Transcript Eva Gustafsson

Antibiotikaresistenta bakterier
Hur är läget?
Vad kan vi göra?
Eva Gustafsson
Smittskydd Skåne
2012-05-23
Smittskydd Skåne/EG
Upptäckt av antibiotika - enorma medicinska vinster
Minskad sjuklighet och dödlighet
Förutsättning för modern sjukvård
Avancerad kirurgi
Cytostatikabehandling
Transplantationer
Neonatalvård
Smittskydd Skåne/EG
Introduktion av nya grupper av antibiotika
Trimetoprim
Streptograminer
Glycopeptider
Vancomycin
Kinoloner
Ciproxin
Linkosamider
Dalacin
Kloramfenikol
Oxazolidinoner
Zyvoxid
Lipopeptider
Cubicin
Tetracykliner
Doxyferm
Aminoglykosid
Garamycin
Makrolider
Ery-Max
Karbapenemer
Tienam
Penicilliner
Cefalosporiner
Cefadroxil
Sulfa
1930
1940
1950
1960
Smittskydd Skåne/EG
1970
1980
1990
2000
Antibiotikaanvändning
Rädda liv
Meningit
Sepsis
Pneumoni
Utbredd
streptokockinfektion
Minska
komplikationer
Etmoidit,
frontalsinuit
Akut otit 1 <>12 år
Lindra symtom
Nedre UVI
Uttalad
faryngotonsillit
Pyelonefrit
Liten eller osäker
effekt
Maxillalrsinuit
Lätt/måttlig
faryngotonsillit
Sårinfektioner
Borrelia
Smittskydd Skåne/EG
Ingen effekt
ÖLI
ABU
Akut otit 1-12 år
Akut bronkit
Mykoplasmapneumoni
Faryngotonsillit
med neg
odling/strepA
Förekomst av vanliga luftvägsbakterier i näsa/svalg hos barn och
personal i förskolan samt friska skolbarn
(M Söderberg avhandling 1990)
Smittskydd Skåne/EG
Antibiotikaresistenta bakterier
Om infektion svårare att behandla,
högre dödlighet
Rubbar grunden för
modern sjukvård
En del av normalfloran
Tyst bärarskap vi inte
märker av
Antibiotikaresistens – en epidemi i det tysta
Smittskydd Skåne/EG
Butler C et al. JAC 2001; 48:435–440
Penicillinanvändning och förekomst av
penicillinresistenta pneumokocker i Europa
Strama Skåne
Goosens, ESAC project group, Lancet febr 2005
Spridningspotential i vården
• MRSA: meticillinresistenta Staphylococcus aureus (1960-talet)
• VRE: vankomycinresistenta enterokocker (1990-talet)
• ESBL: extended spectrum betalactamase (1980-talet), E.coli,
Klebsiella pneumoniae, Salmonella…
• ESBLCARBA, karbapenemase (2000-talet) E.coli, Klebsiella med
flera… enterobacteriaceae
Smittskydd Skåne/EG
Antibiotikaresistens i Skåne 2001-2011
VRE
MRSA
ESBL
PRP
1000
900
800
700
600
500
400
300
200
100
0
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
ESBL – antibiotikaresistens som sprids med små rörliga
genetiska element vertikalt och horisontellt
Smittskydd Skåne/EG
ESBL (Extended Spectrum Betalactamase)
• Enzym som bryter ner antibiotika
(betalaktamas), resistensen är
överförbar mellan bakterier
• E. coli, Klebsiella pneumoniae,
Proteus, (normalflora i tarm)
Salmonella, Shigella
• Urinvägsinfektion, sepsis,
pneumoni (VAP)
• Asymtomatisk bärarskap: tarm,
kroniska sår, katetrar, ABU
• Oklart om man någonsin kan
”fria” 1-1,5 kg bakterier i tarmen
Smittskydd Skåne/EG
Antibiotikaval vid ESBL-produktion
E.coli
Klebsiella
pneumoniae
Proteus mirabilis
ESBL
Trimetoprim
Selexid
Furadantin
Ciprofloxacin
Cefalosporiner:
Trimetoprom
Furadantin
Ciprofloxacin
Nebcina
Tienam/Meronem
(Betalaktamas)
ESBL
multiresistent
ESBLCARBA
(karbapenemase)
Tienam/Meronem Colistin (19501970)
Furadantin
Cefadroxil, Zinacef,
Claforan, Fortum
Tazocin
Nebcina
Tienam/Meronem
Smittskydd Skåne/EG
ESBL-fynd och provtagningslokal, Skåne 2011
Övrigt
1%
Feces/rectum screening
31%
Urin
62%
Feces/diarre
1%
Hud och mjukdelar
2%
Blod
3%
Smittskydd Skåne/EG
Provtagare i Skåne vid fynd av ESBL 2011
Övr
9%
Kir
5%
Urol
3%
Gyn
7%
Med
17%
Primärvård
43%
Barn
6%
Inf
10%
Smittskydd Skåne/EG
Smitta
Många olika miljöer och smittvägar för multiresistenta tarmbakterier
Smittskydd Skåne/EG
Selektion
Antibiotika har betydelse för etablering och sjukdom
av ESBL-bildande tarmbakterier
Antibiotika
• ”Ingen liten antibiotikakur för säkerhets skull”
• Behandla inte ABU (lågvirulenta bakt, skydd mot
invasiva, skydd mot resistenta, ej ökad sjuklighet, ej
försämrad njurfunktion)
• Undvik cefalosporiner och kinoloner
• Kontrollera tidigare odlingssvar och resistensmönster
om behandling är nödvändig
Smittskydd Skåne/EG
ESBLCARBA
Extended spectrum betalactamase av karbapenemastyp hos enterobacteriaceae =
tarmbakterier som är resistenta mot de flesta antibiotika
• Största resistenshotet
• E.coli, Klebsiella, Proteus, Pseudomonas, Acinetobacter mm,
Salmonella, Shigella
• Anmälningspliktig och smittspårningspliktig 15 mars 2012
• Skåne 2011: 8 av Sveriges 16 fall
–
–
–
–
–
–
Barn som förlösts med sectio i Indien
Stroke i Grekland, stroke i Rumänien
Akut tarm-op i Bosnien
Akut höftfraktur-op i Irak
Skönhetsoperation i Brasilien
Sårskada vid flodbadande i Indien
Smittskydd Skåne/EG
ESBL-bildande bakterier
Råd till patient
Risk att drabbas av ESBL
Konstaterad ESBL - smittrisk
• Vård utomlands (kontaktsmitta)
• Resor utomlands (fekal-oral
smitta): livsmedel, vatten
• I Sverige: livsmedel?
• Antibiotika, selektion
• Vården: diarré, stomi, sår,
”sladdar och slangar”
• Hemmet: liten risk till friska,
exponering för samma källa?
Skydda sig
Minska smittrisken vid ESBL
• Vid utlandsresa: ordentligt
tillagad mat, buteljerat vatten
(som vid all tarmsmitta)
• Ingen onödig antibiotika
• God handhygien efter
toalettbesök och inför matlagning
• Leva som vanligt, ingen
inskränkning i arbete eller fritid,
ingen sexuell smitta
Smittskydd Skåne/EG
MRSA
Meticillinresistenta Staphylococcus aureus
• Bakterie som koloniserar hud,
näsa, svalg, perineum
• Kromosomal resistens, följer
bakt
• Hudinfektioner, impetigo,
bölder, skelett, hjärtklaffar
• Vårdsmitta (mellan patienter
sår, KAD och via personal eller
föremål), finnas flera veckor i
miljön, personalsmitta
• Annan smitta: idrott, gym,
dagis
• Uppföljning infektionsklinik,
avskrivning av bärarskap
Smittskydd Skåne/EG
Antibiotikaval vid meticillinsensitiva (MSSA) och
meticillin resistenta S aureus (MRSA)
MSSA
MRSA
MRSA
säkert val
efter resistensbestämning
säkert val
Dalacin
Fucidin
Aminoglykosider
Trimetoprimsulfa
Rifampicin
Vancocin
Zyvoxid
Ekvacillin
Heracillin
Zinacef
Claforan
Cefamox
Tienam
Meronem
Tazocin
Vancocin
Zyvoxid
Smittskydd Skåne/EG
MRSA bärartid, Skåne 2003-2006
139 dagar (median)
4,6 månader
Smittskydd Skåne/EG
Smittväg MRSA 2007-2011 i Skåne
Ökning av utlandsförvärvad smitta utan vårdkontakter
2007(n=159)
2008 (n=272)
2009 (n=284)
2010 (n=313)
2011 (n=369)
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Utomlands vård på
sjukhus
Utomlands vård
utanför sjukhus
Utomlands i samhället Sverige vård på sjukhus Sverige vård utanför
sjukhus
Smittskydd Skåne/EG
Sverige i samhället
Sverige okänt
MRSA i Skåne 2011 och trolig smittväg (n=369)
Sverige okänt
2%
Utomlands vård på sjukhus
18%
Sverige i samhället
42%
Utomlands i samhället
30%
Sverige vård utanför sjukhus
1%
Sverige vård på sjukhus
1%
Smittskydd Skåne/EG
Utomlands vård utanför sjukhus
6%
MRSA
Råd till patient
Risk att drabbas av MRSA
(kontaktsmitta)
• Vård utomlands
• Sårmottagningar
• Resor utomlands, sår och andra
hudlesioner
• Aktiviteter med mycket hudkontakt
Skydda sig
•
•
Smittar sällan om huden hel
Tvätta händerna, näsan kan vara
ingångsporten
Konstaterad MRSA
(kontaktsmitta)
• Vården: sår, ”sladdar och slangar”
• Hemmet: pågående hudinfektion,
eksem som inte är under kontroll
• Ev. inskränkning: vårdarbete,
förskola
• Informationsplikt till vården
Minska smittrisken vid MRSA
•
•
God handhygien, egen handduk,
sår täckta
Pågående hudinfektion: ingen
träning, inget allmänt bad
Smittskydd Skåne/EG
Inga nya antibiotika i sikte – köpa oss tid
Motverka spridning av resistenta
bakterier
Goda hygienrutiner i vård och
omsorg
Motverka selektion av resistenta
bakterier
Rationell antibiotikaanvändning
Nödvändigt? Preparat? Dos?
Behandlingstid?
Rekommendationer!
Smittskydd Skåne/EG