Transcript padagogik Behaviorismpiagetvyg

Hjärnan ett pedagogiskt
slagfält!?
Pedagogik
Teorier
förklaringsmodeller
¡  Vad är kunskap för er?
¡  Vad är viktig kunskap? V
¡  Vad premieras i samhället?
Vad är kunskap?
¡  Teoretisk kunskap
Läsa böcker, lyssna på föredrag, vetenskaplig
kunskap.
¡  Praktisk kunskap
Att göra saker med händerna, hantverk, kunskapen
”sitter i kroppen”
¡  Tyst kunskap
Vi har kunskpa vi ej kan sätt ord på
Intuition, erfarenhetsbaserad kunskap
Vad är kunskap?
Kunskapsnivåer
Bloom taxonomi
Utvärdering
värdera ny kunskap och se om den fungerar
Syntes
Skapar ny kunskap, värderingar spelar stor roll då man måste fatta beslut
Analys
Hittar det viktiga,hitta bevis på att det stämmer
Tillämpning
Kan använd faktakunskaperna i sammanhang och sin förståelse
Förståelsekunskaper
Tolkar faktakunskaper och förklarar vad de innebär
Faktakunskaper
Kan räkna upp begrepp och fakta
Vad liknar Blooms
taxonomi?
Vad har ni för kunskap?
Ge exempel på olika kunskapstyper ni har
utifrån nedan.
Kognitiva
kunskaper
Fakta
Lösa problem
Sociala
kunskaper
Social
kompetens
Anpassning till
situation och
sammanhang
kunskapstyper
Motoriska
kunskaper
Rörelseförmåga
Ex,cykla
Känslomässiga
kunskaper
Värderingar
attityder
Behaviorismen
¡  Ni har ju hört om ….
¡  Pavlov
¡  Watson
Skinner och Skinnerbox
Instrumentell inlärning
¡  Amerikanen Burrhus F. Skinner var inspirerad av Pavlov och Watson, men utvidgade
begreppet betingning
¡  instrumentella betingningen (operant betingning), dvs. där det inlärda beteendet blir ett
”instrument” till belöning.
¡  För att studera denna typ av inlärning skapade Skinner speciella försöksanordningar som
senare kom att kallas skinnerboxar
¡  Skinner utförde många experiment med duvor och råttor och det mest kända är det med
råttan Barnabus.
”Vid en ljudsignal springer Barnabus uppför ett klätternät, över en bro och uppför en
stege. Sedan drar han själv till sig en trampbil och trampar fram till en trappa som han
springer uppför. Så pressar sig Barnabus genom en glastub och hoppar in i en hiss som går
neråt. På vägen ner tar han tag i ett snöre så att Colombiauniversitetets flagga hissas.
Äntligen tillbaka till utgångspunkten får han trycka ner en spak och äta så mycket han vill
i en minut!”
Hur gjorde Skinner detta?
¡  Förstärkning, två sorter se nedan
¡ 
Den instrumentella inlärningen bygger på att målet är ett
önskvärt (positivt) beteende. Barnabus mål är mat och
genom att trycka ner spaken används instrumentet för att
nå målet. Instrumentell inlärning skiljer sig från klassisk
betingning genom att den inte bygger på en ursprunglig
reflex (som hundarnas salivering, eller Alberts rädsla)
Istället bygger det på att experimentledaren förstärker ett
önskat beteende med någon form av belöning.
¡  Positiv förstärkning:
När ett önskat beteende får omedelbar belöning. T.ex.
när ett djur gör ”rätt” och får mat.
¡  Negativ förstärkning:
Är när belöningen blir att något obehagligt tas bort. Ett
exempel på det är när en råtta utsätts för en liten stöt
ända tills den trycker ner en spak.
Sekventiering
¡  Hur lär vi oss något?
¡  Bäst lär man sig då man får kunskap i lagom
doser. Bygger på kunskapen succesivt. Och
kunskapen blir mer avancerad med tiden.
¡  Förslag?
¡  Sekventiering kopplat till förstärkning?
Inom det pedagogiska
fältet
¡  Tillämpas vad?
¡  Positiv förstärkning endast sägs det
¡  Stämmer detta eller finns även negativ
förstärkning
Arbeta i par.
¡  Kom på fler exempel på positiv förstärkning.
¡  Vilka belöningar/förstärkningar finns när man
går i skolan?
¡  Exempel på motsatsen. Dvs. Utebliven
förstärkning.
¡  Hur ser förstärkning ut i arbetslivet?
¡  Kom på exempel där du lärt dig genom
behaviorism.
Kognitivismen
¡  Jean Piaget(1896- 1980)
¡  Teorier om människans kognitiva utveckling.
¡  Människan har ett biologiskt behov av att förstå
sin omgivning. För att förstå sin omgivning
använder människan sig av anpassning och
organisering.
¡  Människan skapar scheman
Piaget begrepp
¡  Assimilation: vi anpassar nya erfarenheter i
gamla tankemönster.(generaliserar)
¡  Ackommodation: vi måste ändra vårt gamla
tankemönster för att ta till oss nya erfarenheter.
Piaget begrepp
¡  Anpassning(adaption) sker genom assimilation
eller adaption dvs. vi tar in nya erfarenheter i
gamla tankemönster eller vi utvecklar våra
tankemönster för att kunna ta in nya
erfarenheter.
¡  Organisering: människan har ett behov av att
organisera våra erfarenheter, skapa ordning i vår
inre värld, dela in i olika kategorier, fack,
byrålådor.
Kom på egna exempel
¡  Där du lärt dig genom assimilation och
ackomodation.
¡  Använd termerna då du pratar i klassen.
Sensomotoriskt stadium 0-2
år
¡  Genom att använda sinnena lär sig barnet
¡  Hör, känner, luktar, ser, smakar
¡  Små banrn stoppar saker i munnen, vänder sig
mot ljud
¡  Grovmotorik utvecklas, krypa, gå, hoppa, klättra.
¡  Finmotorik, grppa med fingrarna, knyta
skosnören.
Preoperationellt stadium 2-6
år
¡  Nu utvecklas förståelsen genom att barnet
tillämpar tidigare kunskaper.
¡  Barnet börjar förstå det som är synligt.
¡  Mamma finns fast hon ej syns.
¡  Egocentriskt stadie, detta försvinner ju äldre
barnet blir.
Konkret operationellt stadium
6-12år
¡  Barnet har nu mer utvecklad tankeförmåga och
början till tankeoperationen kan ske.
¡  Barnet börjar kunna tillämpa tidigare kunskap,
generalisera och assimilera.
¡  Förståelse för mängd,tyngd, längd.
ex. vad väger mest ett kg luft eller ett kg vatten?
Formellt operationellt stadium
12-16 och uppåt
¡  Tänkandet utvecklas- abstrakta begrepp
¡  Symbolspråk, ironier, talesätt
¡  Reflekterande tänkandet utvecklas- dra
slutsatser, planera, fundera, reflektera
Sociokulturell teori
¡  Lev Vygotskij (1896-1934)
¡  Barns utveckling sker i samspel med den
omgivande miljön.
¡  Omgivningen har stor betydelse för barnets
utveckling
¡  Ju mer stöd desto mer utvecklas barnet.
Sociokulturell teori
¡  Fokus på språk och språkutveckling.
¡  Språket är en förutsättning för att kunna fungera
socialt.
¡  Kommunikationen viktig
¡  Det är i det sociala samspelet barnet utvecklar
sin intelligens.
¡  Det är där vi resonerar och reflekterar över det vi
möter och stöter på.
Fyra principer i Vygotskys
sociokulturella teori:
¡  Barn konstruerar sin kunskap
¡  Utveckling kan inte separeras från sin sociala
kontext
¡  Inlärning kommer före utveckling
¡  (piaget ansåg att utveckling kom före
inlärning, Vygotsky anser att det är tvärtom).
¡  Språket spelar en stor roll i mental utveckling
”more knowlwdged person”
¡  Barn kommer att lära sig tänka och bete sig på
inom sin kultur genom att interagera med "more
knowledgeable person” , dvs. en person som
redan kan mer . Det kan vara en lärare, en
coach, en äldre vuxen,förälder, men kan också
utgöra en kompis, en yngre person eller till och
med en dator.
Inlärning sker i zonen
¡  The Zone of Proximal Development (ZPD).
¡  ZPD utgör avståndet mellan en elevs förmåga att
utföra en uppgift under vuxen vägledning och
elevens förmåga att utföra uppgiften på egen
hand.
¡  Det är i det här området som inlärning sker .
Resultatet av den här processen leder till att
barnet blir alltmer socialiserad i den dominanta
kulturen och detta leder till kognitiv utveckling.
Den proximala
utvecklingszonen
¡  Med minimala instruktioner klarar barnet att lösa
mkt svårare uppgifter.
¡  Nästa steg- barnet internaliserar kunskapen och
gör den till sin egen.
¡  Vygotskij lyfter också fram lekens betydelse.
Michael Foucault
¡  Fransk filosof (1926-1984) och polotisk aktivist.
¡  Var i sverige på 1950-talet, tänkte lägga fram
avhandling om ”vansinnets historia” men blev
avrådd.vetenskaplig banbrytare
Michael Foucault
¡  Gjorde genom forskning av gamla dokument
och litteratur analys av samhällets utveckling.
¡  Från 1700- talet i västvärlden började männiksor
kategorisera/diagnostisera människor.
¡  Katogoriserandet, ett sätt att diciplinera
männiksor. Få dem att känna sig avvikande och
mer eller mindre önskvärda.
¡  Rädsla att bli betraktad som avvikande
¡  Myntade begreppet diskurs
¡  Kunskap har samband med makt.
¡  De som innehar makten också makt att
formulera vad som är/anses vara kunskap.
Vad är avikande?
¡  Vad säger ni om Foucault?
¡  Vad är normalt?
¡  Hur brukar du kategorisera männiksor?
¡  Vila avvikelser tycker du borde sorteras ut i vårt
samhälle(skriv på lapp anonymt)
¡  Ge exempel på kategorier som ansetts onormala
förr men som idag anses normala.
Olika perspektiv på pedagogisk
forskning
¡  1) Kompensatoriskt perspektiv.
¡  Specialpedagogik finns för att kompensera
människor med funktionsnedsättning.
¡  Insatser: lindra eller kompensera funk.neds.
Konsekvenser.
1) Kompensatoriskt perspektiv.
¡  Bristerna är hos individen.
¡  Individer med brister måste sorteras ut.
¡  Resurser, metoder, hjälpmedel skapas för att
kunna ge stöd.
Kritiskt perspektiv
¡  Funktionshindret skapas aldrig om miljön är
anpassad.
¡  Kan alla erbjudas utbildning på lika vilkor utan att
behöva underordna sig en ”utsortering” som icke
normala.
Vad tror ni?
¡  Debatt!
¡  Grupp X är för det kompensatorisk perspektivet.
Ta fram argument varför
¡  Grupp y är det kritiska pespektivet ta fram
rgumant varför.