Transcript Framgångsrika insatser i skolan

Svensk skolutveckling i
otakt med aktuell
skolforskning
Martin Karlberg
Evidens
Evidensbaserade metoder handlar om metoder
som har visat sig vara effektiva i kontrollerade
studier.
Evidensbaserad praktik är däremot ett kritiskt
förhållningssätt till beslutsfattande som integrerar
den bästa tillgängliga forskningen, beprövad
erfarenhet samt personliga preferenser från den
person det berör.
Evidensbaserad praktik är alltså ett
förhållningssätt till metoder snarare än en
specifik metod.
Evidens
Merparten av de metoder som används i skolan är
inte utvärderade i effektutvärderingar. Användandet
av dessa metoder motiveras istället ofta med att ”det
inte spelar så stor roll eftersom alla metoder är lika
bra”.
Evidensbaserad praktik står i motsättning till den
utbredda föreställningen om att alla metoder är lika
bra, bara man tror på det man gör.
Evidens
Sammanvägningen av evidens, den professionelles
yrkeserfarenhet och den berördes preferenser är
den beslutsprocess som kallas evidensbaserad
praktik.
Evidensbaserad praktik
-Haynes et al., 2002
Situation och
omständigheter
Profesionell
expertis
Klienters
erfarenhet &
önskemål
Bästa evidens
Evidens
För att en forskningsstudie ska sägas generera hög
evidens för en metod ställs ett flertal krav. Metoden
måste vara:
• utvärderad i studier med en jämförelsegrupp
• data måste samlas in före och efter insatsen
• man måste kontrollera att den behandling man
erbjuder också är den behandling som faktiskt ges
(integritetskontroll)
VAD ÄR EFFEKTIVT?
Effektstorlek: mått på påverkan
Stor
0.8
Medel
0.5
Liten
0.2
Genomsnittlig
effekt av olika
interventioner
Förväntad
utveckling utan
skolundervisning
0
Effektstorlek: mått på påverkan
Stor
0.8
Medel
0.5
Liten
0.2
0
Eftersträvansvärt
Normalt
”Skadligt”
Rangordna dessa faktorer…
Feedback till lärare via formell utvärdering
Minska störande beteenden i klassrummet
Feedback till elever
Läxor
Färre elever i klassen
Individualiserad undervisning
Undervisning via arbetslag
Nivågruppering
Åldersblandade klasser
Eleven styr undervisningens innehåll
Det som bidrar till elevers resultat
(Hattie, 2008)
Baserat på mer än 800 metastudier omfattande 50 000
studier där mer än 80 miljoner elever har ingått
Reservation:
– Främst forskning från Nordamerika och
Storbritannien – gäller resultaten även för Sverige?
– Slår ihop ”äpplen och päron”
– ”garbage in – garbage out”
Det som bidrar till elevers resultat
Effektstorlekar
Eleven (t ex förkunskap)
…...................... 0,40
Hemmet (t ex föräldrars förväntningar)
0,31
”Allt” ........................ 0,23
Skolan (t ex klasstorlek)
spelar
Läroplanen (t ex helordsmetoden) .…..... 0,45
roll
Läraren (t ex lärarutbildning)
…………... 0,49
Pedagogiken (t ex individualisering) ....... 0,44
Effekter: SKOLAN och LÄRAREN
(Hattie, 2009)
Lärare får video-feedback på sin undervisning 0,88
Goda relationer elev-lärare 0,72
Stor
0.8
Medel
0.5
Liten
0.2
Lagom stor skola 0,43
Lärares höga förväntningar 0,43
0
Skolledares fokus på undervisning 0,36
Mindre klasser 0,21
Ekonomiska resurser 0,23
Nivågruppering 0,12
Lärarutbildning 0,11
Lärares ämneskunskap 0,09
Åldersblandade klasser 0,04
Kvarsittning -0,16
Sommarlov -0,09
Skolbyten -0,34
Effekter: LÄROPLAN och PEDAGOGIK
Utvärdering av lärare (Feedback) 0,90
God ordning i klassrummet 0,80
Feedback till elever 0,73
Stor
0.8
Medel
0.5
Liten
Fonetisk träning vid läsinlärning 0,60
Direkt undervisning 0,59
Lärare har tydliga mål med lektioner 0,56
Social träning 0,40
Time-on-task 0,38
Skriftliga prov 0,34
Läxor 0,29
Individualiserad undervisning 0,23
Direkt undervisning (direct instruction)
Undervisning via arbetslag 0,19
0.2
1. Klargör vad elevens ska lära sig
Elever som mentorer 0,15
Lär ut stegvis och exemplifiera
Motorisk träning för de med inlärningsproblem
3. Kontrollera att eleven förstått
Helordsmetoden vid läsinlärning 0,06
4. Låt eleven öva under lärarens tillsyn
Elev bestämmer inlärning 0,04
5. Successivt allt självständigare övning
och tillämpning
02.
Flera resultat
0,08
(Hattie, 2009)
Tydliga mål med lektionen
Kvalitet iDirekt
undervisning
undervisning
Relation Feedback
elev-lärare
Stor
0.8
Medel
0.5
Liten
0.2
Undervisning 0,68
Metakognitiva strategier
Individualiserad
Läraren som aktiverare
0,60
0
undervisning
Mer resurser
Internetbaserad
inlärning
Färre elevervidi klassen
Helordsmetoden
läsinlärning
Åldersblandad klass
Nivågruppering
Läraren som möjliggörare 0,17
”Formella” förutsättningar 0,08
KATASTROF
Nivågruppering ……………………..
0,12
Åldersblandade klasser ……………
0,04
Elev bestämmer själv inlärningen…
0,04
Öppna klassrum ……………………
0,01
Sommarlov ….………………………
-0,09
Kvarsittning …………………………
-0,16
TV-tittande …..………………………
-0,18
Skolbyten ……………………………
-0,34
INTE VÄRT DET
Individualiserad undervisning ……..
0,23
Mer resurser ….……………………..
0,23
Minskad klasstorlek ….………..…...
0,21
Undervisning via arbetslag ………..
0,19
GENOMSNITT
Time-on-task (oberoende av kvalitet) ….. 0,38
Skolledares fokus på undervisning...
0,36
Skriftliga prov ………………………..
0,34
Läxor …………………...…………….
0,29
Fysisk träning ….…………………….
0,28
EFTERSTRÄVANSVÄRT
Lärare har tydliga mål med lektioner …
0,56
Föräldraengagemang ………………….
0,51
Hög motivation för inlärning …………..
0,48
God koncentrationsförmåga …………..
0,48
Erfarenhet av förskola …………………
0,45
Lärares höga förväntningar ……..........
0,43
Lagom stor skola ……………………….
0,43
Social träning ……………………………
0,40
TIO I TOPP!
Strukturerad utvärdering av enskilda lärare ………….
0,90
Lärare får video-feedback på sin undervisning ………
0,88
Snabbare undervisning för snabba elever ……………
0,88
Insatser som minskar störande beteenden i klassrum
0,80
Omfattande stöd till elever med inlärningssvårigheter
0,77
Feedback från lärare till elev …………………………..
0,73
Goda relationer mellan elever och lärare …………….
0,72
Undervisning utspridd i tiden …………………………..
0,72
Meta-kognitiva strategier för inlärning ………………..
0,69
Direkt undervisning ………………..……………………
0,59
SLUTSATSER (Hattie, 2009)
Läraren är den viktigaste för inlärning
Lärare ska vara styrande, tydliga, engagerade och bry sig om
eleverna
Ej viktigt:
Lärare måste känna till varje
elevs aktuella kunskap och sätt
att tänka och anpassa undervisningen
Mer resurserefter det
Lärare måste veta målenKlasstorlek
och hur de kan avläsas samt se nästa
steg för att minska skillnaden
mellan mål
Vilka
eleverna
är och elevernas
aktuella kunskap
Ämnet som undervisningen avser
Arbetsvillkor för lärare och elever
Lärare behöver använda fler än en metod
Skolledare och lärare måste skapa en skola, personal-rum och
klassrum där misstag välkomnas som en möjlighet till
inlärning
Rangordna dessa faktorer…
Feedback till lärare via formell utvärdering
………0,90
Minska störande beteenden i klassrummet
......... 0,80
Feedback till elever ……………………..…………..0,72
Läxor
………..……………………........................ 0,30
Färre elever i klassen
……………………………..0,21
Individualiserad undervisning
………………..... 0,20
Undervisning via arbetslag
…………………… 0,19
Nivågruppering
……………………………..…... 0,10
Åldersblandade klasser
………………………....... 0,04
Eleven styr undervisningens innehåll
…….……… 0,04
Svenska pedagogiska reformer/rekommendationer
Stor
0.8
Medel
0.5
Mer resurser 0,23
Individualiserad undervisning 0,23
Liten
0.2
0
Undervisning via arbetslag 0,19
Problembaserad inlärning 0,15
Mentorskap 0,15
Motorisk träning vid läsinlärning 0,08
Helordsmetoden vid läsinlärning 0,06
Åldersblandade klasser 0,04
Elev bestämmer inlärning 0,04
VARFÖR ?
Svenska doktorsavhandlingar 1997-2006
Antal = 1 402
500
400
300
200
100
0
Folkhälso- Kriminologi Omvård- Pedagogik
vetenskap
vetenskap
Psykologi
Socialt
arbete
Sociologi
Svenska doktorsavhandlingar 1997-2006
Effektutvärderingar
500
14%
400
8%
6%
300
22%
200
11%
32%
100
0%
0
Folkhälso- Kriminologi Omvård- Pedagogik
vetenskap
vetenskap
Psykologi
Socialt
arbete
Sociologi
Svenska doktorsavhandlingar 1997-2006
Kontrollerade
500
5%
400
<1%
2%
300
7%
200
2%
15%
100
0%
0
Folkhälso- Kriminologi Omvård- Pedagogik
vetenskap
vetenskap
Psykologi
Socialt
arbete
Sociologi
Svensk pedagogisk/didaktisk forskning
– normativ
Kritisk distans till det egna studieobjektet kan
försvinna i en konstruerad samstämmighet
En utvärdering från Vetenskapsrådet av
svensk utbildningsvetenskaplig forskning om
demokratiska värderingar, genus och
medborgarskap drar utvärderarna slutsatsen
att det funnits en normativ forskningstradition
(”lärarutbildningens slutna värld”) som haft
konsekvenser för forskningens kvalitet:
”Många av de forskare panelen mötte verkade
oförberedda på frågor som rör teoretisk ram,
metodologi, forskningsdesign, val av undersökningsobjekt/-grupper, dataanalys, reliabilitet och giltighet.
/…/ En utbredd publiceringsideologi är att man först
skall forska och sedan publicera, i första hand för en
svensk publik (främst lärarutbildare, lärarstudenter
och myndigheter). Enligt panelens mening bör
publicering vara bättre planerad och ske också
under forskningens gång. Högre grad av
internationell publicering bör eftersträvas.”
(Arnot, Hopmann, & Molander, 2007, s. 75)
Antal publikationer 2000-2009 i
Web of Science
Antal citeringar 2000-2009 i
Web of Science
KOMET-metoden
Kometmetoden bygger på
inlärningsteoretisk grund och syftar
till att ge lärare ett verktyg för att
kunna hantera barn med
utagerande beteenden och
svårigheter med koncentration och
uthållighet.
Beteendeorienterat ledarskap
Pelham och Fabiano (2008) visade i
en metaanalys av 22 studier mellan
1998 och 2007 att beteendeorienterat ledarskap i klassrummet
är ett väletablerat och effektivt
förhållningssätt för att påverka barns
koncentration och uppförande.
Behaviorism
Eftersom insatser som baseras på
behavioristisk grund har visat konsistent
god effekt på uppförandeproblem och
aggressivitet hos barn baseras SkolKomet på behavioristisk teori.
(Erchul & Schulte, 1996; Gottfredson,
Wilson, & Skroban Najaka, 2006; Lipsey
& Wilson, 1998; Reddy, BarbozaWhitehead, Files, & Rubel, 2000; Wilson,
et al., 2003).
Syfte med Skol-Komet
Skol-Komet avser påverka relationen
mellan lärare och elever genom
tillämning av ett antal behavioristiskt
grundade principer, bland annat
differentiell förstärkning.
Relationer
Hattie (2008) har rangordnat 138
faktorer som påverkar elevernas
skolprestationer. Relationen mellan
lärare och elev har utvärderats i 229
studier (granskade av Hattie) och anses
av honom vara den elfte viktigaste
faktorn.
Syfte med Skol-Komet
Ett kortsiktigt syfte med programmet är
att skapa arbetsro och förutsättningar för
lärande i klassrummet.
Ett långsiktigt syfte med programmet är
att stödja elevernas sociala utveckling för
att minska risken för antisocial
utveckling.
Skol-Komet och ledarskapet
Genom att uttrycka tydliga
förväntningar, vara en god modell
och genom att uppmärksamma ett
önskvärt beteende kan läraren
påverka eleverna till att agera mer
prosocialt (Brophy, 1988).
KOMET-metoden
I Komet får läraren lära sig att
analysera hur omgivningen
påverkar barn och utifrån detta
lägga upp klassomfattande insatser
och individuella program.
Lärares verktyg
Förstärkning och utsläckning utgör,
enligt forskning, de främsta
verktygen som lärarna kan använda i
klassrummet för att hantera omotiverade,
okoncentrerade, trotsiga och bråkiga barn.
Lärare, (och även föräldrar), använder ofta
försvagning i olika former för att hantera
okoncentrerade, stökiga och bråkiga barn.
Förstärkning och försvagning…
Ur ett lärarperspektiv är de stora nackdelarna
med försvagning följande:
försvagning fungerar inte i långa loppet (man
hamnar lätt i en återvändsgränd av
upptrappning)
försvagning generaliseras oftast inte till
andra situationer
det är tråkigt och jobbigt att försvaga andras
beteende
Signifikanta resultat
Forster, Sundell, Morris, Karlberg & Melin (in press)
Signifikanta resultat
Forster, Sundell, Morris, Karlberg & Melin (in press)
Resultat
Resultat
Signifikanta resultat
.46
Beröm
från
lärare
-.39
Problem- .46
beteende
hos eleven
SkolKomet
-.32
Tjat etc.
från
läraren
Kamratproblem
.32
Forster, Sundell, Melin, Morris, & Karlberg (in press)