Transcript Tackjärnstiondelängder 1640 Gränges, Norrbärke, Söderbärke

Tackjärnstiondelängden 1640
Källa; Bergskollegium, Kammarkontorets arkiv, G Ia 1640
Av Brage Lundström, Dis-Bergslagen, Västerås
Socknar / Bergslag
1. Gränges
2. Norrbärke
3. Söderbärke
4. Norberg
5. Våla
6. Färnebo socken
7. Färnebo fjärding
8. Skinnskatteberg
9. Linde / Ramsberg
10. Lerbäck
11. Nora
12. Värmland
Bilden visar tappning av masugnen
i Ängelsberg.
Teckning av Arkitekten Ferdinand
Boberg, född i Norberg.
1640 års tackjärnstiondelängder
Tackjärnstiondelängden, Gränges socken, Dalarna.
Längst till vänster antalet dygn som respektive
bergsman blåst.
I mitten bergsmannens namn samt orten/hyttan.
Till höger Osmundsjärn i Fat resp. 1/5 fat.
Längst upp redovisas att under 20 dygn har Peder
Mattsson i Svansjö och Mats Olofsson i Norbo?
blåst. De betalar 6 Fat och 2 hundra? i tiondeskatt.
De hade producerat 6,4 fat x 180 kg/fat x 10 = 11,52
ton. Per dag blev det 576 kg.
Hyttor i Gränges 1644 enligt Bergmästareberättelsen;
Kleenshyttan, Gonäs, Refvåla, Svansjö, Norshyttan,
Vestansjö, Norbo, Abäck, Saxhyttan, Bergsbo, Norrgovik,
Sörgivik, Passbo, Persbo, Humlabacken, Brusvik
(Brunnsvik?)
Alla var bergsmanshyttor.
1640 års tackjärnstiondelängder
Tackjärnstiondelängden, Norrberke socken, Dalarna.
Längst till vänster antalet dygn som respektive
bergsman blåst. I mitten bergsmannens namn samt
orten/hyttan. Till höger Osmundsjärn i Fat resp. 1/5
fat.
Längst upp redovisas att under 16 dygn har Mästaren
Hindrich och Olof Larsson i Haggie blåst. De betalar
4 Fat och 3 st 5/dels fat i tiondeskatt.
De hade producerat 4,6 fat x 180 kg/fat x 10 = 8,3
ton. Per dag blev det 517 kg.
Hyttor i Norrbärke 1644 enligt Bergmästareberättelsen;
Hannebo, Flatenberg, Vestansjö, By, Munkebo, Lernebo,
Hagie, Sjövads, Sjöse, Marnäs, Stareboo, Furebo,
Åsmundsbo, Bomarsbo Spjutsbo, Mooren, Jespberget,
Djuphyttan, Stunnarbo, Tårbarka, Hålsjön, Vester
Sölfbergs frälsehytta.
Alla var bergsmanshyttor utom Jesperberget, Hällsjön
och Vestersölfbergs hytta.
1640 års tackjärnstiondelängder
Tackjärnstiondelängden, Söderbärke socken, Dalarna.
Längst till vänster antalet dygn som respektive
bergsman blåst. I mitten bergsmannens namn samt
orten/hyttan. Till höger Osmundsjärn i Fat resp. 1/5 fat.
Längst upp redovisas att under 19 dygn har Erik i
Hemningshyttan blåst. Han betalar 7 Fat i tiondeskatt.
Han hade producerat 7 fat x 180 kg/fat x 10 = 12,6 ton.
Per dag blev det 663 kg.
Hyttor i Söderbärke socken 1644 enligt Bergmästareberättelsen;
Vibberbo, Saxe, Larsbo, Gissle, Hemnings, Elgsjö, Vaads,
Vijk, Söderbo, Tunkarsbo, Laxsjöbo, Malingsbo, Jässjöbo,
Tålsbo, Vesterby, Kyrkiebyn, Morann. Vijk var byggd 1639 av
Anders Lookman och Mikael Henriksson efter franskt vis
och skattar 1644. Åhlsbo är byggd 1639 och Jörtsbo 1640.
Alla var bergsmanshyttor.
1640 års tackjärnstiondelängder
Norbergs gamla socken anses vara landets äldsta järnbergslag.
De första hyttorna bör ha etablerats senast under 1100-talet.
Under 1200-talet antas det ha funnits 100-talet hyttor.
Tackjärnstiondelängden 1640 för Norbergs socken omfattar
fyra sidor. De finns 124 poster med en eller flera bergsmän
redovisad för vardera.
Första längden inleds med Olof och Per Matsson i Meling. De
blåste under 8 dygn 4,3 ton eller 540 kg per dygn. De betalar 2
fat och 2 5-dels fat i skatt.
Mest tillverkade bergsmannen Olof i Häste. Under 22 dygn
tillverkade han 14,4 ton eller 655 kg per dygn.
Medeltalet för alla per dygn är 594 kg
Masugnar som nämns av J O Carlberg är:
Ödiersbo, Rosendal, Lifsdal, Åmmenbenning,
Hyppenbebning, Sundbo, Åvestbo, Bastmora, Onsjö, Moran,
Hättkärr, Simbla, Aspbenning, Meling, Åhrendbo, Bråfors,
Djupkärra, Halvarsbenning, Malmkärra, Fragg, Gärsjö,
Karsbo, Fliken, Kallmora, Öster Djupkärra, Tackseer,
Ingolsbenning, Rabelsbenning, Andersbenning,
Håkansbenning, Fröbenbenning, Häste, Härad, Nyhyttan,
Qviseb, Stångens, Qväkärr samt Hogesta Hytta.
Alla dessa anges, av Carlberg, ha varit bergsmanshyttor med
undantag för Hogesta som var en frälsehytta.
1640 års tackjärnstiondelängder
Tackjärnstiondelängden, Våla socken,
(Västervåla) Västmanland.
Längden inleds med Olof i Ombänning
som blåst i 12 dygn. Han betalar 7 Fat i
tiondeskatt. Detta betyder att han
tillverkat 7,2 ton eller 600 kg per dygn.
Mest hade Erik Larsson, Johan Persson
och Hans Nilsson i Stabeck tillverkat.
Efter 23 dygns blåsning kom de upp till
15,1 ton eller 657 kg per dygn.
Bland bergsmännen fanns Herr Erik,
pastor i församlingen samt Englika i
Västerberg. Anders Persson och Anders
Didriksson? var de enda från Englikbenning. (Ängelsberg)
De som inte ägnade sig åt bergsbruk,
dvs bönder, betalade 2:4.
Masugnar fanns, enligt J O Carlberg i
Engelsberg och Våladal.
1640 års tackjärnstiondelängder
J O Carlberg skriver i sin “Svenska bergverkens
uppkomst och utveckling” “Att relationen
angifver Fernebo fjerding och Fernebo socken i
stället för Vestanfors och Karbenning socknar
härleder sig till att Vestanfors var en del af
Norbergs socken ända till år 1642 då den fick
sin egcn kyrka och såsom sacellani skiljdes från
moderförsamlingen. Karbenning socken har
under namn af Fernebo fjerding af ålder lydt
till vester Fernebo socken och fick först 1654
sin egen kyrka.”
De 13 redovisade hyttorna betalade 61:3 fat i
tionde. Det innebär 61,6 x 180 x 10 = 110,8 tons
tillverkning under 180 dagar är 616 kg per dag.
Mest tillverkade Jon och Olof Olsson i Långsjö
samt Erik i Slörkjel? 9 fat 3 5-dels bli 17,2 ton
eller 665 kg per dag. Mest per dag tillverkade
Erik och Johan Larsson i Sörhörende, som
under två dagar tillverkade 720 kg per dag.
Masugnar i Färnebo socken var;
Långsjö, Lassjö, Västerby, Käshytta, Hörende,
Mälby, Västerbykil och Hebo. Alla dessa var
bergsmanshyttor.
1640 års tackjärnstiondelängder
Den första av Färnebo fjärdings två sidors längd inleds med
bergsmannen Mats Johansson i Olsbenning. Under 16 dygns
blåsning tillverkade han 10,1 ton eller 630 kg per dygn.
Per Hansson i Hästbeck tillverkade 18,7 ton under de 24
dygn han blåste, vilket i medeltal är 780 kg per dygn.
Antalet bergsmän som nämns med namn i de två längderna är
minst 68 st. Till detta kommer att Högfors blåste under 219
dygn med 157 ton eller 716 kg per dygn. Där finns inga namn
angivna, men de torde ha sysselsatt hundratals personer.
Av Färnebo fjärdings skatt på 229:2 bidrog Högfors med 87:1
eller 38 %.
Masugnar som redovisas i J O Carlbergs “Svenska
bergverkens..” är:
Ålsbenning, Klingbo, Nickebo, Brennebo, Karbenning,
Hästbäck, Prästhyttan, Nythann, Sunntsbo, Hökmora,
Örbeck, Olsbenning och Högfors. Alla hyttor var
bcrgsmanshyttor, med undantag för Högfors som var frälse.
Carlberg nämner att Högfors uppbyggdes 1634 “af hans
grefliga nåde generalfälthcrren grefve Jakob Pontus de la
Gardi.”
1640 års tackjärnstiondelängder
J O Carlberg skriver i “Svenska bergverkens
uppkomst..”
“I de 61 hyttor som Norbergs bergslag vid
denna tid hade, tillverkades endast osmundsjern och af Kongl. Bergs-Collegii relation för
år 1666 finner man att Vesterbergslagen
tillsamans med Norbergs, Skinskattebergs och
Våhla socknar är 1644 tillvcrkat 14,230
Skeppund osmundsjern.
Ifrån denna tid synes man allt mer och mer
öfvergått från osmunds-beredningen till
tackjernsblåsning ty redan för år 1649 angifver
sist åberopande Kongl. Bergs-Collegii relation
tillverkningcn i Vester-Bergslagen, Norbergs,
Skinskattebergs och Vahla socknar till 15,521
Skeppund tackjern.”
15 521 skp är 3 020 ton. (15 521 x 194,6 = 3 020)
1 320 4/5 fat i skatt innebär en tillverkning på
2 377 ton osmundjärn. (1 320 x 10 x 180 = 2 377)
1640 års tackjärnstiondelängder
Tackjärnstiondelängden, Skinnskatteberg socken,
Västmanland
De två sidorna avviker från andra genom att det för
varje hytta anges ett datum till vänster, andra kolumnen
redovisar bergsmännens namn, tredje ytterligare ett
datum samt fjärde kolumnen hyttans skatt i skeppund.
Den inleds med Aspebo hytta med bergsmännen Jacob,
Sven, Olof och Emker? Om angivna dagar är blåsningstiden pågick den mellan 3 - 27 maj dvs 24 dagar.
De betalar 9 skeppund. Nästa är Allmänningbo hytta
med fyra bergsmän och blåser mellan 20 maj - 15 juni
samt 10 skeppund i skatt. Främshyttans fem bergsmän
betalar 16 skp. Alla 16 hyttor på de 2 längderna betalar
112 skp. Arrendatorens 36,2 skp och Rotekarlarna 75,8
skp. Det senare motsvarar 61 fat.
Hyttorna i Skinnskatteberg 1644, är enligt Bergmästareberättelsen (J O Carlberg) 23 st; Aspebo, Allmänningbo,
Pellebo, Skärviken, Ytter Ugglebo, Övre Uggleforsen,
Glyfsen, Lerkulan, Korphyttan, Luthyttan, Krabbo,
Nyhyttan, Gotjerna, Högfors, Baggemarken, Skrädderbo,
Främshytta, Darsbo, Fantebo, Långviken, Arfvibo samt
Kronans egen hytta som arrenderas till Hans Urbansson.
1640 års tackjärnstiondelängder
Tackjärnstiondelängden, Linde och Ramsbergs
socknar i Örebro län. (Flesta i landskapet Västmanland)
I dessa längder finns inga uppgifter om antalet dygn då
blåsning pågick. Under varje hytta redovisas bergsmannens. Till höger Osmundsjärn i Fat resp. 1/5 fat,
dels för varje bergsman och sammanställt för hyttan.
Längst upp redovisas att Herder Gunnarsson betalar 1
Fat och 10 hundradels fat i tiondeskatt. Torphyttans 16
bergsmän betalade 36 fat o 18 hundradelar.
De hade producerat 36 fat x 180 kg/fat x 10 = 64,8 ton.
Hyttor i Linde bergslag 1644, enligt Bergmästareberättelsen
var 39 st; Torphyttan, Munkhyttan, Fornebohyttan, Snuggan,
Södra Fanthyttan, Norra Fanthyttan, Mårtzsjöhyttan. Nya
Siggebohyttan, Gamla Siggebohyttan, Nya Uskebohyttan,
Garphyttan, Björneboda, Rebbebohyttan, Nyhyttan,
Kåreberget, Nederhyttan, Bergshyttan, Ösarehyttan,
Ramshyttan, Ristehyttan, Gamla Gusslehyttan, Nya
Gusslehyttan, Gusslebyhyttan, Hammarby, (Hammarn?),
Björkhyttan, Dalkarlshyttan, Björkabyhyttan, Boorzhytta,
Skvathammaren, Brundsiöbodar, Nyberget, Grengshyttan,
Vedevågshyttan, Danshyttan, Guldsmedshyttan,
Ingeholmshyttan, Jönshyttan, Lödahyttan och Vasslahyttan.
Alla var bergsmanshyttor.
1640 års tackjärnstiondelängder
Västra berget, senare Stålberget, är beläget i Örebro län
och Lerbäcks socken. Vidstående bild är den första av
två för Lerbäcks socken.
Längden redovisar total produktion per bergsman.
Tiondet vid sidan om, till höger. Totalt redovisas sex
hyttor ; Korrnäshyttan 162:14:-, Norahyttan 79:-:8,
Emneshyttan 30:-:-, Träälangshyttan 108:-:-,
Långshyttan 90:16:2, Swarderäds 157:7:-.
Summa tiondet utgick med 62:15:15.
De redovisade hyttorna hade tillverkat 107 ton tackjärn
om man räknar på 170 kg/skp eller 123 ton om
bergsvikt för tackjärn används.
Enligt J O Carlberg fanns följande masugnar i socknen:
Leone, Trehörnings, Snaflunda, Långshyttan, Esperöds
kronomasugn, Svaldredh, Rööne, Emnäs, Trehörnings by,
Östabo, Bloosan, Svarthyttan och Åhyttan alla i Lerbäcks
socken. Dessutom uppgifvas: Markebäck i Askersunds socken,
Daleby i Hammarby socken och Snaflunda i Snaflunda socken
samt Lassån eller Rööfors i Bodarne socken.
1640 års tackjärnstiondelängder
Tyvärr har vid besök på Riksarkivet någon tiondelängd för
Nora bergslag inte uppmärksammats eller fotograferats.
Bergmästareberättelsen för år 1644 nämner nedan uppräknade
masugnar. Vid denna tid anges att det fanns;
Gruvor;
bruklige 24
öde 16
Hyttor;
i bruk 47
Hamrar;
gängse 13
Pershyttan i Nora socken
Kävlingeborn i Grythytte socken
Masugnar: Gamla Pehrshyttan, Nya Pehrshyttan, BengtstorpSkrikarehyttan, Dalkarlshyttan, Svenstorps, Elfhyttan, Nya
Wiker, Gamla Wiker, Noorhytta, Ramshytta, Westgötehyttan,
Blixböl, Greksåsar, Skärhyttan, Mosjöhyttan, Tymanshyttan,
Skärmbyhyttan, Nyhyttan, Grängeshyttan, Hjulsjöhyttan,
Lindeshyttan, Finshyttan, Vassland, Öskevik, Öskiehyttan,
Bergsmanshytta, Fervehyttan, Kåfalla, Tosshytta, Gamla
Born, Gislehammarhyttan, Giärlehyttan, Norra och södra
Fingerbo, Skimhytta, Elfstorp, Åshyttan, Fibbetorp,
Holmshyttan, Låckhyttan, Bälsjöboda, Ringshytta,
Fogdehytta, Snöbergshult, Nybyggde, Jonshytta, Nya
Grängeshytta, Hånkenbo hytta, Hammarby och Gjättehallen,
Garp och Nyhyttan, Brunnebäcken, Hammarby eller
Quarnedalen.
Till Nora bergslag räknades även Grythytte socken med
Brutzhyttan, Kävlingeborn, Grythyttan, Nor-Helgen, Ullnäs,
Högborn, Svartelfs, Bärbo, Sundsbo, Gopsjö och Hälgsjö.
1640 års tackjärnstiondelängder
Den omfattar sju sidor. Längden avviker från de flesta
andra socknars genom att ingen blåstid anges och att det
är tre måttenheter på längden.
Fjärde hyttan på vidstående bild är Norbergshyttan, där
de sju bergsmännen skattar 54:7:1. Önshyttan skattar
48:3:-, Asphyttan 37:18:-
Masugnar:
Asphyttan, Bjurbäcken, Brattfors, Paradis, Bålhyttan,
Kalfhyttan, Storebron, Finshyttan, Stöpsjön, Skällekärr
hytta, Fogdehyttan, Haborshyttan, Norebergshyttan,
Långebanshyttan, Gåsebergshyttan, Örbergshyttan,
Hardsjöhyttan, Damshyttan, Saxån, Born, Saxhyttan,
Bodvikshyttan, Skjärhyttan, Tåskiebäcks hytta, Åskaffen,
Svarte Sången, Herrehultet, Kroppa, Nyhyttan,
Önshyttan, Hectorshyttan, Fransoshyttan, Sax,
Gräsbosjön, Edsbacke hytta, Klingeruds ström.
Filipstads hytta, Grönsjö, Miögsjöhyttan,
Mortekärrshyttan, Åsjöhyttan, Striphyttan
1640 års tackjärnstiondelängder
Socken/Bergslag
Linde, Ramsb
Värmland
Norberg
Norrbärke
Söderbärke
Färnebo fjärding
Gränges
Skinnsberg
Färnebo socken
Lerbäck
Wåla
Produkt.
Skinnsberg Färnebo Lerbäck
2%
i Ton
4%
socken
Wåla
Gränges
1 157
2%
1%
6%
949
562 Färnebo
507 fjärding
9%
417
413
310
190
111
108
57
4 780 Söderbärke
9%
Norrbärke
11%
Norberg
12%
Linde,
Ramsb
24%
Värmland
20%
1640 års tackjärnstiondelängder
Privilegerat stångjärnssmide i olika landskap (skeppund bergsvikt)
1695, 1748, 1763, 1803, 1844
Södermanland
Dalsland
Finland
Östergötland
Småland
Närke
Öv. Norrland
Gästrikland
Dalarna
Landskap
Värmland
Värmland
Övrigt
Västmanland
Västmanland Uppland
Dalarna
Gästrikland
Öv. Norrland
Närke
Småland
Östergötland
Finland
Södermanland
Dalsland
Västergötland
Övrigt
Uppland
Totalt
Västergötland
%
20,6 %
19,9 %
9,2 %
9,9 %
7,5 %
9,1 %
6,0 %
4,5 %
4,1 %
2,1 %
3,4 %
2,1 %
1,4 %
0,2 %
100 %
1640 års tackjärnstiondelängder
Till vänster hyttan, kolhuset och
förvaltningsbyggnad vid Bjurfors bruk i
Karbenning.
Tre personer vid arbetet vid den
rekonstruerade ”Nya Lapphyttan” i
Norberg.
Vy från hyttan i Ängelsberg en del av
Världsarvet.
1640 års tackjärnstiondelängder
Smältsmeder i Hallstahammar på 1890-talet
1640 års tackjärnstiondelängder
Hyttan i Västanfors vid Kolbäcksån på 1890-talet. I bakgrunden Västanfors kyrka.
Till vänster syns en av slussarna efter Strömsholms kanal.
I ån vid kaj syns en kanalpråm / jakt med seglen revade på de nedfällbara masterna.
1640 års tackjärnstiondelängder
Smältsmeder vid Gustafsfors bruk i
Värmland på 1870-talet.
(Verktyg i mitten Tolk o Stämpel)
Utslagsbröst vid en större hytta.
Möjligtvis Ängelsbergs bruk.