Transcript HEMMA BÄST?
HEMMA BÄST? En etnografisk studie av hem och boende i SHIS stödbostäder RAPPORT 2014-04-30 Innehållsförteckning Syfte och genomförande ............................................................................................................ 2 Vad är SHIS stödbostäder? ........................................................................................................................ 2 Etnografiskt angreppssätt.......................................................................................................................... 2 Två målgrupper ........................................................................................................................................... 3 Sammanfattning av fältstudien .................................................................................................. 3 Magnus Ladulås .......................................................................................................................................... 3 Stadshagen och Kvarnberget .................................................................................................................... 4 Skillnader och likheter ................................................................................................................................ 4 Personalen................................................................................................................................................... 4 Skillnad mellan hem och bostad................................................................................................ 5 En trasig lampa eller känslan av frihet? ................................................................................................... 5 Den fysiska miljöns betydelse ................................................................................................................... 5 Vad är trygghet? .......................................................................................................................... 6 Fysisk trygghet ........................................................................................................................................... 6 Social trygghet ............................................................................................................................................ 6 Kontroll och självbestämmande ................................................................................................................ 8 Utanförskap.................................................................................................................................. 9 Något att förlora .......................................................................................................................................... 9 ”Jag säger att jag bor på Söder, bara” ..................................................................................................... 9 Framtiden ................................................................................................................................... 10 Sammanfattning: Nyckelfaktorer i ett utvecklingsarbete ...................................................... 11 Bilagor Magnus Ladulås fältstudie Stadshagen/Kvarnberget fältstudie repo001.docx 2012-03-29 Dokumentation av workshop 6 maj 2014 SW ECO, RAPPORT: HEMMA BÄST?, 2014-04-30 Förord I samband med ett fördjupat kvalitetsarbete tog SHIS Bostäders ledning initiativ till en kvalitativ studie med ambitionen att ta ett bredare grepp på vad boendet i stödboende innebär ur hyresgästernas perspektiv. Ett etnografiskt angreppssätt valdes för att ta tillvara personliga berättelser och erfarenheter och för att öppna upp för att se nya samband. Studien baseras på ett nedslag i hyresgästernas vardag och utformades som ett försök att inspirera, hitta nya perspektiv och väcka tankar. Förhoppningen är att rapporten ska utgöra ett självständigt material som diskussionsunderlag, men också att den ska utgöra en grund att bygga vidare på om det finns intresse för ytterligare fördjupning och breddning av underlaget. Det kan t ex handla om fokus på andra boenden eller med andra frågeställningar. Ett stort tack riktas till de hyresgäster och anställda som bidragit till rapporten genom att medverka i intervjuer och öppna dörrarna till sina hem. Alla citat i texten är autentiska men informanterna har anonymiserats. Rapporten inleds med en kort beskrivning av de fältstudier som genomfördes på tre olika stödboenden, utifrån deltagande observationer och intervjuer med sammanlagt tolv hyresgäster och fem personer ur personalen. Därefter följer ett antal rubriker som sammanfattar och förklarar nyckelfaktorer som i studien identifierats som avgörande för upplevd trivsel, trygghet och boendekvalitet. Sist sammanfattas de utmaningar som SHIS står inför i ett framtida utvecklingsarbete. Dessa utmaningar är tänkta att användas som ett diskussionsunderlag i en planerad workshop med ledningen inom SHIS Bostäder. repo03.docx 2013-06-14 Trevlig läsning! 1 (11) SW ECO, RAPPORT: HEMMA BÄST?, 2014-04-30 Syfte och genomförande Studien genomfördes under april 2014. En tidigare genomförd hyresgästenkät inom SHIS Bostäder har utgjort ett bakgrundsmaterial för att formulera studiens fördjupande frågor. Särskild vikt läggs vid temat trygghet, eftersom det är ett område som enligt enkätsvaren är utvecklingsbart. Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för hur hyresgästerna upplever sitt boende och för att få en utgångspunkt för förbättringsåtgärder, samt att testa en modell för kvalitativ fördjupning som kan återanvändas vid framtida uppföljning av fler boenden. Målet är dels att identifiera centrala teman för ett attraktivt och tryggt boende och beskriva vad dessa innebär, dels att ge underlag för vidare diskussion kring konkreta utvecklingsmöjligheter. En central fråga som genomsyrat analysen är också i vilken omfattning det är möjligt att påverka trygghetskänslan och trivseln i positiv riktning, för en målgrupp som kommer från otrygga bakgrundsförhållanden. Vad är SHIS stödbostäder? SHIS Bostäder är Stockholms stads bostadssociala resurs och har kommunfullmäktiges uppdrag att tillhandahålla bostäder åt personer som av olika skäl inte har tillträde till den ordinarie bostadsmarknaden. SHIS erbjuder olika typer av bostäder: genomgångsbostäder, referensboende och stödbostäder. I den här studien undersöks SHIS stödbostäder, med exempel från Magnus Ladulåsgatan, Stadshagen och Kvarnberget som utgångspunkt. Stödboende för vuxna är en hemtjänstliknande insats och är till för personer över 18 år som är i behov att ett mer varaktigt boende med utökat bostadssocialt stöd. Behovet beror på sociala och/eller ekonomiska problem, ofta till följd av tidigare missbruk eller psykisk ohälsa. Stödboende för unga vuxna är till för personer mellan 18-30 år med psykisk ohälsa, neuropsykiatriska diagnoser och/eller som av andra skäl inte själv klarar att få struktur på vardagen. SHIS stödinsatser för unga vuxna ges med syfte att hyresgästen ska flytta vidare och på sikt klara sig på den ordinarie bostadsmarknaden. Stödboende är en avgiftsbelagd tjänst utöver hyran och placering sker efter remiss från socialtjänsten. Etnografiskt angreppssätt Etnografi är en kvalitativ metod som används för att undersöka vardagsliv och livsstil, 1 genom att uppmärksamma kulturella och sociala perspektiv på samhället . Etnografin utgår från ett individperspektiv och intresserar sig för enskilda individers berättelser, erfarenheter och uppfattningar. Utifrån detta letar man efter beteendemönster och förklaringar till varför människor gör som de gör eller säger som de säger. Vanliga metoder är djupintervjuer, informella samtal och deltagande observation. Etnografiska resultat är sällan generaliserbara för en hel befolkning utan syftar istället till att skapa djupare förståelse för en viss grupp eller vissa individer. 1 repo001.docx 2012-03-29 Etnografiska metoder används exempelvis av forskare inom de akademiska disciplinerna etnologi och antropologi. 2 (11) SW ECO, RAPPORT: HEMMA BÄST?, 2014-04-30 Valet av en etnografisk metod i studien av SHIS stödbostäder ger möjlighet att få en djupare förståelse för vad stödboendet betyder för hyresgästen och hur det upplevs i vardagen. Kombinationen av observationer på plats och intervjuer med hyresgäster gör att materialet har en naturlig bredd som visar både på vad hyresgästerna säger och hur de beter sig i sin boendemiljö. Hyresgästperspektivet är centralt, vilket innebär att individens subjektiva tolkningar och upplevelser är viktiga att belysa. Frågorna formuleras öppet med utrymme för egna reflektioner, exempel på verkliga situationer och förklaringar till ståndpunkter och åsikter. Vilka upplevelser och uppfattningar ligger bakom siffrorna i den genomförda enkäten? Intervjuer: Intervjuerna är tematiskt uppbyggda utifrån studiens frågeställningar och genomfördes i en informell samtalsform, där intervjuare och informanter tillsammans styr samtalet. Viktiga frågor har varit: Vad är ett hem? Hur ser man på trivsel, trygghet och säkerhet? Vilka olika platser associeras med otrygghet respektive trygghet? Deltagande observation: Möjligheten att göra intervjuerna på plats i den aktuella miljön tillför viktig kunskap och information. Swecos konsulter har stor vana av att genom deltagande observation tillvarata och dokumentera tyst kunskap, känslor och information som delvis är outtalad. De intervjuade får också möjligheten att visa specifika platser som har betydelse för deras berättelser. Två målgrupper De stödboenden som deltagit riktar sig till olika målgrupper. En ambition i studien har varit att notera eventuella skillnader mellan de olika målgrupperna när det gäller trygghet. På Magnus Ladulås är målgruppen de vuxna mer permanent boende hyresgästerna. Intervjuer genomfördes med arbetsledare och en boendestödjare samt med sex hyresgäster i deras lägenheter eller i husets gemensamhetsutrymmen. Dessutom gjordes deltagande observationer i restaurangen under lunchtid vid två tillfällen. På Kvarnberget och Stadshagen är målgruppen unga vuxna, med ett boendestöd som syftar till en framtida flytt till ett självständigt boende. Intervjuer genomfördes med en arbetsledare, informella samtal med två boendestödjare samt intervjuer med sex hyresgäster, tre från respektive boende. Sammanfattning av fältstudien Magnus Ladulås repo03.docx 2013-06-14 På Magnus Ladulåsgatans stödboende bor en blandning av före detta alkoholister och narkomaner, personer med psykiska diagnoser och de som har en kombination av olika problematik. De flesta tillhör en äldre åldersgrupp och de sex personer som deltog i intervjuer var i 50-60 årsåldern. Det som kännetecknar ML stödboende är att det är stort och det finns grupperingar bland de boende – att man umgås med grannar behöver inte betyda att man känner alla. Man får ett intryck av en huvudsakligen tolerant miljö där både personal och hyresgäster accepterar att folk är som de är, vilket kanske är nödvändigt på en plats där många har en krokig och brokig bakgrund. Det finns en gemensam restaurang där man kan köpa och äta frukost, lunch och eftermiddagskaffe. Varje fredag är det gemensamt fredagsmys. 3 (11) SW ECO, RAPPORT: HEMMA BÄST?, 2014-04-30 Stadshagen och Kvarnberget På Stadshagen och Kvarnbergets stödboenden bor det unga vuxna mellan 18 och 30 år som behöver tillfälligt stöd för att i framtiden klara av att ansvara för ett eget hushåll. Ungdomarna har erfarenhet av drogproblem, psykisk sjukdom eller andra svåra uppväxtförhållanden. Dessa stödboenden är mindre (än ML) och har en familjär karaktär. Man får ett intryck av att det ofta handlar om kontraster här – precis som det kanske ofta gör bland unga. Ibland är det fredligt samkväm, ibland fylla och slagsmål. Känslorna växlar och man kan bli kär i grannen – eller så är man osams och går samman mot varandra. På Stadshagen finns ett dagöppet café och ett allrum med spel och datorer. På Kvarnberget finns ett gemensamt vardagsrum och ett kök dit hyresgästerna är välkomna. Kvarnberget är det enda av de tre olika boendena som får beröm av personal och hyresgäster för den fysiska standarden, med rymliga lägenheter med balkong och ett nyligen renoverat vardagsrum. Skillnader och likheter Trots att målgrupperna är olika varandra är det mycket som är gemensamt eller likartat när det gäller frågan om trivsel och trygghet. Det kan konstateras att mycket av det som associeras till trygghet är förankrat i sådant som ligger utanför individen och även utanför det fysiska rummet – i personer, rutiner, strukturer som är relaterade till boendet eller i stödservicen. Personalen har en mycket viktig roll i hur tryggt boendet upplevs, även om personalens arbetsmetoder skiljer sig åt mellan målgruppen unga vuxna och de äldre. Bland de unga vuxna är boendestödet mer involverande, med ett pedagogiskt syfte för att förbereda de boende för en framtid med eget hushåll. ”Det får inte bli förvaring” säger personalen och påpekar att det måste finnas en utveckling. Personalen har en mer rådgivande roll än bland de äldre. Bland de äldre är personalens stöd mer praktisk service, i kombination med stödjande samtal och socialt umgänge efter behov. Det finns en attitydskillnad mellan unga och äldre när det gäller grannar som stör eller bryter regler. De unga säger själva att de klagar ofta, att de gärna skulle klaga oftare men låter bli av självbevarelsedrift, på grund av risken att bli osams med grannarna. De äldre muttrar irriterat men säger att alla får sköta sig själva och verkar inte i samma utsträckning sätta sin tilltro till störningsjouren. I alla studerade stödboenden finner man hyresgäster med helt skilda bakgrundsproblematik och behov. Det är värt att notera att upplevelsen av trygghet är mycket individorienterad och att vissa personers uppfattningar kan gå emot varandra. Personalen repo001.docx 2012-03-29 Personalens roll och perspektiv har inte varit huvudfokus i denna studie utan har intervjuats som ett referensmaterial. Däremot har det visat sig att personalen har en betydande roll för hyresgästernas upplevelse av trygghet och trivsel, vilket personalen själva också är medvetna om och framhåller i intervjuerna. En framgångsfaktor för en positiv personalkontakt verkar vara de anställdas egna personligheter och att de använder sina personligheter aktivt för att skapa unika relationer. Detta gör att personalen upplevs som olika varandra, då det inte finns någon professionell fasad som jämnar ut olikheterna. Att de anställda är olika varandra är en fördel eftersom det möjliggör för hyresgästen att hitta ”en favorit” eller att vända sig till olika personer med olika problem. Fler framgångsfaktorer i personalens arbetsmetoder skulle med fördel kunna studeras vidare. 4 (11) SW ECO, RAPPORT: HEMMA BÄST?, 2014-04-30 Skillnad mellan hem och bostad En trasig lampa eller känslan av frihet? SHIS Bostäder erbjuder sina hyresgäster en bostad. Ett hus, ett tak över huvudet och en plats där man ges möjlighet att skapa sig ett hem. Den här studien visar exempel på att det kan finnas en poäng i att skilja mellan begreppen hem och bostad, eftersom de delvis bygger på olika förväntningar, innebörder och associationer. I den tidigare genomförda hyresgästenkäten fokuserar frågorna på uppfattningen om bostaden. I fritextsvaren återfinns framförallt påpekanden om praktiska brister och klagomål på den fysiska miljön. “Skulle vilja ha en större lägenhet” ”Sunkiga golv och lister” ”Toaletten fungerar ej” ”Trasig kökslampa när jag flyttade in och dålig ventilation vid köket.” I intervjuerna fanns det en medveten avsikt att diskutera bostaden och boendet ur flera perspektiv för att få en bredare syn på boendesituationen. Frågor om hem, hemtrevnad och trivsel ger då en annan typ av svar, där hyresgästerna framförallt berättar positivt om personal, relationer och platsens känslomässiga betydelse. Jag har upplevt en massa saker…varit hemlös. Med tiden så har jag lärt mig uppskatta t ex personalen. Så det är som ett hem med tryggheten. […] Jag jämför med behandlingshemmet där jag bodde tidigare: Jag har en egen dusch… På behandlingshemmet var det kollektivt. Nu är det [andas djupt] frihet – att få vara ensam... Där var det ständig koll och bevakning. Att vara medveten om de olika dimensionerna av en bostad och ett hem kan vara särskilt viktigt för att kunna planera och rikta utvecklingsinsatser på rätt sätt. Den fysiska miljöns betydelse Att döma av både enkätsvar och intervjuer finns ett visst missnöje bland de boende med detaljer i rummens utformning, att det är slitna miljöer, att lagning, målning och upprustning sköts illa av hyresvärden, att lägenheterna är trånga (undantaget från Kvarnberget där de positiva omdömena dominerar) och att det tar lång tid att få skador i lägenheten åtgärdade. Samtidigt uttrycks beröm över de allmänna utrymmen som finns och en tillfredställelse med de övergripande funktioner som byggnaderna erbjuder i form av tvättstuga, trädgård, café etc. Det finns forskning som visar att kvaliteten på och utformningen av den fysiska miljön är faktorer som faktiskt påverkar känslan av trygghet och välbefinnande. Därmed påverkar de även människors hälsa. Trångboddhet och avsaknad av gröna ytor och kommunala serviceenheter, buller och störande ljud samt rädsla för brott och känsla av otrygghet har 2 en direkt koppling till människors mentala hälsa. I intervjuerna diskuterades hur informanterna ser på inredning, tillhörigheter och saker i lägenheten. Det är stor skillnad på hur mycket eller lite egna tillhörigheter personerna har i sina hem, men i det stora hela är hyresgästerna inte materiellt orienterade. Många har upplevt uppbrott, flyttat ofta och har inte med sig så mycket personligt till det nuvarande boendet. På frågan om vilka ägodelar som värderas högst nämns kläder och teve eller telefon, materiella ting som möjliggör socialt umgänge och kontakt med omvärlden. repo03.docx 2013-06-14 2 Lundberg Johanna (2013) Fysisk gestaltning och upplevd trygghet – en kunskapsöversikt. Rapport Sweco. 5 (11) SW ECO, RAPPORT: HEMMA BÄST?, 2014-04-30 Den fysiska boendemiljöns betydelse är stor, men det är inte prylar eller detaljer i ytskikten som är avgörande för en positiv boendeupplevelse. Bostadssituationen som helhet betyder mer. Det som SHIS idag erbjuder sina hyresgäster är framförallt det som går utanför de fysiska ramarna och det är också där man idag har sin styrka. De personella resurserna, förmågan att erbjuda friheten i ett eget kontrakt och en egen plats, relationerna och de anpassade stödinsatserna är viktiga förutsättningar för att individerna själva ska kunna känna sig som hemma. Vad är trygghet? I SHIS hyresgästenkäter från 2011 och 2013 framgår att unga hyresgäster upplever en större otrygghet än äldre. Enkätsvaren visar bland annat på ett stort missnöje med att obehöriga uppehåller sig i fastigheterna, vilket leder till upplevd otrygghet hos de 3 boende. Detta ligger i linje med vad hyresgästerna berättar om och utvecklar vidare i de genomförda intervjuerna. De kvalitativa resultaten påvisar dock tydligare att det är samma faktorer som är viktiga för upplevd trygghet både för unga och äldre, även om de unga är mer benägna att bedöma otryggheten som större. Forskning kring kopplingen mellan boendemiljö och trygghet belyser hur komplex upplevelsen av trygghet är. Trygghet beskrivs som någonting som individen själv uppfattar och bedömer utifrån sin egen sociala och ekonomiska situation - det är en psykosocial faktor, det vill säga ett psykologiskt tillstånd som influeras av den sociala miljön. Kopplingar mellan boendemiljön och hur den upplevs har visat sig variera beroende på en individs socioekonomiska situation och hur sårbar eller trygg individen 4 känner sig i denna. Detta är en försvårande faktor när man som i SHIS fall arbetar med en boendemiljö för en socioekonomiskt utsatt och otrygg målgrupp. Fysisk trygghet Det första jag tänkte var herregud vad skönt, att kunna stänga en dörr om sig själv. En första association till trygghet är bland de intervjuade ofta en rent mekanisk säkerhetsaspekt. Att kunna låsa dörren och stänga ute oönskade besökare eller andra som inte hör hemma i huset är ett trygghetskrav som uttrycks särskilt tydligt av de unga, men även bland de äldre. Några berättar om ett tidigare liv i ”världen utanför” som man både praktiskt och symboliskt låser ute genom att stänga om sig i lägenheten. Erfarenhet av tidigare hemlöshet verkar inte ha ökat förståelsen eller acceptansen för människor som söker värme i trapphus eller förbjudet nattlogi hos vänner, snarare tvärtom. Kanske har det istället ökat medvetenheten om att sådant förekommer och kan vara ett hot mot den egna tryggheten och obehöriga ses därför inte med blida ögon. Inte bara för att de tillfälligt stör lugn och ordning utan också för att de utgör en frestelse, en risk att närma sig nya eller gamla bekanta som lever i en situation som man själv just tagit sig ur. Gränserna mellan inne och ute och förr och nu manifesteras i den låsta dörren. Social trygghet repo001.docx 2012-03-29 Personalen menar själva att deras närvaro och tillgänglighet har en stor betydelse för hyresgästernas trygghet 3 Se Swecos rapport SHIS hyresgästenkät 2013 4 Marmot, M. (2004): The status syndrome. How social standing affetcs our health and longevity. 6 (11) SW ECO, RAPPORT: HEMMA BÄST?, 2014-04-30 De gillar inte att personalen är borta eller på möten. Då blir de arga och sura, det blir tjafs ”måste ni vara på möten”. De vill att personalen ska finnas, synas, vara där. På lördag och söndag är det bara fyra personal, då börjar de ringa… Men jag stänger inte av telefonen, aldrig. Det blir personliga relationer. Detta bekräftas också av hyresgästerna där en tycker att personalen ”har börjat gå på kurs oftare nuförtiden” och en annan föreslår att ”alla kanske inte måste gå samtidigt”. De unga vuxna uttrycker framförallt behovet av en närvarande vuxen att rådfråga om stort och smått och man har genom personalen också tillgång till gemensamma lokaler och samtal med andra när man känner för det. De äldre uppskattar också möjligheten till samtal, men uttrycker också en mer kroppslig trygghet i att någon kollar ”att jag inte har ramlat ihop härinne”. Boendet utgör för alla informanter ett viktigt socialt sammanhang och både grannar och personal har stor påverkan över individernas trivsel. Många är i övrigt ganska ensamma, av fri vilja eller för att livets omständigheter skapat distans till familj och tidigare vänner. Informanterna tillbringar den största delen av dagarna hemma och får sällan möjlighet att vara en del av andra gemenskaper, även om någon går i kyrkan och någon besöker vänner regelbundet. Grannarna är en viktig social resurs och flera av informanterna umgås regelbundet med en eller flera grannar, dels vid de gemensamma aktiviteterna och dels på eget initiativ. Men grannarna kan också bidra till att äventyra den sociala tryggheten. Grannar som stör, smutsar ner, släpper in utomstående och bryter mot reglerna är inte uppskattade. De (grannarna) är trevliga. Jag är inte så social…men rent generellt är de trevliga. Det är viktigt med respekt. Det kan hända att någon spelar musik. När grannar tar in gäster utifrån kan det blir lite kaos, bråk. Väggarna är tunna, man hör igenom dem ordentligt. Det finns en störningsjour – dit har jag ringt. De är till stor hjälp. Om det går överstyr – misshandel – då är man tvungen att ringa till polisen. Det hände en gång. Att en hyresgäst bjudit in två gäster som började bråka. De äldre är mer toleranta, medan de unga vuxna efterlyser hårdare regler och använder störningsjouren regelbundet för att tysta ner grannarna på kvällar och helger. Alla ringer anonymt och är måna om att inte irritera grannarna eller avslöja att man är den som har ringt. Intressant att notera är att de som ringer jouren också själva har varit orsak till larm från andra. Bland de äldre är man inte lika angelägen att klaga och skvallra på sina medboende, utan verkar ha en underförstådd lojalitet som gör att man låter andra sköta sitt, även om man själv blir störd. Flera informanter på Magnus Ladulås berättar också att man försöker att hjälpa andra eller själv blivit hjälpt om man glömt nyckel eller blivit för onykter för att ta sig in i den egna lägenheten själv. I alla tre boenden förekommer att personer klagar på att kontrollen är för svag och att vissa grannar använder droger i lägenheterna trots nolltolerans. En sak som jag trodde jag skulle slippa – det är de här jävla narkomanerna. De (personalen) sitter här och duttar. De blir kvar en månad och sedan är de igång igen. repo03.docx 2013-06-14 De boende på Stadshagen och Kvarnberget berättar i högre utsträckning om bråk, våldsamheter och högljudda fester, vilket troligen förekommer oftare i en miljö med unga än med äldre. De unga själva uttrycker ändå att de känner sig trygga och trygghet är visserligen i grunden en subjektiv upplevelse. Man kan ändå ifrågasätta vilka 7 (11) SW ECO, RAPPORT: HEMMA BÄST?, 2014-04-30 referensramar och normer som dessa unga utgår från när de talar om trygghet och när de berättar om en vanlig lördagkväll. När helgen kommer tänker jag alltid: ”Då får vi se vad som händer i kväll”. Jag lägger upp en plan - vad gör jag om det här händer. Lite senare på kvällarna, typ efter tio, går jag inte ut i korridorerna. Framför allt för att folk tar hit kompisar och det blir stökigt. Man kan åka på en snyting. Kontroll och självbestämmande Något som de intervjuade själva inte direkt associerar till trygghet men som ändå är ett återkommande tema i berättelserna är vikten av att uppleva egen kontroll. Jag vet att jag det är jag som bestämmer. Visst, dom jobbar här men det är jag som bestämmer, jag kan neka dem att komma in. Jag tänder ett doftljus och sätter på en film eller dokumentär. Det händer att jag inte går ut på en månad. Det handlar både om kontroll över sin bostad – att man väljer och bestämmer själv – men också om att kontrollera hela sin livssituation. Flera berättelser visar på ingrodd känsla av maktlöshet och passivitet inför sin situation. Hemlösheten upplevs som något som man hamnat i, på grund av fel i bostadkön, orättvisa vräkningar, missförstånd. Därför behöver man mycket stöd för att bli aktiv i sina val och beslut. De informanter som kämpar mot ett beroende menar att hårda regler och personalens nykterhetskontroller hjälper dem att kunna lita på sig själva, att undvika återfall. Jo det känns tryggare att jag inte får dricka här. Jag har svårt att säga nej om någon frågar. Så jag blåser varje morgon. Sedan kan jag börja min dag! Nykterhetskontrollen blir både en kontroll och en daglig rutin. En avgörande aspekt för upplevd kontroll är att vardagslivet är överblickbart och förutsägbart. Det är tydligt att informanterna lägger stor vikt vid nyhetsbrevet med schema, där man får veta öppettider i gemensamhetsutrymmet, vilken mat som serveras (på ML) och eventuella aktiviteter som planeras och andra nyheter. Hyresgästerna skapar en rutin som baseras på boendet, i brist på regelbundet arbete, studier eller hobbies som annars kunde ruta in livet och göra det överblickbart. Stödboendets roll i vardagsrutinerna förklarar t ex upprördheten kring personalens tillfälliga frånvaro. Men strävan efter förutsägbarhet kan också utgöra ett hot mot trygghetskänslan. I den eftertraktade kontrollen ligger en underförstådd långsiktighet som inte alltid kan garanteras i stödboendeformen. Det känns som vårt hem, tillfälligtvis… Men samtidigt…man bor på lösa boliner. Det kan gå snabbt. Varför ska man köpa en massa grejer? Vi går och lämnar urinprov varje vecka. Man måste vara negativ. Allt kan raseras så här – bang. Man går så här (på helspänn), jämt och ständigt. Om vi skulle få en egen lägenhet. Då får vi kontroll, makten ligger hos en själv. Försökslägenheten kan dröja länge. Men jag vill inte bo in mig för mycket här. Samtidigt så har jag börjat trivas, jag känner inte för att flytta egentligen…. men jag kommer självklart ta den när erbjudandet kommer, då vet jag att ”då kommer den bli min”. Det kan bli imorgon eller om två år. repo001.docx 2012-03-29 Flera hyresgäster pekar på den osäkra framtiden som en oro. En otydlig väntan och en oro som gör att nuet känns meningslöst, att det inte är någon idé att köpa saker eller fästa sig vid bostaden eftersom man tror att man snart kommer att flytta vidare, antingen frivilligt eller ofrivilligt. 8 (11) SW ECO, RAPPORT: HEMMA BÄST?, 2014-04-30 Utanförskap Något att förlora Forskare inom etnologi och andra kulturvetenskaper brukar beskriva hur människor formar sina identiteter i ett ständigt pågående ”berättande”, där man genom sina val och uttryck ger signaler till omvärlden om vem man är och vilka olika gemenskaper man tillhör. Berättandet kan handla om vilket yrke man väljer, vilken mat man äter, vilka man umgås med och hur man bor. Hem och bostad har alltid varit centralt som en symbol för individens identitet och sociala tillhörighet, oavsett vem man är. Att inte ha någon bostad är därför direkt kopplat till identitetskris och ett socialt utanförskap. Möjligheten till stödboende har en stor betydelse för att bryta utanförskap. Att jag fick flytta hit har räddat upp mycket, tidigare då söp jag varenda dag i princip. Det är svårt att hålla sig nykter då man bor på ett härbärge. Men att bli av med den här bostaden… Det skulle innebära att bli av med den här tryggheten. Jag hade en dålig period för ett tag sedan, jag söp, jag struntade i familjen, struntade i allt – men jag betalde alltid hyran. Boende är väldigt viktigt för att man ska överleva och klara sin behandling. Det kan inte gå spikrakt hela tiden. Vi åker och lämnar prover vet du, det är cirka 600 andra som springer där varje dag. Man träffar massor med andra (gamla missbrukare). De håller på och piller-trillar, man måste vara stenhård. Det tillhör tillfrisknandet att man faller ner i någon grop. Ska man försämra för den personen genom att säga upp kontraktet då? Då går det verkligen åt helvete. Men det är lättare nu när vi bor tillsammans. Om någon av oss börjar slira så ”Men du hörru, boendet!” Vi vill inte riskera det. Informanternas berättelser visar på bostadens betydelse för att motivera en livsstilsförändring. Bostaden används i tanke och handling för att hindra sig själv från att begå misstag och symboliserar en väg tillbaka till ”innanförskapet” – ett vanligt liv. ”Jag säger att jag bor på Söder, bara” Men stödboendet kan samtidigt vara något som förstärker ett utanförskap. I jämförelse med vänner och familj som har egna förstahandskontrakt i hyres- eller bostadsrätter upplever informanterna att ordet stödboende ger negativa signaler. Framförallt de äldre hyresgästerna upplever att deras adress är stigmatiserande och framkallar fördomar hos andra. Magnus Ladulås har ju ett rykte, alla vet ju vad det är. Jag säger aldrig att det är just här jag bor, jag säger att jag bor på Söder, bara. Har du bjudit hem någon hit? Näe, faktiskt aldrig, det har inte blivit så. De vet väl att jag bor på ett stödboende men jag vet inte om de förstår vad det är. Jag brukar bli hembjuden till andra. Om jag skulle träffa en tjej – jag skulle aldrig ta hit henne. Det är det här med stödboendet. Jag ligger lågt med tjej för tillfället. De yngre hyresgästerna uttrycker inte samma besvär eller skam för sitt boende, kanske eftersom de ser en annan framtid att sikta mot och för att boendestödet är uttalat tillfällig. Däremot kommenterar de också att stödboendet inte är att betrakta som ett ”vanligt” hem. repo03.docx 2013-06-14 Känns det som ditt hem? Både ja och nej. Det är ju väldigt litet. Mina kompisar bor i vanliga lägenheter och det är mer som riktiga hem. Som min bästa kompis Erika – 9 (11) SW ECO, RAPPORT: HEMMA BÄST?, 2014-04-30 hon har annat golv, balkong… här kan man inte sätta upp tavlor… Mina kompisar har inte ett fik i huset eller springer in till sina grannar! För att minska känslan av utanförskap verkar vissa informanter försöka distansera sig från de övriga hyresgästerna i huset genom att poängtera en skillnad mellan sig själv och 5 ”de andra”. På Magnus Ladulås uttrycker en medelsålders hyresgäst att: Jag blev chockad när jag flyttade hit – trodde inte att det skulle vara som långvården. Folk som går med rullatorer, kissar ner…DE ska faan inte bo bland oss här. Det finns andra ställen för dem. Jag hamnade som på långvården. Hoppsan när man kliver in i hissen – en stor jävla pöl. En annan säger sig bara umgås med andra som ”är som mig” men påpekar samtidigt att ”det är bara jag som vill härifrån, som är seriös, de andra förstår inte vad jag menar”. På Stadshagen uttrycker någon att det finns ett fåtal som man kan umgås med, ”de andra som har huvudet på skaft” precis som hon själv. Distanseringen är ett sätt att ta udden av identifieringen med stödboendet och dess målgrupp och istället identifiera sig med en tänkt värld utanför som framställts som mer normal och eftersträvansvärd. Framtiden Avslutningsvis följer några korta reflektioner kring de intervjuades framtidsplaner. 10 av 12 intervjuade hyresgäster tänker själva att de vill och ska flytta ifrån sitt stödboende inom en snar framtid. De som vill bo kvar brottas med åsikter från anhöriga som inte tycker likadant eller argument för att man hellre borde klara sig själv, vilket visar att långsiktigheten inte är självklar. Hur man tänker sig sitt boende i framtiden påverkar naturligtvis hur man upplever det nuvarande boendet. Generellt är planerna modesta. Det handlar om att få bo i en ”vanlig tvåa med balkong”, att ”kanske äga en husvagn eller en motorbåt som man kan åka ut med på sommaren”. Men det handlar framförallt om självständighet, ”att slippa att soc har koll på mig och bestämmer var jag ska bo”. Dessutom finns en stark dröm om att bli vanlig. Att leva normen istället för att bryta den, ett svenssonliv utan de oväntade händelser och förändringar som man vant sig vid, men avskyr. 5 repo001.docx 2012-03-29 Avhandlingen ”My home is my castle – residential well-being and perceived safety in different types of housing areas in Sweden” av A Kullberg (2010) behandlar boendemiljö och upplevd trygghet. Resultaten indikerade att ett bostadsområdes rykte är starkt associerat till otrygghetsrelaterade problem, boendetrivsel och social tillit i boendemiljön. De boende i studien använde ryktet för att positionera sig själva och andra i en lokal rangordning. Bostadsområdets rykte kan därmed vara en viktig och sannolikt underskattad dimension för att utveckla boendetrivsel och upplevd trygghet. 10 (11) SW ECO, RAPPORT: HEMMA BÄST?, 2014-04-30 Sammanfattning: Nyckelfaktorer i ett utvecklingsarbete repo03.docx 2013-06-14 Rapporten har beskrivit och reflekterat över boendesituationen på tre av SHIS stödboenden ur hyresgästernas perspektiv. Men vad betyder det för SHIS Bostäder och det framtida utvecklingsarbetet? Nedan följer en sammanfattning av de aspekter på trygghet och boendekvalitet som rapporten uppmärksammar. Tillfällighetens inneboende otrygghet är en utmaning. Stödboendet är inte permanent och de flesta planerar eller funderar över en flytt inom en oklar framtid, även de äldre med långsiktigt boendestöd. Mitt liv i andras händer. Hyresgästens brist på makt och kontroll över sin situation minskar tryggheten och är en utmaning. Personalen är starkt kopplade till upplevd trygghet. Personalen är en enorm tillgång som får beröm och lovord av hyresgästerna. Dessutom bidrar de till trygghet genom närvaro, rutiner och inkludering. Rätt personer är avgörande för fortsatt trygghet! Balansen mellan kontroll och frihet. Vissa vill ha regler och gränser, andra vill ha frihet under eget ansvar. Olika personers behov ser olika ut i en splittrad målgrupp. Det som hjälper den ene riskerar kanske att stjälpa den andre? Fysisk miljö. Hur kan den fysiska boendemiljön förstärka tryggheten ytterligare och bidra positivt till hyresgästernas välbefinnande och mentala hälsa? 11 (11) SW ECO, RAPPORT: HEMMA BÄST?, 2014-04-30