Transcript kommunikationsbeteende

Kommunikationsbeteenden i sin
kontext
Alex Pimenta
leg.psykolog/organisationskonsult
Psykologpartners
[email protected]
tel: 0709321370
www.psykologpartners.se
SYFTE
Få tillgång till några psykologiska förklaringsmodeller (utifrån KBT) v.g.
kommunikationsbeteenden inom kontexter.
1.
2.
Att förstå kommunikationsbeteenden i sin kontext via Beteendeanalysen:
ABC
Att agera på kortsiktiga konsekvenser: Kontroll- och undvikandemodellen
3.
Brott i kommunikation via polarisering i beteenden: Polarisering (IBCT)
4.
Att påverka kommunikationsbeteenden genom att förstärka
nyckelbeteenden: OBM
Vi går igenom ett exempelfall som inspiration inför kommande filminspelning..
ABC-modellen, beteenden i sin kontext
A
Aktiverare (före)
B
Beteende
C
Konsekvens (efter)
ABC (beteendeanalys) är en ögonblicksbild av (kommunikations)beteenden och den
omgivning/kontext i vilket det förekommer
ABC ger förståelse för varför vissa beteenden
Förekommer, eller varför de inte gör det.
Aktiverare
A:
Varje beteende har en eller flera aktiverare som
framkallar beteendet. En aktiverare kan beskrivas som ett
slags grundläggande förutsättningar för att beteendet ska
bli till, det som föregår beteendet.
Exempel på vanliga aktiverare i organisationer:
Visioner, mål, policydokument, riktlinjer, instruktioner, att
tala om för människor vad de ska göra, strukturella
faktorer, samtalsforum/möten, planering, informella och
formella roller.
Aktiverare används flitigt i organisationer men påverkar
bara 20 % av beteendet
Konsekvenser
C:
Alla beteenden följs av konsekvenser som avgör
om beteendet återkommer eller inte.
Konsekvenser är de responser som följer på
beteendet.
Konsekvenser påverkar 80 % av beteendet
4 typer av konsekvenser och deras effekt på
kommunikationsbeteende
Få något du vill ha
+
KommunikationsBeteende
beteende
Undvika något du inte vill ha
Positiv förstärkning
(ex. berättar en rolig historia och
får positiv uppmärksamhet). Beteendet
”berätta rolig historia” blir pos.förstärkt.
Negativ förstärkning (ex. ”är tyst under
möte” och slipper konfrontation/obekväm
diskussion). Beteendet ”vara tyst” blir neg.
förstärkt.
-
Bestraffning
Få något du inte vill ha
Förlora något du har och vill ha
”Ställa en fråga” och få en utskällning
som respons.
Utsläckning
”Berätta om något som är känsligt
Med någon som brukar lyssna”
och få tystnad som respons.
Vad styr våra beteenden?
Grundprincip 1
Det som ger positivt resultat - görs oftare!
Belöningar styr: bli sedd,
bli hörd, få uppskattning, få stöd
7
Vad styr våra beteenden?
Grundprincip 2
Det som ger lättnad - görs oftare!
”Inte säga sin mening på ett möte” = slipper
kritik/slipper hantera ev. meningsskiljaktigheter =
slipper kortsiktigt obehag
8
Kortsiktiga-/långsiktiga konsekvenser
Beteenden styrs starkare av kortsiktiga konsekvenser
än av långsiktiga.
Ex. Jag röker för att det är gott i stunden (beteendet är förstärkt av
kortsiktiga konsekvensen välbehag), detta trots att jag vill sluta
eftersom jag vet att det är skadligt för hälsan (men beteendet ”att röka”
är inte direkt bestraffat av en i stunden märkbar ”dålig hälsa”).
Ex. Jag slänger ur mig ett personangrepp i stunden för att det känns
skönt just då, trots att jag långsiktigt vill ha mindre konflikter på jobbet
och mer lugn och ro.
Vårt beteende/kommunikationsbeteende styrs i
grunden av fundamentala överlevnadsimpulser
Att kommunicera utifrån kortsiktiga konsekvenser/undvika fara
eller obehag grundar sig i en adekvat reaktion som genom
evolutionen varit nödvändig för människans överlevnad.
Reaktionen hjälper oss att anpassa oss till situationer. Den gör att vi
snabbt kan mobilisera kraft för att hantera faror (exv. en tiger på
savannen, eller att väja undan för en sladdande bil i trafiken, springa
ifrån en våldtäktsman).
Detta kallas ibland för kamp- och flyktmekanismen, vi gör oss
beredda att kämpa i eller fly ifrån farofyllda situationer.
Kontroll och- undvikandemodellen (KBT)
Vi agerar/kommunicerar ofta utifrån uppfattning om kortsiktiga konsekvenser för att
minimera obehag i stunden (naturlig överlevnadsmekanism, men det ibland kan ställa
till det på lång sikt…)
TRIGGER
(exv. Mötessituation, rast i fikarum, någon frågar något) leder till→
→TANKE (”Chefen kommer inte lyssna”/ eller ”Lisa är en idiot nu igen!)
→KÄNSLA/FYSISK UPPLEVELSE (obehag i stunden)↓
------------------------------------------------------------------------------------------------------→KOMMUNIKATIONSBETEENDE
(UNDVIKER/ KONTROLLERAR UPPLEVELSEN I STUNDEN: Blir tyst inför chef/slänger ur sig personangrepp till Lisa)
→BLIR AV MED OBEHAG KORTSIKTIGT/ FÅR POSITIV KÄNSLA KORTSIKTIGT
= (FÖRSTÄRKT KOMMUNIKATIONSBETEENDE, obehag försvinner kortsiktigt..)
→BIBEHÅLLEN PROBLEMATIK (Fortsatt bristande kommunikation med chef vilket försvårar arbetet / upptrappad konflikt
med Lisa som nu gått alltmer från sak- till personkonflikt, meningsskiljaktigheter ej lösta..)
Beteendeanalys (ABC)
A
Mötesforum
med Instruktion
av
chef att alla ska
säga sin åsikt
kring nytt
arbetssätt
Konflikt i
arbetssätt
mellan
Riktlinjer
rädsla att
arbetslag
för
blossa
incidentra
upp
pportering
tidigare
konflikt,
om jag
säger
vad jag
tycker
B
tar inte upp
incident som
uppdagats
vid senaste
överlämninge
n mellan skift
C
slipper
obehag av
att lyfta
känsligt
ämne,
slipper
mothugg
eller att bli
ignorerad..
krock mellan
arbetssätt
kvarstår, obehag
inför överlämning
och möten
kvarstår, ingen
konstruktiv dialog
blir till som kan
främja, lärande
och utveckling
av arbetssätt
12
Låst läge: ”Polarisering” (IBCT)
A
B
C
SITUATION/TRIGGER
REAKTION/BETEENDE
KONSEKVENS

A
B
C
SITUATION/TRIGGER
REAKTION/BETEENDE
KONSEKVENS










Forts. ”Polarisering”
Hur person 1 agerar/kommunicerar blir en trigger för person 2:s beteende. På så sätt
kan olika beteenden trigga varandra. Då känslor/upplevelser också är inblandade
kan kontroll-/undvikande strategier sätta in. Då riskerar kommunikationen via
polariserade beteenden att trappa upp en konflikt, och motverka samförstånd och
utveckling i organisationen. Samförstånd kan vara ett ”långsiktigt mål”, men om
parterna agerar på ”kortsiktiga konsekvenser” för att undvika obehag i stunden blir
läget ofta låst. Vanligt att man ser denna typ av kommunikation bland
dysfunktionella par, i konfliktfyllda arbetsgrupper mellan grupper och individer,
polarisering mellan olika nivåer i en organisation (exv. mellan personal och ledning).
Ex. Ju mer hon vill prata om känslor, desto mer drar han sig undan, ju mer han drar
sig undan, desto mer vill hon prata om känslor…ond cirkel..
Ex. Ju mer chefen håller sig undan medarbetarna, desto mer vill medarbetarna ha
svar på sina frågor, ju mer de frågar, desto mer drar chefen sig undan…
Organizational Behavior Management (OBM)
När vi vill påverka kommunikationsbeteenden i positiv riktning
mot organisationens mål/önskade kommunikationsbeteenden.
Metod:
• Definiera övergripande mål för organisationen
• Operationalisera ner ett konkret och (mätbart) mål för kommunikationen. exv. hälsa på
varandra på morgonen, eller ta upp och diskutera aktuella incidenter vid möte.
• Pinpointa nyckelbeteende?
• Bestäm mätmetod, hur registrera och följa upp?
• Beteendeanalys-ABC, vilka grundläggande förutsättningar, A:n, och vilka responser, C:n,
behöver etableras för att stärka nyckelbeteendet/minska oönskat beteende.
• Implementera via målbeteenden (att ge förstärkande responser/målbeteenden som följd av
nyckelbeteeendet när det väl görs), d.v.s. förstärka beteendet via lämpliga responser på
detta.
• Uppföljning, ev. justering (Har vi närmat oss målet?)
Frågor kring modellerna?
PAUS
Läs exempelsituationen och gör
uppgift i smågrupper (välj situation 15)
Presentera gruppvis hur ni resonerat
utifrån ABC, Kontroll-/Undvikande,
Polarisering, OBM?
Beteendeanalys av ett kommunikationsbeteende från
er yrkesvardag..
A
Grundläggande faktorer som
leder fram till kommunikationsbeteendet (struktur, grundförutsättningar)
B
Kommunikationsbeteende
C
Kort- och
långsiktig
förstärkning
Fyll i eget exempel i smågrupperna…
1.
2.
3.
Ett kommunikationsbeteende som visar sig i situationen
A: Vilka aktiverare ser ni?
C: Vilka konsekvenser (på kort + lång sikt) ser ni?
4.
5.
Finns tecken på polarisering?
Vilka nyckelbeteenden skulle gynna utveckling av kommunikationen?
Vilka A:n och C:n behövs som målbeteende för att nyckelbeteendet ska bli
förstärkt?
19
Färdigheter för att förbättra
kommunikation i organisationer via
responser /konsekvenser
(Feedbackträning, Samtalsmetodik,
MI: BÖRS, Konflikthantering) Se
checklista…
Frivillig litteraturfördjupning? Se
checklista…
Mina kontaktuppgifter om ni har
frågor…?
Alex Pimenta
leg.psykolog/organisationskonsult
Psykologpartners
[email protected]
tel: 0709321370