Transcript Hur och när lär elever?

Hur och när lär elever? – forskningsperspektiv
på undervisning och lärande
Lund 4 juni 2013
 Grundantaganden om undervisning och
lärande – hur har de förändrats över tid?
 Vad påverkar elevers lärande?
 Undervisning och lärande vilka samband
finns?
[email protected]
0708-342498
Från förmedling till social och verbal interaktion
Förändringar i grundläggande antaganden om
undervisning utifrån forskning 1990-2011:
 Erfarenheter viktigare än utvecklingsstadier!
 Kvaliteten på kommunikationen avgörande!
 Varierad undervisning viktigare än anpassning till
olika lärstilar!
 Kollektiva erfarenheter särskilt viktiga för yngre elever!
(Alexander, 2010)
Vad studeras inom fältet Educational Psychology?
 Hur implicit, informellt och formellt lärande går till hos
enskilda individer utifrån hjärnans arbete, uppfattningar av
kunskapsobjekt hos den enskilde samt olika känslomässiga
aspekter.
 Undervisningsstrategier som stödjer elevers lärande.
 Elevers motivation och handlingsorienteringar inför olika
skoluppgifter, men också engagemang och känsla av
tillhörighet i grupper, skolor och klassrum. Motivation och
engagemang som resultat av skolans arbete.
 Motivationspotentialer i klassrumsinteraktion och
kommunikation (jfr (Håkansson & Sundberg, 2012).
LIFE-centret vid Stanford om lärande
 Lärande för förståelse är centralt!
 Novisen fokuserar på de direkt framträdande, ytliga
dragen av de aktuella begreppen och lärandeobjekten.
 ”Den kunnige” känner igen djupstrukturerna bakom
en idé eller situation, det vill säga en förståelse för
”varför” och ”hur” och inte bara ”att”.
 Den avgörande frågan är inte om eleven lär sig eller
inte, utan om vad och hur lärandet bidrar till en rikare
och mer nyanserad förståelse (jfr Håkansson &
Sundberg, 2012).
Mer om lärande från Stanford
 Lärande handlar om ”en anpassad omorganisering
i ett komplext kognitivt system” (Bransford et al.,
2006, s. 220).
 Genom att förändra de filter som vi betraktar
omvärlden med kan vi̊ successivt utveckla en
alltmer komplex och fördjupad förståelse för vår
omvärld.
 Undvik fixering vid vissa åldrar och
utvecklingsstadier, fokusera undervisningens
utformning och hur denna kan stödja och utmana
alltmer nyanserade och fördjupade
kunskapsstrukturer.
Vad påverkar elevers lärande – på individnivå?
 Viktiga påverkansfaktorer som successivt kan påverkas i
hemmet, förskolan och skolan.
- Intellektuellt engagemang
- Positiva attityder till lärande
- Betydelsen av ansträngning
- Känslan av att vara en ”lärande individ”
 Lägg märke till! Effekter av självskattning (d=1.44), kön
(d=0.12), motivation (d=0.48) samt tidigare kunskaper
(d=0,67), effekter av hemmiljö (d=0.57)
(jfr Hattie, 2009)
Elevers motivation – viktiga frågor
 Den sociala miljön: Hur påverkar klassrumsklimatet,
olika incitament för skoluppgifter i kompisgruppen,
lärarens samspel med eleverna etc.?
 Den enskildes motivation: Vilka är mina chanser
att lyckas med denna uppgift, i detta ämne i denna
klass etc.?
 Värden: Varför skulle jag bry mig om detta? Vad får
jag ut av att engagera mig etc?
(jfr Brophy, 2008; Håkansson & Sundberg, 2012)
Vilken typ av undervisning påverkar elevernas
utveckling av lärandekapaciteter?
 Strukturerade uppgifter med fokus på metakognitiva
strategier
 Utbyte mellan lärare och elever om syftet med
aktiviteten
 Smågruppsinteraktion
 Uppgifter som gynnar ömsesidig återkoppling mellan
elever och mellan lärare och elev
 Diagnostisk återkoppling kopplad till uppgiften
(jfr Higgins m.fl. 2007)
Vad är god undervisning? –
en generell referensram
 Fem dimensioner av undervisning som bygger på
samtalets fulla potential:
1) en kollektiv
2) en ömsesidig
3) en stödjande
4) en målinriktad
5) och en kumulativ dimension
(jfr Alexander, 2010)
Specifika undervisningsstrategier som gynnar
utveckling av lärandekapacitet och studieresultat
Några exempel:
 Strukturerad undervisning
 Studiemetoder – metakognitiva strategier
 Samarbetslärande – smågruppsinteraktion
 Återkoppling
 Kamratbedömning
(jfr Hattie, 2009)
Formativ bedömning i kombination med
lämplig återkoppling
Men inte vilken återkoppling som helst!
 Viktigt att lärare söker återkoppling från
eleverna likaväl som lärare ger återkoppling till
eleverna
 Från eleverna om vad de vet, kan, förstår, var
de gör fel, missförstår, inte är engagerade i
etcetera.
 Till eleverna om vad de behöver
utveckla/arbeta med för att nå målen (jfr
Hattie, 2009)
Återkopplingens olika nivåer
 Uppgiftsnivån (t.ex. korrekta eller felaktiga lösningar,
behov av ytterligare information).
 Processnivån (t.ex. strategier för HUR uppgifter ska lösas
och effektivare informationssökning).
 Självregleringsnivån (t.ex. stöd till den egna förmågan
och viljan att lösa uppgiften).
 Individnivån (t.ex. omedelbart beröm från läraren). OBS!
Den minst effektiva formen!
Några (kritiska) frågor!
 Effektiv undervisning – riktad mot vad: Mätbara
kunskaper, grundläggande värden, demokratiska
förmågor?
 Undervisning och/eller elevers lärande i fokus?
 Kan fokus på internationella kunskapsmätningar och
”strömlinjeformad” undervisning hämma verklig
skolutveckling?