Transcript Nr 9 2010
Man behöver inte vara orolig, men det är bra att ha beredskap. Så skulle man kunna sammanfatta den information som finns om MRSA, multiresistenta bakterier, hos adoptivbarn. Som blivande förälder kan man behöva ha beredskap och kunskap om vad MRSA innebär för barnet och familjen. MRSA är en förkortning av Methicillinresistenta Staphylococcus aureus. Det är bakterier som har utvecklat motståndskraft mot vissa typer av antibiotika. MRSA omfattas av smittskyddslagen. Det innebär för den som bär bakterien bland annat att man måste informera om det t ex vid kontakt med sjukvård och tandvård. Staphylococcus aureus, eller gula stafylokocker, är vanliga, och finns hos de flesta människor i näsan eller på huden utan att orsaka några problem. Detsamma gäller BLADET MRSA vad är det? INNEHÅLL Nr 9/2010 MRSA - vad är det? Skriftserietips! Anlända barn 2010 Foton från barnhem i Vietnam Nästa Månadsblad : utkommer i skiftet nov/dec 2010 Månadsbladet är främst till för er som är i början av adoptionsprocessen. I redaktionen: Kerstin Krebs & Heléne Mohlin. Aktuellt Vi kan för närvarande sända paransökningar till Kina, Kenya, Sri Lanka och Colombia. Övriga samarbetskontakter har vi väntetid till. Ensamstående har mycket begränsade möjligheter att ansöka om adoption genom FFIA. Funderar ni på att adoptera är ni välkomna att ringa växeln 031-704 60 80 eller ta kontakt via e-post: [email protected] Familjeföreningen för internationell adoption MRSA-bakterier, som inte brukar ge sig till känna förrän det till exempel finns ett sår eller någon annan skada där de kan orsaka infektion. Infektioner som orsakas av MRSA är svårare att behandla än vanliga sårinfektioner, eftersom bakterien är motståndskraftig mot många antibiotikapreparat. Att adopterade barn kommer med MRSA verkar successivt ha blivit vanligare. I en studie som gjordes under åren 2000 – 2003 var utomnordiskt adopterade barn cirka 9 % av de smittade i den del av studien som handlade om anmälda fall av smitta som kommit från andra länder. Idag är MRSA något som diskuteras mycket ibland annat i olika Internetforum, och åtminstone jag uppfattar det som om fler barn än tidigare kommer med MRSA.Bland de adopterade barn som kommer med MRSA är bakterien vanligare bland barn som bott på barnhem, eller fått många antibiotikakurer. Tropikundersökningen Om ett nyanlänt adoptivbarn är bärare av MRSA upptäcks det oftast vid den första obligatoriska läkarundersökningen, som ibland kallas ”tropikundersökningen”. Landstingens smittskydd rekommenderar oftast att man vid läkarundersökningen ska vara extra uppmärksam på detta, särskilt om barnet har sår, eksem eller andra förändringar på huden. I en del landsting har man som rutin att ta prover för MRSA på nyanlända adoptivbarn. Följ upp Om det visar sig att barnet bär på bakterien, men inte har några symptom, brukar man inte göra något särskilt utom att följa upp med nya provtagningar. Ofta försvinner bakterierna av sig själva. Det är först om bakterierna orsakat t ex en sårinfektion som man ger någon behandling eller behöver särskilda försiktighetsåtgärder. Undivk stora barngrupper Om barnet är bärare av bakterien, men inte har några sår eller andra hudskador finns egentligen inga inskränkningar i det vardagliga livet. Det är bra att veta att MRSA inte smittar vid sociala kontakter eller kroppskontakt som att ta någon i hand eller kramas och att man i familjen inte behöver vara rädd för nära kroppskontakt. Det finns inte heller några hinder för att t ex bada i simbassäng eller på badhus. Det man kan tänka på är att vara försiktig med att vistas i stora barngrupper – något som man kanske ändå undviker den första tiden hemma, eller ha kontakt med personer som man vet har nedsatt immunförsvar. Specialtvätt Om en bärare av MRSA har sår, eksem eller andra hudförändringar bör man inte bada på allmänna bad. Det finns däremot inga hinder för det om huden är hel,och inte har förändringar som eksem eller liknande.” Den som hjälper till att lägga om sår hos en bärare ska helst inte ha sår eller hudförändringar själv. Bärare ska använda egna handdukar och egen flytande tvål. Efter bad görs badkaret rent med vanligt rengöringsmedel och bad på badhus och andra allmänna bad rekommenderas inte. Kläder måste tåla att tvättas i minst 60 grader, eftersom tvätt av kläder, handdukar och sänglinne ska ske i så hög temperatur som möjligt. Multiresistenta Det är svårare att behandla MRSA-bakterier än andra bakterier, men det är inte omöjligt. De är multiresistenta, det vill säga motståndskraftiga mot många antibiotikapreparat, men inte totalresistenta. Antibiotikabehandling sätts in om bakterierna ger upphov till infektioner och följs upp med provtagning. Berätta Bakterierna kan försvinna helt och hållet, men det finns inga garantier för att de alltid försvinner. De kan också komma tillbaka. Därför är det viktigt att berätta vid alla kontakter med sjukvården att barnet har eller har haft MRSA, även om barn som är bärare av bakterien eller har varit det för det mesta lever utan inskränkningar i vardagen. Bra information När ett barn har fått diagnosen MRSA skapar det naturligtvis oro för barnet hos föräldrarna och det väcker också många frågor om vad man kan och inte kan göra i vardagslivet och hur man undviker att smitta andra. De mycket strikta hygienru- tinerna när vårdpersonal behandlar eller tar prover på barnen kan vara skrämmande och ge en känsla av att barnet har en väldigt farlig sjukdom. Tyvärr verkar det också som om man ibland uppfattar den information om sjukdomen man får som otydlig, och likaså om vad som gäller i vardagslivet. Det är olyckligt – alla, och särskilt barnet och familjen – tjänar på tydlighet om vad som gäller. Sjukvården har en viktig uppgift i att ge både bra information och bemötande till familjerna så att nyblivna familjer slipper känna oro för barnet och för att sprida smitta. Kerstin Krebs Läs mer på: www.smittskyddsinstitutet.se Skriftserie om adoption Vi vill gärna tipsa dig om vår skriftserie och adoption. Beställ gärna skriften ”Bli Adoptivfamilj”.Du beställer skrifterna via [email protected] och anger antal samt titel plus vart vi skall skicka skriften. Broschyren kostar 40 kr plus porto 22 kr (1-4 st). Samtidigt med beställningen sätter ni in aktuellt belopp på FFIA:s bankgirokonto 720 -8929. Ett urval: Bli adoptivfamilj Barn i behov av särskilda föräldrar Att bli familj med en 6-åring Adoptivbarn 9- 12 Adoptivbarn och skolan Adoptivbarn i förskolan Att byta liv Fler skrifter finns på vår hemsida under www.ffia.se/adoption/skriftserie.aspxl Om Kina - Onlinesystemet Den kinesiska adoptionsmyndigheten CCAA handlägger ansökningar gällande barn med i förväg kända särskilda behov via ett elektroniskt system, ”online system” Informationen om barnen ligger på en skyddad hemsida som CCAA gett vissa utvalda organisationer tillgång till. Processen Ni kontaktas av oss när ni har blivit utvalda som familj åt ett barn och rehabiliteringsplanen skall därefter skickas in till oss så snart som möjligt eftersom er ansökan måste registreras elektroniskt på CCAA inom 72 timmar. För att komma ifråga i urvalet kan ni behöva se över att ni har en medgivandeålder som överensstämmer med de barn som är i behov av föräldrar, många är i åldern 2-6 år. När ansökan har registrerats elektroniskt är nästa steg att CCAA utifrån rehabiliteringsplanen och övrig information godkänner att er huvudansökan flyttas till snabbehandling för adoption av barn med särskilda behov. Därefter fattar CCAA utifrån er huvudansökan ett definitivt beslut. Hur ansöker vi? Ni anmäler ert intresse att adoptera ett barn med i förväg kända särskilda behov från Kina genom Processen från det att ansökan för ett särskilt barn har registrerats on-line på CCAA till dess att fylla i ett antal dokument. familjerna varit hemma med sitt barn har tagit Ni som ännu inte har skickat en ”allmän” ansö- mellan 3-6 månader kan till Kina måste också sammanställa denna Läs gärna mer på www.ffia.se. Där finns mer detaljerad information under rubriken adoption. Där Förberedelse Ni måste alltså från början förbereda er och dis- finns även samtliga blanketter för ansökningskutera vilka typer av särskilda behov ni är öppna förfarandet. Välkomna att höra av er till oss via för samt inhämta grundlig information om dessa. mail till [email protected] Anlä Anl ända Barn 2010 jan Kina Indien Kolkata Pune LandAktuellt Land/Kontakt Thailand Röda Korset DSDW feb mar apr maj juni juli aug sept okt 5 5 2 7 6 4 3 6 1 2 1 1 2 1 4 3 1 2 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 1 Sri Lanka Colombia Kenya TOTALT 0 8 4 4 13 Kan sända paransökn. Ja Nej väntetid Nej väntetid 1 8 dec 3 1 1 nov 1 1 1 9 9 4 Nej, väntetid Nej väntetid Ja, pilot Ja Ja, pilot 11 Postadress: Box 12027, 402 41 Göteborg Tel: 031-704 60 80 Postgiro: 720841-6 E-post: [email protected] Besöksadress: Karl Johansgatan 41-43 Fax: 031-24 58 36 Bankgiro: 720-8929 Hemsida: www.ffia.se