Transcript Saimagårdens förskola - Islamiska Skolan Hemsida

Kvalitetsredovisning
Saimagårdens
förskola
Läsåret 2011-2012
1
2
Systematiskt Kvalitetsrapport
Saimagårdens färskola läsår 2011-2012
3
Innehållsförteckning
1. Inledning och sammanfattning ...................................................................... 7
1.1 Förskolans vision på 2-3 års sikt .................................................................................................... 7
2. Verksamhetens förutsättningar ..................................................................... 8
2.1 personal ......................................................................................................................................... 9
2.2 Materiella .................................................................................................................................... 10
3. Arbetet i verksamheten ................................................................................. 11
3.1 Normer och värden...................................................................................................................... 11
3.2 Utveckling och lärande ............................................................................................................... 11
3.3 Barns inflytande .......................................................................................................................... 11
3.4 Föräldrasamverkan ..................................................................................................................... 11
3.5 Uppföljning och utvärdering ....................................................................................................... 12
3.6 Hur arbetar vi med pedagogisk dokumentation och utvärdering samt uppföljning av systematiskt
kvalitetsarbete? ................................................................................................................................. 12
4. Kvalitetsredovisning...................................................................................... 12
4.1 Underlag som har använts för kvalitetsredovisningen ............................................................... 13
4.2 Ansvarsfördelning ....................................................................................................................... 13
4.3 Fasta rutiner ................................................................................................................................. 13
4.4 Normer och värden ..................................................................................... 15
4.4.1 Läroplanens mål ....................................................................................................................... 15
4.4.2 Saimagårdens egna mål för verksamheten .............................................................................. 15
4.4.3 Åtgärder för att nå målen......................................................................................................... 15
4.4.4 Analys ....................................................................................................................................... 16
4.4.5 Förbättringsåtgärder 2013 ....................................................................................................... 16
4.5 Utveckling och lärande ............................................................................... 16
4.5.1 Läroplanens mål ....................................................................................................................... 16
4
4.5.2 Saimagårdens egna mål för verksamheten .............................................................................. 17
4.5.3 Åtgärder för att nå målen......................................................................................................... 17
4.5.4 Analys ....................................................................................................................................... 18
4.5.5 Förbättringsåtgärder 2013 ....................................................................................................... 18
4.6 Barns inflytande .......................................................................................... 18
4.6.1 Läroplanens mål ....................................................................................................................... 18
4.6.2 Saimagårdens egna mål för verksamheten .............................................................................. 18
4.6.3 Åtgärder för att nå målen......................................................................................................... 18
4.6.4 Analys ....................................................................................................................................... 19
4.6.5 Förbättringsåtgärder 2013 ....................................................................................................... 19
4.7 Förskola och hem ........................................................................................ 19
4.7.1 Läroplanens mål ...................................................................................................................... 19
4.7.2 Saimagårdens egna mål för verksamheten ............................................................................. 19
4.7.3 Åtgärder för att nå målen......................................................................................................... 20
4.7.4 Analys ....................................................................................................................................... 20
4.7.5 Förbättringsåtgärder 2013 ....................................................................................................... 20
5. Handlingsplan för övergång och samverkan mellan förskola och
förskoleklass ....................................................................................................... 20
5.1 Gemensamma lokala mål för övergångar .................................................................................... 21
5.2 Förskola – Förskoleklass ............................................................................................................. 22
5.3 Gemensamma aktiviteter: ........................................................................................................ 22
6. Uppföljning och utvärdering ....................................................................... 22
6.1
Språk – och begreppsinlärning .......................................................................................... 22
6.2
Aktiviteter för fin och grovmotorik ................................................................................... 23
6.3
Sociala utvecklingen ............................................................................................................ 24
6.4
Vuxnas behov ....................................................................................................................... 24
7. Analys och bedömning av resultat ............................................................... 25
5
7.1 Förskolans prioriterade mål ........................................................................................................ 25
8.1 Språk............................................................................................................................................ 26
8.2 Drama .......................................................................................................................................... 27
10. Resultat från BRUK och diskussion med personal .................................. 29
6
1. Inledning och sammanfattning
Genom ett systematiskt kvalitetsarbete ger vi föräldrar och andra involverade parter bra
information om förskolans verksamhet och stärker kvalitetsarbetet i förskolan. I det
systematiska kvalitetsarbetet redovisas verksamhetens förutsättningar samt arbetet i
verksamheten. Redovisningen behandlar även verksamhetens måluppfyllelse samt eventuella
förslag till förbättringsåtgärder. I redovisningen görs en beskrivning av nuläge, mål för
verksamheten, uppföljning och utvärdering, analys och bedömning av resultat,
utvecklingsåtgärder och nya mål.
Vi har gjort lokala pedagogiska planeringar där vi har utgått från förskolans nya läroplan,
reviderad 2010. Läroplanens mål finns ständigt med som grund i all planering av
verksamheten. Som hjälpmedel använder vi även oss av BRUK- materialet. BRUK står för
Bedömning, Reflektion, Utveckling och Kvalitet. All personal har kunskap om den reviderade
läroplanen och BRUK. Utifrån BRUK jobbar vi med systematisk verksamhetsutveckling
genom att dokumentera, reflektera, diskutera, analysera, planera, genomföra och följa upp
verksamheten mot våra konkretiserade mål.
Vi har gjort en enkätundersökning där personalen på förskolan har fått besvara på några
enkätfrågor. Utifrån resultatet från enkätundersökningen har vi valt att fokusera på två
huvudområden; drama och språk. Vi har även gjort en pedagogisk planering för HT-12 och
VT-13 som all personal på förskolan har tagit del av. I denna redovisning har vi även tagit
upp plan för övergång och samverkan mellan förskola och förskoleklass.
1.1 Förskolans vision på 2-3 års sikt
2011/2012
Implementering av Lpfö98
2012/2013
Pedagogiska planeringar
2013/2014
Bättre resultat och bättre förskola
7
2. Verksamhetens förutsättningar
Saimagården är en förskola med islamisk profil och tillhör Stiftelsen Islamiska skolan. Den
Islamiska skolan grundades 1995 men förskolan öppnades 2008. Förskolan ligger centralt i
Akalla, med närhet till tunnelbana, bussterminal och bibliotek. Saimagårdens förskola består
av tre avdelningar, Blomman, Stjärnan och Månen med barn i åldern 1-5 år. I förskolans
närområden finns även lekparker och vackra naturområden inom promenadavstånd. I
förskolan läggs grunden till ett livslångt lärande genom att vi utmanar, lockar samt väcker
barnens nyfikenhet. Vi arbetar utifrån förskolans läroplan och använder oss av pedagogisk
dokumentation för att synliggöra barnens lärande och utveckling. Vi har ett temainriktat
arbetsätt och prioriterar områden som Islam, språk, matematik, miljö, lek och den sociala
utvecklingen. Några viktiga moment som är återkommande i verksamheten är samling, lek,
sång, rytmik och skapande aktiviteter.
8
2.1 personal
Tjänstegrad Anställningsform Namn
Utbildning
Befattning
Förskollärare
Bit.
förskolechef
Lokalvårdare
Lokalvårdare
1
1
F
Muna Kelifa
2
1
F
Mona Atta Mohamed
3
1
F
Hilal Erel
Barnskötare
Barnskötare
4
0,87
F
Sarah Görgülü
Barnskötare
Barnskötare
5
1
F
Geylan Glingestam
Barnskötare
Barnskötare
6
1
F
Meliha Kaya
Förskollärare
Förskollärare
7
1
F
Förskollärare
8
1
F
Naimo Mohamed Muse Förskollärare
Saida Kerpan
Barnskötare
9
1
F
Sihem Amri
Barnskötare
Barnskötare
10
1
F
Souad Boukhris
Barnskötare
Barnskötare
11
1
F
Wafa Hussein
Barnskötare
Barnskötare
12
0,6
F
Abdenour Tarbah
9
B- Körkort
Barnskötare
Chaufför
2.2 Materiella
Under 2011 har vi inte haft tillräckligt mycket fortbildning för pedagogerna på förskolan samt
väldigt lite inköp av möbler och material. Vi kommer att satsa mycket mer på fortbildning
samt möbelinköp under 2013 och 2014.
10
3. Arbetet i verksamheten
3.1 Normer och värden
Vår förskola ska präglas av öppenhet och ömsesidig respekt för allas lika värde. Vi vill ta
tillvara på värdet i att alla är olika. Alla barn ska bli sedda, hörda och uppmärksammade. Vi
lägger stor vikt vid det enskilda barnets välbefinnande och trygghet. För oss är det viktigt att
vi vuxna är goda förebilder och behandlar alla lika.
3.2 Utveckling och lärande
Språket har en viktig roll i vårt pedagogiska arbete. Målet är att stimulera barnens
språkutveckling genom samtal och språkutvecklande aktiviteter. Vi lyfter fram språket i alla
förskolans vardagssituationer, vilket sker genom samtal där barnen ges möjlighet att uttrycka
sig. Vi har tillgång till flerspråkiga pedagoger som talar samma språk som flera av barnen.
Detta underlättar kommunikationen mellan personal, barn och föräldrar då flera av våra
föräldrar inte behärskar det svenska språket. Vi lägger stor vikt vid att de flerspråkiga
pedagogerna pratar både på sitt modersmål och svenska med barnen för att främja aktiv
tvåspråkighet. Enligt förskolans läroplan skall förskolan medverka för att varje barn som har
ett annat modersmål än svenska utvecklar sitt modersmål såväl som det svenska språket.
Vi uppmärksammar även den vardagliga matematiken i verksamhet exempelvis vid dukning
och vid sortering av material utifrån färger, former och storlek. Motoriken har också fått en
stor plats i vår pedagogiska verksamhet. Vi arbetar aktivt med idrott och hälsa. Fysisk
aktivitet spelar inte bara en stor roll för hälsan utan även för barns utveckling. Leken får ett
stort utrymme hos oss, i leken erövrar barnen nya erfarenheter, bearbetar upplevelser, lär sig
att lösa problem och att samarbeta. Leken är grundläggande för barnens lärande. Genom leken
utvecklar barnen även social kompetens och sina språkfärdigheter. För oss är det ytterst
viktigt att pedagogerna närvarar i eller är bredvid leken. Vi pedagoger skall vägleda och
stimulera barnen i leken utan att styra eller dominera.
3.3 Barns inflytande
Vi vill att barnen vågar uttrycka sina tankar och åsikter. Vi ser till att barnens åsikter och
kunskaper respekteras. Vi vill utveckla barnens inflytande över verksamheten och möjlighet
att påverka sin egen situation. Vi vill att barnen ska känna sig delaktiga och kunna påverka
förskolans verksamhet och dess innehåll. Alla barn uppmuntras till att ta ansvar för sina egna
handlingar och förskolans miljö.
3.4 Föräldrasamverkan
Vi vill ha en bra föräldrakontakt där alla föräldrar känner sig trygga när de lämnar sina barn
hos oss. Föräldrarna ska få tydlig information om barnets dag. Föräldrarna ska ha stor insyn
och känna sig delaktiga i förskolans verksamhet. Vi ska ha utvecklingssamtal samt ett
föräldramöte minst en gång per termin. Vi anordnar årligen ett knytkalas där föräldrar och
personal tar med sig maträtter från olika kulturer. Knytkalas är ett tillfälle där personal, barn
och föräldrar umgås och har det trevligt tillsammans. Vi uppmärksammar olika traditioner,
såsom islamiska högtider t.ex. Ramadan och Eid, likväl som de svenska högtiderna t.ex. julen.
11
3.5 Uppföljning och utvärdering
Kvalitetsarbete i förskolan ska kännetecknas av systematik, där arbetet tar sin utgångspunkt i
en beskrivning av nuläge, mål för verksamheten, uppföljning och utvärdering, analys och
bedömning av resultat, utvecklingsåtgärder och nya mål. Uppföljning ska ske av de nationella
målen och, för de kommunala verksamheterna, av kommunfullmäktiges mål. För den
kommunala förskolan sker detta enligt stadens integrerade ledningssystem (ILS) i samband
med stadens budgetuppföljning, verksamhetsberättelse och i verksamheternas
kvalitetsredovisningar. Verksamheten ska planeras, dokumenteras, utvärderas, utvecklas och
analyseras i förhållande till sina mål och åtaganden. För enskilt driven verksamhet gäller de
nationella målen samt de prioriteringar som ges i stadens förskoleplan. Därutöver beslutar den
enskilda huvudmannen kring egna mål för verksamheten samt system för uppföljning.
3.6 Hur arbetar vi med pedagogisk dokumentation och utvärdering samt uppföljning av
systematiskt kvalitetsarbete?
Vi jobbar mycket med pedagogiska dokumentationer för att följa barnens utveckling.
Metoderna, dvs. det praktiska hantverket med dokumentation, som vi använder oss av är bl.a.
analys, barnens fotografier, film, barnens teckningar, observationer, intervju med barn,
pedagoger och föräldrar och dagboksanteckningar. Genom pedagogisk dokumentation
synliggör och ökar vi medvetenheten om det egna arbetet i förskola, och därmed gör vi det
möjligt att utveckla och reflektera över vårt förhållningssätt, våra arbetssätt samt
lärandeprocesser. När det gäller dokumentation är det viktigt att tänka på vad som ska
dokumenteras, varför det ska göras, vem som ska göra det, hur det ska göras och hur
dokumentation ska användas. Vi följer upp och analyserar dokumentationerna utifrån
frågeställningarna: Vad ville vi? Hur gjorde vi? Hur gick det? Vad blev det för resultat? Hur
stämmer det med läroplanens intentioner? Hur går vi vidare? Att dokumentera är att sätt att
förhålla sig till verksamheten för att bli medveten om vad som sker, hur man gör och varför.
Vi diskuterar kontinuerligt viktiga frågor som rör verksamheten. Vi har bl.a. gått igenom
läroplanen och förskolechefen har i samarbete med förskollärarna gjort pärmar för det
systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Vi har diskuterat hur man kan arbeta med
systematiskt kvalitetsarbete och arbetar målinriktat med att systematiskt dokumentera, följa
upp, utvärdera och utveckla kvalitetsarbetet i förskolan. Varje avdelning har pärmar där
personalen som arbetar på avdelningen dokumenterar varje enskilt barns utveckling samt
viktiga händelser.
4. Kvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisningen syftar till att ge föräldrar, politiker och andra involverade parter bra
information om förskolans verksamhet och att stärka kvalitetsarbetet i förskolan. I
kvalitetsredovisningarna skall verksamhetens förutsättningar samt arbetet i verksamheten
redovisas. Redovisningen skall även behandla verksamhetens måluppfyllelse samt eventuella
förslag till förbättringsåtgärder.
12
4.1 Underlag som har använts för kvalitetsredovisningen
För att ta fram underlag till kvalitetsredovisningen har vi använt oss av pedagogiska
diskussioner i arbetslaget, förskolans dagliga rutiner, föregående kvalitetsredovisning,
arbetsplatsmöten, föräldraenkäter, utvärderingar och läroplanen (Lpfö98).
4.2 Ansvarsfördelning
Vi lägger stor vikt vid att hålla pedagogiken levande. Varje avdelning har en medarbetare som
är pedagogisk ansvarig, det vill säga en förskollärare. Förskollärarens ansvar är att se till att
läroplanens mål och intentioner uppfylls. Förskolläraren ansvarar för det pedagogiska
innehållet i verksamheten och arbetsfördelningen i avdelningen samt att det pedagogiska
arbetet främjar varje enskilt barns utveckling och lärande. Vi erbjuder kompetensutveckling
och fortbildning för all personal i förskolan. Vårt mål är att alla våra medarbetare ska vara
kompetenta och engagerade.
4.3 Fasta rutiner
Vi arbetar efter fasta rutiner och regler eftersom det skapar trygghet för barnen. De fasta
rutinerna redovisas kortfattat i nedanstående text.
Den fria leken – Vi ger stort utrymme till den fria leken, både inne och ute. I den fria leken
har barnen möjlighet att träna det sociala samspelet, motoriken, stimulera fantasin samt
bearbeta sina upplevelser. Barnen har tillgång till olika material som väcker deras nyfikenhet
och lust och inbjuder till olika lekar. Vi pedagoger finns tillgängliga för vägledning och deltar
i den fria leken på barnens villkor.
Samling – Vi har samling varje morgon och eftermiddag. På samlingen pratar vi om hur
dagen har varit, reciterar koranen, går igenom veckodagar, årstider och mycket annat. Vi
avslutar alltid samlingen med sång, rim och ramsor.
Gymnastik- Vi har gymnastik minst en gång i veckan. Vi tränar på olika begrepp som under,
över, upp- ner, bakom- framför osv. Vi tränar även grovmotorik genom att klättra, hoppa, åla,
springa, balansera och öva olika rörelser.
Måltider – Vi äter alltid lunch vid 11 tiden. Vi strävar efter att barnen ska ha inflytande vid
matsituationerna. Vi har ”dukningsbarn” som dukar bordet och serverar maten. Vi ger barnen
möjlighet att påverka genom att låta dem välja hur mycket de vill äta och om de vill dricka
vatten eller mjölk, men samtidigt försöker vi att uppmuntra barnen att smaka på allt som
serveras. Vi ser matsituationen som ett viktigt tillfälle där vi pedagoger kan föra dialog med
barnen och därigenom främja språkutvecklingen.
Vilan - De små barnen som är 1-3 år har vilostund varje eftermiddag i bestämda platser för att
skapa trygghetskänsla och visa barn har med sig ”trygghetsföremål” som t.ex. napp eller
gossedjur. Under vilostunderna sätter vi på lugnande musik för att barnen skall kunna slappna
av. De stora barnen, 4-5 åringarna har sagoläsning under vilostunderna.
13
Utflykter – Vi erbjuder barnen många olika utflykter, t.ex. så går vi till Akalla by där vi
besöker bondgård och pratar om djur samt leker på den stora parken som ligger i närheten av
bondgården. Vi besöker ofta bibliotek, kulturhuset och teater. Skogen är också en viktig del
av vår verksamhet. Vi går ofta till den närliggande skogen som utmanar den motoriska
utvecklingen. I skogen samlar vi naturmaterial som vi senare använder vid olika situationer
såsom skapande aktiviteter, matematik samt språkträning.
Utevistelser – Vi går ut varje dag oavsett vädret. Vårt motto lyder ”det finns inget dåligt
väder, bara dåliga kläder”. På förskolans gård finns det tillgång till cyklar, sandlåda,
rutschkana, gungbräda och andra material som ger barnen möjlighet att träna på sin
samarbetsförmåga, grovmotorik och kommunikationsförmåga osv.
14
4.4 Normer och värden
4.4.1 Läroplanens mål
Mål
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
*öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,
* förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
* sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i
vardagen,
*förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och
* respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
4.4.2 Saimagårdens egna mål för verksamheten
Normer och värderingar genomsyrar hela verksamheten och är en ständigt pågående process
med utgångspunkt från målen i förskolans läroplan och likabehandlingsplan. Vi vill att vår
förskola ska präglas av öppenhet och ömsesidig respekt för allas lika värde. Vi vill ta tillvara
på värdet i att alla är olika. Alla barn ska bli sedda, hörda och uppmärksammade. Vi lägger
stor vikt vid det enskilda barnets välbefinnande och trygghet. För oss är det viktigt att vi
vuxna är goda förebilder och behandlar alla lika. Vi vill lära barnen att använda artighetsfraser
som tack, hej, hejdå och att hantera konflikter själva. Givetvis är vi vuxna alltid närvarande
vid konflikthanteringar men vi vill dock att barnen lär sig att lösa konflikter på egen hand med
oss pedagoger som stöd. Vi arbetar medvetet med hållbar utveckling och miljö. Vi värnar om
miljön runt om oss, både i och utanför förskolan. Vi är rädda om vårt material, vi försöker
vara sparsamma och miljövänliga.
4.4.3 Åtgärder för att nå målen
Vi delar in barnen i mindre grupper. Syftet är att uppmärksamma och bekräfta varje enskilt
barn. I mindre grupper finns det utrymme för diskussioner vilket leder att varje barn blir sett,
hört och uppmuntrat. Barnens självkänsla stärks genom att vi vuxna ”ser” och bekräftar dem.
Vi vill skapa en trygg barngrupp där barnen känner sig accepterade och upplever tillhörighet.
Vi skapar trygghet och vi- känsla genom samarbetsövningarna. Samarbetsövningarna syftar
till att barnen får träna på samspel, konflikthanteringar, rutiner och regler.
Det är viktigt att förebygga, upptäcka och åtgärda diskriminering och kränkande behandling i
förskolan. Alla vuxna som arbetar i förskolan är skyldiga att följa förskolans
likabehandlingsplan. Vi har APT- möte en gång i månaden där vi diskuterar frågor som rör
likabehandlingsplan, arbetsmiljö, organisation, förhållningssätt samt pedagogiska frågor. Vi
har även schemalagda planeringstider, både enskilt och avdelningsvis vilket bidrar till
förskolans ständiga utveckling.
Vi pedagoger lyfter fram vikten av att vårda och ta hand om vår natur och miljö. Vi lär barnen
att miljön är viktigt och att man inte ska slänga skräp i naturen. Barnen får vara med och
sortera sina sopor. Vi lär dem att mat och papper inte ska slängas på samma ställe.
15
Grundtanken är att barnen ska intressera sig för återvinning och sopsortering redan i förskolan
så att det blir en vana.
4.4.4 Analys
Att dela in barnen i små grupper har skapat trygghet i barngruppen. Vi upplever att alla barn
uppmärksammas och får större talutrymme då vi arbetar på det här sättet. Utifrån analysen av
våra egna mål bedömer vi att personalen behöver fördjupa sig mer i likabehandlingsplanen för
förskolan. Detta för att vi ska kunna uppfylla de mål som står i likabehandlingsplanen.
Anledningen till att vi brister på detta område är att all personal inte har fördjupning om
likabehandlingsplanen. Vår uppfattning är att det viktigt att vi upprepar detta ett antal gånger
så att alla blir bekanta med de mål som står i likabehandlingsplanen. Våra tydliga ansvarsoch arbetsfördelningar har skapat trygghet i personalgruppen. APT- mötena har bidragit till
att personalens medvetenhet om det pedagogiska arbetet i förskolan har ökat.
4.4.5 Förbättringsåtgärder 2013
Vi fortsätter att arbeta utifrån de arbetsmetoder som vi redan har påbörjat. Vi vill satsa mer på
inbjudande miljö som är anpassad för lek och lärande. Vi behöver arbeta mer med
systematiskt kvalitetsarbete utvärdering av de dagliga aktiviteterna i förskolan. Vi behöver bli
bättre på att lyfta fram och synliggöra likabehandlingsplanen i verksamheten.
Vi kommer att jobba mycket med etiska dilemman där vi för samtal med barnen om olika
familjesammansättningar samt prata om likheter och olikheter. Vi kommer att lyfta fram och
problematisera etiska dilemman och livsfrågor. Vi kommer även att uppmärksamma att
människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras åsikter och handlande.
4.5 Utveckling och lärande
4.5.1 Läroplanens mål
Mål
Förskolan ska sträva efter att varje barn
*utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
* utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
* utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
* känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,
*utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att
värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,
* tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin
omvärld,
*utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och
samhälle påverkar varandra,
*utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos
mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
* utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika
lösningar av egna och andras problemställningar
16
4.5.2 Saimagårdens egna mål för verksamheten
Språket har en viktig roll i vårt pedagogiska arbete. Målet är att stimulera barnens
språkutveckling genom samtal och språkutvecklande aktiviteter. Vi lyfter fram språket i alla
förskolans vardagssituationer, vilket sker genom samtal där barnen ges möjlighet att uttrycka
sig. Vi har tillgång till flerspråkiga pedagoger som talar samma språk som flera av barnen.
Detta underlättar kommunikationen mellan personal, barn och föräldrar då flera av våra
föräldrar inte behärskar det svenska språket. Vi lägger stor vikt vid att de flerspråkiga
pedagogerna pratar både på sitt modersmål och svenska med barnen för att främja aktiv
tvåspråkighet. Vi lånar även böcker på barnens modersmål och tittar på filmsnuttar på andra
språk som är hämtade från UR.se. Enligt förskolans läroplan skall förskolan medverka för att
varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sitt modersmål såväl som det
svenska språket.
Förskola skall sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella
identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. (Skolverket 2010, s. 11)
Vi uppmärksammar även den vardagliga matematiken i verksamhet exempelvis vid dukning
och vid sortering av material utifrån färger, former och storlek. Motoriken har också fått en
stor plats i vår pedagogiska verksamhet. Vi arbetar aktivt med idrott och hälsa. Fysisk
aktivitet spelar inte bara en stor roll för hälsan utan även för barns utveckling. Leken får ett
stort utrymme hos oss, i leken erövrar barnen nya erfarenheter, bearbetar upplevelser, lär sig
att lösa problem och att samarbeta. Leken är grundläggande för barnens lärande. Genom leken
utvecklar barnen även social kompetens och sina språkfärdigheter. För oss är det ytterst
viktigt att pedagogerna närvarar i eller är bredvid leken. Vi pedagoger skall vägleda och
stimulera barnen i leken utan att styra eller dominera.
4.5.3 Åtgärder för att nå målen
Vi arbetar med språkstimulerande aktiviteter som rim och ramsor, språkpåsar, flanosagor,
sagoböcker, sång, rytmik, drama och skapande. Vi arbetar med matematik både utomhus och
inomhus där barnen får sortera, mäta och väga olika material. Vi använder oss av konkret
matematik, exempelvis dela frukt, räkna stenar och kottar i naturen, mäta volym, träna på
olika matematiska begrepp med hjälp av bilder och andra pedagogiska hjälpmedel.
Pedagogiska dokumentationer är något som vi värderar högt eftersom vi vill följa varje enskilt
barns utveckling och lärande. För att synliggöra vår verksamhet för pedagoger, barn och
föräldrar dokumenterar vi allt vi gör genom fotografier och bildspel.
Grovmotorik prioriteras högt i vår verksamhet. Vi ser till att barnen får röra på sig så mycket
som möjligt, både i den fria leken och i planerade aktiviteter. Vi har en stor gymnastiksal där
barnen får springa, hoppa, utveckla sin kroppsuppfattning, balans och motorik.
Vi utvecklar vår verksamhet efter barnens intresse och behov. Förskolan erbjuder dagligen
barnen en bra lekmiljö och många tillfällen till lek. Vår utomhusmiljö stimulerar och lockar
till lek och motoriska utmaningar därför tillbringar vi mycket tid ute på vår lekplats. Vi är ute
minst två gånger om dagen oavsett väder. Vi har en liten gård och en stor park där barnen kan
17
vistas därför har vi delat in dessa i olika stationer. Dessa stationer är fotbollsplanen, stora
parken, sandlådan och lilla parken. Fotbollsplanen och stora parken ligger utanför förskolans
gård. I den lilla parken erbjuds barnen att använda cyklar, ritbord, sandlåda, hinkar, spadar
och rutschkana. I varje station har vi utsett två ansvariga pedagoger. Vår inomhusmiljö är
också inspirerande och inbjuder till olika sorters lekar. Vi har ett sagorum, lekrum,
vattenaktivitetsrum, målarrum och gymnastiksal samt tre uppdelade avdelningar.
4.5.4 Analys
Vi upplever att våra språkaktiviteter har bidragit till att främja barnens språkutveckling. Vi ser
en betydlig skillnad när det gäller barnens språkliga utveckling sedan vi började använda oss
av flanosagor och återberättande av sagor. Vi har även märkt att användandet av språkpåsar,
rim, ramsor och sånger under samlingarna har väckt barnens intresse för samlingar, ibland
leder barnen t.o.m samlingen. Vi anser att vår utomhusmiljö gynnar oss då den ger barnen
möjlighet att utöva motoriken. Vi är överens om att de olika stationerna har ökat barnens
intresse för lekar och olika uteaktiviteter. Stationerna har även givit barnen valmöjlighet då de
har fått välja vad de vill göra, vilket har lett till att deras inflytande har ökat.
Något vi upplever att vi behöver förbättra är den pedagogiska dokumentationen därför ska vi
använda oss mer av projektor, ta bilder och analysera dessa bilder.
4.5.5 Förbättringsåtgärder 2013
Överlag kommer vi att fortsätta att utveckla de arbetssätt som vi har påbörjat. Vi behöver
dock bli bättre på att hålla pedagogiken levande och erbjuda mer pedagogisk handledning,
både enskilt och i arbetslaget. Vi behöver också ge mer utrymme åt pedagogiska
dokumentationer.
4.6 Barns inflytande
4.6.1 Läroplanens mål
4.6.2 Saimagårdens egna mål för verksamheten
Vi vill att barnen vågar uttrycka sina tankar och åsikter. Vi ser till att barnens åsikter och
kunskaper respekteras. Vi vill utveckla barnens inflytande över verksamheten och möjlighet
att påverka sin egen situation. Vi vill att barnen ska känna sig delaktiga och kunna påverka
förskolans verksamhet och dess innehåll. Alla barn uppmuntras till att ta ansvar för sina egna
handlingar och förskolans miljö.
4.6.3 Åtgärder för att nå målen
Vi använder oss av barnintervjuer, samtal och observationer för att skapa en bild av barnens
önskemål, intressen samt behov. Det är en viktig grund för vår planering. Vi stödjer barnen att
ta ansvar för sina handlingar och sin närmiljö. Vi uppmuntrar varje enskilt barn till att
uttrycka sina egna uppfattningar och tankar och vi ser till att barnen lär sig att lyssna på
varandra.
18
Vi ger barnen möjlighet till inflytande över sin förskolevistelse genom t.ex. frihet att själva
välja vad de vill leka och vilka material de vill använda. Hos oss har barnen helt enkelt
möjlighet till stort inflytande över många områden.
4.6.4 Analys
Vi inser att barnen har fått mer inflytande sedan vi har börjat göra de delaktiga genom att vi i
större utsträckning har uppmuntrat dem att ta egna initiativ, göra egna val samt gett dem ett
större ansvar. Barnintervjuerna och samtal har gett barnen möjlighet att uttrycka sig och
förmedla sina åsikter. På så sätt har vi vuxna fått möjlighet ta del av barnens uppfattningar,
vilket har varit en fördel i arbetet med barns inflytande.
4.6.5 Förbättringsåtgärder 2013
Vi fortsätter att arbeta med barns inflytande genom att ge dem flera valmöjligheter och
möjlighet att påverka sin utveckling. Vi vill öka barnens delaktighet, självständighet och
ansvarstagande. Exempelvis när vi planerar olika teman, aktiviteter och förändringar av
miljön får barnen vara med och framföra sina åsikter och idéer.
4.7 Förskola och hem
4.7.1 Läroplanens mål
Mål
Förskolan ska sträva efter att varje barn
* att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan,
* att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande
över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen,
* utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och• att vårdnadshavare är
delaktiga i utvärderingen av verksamheten.
4.7.2 Saimagårdens egna mål för verksamheten
Vi vill ha en bra föräldrakontakt där alla föräldrar känner sig trygga när de lämnar sina barn
hos oss. Föräldrarna ska få tydlig information om barnets dag. Föräldrarna ska ha stor insyn
och känna sig delaktiga i förskolans verksamhet. Vi ska ha utvecklingssamtal samt ett
föräldramöte minst en gång per termin. Vi anordnar årligen ett knytkalas där föräldrar och
personal tar med sig maträtter från olika kulturer. Knytkalas är ett tillfälle där personal, barn
och föräldrar umgås och har det trevligt tillsammans. Vi uppmärksammar olika traditioner,
såsom islamiska högtider t.ex. Ramadan och Eid, likväl som de svenska högtiderna t.ex. julen.
Pedagogerna skriver på whiteboard och hänger upp viktig information om vad som skett
under dagen på tavlan. Detta för att dagligen synliggöra verksamheten för vårdnadshavarna.
19
4.7.3 Åtgärder för att nå målen
Vi arbetar för att skapa ett klimat där föräldrar och pedagoger kan utbyta tankar och idéer om
förskolan, och dess pedagogiska verksamhet. Vi försöker att ha en god föräldrakontakt och
alltid ta emot barn i tamburen. Vi har informativa föräldramöten och genomför
utvecklingssamtal varje termin. För att synliggöra vårt arbete för föräldrarna fotograferar vi
verksamheten och hänger upp i tamburen.
Vi har god kontakt med våra föräldrar. Vi följer en inskolningsplan när ett nytt barn börjar
hos oss. Vi har ett uppföljningssamtal ca 2-3 månader efter inskolningen.
4.7.4 Analys
Med hjälp av föräldraenkäter anser vi att vi har fått en bra bild av föräldrarnas syn på vår
verksamhet. Vi upplever att föräldramöten och utvecklingssamtal har bidragit till att
föräldrarna har fått givande information om sina barns utveckling. De bilder som vi hänger
upp i tamburen har gett föräldrarna tydlig information om vad barnen gör på förskolan.
4.7.5 Förbättringsåtgärder 2013
Vi vill fortsätta att utveckla och förbättra föräldrakontakten. Vi kommer att fortsätta att dela
ut enkäter till föräldrarna för att ta del av deras syn på vår verksamhet. Vi vill bli bättre på att
göra föräldrarna delaktiga i verksamheten då vi inte dagligen träffar alla föräldrar. Detta tror
vi att vi kommer att förverkliga genom föräldraråd där de kan framföra sina synpunkter på vår
verksamhet.
Vi kommer att skicka information om vad och hur vi jobbar med språkprojektet, t.ex. bilder
eller material till föräldrarna och be dem att skriva egna kommentarer samt synpunkter. På så
vis följer de sina barns utveckling samt blir delaktiga i vår dagliga verksamhet.
5. Handlingsplan för övergång och samverkan mellan förskola och
förskoleklass
Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och
fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt
perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för
respektive verksamhet(Lpfö98).




Samverkan för att hjälpa barnen att anpassa sig till skolan
Samverkan för att knyta samman verksamheten
Samverka för att få verksamheterna att överlappa varandra
Samverka för att skapa kontinuitet för barnens utveckling (lpo 94).
Dessa fyra skäl kommer att hjälpa oss i vår process att komma fram till ett tydligt syfte i vårt
arbete. Det är just dessa punkter som gör att vi tycker att samverkan är viktigt. Samverkan för
oss handlar om att hjälpas åt att nå gemensamma mål, med hjälp av delmål under vägen. Vi
anser att under arbetet med samverkan är det viktigt att vara medveten om hur, vad och varför
man som pedagog arbetar på det valde sättet.
20
Samverkan förenar två olika verksamheter och hjälper både elever och pedagoger i sitt arbete,
samt skapar en röd tråd genom hela skolgången. Pedagogerna har ett gemensamt synsätt på
utveckling och en gemensam synsätt på lärande. Tillsammans hjälps de åt att skapa en trygg
och hållbar lärande miljö för eleverna, något som ger god insikt i lärande processen, både för
elever och pedagoger. I skolverksamheten bestäms ämnena och hur eleverna ska arbeta av
pedagogerna, men i förskolans barncentrerade verksamhet så är det barnet som är i centrum
och bör få välja och ha inflytande i verksamheten.
Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive
verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan
(förskolechefen) den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta
förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de
barn som behöver särskilt stöd.
Arbetslaget ska:
- utbyta kunskaper och erfarenheter med personal i förskoleklass, skola och
fritidshem och samverka med dem.
- tillsammans med personal i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet
uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans.
Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att:
-
samarbetsformer utvecklas med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet och att
samverkan kommer till stånd för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett
förtroendefullt samarbete.
5.1 Gemensamma lokala mål för övergångar






Alla barn/elever ska behålla sin nyfikenhet och lust att lära från förskola till
gymnasieskola.
Alla barn/elever ska känna trygghet inför övergången till de kommande
verksamheterna.
Alla barns/elevers positiva och starka sidor ska lyftas fram vid övergången så att
progressionen blir tydlig och upplevs som ett obrutet lärande och bygger på vad
barnet/eleven lärt sig i tidigare verksamheter.
Alla barn i behov av särskilt stöd ska överlämnas med fokus på de åtgärder som
fungerat i tidigare verksamheter.
Alla förskollärare/lärare som arbetar i förskola och grundskola ska känna till de olika
verksamheternas arbetssätt, metoder och innehåll så att barnen/eleverna och
föräldrarna känner igen sig vid övergången till nästa verksamhet.
I alla överlämningar måste en aktiv dialog föras med barnens/elevernas föräldrar så att
det säkerställs all relevant information från hemmet till förskolan/skolan och från
förskolan/skolan till hemmet överlämnas.
21
5.2 Förskola – Förskoleklass
Överlämnandets innehåll
Hur förskolan har arbetat med barnens utveckling och lärande




kommunikation och samspel
delaktighet och inflytande
vid vilka tillfällen barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och
rolig
barns förmågor och kunnande: språklig och kommunikativ utveckling (även
modersmål) matematisk utveckling, naturvetenskap, teknik och skapande.
I alla överlämningar måste en aktiv dialog föras med barnens/elevernas föräldrar så att det
säkerställs all relevant information från hemmet till förskolan/skolan och från
förskolan/skolan till hemmet överlämnas.
5.3 Gemensamma aktiviteter:
Vårt syfte är att bygga broar mellan förskola, fritidshem och förskoleklass. Vi har därför
bestämt att besöka skolan vid minst ett tillfälle samt genomföra gemensamma aktiviteter för
att barnen i förskolan ska lära känna de andra barnen och förskoleklassens verksamhet. Vi vill
utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass och fritidshem samt
samverka med dem. Vi vill även tillsammans med personalen i förskoleklass och fritidshem
uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans.



Besöker skolan vid minst ett tillfälle per termin
Grillfest i Akalla by en gång per termin
Besöka en lekpark där förskolans äldsta barn och föreklassens barn får leka
tillsammans
6. Uppföljning och utvärdering
6.1 Språk – och begreppsinlärning
Vi arbetar med att benämna det vi gör och upprepa ord, vilket har lett till att barnen
har blivit bättre på svenska språket. Med de yngsta barnen, 1-3 åringarna benämner vi
hela tiden det vi gör, vad allting heter och upprepar nya ord och meningar. Alla
avdelningar arbetar aktivt med sagopåsar, språklekar, flanosagor, sång, rim och ramsor
i samlingar och planerade aktiviteter för att stimulerar barnens språkliga utveckling.
Vårt arbete med dessa språkutvecklande arbetssätt har gett ett bra resultat och
underlättat barnens språkutveckling. Under samlingarna fokuserar vi även på årstider,
veckodagar och väder.
22
Vi läste en ramsa med en del rim och barnen hade svårt att förstå sammanhanget.
Därför ska vi i fortsättningen arbeta mer med upprepningar. Vi ska även använda oss
av bilder för att förtydliga innehållet för barnen. Vi har startat språkprojekt där en
pedagog jobbar i små grupper och satsar mycket på det vardagliga språket t.ex. kök,
vardagsrum, badrum, sovrum och vad dessa rum består av.
6.2 Aktiviteter för fin och grovmotorik
Vi har haft olika teman beroende på barnens ålder, t.ex. 1-3 år hade tema anka, 3-4 år
hade tema Ekorre och 5- åringarna hade tema Dinosaurier.
Småbarnsavdelningen arbetar mycket med att rita, måla, klippa, klistra och andra
övningar som tränar finmotoriken. Avdelningen arbetar oftast i små grupper. Genom
detta arbetssätt får man mer tid till att uppmärksamma och bekräfta varje barn.
4-5 åringarna har jobbat med ekorren och började med att måla ett träd och en skog.
Barnen klippte och ritade samt fyllde ekorrarna med papper. Dessa klistrades upp i
trädet. Vi var ute i skogen där vi tittade på hur ekorren ser ut, vad den äter och vart
den bor. Vi pratade med barnen om det vi såg och även att ekorren fäller pälsens när
vintern närmar sig kom på tal. På samlingarna sjöng vi ”Ekorrn satt i grannen”. Under
förra terminen var vi på utflykt till Naturhistoriska museet där vi såg olika ekorrar.
När vi pratade om ekorrar denna termin kom barnen ihåg det vi hade sett på museet.
Vi har märkt att många upprepningar ger positiv resultat och kommer att fortsätta
arbeta på liknande sätt framöver.
Vi arbetar mycket med natur och miljö. Under våren får barnen tillfälle att utforska
naturen, djur och växter. Barnen har bland annat varit intresserade av att undersöka
alla småkryp som vaknar upp på våren, särskilt myrorna då det kryllar av myror på
gården. Eftersom barnen tyckte att myror var intressanta och spännande valde vi att
arbeta med myror. Vi har samlat myror i skogen och fortsatte arbeta med detta tema.
Under samlingen visade vi bilder på olika myrarter, röda och svarta myror. Vi gick ut i
skogen för att leta efter olika myrarter samt hur de lever och var de bor. Vi tittade på
när myrorna byggde sin stack, sedan gick vi tillbaka till förskolan och ritade det vi
hade sett. Barnen tyckte att detta tema var väldigt roligt, vi har väckt ett intresse hos
barnen för småkryp och insekter.
När det gäller andra aktiviteter har vi satsat mycket på bygglekar, rollekar och
skapande aktiviteter såsom lera, vatten och sand. Vi hade vattenaktiviteter i små
grupper där lärde sig matematik såsom, begreppsuppfattning, mängd och volym.
Barnen fick utforska mycket under vattenaktiviteterna, t.ex. vilket föremål sjunker?
Vilket föremål flyter? Vad händer när man blandar olika färger? Barnen fick också
hälla tvål i vattnet för att skapa skum.
23
När det gäller utomhusverksamheten har vi olika stationer, t.ex. fotbollsplanen, stora
parken, lilla parken, sandlådan samt baksidan av gården. De olika stationerna har
fungerat väldigt bra för barnen och pedagogerna. Det har skapat trygghet hos både
barn och personal då de alltid vet var det ska vara. Innemiljön har också olika
stationer, lekrummet, vatten och utforskningsrum, gympasalen, sagorummet,
skapanderummet samt de olika avdelningarna där vi utför olika vardagliga aktiviteter.
Vi har använt oss av stationerna i mindre grupper och det har gett ett bra resultat. Det
har bidragit till att verksamheten har blivit lugnare och tryggare, därför kommer vi att
fortsätta arbeta i mindre grupper och olika stationer. Vi är även nöjda med
planeringstiderna, varje avdelning har haft en bestämd dag i veckan där de har kunnat
uppdatera och följa upp sina aktiviteter. Det har gett oss möjlighet att gå tillbaka,
reflektera och utvärdera verksamheten för att sedan utveckla och gå vidare.
6.3 Sociala utvecklingen
Vi har haft fasta rutiner som samlingar, aktiviteter, matsituationer, vilostund och
sagostund, vilket har varit bra och skapat trygghet för barnen. När vi pedagoger har
varit säkra på dagens aktiviteter har vi gett en bra stämning och skapat en lugn
atmosfär. Vi har även jobbat med olika kulturer där vi bland annat har besökt olika
bibliotek och lånat tvåspråkiga böcker. Vårt mål var att lyfta fram tvåspråkighet och
andra kulturer och traditioner. Vi upplever att böckerna har väckt intresse hos barnen.
På biblioteket har barnen fått lära sig att hur man ska uppföra sig när man vistas i
lokalerna och hur man lånar och lämnar tillbaka böcker. Vi har även varit på
sagostunder och teater i Akalla by. Barnen tycket att det var roligt, därför vill vi satsa
mer på sådana besök.
Vi har även firat nationaldagen och barnen har lärt sig Sveriges nationalsång. Vi har
också firat förskolans dag, vi gjorde bland annat ansiktsmålningar och planterade
blommor. För att föräldrarna ska vara delaktiga i vår verksamhet har vi anordnat ett
knytkalas där föräldrarna har tagit med sig mat från olika kulturer och länder. Det
uppskattades mycket av både föräldrar, barn och personal. Som avslutning för denna
termin hade vi grillfest för barn och personal på förskolan och barnen gjorde egen
yoghurtglass.
Till barn i behov av särskilt stöd har anställt extra personal som har gått in som stöd
för dessa barn. Vi har jobbat mycket i mindre grupper för att dessa barn ska få större
talutrymme och tydligare instruktioner. Vi har uppmuntrat barnen mycket för att vi har
märkt att de presterar bättre då. Vi har tillsammans med föräldrarna följt upp barnens
utveckling. Vi är nöjda med resultatet och kommer att fortsätta arbeta på detta sätt.
6.4 Vuxnas behov
Vi har utökat med förskollärare och den pedagogiska utvecklingen har gått framåt. Vi
har tagit in mera pedagogiskt material på avdelningarna. Varje månad har vi
personalmöte där vi bland annat diskuterar vad vi har gjort under månaden och vi
24
utvärderar vad som har varit bra och mindre bra samt hur vi kan utveckla och förbättra
verksamheten. Vi använder oss av tvärgrupper där vi diskuterar olika frågor, t.ex.
likabehandlingsplanen, såsom mobbning, trakasserier och hur vi kan förhindra att
dessa sådant förekommer på förskolan. Det har varit givande diskussioner och därför
kommer vi att fortsätta att prata om det på nästkommande möten.
Vi har haft utvecklingssamtal där vi har följt en tydlig mall med viktiga punkter. Vi
bokade tider för utvecklingssamtal och såg till att tiderna inte krockade med varandra.
På så sätt har det varit bättre för personalen och barnen då flera personer inte behövde
gå iväg samtidigt.
På föräldramötet gjordes ett föräldraråd där det valdes ut tre representanter bland
föräldrarna. Representanternas uppdrag är att ta emot synpunkter ifrån andra föräldrar.
På så sätt blir alla delaktiga i verksamheten. Genom att skicka veckobrev varannan
vecka upplever vi att kontakten mellan hem och förskola har förbättrats. Föräldrarna
fick viktig information om t.ex. hur dagen har varit och vad som kommer att hända på
förskolan.
När det gäller fortbildning har några ur personalgruppen gått på Smartboard
utbildningar och förskole mässan. Mässan och Smartboard utbildningarna har varit
väldigt givande och därför ska de övriga pedagogerna ges möjlighet att gå på dessa.
7. Analys och bedömning av resultat (se bilaga 1)
7.1 Förskolans prioriterade mål
Vi har fått besök av en studierektor som gick igenom systematiskt kvalitetsarbete med all
personal på förskolan. Inför APT- mötet delades ut enkäter till personalen för att få en
uppfattning om hur de upplever den egna verksamheten och på så sätt synliggöra eventuella
brister i förskolan. Efter att enkäten delats ut hade personalen en dag på sig att fylla i och
lämna in enkäten. Pedagogerna fick sitta enskilt och fundera kring enkätfrågorna vilket
möjliggjorde att de kunde besvara enkäten oberoende av varandra.
På APT- mötet diskuterade vi hur vi skulle kunna förbättra våra brister. Resultatet av
enkäterna visade på att förskolan bland annat brister i drama. Överlag var pedagogerna som
deltog i enkätundersökningen överens om att vi inte har använt oss av pedagogiskt drama i
stor utsträckning. För att rätta till våra brister kom vi fram till att använda oss av ett färdigt
utarbetat material som heter BRUK. BRUK står för Bedömning, Reflektion, Utveckling och
Kvalitet. Utifrån resultatet från enkätundersökningen har vi valt att fokusera på två
huvudområden; drama och språk.
Vi kommer att följa upp, utvärdera och utveckla förskolans verksamhet. Barnens ska få
möjlighet att vara delaktiga i planering och utvärdering av verksamheten. Vi har gjort
25
planering för HT12 och VT13. I januari kommer vi att ha 2 planeringsdagar där vi planerar
inför HT13 och VT14.
8. Prioriterade mål under 2012/2013
8.1 Språk
Arbetssätt: Vi jobbar med ett språkprojekt där en pedagog arbetar med ”vardagsspråket” i
mindre grupper. Syftet med detta projekt är att utveckla barnens vardagliga språk och öka
deras ordförråd samt att de ska lära sig olika matematiska begrepp såsom stor, liten, former
och antal. Målet är att barnen efter språkprojektet skall känna till och kunna relatera till enkla
föremål som används till vardags, t.ex. vad som finns i köket, vardagsrummet och
badrummet. När vi jobbade med tema ”jag, min familj och mitt hem” kopplade vi det till
språkprojektet.
Metod: Vi har lånat bilderböcker som handlar om temat. Barnen har även klippt bilder på
heminredning ur tidningar och kataloger, som de senare klistrade på ett papper som
föreställde ett hus. På samlingarna fick barnen muntligt beskriva hur deras vardagsrum såg ut.
Barnen fick även rita sitt ”drömhus” på ett papper. Vi har även inrett lekrummet utifrån temat
”jag, min familj och mitt hem”.
Resultat: När det gäller språkprojektet har det gått väldigt bra. Barnen har visat ett stort
intresse för detta projekt. Vi har jobbat med språkprojekt under en kort period men vi har vi
ändå sett ett tydligt positivt resultat i barnens språkutveckling.
Utvärdering och brister: Efter varje tema har vi utvärderat vårt arbetssätt, vad vi har gått
igenom med barnen, vilka metoder som vi använt oss av och om vi har hunnit gå igenom det
vi har planerat. Under utvärderingen upptäckte vi att metoden som vi använde oss av var
väldigt givande för att barnen visade ett stort intresse och ställde oftast frågor om ämnet.
En nackdel var att vi fokuserade på kortsiktiga mål vilket bidrog till att vi inte hann göra allt
som vi hade planerat. En annan nackdel var att barnen inte var delaktiga i vår utvärdering,
vilket ledde till att vi hade svårt att bedöma barnens kunskaper.
Vi upplever att vi inte jobbar tillräckligt mycket med språkprojektet p.g.a. tidsbrist och
personalbortfall. Språkprojektet kan ibland också bli enformigt, vilket kan leda till att barnen
inte får ett nyanserat språk. Vi brister även i barns inflytande över de planerade aktiviteterna.
Vi upplever även att språkprojektet saknar ”röd tråd”.
Åtgärder: Vi måste bli bättre på att koppla samman språkprojekt och tema, därför kommer vi
att fortsätta jobba med språkprojektet under hela läsåret. Vi kommer att bli mer tydliga när det
gäller språkprojektet. För att barnen ska få ett rikt och nyanserat kommer vi att använda oss
av olika pedagogiska material. Språkprojektet skall genomsyra hela verksamheten.
Förskollärarna ska planera språkprojektet och koppla det till verksamheten, såsom
temaarbeten, brandövningar, högtider, årstider osv. Vi ska inreda förskolan efter vårt
temaarbete. Vi ska även åka på utflykter, t.ex. när vi arbetar med tema staden ska vi åka på
tåg och bussutflykter och besöka museer, bibliotek, broar, parker och gamla byggnader. För
26
att ta reda på hur barnen upplever vårt språkprojekt kommer vi att göra enkätundersökningar
där barnen besvarar frågor genom att markera gubbar med olika känslouttryck, som t.ex.
”glad” och ”ledsen”.
Vi ska inreda våra rum utifrån vald tema och välja ett stort tema som vi kan arbeta med under
en längre period samt sätta upp viktiga mål och planera för aktiviteter som krävs för att nå
målen.
8.2 Drama
Arbetssätt: Vi upplever att vi i dagsläget har ganska mycket pedagogiskt drama i
verksamheten. Vi har tidigare upplevt att vi brast i dramaövningar, orsakerna till detta var
bl.a. tidsbrist, för få pedagoger och alltför stora barngruppen. Vi har tidigare arbetat med tema
vänskap och barnen i femårsgruppen gjorde en miniteater som handlade om vänskap och
utanförskap, där de själva skådespelade och hjälpte till att skriva manuset. Barnen repade i
fyra veckor innan de spelade upp teatern för övriga barngrupper.
Vi var även på besök på en sagoläsning i Akallas bibliotek, där barnen inbjöds in i sagans
värld och de gick in i olika slags roller genom att de spelade olika kända sagofigurer.
Just nu håller vi på att arbeta med att koppla samman drama och tema. Eftersom det är FNdagen snart kommer barnen att få spela upp en förställning om ”Världens barn”. Vi har
tillsammans gjort en stor jordklot, på drop-in fikat kommer barnen att gå några varv runt
”jordklotet” samtidigt som de dansar och sjunger nationalsånger på olika språk.
Vi arbetar även väldigt mycket med sång också, då barnen får möjlighet att dramatisera till
olika sånger. Vi har planerat att vi ska dramatisera sången om Bockarna Bruse samt
dramaleken ”Vargen och kycklingarna”. Barnen ska spela upp de olika dramatiseringarna för
hela förskolan.
Metod: Vi har gått på teater, sytt utklädningskläder till barnen, skapat egna figurer i lera och
trolldeg och använt oss av kartonger, tyg samt handdockor.
Resultat: Vi har sett ett positivt resultat när vi hade miniteater. Barnen visade intresse för
drama och teater.
Utvärdering och brister: Vi brister i att koppla drama till vårt språkprojekt och alla
avdelningar arbetar inte med samma sak, t.ex. dramaövningar, teater osv., vilket har lett till att
det inte finns någon röd tråd mellan avdelningarna.
När det gäller utvärderingen anser vi att vi brister i barns inflytande inom drama. Vi anser att
barnen saknar inflytande och delaktighet i våra utvärderingar av drama i förskolan.
27
Åtgärder: Vi måste bli bättre på att koppla samman drama och språkprojekt, därför kommer
vi att fortsätta jobba med drama under hela läsåret. Vi kommer att bli mer tydliga när det
gäller drama. Drama skall genomsyra hela verksamheten. Förskollärarna ska planera
dramaövningarna och koppla det till både temat och språkprojektet. Vi ska besöka teater
oftare. För att ta reda på hur barnen upplever drama i verksamheten kommer vi att göra
enkätundersökningar där barnen besvarar frågor genom att markera gubbar med olika
känslouttryck, som t.ex. ”glad” och ”ledsen”.
9. Grovplanering för HT-12 och VT-13
Vi har valt att arbeta utifrån ett visst tema under en längre period. Detta gör att vi kan
fördjupa barnens intresse och kunskaper samt följa upp deras utveckling. Vi för in temat i den
dagliga verksamheten på ett naturligt sätt. Vi har valt att aktivt arbeta med två teman under
hela läsåret HT12 och VT13. Just nu arbetar vi med tema ”jag och mitt vinterland”, detta tema
kommer att fortgå under en längre period. VT13 kommer vi att arbeta med tema ”Vatten”
som kommer att pågå fram till sommaren. Till varje tema knyter vi våra två huvudområden,
språkprojekt och drama. Vi arbetar för att vårt tema ska genomsyra hela förskolans
verksamhet. Därför har vi valt att inreda förskolans miljö utifrån det valda temat. Vi kommer
att aktivt bjuda in föräldrarna till förskolan. Därför kommer vi att ha en drop-in fika där syftet
är att föräldrarna kan se hur vi arbetar på förskolan och vara delaktiga samt kunna få
möjlighet att följa barnens utveckling.
Varje avdelning skall göra en finplanering utifrån den gjorda grovplaneringen och anpassa
verksamheten samt aktiviteterna utefter barnens förutsättningar, behov och intressen.
v. 49 fram till v. 8 – Tema ”Jag och mitt vinterland”
v. 49, 50, 51 & 52 – ” mitt vinterland”
v.2 – drama kopplat till föregående tema
v.3 – utvärderingen
v.4 fram till v.6 – ”vinterkläder”
v.7 – drama kopplat till föregående tema
v. 8 – Utvärdering
v.9 – drop-in fika
v.10 fram till v. 23 - Tema ” Vatten”
v.10 – inreda utifrån temat och genomföra barnintervjuer om vatten
28
v.11 & v.12 -vattenexperiment
v.13 – utflykt inom temat
v. 14 – drama kopplat till föregående tema
v.15 – utvärdering
v.16 – genomföra barnintervjuer om havets djur och växter
v.17 & v.18 – havets djur och växter
v.19 – drama kopplat till föregående tema
v.20 – utflykt inom temat
v.21 – utvärdering
v.23 – utflyktsdagar
v.24 – utflyktsdagar och uppföljning av tidigare temaarbeten
10. Resultat från BRUK och diskussion med personal (Bilaga 1)
Kvalitetsarbete i förskolan ska kännetecknas av systematisk, där arbetet tar sin utgångspunkt i
en beskrivning av nuläge, mål för verksamheten, uppföljning och utvärdering, analys och
bedömning av resultat, utvecklingsåtgärder och nya mål.
Helhetsbedömning av hur väl enheten har förverkligat målen i skollagen, läroplanen,
kursplanen och skolplan (analyser punkt 5 nedan)
Grunder för bedömningen
Redovisningen bygger på en bedömning enligt Skolverkets material BRUK. BRUK står för
Bedömning, reflektion, utveckling och kvalitet och i detta dokument gör personalen en egen
bedömning av sin verksamhet inom respektive område.
Bokstäverna står för:
A = Kriteriet kännetecknar inte alls förskolan
B = Diskussioner om hur kriteriet ska uppnås har inletts.
C = Personalen har enats om hur man ska uppnås.
D = Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns.
E = Förskolan kännetecknas till stor del av detta.
F = Detta kriterium kännetecknar förskolan.
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42