Transcript Bilaga 20 – Framkomlighetsanalys

Dokumentnamn
Framkomlighetsanalys
Bilaga 20 till MKB för Ödmårdens Vindkraftpark
Datum
2013-06-03
Författare
Susanna Broström, Sweco
Dokumentnummer 331002600_01
Anmärkning
Framkomlighetsanalysen togs fram för ett tidigare, större, projektområde.
Accesspunkt 1, 2, 3 samt 9, 10 och 11 (se karta) bedöms ej vara intressanta för
det aktuella ansökningsområdet.
RAPPORT
BERGVIK SKOG AB
Vindkraftprojekt Ödmården
UPPDRAGSNUMMER 5462815000
331002600_01
FRAMKOMLIGHETSANALYS
FALUN
2013-06-03
SWECO ENERGUIDE AB
WINDPOWER
repo001.docx 2012-03-29
1 (18)
Sweco
Parkgatan 3
Box 1902
SE-791 30 Falun, Sverige
Telefon +46 (0)23 46400
Fax +46 (0)23 46401
www.sweco.se
Sweco Infrastructure AB
Org.nr 556507-0868
Styrelsens säte: Stockholm
Susanna Broström
Landskapsarkitekt LAR/MSA
Telefon direkt +46 (0)23 46483
Mobil +46 (0)76 8074878
[email protected]
En del av Sweco-koncernen
SUBR q:\5470\5462815_vindkraftprojekt_ödmården\arbmtrl\vägar\331002600_01_framkomlighetsanalys.docx
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 Inledning
4 2 Syfte
4 3 Metod/Utförande
4 3.1 Hamnars lämplighet
4 3.2 Kartläggning av befintliga vägar
4 4 Förutsättningar
5 4.1 Transportkrav för vindkraftverk
5 4.2 Trafikverkets bärighetsklasser
6 4.3 Passager av järnväg
6 4.4 Dispenser för transporter
7 5 Inskeppning av vindkraftverk
7 5.1 Hamnar i Söderhamn
8 5.2 Gävle hamn
9 6 Framkomlighetsanalys
9 6.1 Transportvägar från hamnar till etableringsområde
6.1.1 Sträcka A Orrskär/Långrör – Ljusnefors
10 6.1.2 Sträcka B Axmartavlan – Ljusnefors
11 6.1.3 Sträcka C Gävle hamn – Axmartavlan
11 6.1.4 Sträcka D Axmartavlan - Sörljusne
12 6.2 Anslutningsvägar till etableringsområdet från norr
12 6.2.1 Accesspunkt 1: Ljusnan
12 6.3 Anslutningsvägar till etableringsområdet från öster
13 6.3.1 Accesspunkt 2: I höjd med Vallvik
13 6.3.2 Accesspunkt 3: Maråker
13 6.3.3 Accesspunkt 4: Sunnäs bruk
14 6.3.4 Accesspunkt 5: Axmar bruk
14 6.4 Anslutningsväg till etableringsområdet från söder
14 6.4.1 Accesspunkt 6: Axmarby
14 6.5 Anslutningsvägar till etableringsområdet från väster
14 6.5.1 Accesspunkt 7: Norr om Böles-Noran
15 6.5.2 Accesspunkt 8: Söder om Sörbränningen
15 6.5.3 Accesspunkt 9: Mellan Sör- och Norrbränningen
15 6.5.4 Accesspunkt 10: Mellan Norrbränningen och Iärvsjön
15 6.5.5 Passage 11: Norr om Iärvsjön
15 repo001.docx 2012-03-29
2 (18)
RAPPORT
2013-06-03
VINDKRAFTPROJEKT ÖDMÅRDEN
SUBR q:\5470\5462815_vindkraftprojekt_ödmården\arbmtrl\vägar\331002600_01_framkomlighetsanalys.docx
10 7 Möjliga transportvägar
16 8 Ny Ostkustbana
17 9 Referenser och underlag
17 9.1 Rapporter
17 9.2 Internet och databaser
17 9.3 Personliga kontakter
18 Bilagor
Bilaga 1 – Karta
Bilaga 2 – Bilder
3 (18)
RAPPORT
2013-05-13
q:\5470\5462815_vindkraftprojekt_ödmården\arbmtrl\vägar\331002600_01_framkomlighetsanalys.docx
1
Inledning
I denna rapport redovisas en framkomlighetsanalys gjord för en planerad etablering av en
vindkraftspark söder om Ljusne i Söderhamns kommun, Gävleborgs län. Transportvägar
från Gävle hamn samt från Orrskärs och Långrörs hamn i Söderhamns kommun har
studerats.
Analysen har utförts av Sweco på uppdrag av Bergvik Skog AB. Handläggare har varit
Susanna Broström och Kristina Mattsson.
Sweco Infrastructure AB ansvarar för att den information samt de resultat och slutsatser
vi lämnat i samband med genomförandet av Uppdraget, med de begränsningar som
framgår av denna PM, i allt väsentligt är korrekta. Sweco Infrastructure AB påtar sig dock
inte något ansvar för eventuella kostnader, skador eller förluster som tredje part kan
drabbas av till följd av att de förlitat sig på information, resultat eller slutsatser vilka vi
tillhandahållit Bergvik Skog genom utförandet av Uppdraget.
2
Syfte
Syftet med analysen har varit att:
– Kartlägga befintliga vägar fram till etableringsområdet och att bedöma dess
förutsättningar för tunga och skrymmande transporter.
– Identifiera hinder i form av viadukter, cirkulationsplatser, besvärliga krön, skarpa
sluttningar, trånga avfarter, sträckor med låg bärighet, broar m.m.
– Analys av framkomligheten längs de möjliga färdvägarna.
– Föreslå lämpliga accesspunkter till utredningsområdet.
3
Metod/Utförande
3.1
Hamnars lämplighet
Hamnarnas lämplighet för att ta emot vindkraftverk har gjorts genom studie av
Trafikverkets inventering av hamnar som lämpar sig för intransport av vindkraftverk (WSP
2009) samt kontakt med Söderhamns kommun och Gävle hamn. För att hamnen ska
kunna ta emot vindkraftverk krävs exempelvis avlastningsplatser, mellanlagringsytor och
lämpliga kranar, se vidare kap 5.
3.2
Kartläggning av befintliga vägar
En framkomlighetsanalys för transporter av vindkraftverk har gjorts längs de befintliga
vägar som leder fram till den tänkta parken.
repo001.docx 2012-03-29
4 (18)
RAPPORT
2013-06-03
VINDKRAFTPROJEKT ÖDMÅRDEN
SUBR q:\5470\5462815_vindkraftprojekt_ödmården\arbmtrl\vägar\331002600_01_framkomlighetsanalys.docx
Rapporten grundar sig i kartstudier, fältarbete samt kontakter med Söderhamns kommun
och Trafikverket. Fältarbetet genomfördes genom att köra längs de aktuella vägarna och
dokumentera med fotografier vid särskilda hinder för framkomligheten.
4
Förutsättningar
Det finns normer och krav för transporter, både från leverantörer av vindkraftverk och från
myndigheter. Därför finns det många olika aspekter att ta hänsyn till vid bedömning av de
olika vägalternativen.
4.1
Transportkrav för vindkraftverk
Från leverantörernas sida finns styrdokument av min- och maxkrav för transporter av de
olika delarna av ett vindkraftverk. Kraven gäller exempelvis längsgående maxlutning på
grusväg, minsta radie för ytterkurvor, fri höjd ovan väg och så vidare. Beroende av vilka
leverantörer som väljs är kraven olika och storleken på verken påverkar hur kraven ser ut.
I Ödmården studeras verk av typen Vestas V112-3.0MW (119 m navhöjd, rotordiameter
112 m). För V112-3.0MW gäller transportkrav enligt nedan som grundförutsättning.
Transportkrav för vindkraftsverk av typen Vestas V112-3.0MW
Vägbredd
Minst 5,5 meter på rak väg
Längslutning
Högst 14 %
Tvärlutning
Högst 3,5 %
Bärighet
Minst 17 ton axelvikt
Fri höjd
6,6 meter för transport av kran mellan byggplatserna.
5,0 meter för transport av delar till byggplatserna.
Radie vid korsningar
Minst 40 meter
Vertikal radie
Minst 200 meter
Dessa krav har använts som utgångspunkt i denna framkomlighetsanalys. 5,0 meters fri
höjd har använts för transporterna på allmänna vägar. 6,6 meters fri höjd för transport av
kran mellan byggplatserna gäller för att inte behöva demontera kranen helt, utan kunna
transportera denna semi riggad mellan verken.
repo001.docx 2012-03-29
5 (18)
RAPPORT
2013-06-03
VINDKRAFTPROJEKT ÖDMÅRDEN
SUBR q:\5470\5462815_vindkraftprojekt_ödmården\arbmtrl\vägar\331002600_01_framkomlighetsanalys.docx
Figur 1 Utrymmeskrav vid vägkorsning (källa; Vestas, 2010).
4.2
Trafikverkets bärighetsklasser
Det allmänna vägnätet är indelat i tre bärighetsklasser:

Bärighetsklass 1 – BK1

Bärighetsklass 2 – BK2

Bärighetsklass 3 – BK3
En vägs bärighetsklass avgör vilka fordonsvikter som är tillåtna på vägen.
På BK1-vägnätet tillåts högre fordonsvikter. Viktbestämmelserna för BK1 gäller på cirka
94% av det allmänna vägnätet. Inom tätorter är andelen BK1-gator i regel betydligt lägre.
För övriga delar av vägnätet gäller BK2, BK3 eller särskilda lokala viktbegränsningar.
Då det gäller vindkrafttransporter kan vissa leveranser kräva så mycket som 3 gånger
bärigheten för BK1-vägar enligt Trafikverkets vindkraftshandläggare. Det är därför ingen
garanti att BK1-klassade vägar klarar av vindkraftstransporter.
Det finns även regler för fordons dimensioner, hur långa och breda de får vara.
För mer information om bärighetsklasser samt vikt- och dimensionsbestämmelser för
tunga fordon, se Transportstyrelsens broschyr Lasta lagligt.
4.3
Passager av järnväg
Alla transportvägar som är aktuella innebär korsande av elektrifierad järnväg i
plankorsning. Fri höjd i dessa passager är normalt sett 4,7 meter. Kontaktledningen sitter
normalt sett på 5,5 meters höjd. Avståndet mellan skyddsportalens underkant och
kontaktledningen är då normalt sett 0,8 meter. Avståndet mellan underkant och
kontaktledning kan tillfälligt minskas till 0,5 meter vilket då kan ge en fri höjd under
portalen på 5,0 meter. Det är även möjligt att tillfälligt höja kontaktledningarna för att
skapa en större fri höjd, men detta kräver då ett stopp i tågtrafiken.
repo001.docx 2012-03-29
6 (18)
RAPPORT
2013-06-03
VINDKRAFTPROJEKT ÖDMÅRDEN
SUBR q:\5470\5462815_vindkraftprojekt_ödmården\arbmtrl\vägar\331002600_01_framkomlighetsanalys.docx
Det finns även möjlighet att minska transporternas höjd tillfälligt vid kritiska passager
genom att lasten sänks ned mot vägbanan för att anpassa efter särskilt problematiska
passager.
Samtliga planpassager som finns har skyddsutrustning i form av ljus-, ljudsignaler och
bommar. Det kan krävas vissa åtgärder för att skapa tillräckligt fritt utrymme, t ex flytt av
stolpar för ljussignal.
Ostkustbanan har tät trafik med både persontåg och godståg vilket kommer att styra
tidpunkterna för att korsa järnvägen. Det kommer troligen även att krävas särskilda
åtgärder, bland annat möjlighet att direkt larma trafikledningscentralen vid ett akut stopp.
4.4
Dispenser för transporter
Trafikverket kräver att alla transportörer ska begära dispens för att frakta stora och tunga
laster på deras vägar. Dispensen söks hos Trafikverket, via en blankett där fordonet och
lastens vikt och storlek beskrivs. Dispensen söks per fordonskombination men kan också
sökas för flera transporter samtidigt om de har samma dimension (vikt och längd) och
körs av samma fordon (samma registreringsnummer). Dispensen är i normalfall giltig i en
månad men kan i vissa fall förlängas till 3-6 månader. En ansökningsavgift tas per
dispensansökan.
Tillsammans med dispensansökan ska transportören bifoga ett intyg som visar att den
aktuella transporten klarar angiven färdväg. Det betyder att transportören själv måste
undersöka framkomligheten på den tänkta transportvägen och kontrollera fria höjder samt
plan- och profilstandard innan ansökan görs.
När ansökan inkommit, gör Trafikverket en bedömning av sträckan där bland annat
beräkningar görs av bärigheten på broar. I och med dispensansökan får Trafikverket
tillgång till de nödvändiga detaljerade uppgifterna om transporten som krävs för definitivt
val av transportväg.
Den svåraste tiden att köra tunga transporter är under högsommaren. Detta beror på att
det under den tiden pågår mycket vägarbeten och att det därför är svårt att veta i förväg
om en väg är farbar eller inte. Dessutom påverkas hur stor last en väg klarar av då
vägarbeten pågår.
5
Inskeppning av vindkraftverk
Delarna till vindkraftverken är så stora att det lönar sig att transportera delarna så långt
som möjligt på båtar och skeppa in delarna så nära etableringsområdet som möjligt.
Närmaste hamnar är i Gävle och söder om Söderhamn.
Hamnen ska kunna ta emot fartyg med minst 7 m djupgående och 85 m längd. Det krävs
även att det finns lagringsytor med tillräcklig bärighet, minst 2 ton/kvm men än hellre över
4 ton/kvm.
repo001.docx 2012-03-29
7 (18)
RAPPORT
2013-06-03
VINDKRAFTPROJEKT ÖDMÅRDEN
SUBR q:\5470\5462815_vindkraftprojekt_ödmården\arbmtrl\vägar\331002600_01_framkomlighetsanalys.docx
För att kunna lossa vindkraftverken krävs två stora kranar varav den ena ska klara minst
75 ton med 20-22 meters utligg. Det ställer även krav på kajens bärighet så att den klarar
kranens vikt med last.
5.1
Hamnar i Söderhamn
I Söderhamns kommun finns tre hamnar som lastar och lossar varor: Stugsund
(Söderhamn), Långrör (Sandarne) och Orrskär (Ljusne). Det har tidigare inte tagits in
vindkraftverk i Söderhamns kommun, men kommunen (som äger hamnarna) är
intresserade av att utveckla detta. Långrör och Orrskär är intressanta för vindkraft. För
båda hamnarna gäller att det saknas kran som klarar att lossa vindkraftverk, utan det
måste hyras in.
Orrskär är den största hamnen i kommunen. Mycket trävaror hanteras i hamnen, både i
form av flis, virke och timmer. Kommunen har planer på att utveckla Orrskär för framförallt
havsbaserad vindkraft där det planeras för att fundament mm ska gjutas i Orrskär och
sedan transporteras ut till bl a Storgrundet. Det byggs en ny pir och anläggs en ny väg
inom hamnområdet för att möjliggöra detta 1.
För Långrörs hamn pågår en utredning av bärigheten eftersom vindkraftexploatörer har
visat intresse för att nyttja hamnen 1. Hamnen används just nu enbart för lossning av
oljeprodukter, men har tidigare använts för timmer och virke mm. Det finns en asfalterad
hamnplan och en stor upplagsyta av fyllnadsmassor.
Fakta hamnar i Söderhamns kommun
Kajer
Långrör
Orrskär
Olje och torrlastkaj 80 m,
maxdjup 7,40 m
Fliskajen 100 m, maxdjup
11,00 m
Träkajen 100 m, maxdjup
9,70 m
Kranar
Mobil
Ingen uppgift
Magasinsbyggnad
1500 m2
4500 m2
Farled
Loa 180 m, bredd 23 m,
maxdjup 7,80 m
Loa 250 m, bredd -, maxdjup
11,68 m
Under mörker: Loa 145 m,
bredd 21 m, maxdjup 6,50 m
Under mörker: Loa 250 m,
bredd -, maxdjup 11,68 m
Källa: Söderhamns stuveri och hamn; http://www.sshab.se/start_hamn.htm
1
Samtal med Lars Stål, Söderhamns kommun, 2012-05-30.
repo001.docx 2012-03-29
8 (18)
RAPPORT
2013-06-03
VINDKRAFTPROJEKT ÖDMÅRDEN
SUBR q:\5470\5462815_vindkraftprojekt_ödmården\arbmtrl\vägar\331002600_01_framkomlighetsanalys.docx
Hamnarna i Söderhamn har ännu ingen erfarenhet av att ta emot vindkraftverk och det
finns vissa frågetecken kring om de klarar kraven och vilka anpassningar som kan
krävas. Kranar måste i dagsläget hyras in. Hamnarna torde ha god kapacitet och det
finns ett intresse av att anpassa anläggningarna till kraven.
5.2
Gävle hamn
Gävle hamn tar emot vindkraftverk. Under sommaren 2012 är 80 vindkraftverk inbokade.2
Fartyg där kranar används för att lossa verken lämpar sig då Gävle hamn har en
permanent kran som tar 100 ton på 22 meters utligg. För lossning av rotorblad krävs dels
den permanenta kranen och dels en mobilkran eftersom de är så långa. Nacellen är den
tyngsta delen, men den kan klaras med bara en kran om kranen har tillräcklig
lyftkapacitet. Torndelar kan klaras med en kran, men det beror på hur långa
tornelementen är.
Hamnen kan även ta emot ro-ro-fartyg (Roll on, roll off, dvs fartyg med möjlighet att köra
ombord laster på fordon) med akterrramp. Gävle hamns ramp avslutas dock med en 90
graders sväng, vilket gör det osäkert om vindkraftverken kan fraktas längs rampen. Skulle
detta alternativ bli aktuellt är Gävle hamn intresserade av att genomföra en eventuell
anpassning av ro-ro-rampen.
Det finns lagringsplatser på olika områden inom hamnen. Sommaren 2012 finns 3040000 m2 lagringsyta iordningställd för vindkrafttransporter. Vägarna ut från hamnen och
norrut på väg 583 har anpassats för att klara transporter norrut.2
Gävle hamn - Fredriksskans
Kajer
I hamnen finns 7 kajer, minsta maxlängd på
fartyg 120 m, längsta kaj 570 m. Maxdjup 7,30 –
10,10 m
Källa: Gävle hamn; http://www.gavle-port.se/gavle_hamn
Gävle hamn har erfarenheter av att ta emot vindkraftstransporter, men det kan uppstå
kapacitetsbrist om flera större vindkraftsparker byggs samtidigt. Det är viktigt att
marktransporterna flyter på bra så att det finns plats att lossa nya verk när de kommer in.
6
Framkomlighetsanalys
Det finns möjlighet att nyttja Gävle hamn eller någon av hamnarna i Söderhamns
kommun. Accessvägar in i utredningsområdet har studerats från norr, från öster, från
söder och från väster. Slutligt val av inskeppningshamn samt valda accessvägar in i
området styr lämplig färdväg. Transportvägar och accesspunkter visas i Figur 2.
2
Telefonsamtal med Håkan Bergström, Gävle hamn, 2012-06-08.
repo001.docx 2012-03-29
9 (18)
RAPPORT
2013-06-03
VINDKRAFTPROJEKT ÖDMÅRDEN
SUBR q:\5470\5462815_vindkraftprojekt_ödmården\arbmtrl\vägar\331002600_01_framkomlighetsanalys.docx
6.1
Transportvägar från hamnar till etableringsområde
Samtliga transportvägar har bärighetsklassning BK1. På transportvägarna finns inga
hinder med lägre fri höjd än 4,5 meter. I denna utredning har det inte mätts in hur stor den
verkliga fria höjden är, dvs hur mycket högre än 4,5 m som de korsande broarna är.
Figur 2 Transportvägar och accesspunkter
repo001.docx 2012-03-29
10 (18)
RAPPORT
2013-06-03
VINDKRAFTPROJEKT ÖDMÅRDEN
SUBR q:\5470\5462815_vindkraftprojekt_ödmården\arbmtrl\vägar\331002600_01_framkomlighetsanalys.docx
6.1.1 Sträcka A Orrskär/Långrör – Ljusnefors
Sträcka A är aktuell för transporter från Orrskär/Långrör. Både Långrör och Orrskär ligger
norr om vindkraftsområdet.
Från Långrörs hamn är det ca 400 meter från hamnen till Kustvägen. Över Kustvägen går
industrispår till Arizona Chemical. Järnvägsbron har tillräcklig frihöjd, men är smal, se
bilaga 2, figur 1.
Vid affären i Sandarne ansluter Kustvägen till väg 583. Korsningen innebär en
högersväng tätt följd av en vänstersväng, men utrymmet i korsningen bedöms vara
tillräckligt, möjligen krävs vissa åtgärder för att skapa tillräckligt utrymme för de långa
transporterna. Det är främst nedplockning av skyltar som kan bli aktuellt. Se bilaga 2,
figur 2.
Mellan Sandarne och Ljusne går väg 583 på två mindre broar (bäck resp cykelväg) samt
under en järnvägsbro (industrispår till Orrskär) och en cykelbro, se bilaga 2, figur 3.
Från Orrskärs hamn är det ca 1 km till väg 583. Vägen från hamnen (Industrivägen)
ansluter strax norr om Ljusnan. Det bedöms finnas tillräckligt utrymme i korsningen för
transporterna att svänga ut på väg 583.
Väg 583 passerar Ljusnan på bro. Det är den längsta vägbro som transporterna kan
komma behöva nyttja. Bärigheten på bron behöver beräknas, se bilaga 2, figur 4.
Söder om Ljusnan går väg 583 under en vägbro (väg 629), se bilaga 2, figur 5.
6.1.2 Sträcka B Axmartavlan – Ljusnefors
Sträcka B behöver nyttjas för transporter från Orrskär/Långrör eller om det är aktuellt med
transporter från Gävle hamn och access från öster. Sträckan beskrivs från söder och
norrut.
Söder om Axmarby passerar väg 583 järnvägen Ostkustbanan i en plankorsning, se
bilaga 2, figur 6. Höjning av skyddsportalen kan krävas, men bredden är tillräcklig.
Väg 583 förbi utredningsområdet har inga passerande broar över vägen, men det finns
några mindre vägbroar/trummor som passeras. Bitvis är vägen kuperad och det kan
finnas något kritiskt krön.
Ett oelektrifierat industrispår till Vallviks bruk passeras norr om utredningsområdet.
Plankorsningen är endast utrustad med signaler. Se bilaga 2, figur 7.
6.1.3 Sträcka C Gävle hamn – Axmartavlan
Sträcka C är aktuell för transporter från Gävle hamn.
Det är inte möjligt att transportera vindkraftverk på E4 mellan Gävle och Axmartavlan
eftersom det är en 1+2-väg med delvis smala enkelfilsträckor med räcken på båda sidor
av körfältet. Trafikverket kommer inte att tillåta att räcken tas ned. Transporterna måste
istället följa väg 583.
repo001.docx 2012-03-29
11 (18)
RAPPORT
2013-06-03
VINDKRAFTPROJEKT ÖDMÅRDEN
SUBR q:\5470\5462815_vindkraftprojekt_ödmården\arbmtrl\vägar\331002600_01_framkomlighetsanalys.docx
På väg ut från hamnen till väg 583 passeras två cirkulationsplatser, se bilaga 2, figur 8-9.
Väl ute på väg 583 är vägen bred, minst 6 meter, relativt rak och utan hinder. Det
förekommer vissa broar över vattendrag och korsande vägar (främst gång- och
cykelvägar). För att slutgiltigt bedöma om dessa klarar vindkraftsleveranserna krävs
exakta uppgifter om exempelvis axelavstånd och axelvikt. Enligt Trafikverket bör detta
dock inte vara något problem då det gäller gamla E4:an som idag används för en hel del
tunga transporter.
På vägen upp till Axmartavlan passeras järnvägen Ostkustbanan en gång, det är en
plankorsning i Hamrångefjärden, se bilaga 2, figur 10. Höjning av skyddsportalen kan
krävas, men bredden är tillräcklig.
Sträcka C avslutas i en 3-vägskorsning. Den är vid, men det kan krävas vissa åtgärder för
att svänga ut på anslutande väg, särskilt vid en vänstersväng. Se bilaga 2, figur 11 och
12.
Från sträcka C fortsätter transporterna in på sträcka B för access från öster eller norr eller
på sträcka D för access från väster.
6.1.4 Sträcka D Axmartavlan - Sörljusne
Sträcka D behöver nyttjas för access från väster. Sträcka D går på E4. E4 är på den
aktuella sträckan en 1+2-väg. På några ställen är det räcken på båda sidor av enkelt
körfält, men det är ca 5,5 - 6 m fritt utrymme mellan räckena varför det inte utgör någon
begränsning. Se bilaga 2, figur 14.
Vid transporter från Gävle hamn (Sträcka C) behöver transporterna först svänga vänster
och sedan höger ut på E4. Även om korsningarna är relativt vida kan det krävas åtgärder
för att de långa transporterna ska kunna komma ut på E4. Se bilaga 2, figur 11, 12 och
13.
Vid transporter från Söderhamn (Sträcka B) krävs endast en högersväng för att komma ut
på E4. Se bilaga 2, figur 12 och 13.
På sträcka D finns inga korsande broar som begränsar den fria höjden. Däremot så
passeras ett antal vattendrag och vägar. Den längsta bron är vid trafikplats Tönnebro där
väg 83 passeras.
6.2
Anslutningsvägar till etableringsområdet från norr
Accesspunkterna visas i Figur 2.
6.2.1 Accesspunkt 1: Ljusnan
För att undvika att korsa Ostkustbanan eller ansluta från E4 kan en väg med anslutning
till väg 629 nyttjas.
repo001.docx 2012-03-29
12 (18)
RAPPORT
2013-06-03
VINDKRAFTPROJEKT ÖDMÅRDEN
SUBR q:\5470\5462815_vindkraftprojekt_ödmården\arbmtrl\vägar\331002600_01_framkomlighetsanalys.docx
För att komma till anslutningspunkten från väg 583 krävs en relativt skarp vänstersväng i
ramp. För fordon som kommer norrifrån (från Långrörs eller Orrskärs hamnar) kan det
krävas vissa åtgärder för att få tillräckligt svängutrymme. För fordon som kommer
söderifrån (från Gävle hamn) är det lättare att komma in på väg 629. Väg 629 passerar
över väg 583 på en längre bro. Se bilaga 2, figur 5 och 15.
Det är inte möjligt att nå denna anslutningsväg från E4 då trafikplatsen vid E4 har ramper
som svänger tvärt.
Vid anslutningen är väg 629 breddad med en parkeringsficka på norra sidan. Detta
underlättar vänstersväng, men fickan kan behöva utvidgas för att ge tillräckligt utrymme
för de långa fordonen. Se bilaga 2, figur 16.
Detta kan vara en lämplig accessväg till områdets nordligaste delar, men till den södra
delen är ca 17 km fågelvägen, vilket innebär långa transporter på skogsbilväg.
6.3
Anslutningsvägar till etableringsområdet från öster
Ostkustbanan går parallellt med väg 583 förbi hela utredningsområdet. Detta begränsar
starkt de möjliga tillfartsvägarna, se även kapitel 4.3.
Mellan Vallvik och Axmar finns fyra befintliga passagemöjligheter av Ostkustbanan.
6.3.1 Accesspunkt 2: I höjd med Vallvik
Är ej möjlig att använda för skrymmande transporter då det är en trång järnvägsbro vid
passagen under järnvägen. Se bilaga 2, figur 17.
6.3.2 Accesspunkt 3: Maråker
Grusvägen ligger i 90 graders vinkel till väg 583. Det är 35-40 meter mellan väg 583 och
järnvägsövergången. Det är ett något kort avstånd för att hinna räta upp fordonen innan
korsandet av järnvägen. Åtgärder för att t ex kunna hålla ut svängen åt vänster kan göra
det möjligt att använda passagen. Se bilaga 2, figur 18. Vid järnvägsövergången kan det
krävas flytt av stolpar mm för att skapa ett tillräckligt stort fritt utrymme med hänsyn till att
fordonen hinner räta upp sig fullständigt.
På den västra sidan järnvägen delar sig grusvägen efter 30-50 meter. Det är en Y-formad
trevägskorsning som inte bör innebära några problem. Vägen söderut fortsätter genom
hela utredningsområdet ned till Axmar bruk. Vägen norrut leder till bebyggelsen i Maråker
vilket gör det olämpligt att använda vägen för transporter norrut då det är trångt och blir
stora störningar för de boende.
repo001.docx 2012-03-29
13 (18)
RAPPORT
2013-06-03
VINDKRAFTPROJEKT ÖDMÅRDEN
SUBR q:\5470\5462815_vindkraftprojekt_ödmården\arbmtrl\vägar\331002600_01_framkomlighetsanalys.docx
6.3.3 Accesspunkt 4: Sunnäs bruk
Grusvägen gör en skarp S-kurva på det lilla avståndet mellan väg 583 och järnvägen, se
bilaga 2, figur 19-20. Det är problem för vanliga timmertransporter att hinna med att räta
upp ekipaget innan passagen av järnvägen, det sitter varningsskyltar vid infarten.
För att kunna nyttja denna passage krävs en ombyggnad av grusvägen mellan väg 583
och järnvägen för att få bort S-kurvan. Avståndet mellan väg 583 och järnvägen är
rakaste vägen ca 50 meter och järnvägen ligger något högre än vägen. Troligen krävs
även liknande åtgärder som vid accesspunkt 2.
På den västra sidan järnvägen leder grusvägen in i området och ansluter till den nordsydliga vägen genom området.
6.3.4 Accesspunkt 5: Axmar bruk
Grusvägen är ganska krokig och det finns ett skarpt krön strax innan passagen av
järnvägen. På den västra sidan järnvägen kommer man strax fram till en smal bro över
Skärjån, se bilaga 2, figur 21. Bron omöjliggör breda och tunga transporter. Skärjån med
omgivningar har höga naturvärden och är skyddat som Natura 2000-område. Det gör det
svårt att få tillstånd till ombyggnad av vägen för att klara transporter av vindkraftverk.
6.4
Anslutningsväg till etableringsområdet från söder
6.4.1 Accesspunkt 6: Axmarby
För att undvika att korsa Ostkustbanan eller ansluta från E4 har
möjligheter att ansluta söderifrån studerats. Det finns en grusväg
in i området väster om Axmarby, men det är 6 km (fågelvägen)
från korsningen till utredningsområdets södra gräns och där ska
Skärjån passeras. Befintlig bro över Skärjån är smal och
omöjliggör breda och tunga transporter, se bilaga 2, figur 21.
Skärjån med omgivningar har höga naturvärden och är skyddat
som Natura 2000-område. Det gör det svårt att få tillstånd till
ombyggnad av vägen för att klara transporter av vindkraftverk.
6.5
Anslutningsvägar till etableringsområdet från väster
Anslutning till området från väster innebär att E4 måste nyttjas för transporter, se
beskrivning i avsnitt 6.1.4. Transporterna måste komma söderifrån för att kunna komma
in i utredningsområdet. Det är inte möjligt att komma norrifrån och göra en vänstersväng
över E4.
För samtliga accesspunkter från väster krävs troligen att viltstängsel med dess stolpar tas
ned för att göra det möjligt att svänga in på grusvägarna. Om viltstängsel plockas ned kan
repo001.docx 2012-03-29
14 (18)
RAPPORT
2013-06-03
VINDKRAFTPROJEKT ÖDMÅRDEN
SUBR q:\5470\5462815_vindkraftprojekt_ödmården\arbmtrl\vägar\331002600_01_framkomlighetsanalys.docx
det krävas att tillfälligt stängsel sätts upp i annat läge för att förhindra att vilt kommer ut på
E4.
6.5.1 Accesspunkt 7: Norr om Böles-Noran
Accesspunkt 7 nås via en vändplats med avfartsfält från E4. Mindre åtgärder kan krävas
där transporterna ska svänga in på grusvägen. Se bilaga 2, figur 22.
6.5.2 Accesspunkt 8: Söder om Sörbränningen
Accesspunkt 8 nås via en vändplats med avfartsfält från E4. Mindre åtgärder kan krävas
där transporterna ska svänga in på grusvägen. Här har grusvägen en mindre gynnsam
vinkel mot vändplatsen, fordonen måste svänga runt mer än 90 grader. Se bilaga 2, figur
23.
6.5.3 Accesspunkt 9: Mellan Sör- och Norrbränningen
Accesspunkt 9 nås via en vändplats med avfartsfält från E4. Mindre åtgärder kan krävas
där transporterna ska svänga in på grusvägen. Se bilaga 2, figur 24.
6.5.4 Accesspunkt 10: Mellan Norrbränningen och Järvsjön
Vid accesspunkt 10 saknas avfartsfält utan det blir en 90-graderssväng in i
utredningsområdet direkt från E4, vilket gör att den lämpar sig mindre väl som
accesspunkt. Se bilaga 2, figur 25.
6.5.5 Passage 11: Norr om Järvsjön
Accesspunkt 9 nås via en vändplats med avfartsfält från E4. Mindre åtgärder kan krävas
där transporterna ska svänga in på grusvägen. Grusvägen har en T-korsning omedelbart
innanför viltstängslet vilket gör att även där krävs åtgärder för att fordonen ska kunna
komma in i området. Se bilaga 2, figur 26.
repo001.docx 2012-03-29
15 (18)
RAPPORT
2013-06-03
VINDKRAFTPROJEKT ÖDMÅRDEN
SUBR q:\5470\5462815_vindkraftprojekt_ödmården\arbmtrl\vägar\331002600_01_framkomlighetsanalys.docx
7
Möjliga transportvägar
Slutligt val av transportvägar styrs av dels vilken hamn som nyttjas för inskeppning och
dels vilken/vilka accesspunkter som väljs. Samtliga av de beskrivna delsträckorna A-D
bedöms som möjliga att nyttja för transporterna.
Accesspunkterna sammanställs nedan. Där anges även ungefärligt avstånd från Långrör
och Gävle hamn. Avståndet från Orrskärs hamn är ca 7 km kortare än från Långrörs
hamn.
Sammanställning möjliga transportvägar och accesspunkter
Accesspunkt
Kommentar
Avstånd från
Långrörs
hamn*
Avstånd från
Gävle hamn
1 Ljusnan (norr)
Snäv kurva i trafikplats,
passage på vägbro. Mindre
åtgärder vid accesspunkt.
13 km
71 km
2 Vallvik (öster)
Ej möjlig att nyttja pga trång
port under järnväg.
13 km
66 km
3 Maråker (öster)
Passage av OKB. Troligen
behöver åtgärder vidtas vid
planpassage av jvg samt vid
vägkorsning.
16 km
63 km
4 Sunnäs bruk
(öster)
Passage av OKB. Större
ombyggnad av väg och
vägkorsning krävs.
21 km
58 km
5 Axmar bruk
(öster)
Passage av OKB. Smal bro
över Skärjån gör det omöjligt
att nyttja passagen.
29 km
50 km
6 Axmar by (söder)
Lång väg upp till området.
Smal bro över Skärjån gör
det omöjligt att nyttja
passagen.
36 km
43 km
7 Böles-Noran
(väster)
Avfartsfält. Mindre åtgärder
för att komma in i området.
58 km
55 km
8 Sörbränningen
(väster)
Avfartsfält. Mindre åtgärder
för att komma in i området.
62 km
59 km
9 SörNorrbränningen
Avfartsfält. Mindre åtgärder
64 km
61 km
repo001.docx 2012-03-29
16 (18)
RAPPORT
2013-06-03
VINDKRAFTPROJEKT ÖDMÅRDEN
SUBR q:\5470\5462815_vindkraftprojekt_ödmården\arbmtrl\vägar\331002600_01_framkomlighetsanalys.docx
(väster)
för att komma in i området.
10 Norrbränningen
(väster)
Inget avfartsfält, 90
graderssväng direkt från E4
vilket gör den olämplig.
68 km
65 km
11 Järvsjön (väster)
Avfartsfält. Innanför
viltstängsel krävs åtgärder
för att kunna komma in i
området.
70 km
67 km
*) Intransport till Orrskär innebär ca 7 km kortare transportsträcka.
8
Ny Ostkustbana
En ny sträckning av Ostkustbanan har studerats av Trafikverket i en förstudie (nov 2010).
Flera utredningskorridorer passerar genom utredningsområdet för vindkraft i Ödmården.
Det är oklart när den nya Ostkustbanan kommer att byggas. När järnvägen byggs måste
Bergvik bevaka att passager av järnvägen ordnas så att det är möjligt att byta ut stora
delar av vindkraftsverken samt att ska finnas tillräcklig stort fritt utrymme vid vägpassager
under järnvägen och tillräcklig bredd och bärighet på vägbroar över järnvägen.
9
Referenser och underlag
9.1
Rapporter
Trafikverket, 2010. Transporter till vindkraftsparker – en handbok. Publikations nr
2010:033. 2010-04-01.
Trafikverket, 2010. Underlagsmaterial i koncentrat. Transporter till vindkraftsparker.
Publikations nr 2010:032. 2010-04-01.
Transportstyrelsen, 2011, Lasta lagligt - Vikt och dimensionsbestämmelser för tunga
fordon 2010. Publikations nr PV09314, februari 2011
Vestas, 2010, Road, Crane Pad and Hardstand Specifications for Vestas Turbines V1001.8MW and V112-3.3MV. 2010-03-09.
WSP, 2009. Hamninventering vindkraft – undersökning av svenska hamnars möjlighet
och ambition att hantera vindkraftverk. 2009-10-21.
9.2
Internet och databaser
Trafikverket: http://www.trafikverket.se/
Transportstyrelsen: http://www.transporstyrelsen.se/
Google maps: http://maps.google.se/maps?hl=sv&tab=wl
repo001.docx 2012-03-29
17 (18)
RAPPORT
2013-06-03
VINDKRAFTPROJEKT ÖDMÅRDEN
SUBR q:\5470\5462815_vindkraftprojekt_ödmården\arbmtrl\vägar\331002600_01_framkomlighetsanalys.docx
Hitta.se: http://www.hitta.se/karta
Söderhamns kommun: http://www.soderhamn.se/
Söderhamns stuveri & hamn AB: http://www.sshab.se/
Gävle hamn: http://www.gavle-port.se/
Länsstyrelsernas GIS-tjänster: http://www.gis.lst.se/
Information om vägar via karta: http://www.trafikverket.se/Information-om-vagar-via-karta/
9.3
Personliga kontakter
Gunnar Olsson, Söderhamns kommun, 2012-05-25.
Ingemar Olofsson, Söderhamns kommun, 2012-05-28.
Lars Stål, Söderhamns kommun, 2012-05-28 samt 2012-05-30
Ylva Larsson, Söderhamns kommun, 2012-06-07
Håkan Bergström, Gävle hamn, 2012-06-08
Lars Östman, Trafikverket, 2012-05-30, 2012-06-04 samt 2013-06-03.
Jesper Holmqvist, Vestas, 2013-05-30
repo001.docx 2012-03-29
18 (18)
RAPPORT
2013-06-03
VINDKRAFTPROJEKT ÖDMÅRDEN
SUBR q:\5470\5462815_vindkraftprojekt_ödmården\arbmtrl\vägar\331002600_01_framkomlighetsanalys.docx
FRAMKOMLIGHETSANALYS – BILAGA 2 BILDER
UPPDRAG
UPPDRAGSLEDARE
DATUM
Vindkraftprojekt Ödmården
Maria Vabulis
2012-06-15
UPPDRAGSNUMMER
UPPRÄTTAD AV
331002600_02
5462815000
Susanna Broström
Figur 1 Sträcka A: Industrispår över Kustvägen
Figur 2 Sträcka A: Korsning Kustvägen/Stenövägen/Väg 583 i Sandarne där fordon ska svänga
höger och därefter vänster
memo02.docx 2012-03-28
1 (13)
Sweco Infrastructure AB
SUBR q:\5470\5462815_vindkraftprojekt_ödmården\arbmtrl\vägar\331002602_00_framkomlighetsanalys_bilaga 2_bilder.docx
Figur 3 Sträcka A: Industrispår och gångbro över väg 583 i Ljusne
Figur 4 Sträcka A: Bro över Ljusnan
memo02.docx 2012-03-28
2 (13)
FRAMKOMLIGHETSANALYS – BILAGA 2
BILDER
2012-06-15
SUBR q:\5470\5462815_vindkraftprojekt_ödmården\arbmtrl\vägar\331002602_00_framkomlighetsanalys_bilaga 2_bilder.docx
Figur 5 Sträcka A och Accespunkt 1: Väg 583 passerar under väg 629. Väg mot accesspunkt 1 till
vänster efter bron.
Figur 6 Sträcka B: Väg 583 korsar Ostkustbanan söder om Axmarby.
memo02.docx 2012-03-28
3 (13)
FRAMKOMLIGHETSANALYS – BILAGA 2
BILDER
2012-06-15
SUBR q:\5470\5462815_vindkraftprojekt_ödmården\arbmtrl\vägar\331002602_00_framkomlighetsanalys_bilaga 2_bilder.docx
Figur 7 Sträcka B: Väg 583 korsar industrispår mot Vallvik.
Figur 8 Sträcka C: Cirkulationsplats i korsning Hamnleden/Fredriksskansvägen. Transporterna ska
rakt fram i korsningen.
memo02.docx 2012-03-28
4 (13)
FRAMKOMLIGHETSANALYS – BILAGA 2
BILDER
2012-06-15
SUBR q:\5470\5462815_vindkraftprojekt_ödmården\arbmtrl\vägar\331002602_00_framkomlighetsanalys_bilaga 2_bilder.docx
Figur 9 Sträcka C: Cirkulationsplats i korsningen Hamnleden/Väg 583. Transporterna ska svänga
höger.
Figur 10 Sträcka C: Plankorsning mellan väg 583 och Ostkustbanan i Hamrångefjärden.
memo02.docx 2012-03-28
5 (13)
FRAMKOMLIGHETSANALYS – BILAGA 2
BILDER
2012-06-15
SUBR q:\5470\5462815_vindkraftprojekt_ödmården\arbmtrl\vägar\331002602_00_framkomlighetsanalys_bilaga 2_bilder.docx
Figur 11 Sträcka C: Väg 583 kommer till en 3-vägskorsning där sträcka C slutar. Högersväng mot
sträcka B och vänstersväng mot sträcka D.
Figur 12 Sträcka B, C, D: 3-vägskorsning på väg 583. Sträcka C ansluter från vänster. Lite längre
fram sträcka D vid högersväng ut på E4.
memo02.docx 2012-03-28
6 (13)
FRAMKOMLIGHETSANALYS – BILAGA 2
BILDER
2012-06-15
SUBR q:\5470\5462815_vindkraftprojekt_ödmården\arbmtrl\vägar\331002602_00_framkomlighetsanalys_bilaga 2_bilder.docx
Figur 13 Sträcka D: Transporterna ska svänga ut på E4 där det är dubbelfil norrut.
Figur 14 Sträcka D: E4 är 1+2-väg där det är ca 5,5 - 6 m mellan räckena på de aktuella
enkelfilssträckorna i norrgående riktning. Här en bild tagen söderut mellan accesspunkt 8 och 9.
memo02.docx 2012-03-28
7 (13)
FRAMKOMLIGHETSANALYS – BILAGA 2
BILDER
2012-06-15
SUBR q:\5470\5462815_vindkraftprojekt_ödmården\arbmtrl\vägar\331002602_00_framkomlighetsanalys_bilaga 2_bilder.docx
Figur 15 Accesspunkt 1: Tvär kurva i trafikplats väg 629/583
Figur 16 Accesspunkt 1: Grusväg till vänster. På höger sida av väg 629 en parkeringsficka.
memo02.docx 2012-03-28
8 (13)
FRAMKOMLIGHETSANALYS – BILAGA 2
BILDER
2012-06-15
SUBR q:\5470\5462815_vindkraftprojekt_ödmården\arbmtrl\vägar\331002602_00_framkomlighetsanalys_bilaga 2_bilder.docx
Figur 17 Accesspunkt 2: Trång port under järnvägen gör det omöjligt att använda denna väg.
Figur 18 Accesspunkt 3: Det är 35-40 meter mellan väg 583 och Ostkustbanan vilket kan göra det
svårt för transporterna att hinna räta upp sig innan plankorsningen.
memo02.docx 2012-03-28
9 (13)
FRAMKOMLIGHETSANALYS – BILAGA 2
BILDER
2012-06-15
SUBR q:\5470\5462815_vindkraftprojekt_ödmården\arbmtrl\vägar\331002602_00_framkomlighetsanalys_bilaga 2_bilder.docx
Figur 19 Accesspunkt 4: S-kurva mot plankorsning, avfarten.
Figur 20 Accesspunkt 4: S-kurva mot plankorsning. Det är för kort avstånd för att ett långt fordon
ska hinna räta upp sig innan plankorsningen.
memo02.docx 2012-03-28
10 (13)
FRAMKOMLIGHETSANALYS – BILAGA 2
BILDER
2012-06-15
SUBR q:\5470\5462815_vindkraftprojekt_ödmården\arbmtrl\vägar\331002602_00_framkomlighetsanalys_bilaga 2_bilder.docx
Figur 21 Accesspunkt 5 och 6: Smal bro över Skärjån omöjliggör tunga och breda transporter.
Figur 22 Accesspunkt 7: Avfart vid vändplats. Väg in i utredningsområdet till höger.
memo02.docx 2012-03-28
11 (13)
FRAMKOMLIGHETSANALYS – BILAGA 2
BILDER
2012-06-15
SUBR q:\5470\5462815_vindkraftprojekt_ödmården\arbmtrl\vägar\331002602_00_framkomlighetsanalys_bilaga 2_bilder.docx
Figur 23 Accesspunkt 8: Vägen in i utredningsområdet till höger från vändplats.
Figur 24 Accesspunkt 9: Väg in i utredningsområdet från vändplats.
memo02.docx 2012-03-28
12 (13)
FRAMKOMLIGHETSANALYS – BILAGA 2
BILDER
2012-06-15
SUBR q:\5470\5462815_vindkraftprojekt_ödmården\arbmtrl\vägar\331002602_00_framkomlighetsanalys_bilaga 2_bilder.docx
Figur 25 Acesspunkt 10: Avfartsfält saknas utan det är en 90-graders sväng direkt från E4.
Figur 26 Accesspunkt 11: Grusvägen delar sig i en T-korsning innanför viltstängslet.
memo02.docx 2012-03-28
13 (13)
FRAMKOMLIGHETSANALYS – BILAGA 2
BILDER
2012-06-15
SUBR q:\5470\5462815_vindkraftprojekt_ödmården\arbmtrl\vägar\331002602_00_framkomlighetsanalys_bilaga 2_bilder.docx