Transcript Verksamhetsplan 2014 - Uppsävjaskolan

Affärsområde grundskola
Verksamhetsplan Uppsävjaskolan 2014
Uppsävjaskolans vision
Uppsävjaskolan stimulerar varje elevs nyfikenhet och lust att lära.
Alla elever ska lyckas!
Verksamhetsidé
Alla elever lyckas genom att vi skapar en trygg miljö och hittar metoder som passar
varje elev bäst i lärandet. Våra elever utvecklar gedigna baskunskaper. Vi har höga
förväntningar på elevens förmåga till lärande och ansvarstagande för skolarbete och
arbetsmiljö. Genom tidiga insatser till elever i behov av särskilt stöd får alla en bra
start. Vi arbetar lösningsinriktat och hittar olika vägar att nå målen. För att ge eleven
de bästa förutsättningarna samarbetar vi inom skolan och med elev och föräldrar.
På vår skola används arbetssätt som stimulerar elevens lust och nyfikenhet och som
ger en trygg grund för ett livslångt lärande. Våra elever lär på flera olika sätt i skolans
vardag. I lek och samspel med andra utvecklas kunskap och förmågor såsom
delaktighet, att ta ansvar för sitt lärande, att samarbeta, att kommunicera och kritiskt
kunna granska och lösa problem.
En förtroendefull relation mellan elev och pedagog är viktig för lärandet. Pedagogen
använder sig själv, sin person och kunskap för att stödja eleven. Vår personal får
kontinuerlig kompetensutveckling för att kunna forma skolarbetet så att alla elever
lyckas.
Sammanfattning av nulägesanalysen
Skolans elever har goda kunskapsresultat i de olika uppföljningar och prognoser som
genomförts under läsåret. I vår analys ser vi att pojkar fortfarande är
överrepresenterade i den grupp elever som har större svårigheter att nå kravnivån och
som därmed har särskilt stöd. I svenska behöver vi fortsätta stärka elevernas förmåga
att skriva texter och framför allt gäller detta faktatexter. Skolans lärare behöver
samverka mer kring bedömning då vi ser att de lärare som undervisar i de tidigare
skolåren har svårigheter att avgöra om de har elever som har ”mer än godtagbara
kunskaper” i sina klasser. Undervisningen i förskoleklasserna har fortsatt utvecklats
2 (7)
med hjälp av Bornholmsmodellen vilket gör att varje elev språkutveckling följs
noggrant. De elever som behöver mer undervisningstid får det.
Skolan har tydliga rutiner för anmälan om särskilt stöd, beslut om sådant samt
utarbetande av åtgärdsprogram. Elevhälsoteamet arbetar kontinuerligt för att följa
upp elevers resultat på individ- och gruppnivå. Skolans elevhälsoplan revideras årligen
och nya mål för årets arbete finns beskrivna där.
Skolans utvecklingsarbete för att stärka det pedagogiska ledarskapet har under året till
viss del inte lyckats bibehållas. En undersökning av skolans lokaler genomfördes under
läsåret efter att personal och elever upplevt att vistande i lokalerna medfört påverkan
på måendet. Dessa omständigheter har medfört att ledningsresurs och fokus behövts
riktas på denna akuta situation vilket inneburit fördröjningar i olika utvecklingsarbeten.
Förnyelse i rekrytering och introduktion av nyanställda har utvecklats men det kvarstår
att organisera och planera för ett mer systematiskt utbyte mellan lärare kring
ledarskaps- och undervisningsfrågor.
Delmål 2014: Minst bibehållet resultat i nationella prov i matematik och förbättrat
resultat i svenska.
Resultat: I matematik har skolans resultat förbättrats något och ligger nu på ett snitt av
99 % av eleverna som klarar kravnivån. I svenska är resultatet detsamma som 2013,
dvs. 97 % av eleverna klarar kravnivån.
Delmål 2014: Generella matriser har tagits fram och testats för alla ämnen.
Resultat: Matriserna arbetades fram i de flesta ämnen under hösten 2013 och är ett
gemensamt bedömningsunderlag på skolan.
Skolans resultat i årets elev- och fritidsenkäter säger oss att årets satsning för att öka
elevers delaktighet gjort att eleverna upplever sig mer delaktiga. Vi behöver fortsätta
att delge varandra vilka arbetsätt som fungerar bra i detta avseende och hålla i denna
utveckling. Fritidshemmens försök att skapa lugna miljöer har även medfört att 87% av
fritidsbarnen nu upplever att de kan göra saker i lugn och ro på fritidsavdelningen.
Likabehandlingsgruppen har lett arbetet för att ge skolans personal bra verktyg i
arbetet för att motverka nätmobbing. All personal har fått utbildning och
undervisningsmetoder kring ämnet finns för alla årskurser.
Skolans elever i åk 5 uppger även att de känner sig trygga (98,5%)och är i högre grad
nöjda med arbetsron (98,5) än tidigare.
Under året har rutiner för arbetet med anmälan och utredning kring kränkningar tagits
fram. Vi har behövt förändra vårt arbetssätt för att skyndsamt anmäla till
skolhuvudman. Utredningsfasen genomförs på samma sätt som tidigare då vi är nöjda
med hur skolans rutiner har fungerat. Dokumentationen tar tid men vi kan samtidigt se
att det lättare går att följa ärenden samt finna mönster som hjälper oss att prioritera i
de förebyggande insatserna.
3 (7)
Delmål 2014: Förbättrat resultat i elevenkät och fritidsenkät avseende lust att lära,
delaktighet och feedback till elever.
Resultat: Elevenkätens resultat för frågeområdena i delmålet ovan har förbättrats
betydligt avseende delaktighet och lust att lära. Frågar om återkoppling var redan på
en hög nivå och därmed är det svårt att avläsa någon förbättring. I svaren på
fritidsenkäten kan vi inte i nuläget avläsa samma tydliga förbättring som i elevenkäten
men svaren angående delaktighet har förbättrats något (från 88 % till 90 %).
Delmål 2014: Minst 90 % av eleverna ska avge positiva svar på de frågor som rör
trygghet och trivsel samt arbetsro i elev- och fritidsenkäten.
Resultat: Målet är uppnått förutom upplevd möjlighet till lugn och ro under fritidstid
där resultat är 87 % som avger positiva svar.
Skolans elevunderlag är stabilt och har ökat något de senaste åren. Elevantalet är drygt
400 elever och av dessa är ca 280 inskrivna på fritids. Uppsävjaskolan är inom ett år en
treparallellig skola och har större klasser nu än för några år sedan. Vi kan som tidigare
se en ökad rörlighet i elevgrupper och det är mellan årskurs 3 och 4 som funderingar
kring skolbyte är mest aktuellt. De flesta väljer att stanna kvar i klassen och vi ser
endast fåtal som väljer att byta till andra skolor och då oftast friskolor där man tänker
sig gå kvar under resterande tid i grundskolan.
Under våren 2014 fick vi besked om att skolan ska evakueras pga behov av att
renovera våra skollokaler. Vi kan i nuläget (augusti 2014) inte se att denna evakuering
inneburit elevtapp vilket naturligtvis kunde befaras. Vad som kommer att ske framöver
beror mycket på hur evakueringen påverkar vår verksamhet samt hur arbetet med
renoveringen uppfattas av elever och föräldrar. Förändringen har medfört oro och
många tankar (rykten) om hur framtiden för skolan ska gestalta sig. Den situation
skolan var i under föregående läsår påverkade självklart många medarbetare samt
förutsättningarna för att driva utvecklingsarbetet. Några av skolan medarbetare har
lämnat skolan pga. omständigheterna kring lokalerna men vi har även genomfört
många bra rekryteringar. Skolan har ny vaktmästare, administratör, skolsköterska samt
även nya lärare och fritidspedagoger. Vi har rekrytera fler män för att få en mer
blandad personalgrupp avseende kön inom fritidshemmen.
Skolan har en stabil ekonomi och en ingående balans. Många oförutsedda kostnader
uppstod dock under föregående år pga lokalproblemen/evakueringen. Dessa frågor
måste hanteras på annat sett än inom Uppsävjaskolans ekonomi. Skolan står inför
behov att förnya möbler i klassrum samt fortsatt satsning på IKT-utrustning. I de flesta
lokaler finns nu projektorer men inköp av bärbara datorer/ipads måste göras. I åk fklass och 5 genomfördes under våren ett projekt för att se hur undervisningen kunde
utvecklas om tillgång till denna utrustning fanns. Många lärdomar gjordes och en
4 (7)
fortsatt satsning bör prioriteras.
I medarbetarenkäten 2012 får skolan goda resultat förutom i upplevelsen av stress.
Arbetsbelastning ska nu fokuseras i vår arbetsmiljöplan för kommande läsår. Många
bra och konstruktiva förslag på förbättringar har samlats in i en process där alla
medarbetare varit delaktiga. Skolans samverkansgrupp arbetar för att via våra årshjul
se över arbetstoppar och hitta lösningar för att undvika dessa. Det är av största vikt att
skolan lyckas behålla en god stämning och förmåga att utmana och stötta varandra för
att få en hållbar och hög kvalitet i verksamheten. Stora krav ställs på alla som arbetar
på skolan i och med evakueringen som också kan medföra möjligheter då vi arbetar
parallellt med en annan skola, Stordammen. Vi kan därmed lära mycket av varandra.
Uppsävjaskolan ska vara en arbetsplats där elever och medarbetare trivs och utvecklas.
Delmål 2014: Förbättrade värden för frågeområdet Arbetsbelastning i
medarbetarenkät 2014.
Resultat: Medarbetarundersökningen är inte genomförd ännu.
Skolans uppföljningsarbete har föregående läsår genomförts på ett nytt sätt.
Uppföljningsstationer (fyra under läsåret) där vi fokuserat på delar av läroplansmålen
har testats och utvärdering/revidering av frågeställningar och innehåll har genomförts.
Personalen upplever att uppföljningsarbetet i och med detta inte koncentrerats till
terminssluten och vi kan även säkra att alla delar i uppdraget får sitt fokus vid något
tillfälle. Trygghet/trivsel samt kunskapsresultat följt upp vid två stationer.
Delmål 2014: Alla medarbetare ska känna till hur kvalitetsarbetet ska bedrivas och
hur de ska medverka. Uppföljning sker i medarbetarsamtal under året.
Resultat: Kvalitets- och uppföljningsarbetet har varit en del av alla medarbetarsamtal.
Målbild 2018
Minst 95 % av eleverna ska avge positiva svar i den årliga elevenkäten för årskurs 5
och för fritidshemmens årskurs 2 och 3.
Uppsävjaskolan ska vara bland den tiondel av skolor i Uppsala kommun som får
högst resultat på nationella prov i årskurs 3.
Alla elever ska minst nå kravnivån i alla ämnen då de slutar på skolan i årskurs 5.
Minst 20 % av eleverna i åk 5 ska ha omdömet ”mer än godtagbara kunskaper”.
Mäts i lärares prognos mot målen för åk 6.
5 (7)
Uppsävjaskolan ska ses som ett attraktivt skolval av elever och föräldrar. Mäts i
ansökningar till f-klass och minskat skolbyte till åk 4.
Uppsävjaskolan ska vara en attraktiv arbetsplats för medarbetare. Mäts i
medarbetarenkät 2014 och 2016.
Strategiskt viktiga mål
I alla klasser/grupper ska arbetssätt användas som ökar elevers upplevelse av
delaktighet. Elever ska ha god kunskap om målen för skolarbetet, få vara delaktig i att
välja arbetssätt som bidrar till god måluppfyllelse och medverka i bedömning om
målen nåtts. Eleven ska uppleva att skolans personal har höga förväntningar på att
han/hon ska lyckas i sitt skolarbete samt att personalen ofta ger feedback på hur
elevens kunskaper och förmågor utvecklas. Delmål 2015: Minst 90 % av eleverna
avger positiva svar avseende delaktighet i elev- och fritidsenkät 2014/15
Undervisningen i alla ämnen ska utvecklas så att alla elever minst når kravnivån. Alla
lärare ska i sin undervisning ha metoder som innebär att även elever som kommit
mycket långt i sin kunskapsutveckling kan utmanas. Delmål 2015: Minst bibehållet
resultat i nationella prov för åk 3 i matematik och förbättrat resultat i svenska. I alla
årskurser kan lärare i sin bedömning identifiera elever som har ”mer än godtagbara”
kunskaper samt beskriva hur dessa utmanas i undervisningen.
Likvärdighet i bedömningen ska säkras. Delmål 2015: Det gemensamma
bedömningsunderlaget används i alla ämnen. Alla lärare upplever sig kunna bedöma
mot alla tre nivåer (otillräckliga, godtagbara, mer än godtagbara kunskaper)
Förbättrad arbetsmiljö för alla medarbetare. Arbetsmiljöarbetet ska bedrivas av
skolledning i samspel med samverkansgruppen. All personal ska göras delaktiga och
förbättringsförslag ska tas tillvara omgående när så är möjligt. Delmål 2015: Bättre
värden för frågeområdet Arbetsbelastning i medarbetarenkät 2014.
Strategier- satsningsområden
Utveckla undervisningen i svenska och matematik.
Förnyelse av läromedel och IKT-utrustning i klassrummen.
Införa arbetssätt som, enligt forskning och beprövad erfarenhet, leder till högre
delaktighet hos elever.
6 (7)
Organisera lärares uppdrag så att det alltid är lärare med rätt kompetens och
behörighet som ansvarar för undervisningen i klassernas olika ämnen.
Införa processer och möten som innebär att personalen, på ett systematiskt sätt, får
tillfällen att lära av varandra samt arbeta för en likvärdighet i bedömning av elevers
utveckling. Skolans förstelärare bidrar i detta arbete.
Fortsatt arbete med att förbättra raster, skolgårdsmiljön och tillsynen under rasterna.
Äventyrpedagogik för fritidspersonal
Ta fram gemensamma verktyg i undervisningen som fokuserar på nätvett och
motverkar nätmobbing.
Skolledningen utvecklar processer för att introducera nya medarbetare.
Skolledningen arbetar systematiskt med den pedagogiska ledningen av skolan bland
annat genom verksamhetsbesök och återkoppling till grupper och enskilda
medarbetare.
Ge förutsättningar för alla medarbetare att stärka sin ledarskapsförmåga.
Plan för läsåret 14/15
Två gemensamma förbättringsområden fokuseras under läsåret
•
•
Läs- och skrivprocessen (handlingsplan med smarta mål finns)
Elevers delaktighet (konkreta mål ska finnas i varje medarbetares målkort)
Likabehandlingsgruppen ska driva följande förbättringsområden (planering finns i
likabehandlingsplanen.)
•
•
•
•
•
Raster – tydligare, gemensamt förhållningssätt för rastvakter
Skolstartsprocessen
Fadderverksamhet
Gemenskap och trivsel i alla klasser
Undervisning i nätvett och nätmobbing
7 (7)
Fritidshemmen ska driva följande förbättringsområden (planering i fritidslaget)
•
•
•
•
•
Ökad elevdelaktighet i fritidsverksamheten och öka elevers upplevelse av
återkoppling i sitt lärande i fritidsverksamheten. (Följs upp i fritidsenkätens
frågor om delaktighet och återkoppling)
All personal ska vara väl förtrogen med hur kvalitetsarbetet är uppbyggt och
kan beskriva sin egen roll i arbetet. (Mäts i medarbetarsamtal ht 14)
Trygga och roliga raster. God ordning och trygghet i kapprum. God organisation
för tillsyn under rast. Utveckla rastverksamhet. (Mäts i fritidsenkätens
trygghetsfrågor vt 15 samt i observationer och intervjuer inom fritids
kvalitetsarbete)
Fritidspersonal ska initiera och leda värdegrundsarbete i arbetslagen. Fokus på
jämnställdhetsarbete. (Mäts i fritidsenkät vt 15 ”lika värden” och ”arbete mot
diskriminering”)
Skapa miljöer som ger fritidseleverna möjlighet till lugn och ro. Effektivt
utnyttja lokaler och utemiljö samt skapa elevgrupper. (Mäts i fritidsenkät vt 15
”lugn och ro”.)
Elevhälsoteamet ska driva följande förbättringsområden (planering görs av EHT)
•
•
•
Ledarskapets påverkan på elevers framgångar. Fortsätta organisation av
Nyfikna vänner eller liknande.
Identifiera och använda insatser i det särskilda stödet som ger framgång för
elever i koncentrations- och motivationssvårigheter.
Utvärdera, analysera och förbättra elevhälsoteamets samspel och processer.
Samverkansgruppen ska driva följande förbättringsområden
•
Minskad upplevelse av stress – genomförande av arbetsmiljöplan
Skolledning i samverkan med förstelärare ska driva följande förbättringsområde
(Smarta mål/handlingsplan tas fram av rektor och förstalärare)
•
•
Likvärdighet i bedömning
Skolans pedagogiska ledarskap