Transcript Lektion 1 Introduktion – Exempel, bakgrund, historik

Kognitiv psykologi
Introduktion
Tobias Johansson
[email protected]
Schema

www.distans.hkr.se/joto/kognition.html

1-2 kapitel vid varje tillfälle, eller övning,
laboration etc

Var förberedd, viktigt
Tentamen

6 nov 9 -12

Blandade frågor på delar av innehållet

Fokusera ej på tentamen, fokusera på att
upptäcka materialet
Föreläsningar



Var förberedda
Ställ gärna frågor, det ger inte alltid svar, men
nya vinklar
www.distans.hkr.se/joto/kognition.html
Upplägg

Introduktion (kap 1)

Kartläggning, exempel, historik, principer.
Tips




Ta reda på vad du kan.
Att något känns bekant behöver inte betyda att du kan det.
Att testa dig själv förbättrar inlärningen.
Några tips till:
 Sprid ut ditt studerande.
 Förbered dig inför föreläsningarna.
 Försök förstå materialet, inte bara ”råmemorisera”.
 Knyt an materialet till dig själv. Spekulera och fundera.
 Försök upptäcka materialet, snarare än att bara lära in det.
 Ha roligt.
Vad är kognitiv psykologi?

En del av psykologin som studerar de mentala
processer som underligger vårt beteende,
tänkande, känslor etc.

Kognitiv neurovetenskap: samma sak, fast med
mer direkt fokus på
Klassiska problemområden
inom kognitiv psykologi






Perception
Uppmärksamhet
Inlärning och Minne
Språk
Problemlösning
Beslutsfattande
Alla dessa fenomen återfinns i en oändlig mängd situationer.
Men det är sällan vi själva direkt förstår hur fenomenen fungerar.
Exempel: Språk





Alla i det här rummet kan tala svenska (eller nåt annat
modersmål).
Vi kan t ex omedelbart se att satsen ”Flyga inte vill gången där
han sen den.” inte är grammatiskt korrekt.
Men ingen kan räkna upp alla dom relevanta reglerna i språket
(inte ens en lingvist).
Alltså, vi kan vara medvetna om huruvida en sats är korrekt
eller inte, utan att vara medvetna om varför den är korrekt eller
inte.
Då undrar man: vad är det där för regler som jag kan utan att
jag vet om det? Hur lärde jag mig dom? Följer jag verkligen
regler omedvetet (se t ex Perruchet, 2005)?
Exempel: uppmärksamhet
Namnge färgerna från höger till vänster så fort som möjligt
Namnge ge färgerna som ordet står skrivet i från höger till
vänster så fort som möjligt. Namnge ge inte färgen som ordet
betyder.
Stroop-effekten.
Ordens mening bearbetas automatiskt.
Exempel: perception och
uppmärksamhet

Skulle du upptäcka en gorilla om du var upptagen
med annat? Chansen är ca 50%.
Inattentional
blindness
Exempel: minne
Försök minnas följande:
1 4 8 3 5 2 3 1 6 7
Försök minnas följande:
Det här med kognitiv psykologi
verkar ju ganska så spännande.
Chunking – att skapa
meningsfulla enheter
ökar minnesförmågan.
Exempel: minne

Vilka faktorer påverkar vad vi minns? En hel del.
Misinformation effect.
Exempel: uppmärksamhet och minne

Föreställ er en 10-krona med kungens ansikte på. Tittar han åt
höger eller vänster?
I vissa tester har deltagarna svårt att ange detaljer i hur mynt ser
ut. Det är ju märkligt eftersom vi har tittat på mynt tusentals
gånger.
En förklaring är att vi inte uppmärksammar detaljer, eftersom det
inte finns nån användning för det när det gäller att skilja mellan
olika mynt.
Exempel: perception

Vad föreställer bilden?
Ett enkelt exempel på att perception inte bara är att se
”det som är där ute”. Vi tolkar, drar slutsatser, gör
antaganden. Mestadels omedvetet.
Exempel: beslutsfattande

Choice blindness
Många av deltagarna gav ingående skäl till varför de föredrog
ett ansikte som de faktiskt INTE hade valt.


Gemensamt för alla exempel hittills är att de
utgör områden där man försöker undersöka de
komplexa principer och mekanismer som
underligger vårt beteende, tänkande, minne,
etc.
Oftast sker detta via antaganden om
underliggande representationer och
informationsprocessande mekanismer.
Tidig kognitiv psykologi

Donder (1868)

Simple reaction time < choice reaction time

Pierce & Jastrow (1884)


Diskriminering av vikter även vid subjektiv gissning.
Helmholtz
Omedvetna inferenser vid perception.
T ex, varför upplever vi inte en skog som fragmentarisk?

Forts. tidig kognitiv psykologi

Ebbinghaus


Wundt (1879)



Fundamentala minnesexperiment.
Första psykologiska laboratoriet.
Introspektion viktig metod.
Behaviorismen tar över psykologin i USA (början 1900-talet).


Influenser från logisk positivism – vetenskapsteoretisk inriktning.
Undvik spekulation om saker som inte är observerbara.
Behaviorism



Endast beteende ska studeras.
Mentala processer behövs inte för
att förklara beteende.
I princip allt beteende är inlärt.
Skinner Box
Watson, Skinner, m fl, menade att generella
inlärningslagar baserade på bl a klassisk
betingning och operant betingning kunde
förklara allt beteende, utan hänvisning till
vad som sker inuti individen.
Behaviorismens nedgång

Skinner (1957) – Verbal Behavior


Språkinlärning sker genom imitation och förstärkning. Inga underliggande
regler etc.
Chomsky - inflytelserik kritik







Barn säger saker de aldrig har hört.
Barn generaliserar utifrån saker de hör.
Barn lär sig för snabbt.
Vuxna rättar inte bara enligt grammatik, utan efter sanningsvärde också.
Skinners analys fungerar inte i praktiken, därför att vi vet inte vilket stimulus
som styr en persons yttrande förrän personen har avgett en respons. Som
Chomsky sa: ”the stimulus is driven back into the organism”, och där ville
Skinner inte ha det.
Språk har samma underliggande struktur i alla kulturer i princip.
Det mesta talar enligt Chomsky för att vi har ett medfött system för
språkinlärning som innehåller en ”Universal grammar”.
Forts. behaviorismens fall

Garcia – vissa associationer är lättare att lära in än andra.





Mat-sjukdom, Ljus-elchock
Breland och Breland – instinktiva beteenden.
Tolman – kognitiva kartor.
Cherry, Broadbent, Miller – experiment om
informationsprocessande.
Konferens i Dartmouth (1956) – ”startpunkt” för den kognitiva
revolutionen. Möte mellan folk från olika discipliner, nya
idéer.
Cognitive Science.
Tolman – kognitiva kartor
Träningslabyrint.
Vad händer när mössen testas här?
Resultat.
Resultaten förklaras bäst genom att mössen lär sig en ”kognitiv karta” som sedan
kan manipuleras för att hitta nya lösningar. Resultaten är inte så lätta att förklara
utifrån behavioristiska principer, t ex att mössen har blivit förstärkta att utföra just
de motoriska responser som träningslabyrinten innefattar.
Idag studeras beteende både utifrån
beteendebaserade och fysiologibaserade
perspektiv.
A kan t ex vara en persons reaktion,
reaktionstid, eller bedömning av något slag.
B kan t ex vara ökad aktivering i en viss
region i hjärnan, eller att en viss elektrisk
respons äger rum vid en viss tidpunkt efter
ett stimulus.
C är svår att uppskatta kausalt, även genom
brain imaging.
För att uppskatta C kan man dock
manipulera fysiologi och sen mäta
beteenderespons (Beck et al., 2006). T ex
genom ”transcranial magnetic stimulation”,
där man minskar aktiviteten i ett visst
område och ser vilken effekt det får.
Experiment


Manipulering och kontroll av variabler
Orsakssamband




Inlärning
Minne
Kategorisering
Osv..
Neurokognition

Experiment eller kvasiexperiment i samband
med mätning av hjärnan




Hjärnaktivitet
Elektrofysiologi
Enstaka celler
Dynamiska responser, utveckling över tid
Kognitiv modellering




Konstruktion av matematiska modeller utifrån
principer om representation och
informationsprocessande
Modellerna implementeras och testas på
samma material som deltagare och ger
”responser”
Vilken modell motsvarar deltagarna bäst?
Model selection
Nästa gång


Kognition och hjärnan
Läs på ordentligt