Transcript PPTpresentation

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur
Eva Ärlemalm-Hagsér
Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet
samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola
Innehåll
• Förskolans roll för en hållbar nutid och framtid
• Hållbarhetens dimensioner
• Förskolebarnet och hållbarhetens vad och hur
Några exempel
• Fortsatt arbete för hållbarhet - några
avslutande ord
Lärande för hållbarhet
 Lära för hållbar utveckling (SOU 2004:104),
 Lärande om hållbar utveckling (MSU, 2004),
 Utbildning för hållbar utveckling (Björneloo, 2007),
 Lärande för hållbar utveckling (Hägglund, 2011;
Utbildningsdepartementet, 2010).
Förskolans roll för en hållbar nutid och
framtid
Förskolans uppdrag:
 att arbeta med läroplanens värdegrund
 att arbeta med barns inflytande och delaktighet
 att arbeta med miljö- och naturuppdraget
 att arbeta med barns lärande och
meningsskapande
Läroplanens värdegrund
 aktningen för människas egenvärde
 respekten för vår gemensamma miljö
 hänsynstagande till andra människors
 viljan att hjälpa andra och leva sig in i andra människors
situation - att visa solidaritet
 upptäcka, reflektera kring, och ta ställning till olika etiska
dilemman och livsfrågor i vardagen
 allas lika värde oberoende av social bakgrund, kön, etnisk
tillhörighet, religion/annan trosuppfattning, sexuell
läggning eller funktionsnedsättning
 medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat
Barns inflytande och delaktighet
 utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och
därmed få möjlighet att påverka sin situation
 utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för
förskolans miljö
 utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska
principer genom att få delta i olika former av samarbete och
beslutsfattande
(Skolverket, 2010, s.12)
Förskolans miljö- och naturuppdrag
 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö-och naturvårdsfrågor. Ett
ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska
prägla förskolans verksamhet
 … medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt
förhållningssätt till natur och miljö
 att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det
bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid (s. 7)
 utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp
och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra
(s. 8 -10).
Barns lärande och meningsskapande
 omvårdnad, omsorg, fostran och lärande som helhet
 stimulera och utmana barnets utveckling och lärande
 öppen, innehållsrik och inbjudande miljö
 leken, kreativiteten och det utforskande lustfyllda lärandet i
fokus
 stärka barns intresse för att lära och erövra nya erfarenheter,
kunskaper och färdigheter
 utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter.
Förskola i utveckling – bakgrund till ändringar i
förskolans läroplan
En utveckling som möter behoven utan att kompromissa med
möjligheten för kommande generationer att möta sina behov
Sociala,
ekonomiska och
miljömässiga
dimensioner
Omsorg om
miljön och om
naturresurser
Livsstilsfrågor
konsumtion,
mat och hälsa
Ett fredligt
samhälle
(Utbildningsdepartementet, 2010)
Ekonomisk, social ekologisk
hållbar och politisk hållbarhet
människa-natur
människa-människa
relationen människamänniska/människa-natur
• "… en process, genom vilken vi lär oss att leva mer i
samklang med miljön" (Scott & Gough, 2004, s. 1)
• processer för att skapa ”kulturer av hållbarhet" att ”göra
skillnad” i nutid och i framtid (Davis, 2010, s. 28)
Naturens och människans värdighet - människans och naturens
överlevnad
Hållbar miljö och
Hållbara
Hållbart lärande
natur
mellanmänskliga
relationer
Några exempel
• Barns delaktighet och inflytande i förskolans praktik
• Kulturer av hållbarhet - verksamhetsövergripande
arbete
A. Förskolebarnets förhållande till sig själv och andra
Kunskapsinnehåll
- förskola för
hållbar utveckling
Barns delaktighet
Barns aktörskap
utifrån ett
handling- och
förändringsinrikt
at förhållningssätt
A1
Barns
inflytande
A2
Hälsa och
välbefinnande
A3
Kulturell
mångfald
A4
Jämställdhet
A5
Social kompetens
Deltagande
som del i
beslutsfattande
barnets
individuella
intressen,
utveckling,
lärande
institutionell
förändring
Deltagande som
att ta del i
Deltagande som
att ta del i
Deltagande som
att ta del i
barnets
individuella
utveckling och
lärande
Avsaknad av
beskrivningar
Avsaknad av
beskrivningar
Främst deltagande
som att ta del i,
till viss del i
beslutsfattande
barnets individuella
intressen, utveckling,
lärande
ett kollektivt
aktörskap
institutionell
förändring
påverkan på
familjen
B. Förskolebarnets förhållande till omvärlden; plats och ting
Kunskapsinnehåll förskola för hållbar
utveckling
B1
Betydelsen av en
fysisk och sinnlig
relation till
naturen
B2
Kunskap om och
respekt för
naturen
B3
Kunskap om
skräphantering - ta
ansvar för sin
närmiljö
B4
Återanvända och
vara varsam med
material
Barns delaktighet
Deltagande som att ta
del i
Barnets individuella
intressen, utveckling
och lärande
Deltagande som att ta
del i
Barnets individuella
intressen, utveckling
och lärande
Deltagande som att ta
del i
Barnets individuell
utveckling och lärande
Deltagande som att ta
del i
Avsaknad av
beskrivningar
Barns aktörskap
utifrån ett
handling- och
förändringsinriktat
förhållningssätt
påverkan på familj och
närsamhälle
(Ärlemalm-Hagsér, 2012)
Kulturer av hållbarhet
Miljödiplom Guld
I Järfälla kommun har 17/55 förskolor diplomerats med
miljödiplom Guld
Diplomeringen:
• är ett verktyg för ett systematiskt miljöledningsarbete
• att ta reda på hur verksamhetens miljöpåverkan ser ut
inre och yttre…. från lekmaterial till transporter
• att utarbeta en miljöplan med policy, mål, åtgärder och
ansvariga
• miljöplanen revideras årligen
Vid guld certifiering ska alla vara med barn, föräldrar och
alla som arbetar på förskolan i den pedagogiska arbetet,
mat och städ.
Fortsatt arbete för hållbarhet
Utmaningen för förskolan är att:
Fånga upp det som upptar barnens tankar och
nyfikenhet och att koppla det till miljöfrågor och
livsstil. Det handlar kritiskt tänkande och om omsorg
om jorden och om varandra …
…några avslutande ord
Det handlar inte om att utbilda barn för att de ska veta
allt om hållbar utveckling:
Utan att utbilda individer som kan upptäcka orättvisor,
ojämlikhet, [ojämställdhet] och problem av olika slag och som
ges möjlighet att agera utifrån sina förutsättningar och
möjligheter, dvs. att utbilda barn som kan ta ställning och agera.
(Ärlemalm-Hagsér & Pramling Samuelsson, 2013)
Litteratur:
Björneloo, I. (2007). Innebörder av hållbar utveckling. En studie av lärares utsagor om undervisning (Doktorsavhandling,
Gothenburg studies in Educational Sciences, 250) Göteborg:Acta Universitatis Gothoburgensis.
Davis, J. (2010). Young Children and the Environment Early Education for Sustainability (s.21-42). New York, US:
Cambridge University Press.
Hägglund, S. (2011). Förskolebarnet och rätten till lärande för hållbar utveckling- några tankar om förutsättningar,
möjligheter och utmaningar. I P, Williams och S. Sheridan (Red.), Barns lärande i ett livslångt perspektiv (s.245-257).
Stockholm: Liber.
Myndigheten för skolutveckling (2004). Lärande om hållbar utveckling. Stockholm: Katarina
Scott, W,. & Gough, S. (2004). Key Issues in Sustainable Development and Learning: A critical review. London and New
York: RoutledgeFalmer.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan - Lpfö 98. Stockholm: Skolverket.
SOU (2004:104). Att lära för hållbar utveckling. XBS grafisk service: Stockholm.
Utbildningsdepartementet. (2010). Förskola i utveckling – bakgrund till ändringar i förskolans läroplan. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Ärlemalm-Hagsér, E. (2012). Lärande för hållbar utveckling i förskolan - Kunskapsinnehåll, delaktighet och aktörskap
kommunicerat i text. Nordisk barnehageforskning, 5(2), 1-21.
Ärlemalm-Hagsér, E.,& Pramling Samuelsson, I. (2013). Kulturer av hållbarhet – förskolebarns aktörskap och
meningsskapande.I: I. Tallberg Broman & I. Pramling Samuelsson (Red.), Barndom, Lärande och Ämnesdidaktik (s.143163). Lund: Studentlitteratur.