Transcript Multiresistenta bakterier

Aktuellt om multiresistenta
bakterier i Östergötland
VT-2010
Annika Samuelsson
Hygienöverläkare
Vårdhygien Östergötland
Normalflora

5x109 Människor på jorden

1014 Bakterieceller i en människokropp.
Hudflora.

Stafylokocker –Koagulas negativa
stafylokocker (KNS), stafylokockus aureus
(25%)
Corynebakterier
 Propionebekterier
 Candida


Bild: Anita Antonsson-Schüts
Munflora.
Streptokocker
 Stafylokocker
 Neisseria
 Moraxella
 Jästsvampar
 mm

Tarmfloran
Anaeroba tarmbakterier dominerar:
Bacteroides, Fusobakterier, Clostridier mm
 Aerobabakterier:
E.coli, klebsiella, enterobakter,
alfastreptokocker, enterokocker.
 Jästsvamp

Multiresitens
Antibiotikaresistens i sådan grad att etablerade
antibiotika inte kan användas vid behandling
eller som profylax.
Multiresitensta bakterier MRB
Methicillinresistenta Stafylococcus aureus
(MRSA)
 Vancomycinresistenta enterokocker (VRE)
 Multiresistenta gramnegativa stavar (t ex
tarmbakterier med ESBL)
 Handlingsplan finns på LISA

MRSA

Meticillin Resistenta Stafylokockus Aureus
– Meticillin är ett antibiotika med effekt mot
Stafylococcus aureus. Det används ej längre,
men beteckningen meticillinresistent lever
kvar.
Mutation i PBP2 Medför resistens mot
betalaktam antibiotika.
 Kodas för i Mec A genen.

MRSA
Resistens mot de vanligast använda
antibiotika så som Heracillin®,
Ekvacillin®, Zinacef®, Tienam® mfl.
 MRSA bär ofta även på andra resistens
gener vilket ger multiresistens.

MRSA riskfaktorer.
Sår/hudlesion eller eksem
 KAD, suprapubis KAD Urostomi,
nefrostomi
 Drän, trachestomi, tarmstomi

Incidensen MRSA (SMI)
30
Antal/ 100 000 inv
25
20
Östergötland
15
Totalt
10
5
0

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
ÅR
Statisitk
från
smittskydd
sinstituet
MRSA 2005-12-31
Totalt 108 (51 ursprung från inf) (12
personal)
 15/8 - 5/12: 72
 Stam t149: 47 varav 7 personal
 Neonatal US: 2 + 1 anhörig
 Övriga: 23 varav 2 personal

Akut mott ViN
Med 1 A Akut ViN
20/8 Man -28 21/8 Man -24 29/8 -49
+ 4 st (1 personal)
bensår
abscess
grav hudsjd.
16-21/8
5/8-5/9
13-16/8
Med 1 Rehab ViN
7 st (3 personal)
16/8
Hud inf 44 US 29/8 Kvinna -49
grav hudsjd.
Hud-Behandling US
4 st
15 st (3 personal + anhörig)
Geriatrik US
2 st
Lungmed US
3 st
HIA LiM, Avd 78, Reumatolog, Vårdcentral, Hud mott ViN, Inf 20 ViN
MRSA kostnad Östergötland
2005 9.4 milj (7.3 milj för odlingar)
 2006 17.2 milj (8.6 milj för odlingar)
 2007 tom sept 11.6 milj (4.3milj för
odlingar)

Totalt 38 292 982 kronor
Källa: Barbro Isaksson Hygienöverläkare
Vårdhygien Östergötland
Behandlingskostnad per dygn/10 dgr
Isoxazolylpc
100:-/1 000:-
T Linezolid
2 200:-/22 000:-
Vancomycin
460:-/4 600:-
När vi får spridning av MRSA
-
är det ett mått på att vården inte
fungerar:
 handhygien och rock försummas
 trängsel
 underbemanning
 otränad personal, alla kategorier

Källa: Karin Strand Smittskyddssköterska: Smittskydds enheten
Östergötland
MRSA i Östergötland 2010
Antal fall t.o.m. februari
Totalt 4
10
9
Ännu ej typade
t149 (SE01-9)
6
5
4
Strö
3
2
t032 (SE02-17)
De c
No v
Ok t
Sep
t
Aug
J uli
J un
i
Maj
Apr
il
Mar
s
Feb
1
0
J an
Antal
8
7

Källa: Karin Strand
Smittskyddssköterska: Smittskydds
enheten Östergötland
Exempel från EARSS websida
Extended Spectrum BetaLactamases :ESBL
Samlingsnamn för en grupp bakteriella
enzymer som ger nedsatt känslighet för
många vanliga antibiotika (t.ex. cefuroxim
och cefotaxim)
 Återfinns framförallt hos gram- negativa
tarmbakterier som t.ex. E-coli, klebsiella
och enterobacter

ESBL fortsättning….
ESBL-stammar kan sprida sina
resistensgener till andra bakteriestammar
såväl inom som över artgränserna
 Riskfaktorer: nyligen avslutad eller
pågående antibiotikabehandling (framför
allt cefalosporiner och kinoloner), svår
sjukdom och sjukhusvistelse.
Utlandsvistelse

Bl
ek
in
Da ge
lar
Go na
Gä tlan
vle d
bo
Ha rg
lla
Jä nd
m
Jö tl an
d
nk
öp
in
Ka g
Kr lma
on
r
ob
No er
rrb g
ot
te
n
Sk
ån
S
Sö tock e
de
h
rm olm
an
la
Up nd
p
Vä sala
Vä rm
la
s
Vä terb nd
ste ot
r n te n
Vä orrl
Vä stm and
str
a
a G nlan
d
öt
ala
nd
Ös Ör e
b
te
rg ro
öt
lan
d
Antal/100 000 inv
Incidens För ESBL från SMI
80
70
60
50
2009 (inc/100.000))
40
2008 (inc/100.000))
30
2007 (inc/100.000))
20
2010 (inc/100.000))
10
0
Landsting

Statistik från smittskyddsinstitutet
ESBL i Östergötland 2009
Antal fall t.o.m. december =120
25
15
Man
10
Kvinna
5

ec
D
no
v
ok
t
se
pt
ju
li
au
g
ju
n
m
aj
ap
ril
fe
b
m
ar
s
0
ja
n
antal
20
Källa: Karin Strand Smittskyddssköterska: Smittskydds enheten
Östergötland
ESBL i Östergötland 2010
Antal fall
12
10
Man
6
4
Kvinna
2
ju
li
au
g
se
pt
ok
t
no
v
de
c
fe
b
m
ar
s
ap
ril
m
aj
ju
n
0
ja
n
antal
8

Källa: Karin Strand Smittskyddssköterska: Smittskydds enheten
Östergötland
Vancomycin Resistenta
Enterkocker.
VRE
Enterokocker är vanligen relativt svårbehandlade
bakterier som naturligt är resistenta mot många
antibiotika
 Van A och Van B gener. Kan spridas mellan olika
bakteriestammar och utgör därför en större risk
för sjukvården och patienterna.

Sedan 2 år pågår en anhopning av
VRE i Stockholm.

Patienter som har vårdats på Huddinge
sjukhus och Karolinska
universitetssjukhuset under 2008 och
2009 ska kontrollodlas avseende VRE och
dessa screeningodlingar ska pågå tills
vidare.
Mikroorganismer smittar
oavsett om vi känner till
dem eller inte.
Mikroorganismer smittar
oavsett om de är
multiresistenta eller inte.
Basala hygienrutiner
För att förhindra smitta
från patient till personal och från personal
till patient (direkt kontaktsmitta)
 mellan patienter, via personalens händer
och kläder (indirekt kontaktsmitta)

Medicinska
skäl avgör var
patienten ska vårdas!!!
Man får inte avstå
medicinskt indicerade
åtgärdar pga bärarskap av
multiresitenta bakterier!
Lokala anvisningar (PM)
LISA/Vårdhygien
Handlingsplan MRSA
 Patient med misstänkt MRSA på
akutmottagningen
 ESBL - Riktlinjer och handläggning av
patienter som är infekterade/koloniserade
med ESBL-producerande bakterier
 VRE - handläggning av patient

Vid hög risk för smittspridning

Om patienten har hudlesioner såsom
eksem, sår, psoriasis, klinisk infektion eller
diarré bör patienten isoleras på
infektionskliniken om möjligt, i väntan på
provsvar.
Vid låg risk för smittspridning

Om patienten är helt hudfrisk och inte har
sår eller diarré eller klinisk infektion kan
patienten vårdas på hemmakliniken.
Patienten ska helst vårdas och behandlas
på eget rum men behöver inte vara
isolerad i väntan på provsvar.
Screening odlingar Personal och
studerande
Aktivt deltagit i vård på vårdinrättning
under de senaste 6 månaderna
utanför Sverige
 ska i samband med (och i vissa fall före)
återgång till arbete screeningodlas
avseende MRSA
 Observera! avser endast MRSA

Screening odlingar Personal och
studerande fortsättning…
Vid kronisk hudsjukdom (t.ex. psoriasis)
eller förekomst av andra synliga lesioner
på huden (eksem, sår, hörselgångseksem
etc.) ska man inte återgå i vårdarbete
förrän negativa odlingssvar erhållits.
 Hudfrisk person kan återgå i tjänst i
avvaktan på odlingssvar.

Screening odlingar Personal och
studerande fortsättning…

OBS! Vid pågående infektion i hudlesioner
eller sår (t.ex. infekterat eksem,
nagelbandsinfektion) på händer,
underarmar eller i ansikte, ska man inte
delta i vårdarbete även om negativa
odlingssvar erhållits.
Screening odlingar Personal och
studerande fortsättning…

Personal/studerande som arbetat i Sverige
på vårdinrättning med kända problem med
MRB ska odlas avseende
aktuellt/misstänkt smittämne
Screening odlingar patienter.
Patienter som läggs in för sjukhusvård eller
söker vård polikliniskt
 som under de senaste 6 månaderna
vårdats/behandlats på vårdinrättning (sjukhus,
sjukhem, vårdhem, rehabiliteringsanläggning
etc.) utanför Sverige
 eller behandlats polikliniskt för sår/hudskada
utanför Sverige kontrolleras genast för
bärarskap av MRB.

Basala Hygien Rutiner