Transcript null
Att förstå och analysera
Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering
Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där.
För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan eller vet mera.
Sören Kierkegaard
Uppdrag
Att hjälpa människor med särskilda behov att hantera sin vardagsverklighet Att tillsammans med brukaren försöka bevara, utveckla, förändra och skapa strategier för och i olika livssituationer för att han/hon ska nå sina mål
Medborgare Familj Föräldra skap Fritid Hinder Hinder Hinder Hinder Utb/utv Vad är gemensamt för hindren? Intima relationer Hinder Intention - hur vill du ha det?
Hinder Hinder Hinder Arbete Riktning - ej mål Vänner Hälsa Skillnad mellan hur man vill ha det och hur det ser ut just nu.
Livs händel-ser Mindre tillfreds ställande liv Nedstämd, trött, ångest, känsla av värdelöshet mm Stannar hemma, grubblar, ensam, mm Avbrutna kontakter, konflikter, försämrad ekonomi, sämre hälsa, mm
Livs händel ser Mindre tillfreds ställande liv Nedstämd, trött, ångest, känsla av värdelöshet mm Glädje och aktivitet
Symtom och funktionshinders betydelse för prognos positiva symtom negativa symtom stress psykiska funktionshinder kognitiva störningar social funktion
Tre dörrar ut
Symtomminskning
Medicin Ångestbehandling Depressions behandling KBT vid psykossymtom
Stressminskning
Problemlösning Färdighetsträning Konfliktlösning Avslappning Socialt stöd Anhörigstöd
Livskvalitetsökning
Personligt engagemnag Målformulering Social kontakt Social Skills Training Stimulans och glädje
”Att arbeta med det friska” – salutogena faktorer, individnivå Social kapacitet Positivt självförtroende Framgångsrik coping Utveckling av intressen Inre kontroll / impulskontroll Aktivitetsnivå / energi Kommunikativ förmåga Problemlösningsförmåga
”Att arbeta med det friska” – salutogena faktorer, omgivning Hjälpa andra Tillitsfulla och intima relationer Betydelsefulla andra Klara gränser och tydlig miljö
STRESS SÅRBARHETSMODELLEN
Stress-sårbarhet, population – (ursprunglig modell) stress sårbarhet STRESS SÅRBARHET
Stress-sårbarhetsteorin
Sårbarhet – tidigt förvärvade eller medfödda egenskaper (känslighet) Stress – riskfaktorer, omgivningsfaktorer påfrestning individen utsätts för i samband med anpassning till förändringar relation mellan individens uppfattade krav från omgivningen och hans uppfattade förmåga att hantera dessa
Stress-sårbarhet, individ
stress ps. upplevelse av stress Sårbarhet -genetisk -tidiga erfarenheter stress-faktorer - miljö - interaktion (EE) tid
Stresshantering
Ingår i samtliga medicinska, sociala och psykologiska insatser Broms: dagbok över stressande situationer, platser och personer hjälp att upptäcka förändringar i kropp, tankar och känslor Gas: öka aktiviteter som ger glädje och tillfredsställelse. (Hur var det tidigare?) öka antalet personliga kontakter exponering för ångestfyllda stimuli
Uppdrag Att förstå och analysera Beteendeanalys
BETEENDEANALYS
’Beteende’
Allt som en levande människa eller annan levande varelse kan göra Motoriska, kognitiva, autonoma Synliga och osynliga
Tillämpad beteendeanalys
Betoning av beteendets funktion och inte dess innehåll – analytisk Omgivningsberoende uppmärksammas –
kontextuell
Analysen ska kunna upprepas och ge svar på hur en beteendeförändring ska kunna genomföras – teknologisk
Tillämpad beteendeanalys
Syftet är att påverka beteende – öka, lära sig nya, vidmakthålla, generalisera, avgränsa eller minska Viktigt att översätta egenskaper till beteende beskrivningar för att möjliggöra förändring av beteende Vaga beskrivningar operationaliseras
Över- och underskott av beteende Överskott Underskott Yttre Inre
Analys av över- och underskott i praktiken Brukarens över- respektive underskott av beteenden (inom tanke, känsla, fys. reaktioner och yttre bet.) Analys av ”varför” över resp. underskott (utlösande stimuli, förstärkare, bestraffare, färdigheter m.m.) Vilka beteendeförändringar bör göras Förstärkning av nytt beteende
Över-, underskott och tillgångar Överskott Underskott Tillgångar Yttre Inre
Yttre Inre Överskott Underskott Tillgångar
ex: höjer rösten, hit och dit (plan löst), ex: följer planering, ber om hjälp, delegerar ex: städar självständigt, social förmåga ex: oro, ältande, frustration, ångest ex: planera, organisera, förstå andra, egen kropps uppfattning ex: motivation
Beteendeanalys
Specifikt problem som beskrivs i observerbara, icke värderande, termer Beteenden, funktionsnedsättningar och förstärkningar skall uttryckas så konkret som möjligt – för att fungera som underlag för förändring Beskriv uppkomst, utveckling och faktorer som vidmakthåller beteendet (konsekvenser)
Stimulus (plural stimuli) – S
Händelse eller objekt. Kan vara föremål i miljö eller en individs eget beteende eller andras beteende.
Ett stimulus kan föregå eller följa efter en respons Obetingat stimulus – OS, utlöser icke inlärda reflexer/responser Betingat stimulus – BS, inlärt, betingat neutralt stimulus
Respons – R
Beteende eller reaktion på ett stimulus Obetingade responser – OR, sker utan att vi lärt oss dessa Betingade responser – BR, etableras genom inlärning; sker i frånvaro av ursprungligt stimulus
Betingning/Inlärning (def.)
Respondent (Pavlov) – stimulusstyrd framkallas av ett föregående stimulus ångest, aggressivitet Operant (Skinner; Azrin) – konsekvensstyrd styrt av dess följder/förstärkningar (stimulus kommer efter responsen)
Biologisk predisposition
Obetingade stimuli
slag smekningar behagliga stimuli hög temp plötsligt högt ljud god mat dålig mat något i halsen
Obetingade responser
dra sig bort avslappning leende svettning rycka till (rädsla) salivering Illamående hosta
Respondent (klassisk) betingning
Obetingad stimulus
Neutralt stimulus
Reflex
OBS
Attackerad av främling
OBR
Rädsla, ångest
Obetingad respons
Kopplas till S – t ex mörk tunnel Betingad stimulus
BS
Mörk tunnel
BR
Rädsla, ångest Betingad respons
Inlärning
betingat stimulus
startar
A betingad respons
(ångest) gör att
B
för att
respons
säkerhet / flykt
C konsekvens
minskat obehag
Konsekvens på lång sikt
ökat obehag
Kedjeanalys samt A-B-C-analys
A antecendent B beteende C konsekvenser
Kedjor av beteenden som leder fram till problembeteendet (tankar, känslor och beteenden Problem beteende Kort- och långsiktiga konsekvenser
Förstärkning är motorn för beteendet Positiv förstärkning ökar sannolikheten för responsen genom belöning Negativ förstärkning ökar sannolikheten för responsen genom att ta bort något obehagligt
Möjliga positiva förstärkare
Inre tankar och känslor Sociala uppmärksamhet, uppskattning Aktiviteter självförstärkande (roliga, intressanta) Påtagliga och konkreta pengar (generaliserad förstärkning), ”tecken”
Bestraffning
Minskar sannolikheten att en respons ska inträffa Två typer: positiv bestraffning: en bestraffare tillkommer negativ bestraffning: en positiv förstärkare tas bort Bestraffning kontra förstärkning
A
B
C
Psykiska funktionsnedsättningar
Exekutiva funktioner Störningar i abstrakt tänkande.
Minnesstörningar Theory of mind Centrala sammanhang Störd kroppsfeedback. Svårt att vänja sig vid stress. Varseblivningsstörningar
Anpassa – kompensera för psykiska funktionsnedsättningar Förändra i miljön lugn miljö med minsta möjliga stimuli Handikapphjälpmedel checklistor kom ihåg lappar filofax schema (whiteboard) märkta lådor, tvättkorgar etc.
väckarklocka, äggklocka handdator (Handy)
Kedjeanalys, arbetsordning
Identifiera: (sårbarhetsfaktorer) det beteende du vill analysera (B) utlösande faktorer (A) positiv och negativ förstärkning för problembeteendet (C1) positiv och negativ bestraffning för ett mera långsiktigt fungerande beteende (C2)
A-B-C-analys
A antecendent B beteende C konsekvens Kedjor av beteenden som leder fram till problem beteendet (tankar, känslor och ’beteenden’) Problem beteende Kort- och långsiktig förstärkning
A-B-C-analys – önskat beteende
EO etablerande omständighet A aktiverare B beteende C konsekvens Vad kan starta beteendet Önskat beteende Kort- och långsiktig förstärkning