaniska Förening

Krutbrännaren
Nr 1 • 2006 • Årg. 15
ÖLANDS
BOTANISKA FÖRENING
Krutbrännaren
Årgång 15, 2006 nr. 1.
ISSN 1103-2839
Tidskriften utges av Ölands Botaniska Förening och
utkommer med fyra nummer per år.
Medlemsavgiften för 2006 är 80:- och för familjemedlemmar 10:- (för i utlandet bosatta
dock 110:-). Beloppet sättes in på föreningens postgironummer 636 59 31-2. Medlemmar
erhåller tidskriften Krutbrännaren. För endast prenumeration är avgiften 110:-. Äldre nummer av tidskriften kan beställas från Thomas Gunnarsson till ett pris av 25:- per nummer.
Redaktionen består av Thomas Gunnarsson (red.) och Håkan Lundkvist (ansv. utg.).
Manuskript och synpunkter skickas till Thomas Gunnarsson (adress se nedan).
Adressändringar och frågor om distribution tillskrives Thomas Gunnarsson (adress se nedan).
Föreningsärenden och frågor därom kan tillskrivas någon ur styrelsen:
Ulla-Britt Andersson (ordf.)
Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden.
Tel. 0485 / 332 24 E-post: se Thomas Gunnarsson
Tommy Knutsson (v.ordf.)
Ned. Västerstad 111, 380 62 Mörbylånga.
Tel. 0485 / 420 14
E-post: [email protected]
Thomas Gunnarsson (sekr.)
Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden.
Tel. 0485 / 332 24
E-post: [email protected]
Elna Hultqvist (kassör)
Slottsgatan 23, 387 32 Borgholm.
Tel. 0485 / 106 24
E-post: [email protected]
"Ölands svampflora"
Ett pågående projekt där vi försöker kartlägga svampfloran på Öland. Avsikten är
att få fram så kompletta sockenfloror som
möjligt för att därigenom få en bild över
arternas utbredning och frekvens. Är du
intresserad så skriv eller ring till Tommy
Knutsson.
Keneth Erlandsson
Fatabursvägen 11 A, 393 53 Kalmar.
Tel. 0480 / 198 46.
E-post: [email protected]
Liselotte Wetterstrand-Dahlgren
Albrunna 1022, 380 65 Degerhamn
Tel.0485 / 66 04 569. E-post: [email protected]
Crister Albinsson
Övra Västerstad 107, 380 62 Mörbylånga
Tel. 0485 / 665 810
E-post: [email protected]
Håkan Lundkvist
Frösslunda 3080, 380 62 Mörbylånga.
Tel. 0485 / 440 83 E-post: [email protected]
Helena Lager
St. Bunneby 3024, 380 62 Mörbylånga.
Tel. 0485/440 69
E-post: [email protected]
Projekt Ölands hotade växter
Hjälp oss inventera sällsynta och hotade
växter på Öland. Vill du ha en aktuell rödlista, eller äldre fynduppgifter som behöver kontrolleras skriv eller ring till Thomas
Gunnarsson.
Omslagsbild: Huvudtåg Juncus capitatus Foto: Thomas Gunnarsson
Omslagets baksida: Fågelarv Holosteum umbellatum Foto: Thomas Gunnarsson
Krutbrännaren 1 (15) 2006
Floraväktarrapport 2005 Ölands
botaniska förening
av Ulla-Britt Andersson & Thomas Gunnarsson
Hotkategori Akut hotad CR
Röllikesnyltrot Orobanche
purpurea
En omisskännlig art som i Sverige bara är
funnen på Öland där den alltid parasiterar
på rölleka Achillea millefolium. Blomman
är blåviolett med mörk ådring och stjälken
blålila. Som andra snyltrötter har den
många och små lätta frön som kan spridas
över längre sträckor. Det finns åtminstone
ytterligare en lokal på norra Öland som föreningen inte har kännedom om. Trots att
snyltroten är så pass iögonenfallande är det
främst under blomningen som man kan få
syn på den. Växer den i högt gräs kan den
vara svårsedd. Varför är röllikesnyltrot så
ovanlig när värdväxten är så spridd? Vad
behövs ytterligare förutom rölleka för att
snyltroten ska trivas?
Böda socken
Naturtomtmark
2002
2003
11
70
2004
24
2005
37
Högsrum socken
Tomtmark där den upptäckt 1978. De senaste åren har botaniska föreningen utfört
röjning på lokalen men trots detta är trenden dyster, både igenväxning och en ökad
beskuggning har lett till att värdväxten inte
längre trivs på lokalen. Inget exemplar hittades under året.
1978
50
1994
5
2000
1
1980
1
1995
0
2001
1
1984
6
1996
4
2002
0
1985
6
1997
7
2003
1
1991
finns
1998
12
2004
0
1993
finns
1999
4
2005
0
Silverviol Viola alba
Denna vita viol finns i norra Europa enbart
runt Borgholms-trakten. Den blommar tidigast av alla violer, utslagna blommor kan
finnas i slutet av mars. Blomman är helt vit,
sporren är gulgrön och får inte ha någon
dragning åt blått. I det senare fallet rör det
sig troligen om en hybrid. Silverviolen har
utlöpare som inte slår rot. Bladen är ljusgröna och rejält ludna. De blad som övervintrar växer till och blir mörkgröna. Hoten
mot arten är uppgrävning och hybridisering
med andra Viola-arter främst buskviol V.
hirta och luktviol V. odorata. Den är en
tydlig brynväxt som växer på varma, skyddade lokaler ofta där skogen går över i mer
hävdad gräsmark. Förutom de 6 redovisade
lokalerna finns ytterligare ett 10-tal lokaler för arten i trädgårdar där den är svår att
floraövervaka.
Borgholm
Skeppssättningen. Längs en nygrävd ledning i västra delen av lokalen växer flera
bestånd med ”rena” silvervioler. Hybriderna som är talrika på platsen har ofta en
egenartad vitblå blomfärg som gammaldags
skummjölk.
3
Krutbrännaren 1 (15) 2006
1992
sparsam
2000
30
1996
sparsam
2002
62
1997
sparsam
2004
45
1999
20
2005
52
Räpplinge socken
Borgehage lokal 1 På denna lokal skedde
en del röjningar 2003. Silverviolen får inte
längre skyddande lä av de buskar som tagits bort. Eftersom lokalen ligger alldeles
vid havet befarade vi att en minskning
skulle ske vilket glädjande nog inte hänt.
1992 1996 1997 1999 2000 2002
10
1
0
2
20
36
2004 2005
41
42
Borgehage lokal 2 Bredvid stig vid ett
gråstensblock.
1992 1999 2000 2002 2004
12
7
7
9
9
2005
13
Bergdala lokal 1 Bredvid stig i skogsbryn. På lokalen finns hybrider men
överväger gör de rena silverviolerna.
1992 1996 1997
1999
200
200
<200
85
2000 2002 2004
2005
85
170
117
136
Bergdala lokal 2 I kanten av betesmark i
skogsbryn.
1992 1999 2000 2002 2004
1
2
5
7
1
2005
0
Bergdala lokal 3 I kanten av betesmark i
skogsbryn.
4
1996 1999 2000 2002 2004
65
26
40
125 95
2005
42
Hotkategori Starkt hotad EN
Klätt Agrostemma githago
Vi blev rejält överraskade när vi i slutet av
augusti hittade en åker med både klätt, råglosta Bromus secalinus och luddvicker
Vicia villosa ssp. villosa mellan Övre och
Nedra Sandby. Den ständigt aktuelle och
flitige Rikard Sterner hittade arten 1924
”mellan Övre och Nedra Sandby”. Nu är
det inte sannolikt att klätten funnits på platsen under 80 år! Troligen är det en hobbyodlare som velat få fin råghalm till sina
slöjdalster och använt utsäde som var inblandat med de ovanliga ogräsen. För övrigt finns klätt i dagsläget endast på
allmogeåkrarna i Karums by.
Bredsättra socken
I rågåker mellan Övre och Nedra Sandby;
1924 finns, 2005 10 ex.
Klipplök Allium lineare
Klipplöken fortsätter tyvärr den nedåtgående trenden. I Norden förekommer klipplöken endast på Öland. Arten blommar redan i början av juni. Bladen är platta och
smala, i knoppstadiet är blomhuvudet nedböjt. Jan-Olof Peterssons fortsätter sitt sisyfusarbete att varje försommar gå flera mil
över alvarmarken för att räkna varje strå
av klipplöken. Hur ska vi kunna kombinera
hävd med bete på Stora Alvaret och samtidigt ha kvar klipplöken? Senare betespåsläpp vore ett sätt men är kanske inte realistiskt. Att hägna in och betesfreda vissa
bestånd under en del av säsongen vore ett
annat alternativ.
Tornrör 400 m N
Tornrör 200 m S
Tornrör 350 m S
Forsfall 1,3 km V
Sandby socken
SO Trindkärr
NO, O SO Storkarsten
Rosenkarsten
SO Trindkärr
Storkarsten
Storkarsten 300 m O
Trindkärr 750 m SO
Storkarsten 700 m O
S alvarvägen
Storkarsten 200 m SSO
Storkarsten 400 m O
Kullen 200 m V
Resmokorridoren O
Alvarvägen 500 m S
Stenkanten 200 m NV
Alvarvägen S
Ö granen Storkarsten O
Storkarsten O stenkanten
N och S Sörgranarna
Ö granen 300 m S
Ö granen 500 m S
Storkarsten 1 km SO
Resmogränsen 300 m N
Vickleby socken
1993
3
23
16
E
1993
654
127
51
E
110
E
E
E
E
E
E
E
E
E
E
E
E
E
E
E
E
E
E
1994
0
7
6
E
1994
310
175
90
E
173
E
E
E
E
E
E
E
57
E
E
E
E
E
E
E
E
E
E
1995
2
16
11
E
1995
E
E
62
627
128
70
E
E
11
E
5
151
34
326
E
E
18
32
236
E
E
24
E
1996
0
6
4
21
1996
E
E
30
350
129
71
E
E
17
E
2
137
40
496
E
E
72
51
392
E
E
59
E
1997
0
1
0
0
1997
E
E
31
82
114
42
E
E
11
E
3
82
61
129
E
E
62
67
221
E
E
124
E
1998
0
3
1
0
1998
E
E
49
122
115
67
1
E
92
56
9
69
63
80
30
E
30
64
220
2
4
94
E
1999
0
1
0
0
1999
E
E
4
2
55
14
0
E
1
7
3
0
12
2
11
E
5
10
19
0
0
3
E
2000
0
8
4
0
2000
E
E
21
170
135
61
3
E
124
52
4
34
39
140
56
20
42
99
357
7
1
122
9
2001
0
2
0
0
2001
E
E
14
18
54
14
0
E
8
15
3
12
7
14
5
2
3
10
23
2
4
15
2
2002
0
5
1
0
2002
E
E
19
44
72
32
3
2
41
33
5
28
18
20
3
6
11
6
20
0
2
5
0
2003
0
4
2
0
5
35
42
40
1
12
6
48
2
20
44
31
1
6
7
15
14
0
0
57
1
2003
2004
3
9
22
0
12
18
64
30
0
19
2
29
3
7
43
2
1
2
8
6
15
3
0
11
10
2004
2005
0
5
8
0
3
0
57
14
1
12
0
21
1
0
0
0
0
0
3
1
1
0
1
0
0
2005
Krutbrännaren 1 (15) 2006
5
6
Triberga alvar alla
Gösslunda infarten 200 m NNO
Gösslundainfarten 15 m N
Gösslunda 600 m OSO
Triberga alvar 1
Triberga alvar 2
Hulterstad socken
Möckelmossen 800 m SV
Möckelmossen 1,4 km SV
Sörbjörken 300 m SO
Bårbykällan 800 m VNV
Bårbykällan 60 m S
Bårbykällan 300 m OSO
3-sockengränsen 500 m NV
Mörbylånga socken
Björken o Kojan 500 m VNV
Björken o Kojan 300 m VNV
Björken o Kojan 300 m SV
Storkarsten 700 m SSV
Resmo socken
3-sockengränsen 300 m S
Bårbykällan 350 m OSO
Stenåsa socken
Ekelunda 1 km S
1993
50
E
E
E
E
E
1993
E
E
E
E
E
E
E
1993
E
E
E
23
1993
E
E
E
1994
66
E
E
E
E
E
1994
E
E
E
E
E
E
E
1994
E
E
E
109
1994
E
E
E
1995
E
13
37
E
4
60
1995
E
E
E
E
E
E
E
1995
E
E
E
45
1995
E
E
1
1996
E
16
68
E
3
57
1996
19
83
49
764
2
E
3
1996
E
E
E
30
1996
E
E
0
1997
E
6
29
E
6
53
1997
17
18
9
194
6
89
1
1997
E
E
E
27
1997
E
5
0
1998
E
6
32
E
3
6
1998
34
51
12
197
4
64
1
1998
35
29
16
32
1998
E
3
0
1999
E
2
1
E
3
29
1999
2
4
0
2
0
2
0
1999
12
3
1
9
1999
E
0
0
2000
E
10
73
E
2
25
2000
24
117
44
1037
2
239
3
2000
92
41
6
30
2000
8
33
1
2001
E
3
14
E
4
10
2001
6
36
10
306
1
143
7
2001
31
7
2
36
2001
2
1
0
2002
E
6
29
2
6
35
2002
3
69
11
72
0
28
0
2002
65
2
3
48
2002
1
10
0
7
45
4
7
26
2003
2003
0
1
0
0
0
1
0
2003
43
4
6
45
2003
0
11
0
21
26
7
4
16
2004
2004
1
9
0
2
0
2
1
2004
47
5
3
32
2004
2
8
0
2
11
3
5
11
2005
2005
3
1
0
0
0
0
0
2005
17
2
1
12
2005
2
9
0
Krutbrännaren 1 (15) 2006
2005
7
2005
214
2004
539
2003
621
2002
796
2001
867
2000
3306
1999
221
1998
1713
1997
1507
1996
2987
1995
1945
1994
996
1993
1070
Totalt
0
0
0
2004
18
11
4
1
2003
13
10
3
2
2002
12
15
0
1
2001
12
6
0
3
2000
3
2
2
4
1999
1
0
0
1
1998
12
4
1
0
1997
4
11
1
1
1996
3
4
1
8
1995
4
19
7
2
1994
1
E
2
E
1993
6
E
7
E
Lunda 3 km OSO
Kastlösa socken
Triberga alvar 3
Asplunden 2 km V 1
Asplunden 2 km V 2
Krutbrännaren 1 (15) 2006
Klipplök Allium lineare
Foto: Thomas Gunnarsson
7
Krutbrännaren 1 (15) 2006
Stor sandlilja Anthericum liliago
Stor sandlilja är flerårig, har en ogrenad
blomställning med lysande vita blommor.
Blomningstiden är främst juni månad.
Blommorna är stora och stiftet är böjt. Den
kan förväxlas och sällsynt hybridisera med
liten sandlilja A. ramosum. Liten sandlilja
har en grenad blomställning, blommorna är
mindre, stiftet rakt och den blommar senare
än sin släkting. Stor sandlilja förekommer
inom Stora Alvarets centrala delar och har
några utpostlokaler i Högsrums socken. De
senaste årens alltmer intensiva bete på Stora
Alvaret har inte gynnat stor sandlilja. Den
smakar sött och betas begärligt både av får
och nöt. Detta är ytterligare ett exempel på
den konflikt som råder i dagens naturvård.
Inte alla arter gynnas av det stelbenta regelverk som råder när det gäller bedömning
av betestryck och möjligheten till bidrag. I
inventeringen som gjordes av Öberg &
Ålind (se Krutbrännaren 3 (8) 75-83) uppgavs 37 storlokaler med 64 dellokaler.
Stenåsa socken
St. Brunneby alvar 1, norr om ”p-platsen”
öster om Möckelmossen
1989 1995 1998 2005
finns 185 125 20
Hulterstad socken
Gösslunda alvar 1: vägkanten ca 250 m
väster om fornminnet vid landsvägen, ca
600 m öster om sockengränsen, vid telestolpe nr 112
1975 1994 1995 1998 1999 2005
finns finns >300 300 500 400
Gösslunda: vägkanten ca 100 m öster om
fornminnet Gösslunda rör, vid norra
kanten av landsvägen, ca 1 km öster om
sockengränsen
8
1997 2000 2005
250 200 300
Gösslunda Locus classicus: väster om
Gösslunda, innanför (öster om) gränsmuren mot alvaret
1852 1995 1997 1999 2005
finns >500 250 350 50
Hulterstads alvar (Ammatornsrör, från ca
100 m till ca 300 m norr om Ammatornsrör på ömse sidor om mittmuren och rakt
väster om Hulterstads kyrka
1994 1996 2005
>500 2000 400
Hulterstads alvar (Millersten): ca 500 m
OSO om Millersten och ca 150 söder om
Penåsabäcken
1989 1996 2005
finns 500 20
Hulterstads alvar (stigen): vid alvarstigen
mellan Hulterstad och. Lunda, drygt 2 km
väster om Hulterstads kyrka.
1976 1995 2005
finns 300 150
Krypfloka Apium inundatum
Krypfloka är en flockblomstrig växt som
växer i sötvatten. Undervattensbladen är
trådfina medan flytbladen är bredare. Blommorna är vita och 1 mm. Växten luktar och
smakar selleri. Arten växer i några alvarkärr på norra delen av Stora Alvaret där den
inte är inventerad 2005. Roligt var det återfynd av arten som gjordes i Ås socken. På
lokalen har arten kontinuitet sedan 1866!
Den torra väderleken sommaren 2005
gjorde att kryflokan växte på kalkgyttja och
inte som vanligtvis nedsänkt i vatten.
Växtplatsen var en bäck och ett sprängt
Krutbrännaren 1 (15) 2006
vattenhål för kreaturen där också grodmöja
Ranunculus aquatilis var. diffusus växte.
De båda arterna har samma typ av trådfina
blad, krypflokans speciella lukt avslöjar arten när den inte blommar.
Ås socken
Näsby V ut, i en uttorkad bäck och
sprängd vattenhåla (också uttorkad) ca
200 m VNV kvarnen väster Näsby och
söder Parboängsvägen
1866 1933 1981
2005
finns finns sparsam 50
Klubbfibbla Arnoseris minima
Klubbfibblan saknar pensel, under blomkrogen är stjälken klubblikt uppdriven och
ihålig. Den växer på sandiga och magra
åkrar. Den totalinventerades senast 2000 då
endast två av fyra lokaler i Köpings socken
hade några exemplar av klubbfibbla. Arten
måste inventeras under 2006 eftersom dessa
magra åkrar riskerar att läggas igen och då
försvinner klubbfibblan.
Saltmålla Atriplex pedunculata
Arten känns igen på sina långskaftade frukter som har tre flikar varav två är större.
Saltmållan växer på välbetade havsstrandängar i s.k. skonor ofta tillsammans med
saltört Suaeda maritima och glasört
Salicornia europaea. Salthalten i marken
är hög i skonorna och annan konkurrerande
vegetation saknas ofta. Saltmållan verkar
föredra att växten i kanten av skonorna. Ett
återfynd av arten gjordes på de fina
strandängarna söder om Kapelluddden. I
dagsläget har vi fem kända lokaler på
Öland.
Föra socken
Skeppsdjupet, mycket fina, välhävdade
skonor med glasört och saltört längst in i
viken; 1980 finns, 2005 sökt utan fynd.
Persnäs socken
Södviken, 500m SSV Vikgård, i skonor
tillsammans med glasört och saltört på
havsstrandängarna väster Södviken
Krypfloka Apium inundatum Foto: Thomas Gunnarsson
9
Krutbrännaren 1 (15) 2006
1993
spridd
2000
>100
2002
>100
2005
1000
Bredsättra socken
Udden söder om Kapelludden, välbetad
strandäng med många skonor med rikligt
med glasört, saltört och baltisk strandmalört. Saltmållan växer i det
kortsnaggade gräset bredvid skonorna;
1982 finns flerstädes, 2005 6000 ex.
Dvärglåsbräken Botrychium
simplex
Ett åtgärdsprogram (ÅGP) för arten kommer att antas under 2006. Anders Svensson som är författare till detta ÅGP besökte
alla kända lokaler för dvärglåsbräken i
Sverige under 2005. Artikelförfattarna och
Helena Lager kröp runt på den öländska
lokalen med Anders och räknade alla exemplar av dvärglåsbräken, även följearter
noterades. I ÅGP föreslås att den enda
kända lokalen för arten på Öland ska erhålla någon typ av skydd, något som vi
också påpekat till myndigheterna. Arten är
svårfunnen då den snabbt vissnar bort och
dessutom är småväxt. Den gulgröna färgen
gör att växten smälter in i den omgivande
vegetationen. Arten känns igen på den gulgröna färgen och att den sterila bladskivan
utgår från basen av växten. Den växer på
välhävdade, ofta kalkhaltiga och sandiga
marker nära havet. På skärgårdsöar växer
den i skrevor på sluttande berghällar med
framsipprande vatten.
Högby socken
Munketorps strand
1934 1939 2003 2004 2005
finns finns 22
11
67
10
Renlosta Bromus arvesis
Arten förefaller att ha minskat kraftigt på
Öland de senaste 10-20 åren. Som andra
lostor kan den vara svår att bestämma, de
långa ståndarknapparna avslöjar arten.
Dessutom är behåring typisk, de nedre bladslidorna har en tät matta av korta, mjuka
hår. Den under 2004 nyupptäckta lokalen i
Kastlösa socken hyste också i år renlosta i
åkerkanten.
Kastlösa socken
Kobbskogen väst, 550 m väst nedre
landsvägen, i NV-hörnet av åker som
ligger söder om traktorvägen som går mot
Klovenhälls läge; 2004 200 ex, 2005 80
ex.
Brinklosta Bromus commutatus
Arten är svårbestämd, behåringen på den
nedre bladslidan är styv och utspärrad.
Vippan är ganska gles och är vid
mognanden ensidigt hängande. Ytteragnarna sitter 2 mm ifrån varandra vilket gör att
småaxet ser glest ut. Hinnkanten på ytteragnarna har en tydlig vinkel. 2004 rapporterades renlosta från Alunvallen norr om
fotbollsplanen. Detta var troligen i felbestämning eftersom brinklosta hittades på
samma lokal i år. Det var Eva-Lena & Bo
Hernod som tyckte att renlostan såg konstig ut och skickade ett exemplar till Erik
Ljungstrand. Han kunde konstatera att det
rörde sig om brinklosta. Eftersom denna art
inte är sedd på några år på Öland var detta
extra glädjande.
S. Möckleby socken
Alunvallen, norr om fotbollsplanen, södra
kanten av grusväg som går österut från pplatsen; 2005 20 ex.
Krutbrännaren 1 (15) 2006
Råglosta Bromus secalinus
Vid mognaden rullar ytteragnen in sig runt
frukten och håller kvar den. Bladslidorna
är kala eller gleshåriga och ytteragnens
hinnkant är jämnt rundad. Under året hittades en lokal i Bredsättra socken se under
klätt ovan. Även denna art hade Rikard
Sterner hittat 1924 ”mellan Övre och Nedra
Sandby”. För övrigt finns råglosta i dagsläget endast på allmogeåkrarna i Karums
by.
Bredsättra socken
Åker mellan Övre och Nedra Sandby;
1924 finns, 2005 100 ex.
Trubbstarr Carex obtusata
Trubbstarr är flerårig och växer ofta i mattor. Den är kortvuxen, 5-10 cm hög, och
har ett enda ax med hanblommor upptill och
honblommor nedtill. Mogna fruktgömmen
är uppblåsta och glänsande mörkbruna.
Fruktmognaden kan ofta utebli och då är
växten nästan omöjlig att finna. Mogna frön
kan ibland sitta kvar långt fram på vintern.
Arten har sin huvudsakliga förekomst i
Sverige på Öland, den finns också sällsynt
i nordöstra Skåne. Den växer på gamla
strandvallar, sällsynt förekommer den också
på alvarmark. På södra Öland växer den
främst längs västra och östra Landborgen.
Många lokaler hävdas idag främst genom
bete men också genom slåtter (gäller
vägkantslokaler). Arten är konkurrenssvag
och försvinner vid utebliven hävd eller om
marken påförs gödning. Arten har minskat
på Öland varför den verkar riktigt att den
förts till gruppen med rödlistade växter (tidigare NT). I dagsläget har vi kännedom
om ca 30 lokaler.
Grankullavik, ca 1 km söder avtaget mot
Nabbelund, väster om vägen på liten
parkeringsficka med nylagt grus, växer i
vägkanten; 1993 riklig, 2005 50 ex.
Byxelkrok söderut ca 800 m söder om
avtaget till Enerum, öster om kustvägen,
på gräsbevuxet område med enbuskar på
höjdrygg i kalkfuktäng; 2005 1000 ex.
Byxelkrok söderut ca 1,2 km söder om
avtaget till Enerum, väster om kustvägen,
på gräsbevuxet område med enbuskar
öster om sjöbodar; 2005 100 ex.
Högby socken
Munketorps strand, 800 m norr om
Kesnäsudden, längs stenmur ca 150 m
från havet.
1932 1995 2005
finns >100 100
Persnäs socken
Jordhamn, ost skurkvarnen, på torrängsrygg; 1935 finns, 2005 100 ex.
Källa socken
Högenäs orde, alldeles nära p-platsen;
1932 finns, 2005 40 ex.
Gärdslösa socken
Störlinge kvarnrad, rikligast öster om 4:e
kvarnen söderifrån räknat, i gammal
sandtäkt 20 m från vägen.
1936 1999 2005
finns >100 100
Kyrkbyn norr, vid 2 kvarnar väster om
landsvägen, norr i kvarnarna, gravfält,
numera fårbetat; 2005 100 ex.
Böda socken
Söder om vägen mellan Nabbelund och
11
Krutbrännaren 1 (15) 2006
Runsten socken
Norra Runsten, gammalt grustag 50 m
väster om östra landsvägen, 150 m norr
om vägen till Bjärbybadet, växer längs
kanterna av sandtaget; 1999 100 ex, 2005
500 ex.
Lopperstads gravfält, väster om landsvägen och nordväst om sandtäkten, rikligast
längst mur i väster.
1918 1996 2005
finns riklig 1000
Åkerby, gammal sandtäkt väster om
landsvägen, numera betesmark, 300 m
söder vägen till Åkerbybåden, växer i
västra och östra delen av gammal sandtäkt.
1867 1999 2005
finns 100 250
Sandby socken
Söder om Gårdby, 200 m söder om
Åbykanalen, på betesmark väster om
vägen, i norra delen av gammal grustäkt.
1918 1999 2005
finns 1000 1000
Raggarv Cerastium brachypetalum
Arten liknar hönsarv Cerastium fontanum
men är påfallande långhårig. Den har tre
kända lokaler på Öland. Arten minskar kraftigt på lokalen inne på kungens Solliden,
oklart varför. Kanske för starkt konkurrens
av gräs och kvävepåverkan?
Räpplinge socken
Solliden (Borgehage delen), 100 m SV
växthusen.
1993 1999 2002 2005
riklig 1000 500 14
12
Greby strandskog, kraftledningsgata;
2004 1000 ex, 2005 150 ex.
Östersjömålla Chenopodium
striatiforme
Arten är svårbestämd från andra närstående
mållor. Fröna måste mätas, de ska understiga 1,2 mm. Östersjömållan är ofta grenad
från basenoch grenarna är bågböjda utåt.
Bladen är små och smala, de har också en
speciell färg (antydd dragning åt blått).
Blomsamlingen är smal och växten ofta liten. Arten verkar kunna dyka upp lite varstans på Öland på ruderatmark där naken
sand exponeras, i övriga Sverige är den
mycket sällsynt. Det finns ett 10-tal aktuella fynd på Öland men ingen rapport från
2005. Artikelförfattarna har den som spontant och årsvisst ogräs i sin trädgård.
Knippnejlika Dianthus armeria
Två-årig och småluden art med blommor
som sitter i en kvastlik samling. De omges
av håriga och hylslika blad, kronbladen är
tandade och purpurröda med vita prickar.
Arten har gått tillbaka, den växer idag på
åker/vallkanter, vägkanter och liknande.
Utanför blomningstiden är den nästan
omöjlig att få syn på men å andra sidan är
ofta blomningstiden utdragen och växten
kan blomma om när den slås av. Öland har
ca 15 aktuella lokaler för knippnejlika.
Vickleby socken
Lilla Vickleby, längs gamla järnvägsvallen
1991 1992 1993 1995 1996 1997
20
3
24
12
47
2
1998 2000 2001 2002 2003 2004
35
99
173 69
10
31
2005
91
Krutbrännaren 1 (15) 2006
Lilla Vickleby skog längs kanten av
bevattningsdamm
1998 2000 2001 2002 2003 2004
7
6
5
24
3
5
2005
0
Drakblomma Dracocephalum
ruyschiana
Arten har en kantig stjälk med korsvis motsatta, relativt smala blad. Blommorna är
stora och blåvioletta, utanför blomningstid
är den mycket svår att finna. Drakblomma
har endast en känd lokal på inägomark, ej
sedd de senaste åren. Är arten försvunnen
från Öland? Å andra sidan har den tidigare
också varit försvunnen under flera år för
att sedan dyka upp igen.
Hulterstad socken
Gösslunda
1942 1967 1978
finns finns finns
1995 1996 1997
1
1
1
2002 2003 2004
0
0
0
1990
1
1999
0
2005
0
1993
1
2000
0
1994
2
2001
0
Martorn Eryngium maritimum
En art som är lätt att inventera och omisskännlig, den hotas på sina lokaler av ökat
slitage från badturister och även medveten
uppgrävning. Arten minskar något på sina
lokaler och någon påtaglig föryngring eller spridning verkar ej ske, framtiden för
martornen är osäker. Öland har fem lokaler för martorn.
Böda socken
Söder Byxelkrok ost Tokenäs
1916 1948 1964 1980 1993 2000
finns finns finns finns 11
7
2003 2004 2005
8
8
7
Skärblad Falcaria vulgaris
Arten är en flerårig, flockblomstrig art som
bildar täta bestånd. Bladen är kala, trefingrade och med vassa tänder längs kanten därav namnet. Blommorna är vita och
små. Den växer ofta på åkerrenar, längs
vägkanter och banvallar. Skärblad hotas av
röjningsarbete längs vägar och åkerkanter
samt av ogräsbesprutning. Totalt finns ca
20 lokaler på Öland men endast en rapport
inkom under året.
Torslunda socken
Södra landsvägskanten vägen mot Tveta
gård, 350 m öster om väg 136, växer i
diket och längs stenmur.
Knippnejlika Dianthus armeria
Foto: Thomas Gunnarsson
13
Krutbrännaren 1 (15) 2006
1974 2001 2005
finns 22
35
Kustgentiana Gentianella baltica
Kustgentiana står nära fältgentiana G.
campestris men är till skillnad från denna
1-årig vilket innebär att hjärtbladen vid
blomningen sitter kvar vid stjälkens bas.
Två av foderbladen är tydligt bredare än
de andra två och blomman är blekblå. 1995
hittades arten på en betesmark söder
Ispeudde i Glömminge socken. Trots att
förhållandena på lokalen inte ändrats har
inte växten återfunnits sedan dess. Arten är
inte eftersökt under året.
Grusnejlika Gypsophila muralis
Grusnejlikan är lågvuxen, rikt förgrenad
med smala och liniära blad. Blommorna är
ljusrosa med ett foder som är grönstreckat.
Den kan förväxlas med klippnejlika Petrorhagia saxifraga, den senare har hylslika
blad runt blomman. Grusnejlika växer på
sandigt, kalkfattigt underlag gärna i kulturskapade miljöer exempelvis grustag, åkrar
och ruderatmark. Den är konkurrenssvag
och missgynnas av igenväxning, ogräsbekämpning och gödsling. På Öland har vi
endast några få rapporter om arten från
Borgholm. Den odlas ibland och fynden rör
sig troligen om förrymda exemplar. Arten
är senast rapporterad 1998.
Gulkronill Hippocrepis emerus
Omisskännlig ärtväxt som blommar med
gula blommor i maj månad. Den anses vara
en värmerelikt och finns i Sverige på Öland
(som har de flesta lokalerna) och på Gotland. Den växer i skogs/buskbryn ofta i
stenmurar eller rösen och längs västra Landborgen. Dessutom finns lokaler på Stora
alvaret i så kallad hasselkarst. Hoten mot
14
arten är igenväxning men också för hårdhänt buskröjning, växten betas också gärna
av vilt. Sammanlagt har vi ca 25 kända lokaler för arten.
Räpplinge socken
Solliden, infarten från alvaret i områdets
SO hörn och vägen nedanför längs
landborgsbrantens fot. Förekomsten
ligger längs Gustaf V:s väg.
1926 1997 1999 2002 2005
finns riklig >100 1750 650
Resmo socken
Resmo-Vickleby landborgen nära p-plats
för den populära vandringsleden
”Paradisstigen-Landborgsleden”.
1993 2000 2004 2004
8
20
30
20
Dvärgjohannesört Hypericum
humifusum
Arten växer på kalkfattig och fuktig sand/
grusmark och kan vara svår att få syn på
om blommorna inte är utslagna vilket de
endast är i solsken. Den är som namnet
antyder lågvuxen, stjälken är trådsmal och
de gula kronbladen är kantade av svarta
glandler och knappt längre än foderbladen.
Bladen har också svarta glandler längs kanterna. Arten är funnen 1989 i Ås socken,
söder vandrarhemmet i kanten av
Ottenbylund längs ett dike. Den fanns kvar
fram till 1991 men är sedan dess inte sedd
på lokalen. Även i år besöktes lokalen utan
fynd.
Huvudtåg Juncus capitatus
Lågvuxen och svårupptäckt art som har en
huvudlik blomsamling i toppen av strået.
Arten varierar kraftigt i antal mellan åren.
Den periodvis torra sommaren 2005 pas-
Krutbrännaren 1 (15) 2006
sade inte alls arten. Huvudtåg är beroende
av naken, fuktig sand på sina lokaler och
är mycket känslig för igenväxning. Den
växer ofta tillsammans med knutört Anagallis minima och dvärglin Radiola linoides. Arten har 6 aktuella lokaler på Öland.
Böda socken
Alvara ost, i fuktiga traktorspår på
stranden.
2003 2004 2005
30
5
0
Högby socken
Munketorps strand
1985 1986 1993
>100 fåtalig 0
1997 1998 1999
sparsam 100 1000
2005
20
1994
0
2000
10
1995 1996
>1000 1 000
2003 2004
70
100
Spjutsporre Kickxia elatine
Arten är lätt att känna igen med sina blommor i gult och lila på långa smala skaft.
Bladen är pil- eller spjutlika. Detta åkerogräs är inkommet i relativt sen tid och är
beroende av varma höstar för att fröna ska
hinna gro. Arten missgynnas av ogräsbekämpning, gödsling och tidig upplöjning av
stubbåkrar. Arten har endast två lokaler på
Öland. Vid Vannborga kunde den inte påträffas under året, utgången från lokalen?
Den andra lokalen finns vid Albrunna, där
är den inte eftersökt under 2005.
Köping socken
I åker som ligger väst och sydväst om
Vannborga borg, växer framförallt längs
åkerns östra kant som löper parallelt med
traktorväg.
1995 1997 1998 2005
riklig riklig 100 0
Piggfrö Lappula squarrosa
Denna strävbladiga växt har små ljusblå
blommor. Frukterna är försedda med
hullingar. På alvarmark är arten oftast
mycket lågvuxen. I modern tid är den på
Öland endast funnen på Stora alvaret där
den växer på bart vittringsgrus som under
vintern är utsatt för uppfrysning. Den växer
ofta tillsammans med rödmire Anagallis
arvensis, småsporre Chaenorhinum minus
och mjukdån Galeopsis ladanum. När alla
tre följearterna finns på samma lokal löner
det sig ofta att leta efter piggfrö. Arten har
ett 40-tal aktuella lokaler alla på Stora
alvaret.
Sandby socken
Gränsen mellan Gårdby och Sandby
socken, i vittringsgrus; 2005 3 ex.
Blå sminkrot Lithospermum
arvense ssp. coerulescens
Blå sminkrot är en underart av vit sminkrot
L. arvense ssp. arvense. Till skillnad från
denna art är blå sminkrot höstgroende och
förekommer på mer naturliga växtplatser.
Hela växten är ofta mindre än den vita
sminkroten men själva blomman kan vara
ganska stor och varierar från rosa som nyutslagen till mer blålila som äldre. I dagsläget finns endast en känd lokal på Öland.
Tyvärr kunde inte arten återfinnas på lokalen. I branten där den växer såg det ut som
man eldat och bränt av vegetationen. Det
växte ganska kraftigt ”grönt gräs” på växtplatsen, kanske sminkroten konkurrerats ut?
Förhoppningsvis återkommer arten. På lokalen växer också den vita sminkroten.
S. Möckleby socken
Gettlinge gravfält
1974 1993 1999 2000 2001 2003
finns 30
7
30
32
26
15
Krutbrännaren 1 (15) 2006
2004 2005
24
0
Kransborre Marrubium vulgare
Arten är vitullig och har ett foder med 10
flikar, i frukt blir de krokböjda och hakar
lätt fast. På detta sätt kan arten spridas med
djur eller människor. Blommorna är vita
och bladen är rynkiga, naggade och
filthåriga inunder. Den är en gammal naturaliserad kulturväxt som ofta påträffas nära
bebyggelse, i stenbrott, hamnar o dyl. På
de aktuella lokalerna är den relativt stationär men mindre ingrepp på växtplatserna
kan få förödande konsekvenser. Vid Sandviks hamn slås växten varje år av med gräsklippare men trots detta lever den kvar.
Lokalen vid Hallnäs stenbrott verkar vara
utgången. Däremot dök den glädjande nog
upp igen vid Jordhamn där den troddes vara
utgången. På flera ställen på Öland odlas
växten i trädgårdar med öländskt frömaterial av naturintresserade personer. Vid
Stenhusa bod har arten uppenbarligen planterats in. Vi har 7 aktuella lokaler för arten.
Källa socken
Högenäs i hönsgård
1992 1994 1996
180 180 120
2000 2001 2002
101 87
94
Persnäs socken
Sandviks hamn
1951 1992 1993
finns 9
4
1998 1999 2000
22
21
55
2004 2005
9
1
16
1997
105
2003
62
1998
102
2004
83
1999
98
2005
156
1995
0?
2001
11
1996
15
2002
10
1997
12
2003
9
Hallnäs udde
1982 1991
finns 6
1998 1999
5
4
2004 2005
6
9
1992
8
2000
4
1995
3
2001
7
1996
14-18
2002
7
1997
4
2003
4
Hallnäs SO nära stenbrott
1996 1997 1998 1999 2000 2001
1
1
1
1
1
1
2002 2003 2004 2005
1
1
0
0
Jordhamn ca 750 m norr om kvarnen, ca
50-75 m från havet, vid foten av en rauk
1947 1977 1995 1996 1997 1998
finns finns 2
3
6
1
1999 2000 2001 2002 2003 2004
2
0
0
0
0
0
Sandlusern Medicago minima
Foto: Thomas Gunnarsson
Krutbrännaren 1 (15) 2006
2005
2
Stenåsa socken
Stenhusa bod, i rabatt. 2005 1 ex.
Sandlusern Medicago minima
Arten varierar mycket från år till år och kan
vara svår att finna under ”magra” år. I dagsläget är sandlusern endast känd från två
lokaler med fyra dellokaler. I frukt är arten
omisskännlig men i blom kan den vara svår
att urskilja i mattan av andra gul-blommiga
små ärtväxter. Men bladen har en dragning
åt blågrönt och blommorna har också en
annan gul färg vilket man lär sig att urskilja
med lite träning. Vid lokalen i Smedby
socken hittades sandlusern rikligt på en intilliggande ödeåker där den inte tidigare
noterats.
Räpplinge socken
Slottsalvaret lokal 2
1873 1994 2000 2003 2004 2005
finns 1
20
70
50
35
Smedby socken
Stora Smedby, ödeåker NO om sandtag;
2005 300 ex.
VSV Stora Smedby i gammalt grustag
1981 1994 1995 2000 2001 2003
20
30
riklig >100 1
0
2004 2005
300 300
Kalvnos Misopates orontium
Arten tillhör familjen lejongapsväxter, stjälken är 5-30 cm hög, glandelhårig och föga
grenad. Bladen är lansettlika, helbräddade
och blommorna är rosenröda. Förr uppträdde den som åkerogräs men numera mest
i ruderatmiljöer såsom järnvägsstationer,
vägkanter och trädgårdar. 2003 växte kalvnos på ruderatmark i Färjestadens industriområde men är inte sedd sedan dess.
Klådris Myricaria germanica
Denna tamariskväxt växer som en risig
buske. De små och smala bladen är grågröna, blommorna är rosa. Fröna är försedda med en hårtuss och kan spridas av
både vind och vatten. Den växer på fuktig
och bar sand. I norra Sverige påträffas klådris längs älvar med naturliga ändringar i
vattenståndet. På Öland växer arten i gamla
sandtag, i kärrkanter och längs diken. Den
är påfallande stationär på ett par av sina
öländska lokaler. Vi har fem lokaler i dagsläget. Arten bör eftersökas på några av sina
tidigare kända lokaler framförallt i Alböke
socken.
Böda socken
Kustvägen mot Hagudden, ca 700 m
söder om avtaget mot Enerum, i gammal
grusgrop alldeles väster om vägen. 2005
5 ex.
Kattmynta Nepeta cataria
Kattmynta är en kulturväxt som blivit
mycket sällsynt och som oftast växer i människans närhet. Bladen är spetsiga och
naggade med hjärtlik bas. Kronan är vit med
violetta prickar. Doften är aromatisk endera
av citronmeliss eller mynta. På Öland odlas kattmynta i några trädgårdar men tyvärr
inte med öländskt frömaterial. Crister
Albinsson rapporterade att kattmynta uppträdde som spontant ogräs i hans rabatt i
Övre Kastlösa. Troligen har den kommit
med kompostmaterial från Kalmar. I Kalmar tätort finns ett par lokaler för kattmynta.
17
Krutbrännaren 1 (15) 2006
Torslunda socken
Eriksöre vid jordkällare
1995 1996 1997 1998
10
5
2
40
2001 2002 2003 2004
1
0
0
1
1999 2000
50
1
2005
1
Kastlösa socken
Övre Västerstad 3:3 intill Smedbygränsen, i trädgårdsland; 2005 1 ex.
Dvärgserradella Ornithopus
perpusillus
En liten ärtväxt som har en vit krona med
röda streck, bladen är mångpariga. Den har
endast en lokal på Öland och växer på en
sandig trädesåker med bl.a. vittåtel. Liksom
andra ärtväxter kan den variera kraftigt i
antal mellan olika år.
Resmo socken
Lilla Frö väst
1995 1997 2000 2002 2004 2005
300 4
50
600 500 200
Hylsnejlika Petrorhagia prolifera
En nejlikväxt med blommor som är ljusrosa och sitter i toppen av stjälken. De är
omgivna av bruna, tunna hölsterblad. Arten är värmeälskande och växer på öppen,
kalkrik mark såsom alvarmark, klapperstensfält och sandfält. Inget större hot mot
arten föreligger. Ett 50-tal lokaler finns
spridda över ön. Arten verkar variera på
samma lokal påtagligt mellan åren.
Böda socken
Söder Byxelkrok, strandvall nära havet.
2000 2004 2005
1000 100 25
18
Högsrum socken
Odens flisor ost, hästbetat alvar söder om
vägen mot Hösgrum och ost Odens flisor.
1993 2000 2005
riklig riklig 5
Gårdby socken
Gårdby sandfält, längs gamla järnvägsvallen och ute på sandfältet.
1961 1975 1988 1993 1995 2002
finns finns finns >100 >1000 >1000
2005
3
Klippnejlika Petrorhagia saxifraga
Klippnejlika är en nejlikväxt med glesa
blomställningar och rödvioletta kronblad.
Fodret är hinnlikt och bladen korta och
hylsformade. På Öland är arten naturaliserad från tidigare odlingar, endast en lokal
finns med tre dellokaler. Den är belägen i
Ventlinge socken vid västra kanten av dammen i Grönhögen. Området har numera
gjorts om till golfbana och är svårinventerat. Med fara för hjärnskakning besökte artikelförfattarna lokalen och återfann
arten på en av dellokalerna. På de andra
två är den troligen utgången.
S. Möckleby socken
Grönhögendammen, västra sidan
1977 1996 2001 2005
finns 50
100 20
Backsilja Peucedanum oreoselinum
Flerårig, reslig flockblomstrig art med vita
flockar och rund stjälk. Arten har både allmänt och enskilt svepe. Blomningen sker i
juli. Den växer framförallt på vägkanter,
åkerrenar och på torrängar. Ölands rikaste
lokaler finns i Sandby socken från vägskälet
vid Ekelunda vidare norrut till Åbykanalen
strax söder Gårdby samhälle. Ingrid & Len-
Krutbrännaren 1 (15) 2006
nart Johnsson upptäckte att de hade arten
som spontant ogräs i sin trädgård i Karlevi
2003 och den finns kvar. Sjöstrand noterade backsilja 1850 i Vickleby socken. I
dagsläget finns 15 lokaler för backsilja.
Gårdby socken
Gårdby norr, vid sandfältet nära landsvägen; 2003 10 ex, 2005 10 ex.
Vickleby socken
Karlevi, spontant ogräs i trädgården hos
Ingrid och Lennart Johnsson; 2003 1 ex,
2005 2 ex.
Mörbylånga socken
Bårby borg, fårbetesmark på den sluttande landsborgsdelen mellan Bårbyborg
och S Bårby.
1980 1995 2002 2005
finns 20
1400 70
Gaffelfibbla Pilosella dichotoma
Denna fibbla saknar utlöpare. Stjälken är
15-25 cm hög, gaffellikt förgrenad och saknar oftast blad. Den har långa hår samt glandel- och stjärnhår. Basalbladen är
helbräddade, blåaktigt gröna ovan och har
stjärnhår under. Korgarna är 2-6 till antalet, gula med gula märken och drygt 1 cm
stora. Holkfjällen har hinnkanter och både
raka hår, glandel- och stjärnhår. Den är endast känd från Öland och Gotland. På Öland
växer den sparsamt på Stora Alvaret i bart
vittringsgrus. I samma miljö växer den snarlika äkta vätfibbla P. cymosa ssp.
gottlandica var. gottlandica. Den sistnämnda saknar stjärnhår under bladen.
Även ölandssolvända Heliathemum
oelandicum och ölandsmåra Galium
oelandicum växer ofta tillsammans med
gaffelfibbla. Då arten är ny på rödlistan är
det extra viktigt att alla fynd av arten re-
gistreras. Arten påträffades under 2005 utanför Stora alvaret på alvarliknande mark
tillsammans med ölandssolvända. De andra lokalerna var alla från Stora alvaret.
Gärdslösa socken
Lindby grustag, alldeles ost
Lindbytvätten; 2005 2 ex.
Resmo socken
Gynge alvar, 300 m väster om mellersta
delen av Möckelmossen, på vittringsgrus;
2005 5 ex.
Gynge alvar, i vittringsgrus 550 m norr
om alvarvägen; 2005 5 ex.
Gynge alvar, i vittringsgrus ca 150 m norr
om alvarvägen; 2005 10 ex.
Möckelmossen väst, strax öster om stigen
som går norrut från p-platsen vid
Möckelmossen; 2005 3 ex.
Smedby socken
Smedby-Hammarby alvar, vittringsgrusområde norr om alvarvägen från Smedby
kyrka; 2005 7 ex.
Smedby-Hammarby alvar, vittringsgrusområde norr om alvarvägen från Smedby
kyrka; 2005 5 ex.
Svart bockrot Pimpinella saxifraga
ssp. nigra
Arten är en underart av den vanliga bockroten P. saxifraga ssp. saxifraga men skiljs
genom att roten blånar i snitt. Stjälken är
också grövre och nertill gråluden. Den har
endast ett sentida fynd på Öland från 1990
men bör eftersökas.
Dvärgkämpar Plantago tenuiflora
I norra Europa är arten endast känd från
Öland där den växer i alvarvätar dvs. grunda
vattensamlingar på kalkstenshällen med ett
19
Krutbrännaren 1 (15) 2006
tunt lager av kalkbleke. Arten kan förväxlas med råttsvans Myosurus minima som
växer i samma biotop. Blomstängeln på
dvärgkämparna är fint, tilltryckt hårig, hos
råttsvansen är den kal. Blomaxeln hos råttsvans växer också till efter blomningen.
Dvärgkämpar varierar i antal och storlek
från år till år beroende på framförallt nederbörden. Den har få aktuella lokaler utanför Stora alvaret och sammanlagt ett 40tal fynd från 1990 och framåt.
Sandby socken
Norra Vället, alvaret 300 m söder om
vägen till Ekelunda, 5 m norr om
kalkstensmur och 15 m väster om stätta
med grind.
2000 2002 2003 2004 2005
>100 30
500 1000 1000
Resmo socken
Gynge rastplats, gammal grusgrop precis
norr om rastplatsen, växer i botten av
gropen; 2005 200 ex.
Gynge alvar, 500 m norr om alvarvägen, i
kanten av vät med en del råttsvans.
2002 2004 2005
200 500 500
Stenåsa socken
Stenåsabadet vägen ner mot havet; 2004
20 ex, 2005 50 ex.
Ebbelunda NO i vattensamling på
stenhäll, ruderatmark; 2005 60 ex.
Näbbtrampört Polygonum
oxyspermum
Arten kan vara svår att skilja från andra
trampörter. Det som utmärker näbbtrampört
är den blågröna stjälken som är knottrig
samt nöten som är kal och stor, glänsande
brun och sticker långt ur fodret. Blommorna
20
har stora och skära hylleflikar. Den växer
nära havet på sandiga stränder med inblandning av grövre grus ofta i bältet av uppkastad tång. På vår enda kända lokal för arten
vid Alvara kunde den i år tyvärr inte återfinnas. Det verkade som stranden blivit
omformad av vinterns stormar, rutten tång
täckte stranden vilket gjorde det svårt för
några växter att tränga igenom. Förhoppningsvis återkommer arten på lokalen.
Böda socken
Alvara ost betad strandäng
2003 2004 2005
6
20
0
Daggbjörnbär Rubus glauciformis
Detta björnbär tillhör Sect. Corylifolii
(krypbjörnbär) och är relativt likt hasselbjörnbär R. wahlbergii men är inte så kraftigt och högvuxet. Bladskott och blomsterskott har ett länge kvarsittande vaxliknande
överdrag vilket gör dem blådaggiga något
som gett växten dess namn. Bladskotten har
skaftade glandler och taggarna är relativt
korta (2-3,5 mm långa och 10-15 taggar/5
cm). Bladen är inte filthåriga på undersidan och ofta 4-delade. Blommorna är ljusrosa, stiplerna är breda vanligen 2,5-3 mm.
Blomställningen har skaftade glandler som
kan vara rikliga. Arten är nyligen funnen
på Öland och vi har endast ett par fynd av
arten. Inga rapporter inkom under 2005.
Bornholmsbjörnbär Rubus lidforsii
Ytterligare ett björnbär i den besvärliga
men spännande sektionen krypbjörnbär.
Det är relativt högrest med en smal spirformad blomställning som har små vita
blommor. Blommorna täcks delvis av bladen eftersom blomskottet är bladigt till toppen. Bladen är spetsiga och tätt sågade.
Krutbrännaren 1 (15) 2006
Blomskaftet har endast 0-3 taggar. Bladskotten är fattiga på taggar (2-4 mm långa
och 3-7 taggar/5 cm). Glandler saknas nästan helt. Inga rapporter inkom under 2005.
Vi har ett 15-tal lokaler för arten.
Ängssalvia Salvia pratensis
Arten är flerårig med nedre bladen i rosett.
Bladen är ovala med hjärtlik bas, rynkiga
och dubbelsågade. Kronan är blåviolett och
2-3 cm lång. Den är troligen inkommen med
odling men på några ställen bofast. Arten
har endast en aktuell lokal där den funnits
sedan 1969. Skötselavtalet som ÖBF haft
med markägaren är uppsagt men ännu finns
ängssalvian kvar.
Torslunda socken
Ca 300 m VNV Kåtorp och 200 m norr
vägen till Torslunda, i torräng och söder
därom i hästbetad hage.
1969 1990 1992 1993 1994 1999
finns 50
150 riklig 40
2000
2001 2002 2005
450 1200 1000
Nålkörvel Scandix pecten-veneris
Arten är en flockblomstrig växt, lågvuxen
med en karakteristisk frukt. Frukten har en
kort fröbärande del men ett spröt som kan
bli 5-6 cm långt. Liksom andra åkerogräs
är den hårt trängd i det moderna lantbruket, i dagsläget finns i Sverige endast fynd
från Öland och Gotland. På Öland finns ca
10 lokaler.
Källa socken
Lokal 1
2000 2001 2002 2003 2004 2005
100 500 10
300 15
190
Lokal 2; 2004 16 ex, 2005 510 ex.
Persnäs socken
Lokal 1
2002 2003 2004
410 88
530
Lokal 2
2002 2003 2004
30
115 202
2005
510
2005
120
Sandby socken
Lokal 1
1993 1998 1999 2002 2005
0
1000 1000 10
2
Gräsgård socken
Lokal 1
1985 1991 1992 1993 1995 1996
rikl. >100 fåtalig fåtalig 3
>50
2000 2002 2004 2005
finns 2
100 10
Smalfjällig maskros Taraxacum
egregium
En maskros i Sect. Palustria som skiljs ut
på sina smala ytterholkfjäll, arten saknar
pollen. Bladen har smalt triangulärt utstående bladflikar som slutar i en fin spets.
Arten samlades av Taraxacum-studiecirkeln
på den fina strandängen vid Halltorps hage
under 2004. Fyndet bestämdes av Hans
Rydberg 2005.
Högsrum socken
Halltorps hage, betad strandäng norr om
Ekerumsbadet och väster om Halltorps
hage; 2004 5 ex.
Slätmaskros Taraxacum
lissocarpum
En maskros i Sect. Palustria (strandmaskrosor). Frukterna är påfallande stora och
släta, annars liknar den mycket
vätmaskrosen T. limnanthes. Ytterholk21
Krutbrännaren 1 (15) 2006
fjällen är mycket breda. Vi har endast två
aktuella fynd av arten.
Sankmaskros Taraxacum
pseudosuecicum
Ytterligare en maskros i Sect. Palustria.
Den är nyligen urskiljd och till skillnad från
de flesta andra arter i sektionen har den rikligt med pollen. Den liknar annars mycket
vätmaskrosen T. limnanthes. Vi har endast
ett aktuellt fynd av arten.
Skevmaskros Taraxacum
ruberulum
Tillhör sandmaskrosor Sect. Erythrosperma
och växer på sandmark och i vägkanter. Den
är tidigare funnen på Öland men inget fynd
i sen tid. De gamla fynden är koncentrerade till östra Öland i området med sandstäpp och tofsäxing Koleleria glauca. Arten har eftersökts de senaste åren men utan
resultat.
Ölandskungsljus Verbascum
densiflorum
Arten känns igen framförallt på sina nedre
ståndarknappar som är 3,5-5 mm långa,
ståndarsträngarna är nästan kala. Hela växten är påfallande grov och blommorna förhållandevis stora. Den är kulturgynnad men
med ett nyckfullt uppträdande. Ölandskungsljuset är tvåårigt och bildar en bladrosett första året. Det gynnas av viss markstörning, troligen kan fröna bevara sin grobarhet i jorden under många år. Arten kan
bilda hybrider framförallt med mörkt
kungsljus V. nigrum. Lissbeth och KarlGöran Bringer hittade några nya lokaler
längs den nyanlagda promenadvägen
”Bergsstigen” som går norr och söder om
22
Degerhamn. Det finns ca 10 aktuella lokaler för ölandskungsljus.
S. Möckleby socken
Alunbruket skifferhögarna
1990 1992 1995 1998 1999 2002
2
1
5
20
16
5
2003 2004 2005
2
4
1
I vägbranten öster viadukten strax söder
om Alunvallen; 2005 1 ex.
Degerhamn, vid Bergsstigens början,
precis öster om p-platsen; 2005 45 ex.
Degerhamn, längs Bergstigen, öster om
hamnen; 2005 3 ex.
Grenigt kungsljus Verbascum
lychnitis
Det greniga kungsljuset är tvåårigt. Blomställningen är grenig, blommorna gul-gulvita och försedda med glandler. Håren på
ståndarknapparna är vita-gula, de två nedre ståndarna saknar hår på knapparna.
Bladen har killik bas och är stjärnhåriga på
ovansidan och filthåriga under. Grenigt
kungsljus växer på störd mark såsom
ruderatmarker och liknande. Gulblommiga
exemplar av grenigt kungsljus har vid kontroll ofta visat sig vara praktkungsljus V.
speciosum. Vid Neptuni åkrar har arten
påträffats flera gånger de senaste åren vid
de olika p-slingorna som finns.
Böda socken
Neptuni åkrar längs vägen.
1998 2001 2004 2005
1
1
1
1
Alvarveronika Veronica praecox
Arten är tidigblommande liksom många
andra veronika-arter. Blomman är mörkblå
och påfallande stor, växten är glandelhårig
Krutbrännaren 1 (15) 2006
2005
32
Resmo socken
300 m NNO Mysinge hög, på området
mellan horvan och fårstängslet, 15 m NV
från stättan.
1976 1981 1995 1997 1998 1999
finns 2
finns 0
30
27
2000 2002 2005
9
20
0
Resmo alvar 440 m ost Lundkällan och
1600 m norr vägen Resmo Stenåsa.
1998 2000 2002 2005
100 50
103 0
Storviol Viola elatior
Alvarveronika Veronica praecox
Foto: Thomas Gunnarsson
och kapseln har ett 2 mm långt stift som
tydligt sticker ut. Arten torde ej hotas på
sina alvarmiljöer. Vi har endast en känd
lokal i åkerkanter där hotas av ökad ogräsbekämpning. Antalet alvarveronikor varierar mellan åren. Arten är påfallande stationär på sina alvarlokaler, ofta växer den på
precis samma fläck som året innan. Detta
trots att det finns för ögat helt liknande
miljöer alldeles bredvid. I dagsläget finns
ca 15 lokaler för arten. 2005 var inget bra
år för arten.
Sandby socken
N. Sandbys vägkant
1978 1998 2000 2002 2003 2004
finns 20
250 26
110 54
Ännu en art som i Norden enbart förekommer på Öland. Växten är som namnet antyder den största av violerna, bladen är avlånga och stängeln är tättluden. Arten växer
i lövskogsbryn på kalkrik, tidvis fuktig
mark. Den tål inte för kraftig beskuggning
och är en typisk brynväxt. Storviol kan hybridisera med framförallt dvärgviol V.
pumila och strandviol V. persicifolia. Arten hotas på sina lokaler både av igenväxning och för kraftig röjning samt dikning.
Framtiden för arten ter sig osäker på längre
sikt. Det finns 15-20 aktuella lokaler för
storviol på Öland. Tomas Burén inventerade på uppdrag av Länsstyrelsen en del
lokaler så sent som i augusti, storviolen gick
då fortfarande att se. Arten blommar i mitten av juni.
Gärdslösa socken
Högtomta söderut, ca 800 m SO om
Högtomta, längs traktorväg alldeles söder
om bäcken.
1999 2001 2005
245 450 270
23
Krutbrännaren 1 (15) 2006
Högtomta söderut, ca 800 m SO om
Högtomta, längs traktorväg alldeles norr
om bäcken.
1999 2001 2005
25
240 165
Långlöt socken
Kråklunden, 200 m norr avtaget
Ismantorps borg
1967 1992 1993 1998 1999 2000
finns 6
30
6
6
5
2002 2004 2005
2
4
0
Torslunda socken
1,5 km ost Kalkstad å norra sidan av
landsvägen
1967 1976 1995 1999 2000 2000
finns finns 400 200 84
200
2002 2005
155 93
Tveta vattenverk SO.
1998 1999 2002 2004 2005
5
91
17
20
34
Tveta, röjd glänta 250 m SO vattenverket.
1991 1998 2002 2005
1
150 103 61
Tveta, röjd glänta 450 m SO vattenverket.
1992 1998 2002 2005
1
65
5
67
Arontorp, fuktäng i reservatets östra del;
2005 99 ex.
Hulterstad socken
Gösslunda reservatet i toksnår längs
bäckfåra.
1996 1997 1998 1999 2000 2001
100 15
0
16
10
45
24
2002 2003 2004 2005
16
20
3
2
Kastlösa socken
Stora Dalby lund, i snår längs norra
kanten av vägen som går bort mot norra
delen av lunden ifrån själva byn.
1981 1999 2003 2005
riklig 17
31
14
Stora Dalby lund, NO-hörnet innanför
stenmuren men utanför reservatet; 1960talet finns, 2005 0 ex.
Hotkategori Sårbar VU
Vittåtel Aira caryophyllea
Detta vackra lilla gräs med sin silvriga
vippa växer på torr, mager och näringsfattig sandjord. Arten missgynnas av igenväxning, konstgödning och minskad störning.
På Öland växer den i grustag, på alvarmark,
trädesåkrar och hedmark. Resmo socken
har flera lokaler för arten, den finns också
aktuella fynd i följande socknar: Böda,
Gärdslösa, Köping, Torslunda, Vickleby,
Mörbylånga, Kastlösa och Hulterstad. Under 2005 hittades arten ute på Stora Alvaret
vilket i första påseende inte verkar vara en
lämplig miljö. Men vi har några fynd av
arten från alvarmark där den växer på sandiga och mer kalkfattig mark med gles vegetation. Typiskt för fyndet från 2005 var
att arten växte på en brännfläck.
Resmo socken
Lilla Frö V. sandig träda
2000 2002 2004 2005
100 10000 10000 10000
Kastlösa socken
Öster om Penåsa, längs gamla banvallen,
öster om där denna skär bäcken och
Krutbrännaren 1 (15) 2006
några 100 m österut
1994 2002 2005
>1000 35000 35000
Smedby socken
Alvlösa alvar, på parti med röjda och
brända enbuskar, växer på brännfläcken;
2005 100 ex.
Grådådra Alyssum alyssoides
Grådådra är en korsblommig växt med en
oftast nertill grenig stjälk som har rikligt
med stjärnhår. Blommorna är små, blekgula
och blir vitare med stigande ålder. Skidan
är rundad, plattad och stjärnhårig. Bladen
är smala, helbräddade och grågröna. På
Öland uppträder växten i olika störda miljöer oftast på bar sand och är relativt vanlig i lämpliga miljöer.
Gärdslösa socken
Gärdslösa kyrka norrut, vid två kvarnar
500 norr kyrkan, väster landsvägen
gammalt gravfält/sandtäkt nu fårbetat;
2005 1000 ex.
Högsrum socken
Halltorps hage, torräng ost om lövskog
och nära väg 136; 2005 100 ex.
Runsten socken
Norra Runsten, gammalt grustag 50 m
väster om östra landsvägen, 150 m norr
om vägen till Bjärbybadet, växer i
sandtaget; 2005 50 ex.
Lopperstads gravfält, i södra delen av
sandtäkten, på bar sand; 2005 50 ex.
Åkerby, gammal sandtäkt väster om
landsvägen, numera betesmark, 300 m S
vägen till Åkerbybåden. Växer på bar
sand lite varstans i sandtäkten; 2005 1000
ex.
N. Möckleby socken
Norr Bettorpsavtaget, i gammal sandtäkt,
numera betesmark; 2005 100 ex.
Bettorpsavtaget, betesmarken söder om
avtaget; 2005 50 ex.
Algutsrums socken
Aledal ost, på sandgräshed, hästbete
precis nedanför Landborgen, växer i
vegetationsfria ytor; 2005 10 ex.
Gårdby socken
Bygdegården väst, på kanterna av
gammal grustag väster om landsvägen;
2005 20 ex.
Sandby socken
Skarpa Alby vägskäl, ca 100 m norr om
vägen till Skarpa Alby, i sandtäkt med
backsvalekoloni; 2005 30 ex.
S. om Gårdby, 200 m S. om Åbykanalen,
på betesmark väster om vägen. Växer
rikligt vid gammal grustäkt på bar sand;
2005 100 ex.
Ekelunda S. på alvarmark alldeles söder
om byn; 2005 10 ex.
Kastlösa socken
Bårbyborg söder, ONO om Galgbacken i
slänter efter gammalt grustag; 2005 20
ex.
Stora Dalby alvar, NO om byn, i hjulspår;
2005 30 ex.
Hulterstad socken
Gösslunda, i södra delen av reservatet, på
bar jord; 2005 30 ex.
Öster Tribergamossen, mellan mossen
och vägen i gammal grustäkt; 2005 20 ex.
25
Krutbrännaren 1 (15) 2006
Knutört Anagallis minima
Knutört är en av våra minsta kärlväxter och
svår att upptäcka. Den växer nedliggande,
bladen är äggrunda och strödda, blomman
är vit och 4-talig. Kapseln är klotrund och
öppnar sig med ett lock. Den är ettårig, gror
på våren och blommar på hög/sensommaren. När knutörten växer rikligt kan den
färga marken i en typisk brunröd nyans som
avslöjar växten. På Öland växer arten ofta
tillsammans med dvärglin Radiola linoides
och huvudtåg Juncus capitatus. Beroende
på väderleken varierar den kraftigt i antal
mellan åren. 1985-86 var otroligt bra år för
arten på Öland då många nya lokaler rapporterades. Under de senaste 10 åren har
det varit få fynd av arten trots att den aktivt
eftersökts på tidigare kända och andra
lämpliga lokaler.
störning för att trivas, ett par av lokalerna
finns i hönsgårdar. På ett par lokaler i betesmark växer arten i skydd av enbuskar.
På Öland finns ca 10 aktuella lokaler för
arten.
Böda socken
Badstranden söder Byxelkroks hamn, vid
den sydligaste P-platsen; 1993 5 ex, 2005
5 ex.
Högby socken
Öster P-platsen vid leden mot Klosterholmen, bland enbuskarna. På den öppna
torrängen med enbuskar som man
kommer först till när man går från pplatsen.
1995 1996 1999 2000 2002 2005
10
50
riklig 100 40
43
Böda socken
Alvara ost, ca 300 m norr om vägen ner
till havet vid Alvara, i fuktiga traktorspår
på stranden.
2003 2004 2005
100 0
0
Källa socken
Högenäs i SO hönsgård
1993 1994 1996 1997
>100 riklig 100 10
2000 2001 2002 2003
riklig riklig 150 20000
Alvara ost, ca 600 m söder om vägen ner
till havet vid Alvara, söder om sjöbodarna och söder om gammalt grustag, i
kanten av en markväg.
2003 2004 2005
1000 100 100
Persnäs socken
Jordhamn, öster om skurkvarnen, växer
inuti enbuskar
2002 2003 2005
50
50
40
Taggkörvel Anthriscus caucalis
En flockblomstrig växt som har ett nedliggande ofta trassligt växtsätt. Blommorna är
mycket små, vita och har enskilt svepe.
Frukten är karakteristisk, 3-5 mm och försedd med talrika krokborst som lätt hakar
fast. Arten är troligen ursprunglig på havsstränder men finns nu mest i olika kulturpåverkade miljöer. Den behöver en viss
26
1998
riklig
2004
1000
1999
sparsam
2005
1000
Föra socken
Marsjö gård, vid strutsfarmen, nära hus
med restaurangdel; 2005 20 ex.
Lofta stenbrott, nära den lilla kustvägen
på tippmassor; 1996 100 ex, 2005 50 ex.
Strävlosta Bromopsis benekenii
Strävlosta är ett lundgräs som växer löst
tuvat och kan bli upp till 150 cm högt. Bladen är ca 1 cm breda och håriga på båda
Krutbrännaren 1 (15) 2006
sidor. Övre bladslidan är fint ullhåriga.
Vippan är gles med stora småax som har
långa borst, vippan är något hopdragen efter blomningen. Nedre vippgrenen har ett
kalt, trubbigt fjäll vid basen. Längst ner på
vippaxeln utgår 3-5 grenar, någon brukar
ha endast ett småax. Vi har drygt 50 lokaler rapporterade från 1990 och framåt.
Räpplinge socken
Borgehage, öster Strandvägen, 250 m
norr grinden till Solliden; 2005 50 ex.
Högsrum socken
Halltorpshage, längs stigen på väg in i
hagen med jätteekar; 2005 20 ex.
Halltorpshage, strandvallen som går i
nord-sydlig riktning; 2005 20 ex.
Gladvattnet väst, längs trakorväg som
går söderut från Mossberga; 2005 1 ex.
Algutsrum socken
Törnbotten, nyröjt hässle norr Igelmossen; 2005 10 ex.
Skugglosta Bromopsis ramosa
Skugglosta är också ett lundgräs som ofta
växer tillsammans med strävlosta vilken
den också liknar. Några viktiga skiljekaraktärer är att övre bladslidan har långa
hår. Vippan är mer utbredd även efter blomningen. Nedre vippgrenen har ett hårigt fjäll
vid basen. Längst ner på vippaxeln utgår
2-(4) grenar med minst tre småax. Vi har
ca 25 lokaler rapporterade från 1990 och
framåt.
Räpplinge socken
Borgehage, sydligaste stigen från stranden mot Kaffetorpet, norr om stigen;
2005 40 ex.
Sanddådra Camelina microcarpa
ssp. microcarpa
Sanddådra är en korsblommig växt som kan
bli 50 cm hög. Bladen är helbräddade/glest
tandade och oskaftade med pillik bas. Växten är grågrön och ganska rikligt hårig.
Kronbladen är ljusgula, frukten päronlik
med en bred kantlist. Den är närstående och
liknar oljedådra C. sativa och lindådra C.
alyssum. Den växer på sandig, öppen mark
och är värmekrävande. Gamla sandtag, naturliga rasbranter och sandiga åkrar är dess
hemvist i dagsläget på Öland. Efter
grävningsarbeten kan växten kolonisera
lämpliga miljöer under några år. Vi har ca
25 lokaler rapporterade från 1990 och
framåt.
N. Möckleby socken
Bettorp, vid avtaget mot Bettorp strax V
stora landsvägen.
1995 2001 2003 2005
finns 20
1
50
Resmo socken
Lilla Frö, alldeles vid havet i rasbrant och
gles tallskog.
1995 2000 2002 2004 2005
300 50
50
500 50
Kastlösa socken
Bjärby 1200 m SO om byn strax öster om
väg 136 i trädesåker; 2005 12 ex.
Piggtistel Carduus acanthoides
Piggtistel är en tvåårig växt som kan bli 200
cm hög. Stjälken är hårig, grenad och
vingad ända upp till blommorna. Bladen är
parflikiga, kraftigt taggiga, kala på ovansidan och gröna på undersidan med håriga
nerver. Holkfjällen är kala och vasst taggiga. Blomkorgarna är ljust röda-violetta
27
Krutbrännaren 1 (15) 2006
och relativt stora (ca 3 cm). Den liknar något krustistel C. crispus som har mindre
korgar (ca 2 cm breda), svagare taggar och
blad som är filthåriga inunder. Nicktistel
C. nutans saknar vingade blomskaft, har
nickande korgar och holkfjäll som är
tillbakaböjda och insnörda på mitten. Vi har
5 rapporter från 1990 och framåt, väg 136
i Glömminge och Högsrum socknar har tidigare hyst flera lokaler. Arten bör eftersökas.
Gårdby socken
Övre Ålebäck ost, i betesmark nära havet,
längs ett nord-sydgående ”dike”
1998 1999 2000 2002 2003 2005
16
60
60
40
100 20
Böda socken
Venlinjen, i norra vägkanten med nylagt
grus, söder fornminnesområdet med
husgrunder söder Rosendal; 2005 1 ex.
Hulterstad socken
Gösslunda naturreservat, längs uttorkat
dike i röjt område; 2002 60 ex, 2005 20
ex.
Hartmansstarr Carex hartmanii
Ås socken
Ottenby ängsmark i nordöstra delen av
lunden; 2005 10 ex.
Hartmansstarr kan bli 60 cm hög. I toppen
av strået sitter 3-5 ax med honblommor,
åtminstone toppaxet har hanblommor nederst. Axen är avlånga och cylindriska,
axfjället har en smal grön mittnerv som
avslutas med en spets. Nedre stödbladet når
inte ovan stråets topp. Klubbstar C.
buxbaumii skiljs på att axfjällen har en bredare grön mittnerv, nedre stödbladet når
ovan stråtoppen och axen är mer klubblikt
rundade. På Öland växer hartmansstarr ofta
i gamla slåtterängar, på flera lokaler växer
den tillsammans med storviol Viola elatior
och skogsklocka Campanula cervicaria. Vi
har drygt 20 lokaler från 1990 och framåt.
Gärdslösa socken
Högtomta söderut, ca 800 m SO om
Högtomta, alldeles norr om bäcken; 1999
100 ex, 2005 100 ex.
Högtomta söderut, ca 650 m SO om
Högtomta, längs gammal traktorväg som
går mot bäck, växer där en torräng slutar
och överrgår i mera fuktigt område; 1999
100 ex, 2005 160 ex.
28
Torslunda socken
Kalkstad ost, söder om vägen till Lenstad, i igenväxande fuktig betes/slåttermark; 2005 100 ex.
Loppstarr Carex pulicaris
Loppstarr är lågvuxen, glestuvad med ett
enda ax i toppen. Hanblommorna sitter
överst, axfjällen faller snart av och de glänsande, mörka fruktgömmena riktas då
nedåt. Den växer i kalkkärr gärna med rörligt vatten och är hävdgynnad. Ofta växer
den tillsammans med honungsblomster
Herminium monorchis och axag Schoenus
ferrugineus. Eftersom arten är ny på rödlistan har vi få aktuella fynd av arten, rapportera den framöver varje gång du ser den.
Böda socken
Grankullaviken, norr gamla färjelägret, i
axags-kärr i barrskogen; 2005 100 ex.
Grankullaviken, söder gamla färjelägret, i
första axags-kärret söder om färjelägret;
2005 100 ex.
Svartvikskärret nordligast delen; 2005 10
ex.
Svartvikskärret dunge i norra delen av
södra halvan; 2005 10 ex.
Krutbrännaren 1 (15) 2006
Högby socken
Kesnäsudden norrut väster om grävt
vattenhål; 2005 20 ex.
Gårdby socken
Övre Ålebäck, 150 m norr om vägen till
Källskär; 2005 100 ex.
Stenåsa socken
Axagskärr 450 m ONO bron över
Frösslundabäcken; 2005 20 ex.
Resmo socken
Möckelmossen väster om stolpmarkerad
kontrollyta; 2005 10 ex.
Möckelmossen väster i hägnyta; 2005
100 ex.
Smedby socken
Smedby-Hammarby alvar, öster om större
område med fuktängar/alvarträsk, i
kanten av fuktängen; 2005 50 ex.
Ventlinge socken
Mörbylilla SO alvaret; 2005 50 ex.
Källgräs Catabrosa aquatica
Småaxen är två-blommiga, skärmfjällen är
trubbiga ofta violetta och saknar borst.
Källgräs har gått starkt tillbaka på Öland.
Vi har fem aktuella lokaler för arten. Den
upptäcktes på en ny lokal i Igelmossen där
den växte precis vid sockengränsen.
Algutsrum socken
Igelmossen, vattenhål precis på gränsen
till Torslunda; 2005 200 ex.
Torslunda socken
Igelmossen, vattenhål precis på gränsen
till Algutsrum; 2005 100 ex.
Flockarun Centaurium erythraea
var. erythraea
Kronpipen på flockarun är längre än fodret
och de basala bladen är något breda. Arten
är en opportunist och kan dyka upp på
lämpliga växtplatser ex. bevattningsdammar, vägkanter, stigar o dyl. Varieteten
huvudarun C. erythraea var. capitatum
finns i Sverige endast på Öland och har
endast några lokaler. Lokalerna nedan gäller endast för flockarun. Vi har ca 150 aktuella lokaler för flockarun som traktvis är
relativt vanlig på Öland.
Högby socken
Hässletorp, på igenväxande betesmark,
nära stenmur och längs väg; 2005 15 ex.
Persnäs socken
Hörlösa 930 m SSV om avtaget till
Gamleby; 2005 65 ex.
Södviken 600 m S i kärrkant mellan
landsväg och banvall
1997 1998 2001 2002 2003 2004
4
0
5
2
0
0
2005
0
Hörlösa NO. dikesren vid kanal
1996 1997 1999 2002 2003 2004
1 000 6
3
10
42
15
2005
0
Hörlösa O. vägdike
1996 1997 1998
10
9
5
2002 2003 2004
77
5
345
1999 2000 2001
0
23
40
2005
20
L. Horn 700 m NO.
29
Krutbrännaren 1 (15) 2006
Gärdslösa socken
Tjushög, på betesmark alldeles öster om
högen; 2005 80 ex.
Böda socken
Hälluddsviken, precis där sandstranden
börjar; 2005 10 ex.
Västeralvar, ca 250 m öster om kusvägen
förbi Neptuni åkrar, längs fuktig stig;
2005 100 ex.
Högsrum socken
Höghäll ost, på betesmark fd. mosse med
glest växttäcke; 2005 3 ex.
Högby socken
Tornholmsudde syd, på fuktig stig på
sandstrand; 2005 100 ex.
Algutsrum socken
2,87 km norr om Algutsrums kyrka, 30 m
ost om väg 136; 2004 409 ex, 2005 0 ex.
Föra socken
Lofta stenbrott, på flera ställen i botten av
stenbrottet, längs stigar och vägar; 2005
300 ex.
2002 2003 2004 2005
29
3
0
0
Torslunda socken
Vid nya sporthallen; 2004 150 ex; 2005 5
ex.
N. Möckleby socken
Bostorp väst, norr om vägen mot
Bostorp, mindre hygge norr om vägen;
2005 130 ex.
Hulterstad socken
Gösslunda, inägomark i södra delen av
reservatet; 2005 140 ex.
Ås socken
Ängsmark i nordöstra delen av Ottenby
lund, 2005 50 ex.
Östkustarv Cerastium
subtetrandrum
Arten blommar något senare än vårarv C.
semidecandrum. Arten trivs i något mer
fuktiga biotoper, den växer ofta längs stigar och verkar gynnas av en viss störning.
Den är påtagligt ljusgrön och har oftast 4
kronblad samt stödblad med smal hinnkant.
Östkustarven är troligen förbisedd och inte
ovanlig på Öland i lämpliga miljöer.
30
Runsten socken
Runsten sjömark, söder om Hamnudden,
på traktorväg/kreatursväg; 2005 20 ex.
Stenåsa socken
Stenåsabadet, vägen ner mot havet
2002 2004 2005
100 500 500
Ryl Chimaphila umbellata
Ryl har lingonlika, vintergröna blad som
skiljs från lingon Vaccinium vitis-idaea på
att bladen är sågade i kanten. Den växer i
glesa tallskogar och missgynnas av modernt
skogsbruk. Det finns ett 30-tal gamla lokaler på Öland, de flesta i de två nordligaste
socknarna. Sedan 1990 och framåt finns 15
lokaler rapporterade för arten.
Böda socken
Hälluddsviken, i lavrik tallskog öster om
vägen som går ner till havet väster
Hälluddsviken; 1983 finns, 2005 5 ex.
Gårdby socken
Tallskogen öster om landsvägen, belägen
Krutbrännaren 1 (15) 2006
mellan Gårdby sandhed och Dörby. Finns
alldeles söder om gränsen till N.
Möckleby, i östra delen av tallskogen ca
50 m norr om P-platsen vid sandfältet.
1995 2000 2005
100 100 85
Haget, 700 m söder avtaget från Enerumsvägen.
1993 1995 1996 2000 2001
2 kvm måttl. rikl. 2 kvm 5 kvm
2003 2004 2005
10 kvm30 kvm0,2 kvm
Kråkkrassing Coronopus
squamatus
Alvara ost strandäng
2002 2003 2004
2005
finns 1 kvm 0,5 kvm 0,2 kvm
Arten växer nedliggande, den har blad som
liknar en fågelfot och rynkad frukt.
Kråkkrassing är svårinventerad då den ofta
växer inne på ladugårds- och gårdsplaner.
Växtlokalen är ofta kvävepåverkad. Arten
har troligen minskat starkt och har i dagsläget <10 lokaler på Öland.
Sandby socken
S. Sandby, cirka 1,3 km söder om byn
och 450 m söder om avtaget till
Sandbyborg, ca 10 m öster om landsvägen, i traktorspår, trampad mark rikligt
med fårspillning.
1992 2000 2005
4
3
20
Ljungsnärja Cuscuta epithymum
var. epithymum
Denna parasit har en mycket tunn rödaktig
stjälk. Blommorna är små, 5-taliga, rosa och
ståndarna är utskjutande. Arten varierar
mycket från år till år beroende på årsmånen.
Den förefaller ha minskat på Öland. Ljungsnärjan växer på torrängar där den parasiterar på flera olika arter såsom backtimjan
Thymus serpyllum, gulmåra Galium verum
och fältmalört Artemisia campestris. Öland
har ca 35 lokaler för arten från 1990 och
framåt. 2005 var inget bra år för ljungsnärjan.
Böda socken
Söder Byxelkrok, vid kustvägen mot
Persnäs socken
Södviken, precis öster om p-platsen i
vägkanten.
1979
1993 2003
2005
finns
riklig 0,5 kvm 1 kvm
Torslunda socken
Avtaget till Hildeborg
1990
1991
1992
sparsam sparsam mkt sparsam
1995
1996
1998
sparsam 3 bestånd 1 bestånd
2000
2001
2002
3 bestånd 3 bestånd 3 bestånd=25 kvm
2003
2004 2005
2 små bestånd 0
0
Småtörel Euphorbia exigua
Småtörel är som namnet antyder småväxt
5-20 cm hög. Bladen är linjära och
otandade. Blommorna sitter i en 3-5 grenad
flock. Blomställningen har stödblad vilka
ger sken av att vara kronblad. Stödbladen
omger den enda honblomman och hanblommorna vilket gör att blomställningen
ger ett gulaktigt intryck. Nektarier (körtlar
i blomman som producerar nektar) har två
horn. På Öland är de flesta aktuella lokaler
belägna på alvarmark där småtöreln växer
i bart vittringsgrus. Beroende på årsmånen
varierar arten kraftigt i antal. Ofta angrips
31
Krutbrännaren 1 (15) 2006
plantorna av en rostsvamp. På lokalen vid
Möckelmossen blommade småtöreln fint i
mitten av september.
Resmo socken
Möckelmossen 100 m väster om mossens
högvattenlinje, ungefär i mitten av
mossen i nord-syd led, 30 m norr om
marig tall.
1984 1993 1995 1996
1997
riklig 10000 riklig riklig
5
1998 2002 2005
1000 200
10
Bredsättra socken
Nedra Sandby ost, bland enbuskar på torräng nära havet, växer på en stig; 2005 10
ex.
Kalkbräken Gymnocarpium
robertianum
Denna ormbunke har en triangulär bladskiva, hela växten är rikligt försedd med
gula, doftande glandler. Kalkbräken håller
sin ställning på Öland, den växer i karst-
Ventlinge socken
Norr Parboängvägen, alldeles väster om
gränsmuren till Ås, liten kulle med
vittringsgrus strax norr om vägen; 2005
10 ex.
Ås socken
Norr om vägen Näsby-Parboäng, invid
gränsen mot Ventlinge, 40 m norr om
vägen och ca 10 m från gränsmuren till
Ventlinge, på vittringsgrus.
1965 1988 1991 1992 1993 1995
finns finns 0
0
200 100
1996 1997 1998 1999 2005
riklig 0
>1000 fåtalig 80
Ljungögontröst Euphrasia
micrantha
När man ser ljungögontröst ter den sig så
olik vanlig ögontröst E. stricta att man ej
behöver tveka. Ljungögontröst är påtagligt
spenslig och med spetsig vinkel mellan grenarna och huvudstammen. En ny lokal hittades i Bredsättra socken där arten tidigare
inte påträffats. På Öland finns i dagsläget 9
lokaler vilket är en klar minskning jämfört
med 20 år tillbaka.
32
Ljungögontröst Euphrasia micrantha
Foto: Thomas Gunnarsson
Krutbrännaren 1 (15) 2006
sprickor, stenmurar och stenbrott. På sikt
kan igenväxning av karstsprickor utgöra ett
hot för arten men också exploatering av
stenbrott. Totalt finns ca 30 lokaler för kalkbräken på Öland.
Runsten socken
Norra Bäck 300 m SV, i stenmur vid
Lindsmossen under kraftledning i
avhängnat hörn med brunn.
1987 1994 1996 1997 1998 2000
finns finns 30
30
25
30
2001 2002 2005
40
75
30
Vickleby socken
I litet karstområde öster om ”fårhuset”, ca
150 m norr om alvarvägen och ca 2,7 km
från landsvägen.
2001 2002 2005
4
4
4
Honungsblomster Herminium
monorchis
Denna lilla orkidé kan inte förväxlas med
någon annan art. Den växer på välbetade,
ogödslade kalkfuktängar på hela Öland och
verkar ej hotad i dagsläget. På vissa lokaler är arten påfallande stationär. Det finns
>200 kända lokaler för arten på Öland.
Arten verkar kunna variera påtagligt på
samma lokal mellan olika år, jämför nedan
lokalen i Böda socken.
Böda socken
Spånkärret
1998 1999 2000 2001 2002 2003
477 1 353 33
388 151 4
2004 2005
1871 2952
Högby socken
Högby ONO 1 km ONO Högby kyrka V
fågelskyddsområdet.
2001 2002 2005
233 730 355
Högby fyr 1,05 km VSV, i kärrkant nära
havet.
2001 2002 2003 2005
72
341 439 307
Källa socken
Källaberg 950 m VNV kyrkan; 2001 35
ex, 2005 279 ex.
Högenäs orde lokal 1
2001 2002 2003 2004 2005
15
32
1
105 72
Högenäs orde lokal 2
2001 2002 2003 2004 2005
140 325 97
675 321
Högenäs orde lokal 3
2001 2002 2003 2004 2005
37
30
11
44
166
Persnäs socken
Horns mosse, på en udde i kärret 50 m
NV om stenmur vid en liten vattenhåla.
2001 2002 2003 2005
206 368 117 214
Horns mosse lokal 2
2001 2002 2003
35
30
27
Lilla Horn
2001 2002 2003
52
35
63
2004 2005
12
18
2004 2005
67
96
Horns mosse söderut
1998 1999 2000 2001 2002 2003
25
62
96
146 8
58
2004 2005
71
312
33
Krutbrännaren 1 (15) 2006
Persnäsviken NNO.
2001 2002 2004 2005
24
85
485 594
Greda vik, i hästbetat axagskärr i NVdelen av viken; 2005 100 ex.
Lunderna, i gräsmatta vid hus 1433; 2005
5 ex.
Strax norr Gredalund ca 650 m VSV S.
Greda, fuktäng i skog; 2005 20 ex.
Södviken söderut
2001 2002 2003 2004 2005
42
103 6
151 128
Östra Marsjö, ca 100 m NO om sommarstuga och 25 norr om fägata/sjögata.
2001 2002 2005
9
21
18
Hallnäs SO. lokal 1
2001 2002 2003 2004 2005
155 95
98
157 195
Hallnäs SO. lokal 2
2001 2002 2003 2004 2005
14
6
5
15
21
Östra Marsjö, ca 150 m öster om sommarstuga och 25-40 m söder om fägata/
sjögata
1997 1998 2001 2002 2005
7
0
45
88
18
Hallnäs SO. lokal 3
2001 2002 2003 2004 2005
150 34
16
36
329
Djupvikvägen, 20 m norr vägen och ca
400 m väster väg 136 i södra kanten på
ett betat kärr.
2001 2002 2005
4
1
7
Hallnäs SO. lokal 4
2002 2003 2004 2005
41
22
188 426
Hallnäs SO, SV fuktsänkan mot en
stenmur, 35 m söder om ett stenrör; 20014 0 ex, 2005 35 ex.
Knisa mosse
1993 1994
800 2 650
2000 2001
1 240 375
1995
1 190
2002
2 366
1996
52
2003
1 537
1997
314
2004
543
1998
30
2005
1306
Södvikstorp
2001 2004 2005
0
16
14
Föra socken
Östra Marsjö, ca 210 m NO om sommarstuga, 260 m OSO om Olstenshorvan,
söder om stenmur; 2002 28 ex, 2005 1
ex.
34
Djupvikvägen ca 15 m norr om vägen
och ca 220 m väster väg 136
2001 2002 2005
2
1
0
Djupvikvägen ca 150 m söder vägen och
ca 600 m väster väg 136 i NV kant av
Tuvekärr
1998 1999 2000 2001 2002 2005
14
17
100 42
20
14
Djupvikvägen, ca 400 m söder vägen, ca
600 m väster väg 136, i norra kanten av
ett litet kärr
2001 2002 2005
244 191 384
Krutbrännaren 1 (15) 2006
Ost Husvalla, i OSO kant av kärr
2001 2002 2005
11
7
0
Uggletorp, mellan Uggletorp- Djupvik i
östra kanten av kärr
2001 2002 2005
261 708 543
Husvalla SO, 3375 m ost Föra kyrka
2001 2002 2005
52
2
0
Greda vik SV
2001 2002 2005
130 6
7
Ingelstad söderut
2001 2002 2005
59
110 207
Utholmsvik söderut, på betad smal äng
mellan vattnet och stenmur; 2001 246 ex,
2005 145 ex.
Gelträsk
1996 1997 1998 2000 2001 2002
80
52
8
19
37
19
2004 2005
256 151
St. Fjärden SO Djurstad, mellan vägen
och St. Fjärden samt på andra sidan
vägen
1998 1999 2000 2002 2005
107 24
153 563 870
St. Fjärden, SO Djurstad 270 m söder om
den NV sommarstugan på top kartan
2000 2002 2005
4
34
8
Alböke socken
Eriksberg, 100 m SSV Eriksbergsvägen,
100 m VNV väg 136
1997 1998 1999 2001 2005
12
1
27
3
828
Karse NNO, 50 m SV stenmur/sockengräns
1997 1998 1999 2000 2002 2005
53
166 23
84
75
502
Gärdslösa socken
Störlinge ost, på nyröjd betesmark 600 m
ost Tjushög; 2005 1 ex.
Långlöt socken
Folkeslunda sjömarker 490 meter NV
Vållerör; 2005 308 ex.
Runsten socken
Lopperstad sjömark
2002 2004 2005
109 2979 1246
Högmossen, längs bäcken
1993 1996 1998 2005
10
3
10
1
Torslunda socken
Södra utmossen; 2005 4 ex.
Gårdby socken
Övre Ålebäck ost, 150 m norr om vägen
till Källskär
1991 1995 1996 1997 1998 1999
50
4
3
6
2
5
2000 2001 2002 2003 2005
10
4
4
2
2
Sandby socken
Sandbymålet
35
Krutbrännaren 1 (15) 2006
1992
100
1998
998
2004
867
1993
250
1999
747
2005
361
1994
500
2000
847
1995
275
2001
526
1996
1382
2002
1016
1997
1250
2003
582
Tornrör 100 m österut på ömse sidor av
bäcken, på liten fuktäng
1994 1996 1997 1998 1999 2002
60
82
200 282 213 191
2004 2005
270 131
Sebybadet lokal 2
1993 1995 1996 2005
0
15
37
8
Sebybadet lokal 3; 2005 130 ex.
Fågelarv Holosteum umbellatum
Ekelunda, öster om vägen från Ekelunda
mot Dröstorp, där vägen går över liten
1998 1999 2005
73
7
32
Arten känns lätt igen på sin blågröna bladfärg, kronbladen är vit-ljusrosa och lite
fransiga i kanten. Efter blomningen växer
blomskaften till och riktas nedåt och hela
växten antar en halmgul färg. Slutligen när
kapslarna mognat riktas fruktskaften uppåt
igen. Arten växer på mosskuddar på
kalkstenhällar på alvarmark och i kalkrik
sand. Den verkar inte vara hotad i dagsläget på Öland och har >100 lokaler från 1990
och framåt.
S. Sandbys sjömark, söder om vägen ner
till Sandbyborg lokal 1; 2005 5 ex.
S. Sandbys sjömark, söder om vägen ner
till Sandbyborg lokal 2; 2005 50 ex.
Böda socken
Norra udden, söder brofästet
1998 2000 2002 2004 2005
200 50
40
50
40
Stenåsa socken
Ebbelunda ost, ca 150 m söder om
alvarvägen, kalkfuktäng; 2005 20 ex.
Tokenäs, sandig strand ca 200 m norr om
fyren vid Tokenäs udde; 2005 200 ex.
S. Möckleby socken
Gårdstorps alvar lokal 1; 2005 51 ex.
Gårdstorps alvar lokal 2; 2005 18 ex.
Gårdstorps alvar lokal 3; 2005 53 ex.
Gårdstorps alvar lokal 4; 2005 21 ex.
Gårdstorps alvar lokal 5; 2005 66 ex.
Gårdstorps alvar lokal 6; 2005 20 ex.
Gårdstorps alvar lokal 7; 2005 16 ex.
Gräsgård socken
Sebybadet lokal 1
1996 2003 2005
14
3
14
36
Gärdslösa socken
Störlinge kvarnrad, öster om 2:a till 4:e
kvarnen söderifrån räknat, i gammal
sandtäkt 20 m från vägen
1936 1995 1996 1999 2005
finns 5
>100 10
200
Gärdslösa kyrka. Vid två kvarnar 500
norr kyrkan, 20 m väster landsvägen, norr
om kvarnarna, gammalt gravfält nu
fårbetat; 2005 2000 ex.
Runsten socken
Norra Runsten, gammalt sandtag 50 m
väster om östra landsvägen, 150 m norr
om avtaget till Bjärbybadet
Krutbrännaren 1 (15) 2006
1996 1999 2005
30
30
0
nära fälld tall
1995 1996 1998 1999 2005
>1000 >1000 >100 >100 10
Åkerby. Gammal sandtäkt, 12 m V
landsvägen S Åkerby och 300 m S vägen
till Åkerbybåden. I norra delen av täkten
på några kvm
1996 1999 2005
750 30
900
Algutsrum socken
Höge ås, på uppkastad kulle med bar
sand väster om vattenhålet i Höge ås
grustäkt, 2005 200 ex.
Väster kyrkan, slänt i grusgrop
1993 1995 1996 1997 1998 1999
50
>100 2
50
100 200
200 2001 2002 2004 2004
200 200 800 50
17
N. Möckleby socken
Bettorp, avfallsplats 10 m väster landsvägen, mellan avtagen till Bettorp och
Strandtorp, sandtäkt
1995 1996 1999 2005
>1000 50
50
500
100 m söder om avtaget till Bettorp,
betesmark väster om landsvägen, i norra
delen i gropar efter sandtäkt; 1992 5 ex,
2005 300 ex.
Gårdby socken
Gårdby sandhed
1993
1995 1996
2000
350
10000
2001
2002 2003
100000 300000 >100000
1998
>100
2004
1000
1999
>1000
2005
1000
Sandby socken
S. om Gårdby, 200m S. om Åbykanalen,
5m V. om 136:an, vid gammal myrstack
Skogskorn Hordelymus europaeus
Skogskorn är ett flerårigt, tuvat skogsgräs
som kan bli 150 cm högt. Bladen är ca 1
cm breda, sträva och gleshåriga på ovansidan. I stråets topp sitter ett borstförsett
ax som efter blomningen gulnar. På Öland
finns de största bestånden i Borgahage och
Halltorps hage.
Högsrum socken
Halltorps hage, längs strandvallen som
löper i nord-sydlig riktning
1871 1935 1964 1994 1999 2005
finns finns riklig riklig >1000 >1000
Tofsäxing Koeleria glauca
Tofsäxing är karaktärsarten för sandstäpp.
Det är ett flerårigt, tuvat gräs med typiskt
blågröna blad som liksom hela växten är
finludna. Vippan är glänsande, utslagen
under blomningen men annars hopdragen
och axlik. På Öland växer den främst i de
östra och mellersta socknarna med huvudutbredning från Sandby i söder till
Bredsättra i norr. Arten hotas av igenväxning pga. ändrad markanvändning och
kvävenedfall samt exploatering. Vi har ett
15-tal aktuella lokaler för arten.
Runsten socken
Lopperstad, på gammalt gravfält och
sandtäkt 20 m väster om landsvägen
1995 1999 2005
>100 1000 1000
Gårdby socken
Gårdby bygdegård väster, i gammalt
sandtag 200 m väster landsvägen
37
Krutbrännaren 1 (15) 2006
1999 1999 2005
>1000 >1000 10000
Sandby socken
Skarpa Alby vägskäl, ca 100 m norr om
vägen till Skarpa Alby; 1999 100 ex,
2005 100 ex.
N. Sandby, ca 100 m öster landsvägen 10
m norr om vägen mot kyrkan; 1995 50
ex, 2005 50 ex.
Knölvial Lathyrus tuberosus
Blommorna är rosenröda och ganska stora,
stjälken saknar vingkant, den har endast ett
bladpar samt klänge. Arten är kvarstående
från tidigare odlingar och växer på åkerrenar, på någon lokal bofast sedan drygt 20
år. Totalt finns fyra lokaler på Öland och
den hotas av besprutning av åkerrenar.
Persnäs socken
Lilla Horn ONO. på åkerrenar
1997 1998 1999 2000 2001 2002
finns 50
50
50
50
250
2003 2004 2005
500 550 250
Vit kattost Malva pusilla
Arten har vita blommor som är ganska små
i förhållande till växten. Den har gått tillbaka sista åren men finns fortfarande bitvis ganska rikligt i socknarna Resmo,
Mörbylånga och Kastlösa. Arten växer vid
gårdar, på åkrar och ruderatplatser och har
ett 20-tal aktuella fynd. Inga rapporter inkom under året.
Vårkällört Montia minor
Arten är svårupptäckt pga. sin ringa storlek. Den har endast en lokal på Öland i Ås
socken SO Kungsgården. Den växer nära
vägen ner till södra udden, på tuvig, fuktig
38
och välbetad mark. Vårkällört varierar kraftigt i antal från år till år. När den växer rikligt färgar den marken röd. Inget hot mot
arten föreligger på lokalen, den är ej inventerad 2005.
Korndådra Neslia paniculata
Korndådra är en korsblommig växt som kan
bli 50 cm hög. Bladen är lansettlika och
stjälkomfattande. Växten är hårig med både
stjärnhår och vanliga hår. Blommorna är
klargula, frukten är klotrund och nätmönstrad. Arten verkar ha minskat på Öland
och vi har få aktuella fynd av arten som har
sitt starkaste fäste på mellersta delen av ön.
Långlöt socken
700 m öster Ismantorps by, söder om
vägen i åker
1998 2004 2005
>100 100 1000
Sandtimotej Phleum arenarium
Arten känns lätt igen på axet som är
avsmalnande i båda ändar, det är först grönt
men blir snart halmgult. Ofta växer den i
”svärmar” på naken sand, höjden överstiger sällan 5-15 cm. Sandtimotej växer på
sandstränder, järnvägsvallar och i sandtäkter. Hoten mot arten är minskad störning,
igenläggning av grustag och gödsling. Arten har aktuella fynd från 17 lokaler.
Böda socken
Byxelkrok söderut, på sandstranden norr
om Tokenäs fyr
2000 2003 2004 2005
10
10
500 500
Byxelkrok söderut, 2,2 km söder avtaget
till Enerum, på sandigt parti vid havet;
2005 5 ex.
Krutbrännaren 1 (15) 2006
Runsten socken
Åkerby gammal sandtäkt, numera
betesmark; 1999 20 ex, 2005 200 ex.
Gårdby socken
Gårdby sandhed, öster om landsvägen
2002 2003 2004 2005
300 300 1000 1000
Gårdby sandhed, längs gamla järnvägsvallen väster om landsvägen
1993 2002 2003 2005
75
300 300 100
Gårdby sandhed, i gropen som ligger
alldeles öst om järnvägsbanken, mellan
gamla banvallen och landsvägen
2000 2003 2005
50
300 50
Toppjungfrulin Polygala comosa
Toppjungfrulin kan bli 30 cm hög, bladen
är smala och sitter strödda, bladrosett saknas. Blommorna är oftast skära men kan
också vara blå eller vita. I knopp är arten
lätt att skilja från jungfrulin P. vulgaris.
Blommornas stödblad når tydligt över
knopparna hos toppjungfrulin, blomställningen är mycket tät och något taggig.
Arten är hävdgynnad och växer oftast på
välbetade och kalkrika torrängar. På Stora
Alvaret och sjömarken på östra sidan är
arten relativt vanlig och påträffas oftare än
jungfrulin.
Böda socken
Byxelkrok söderut, öster om kustvägen ca
800 m söder avtaget till Enerum, betad
kalkfuktäng; 2005 20 ex.
Högby socken
Hässletorp, på igenväxande betesmark,
nära stenmur; 2005 1000 ex.
Runsten socken
Runsten sjömark, torräng innanför
Långnäsudden; 2005 50 ex.
Sandby socken
Skarpa Alby 1500 m väst, norr om
alvarvägen till Dröstorp; 2005 14 ex.
Ekelunda SV. alvarmark; 2005 50 ex.
Sandtimotej Phleum arenarium
Foto: Thomas Gunnarsson
Stenåsa socken
Möckelmossen söderut, ca 50 m söder
Resmo-Stenåsavägen; 2005 30 ex.
39
Krutbrännaren 1 (15) 2006
Stenåsabadet, på gammal horva söder om
låg stenmur; 2005 100 ex.
Hulsterstad socken
Gösslunda norrut ca 100 m norr om
vägen Alby-Bårby, norr om infarten till
Gösslunda; 2005 100 ex.
Smedby socken
Alvlösa alvar, i karstområde i östra delen
av området; 2005 5 ex.
S. Möckleby socken
Stora Maren, vägen till reservatet; 2005
10 ex.
Ås socken
Parboängsvägen 60 m söder om vägen;
2005 10 ex.
Mosippa Pulsatilla vernalis
Arten växer på torr, mager mark oftast i
tallskog och blommar i april-maj. Den har
vintergröna blad och kan inte förväxlas med
någon annan sippa. På Öland finns en lokal på vardera sidan om sockengränsen
mellan Vickleby och Resmo. Arten verkar
ha svårt att föryngra sig i det tjocka förnatäcket. En försiktig markberedning skulle
behövas på platsen samt en viss buskröjning. Stormen Gudrun fällde de flesta
tallarna över lokalen i Resmo socken, kanske kan detta på sikt vara positivt för arten? Annars visar tabellerna på den dystra
nedåtgående kurvan för arten.
Vickleby socken
Lilla Frö
1995 1996 1999 2000 2001 2002
97
180 60
49
82
59
2003 2004 2005
69
39
25
40
Resmo socken
Lilla Frö
1992 1993 1999 2000 2001 2002
116 100 18
18
51
36
2003 2004 2005
26
32
4
Dvärglin Radiola linoides
Dvärglin växer på fuktig, naken sand. Eftersom den är en av våra allra minsta kärlväxter kan den vara förbigången, håll ögonen öppna när du besöker lämpliga lokaler. När man väl ser arten torde den ej förväxlas med någon annan. Arten verkar ha
gått kraftigt tillbaka på Öland, i dagsläget
har vi enbart kännedom om tre lokaler på
norra Öland. Liksom huvudtåg verkar arten ha haft ett dåligt år.
Böda socken
Alvara ost, i fuktiga traktorspår på
stranden; 2003 10 ex, 2004 100 ex.
2003 2004 2005
10
100
0
Högby socken
Munketorps strand lokal 1
1985 1993 1995 2000 2003 2004
riklig riklig >1000 >100 >1000 1000
2005
100
Åkerranunkel Ranunculus arvensis
Ytterligare ett åkerogräs som man fortfarande kan finnas i lämpliga åkrar på Öland
framförallt på mellersta och norra delen av
ön. Titta efter arten i ogräsrika åkrar speciellt om där växer blåklint Centaurea cyanus
och riddarsporre Consolida regalis. Arten
har helt typiska frukter som är stora och
taggiga, blommorna är ganska ljusgula. Om
vissa delar av åkern varit vattensjuk kan
Krutbrännaren 1 (15) 2006
åkerranunkel slå till i tusental. Följande
fynd är från 2005.
Källa socken
Högenäs Orde, veteåker med riddarsporre; 5 ex.
Persnäs socken
NO Lilla Horn, träda; 5 ex.
NO Lilla Horn, träda; 41 ex.
Föra socken
Ost Föra kyrka träda; 47 ex.
Östra Greda rågveteåker 37 ex.
S. Greda kornåker; 100 ex.
Norr avtaget till Torp, kornåker; 7 ex.
Söder avtaget till Torp, kornåker; 29 ex.
Runsten socken
Runsten Lopperstad rapsåker; 1 ex.
Söder Åkerby, åker ; 1 ex.
Åkermadd Sherardia arvensis
Tillhör familjen Rubiaceae och är alltså
släkt med måror. Blommorna är rosa, stjälken sträv av taggar och bladen är kransställda. Arten är konkurrenssvag och uppträder oftast som ett åkerogräs men kan
också förekomma i mer naturlig gräsmark.
Ett 30-tal aktuella lokaler finns för arten.
Lokalen i Stenåsa socken på en gammal
horva som inte brukats på många år visar
att arten kan hålla sig kvar i betesmark.
Långlöt socken
Norr om Kvistorp, väster vägen, trädesåker; 2005 1000 ex.
Stenåsa socken
Stenåsabadet söderut, växer på gammal
horva alldeles söder om låg stenmur på
delvis öppen jord; 2005 50 ex.
Åkersyska Stachys arvensis
Åkersyska är en ettårig 30 cm hög växt som
ofta är grenad vid basen. Hela växten är
hårig, bladen är äggrunda och trubbigt
naggade. Blomman är ljusrosa och är något längre än det 5-flikiga fodret. Den hävdar sig dåligt i dagens rationella jordbruk.
På Öland har den i dagsläget bara en känd
lokal söder Albrunna. Den är inte inventerad under 2005.
Bokarv Stellaria neglecta
Bokarv kan bli 70 cm hög. Den kan förväxlas med våtarv S. media. I jämförelse
med våtarv är bokarv mer mörkgrön, blomskaften är långa och slanka, foderbladen är
längre, kronbladen liklånga med fodret
(våtarvens har kortare kronblad än foderblad), ståndarna är 10 till antalet (hos våtarv 3-5 st) och fröna är 1,4-1,9 mm med
kraftiga papiller (hos våtarv 0,9-1,2 mm
med låga papiller). Bokarven har endast en
generation/år och blommar i maj månad.
Den växer på fuktig, mullrik och skuggig
mark i ädellövskog. Den är konkurrenssvag
och gynnas av tramp från betesdjur. Arten
missgynnas av gallring och avverkning som
ger ändrade ljus- och fuktighetsförhållande.
Bokarv har bara två aktuella lokaler på
Öland, i Halltorps hage och Albrunna lund.
Den är inte inventerad under 2005.
Kalkmaskros Taraxacum
decolorans
En maskros som tillhör strandmaskrosor
Sect. Palustria. Kantblommorna saknar
mörk strimma vilken skiljer den från den
närstående vätmaskrosen T. limnanthes och
gör att den i fält ser extra gul ut. Vi har få
aktuella fynd av arten.
41
Krutbrännaren 1 (15) 2006
Resmo socken
Gynge alvar, norr om tvärsvägen, runt
mindre vät, 2005 40 ex.
Stenåsa socken
Stenåsabadet, norr om vägen ner till
havet; 2004 20 ex, 2005 20 ex.
Liten kärrmaskros Taraxacum
litorale
Liten kärrmaskros tillhör sektion Celtica.
Hela växten liksom holken är relativt liten,
den saknar pollen. Yttre holkfjällen är korta
och uppåtriktade. Man känner bäst igen
arten på den typiska bladformen. Ändfliken
är stor och hjälmlik, sidoflikarna är få och
små. Liten kärrmaskros växer på friska/fuktiga välhävdade marker såsom östra Ölands
sjömarker.
Böda socken
N. udden, stranden SV p-platsen vid
fyren; 2005 10 ex.
Västeralvar, ca 250 m öster om Neptuni
åkrar, kalkfuktäng; 2005 10 ex.
Persnäs socken
Knisa mosse, längs stigen från p-platsen
till fågeltornet; 2005 1 ex.
Runsten socken
Runsten sjömark, norr om Hamnudden;
2005 5 ex.
Torslunda socken
Skogsbyalvaret, alvaret öster om rastplats
Eriksöre, litet kärr ca 350 m öster väg
136; 2005 20 ex.
Stenåsa socken
Stenåsabadet, 750 m öster om landsvägen, alldeles norr om vägen ner till badet,
42
mellan två ganska stora gråstenar; 2005
20 ex.
Kvällsmaskros Taraxacum
praestans
En maskros i Sect. Celtica (kärrmaskrosor).
som saknar fläckar på bladen, blommorna
har pollen och sluter sig påtagligt sent på
dagen. Den växer i något fuktig ängsmark.
Ett belägg som togs från Lilla Horns löväng (Taraxacum-cirkeln hade lov att samla
belägg i reservatet) visade sig vid granskning av Hans Rydberg vara kvällsmaskros.
Persnäs socken
Lilla Horns löväng, i fuktigare parti nära
dike; 2004 5 ex.
Smalruta Thalictrum simplex ssp.
tenuifolium
Smalruta är en underart av backruta
Thalictrum simplex. I Sverige finns tre
underarter: nordruta T. simplex ssp. boreale, vanlig backruta T. simplex ssp. simplex samt smalruta T. simplex ssp. tenuifolium. Smalruta är flerårig, ca 50 cm hög
med en kantig stjälk som är sparsamt grenig. Bladen är uppåtriktade, 2-3 ggr flikiga
och påfallande glansiga. Småbladen är
smalt linjära (<6 mm bredd) och spetsiga.
Arten blommar i juni-juli och saknar kronblad. Blomställningen är smal, ståndarna
är hängande med gula knappar. Arten finns
på alvarmark och på östra Ölands sjömark.
Den växer på ogödslade, välhävdade betesmarker.
Egby socken
Egby ängar, liten lövskogsrest 1,5 km
VSV om Egby kyrka; 2005 6 ex.
Krutbrännaren 1 (15) 2006
Resmo socken
Resmokorridoren, strax norr om en mur;
2005 10 ex.
Gynge alvar, 1,4 km norr alvarvägen,
strax söder om en mur; 2005 8 ex.
Gynge alvar, ca 50 m norr om stättan vid
p-platsen väster om Möckelmossen; 2005
20 ex.
Stenåsa socken
Sydost Möckelmossen, på alvaret ca 500
m söder om tvärsvägen; 2005 10 ex.
Stenåsabadet, på välbetad sjömark med
artrik flora norr om vägen till badet; 2005
40 ex.
Stenåsabadet, på välbetad sjömark med
artrik flora söder om vägen till badet;
2005 10 ex.
Gräsgård socken
Sebybadet, på tuvig sesleria-äng i samma
skifte som p-platsen; 2005 2 ex.
Ås socken
Parboängsvägen 60 m söder om vägen, i
karst; 2005 25 ex.
Stortimjan Thymus pulegioides
Stortimjan är en dvärgbuske som liknar
backtimjan T. serpyllum ssp. serpyllum.
Stortimjan skiljer sig från backtimjan på
bredare blad, stjälken är hårig på fyra lister
(backtimjan är hårig runtom) och den nedersta blomkransen sitter ett stycke från de
andra. Växtsättet är också mer upprätt eftersom sterila, krypande skott saknas. Stortimjan växer dessutom inte så torrt som
backtimjan. Den har två olika förekomster
i Sverige. Dels har den inkommit med gräsfrö, ofta är den då grovvuxen och växer i
parker och liknande miljöer. Dessutom har
den mer naturliga förekomster i slåtter/be-
tesmarker. På den enda kända aktuella lokalen på Öland verkar den utgången pga.
igenväxning, den är eftersökt men inte funnen på lokalen senast 1991.
Vresalm Ulmus laevis
Ölands ”egen” almart med huvudbeståndet
i Mittlandsskogen. Den växer på något fuktig skogsmark ofta på gammal inägomark
man finns också längs åkrar och som gårdsträd. När den blommar märker man att
blomställningen är yvigare än de andra almarterna. Frukterna har ett långt skaft och är
kanthåriga vilket skiljer den från andra
almarter. Trädet har ofta plankrötter och
flagig bark. Drygt 100 rapporter finns för
arten från 1990 och framåt men inga inkom under 2005.
Sommarklynne Valerianella
dentata
Blommorna är fem-taliga och rosa, de sitter i kvastlika knippen. Blommornas foder
verkar snedskuret eftersom en fodertand är
större. Stjälken är upprepat gaffelgrenad
och kantig. Bladen är spatellika. Sommarklynne tillhör de åkerogräs som fortfarande
kan hittas i ogräsrika åkrar på Öland ofta
tillsammans med åkerranunkel.
Persnäs socken
Lilla Horn NO, träda; 10 ex.
Lilla Horn NO, träda; 9 ex.
Föra socken
S. Greda, kornåker; 10 ex.
Norr avtaget Torp, kornåker; 22 ex.
Söder avtaget Torp, kornåker; 7 ex.
Löt socken
Löt kyrka norr, rapsåker; 1000 ex.
43
Krutbrännaren 1 (15) 2006
Långlöt socken
Norr Kvistorp, åker; 300 ex.
Öster Ismantorp, havreåker; 100 ex.
Runsten socken
Runsten Lopperstad, rapsåker; 1 ex.
Söder Åkerby, raps/ärtåker; 200 ex.
Algutsrum socken
Gråborg, åker; 30 ex.
Skogsveronika Veronica montana
Skogsveronika är en flerårig art med ett
krypande växtsätt med upp till 40 cm långa
revor som är rotslående. Bladen är skaftade,
äggrunda, sågade och håriga liksom hela
växten. Blomman är blekt blålila och sitter
på en klase från bladvecket. När den blommar torde den ej förväxlas med någon annan art. Den växer oftast i bokskogar på
fuktig, mullrik mark. På Öland har den endast en lokal i Halltorps hage där den växer
på flera ställen. Den senaste tidens försiktiga röjningar i området verkar ha gynnat
arten.
Högsrum socken
Halltorps hage, vid mindre kärr ca 850 m
norr om vägen ner till Ekerumsbadet;
2005 100 ex.
Halltorps hage, NV om åker/äng som
ligger ca 800 m norr om vägen till
Ekerumsbadet, nära havet; 2005 100 ex.
Halltorps hage, avenbokskogen norr om
jätteekarna
1968 1999 2005
finns >100 500
Klibbveronika Veronica triphyllos
Klibbveronika är ettårig och kan bli upp
till 20 cm hög. Stjälken är oftast grenad,
44
mjukhårig nertill och kraftigt glandelhårig
upptill. Bladen är också glandelhåriga, upptill är de djupt handflikiga. Blommorna är
lysande mörkblå och endast utslagna i varm
väderlek och sol. Kapseln är också glandelhårig. Efter blomningen tillväxer klibbveronika och framförallt kapslarna antar en
karakteristisk blågrön färgton. Den blommar tidigt redan i början av april. Eftersom
den växer i torra och sandiga miljöer torkar den sedan snabbt bort. Klibbveronika
påträffas i öppen sand i åkrar, betesmarker
och ruderatmark.
Böda socken
Böda kyrkby, öster om kyrkan, på en äng
med pärlhyacinter öster om väg 136;
2005 15 ex.
Långlöt socken
Folkeslunda väster om vägen i vägkant
och på ruderatmark
1992 1999 2005
40
>100 100
Runsten socken
Lopperstadstäkten, i södra delen av
Lopperstads gravfält väster om vägen, i
ett gammalt grustag av ruderatkaraktär;
1999 50 ex, 2005 0 ex.
N. Möckleby socken
Mellan avtagen till Bettorp och Strandtorp, avfallsplats ca. 10 m väster landsväg
1995 1999 2005
>100 100 0
Algutsrums socken
Aledal ost, på sandgräshed (hästbete),
precis nedanför Landborgen växer i
vegetationsfria ytor; 2005 2 ex.
Krutbrännaren 1 (15) 2006
Sandby socken
Trädesåker väster om östra vägen,
alldeles norr om vägskälet till N. Sandby;
2005 10 ex.
Norra Sandby, VSV om grävt vattenhål
norr om vägen till N. Sandby; 1999 30
ex, 2005 2 ex.
Norra Sandby, i norra kanten av den
andra åkern (räknat västerifrån) söder väg
N. Sandby; 2003 >100 ex, 2005 200 ex.
Norra Sandby, i norra kanten av den
tredje åkern (räknat västerifrån) söder
väg N. Sandby; 2003 >100 ex, 2005 300
ex.
Vickleby socken
Karlevi stenkvarn, ca 200 m söder om
kvarnen, öster om landsvägen på f.d.
åkermark som numera betas; 2001 >1000
ex, 2005 20 ex.
Vickleby kyrka, på slänten utanför
kyrkomuren åt söder
1999 2001 2005
100 >100 650
Kastlösa socken
Övre Västerstad 3:3 intill Smedbygränsen, i trädgårdsland; 2005 10 ex.
Klittviol Viola tricolor ssp. curtisii
Styvmorsviol V. tricolor ssp. tricolor har
en underart benämnd klittviol. Denna underart är flerårig och växer på sanddyner
och sandfält nära havet. Blommorna är enfärgat blå och något mindre än på styvmorsviol (15-20 mm respektive 20-25 mm).
Växtsättet är nedliggande, jordstam och
stjälk är grenade, bladen är smala och något köttiga. Det finns belägg från Öland
men vi saknar uppgift om detta i vårt register. Arten bör eftersökas på lämpliga loka-
ler ex. på de lokaler för martorn som finns
på norra Öland.
Sumpviol Viola uliginosa
Sumpviol är flerårig och kan bli upp till 15
cm hög. Bladen är hjärtlika, stora, blanka
och något veckade. Blomman är blåviolett
och blomskaften utgår från jordstammen.
Den växer framförallt längs åar men kan
också förekomma i exempelvis klibbalkärr.
Sumpviol har haft en känd lokal på Öland,
Karlevi strandskog i Vickleby socken, men
är inte sedd i modern tid och får räknas som
utgången.
Kategori hänsynskrävande NT
I denna kategori tar vi bara med speciellt
intressanta fynd.
Tovsippa Anemone sylvestris
Arten är ny på rödlistan. Vid den strandnära lokalen ca 2 km norr Djupvik (se framsidan av Sterner 1986) blommade över
1000 tovsippor i slutet av maj.
Alvarkösa Apera interrupta
Arten växer på mosskuddar på alvarmark
och varierar starkt mellan åren. Alvarkösa
känns igen på sin vippa som har långa, hårfina borst. Strået gulnar snabbt i torkan.
Under året rapporterades arten från Sandby
och Resmo socknar på typiska lokaler.
Alvarmalört Artemisia oelandica
Arten är endemisk för Öland och en Natura 2000-art. Ofta ser man endast vegetativa mattor av alvarmalört, sällan blommar
arten. Trots namnet är den inte aromatisk.
Under året inkom 25 rapporter varav 17 var
45
Krutbrännaren 1 (15) 2006
Tovsippa Anemone sylvestris på lokalen norr Djupvik Foto: Thomas Gunnarsson
nyfynd från socknarna Torslunda, Vickleby,
Gårdby, Sandby, Resmo, Stenåsa, Hulterstad och Smedby socknar. Under 2005
blommade flera bestånd av alvarmalört rikligt. Blomningen sträckte sig mellan mitten av juni till mitten av september dvs.
betydligt tidigare än vad som brukar anges
i floror.
Ölandsstarr Carex ligerica
Arten skiljs från sandstarr C. arenaria på
att jordstammen är 1,5-2 mm tjock och ledstyckena är 1-2 cm långa (på sandstarr är
måtten 2-3 mm samt 1,5-3 cm). Dessutom
har ölandsstarr honblommor överst i
axsamlingen, sandstarr har hanblommor
överst. Arten upptäcktes vid Nybyorde på
en sandstrand med fuktigare partier. Arten
var ny för Källa socken.
46
Kal knipprot Epipactis phyllanthes
Kal knipprot är närstående den vanligare
arten skogsknipprot E. helleborine. Arten
skiljs ut genom att vara spensligare, blomställningen är fåblommig och blommorna
är gröna och ofta inte helt utslagna. Stjälken är nästan kal och den blommar också
något tidigare än skogsknipprot. En ny lokal för arten hittades vid Bjärbybadet i
Runsten socken där den växte på något fuktig sand.
Skogsfru Epipogium aphyllum
Svenska botaniska föreningen hade skogsfru som inventeringsart för hela Sverige
under 2005. Därför var det extra glädjande
att skogsfrun även i år visade sig på den
enda kända lokalen i Böda socken. I år var
det ett exemplar som blommade i början
av augusti.
Krutbrännaren 1 (15) 2006
Ölandsmåra Galium oelandicum
Denna för Öland endemiska art är ny på
rödlistan. Det skiljs från den närstående
backmåra G. suecicum på sitt vegetativa
växtsätt. Avståndet mellan de mellersta
bladkransarna är på ölandsmåra 2-4 cm (på
backmåra 4-6 cm). Ölandsmåra växer i
samma miljö som ölandssolvända
Helianthemum oelandicum dvs. vittringsgrus på Stora alvaret. Enligt Sterner 1986
ska den också kunna växa på strandvallar.
Eftersom vi inte har någon klar bild över
utbredningen på Öland är vi tacksamma för
alla rapporter framöver om fynd av ölandsmåra. Under 2005 gjordes fynd i Resmo
och Kastlösa socknar på typiska lokaler på
alvarmark.
Ävjebrodd Limosella aquatica
En av de små växter i vatten som kan vara
svårbestämd när den inte blommor. Vi har
få nutida fynd av arten. På lokalen i
Räpplinge socken vid gocart-banan (i ett
gammalt stenbrott) fanns några enstaka
exemplar av ävjebrodd.
Gulyxne Liparis loeselii
Ytterligare en Natura 2000-art som i blomningstid inte kan förväxlas med någon annan orkidé. Som vegetativ kan man lära sig
känna igen utseendet på bladen som har en
speciell grön färg och som ter sig feta och
glänsande. Även som vinterståndare går
arten att känna igen. Den är flyttad från
kategori VU till NT. Den växer i kalkkärr,
ofta med rörligt grundvatten, som ofta är
betade. Axag Schoenus ferrugineus är en
vanlig följeart. På de flesta lokaler är gulyxne fåtalig och arten varierar påtagligt från
år till år. Den hotas av igenväxning, rubb-
ning av hydrologi och gödsling. Totalt finns
sju aktuella lokaler på Öland varav fem inventerades 2005.
Högby socken
Lokal 1
1998 1999 2000 2001 2003 2004
8
9
12
3
0
0
2005
0
Lokal 2
2002 2003 2004 2005
35
49
12
69
Persnäs socken
2001 2002 2004 2005
1
2
0
0
Runsten socken
Lokal 1
1971 1993 1994
finns 282 76
2000 2002 2003
496 55
77
1997
12
2004
12
1998 1999
81
100
2005
63
Gårdby socken
1955 1998 1999 2000 2001 2002
finns 2
6
17
3
3
2003 2004 2005
10
5
8
Timjansnyltrot Orobanche alba
På Stora alvaret växer denna art sällsynt
som parasit på backtimjan Thymus serpyllum ssp. serpyllum. Den varierar kraftigt mellan åren, 2005 var ett mellanår för
arten (se nedan på lokal från Gårdby som
inventeras årligen). Vi har 37 aktuella lokaler med 56 dellokaler för timjanssnyltrot
i vårt register.
47
Krutbrännaren 1 (15) 2006
Gårdby socken
Gårdby alvar, på gränsen till Sandby
1995 1996 1997 1998 1999 2000
123 410 450 510 1600 2
2001 2002 2003 2004 2005
97
297 2
0
78
Åkerrättika Raphanus
raphanistrum
Denna korsblommiga växt är ny på rödlistan. Skidan är lång, smal och med långt
spröt. Den är mångledad och bryts lätt av.
Arten hittades vid ruderatexkursionen runt
Färjestadens sporthall i september månad.
Saffransmaskros Taraxacum
crocinum
Arten tillhör Sect. Palustria (strandmaskrosor). Den är lätt att känna igen eftersom
den har rikligt med pollen. Ytterholkfjällen
är tätt tilltryckta mot holken. Bladen är
mycket smala och saknar taggar. Den växer
blötast av alla strandmaskrosor, ute i
kalkgyttjan utan annan vegetation. Vi fick
in 11 rapporter från Böda socken i norr till
Smedby i söder.
Sumpmaskros Taraxacum
intercedens
Ännu en art i Sect. Palustria (strandmaskrosor). Då fröna har dragning åt rött räknades den förr till Sect. Erythrosperma
sandmaskrosor. Den kan växer på frisk
mark ofta i kanten av mindre kärr. Bladen
har ett typiskt utseende med regelbundna
inskärningar (lite som ett kugghjul). Fyra
rapporter inkom under 2005.
48
Fläckmaskros Taraxacum
maculigerum
Arten har äkta fläckar på bladen dvs. de
går inte igenom till baksidan. Denna ädla
fläckmaskros Sect. Naevosa hittades men
enstaka exemplar vid en exkursion till
Ismantorps borg.
Kategori livskraftiga LC
Guckusko Cypripedium calceolus
Denna Natura 2000-art är omisskännlig och
växer i fuktig lövskog, ofta i bryn och
gläntor. Den är numera flyttad från rödlistan
men på Öland är den hotad genom en sänkning av grundvattennivån, ökad beskuggning samt plockning och uppgrävning. Vi
har i dagsläget kännedom om fem lokaler
varav fyra har blommande exemplar, den
är endast inventerad på två lokaler. Första
siffran efter årtalet anger antalet blommande individer, andra siffran anger antalet vegetativa individer.
Högsrum socken
1850 1993 1996
finns 2+4 10+4
2001 2002 2003
8+8 11+4 11+8
1998
5+16
2004
14+2
1999 2000
5+8 5+9
2005
10+9
Långlöt socken
1992 1997 1998 1999 2001 2004
32+41 24+? 112 85
64+? 9+20
2005
22+40
Årets samtliga rapportörer tackas, här följer en lista: Crister Albinsson, Lissbeth &
Karl-Göran Bringer, Tomas Burén, Gun
Börjesson, Jacob Cnattingius, Stefan Eriksson, Kenneth Erlandsson, Henry Gud-
Krutbrännaren 1 (15) 2006
mundsson, Eva-Lena & Bo Hernod, Elna
Hultqvist, Ingrid & Lennart Johnsson, Pav
Johnsson, Tommy Knutsson, Helena Lager,
Stefan Lithner, Håkan Lundkvist, Anders
Måhlén, Emil Nilsson, Barbro Otterstedt,
Jan-Olof Petersson, Vera & Göran Wendt.
Ölands botaniska
förenings verksamhetsberättelse 2005
Styrelsen har haft följande sammansättning:
Ordförande: Ulla-Britt Andersson
Vice ordförande: Tommy Knutsson
Kassör: Elna Hultkvist
Sekreterare: Thomas Gunnarsson
Övriga i styrelsen: Kenneth Erlandsson,
Thomas Johansson, Helena Lager, Håkan
Lundkvist, Liselotte WetterstrandDahlgren
Revisorer: Lennart Johnsson, Gerda
Stenström
Revisorssuppleanter: Eva Bjelkendal,
Sven Johansson
Valberedning: Karl-Göran Bringer, Eva
Öberg
Antalet medlemmar uppgick 2004 till 386
varav fullbetalande 308. Detta är en liten
ökning jämfört med 2004 då vi hade 370
medlemmar.
Vår tidskrift Krutbrännaren har utkommit
med fyra nummer under 2005. Nummer 1
innehöll en floraväktarrapport för kärlväxter 2004 samt en artikel om komplexet
nyckelblomster. I nummer 2 fanns en pre-
sentation av de nya hotarterna på rödlistan
för 2005. Nummer 3 hade plockgodis med
bl. a. spetsbjörnbär, röksvampexkursion
och växtlokaler runt Färjestaden/
Glömminge. Medlemsmatrikeln utgjorde
nummer 4.
Styrelsen har haft fyra protokollförda möten samt några arbetsmöten och flera kontakter via e-post/telefon.
Här följer en sammanställning av våra exkursioner/möten.
2005
16 mars Årsmöte på Ölands Folkhögskola.
16 april Exkursion runt Möckelmossen
med flera fina fynd av kalkstenslavar.
10 maj Exkursion till nyröjda hässlen vid
Törnbotten, bl.a. sågs svavelsippa.
18 maj Exkursion till alvaret söder
Ekologiska stationen med flera arter
ovanliga strandmaskrosor.
20-22 maj Inventeringsläger på norra
Öland då flera spännande miljöer besöktes. Vi gjorde fynd av flera arter strandmaskros samt östkustarv, klådris,
trubbstarr, fågelarv, taggkörvel, sandtimotej mm. Dessutom grå stjälkröksvamp på ny lokal.
1 juni Exkursion till Gårdby sandstäpp
med bl.a. fågelarv, tofsäxing, stjälkröksvamp mm.
19 juni De vilda blommornas dag i
Halltorps hage var välbesökt och vädret
var nådigt. Vackert blommande skogsveronika och vinterståndare av skogskorn
kunde beundras.
13-14 augusti Inventeringsläger med
betoning på vattenväxter. Vi var förlagda
vid Långöre och besökte flera lokaler,
bl.a. studerades kransalger.
49
Krutbrännaren 1 (15) 2006
3 september Exkursion till
ruderatområden i Färjestaden med bl.a.
åkerrättika och flockarun.
26 september Svampkväll på Folkhögskolan.
17 oktober Svampkväll se ovan.
12-13 november Inventeringshelg med
betoning på röksvampar, se rapport i
Krutbrännaren 2005:3. Våra fynd av vit
stjälkröksvamp gladde extra i kylan.
22 november Årets fynd på Folkhögskolan med bildvisning på vackra och rara
växter.
Dessutom har styrelsen arbetat med följande:
Årets floraväkteri på kärlväxtsidan har resulterat i 710 rapporter fördelade enligt
följande: CR 10, EN 157, VU 262, NT 188
samt ytterligare ett antal ovanliga växter.
ArtDatabanken och Länsstyrelsen får del
av våra rapporter.
Föreningen har lämnat synpunkter till Länsstyrelsen på många Natura-2000 områden
och deras framtida skötsel samt ett antal
skötselplaner för naturreservat.
Ulla-Britt har deltagit i möte med Vägverket. Vid mötet gick vi igenom de vägsträckor på Öland som har ovanliga växter
som kräver speciella hänsyn.
Lissbeth & Karl-Göran har inventerat Bergstigen nere i Degerhamn med flera intressanta fynd.
Håkan har fortsatt att leda vår studiecirkel
om släktet Taraxacum. Fynden från 2005
är ännu inte bestämda av Hans Rydberg.
Vi fortsätter att inventera Gasteromyceter
och flera fina fynd har gjorts se Krutbrännaren 2005:3. Mikael Jeppson har fortsatt att
hjälpa oss med bestämning av belägg och
50
varit inspiratör.
Håkan och Helena har fortsatt arbetet med
hemsidan.
En del litteratur och dataprogram har köpts
in.
Den gamla järnvägsvallen planeras att bli
cykel/gångväg. Vi kommer under 2006 att
inventera så många sträckor som möjligt
för att få grepp om de ovanliga/hotade arter som växer på eller nära banvallen. UllaBritt har varit i kontakt med ansvariga för
projektet som är positiva till vår medverkan.
Vi planerar en studiecirkel med de tre band
av Flora Nordica som hittills kommit ut.
Planeringen är att gå igenom ny kunskap
och samtidigt applicera detta på Öland.
Färjestaden 2006-03-13
Ulla-Britt Andersson
Thomas Gunnarsson
Ölands Botaniska Förening
Program för april - september 2006
Lördag 29/4
Lav och svampexkursion
Samling kl. 10.00 där mittmuren mellan Mörbylånga och Hulterstad
socknar korsar Bårby-Alby vägen. Lång vandring, medtag fika.
OBS! Nytt datum Ledare: Thomas Johansson & Tommy Knutsson
Lör-sön 20-21/5 Maskrosläger med förläggning till Marsjö strutsgård i Föra socken.
Begränsat antal deltagare, anmälan till Håkan senast 1/5 (telefonnummer och e-post se sid 2 i detta nummer).
Onsdag 24/5
Onsdag 31/5
Exkursion
Inventering av järnvägsvallen förbi Gårdby sandfält. Samling 18.30 vid
den nordligaste p-platsen vid Gårdby sandfält (innan tallskogen börjar).
Ledare: Ulla-Britt Andersson
Exkursion
Bergsstigen dvs. vandringsleden förbi Degerhamn. Samling 18.30 pplatsen vid Strömmeln (Strömgatan dvs. gatan västerut ca 300 m norr
om vägen S. Möckleby- Torngård). Ledare: Ulla-Britt Andersson &
Liselotte Wetterstrand)
Lör 10/6
Exkursion
Inventering av järnvägsvallen från Penåsa och österut. Samling kl.
10.00 p-platsen vid Penåsa (Kastlösa socken). Medtag fika. Ledare:
Ulla-Britt Andersson
Sön 18/6
Exkursion
De vilda blommornas dag till alvaret mellan Skarpa Alby och
Ekelunda. Samling kl. 10.00 p-platsen vid alvaret precis väster om
Skarpa Alby. Medtag fika. Ledare: Ulla-Britt Andersson
Sensommaren (augusti/september) planeras exkursion och inventering
av järnvägsvallen Skärlöv-Segerstad. Dessutom exkursion till
Södviken/Vässbyfjärden. Maila/ring intresse till Ulla-Britt senast 31/7
för att få reda på mer exakt tid och plats.
Krutbrännaren nr. 1 / 2006
Floraväktarrapport för 2005 av Ulla-Britt Andersson &
Thomas Gunnarsson ................................................................ sid 3
Verksamhetsberättelse ........................................................ sid 49
Program .............................................................................. sid 51