Transcript Bemötande och beteendeanalys

2013-03-13
Bemötande och
beteendeanalys
Skoldagen 21 mars 2013
Christina Tysk
Leg. Psykolog
Agenda
• Beteendeanalys
• Förhållningssätt och bemötande
• - LUNCH –
• Falldiskussion i grupper
Beteendeanalys
Situation
(”gör att”) 
Beteende (”för att”)  Konsekvens
Situation – det som föregår och utlöser beteendet
Beteende – handlingar eller tankar som utförs som en följd av S
Konsekvens – effekten av beteendet för individen
1
2013-03-13
Konsekvenser
Det är konsekvenserna som vidmakthåller våra beteenden!
Kan så göra även efter längre tid, handlar om förväntad
konsekvens. Går ej att förutse alla gånger…
www.attention-riks.se
Tillför något
Ökar beteende
Minskar beteende
4
Tar bort något
Positiv
förstärkning
Negativ
förstärkning
Tex: beröm,
uppmärksamhet,
pengar, godis
Tex: värktablett
vid smärta,
kläder vid kyla
Positiv
försvagning
Negativ
försvagning
Tex: skäll,
avvisande, böter,
aga
Tex: fråntagna
privilegier,
löneavdrag
Utsläckning är avsaknad av konsekvenser (att ignorera), vilket leder till minskad
beteendefrekvens.
www.attention-riks.se
5
Beteendeanalys
S
Lunchdags,
Christina är
hungrig

B

Christina
köper en
smörgås på
närmsta kafé
K
God smörgås!
Beteendet förstärks positivt =
sannolikheten ökar att Christina kommer att besöka
samma kafé i framtiden
www.attention-riks.se
6
2
2013-03-13
Beteendeanalys
S

B
Kajsa har ingen
att vara med på
rasten

K
Två vuxna
kommer för att
reda ut
situationen
Kajsa tar
Annas mobil
och kastar
iväg
Beteendet förstärks positivt =
sannolikheten ökar att Kajsa kommer att upprepa
samma beteende nästa gång hon är uttråkad
www.attention-riks.se
7
Beteendeanalys
S
Jonas har svårt
att förstå
mattelektionen

B

Jonas pratar
högt och kastar
papperslappar
på en annan
elev
K
Läraren ber
Jonas lämna
lektionen
Beteendet förstärks negativt =
sannolikheten ökar att Jonas kommer att upprepa
samma beteende nästa gång hon är uttråkad
www.attention-riks.se
8
www.attention-riks.se
9
3
2013-03-13
Beteendeanalys i tre steg
Steg 1:
• Identifiera och beskriv problembeteendet
Undvik värderingar, beskriv bara beteendet
Exempel: Hannah pratar högt på lektionen när hon är sysslolös, tittar
på roliga filmer på mobilen och visar för kompisen bredvid
Beteendeanalys i tre steg
Steg 2:
• Är orsaken till beteendet avsaknad av motivation
(förstärkare) eller bristande färdigheter?
Den strategi du väljer är beroende av beteendets
funktion
Exempel: När lärare i samtal tagit upp problemet med Hannah kan
hon beskriva att hon vet hur hon borde göra.
Beteendeanalys i tre steg
Steg 2 fortsättning
• För mycket eller för litet av ett visst beteende?
(överskott/underskott)
Exempel: + prata, hålla på med mobilen
- arbeta med uppgifter, räcka upp handen, be om nya
instruktioner
4
2013-03-13
Beteendeanalys i tre steg
Steg 3
• Kartlägg S-B-K
Utlösande situation (S) och förstärkande konsekvenser (K)
Exempel: S: inget att göra
B: ta fram mobilen
K: skratt och uppskattning från kompis
Beteendeanalys i tre steg
Steg 3 fortsättning
• Sammanställ informationen till en hypotes
Exempel: Hannah blir positivt förstärkt av kompisens reaktioner. Hon
behöver få tydligare instruktioner (påverka S) samt mer förstärkning då
hon jobbar (påverka K)
Kartläggning av oönskade beteenden
T.ex: Att störa, provocera, kränka
• Vad behöver förändras i situationen (S)?
• Hur kan man ändra konsekvenserna (K)?
• Behöver vi hjälpa eleven att hitta nya, mer
acceptabla beteenden?
Kom ihåg! Man kan inte bara ta bort ett beteende
utan måste ersätta det med ett annat mer
acceptabelt beteende som ger samma förstärkning
5
2013-03-13
Kartläggning av bristande färdigheter
T.ex: Inte kunna språket, sociala koder, sakna beteenden
och förståelse som krävs i olika situationer
• Vilket beteende fattas?
• Vad behöver eleven lära sig för att klara sig bättre i
problemsituationen?
• Hur ska det lämpligast läras in och tränas?
• Kedjeinlärning
Vid överskott av beteenden
Exempel: Prata, spela spel, fysisk aktivitet
• Vilka förstärkare finns?
• Vilka acceptabla beteenden kan ge samma förstärkare?
Vid underskott av beteenden
T.ex: Vara i skolan, läsa läxorna, arbeta, röra sig för lite
• Saknas förstärkning för beteendet?
• Finns ett konkurrerande beteende som ger mer
förstärkning?
• Kan eleven vara rädd för att utföra beteendet?
6
2013-03-13
Speciella implikationer för användning av
KBT-principer för personer med NPF
• Personer med neuropsykiatriska funktionshinder svarar
inte alltid på samma sätt vid belöningar och
konsekvenser som andra (svårt med långa
konsekvenser, går mer på undivkande av obehag)
• Belöningar och konsekvenser måste komma i direkt
anslutning till beteendet i största möjliga mån
• Svårare med generalisering till olika situationer
• Andra saker än det man förväntar sig kan vara
belönande alt bestraffande, individualisera.
Principer i bemötande från andra
• Förberedelse (Situation)
 Struktur, planering, miljö, anpassningar,
information
• Uppmaning (Beteende)
 Kommunikation, tydlighet, kontakt
• Beröm (Konsekvens)
 Konsekvens, bekräftelse, positiv förstärkning
Beröm
• För det eleven gör
• Även små steg i rätt riktning
• Positiv förstärkning
 Ökar beteendets förekomst OBS! individuellt
 Både ”passiva” och aktiva beteenden!
 Konkret, tydligt, direkt
7
2013-03-13
Generella principer i bemötande
• Planera – visualisera – strukturera
• Tydligt och konkret
• FUB (förberedelse – uppmaning – beröm)
4 punkter att tänka på
• Vanligt med ojämnt fungerande
• Struktur och tydlighet ledord
• Ta inget för givet i kommunikationen
• Acceptera olikheter och dra nytta av styrkor
Ge eleven svar på dessa frågor!
•
•
•
•
•
•
•
•
Vad ska jag göra?
Var ska jag vara?
Hur ska jag göra?
Vem ska jag vara med?
När ska jag göra det?
Hur länge ska jag göra det?
Varför ska jag göra det?
Vad händer sedan?
8
2013-03-13
Stategier vid specifika svårigheter
Mentalisering (Theory of Mind)
Tydlighet
Förklara vad du tänker och varför
Förklara hur elevens beteende påverkar andras känslor
Be eleven att förklara vad det vill ha hjälp med och hur det
känner
 Sociala berättelser




Socialt samspel
 Ge eleven stöd vid gruppaktiviteter, lekar, grupparbeten
etc.
 Förklara och visa med exempel hur man kan göra
 Sociala berättelser – hur går det till när…
9
2013-03-13
Föreställningsförmåga
 Förbered inför förändringar
 Beskriv vad som ska hända – använd gärna bilder och
punkter med text
 Kom överens med eleven om vad han/hon ska göra vid
osäkerhet
 Ge alternativ att välja på vid fri aktivitet
Delar – helhet (central koherens)
 Förvänta dig inte att eleven automatiskt generaliserar t ex
regler i olika situationer
 Hjälp eleven att själv beskriva utifrån ett sammanhang t
ex i berättande – mindmaps osv
Exekutiva funktioner
 Ge stöd i att planera och organisera skolarbetet, t ex ta
fram rätt saker, visa hur man kan börja osv
 Ge stöd i att hålla sig på spåret, fortsätta med
uppgiften
 Förbered och ge stöd vid avslutande, kräv inte att
eleven ska avbryta tvärt
 Använd scheman, bilder, punkter som stöd
10
2013-03-13
Kommunikation
Säg bara det du menar, undvik omskrivningar och ironi
Undvik luddiga begrepp som ”i framtiden”
”Lova” inte det du inte kan hålla
Acceptera att eleven inte vill småprata och kräv inte att
barnet har ögonkontakt
 Be eleven återberätta vad ni kommit överens om
 Förklara då du upptäcker missförstånd




Kommunikation forts
 Ge gärna alternativ eller använd skalor istället för öppna
frågor
 Stötta barnet i kommunikation med jämnåriga
 Förlita dig aldrig på gester eller minspel i
kommunikationen
 En del barn är svåra att ”läsa av”: fråga (ge gärna
alternativ) hur barnet känner sig (och acceptera att de kan
ha svårt att svara)
Sinnesintryck
 Minimera störningar av ljud och ljus
 Var uppmärksam på att eleven kan tycka det är obehagligt
med kroppskontakt
 Var beredd på att barnet blir utmattat av många nya
intryck – möjlighet att dra sig undan
11
2013-03-13
För att färdigställa skolarbete
 Tät positiv uppmärksamhet
 Hög grad av styrning, direkt feedback
 Informera och samarbeta med föräldrarna (skicka läxor på
mail, ha en kontaktbok osv)
 Sätt in uppgiften i ett sammanhang
 Belöningssystem?
För att begränsa skolarbete
 Sätt i samråd med föräldrar en maximal tid som eleven ska
arbeta med läxor varje dag
 Var mycket tydlig och konkret när du instruerar eleven
 Avstyr detaljfokusering, hjälp eleven att komma vidare avstämning
Tidsuppfattning




Alarmklocka (äggklocka, timstock, alarm på mobil)
Påminn om tiden under lektionens gång
Träna tidsuppfattning (hur lång tid tror du har gått sedan..)
Visualisera gärna tiden (både kortare och längre tidsaspekter)
12
2013-03-13
Anpassningar i skolmiljön










Struktur är A och O
Tala om exakt vad som ska göras, när och hur
Schema, listor
Tidshjälpmedel – visualisera
Stöd vid start - avslut
Minimera störningar av yttre stimuli
Tillgång till lugnt rum vid behov
Så få lokal- och personbyten som möjligt
Tät uppföljning, dokumentera och utvärdera – vad fungerar?
Kom ihåg att det som upplevs positivt och belönande för en
elev kanske inte gör det för ett annat, kunskap om eleven
viktigt
Övningsuppgift
• Fallexempel och egna exempel
• Läs igenom
• Titta på de olika situationerna
 Hur kan man förstå det som händer?
 Hur kan man förebygga situationen?
 Hur kan man hantera situationen? Hjälpa, tydliggöra,
förstärka, ignorera?
 Använd gärna ”FUB” (SBK)
• Vilka situationer och miljöer på er skola kan vara svåra
för en elev med NPF?
 Hur kan man förebygga och hantera dessa?
www.attention-riks.se
Tack för er tid!
Inside Team
Christina Tysk
leg psykolog
www.insideteam.se
13