Transcript MRB
MRB Multiresistenta bakterier De vanligaste MRB • MRSA anmälninsplikt • ESBL labanmälan • VRE anmälningsplikt • Clostridium difficile typ-027 M.R.S.A Staphylococcus aureus (gula stafylokocker) • Vanligaste bakterierien i sårinfektioner • 20-30% av alla människor bär dem på huden MRSA Meticillin Resistent Staphylococcus Aureus • Noterades på 1960-talet • Dramatisk ökning under 1990-talet • Över 50% av alla Staph. aureus i många delar av världen är MRSA • Resistent mot de flesta antibiotika • Förekommer endemiskt på vårdinrättningar över hela världen. MRSA i Sverige 1136 1200 1058 972 1000 Antal 800 fall 600 702 544 423 442 400 315 200 0 Årtal 1070 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 MRSA i Västra Götaland 250 212 200 178 177 143 Antal 150 fall 120 122 105 89 100 68 53 50 63 20 0 Årtal 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 MRSA i Skaraborg 35 29 30 25 26 Antal 20 fall 18 15 10 11 9 5 18 5 2 2 0 Årtal 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 MRSA • Ökad spridning medför stora konsekvenser med avseende på behandling, ökade vårdkostnader och lidande • Kostnadseffektivt att ha strikta rutiner för att bekämpa spridning och tidig upptäckt MRSA • Spridning gynnas av bristande hygienrutiner, hög antibiotika-användning och riskfaktorer hos patienten • Vanligaste smittvägen är kontaktsmitta via personalens händer • Någon säker definition på smittfrihet finns inte ESBL Extended Spectrum Beta Lactamase Definition • Enzym som medför att bakteriestammen är resistent mot 1:a, 2:a OCH 3:e generationens cefalosporiner • Enzymet inaktiverar betalaktamantibiotika = penicilliner, cefalosporiner och karbapenemer. • Ofta samtidigt resistens mot andra AB som kinoloner och trim-sulfa etc. ESBL • Anmälningspliktig enligt smittskyddslagen sedan 2007-02-01 • Labanmälan till SMI, VG samt vårdhygien ESBL STATISTIK 2390 2500 2100 2000 1500 Sverige VGR Skaraborg 1000 500 409 322 27 0 2007 29 2008 Vanligaste bakteriearter som bär på ESBL • E .coli vanligaste art (68%) • Klebsiella pneumoniae (14%) • Proteus mirabilis,Enterobacter ,Citrobacter ,Serratia, Salmonella spp. I vilka prover hittar man oftast ESBL? • • • • Urin Sår Blod Faeces särskilt vid screenodling utlandsvård ex. efter ”Pandemin av CTX-M-typ” Canton R et al., 2006, 9:466-475 Turistundersökning 2008 • Egypten, Thailand och Indien • Ingen bar på ESBL innan • 30 % efteråt Kristianstad 2005 • • • • ESBL utbrott på sjukhus med förgrening till SÄBO Följt patienterna med odlingar i tre år Många har kvar den i tarmen Barn tappar bakterien fortare än vuxna ESBL i Stockholm • • • • • • • Huvudsakligen E-coli Litet utbrott på SÄBO 2002 2003 - ca.100 patienter 2006 - ca.300 patienter 2007 - ca.750 patienter 2008 - hittills ca. 680 patienter Enstaka små utbrott 5-20 patienter Konsekvenser • ESBL orsakar förhöjd mortalitet vid sepsis – Risk för försenad effektiv behandling • Sannolikt förlängda vårdtider • Ökade kostnader för vården • Ökade kostnader för samhället Riskfaktorer för smittspridning diarré, faecesinkontinens urininkontinens KAD/RIK omläggningskrävande vätskande sår tracheostoma bukdränage, stomi, PEG Antibiotikabehandling hudlesioner infarter VRE (Vancomycin resistenta enterokocker) GRAM POSITIVA KOCKER • Enterococcus faecalis • Enterococcus faecium Enterococcus farcalis & faecium • • • • Normalflora i tarmen Inte lika virulenta som ex. E-coli Orsakar sepsis, UVI, bukinfektion, meningit Naturligt resistenta mot diverse AB VRE STATISTIK 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 435 345 Sverige Sthlm Västm VGR 35 3 0 3 2005 24 3 0 4 2006 5340 0 3 2007 49 4 2008 • • • • Anmälningspliktig enligt SML from. 2000 År 2000-2006 20-35 fall/år i landet 2007 53 fall i landet 2008 hittills 435 fall i landet Utbrott • Västerås - hittills ca.50 patienter • Stockholm - hittills över 300 patienter • Varberg - hittills 29 patienter Problem • Mycket få behandlingsalternativ med registrerade preparat • Risk för överföring av resistensgenen till MRSA Smittvägar ESBL & VRE • Faecal-oral smitta via kontakt – Diarré – Delad toalett – Dålig handhygien • Livsmedelsburen – VRE har påvisats hos flera djurslag t.ex. gris, höns Åtgärder • Personal – Basala hygienrutiner • Patienter – Få patienter per toalett – Instruktion om handhygien • Uppmana patienter/anhöriga till god handhygien • Ingen bufféservering