Transcript download seminar 060310

Evidens i paradigmen
kvantitativ forskning
och kvalitativ
forskning
Evidens

Någon information eller fakta är evidens
för en hypotes om informationen ger skäl
för att tro att hypotesen är sann.
Är relationen mellan evidens och
hypotes ett problem?


.
En deduktiv relation: inte något större
problem.
En induktiv relation: hypotesen kan vara
falsk även om evidens är korrekt.
Exempel på induktiva relationer:
1)
2)
3)
-
Alla observerade A:n har haft egenskapen B. Nästa A
kommer att ha B.
99% av alla observerade A:n har haft egenskapen B.
Nästa A kommer med stor sannolikhet att ha B.
Många indivder med egenskaperna A,B,C har också
haft egenskapen D. Nästa individ har egenskapen A,
B, C. Alltså kommer denna att ha egenskapen D
Hume: induktionsproblemet: hur kan induktionsslut
rättfärdigas?
Goodman: samma evidens kan ge stöd åt oförenliga
hypoteser
Evidens inom kvantitativ forskning
Vad betraktas som evidens?
Två fall:
1)
Om en teori kan användas för att förutsäga vad som
skall inträffa då utgör det som inträffar evidens för
teorin
– evidens är observationer som är okända vid
formuleringen av teorin.
1)
En teorin formuleras för att förklara kända fakta
– det faktum att teorin förklarar det observerade gör att det
finns evidens för teorin.
1) är standard uppfattningen.

Förutsägelse av nya observationer:
3 argument för att evidens är förutsägelse:
1)
2)
3)
Förutsägelse är den bästa
förklaringen till att en teori är sann.
Falsifikationism
Evidens måste öka sannolikheten
för att hypotesen är sann.
1) Förutsägelse är den bästa
förklaringen till att en teori är sann
Ex: LeVerrier och Adams räknade med hjälp
av Newtons teori och de observerade
störningarna i Uranus bana att Neptunus
borde finnas och vilken bana och massa
Neptunus borde ha.
1846 upptäckte man Neptunus.
Är upptäckten av Neptunus evidens för Netwtons teori?
Ja säger Whewell (1800-talet)
Det faktum att observationen överensstämmer med
förutsägelsen är naturligt om teorin är sann.
Hade det varit en slump att observationen
överensstämmde med förutsägelsen skulle det vara ett
mirakel.
Alltså: Den bästa förklaringen till varför observationen
överensstämmer med förutsägelsen är att teorin är
sann.
Om teorin hade formulerats i efterhand som en förklaring till
varför Neptunus finns då skulle den bästa förklaringen till
varför teorin är förenlig med observationen inte vara att
teorin är sann utan att forskaren har bra fantasi.
2) Falsifikationism





Popper:
Hypoteser falsifieras eller korroboreras.
Evidens kan i bästa fall korroborera hyptoeser.
Endast falsifierbara hyptoser är vetenskapliga.
Endast förutsägelser kan betraktas som
evidens eftersom endast förutsägelser är
falsifierbara.
3) Evidens måste öka sannolikheten för
att hypotesen är sann
Kända fakta har sannolikheten 1.
 Kända fakta kan alltså inte öka
sannolikheten.
 Evidens kan bara vara observationer som
görs på grundval av förutsägelser.

Endast förklaringar av kända fakta kan
vara evidens för veteskapliga teorier.
Ex: Efter det att Einstein hade formulerat den allmänna
relativitetsteorin upptäckte han att den kunde förklara
redan kända fakta: Merkurius bana.
Brush hävdar att detta var bättre evidens för den allmänna
relativitetsteorin än de förutsägelser som kunde göras
med hjälp av teorin.
Observationer som görs på basis av förutsägelser är bara
evidens i jämförelse med andra teorier som formulerats
för att förklara samma observationer.
“Inference to the best explanation”
Man sluter sig från den tillgängliga
evidensen till den hypotes som, om den är
riktig, bäst skulle förklara evidensen.
Ex: Darwin formulerade hypotesen om det
naturliga urvalet för att den hypotesen bäst
förklarade evidensen trots att hypotesen
inte implicerades av evidensen.
Den historiska tesen

Förhållandet mellan tidpunkten då hypotesen
formuleras och tidpunkten då evidensen
upptäcks är avgörande för om evidensen är
evidens för hyptosen eller inte.
Den historiska tesen antas både av antagandet att
förutsägelse av nya obervationer är evidens
och antangandet att
förklaringar av kända fakta är evidens för teorier.
Snyders (1994) argument mot den
historiska tesen
Argumentet: den historiska tesen är inte förenlig med hur vetenskap bedrivs.
Om evidens är fakta eller information som är skäl för att tro att en hypotes är
sann då kan man skilja mellan
 Personliga skäl
 Opersonliga skäl
Evidens är ett opersonligt skäl för att tro att en hypotes är sann om och endast
om evidensen ger det vem som helst skäl att tro hypotesen, oberoende av
om någon faktiskt tror hypotesen eller inte pga av evidensen.
Inom vetenskapen används evidens opersonligt.
Objektiv evidens
Objektiv evidens: Att något är evidens för en hypotes är oberoende av
om någon har kunskap om evidensen eller tror på den.
Objektiv evidens har i allmänhet försvarats inom vetenskapeteori.
Ex:
Hempel: en universell hypotes bekräfats av dess positiva instanser.
Achinstein: evidensen måste vara sann och hypotesen måste vara
sannolik givet evidensen. Dessutom måste det finnas något
förklarings samband mellan evidens och hypotes.
Det objektiva evidens begreppet är
oförenligt med den historiska hypotesen
Det som avgör om något är evidens för en
hypotes är den formella relationen mellan
evidens och hypotes.
Den historiska tesen kan alltså endast
försvaras om det finns ett icke-objektivt
evidensbegrepp som är förenligt med
opersonlig evidens.
Evidens inom kvalitativ forskning

Vad är evidens inom kvalitativ forskning?

En förutsätttning för att frågan skall vara relevant
är att det finns hypoteser/teorier.
Men om det finns hypoteser/teorier bör det
finnas evidens för dem annars finns det ingen
anledning att tro att de är korrekta.
Obs! Definitionen av evidens är funktionell: vad
som helst som har en viss funktion är evidens.


Finns det teorier och hypoteser?






“… ett sätt att studera den sociala verkligheten som har
som främsta syfte att beskriva och analysera kulturen
och beteendet hos människor och grupper …”
Uppnå giltig kunskap om den sociala verkligheten.
Förståelse av den sociala verkligheten
Analys av den sociala verkligheten
Holism: en vilja att studera sociala entiteter: skola,
slumområden….
De sociala entiteterna skall förklaras och förstås i sin
helhet och I sin kontext
Exempel:

Från Cohens studie (1978) av hur människor upplevde samhället på
Shetlandsöarna
“… förstår att den diskussion och de gräl som försiggår om “det rätta sättet” att
göra något egentligen inte alls har med torven att göra. Det handlar i stället
om vem som är inblandad, det vill säga, vem som kan tänkas ha rätt eller
fel, vem som kan skydda sig mot den traditionalla och nästan heliga
kunskapen om vem som så att säga avslöjar sin brist vad gäller denna
kunskap … Att framställa torv är således egentligen en banal uppgift, men
det är också en kunskap som endast kan förstås I ett sammanhang där hela
kulturen är inblandad.”
Innehåller dels en tes om hur man bör tolka torvens roll dels en tes om att man
måste tolka det som sker utifrån hela den sociala miljön.
Är den historiska tesen oförenlig med
evidens inom kvalitativ forskning? Nej
Om det finns evidens verkar den vara icke-objektiv:
Objektiv evidens: Att något är evidens för en hypotes är oberoende av
om någon har kunskap om evidensen eller tror på den.
- Tolkning
- Utgå från den som observeras eller intervjuas perspektiv.
Jf subjektiv Bayesianism: Evidens måste öka sannolikheten för att
hypotesen är sann.
Sannolikheten för att hypotesen är sann givet en viss evidens för en
viss forskare bestäms som hur mycket forskaren tror på hypotesen
givet evidensen.

Skälen för att tro på hypoteser/teorier verkar alltså vara personliga.
Skulle evidens kunna vara förutsägelse av
nya observationer?





Verkar inte troligt:
Metoden: deltagande observation,
ostrukturerade intervjuer.
Teorier: teorier skall inte formuleras före studien.
Resultatet: inte laglikt.
Generaliseringar: typiska fall, forskarlag gör
observationer
Förklaringar av kända fakta är
evidens




“Inference to the best explanation”
Den bästa förklaringen: den som är bäst av ett
visst antal som man har att välja mellan.
Förklaringen som troligtvis är mest sann eller
förklaringen som förklarar mest?
Förklaringen som förklarar mest: tanken är att en
sådan förklaring skall ge en indikation på vilken
hypotes som ligger närmast sanningen.
“Inference to the best explanation” är avsett
att förklara induktionsslut.
Om IBE skall kunna användas på kvalitativ
forskning måste den alltså anpassas till
den kvalitativa forskningen eftersom dess
främsta mål är inte att formula universella
satser.
Referenser:




Bryman, Kvantitet och kvalitet I
samhällsvetenskaplig forskning
Snyder: “Is Evidence Historical?”, Scientific
Methods, Conceptual and Historical Problems,
1984.
Achinstein, “Explanation v. Predication, Which
Carries the Weight?”, PSA 1994, vol 2
Litpon: Inference to the Best Explantion, 1991