Transcript Det professionella lärandets inneboende kraft

Det professionella lärandets inneboende kraft
Helen Timperley
 Inga bevis för att lärare som frivilligt deltar i professionell utveckling i större
utsträckning genomför den typen av förändringar som leder till bättre
resultat för elever än de lärare som deltar mer motvilligt.
 Lärarnas motivation ökade i takt med att deras elever gjorde större framsteg.
Forskningssammanställningen visade att ju mer elevresultaten förbättrades,
desto mer motiverade blev lärande.
 Det finns en rad osäkerhetsmoment i samband med utbildning av barn,
deras lärande och skolledare. Osäkerheten handlar om att det inte finns
några uppfattningar eller metoder som garanterat leder till önskat resultat.
 System för att kontrollera om förändringar är effektiva är av central
betydelse för att kunna uppnå kontinuerliga förbättringar.
 Om man enbart gör kosmetiska förändringar eller låter lärarna handskas med
problem på egen hand kommer man inte att kunna åstadkomma sådana
förändringar som verkligen gör skillnad.
 Det handlar om att gå från professionellt lärande, att sätta eleverna i
centrum, att fokusera på nödvändiga kunskaper och färdigheter, att
genomföra systematiska undersökningar av metodernas effektivitet, att vara
tydlig med vilka teorier om professionalism man utgår från och att engagera
alla i det lärande systemet.
 Professionellt lärande kräver att lärare verkligen är engagerade i sitt eget
lärande medan professionell utveckling ofta betraktas som något de endast
deltar i.
 Att elevernas lärande och välbefinnande förbättras är inte en bieffekt av
professionellt lärande, utan snarare dess huvudsyfte.
 Allmänna kunskaper utan koppling till omedelbara behov kommer sannolikt
snabbt att glömmas bort. Kunskaper som är specifika för just den här
klassen av elever i just det här ämnet kommer å andra sidan troligtvis inte att
användas i arbete med andra elever eller vid andra tillfällen. Kunskaper och
färdigheter som utvecklas genom professionellt lärande måste i stället leva
upp till parallella krav: Det måste vara praktiska och följa principer som kan
användas för att lösa undervisnings- och lärandeproblem även i framtiden.
 Professionellt lärande är en aktiv process som handlar om att systematiskt
undersöka hur pass effektiva undervisningsmetoder är för elevernas
engagemang, lärande och välbefinnande, och genom denna process blir
deltagarna självlärande. Denna undersökningsprocess har många likheter
med formativ bedömning, som har visat sig främja elevers lärande på ett
effektivt sätt.
 Undersökande och kunskapsbildande cykel för lärare, som syftar till att
främja viktiga elevresultat.
Vilka kunskaper och
färdigheter behöver våra
elever att uppnå viktiga
mål?
Vilka kunskaper och
färdigheter behöver vi
som professionella för
att tillgodose våra
elevers behov?
Hur har vårt agerande påverkat de
resultat som vi anser är viktiga för
våra elever?
Fördjupa de professionella
kunskaperna och finslipa den
professionella förmågan.
Låta elever uppleva
lärande på ett nytt sätt.
 När lärare förstår sina elevers lärandeprofiler på ett djupare plan kan de gå
vidare och undersöka vilka kunskaper och färdigheter de själva behöver för
att mer effektivt kunna bemöta behoven hos enskilda elever och grupper av
elever, i synnerhet dem som presterar mindre bra.
 Genom att fortlöpande arbeta med undersökande och kunskapsbildande
cykler utvecklar lärare den expertkunskap om att anpassa undervisning som
krävs för att tillägna sig organisera och tillämpa professionell kunskap, när
gamla problem består eller nya uppstår.
 Att undervisa är en starkt kontextbunden aktivitet, som innebär att
kompetenta lärare hela tiden anpassar sina metoder i samspel med eleverna.
 Professionellt lärande måste börja med att lärare ställer sig själva ett antal
direkta och fokuserade frågor om vad deras elever behöver veta och kunna
göra, tillsammans med de mer specifika frågorna i följande punkt lista.
1. Vilka kunskaper och färdigheter behöver våra elever för att
uppnå läroplanens mål, sina personliga mål och samhällets mål?
2. Vad kan de redan?
3. Vilka kunskapskällor har vi använt och hur pass lämpliga är de?
4. Vad behöver de lära sig och göra?
5. Hur bygger vi vidare på det de redan kan?
 Frågor som lärare kan besvara för att fastställa sina egna behov av lärande.
A. Vilka kunskaper och färdigheter behöver vi som professionella för att
möta våra elevers behov av lärande?
B. På vilket sätt har vi bidragit till de nuvarande elevresultaten?
C. På vilka områden och tillsammans med vem är vi mest effektiva?
D. På vilka områden och tillsammans med vem är vi mindre effektiva,
och varför?
E. Finns det något vi redan vet som kan användas för att uppnå bättre
resultat?
F. Vad behöver vi lära oss och göra för att uppnå bättre resultat?
G. Vilka källor till bevis/kunskap kan vi använda?
 Undervisning är en komplicerad dans där lärare integrerar sina kunskaper om
bedömning, läroplanen, det aktuella ämnet och pedagogik, för att kunna vara
lyhörda för elevernas behov.
 Viktigt att ställa sig frågan ”varför har just detta tillvägagångssätt större
sannolikhet att lyckas i den här situationen än något annat?”
 Kunskaper fördjupas genom att man testar saker i praktiken.
 Bedömningar av effektiviteten är inte något man gör med jämna mellanrum
vid sidan av de dagliga rutinerna och aktiviteterna. Det är något man gör
varje lektion, varje vecka och på mer långsiktig basis.
 Om det inte finns någon ömsesidig förståelse av vad som är viktigt är risken
stor att man värdesätter sådant som är lätt att bedöma, snarare än att räkna
ut hur man bedömer sådant som anses värdefullt.
 Kvaliten brukar förbättras när lärare och deras ledare deltar i återkommande
undersökande cykler för att bygga upp sina pedagogiska ämneskunskaper,
formulera bättre frågor att ställa och försöka hitta mer detaljerade kunskaper
som kan användas för att besvara dem.
 Genom att fokusera på sådant som gör skillnad undviker man att skapa en
kultur med ett inslag av skuldbeläggning inom undervisning och lärande.
 När det professionella lärandet inte baseras på elevers och lärares verkliga
behov blir det ofta resultatlöst.
 Det är inte särskilt förvånande att formativa bedömningsprocesser har visat
sig förbättra elevers och lärares bild av var eleverna befinner sig i förhållande
till ett mål, och vad de behöver göra härnäst för att nå det.
 När lärare ställer och besvarar frågan om hur de som lärare kan tänkas bidra
till de nuvarande resultaten ger det upphov till andra frågor, exempelvis om
vad lärare redan vet som de skulle kunna använda för att främja värdefulla
resultat och om vad de själva behöver lära sig.
 När lärare inleder processen med att utveckla ny kunskap, utan att först
fastställa vilka behov av lärande som lärare och elever har, kan man sällan
observera några större förändringar av djupt rotade mönster i fråga om
elevers engagemang, lärande och välbefinnande.
 Professionellt lärande är inte en process som handlar om att först lära sig nya
saker och därefter hur man tillämpar dem. Tillämpningen är en del av hur
man lär sig något och förstår det mer ingående.