Transcript Klicka här för att ladda hem som PDF

Gillbostubbens Verksamhetsberättelse vt. 2014
Förskolans yttre och inre miljö
Gillbostubben är en förskola som ligger i villaområdet Gillbo, i Rotebro.
Förskolan har fyra grupper/avdelningar med två större gårdar på gavlarna av
förskolan och tre smågårdar runt husets långsidor.
På gården mot Gillboskolan, som vi kallar ”lilla gården” är Upptäckare och yngre
Utforskares gård, där finns en klätterställning, gungor, båt, kiosk och sandlåda. Här
finns också bord där vi sitter och äter våra måltider och har vissa aktiviteter. Till lilla
gården hör också en liten odling där barnen har sått och planterat olika blommor och
grönsaker.
På ”stora” gården ner mot Holmbodavägen har vi klätterställning, två gungor,
lekstuga, sandlåda och en grillplats och matbord för Äventyrarna som också används
till måltider och vissa aktiviteter.
Under vårterminen har Frilufts Förskolor satt upp solskydd över förskolans sandlådor
och på stora gården har det satts upp en spaljé till humlen utanför Ekens entré.
Under fixardagen tillsammans med föräldrar fick vi en hel del gjort bl.a. en
uppfräschning av lekstugan, den stora leklådan flyttades, rensning i rabatter och
sopning, pilen blev klippt, vi har satt ett staket runt för att få en kojkänsla men också
för att skydda grenarna så den kan växa till sig.
Vi öppnar och stänger förskolan på ”lilla” gården. Det gör vi med hänsyn för de
yngsta barnen som ska växa in i tryggheten på sin egen gård.
Alla grupper har sin egen samlingsplats.
Under början av terminen hade vi ett visst samarbete mellan åldersgrupperna i så
kallade tvärgruppsaktiviteter. Tvärgrupperna avslutades under vårterminen pga. svårt
att få tid till planering och arbetet i den egna gruppen behövde få mer kontinuitet,
bl.a. för Äventyrarnas egna projekt.
Grupperna valde att arbeta i mindre grupper i den stora gruppen för att ge möjlighet
till barnens intressen och stimulans. I en liten grupp får alla barn större chans till
talutrymme, de orkar lyssna på sina kamrater och pedagogerna kan ta vara på
barnens tankar på ett mer kvalitativt sätt och vi minskar det kollektiva väntandet.
De mindre grupperna är viktiga för varje barns utveckling men även den stora
gruppen är viktig, att tillhöra, känna gemenskap och glädje det skapar trygghet.
Ett av förskolans utvecklingsområde är att utveckla hela förskolans gemenskap, att
som vid midsommardansen vara tillsammans, känna glädje och tillhörighet.
Vi har mycket tid tillsammans på respektive gård och vi gör saker tillsammans. Varje
måndag och fredagsföremiddag har vi olika rörelselekar ofta till musik, t.ex. Miniröris
(friskis och svettis), hinderbanor, dansstopp eller sångstunder.
Under morgontimmen och sena eftermiddagstimmen slår vi ihop hela förskolan. Då
har barnen chans till möten med barnen från hela förskolan.
Förskolans byggnad har fyra avdelningar med rum för olika aktiviteter. Eken har fått
ett snickarrum. Björken fått ordning på ateljén.
Lönnen och Ekens hall fungera också som ”värmestugor”. Dit kan vi gå in och värma
oss, läsa saga en stund när vi är kalla eller känner behov.
Förskolan har ett tillagningskök för förskolans barn och pedagoger. Maten är vällagad
och lagas efter livsmedelverkets riktlinjer. Innan lunch serveras grönsaksstavar.
Till varje lunch serveras hårt bröd och frukt. Till mellanmål får vi hembakat bröd flera
gånger i veckan. Sedan januari serverar vi ekologisk lunch en dag i veckan och alla
mejeriprodukter alla dagar i veckan.
Pedagoger och barnantal:
Lönnen 16 barn, 11 flickor och 5 pojkar
Eva Danielsson, 40 timmar förskollärare och gruppansvarig avslutade sin tjänst i
februari.
Teresa Widell, 32 timmar barnskötare
Daniella Vondrus, 40 timmar barnskötare
Linda Grönlund, barnskötare 35 anställdes i anslutning till att Eva slutade.
Alen 16 barn, 9 flickor och 7 pojkar
Johan Ringqvist, 40 timmar förskollärare och gruppansvarig
Elaine Selgerudh, 40 timmar barnskötare
Denise Ljungqvist, 30 timmar barnskötare
Björken 20 barn, 5 flickor 15 pojkar
Camilla Höök 40 timmar barnskötare och gruppansvarig. Kom tillbaka från
föräldraledighet.
Nicklas Widell 40 timmar barnskötare, avslutade sin tjänst i samband med att Camilla
kom tillbaka.
Erica Strid, 32 timmar biolog
Sylva Trång, 40 timmar barnskötare.
Eken 23 barn, 11 flickor och 12 pojkar
Agneta Sjölin, 35 timmar förskollärare och gruppansvarig
Viktoria Ögren, 35 timmar idrottslärare
Jeanette Karlsson, 35 timmar barnskötare
Kökspersonal på förskolan:
Eva Westenfelder, 62% kokerska
Gunilla Hanell 50% köksbiträde
Förskolechef:
Caroline Lindfors, har delat uppdrag mellan Gillbostubben 50% och
Silverskogen 50%.
Planering och utvecklingsarbete:
Under terminen har förskolan varit stängd en dag för planeringsdag.
Planeringsdagen den 17 januari arbetade vi med förskolans Verksamhetsplan och
Likabehandlingsplan samt pedagogisk dokumentation. Den18 januari lyssnade vi på
föreläsare Mike Florette som pratade om att öka motivationen och skapa förändring
på arbetsplatsen. En humoristisk föreläsning med ett viktigt budskap.
Våra planeringsdagar är värdefulla för oss då alla är samlade för att reflektera och
utveckla förskolan.
Pedagogmöten var tredje måndag kl.17.45-20.45. Förskolechef har hållit i mötet.
Mycket av tiden har gått till gemensamma frågor, praktiska lösningar, pedagogisk
dokumentnation, likabehandlingsplan, rutiner, förskolans grundverksamhet och
traditioner. Möten har även delats upp för egen avdelningsplanering och
blockplanering.
Gam-möte varje fredag morgon kl. 8.30-9.00. ett information och avstämningsmöte
där avdelningsansvariga och förskolechef träffas.
Förskolchef skriver informationsbrev till förskolans personal varje vecka där
fortlöpande information når alla och avlastar pedagogmöten med tid.
Vi startade två utvecklingsgruppen för innemiljön och utemiljön under höstterminen,
där representanter från varje avdelning finns representerade. Under vårterminen har
vi inte haft något möte för dessa grupper. Till hösten när renoveringarna är klara
kommer arbetet med inne och utemiljön sättas igång igen.
Under vinterveckorna åkte Äventyrarna till Sollentunavallen för att åka skridskor. Vi
hann också hålla egna skridskolektioner, framför allt för Eken och Björken barnen.
Barnen var så engagerade att många åkte både för och eftermiddagar.
Att vi hunnit med så många tillfällen är tack vare de föräldrar från Gillbostubben som
tagit på sig ansvaret att spola is på skolans fotbollsplan. Tack för ert engagemang!
Vinterlek hann alla med, snögubbar och snöskulpturer, skidåkning och härlig
stjärtlapp och madrass-åkning.
Dagen för Veda och Barkeloppet hade vi snö och de som ville tog sig runt på skidor
alla andra promenerade runt.
Under v.15 hade förskolan inspektion från Våga Visa. Två inspektörer var på
förskolan under tre dagar och deltog i verksamheten, intervjuade pedagoger och
ledning. De har lämnat över en rapport över förskolans starka och svaga sidor och
sammanställt förskolans utvecklingsområden. Rapporten överlämnades på Barn och
utbildningskontoret, där representanter från kommunen, inspektörerna och förskolan
träffades och gick igenom rapporten.
Kommunen begärde in en handlingsplan som förskolan nu har upprättat.
Gillbostubbens handlingsplan finns hos kommunen. Föräldrarepresentanter i
samverkansgruppen kommer få ta del av den till höstens samverkansmöte och
förskolan kommer presentera målen för förskolan på höstens föräldramöte.
Förskolans utvecklingsområden för vårterminen
Förskolan har fortsätt med höstens utvecklingsområden.
Målen för förskolan är viktig för förskolans stabilitet, samsyn och för att få en bra
grundverksamhet.
Mål; Arbetsro – det upplevdes att vi inte hade den arbetsron och det lugna som
barnens lek, lärande och utveckling behöver.
Under terminen har grupperna arbetat på olika sätt med att skapa arbetsro.
Tydliga rutiner med tydliga pedagoger är förutsättningar för en bra arbetsro.
Pedagoger har hittat arbetsformer och lärt känna varandra. Rutiner och
gruppaktiviteter har gjort dagarna mer förutsägbara. Pedagogerna har fortsatt att
arbetat aktivt med aktiviteter som stärker både individen och gruppen.
Stegvis är ett material vi arbetat med på förskolan, om våra olika känslor och för ett
bra kamratskap.
Barnen har blivit intervjuade hur de ser på hur man är som en bra kamrat och hur vi
ska ha det på förskolan.
Barnen uppmuntras att hjälpa varandra.
Den stora gruppen har delats i mindre grupper. Barnen får bättre möjlighet att
uttrycka sina tankar och åsikter och kan på så sätt också få förståelse för varandras
likheter och olikheter.
Vi har arbetat med Stopptecken och Tummen upp för att tydliggöra för barnen och för
barnen mellan varandra, om sitt eget värde att få bestämma över sig själv och sin
kropp. Tummen upp är ett bra och synligt sätt att bekräfta och uppmuntra varandra.
Under vårterminen har alla grupper landat i en arbetsro.
Alen och Lönnen har trots den röra som renoveringen inneburit hittat
samarbetsformer från att vara två avdelningar till att bli en stor avdelning.
Det har ställt höga krav på pedagogerna och ett nära samarbete vilket också haft
många fördelar.
Mål; Ute och Innemiljön – vi behövde få bättre struktur och en mer förutsägbar
miljö. En stimulerande miljö för utveckling och lärande. Där barnen vet vad som
erbjuds både av aktiviteter och olika material.
Ett pågående utvecklingsområde att skapa en bra grundverksamhet för hela dagen.
Där barnen vet vilka aktiviteter som erbjuds och där olika material finns att tillgå.
Att skapa en förutsägbar miljö är viktigt för arbetsron och tryggheten.
Innemiljön har förbättrats och vi är en bra bit på väg
Avdelningarna har fått samlingsmattor, anslagstavlor, dokumentationstavlor och
hyllor för att synliggöra material. Ett fint snickarrum till Eken.
Även utemiljön på stora gården har förbättringar skett. Vi har fått stora och fina
solskydd, spaljé, pilen har fått ett staket som gör att det blir en hållbar lekvrå.
Vi väntar på plattor där sandlådan stod. Det kommer att ge andra möjligheter till
aktiviteter.
En bra ljudanläggning har köpts in som vi använder till olika aktiviteter som rörelselek
ute och till klassisk musik till skridsko och skidåkning eller bara till avslappning och
sagor.
Mål; Att synliggöra vår verksamhet - vad gör vi på dagarna och vad alla barn får
vara med om och att koppla Frilufts Förskolors profil till läroplanens strävansmål.
Synliggöra verksamheten är ett pågående utvecklingsområde. Från daglig
information och veckobrev till vår pedagogiska dokumentation, ”Min bok” och
utvecklingssamtal.
Vi har återkommande kopplingar i den pedagogiska dokumentationen till läroplanens
olika strävansmål i det arbetet vi gör och hur vi förhåller oss till dem, från
informationen i veckobrev och utvecklingssamtal till rutiner, teman och aktiviteter.
Av Pilens (kundenkät) rapport visar att föräldrar inte vet eller ser att vi arbetar från ett
lärande perspektiv. Därför behöver vi bli bättre på att belysa och förtydliggöra vår
verksamhet.
Förskolan ska ta hjälp av samverkansgruppens föräldrar om formen för att vi ska nå
varje förälder och hur vi ska bli tydliga.
Föräldrasamverkan
Den dagliga informationen är viktig. Att föräldrar berättar hur morgonen varit och
pedagoger som berättar om dagen. Vi har haft en person som bär väst, för att bli
tydlig, som tar emot barnen på morgonen och prickar av barnen på eftermiddagen
när de går hem. Resterande pedagoger kan på så sätt ägna tid till närvaro och
aktiviteter tillsammans med barnen.
I samband med att renoveringen började så försvann västen. Till hösten tas den på
igen.
Drop-in-fika där pedagoger och barn visade upp arbetet med Grön Flagg,
Livsstil och hälsa
Vi har haft en fixardag då de föräldrar som hade möjlighet kom och hjälpte till att få
gården fin efter vintern.
Två samverkansmöten med föräldrarepresentanter från varje avdelning, pedagoger
och förskolechef som deltar i mötet. Ett möte i februari – presentation av Våga Visa,
grupperna nu och till hösten och personalläget. Ett möte i maj – rapporten från Våga
Visa, Kundenkätens rapport och föräldrafrågor.
Samverkansmötet behöver se över sin mötesform till hösten där mötet hittar en
konstruktiv samverkan mellan förskola och föräldrar som gynnar förskolans alla barn
och pedagoger.
Verksamhetens styrdokument och förskolans vidare utvecklingsområden
Läroplanen för förskolan, kommunens styrdokument och Frilufts Förskolors profil är
de dokument vi har att förhålla oss till i vårt uppdrag.
Pilens kundenkät och Våga Visas rapport är mått på förbättringsområden, hur vi ska
bli tydligare och synligare.
Förskolans traditioner:
Veda och Barke-loppet, skidor och promenad med blåbärssaft.
Påsklunch
Valborgsgrill, på eldstaden hela förskolan.
Förskolas dag i maj med maskerad.
Sommarfest barn, föräldrar med Äventyrarteater.
Midsommarfirande, klär stång och dansar runt stången och avslutar med
midsommarlunch.
Gillbostubben utvecklingsområden
Att arbeta medvetet efter förskolans läroplan är ett fortsatt utvecklingsområde för att
synliggöra vår verksamhets innehåll. Vi ska koppla förskolans läroplan till Frilufts
Förskolors profil.
Vi arbetar efter våra rubriker i Min Bok, Jagutveckling, Social kompetens, Språk och
kommunikation, Matematik, Naturvetenskap och teknik samt Motorik.
Grön Flagg – årets tema är Livsstil och Hälsa, förskolan skickar in olika bidrag till Håll
Sverige rent och visar hur vi arbetar för att nå målen.
Grön flaggs mål.
Skräpplockardagen, Rörelse och Känslor kopplat till läroplanens mål.
Skräpplockardagen
Normer och värden, att ta hänsyn till och vara rädd om sin närmiljö, få förståelse för
människans påverkan på naturen och ekologiska system.
Utveckling och lärande, sorter och klassificera, se formar och färger, material, ..
Barns inflytande, att få uttrycka sina tankar och åsikter..
Rörelse
Normer och värden, att ta hänsyn till sina kamrater, att få ta den plats alla har rätt till,
hjälpas åt..
Utveckling och lärande, använda alla grundrörelser och på olika sätt utmana sin
kropp, i hinderbanor, rörelselek till musik, ..
Känslor
Normer och värden, lära känns sig själv och andra, leken är ett sätt
Utveckling och lärande, orden för olika känslor, dramatisera känslor hur det kan se
ut, låta..
Barns inflytande, att få vara en del i ett sammanhang och påverka sin dag efter
känslor. Det är ok att vara arg, ledsen, ..
Pedagogisk dokumentation – vi har fått ett helt annat förhållningssätt till pedagogisk
dokumentation. Vi har fått en ipad och en dator till vilket har gjort det möjligt att
dokumentationen blir av på ett lätt och positivt sätt.
Vi har satt våra Mål för hela förskoleåret. Vi vet att förändring är processer och tar tid.
Vi har presenterat ett utvecklingsarbete och lägger grunden för hur en
planeringsprocess ska se ut, planera genom lotusdiagram, dokumentera det vi gör
och utvärdera genom plus och delta. Tid att förankra och fördjupa vårt arbetssätt sker
på våra kvällsplaneringar var tredje vecka då alla pedagoger är samlade samtidigt.
Vi har påbörjat ett arbetssätt med tema som metod. Med ett tematiskt arbetssätt kan
barnens lärande bli mångsidigt. Många av läroplanens strävansmål kommer in
samtidigt och kunskapen kommer i ett sammanhang som barnen kan koppla och dra
slutsatser till. Ett tema ska ha en tydlig början, en mitt och ett tydligt slut.
Vi rör oss i en rikting och vi fortsätter framåt med våra gemensamma mål. Varje
avdelning har haft sina utvecklingsområden utifrån sina barn och sin grupp.
I utvecklingssamtalen har pedagoger och föräldrar kommit överrens om vad barnen
ska få utveckla och samla erfarenheter om. Pedagogerna ringar in alla barns olika
utvecklingsområden som sedan ligger till grund för avdelningens temaarbeten
Avdelningarnas verksamhetsberättelse
Avdelning Lönnen 16 barn, 11 flickor och 5 pojkar.
Terminen startade med att en inskolning då en ny pojke började hos oss på Lönnen.
Vi bestämde oss för att fortsätta jobba med temat ”våra sinnen”.
Tillsammans med barnen har vi genom olika lekar och övningar lärt oss funktionen av
olika sinnen samt vilken kroppsdel som hör ihop med vilket sinne. Vi har jobbat med
detta både på vår skogsplats, på gården och i vår innemiljö. Detta synliggjorde vi
sedan genom att hänga upp dokumentationerna på väggarna så att både barnen och
deras föräldrar kunde se vad vi har arbetat med.
Jag utveckling
Vi började med temat synen där vi fotade alla barnens ögon och pratade om att allas
ögon ser olika ut (färg, form mm.) .
Vi gjorde sedan ett memory och barnen fick gissa vems ögon som var på bilden.
Detta fortsatte vi med, först med bilder på barnens näsor och sedan med bilder på
deras munnar.
Vi har sjungit mycket och barnen får ofta önska sin favoritsång på samlingen.
Vi har rimmat och övat in många nya sånger som bland annat Linda har lärt oss.
Vi har fortsatt arbetet med att lära barnen säga nej och stopp till varandra när det är
något som de inte vill, och de har blivit väldigt duktiga på använda orden i rätt
sammanhang. De berömmer även varandra när de gjort något bra och har även
börjat säga ”tack” när de fått hjälp med något eller när de exempelvis fått frukt vid
morgonsamlingen.
Lpfö98:10
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar – sin identitet och känner trygghet
i den”
Naturvetenskap och teknik
Vi har använt oss av olika ”luktburkar” med olika innehåll som barnen har fått lukta på
och gissa vad det var i burken. Vi har även frågat barnen vad de tycker att olika saker
doftar, - Vad luktar vinden, löven, jorden etc.
I början på terminen när snön fortfarande låg kvar gjorde vi ett snö experiment där vi
tog in en hink med snö och lät den stå i köket en hel dag. Vi frågade sedan barnen
vad de trodde skulle hända med snön och fick många olika svar.
Innan mellanmålet tittade vi i hinken igen, barnen blev lite förvånade när de fick se
hur smutsigt vattnet var och hade lite svårt att förstå att snön var så smutsig fast den
var vit.
När vi arbetade med temat synen så gick vi till skogen och tittade på naturen med
förstoringsglas och luppar, dem tyckte det var mycket spännande att se på naturen
så nära. Vi hade även med oss solglasögon och läsglasögon som barnen fick prova
och säga vad som hände med synen, om saker såg annorlunda ut osv.
Lpfö 98:10
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt
förmåga att leka och lära”
Motorik
För att träna vår grovmotorik har vi inplanerad rörelse två gånger i veckan. På
måndagar har barnen tillsammans med Alen haft ”Miniröris” med musik. På
fredagarna har vi gjort en hinderbana på gården, där vi bland annat har övat på
balansen genom att gå balansgång, hoppat jämfota, hoppat på ett ben, krupit på alla
fyra och gjort kullebyttor.
Även när vi gått till vår skogsplats har vi tränat på grovmotoriken , då vi går på ojämnt
underlag, går över rötter och mindre stenar, går genom buskage och klättrar upp för
större stenar. Vi övar även på att hålla varandra i handen och gå två och två samt att
gå på ett långt led efter varnandra.
Finmotoriken har vi övat på väldigt mycket denna termin.
När vi hade tema synen gjorde en del utav barnen kikare av toalettrullar som de
sedan fick måla i en valfri färg.
Barnen har även visat ett stort intresse för att pyssla denna termin, så vi har pärlat
pärlplattor, trätt pärlor på tråd och gjort halsband/armband samt klippt och klistrat en
hel del.
Lpfö 98:10
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och
konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap”
Matematik
Matematik övas dagligen då vi använder begrepp som framför, bakom, under, över
etc. Vi sätter även matematiska ord på det barnen gör som t.ex. när barnen bär något
och man ser att de visar med hela kroppen att det är tungt ”Oj, är den tung?” frågar vi
då.
Vi hade även en ”sak och färg utställning” när vi arbetade med temat synen, då fick
barnen t.ex. gå runt och räkna hur många röda saker de kunde se, hur många blåa
saker de kunde se etc.
Vi sjunger sånger där det ingår antalsräkning, som t.ex. ”fem vilda ungar”.
Vi sorterar även en del tillsammans med barnen för att tydligt visa att var sak har sin
plats. Spadarna ska ligga i en låda, bilarna i en låda, etc.
En del barn började även spontant mäta sig själva samt pedagogerna med ett rep
när vi hade vår ”färg och sak utställning” inom temat ”synen”. De lade repet runt hela
kroppen, så att repet formades efter kroppen som en ”ring”.
Där jämfördes sedan längd, form, storlek och problemlösning. De provade sedan de
olika ”ringarna” för att se vem som får plats vart, frågeställningar som ”får pedagogen
plats i barnets ring?”, ”får barnet plats i pedagogens ring” samt ”får Veda plats i
någon ring?” besvarades då de provade sig fram.
Lpfö98:10
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge,
och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och
talbegrepp samt för mätning, tid och förändring.
Social kompetens
Denna termin har barnen i den ”fria leken” börjat leka väldigt mycket rollekar, där de
övar mycket på det sociala samspelet samt lever sig in i andras situationer. Barnen
använder sig utav verkliga händelser och leker att de är personer i deras närhet, här
får de möjlighet till att reflektera över händelser i deras vardag.
Barnen har även börjat samarbeta på ett annat sätt än förut, de erbjuder sig att hjälpa
varandra och även pedagoger med olika vardagssysslor som t.ex. dukning och
städning. De visar stor empati och sympati för varandra genom att de tröstar sin
kompis när han/hon gjort sig illa. De visar också med kroppsspråket att de tycker
synd om personen. Vi uppmuntrar barnen att respektera varandra genom att
använda ord som ”tack”, ”varsågod”, ”förlåt”, ”stopp”, etc. samt att man lär sig att
lyssnar på sina kompisar och sina pedagoger. Har man inte språket så får de lära sig
att ”göra förlåt” på olika sätt och vi gör/säger även ”tack” med hjälp utav tecken.
De övar även på sin sociala kompetens genom regellekar, och vid turtagning.
Lpfö98:10
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar – förmåga att ta hänsyn till att leva
sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra.”
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka,
reflektera över och ta ställning till olika dilemman och livsfrågor i vardagen.”
Språk och kommunikation
Språket tränas dagligen både via tal och med hjälp utav stödtecken.
Vi hjälper dem att sätta ord på det de pekar på och känslor som de upplever. Vi
sjunger mycket och samtalar med barnen vid samlingarna om vad vi ska göra under
dagen. Vi uppmuntrar även barnen att prata i samlingen t.ex. att de får önska sång
eller berätta något.
Några utav de äldre barnen i gruppen har visat ett sort intresse för skriftspråket och
bokstäver, därför har vi uppmuntrat detta genom att peka på bokstäver som vi vet att
de känner igen, rita bokstäver i sanden ute, uppmuntra dem och hjälpa dem att skriva
sitt egna namn när de har ritat en tekning, mm.
Varje dag läser vi böcker för de barn som inte sover vilket gör att de får ett bredare
ordförråd samtidigt som de lär sig att koppla av och lyssna. Böcker läser vi även för
de barn som vill i den spontana leken.
Vid mat situationerna ges ett stort utrymme för samtal, och vi frågar alltid vad barnen
vill ha på sin tallrik och i sitt glas, eller vad de vill ha för smörgås, hård eller mjuk,
samt vad de vill ha för pålägg på sin smörgås.
Vi berättar även vad det är för mat som serveras.
I den fria leken övas språket dagligen då de kommunicerar med varandra och löser
konflikter, där finns även vi som stöd när det behövs.
Mål för nästa termin
•
•
•
Då vi har en mer homogen grupp nästa termin så ska vi satsa på att äta och
vila ute i naturen.
Vi kommer träna mer på att bli självständiga med på/avklädning.
Stärka självkänslan/självförtroendet hos barnen, vi vill att de ska tro på sig
själva. (Prova själv innan du ber om hjälp.)
Avdelning Alen, 16 barn 7 pojkar och 9 flickor,
Under vt-14 har vi haft 2 inskolningar.
Jagutveckling:
Under vårterminen har vi arbetat med veckans värdar, där barnen 2 och 2 får
möjlighet att ta ansvar och växa i sig själva. De får hjälpa till att duka, hämta material
och att vara pedagogens hjälpande hand.
Vi sjunger ofta namnsången för att uppmärksamma varje enskilt barn och vi tilltalar
varandra med namn. Alla barn ska bli sedda och att få ta sin del i gruppen ska vara
självklart. Vi pratar mycket med barnen om att det är okej att vara arg, ledsen eller
glad och uppmärksammar barnen att våga visa hur de känner och även förstå varför
en kompis blir ledsen eller glad. Vi uppmuntrar barnen att våga prova och tro på sig
själva och att om det inte går som tänkt kan man fråga en kamrat om hjälp och att vi
pedagoger finns här för att hjälpa.
Naturvetenskap och teknik:
Under en period av vt-14 arbetade vi med veckans djur där vi spanade på t.ex.
koltrasten. Vi började med att visa en bild på en koltrast samt förbereda barnen på
samlingarna om att vi skulle ut i skogen och spana efter koltrasten. Vi pratade om var
dem kan finnas, vad dem äter, hur dem låter osv. Detta har vi även gjort med andra
djur. Vi har planterat gräs och solrosor, rädisor, potatis mm. Barnen har fått vara med
från början med att vända jord, rensa ogräs och göra fint i landet för att sedan få fylla
på med ny jord, plantera, vattna och se hur det växer. Vi har reflekterat över hur man
vet att skörden är mogen? Det vi har planterat är tänkt till skördefesten som infaller
på hösten.
Vi har även reflekterat över vad det är för väder, hur känns det när det är vår? Vart är
solen när det är mulet? Vi har sjungit sången ” Jag öppnar fönstret”.
Fin och grovmotorik:
Vi har gjort hinderbanor och övat mycket på grundrörelserna med barnen. Barnen har
fått öva att stå på händer, göra kullerbyttor, hoppa på ett ben osv. Vi har även byggt
mycket i sandlådan. Sandslott, kakor, berg. När vädret tillät tog vi fram cyklarna. När
vi har varit i skogen har barnen tyckt det är spännande att rulla ner för backen samt
klättra på stora stenar.
Vi har även pärlat mycket, och pysslat, limmat med paljetter och de större barnen har
fått öva på att klippa med sax. Vi pusslar och bygger mycket inomhus med megablocks, duplo och kapplastavar.
Matematik:
Vi har arbetat mycket med färg och form genom att ha färgade former på
samlingarna där barnen har fått välja en och berätta vad det är för färg och form de
valt för att sedan bygga ihop något med de bitar de valt. Vi sorterar när vi städar och
plockar undan efter oss, och vi har bilder på de olika sakernas plats. Vi pratar även
mycket om de olika benämningarna med barnen, över, under, bakom, framför, detta
gör vi bland annat genom magnetsagor exempelvis vart bor trollet i Bockarna Bruse?
Många matematiska begrepp uppmärksammar vi när vi tar oss till vår skogsplats
eller promenader t.ex. under bron, över, bakom,..mf.
Social kompetens:
Barnen tränar sin sociala kompetens dagligen hos oss genom samspel med
kamrater, att hjälpa varandra och att respektera varandra. Vi låter barnen lösa
konflikter själva i den mån det går och stödjer dem om de behöver hjälp. Turtagande
och att lyssna på varandra övas också vid bland annat samlingar, när vi leker lekar
och vid matsituationer. Vi uppmuntrar barnen att vara goda kamrater och att hjälpa
de som behöver en hjälpande hand. Tillsammans med barnen utvecklar vi förmågan
att fungera både enskilt och i grupp och att förstå rättigheter och skyldigheter samt att
öva på att lära sig förskolans gemensamma regler.
Språk och kommunikation:
Under våra samlingar har vi haft mycket magnetsagor och barnen har efter att fått
lyssna på sagan själva provat att få berätta och hålla i en samling. Barnen tycker det
är kul med sånger och ramsor och vi sjunger mycket tillsammans. Vi har även
arbetat med att korrigera barnen genom att säga det korrekta ord. exempelvis när ett
barn säger ”Han blev ledsen” (till en flicka) säger vi, ja nu blev HON ledsen.
Vi försöker se alla barn och få dem känna att de är en tillgång för gruppen.
Vi har observerat och pratat med barnen för att fånga vad de vill göra och vad de är
intresserade av, och format vår planering av innehållet om dagarna så att det ska få
barnen att trivas och vilja lära sig nya saker.
Tryggt, roligt och lärorikt.
Avdelning Björken 21 barn, varav 15 pojkar och 6 flickor.
Vecka 13 började en flicka på Eken.
Vi pedagoger började med att bestämma hur vi ville arbeta tillsammans. Vi bestämde
rutiner och valde att dela in oss i smågrupper, med en pedagog i varje grupp . Detta
för att alla barn skulle ha lättare att komma till tals och känna sig trygga.
Barnen hade sin vecka då de hade med sig en bok som de fick presentera för de
andra. De gjorde också självporträtt och fick svara på diverse intervjufrågor.
Vi började gå lite längre på våra skogsdagar. Den nya skogsplatsen blev
Tomtebacken.
Vi började med fasta handkompisar och var i skogen två dagar i veckan. På tisdagar
och onsdagar hade vi matsäck.
Vi hade mer frekventa besök till återvinningen varje torsdag och passade ibland på
att gå till Tennis- eller Flygplansparken efter. Ibland tog vi bara en extra lång
promenad efter återvinningsbesöket.
Terminen började med skridsko- och skidskola. Vi åkte även madrass, pulka och
stjärtlapp på gården och på skolbacken.
Vi hade under jullovet gjort ordning ateljén och den användes flitigt av 2-3 barn per
gång.
Vecka 7 började vi att äta i skogen om vädret tillät, tisdagar och onsdagar.
Barnen tillfrågades efter en spontan diskussion, om vad de vill lära sig på förskolan.
Efter det tog vi fasta på det och har jobbat utifrån barnens önskningar.
Vi har en årstidsbänk där vi samlar naturmaterial m.m som stämmer med årstiderna.
Vid samlingarna hade vi fasta platser och gick igenom datum, månad, år och årstid,
vilka som är här och vilka som inte var här. Barnen hade varsin egen kula med
namnet på.
Vi hade uppdelade samlingar: matematik, sång och språk.
Barnens inflytande har spelat in och vi har haft tärningslekar, trafikskyltar, bilkörning
och ett skepp kommer lastat m.m.
Vi har jobbat mycket med känslor, glad, ledsen, ord som gör ont och vad är en bra
kompis?.
Vi har pratat om hur barnen tar sig till förskolan och vad de äter till frukost. Samtidigt
arbetade vi med att man måste räcka upp handen och att vänta på sin tur.
På torsdagssamlingar jobbade vi med Stegvis, för att kunna sätta ord på känslor och
ansiktsuttryck.
Vi arbetade också mycket med grovmotoriken som tex hinderbana på måndagar,
cykling, rockringar, bockarna bruse och regelstyrda lekar.
Under naturkunskap har vi arbetat mycket med koj bygge, experiment och vad ska
bort.
Barnen har gjort kikare och tagit med till skogen för att titta närmare på naturen.
Veda och Barke hade en skattkista i ryggsäcken, där det stod att några tomtar var
fångna. Barnen letade upp dem och byggde hus åt dem. Och diskuterade mycket om
och runtomkring.
Skräpplockardagarna v. 15: vi samlade skräp i närområdet och i skogen. Vi pratade
om vad man kan göra av skräpet, vad som kan hända om skräp ligger kvar, vad som
händer med djur som äter skräp. Vi har sjungit vår favoritsång mycket som heter
"teamwork".
Vi grävde ner en planka med lego, plast och frukt som vi grävde upp i juni. Vi pratade
om vad vi tror händer och vad som faktiskt hände.
Vi har firat Förskolans dag genom att ha maskerad, då alla barnen som ville fick klä
ut sig till vad de ville.
Då vi har fokuserat mycket på arbetsmiljön, tryggt, roligt och lärorikt, har vi framförallt
jobbat med arbetsro och att alla ska få komma till tals.
Vi har fått in rutiner för att barnen barnen ska kunna vänta på sin tur och lyssna på
varandra. Vi har arbetat mycket med" stopptecken" och " tummen upp" .
Efter vilan hade barnen fasta aktiviter i olika rum. ( sy, pärla, spela spela spel, lego,
plus plus och bilbana m.m ).
Veda och Barkeloppet gick av stapeln den 20 februari och vi hade maximal tur med
att det kom snö den dagen.
Jagutveckling
Vi har arbetat med" vem är jag"?, hur ser min familj ut? Barnen har fått göra
självporträtt och vi pedagoger har intervjuat dom! Barnen har tagit med sig en bok
och presenterat den för de andra barnen.
Vi har också jobbat med familjen. Vilka ingår i min familj? Vad tycker vi om att göra?
Vi har pratat om vad som gör mig glad, ledsen, arg, fnittrig.
Barnen har berättat om vad de tycker om att äta, hur de kommer till förskolan, när de
fyller år.
Social kompetens
Vi har arbetat mycket med att lära sig att lyssna, göra förlåt, berätta om sina känslor (
lära sig sätta ord på hur vi känner).
Under samlingar är det viktigt att kunna sitta och lyssna på sina kompisar, samtidigt
som vi uppmuntrar mycket till att alla ska få sin röst hörd. På torsdagar har vi arbetat
med materialet START som innehåller olika lekar, frågor väcker tankar, vissa
ansiktsuttryck mm. Vi arbetar också med att vara speglar åt varandra. Vi har arbetat
med att vänta på sin tur och att kunna gå i led.
Språk-kommunikation
Vi har sjungit olika sånger. Vi har pratat om vad vi gör. Vi har arbetat mycket med
färger, former, känslor.
Matematik
Kommer in i vardagen hela tiden. När vi är i skogen tittar vi, mäter, jämför men också
inomhus arbetar vi mycket med matematik, färger och former.
Naturvetenskap
Då vi har vistas mycket ute i skogen kommer frågor och tankar upp om naturen hela
tiden. Vi har tittat på djur, träd, blommor och hur allt i naturen fungerar. Vi har även
arbetat med skräpplankan. Hur saker ser ut innan vi gräver ner en planka med till
exempel plast, frukt, bark. Vad tror vi händer.
.
Avdelning Eken 23 barn 11 flickor och 12 pojkar.
Vi har gått till olika skogsplatser, Fröjas kulle och Hackebackeskogen, men den stora
favoriten har varit Äventyrarskogen som ligger på andra sidan Stäketvägen. Vi har
ofta delat upp barnen i mindre grupper när vi ska arbeta för att skapa bättre
samarbete och ge arbetsro. Gruppernas indelning har ofta sett olika ut beroende på
vilken uppgift som ska genomföras.
Jagutveckling
På Gillbostubben är det tradition att de äldsta barnen spelar upp en liten teater för de
andra barnen och alla föräldrar på sommarfesten. I januari påbörjade vi arbetet
genom att fråga barnen vad de helst ville göra. Efter ett antal möten under samlingar,
möten i smågrupper och enskilda intervjuer landade det hela i att vi skulle utgå från
en saga, och att saker som vi jobbat med (Hitta Vilse, bokstäver osv) skulle vara
med. Det blev också bestämt att alla huvudroller skulle fördelas mellan Äventyrarna,
våra Utforskare får huvudrollerna nästa år när de är Äventyrare.
Barnen röstade fram Rödluvan som den saga vi skulle utgå ifrån. Men sedan började
diskussionerna, vem skulle tex vara Rödluvan. Det kunde vara både en pojke eller
flicka som spelade den rollen. Flera barn ville ha med ett bergatroll, en figur som vi
har pratat mycket om under våren. Andra barn ville ha med rävar eftersom Ylvis The
fox har varit väldigt populär under våren. Vissa barn ville ha huvudroller med många
repliker, andra barn ryggade undan och ville på inga villkors vis ha någon
framträdande roll. Efter diskussioner och omröstningar var till slut rollistan klar:
Rödluvan ersattes av Veda och Barke, jägaren blev ersatt av två bergatroll, vi hade
två vargar, tre rävar som dansade och Lilla A som ersatte Hitta Vilse. Barnen valde
namnet ”Veda och Barkes äventyr” på teatern.
Förskolan skall sträva efter att varje barnutvecklar sin förmåga att förstå och handla
efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och
beslutsfattande (Lpfö 98:10).
Under resans gång har vi kunnat se hur barnen har vuxit i rollerna, hur de har vågat
komma fram och ta plats och visa vad de kan. Det var fantastiskt roligt och det hela
avrundades i en strålande teaterföreställning den 22 maj.
Social kompetens/EQ
Vi har intervjuat barnen i omgångar under hela våren. Vi har pratat om när man mår
bra, vad som gör en glad och ledsen, hur man är en bra kompis och hur det känns
om kompisarna inte är snälla. Svaren har vi sammanställt i en sol (saker som gör mig
glad blev solstrålar), ett grått moln (det som gör mig ledsen blev regndroppar) och
eklöv (bra kompis) som vi satte upp i vårt kompisträd. Allt detta har ingått i vårt Grön
flaggarbete som handlar om livsstil och hälsa. Kompisträdet var också med i teatern.
Vi hade julgransplundring i januari och då dansade vi ut granen och pangade
pepparkakshuset. Det blev ett väldigt lyxigt mellanmål den dagen med
pepparkakshus som efterrätt! Det var väldigt trevligt. Veckan före påsk promenerade
vi bort till Sollentuna kyrka och tittade på ett dockspel som handlade om varför vi firar
påsk. Det var en väldigt bra föreställning och det var mycket prat och tankar om den
när vi satt på bussen hem.
Vi har under flera samlingar pratat genus med barnen och ställt frågor som: finns det
leksaker som bara pojkar eller flickor får lek med och en tjejfärg (eller killfärg), finns
det sådana? VI fick många kloka svar, men när vi sedan tittar på hur och vad barnen
leker, med vilka och vilken färg de har på kläderna inser vi att vi har lite att jobba
med.
Vi leker ofta grupplekar och nästan varje skogsutflykt avslutas med någon form av
organiserad lek. Vi brukar fråga barnen vilken lek de vill göra och sedan har vi
omröstning och den lek som får flest röster vinner. Det fungerar bättre och bättre att
acceptera att den egna favoriten inte ”vann”. Barnen tycker att grupplekar är väldigt
roligt och det ger samtidigt en god övning i turtagning och samarbete. På
storsångsamlingarna är vi noga med att alla ska räcka upp sin hand om man vill säga
något och vi är ganska noga med att lyfta fram de barn som gör så.
Språk och kommunikation
Under terminen har vi arbetet med veckans bokstav. På torsdagarnas
språksamlingar har barnen fått ta med ett eller flera föremål som börjar på den
aktuella bokstaven och vi har också presenterat nästa veckas bokstav. Efter en trög
inledning blev det ett mycket populärt inslag.
Veda och Barke har också varit med på bokstavssamlingarna, i deras ryggsäckar har
det också funnits saker på ”rätt” bokstav. Men ibland har någon av deras ryggsäckar
varit tom för att visa barnen att alla kan glömma och att det inte gör så mycket.
På vilan har vi alltid sagostund. Ibland lyssnar vi på sagoskivor men oftast läser vi.
Det har varit kapitelböcker som böckerna om Sandvargen eller Sune, men också
bilderböcker som Pettson och Mamma mu. Under måltider, aktiviteter, promenader
mm samtalat vi alltid med barnen och försöker fördela talutrymmet mellan barnen. En
del barn har ju mer att berätta än andra.
Teatern, med alla samtal och intervjuer, gav rika möjligheter till kommunikation –
både att prata och att lyssna. Vi har också genomfört omfattande intervjuer med
barnen under vårt Grön flaggarbete. Vi har enskilt samtalat med barnen om vad som
gör dem glada, ledsna, hur man är en bra kompis, vad de tycker om att göra osv. Då
har barnen i lugn och ro kunnat använda sina egna ord när de svarat på frågorna.
Vi har på måndagar och fredagar storsångsamlingar tillsammans med Björkens barn.
Då får barnen turas om att välja sånger, vi pratar om vad vi har gjort eller ska göra
under helgen. Då, när det är så många barns samlade är det extra viktigt att
respektera varandra och att inte prata rakt ut. Sedan äter vi frukt tillsammans och det
brukar vara väldigt mysigt.
Matematik
Vi har arbetat mycket med matematik under våren. Barnen har i grupper fått göra
matteburkar i skogen som sedan de andra barnen ska gissa rätt på, vi har plockat
pinnar i skogen som sedan har sorterats i längdordning och efter grovlek. Pinnar har
också använts för att lägga runt kompisar (hur många gick det åt?, hur lägger man
raka pinnar runt ett runt huvud?), vi har lagt mönster med olika material – både inne
och ute, Kims lek mm.
Veda och Barke har vid ett flertal tillfällen visat hur olika sorteringsövningar kan gå till,
de har också plockat vitsippor och sedan skickat ut barnen på vitsippsjakt. Hur
många kronblad har de? En vitsippa hade tre kronblad, en annan nio stycken.
Vi introducerade ett nytt material för gruppen i april: Maja Meter och hennes vänner.
Gruppen delades i fyra mindre grupper som sedan skulle mäta varandra med hjälp
av Maja Meter, Dennis Decimeter, Cicci Centimeter och Matteus Millimeter. Det blev
en väldigt rolig samling och barnen har själva använt materialet flitigt sedan dess.
Det blev en hel del matematik i Grön Flaggarbetet också. Vi har regelbundet (en
gång i månaden) frågat barnen på vilket sätt de tog sig till förskolan på morgonen.
Resultatet har vi redovisat i stapeldiagram som vi gjort tillsammans med barnen.
Naturvetenskap och teknik
Vi har gjort en del experiment den här terminen. Vi har pratat eld, hur man tänder och
släcker elden. I samband med detta tillverkade vi en kolsyresläckare med hjälp av
bikarbonat, diskmedel, lite vatten och ättika. Vi ställde tända ljus i ett akvarium och
såg sedan på när skummet släckte ljusen – ett efter ett. Ett annat experiment med
koldioxid var när vi hade lite jäst och vatten i två små pet-flaskor. Det ena flaskan fick
också lite socker som mat. Sedan träddes en ballong på varje flaska och sedan
väntade vi. Det blev stort jubel i barngruppen när ballongen på den ”matade” flaskan
plötsligt reste sig upp och expanderade!
Andra experiment vi gjort är att plantera ärtor i två olika krukor. Bägge fick lock men
det ena locket hade hål för att släppa in ljus. Vad tror ni händer då? Vi följde krukorna
under flera veckor. En dag satte vi vita tulpaner i olika vaser. En vas hade vanligt
vatten, en vas hade vatten som var färgat av grön karamellfärg och en tulpan fick en
kluven stjälk. Den ena stjälkhalvan sattes i en vas med färgat vatten och den andra
halvan hamnade o ofärgat vatten. Det var spännande att följa.
Barnen har planterat potatis. Först fick vi följa potatisarna när de låg på förgroddning
på fönsterbrädan och sedan fick alla plantera sin egen potatis. Det har varit väldigt
fascinerande för barnen att följa sin egen potatis, se hur den har grott och vuxit till
sig. Vi planterade ut några plantor på gården men de frös tyvärr. Men trots det så
hittade vi en liten potatis – stor som en tumnagel! Det var roligt.
Vi gjorde smör vid ett tillfälle. Alla hjälptes åt att vispa och det blev många roliga
kommentarer när grädden började klumpa ihop sig och ändra färg. Smöret åt vi upp
när vi hade mellanmål.
Det har också handlat en hel del om djur, vi har vid två tillfällen (i april och juni)
besökt en plats där det finns bäver. Nu såg vi inga djur men vi såg träd som de fällt
och buskar som de ätit upp barken på. Vi har följt myrstackarna vid Fröjas kulle och
Hackebackeskogen. Vem hade gjort de stora hålen under vintern? Tror vi att myrorna
kan lag hålen? Vi såg myrorna igår (solen sken) men idag har alla gömt sig (molnigt
och duggregn). Varför? I maj åkte vi iväg till Bögs gård och tittade på alla djuren där,
det var väldigt uppskattat att klappa getterna, grisarna, lammen, kalvarna osv.
Även i år deltog vi i Skräpplockarveckan. Vi gick i smågrupper och hittade glädjande
nog ganska lite skräp på vägen till och runt Fröjas kulle. Skräpplockarveckan ingår i
Grön Flagg. Vi gick igenom påsarna tillsammans med barnen och pratade om
återvinning och sopsortering.
Konstruktion av olika slag är väldigt populärt i den här barngruppen. Det byggs bilar
och båtar mm i snickarrummet och ute på gården, det byggs torn både inne och ute
(en del torn blir väldigt höga) och kojor konstrueras lite överallt – både inne, i skogen
och på gården. Skulle det regna blir i stort sett alla barnen i gruppen engagerade i att
bygga kanaler och flytta vatten på olika sätt. På en del samlingar får barnen i
smågrupper bygga (oftast med lego eller plusplus) efter instruktion. De har blivit
oerhört skickliga på det nu och det brukar vara väldigt uppskattat!
Motorik- grov/fin
På måndagar och fredagar är vi kvar på gården. Då har vi först storsångsamling med
frukt, och sedan blir det organiserade lekar, miniröris, dansstopp mm. Vi brukar
inleda med leken ”Bussig svärmor” och den är mycket populär!
Veda och Barke ordnar då och då hinderbanor, både i skogen och på gården. Då kan
moment som balansgång, kullerbyttor, gå baklänges, klättra över eller under saker
och apbroar ingå. Hinderbanor är ofta uppskattat och det är inte ovanligt att barnen
gör egna hinderbanor, som de sedan springer igenom varv på varv. Förskolan skall
sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och
kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt
välbefinnande. (Lpfö 98:10)”. Detta ingår också i vårt Grönflaggarbete.
När det är säsong åker vi skidor och skridskor. Skridskor har vi åkt både här i Gillbo
och på Sollentunavallen. Då tog vi bussen dit och tillbaka. Veda- och Barkeloppet
genomfördes i februari och loppet avslutades med varm saft och medalj! Nytt för i år
var ett springlopp: Blåkulleloppet. Då sprang barnen samma bana som vi har till
Veda- och Barkeloppet. Det hela avslutades med medalj.
När det är säsong pysslar vi mycket tillsammans (tex vid påsk), men annars är det
många barn (både pojkar och flickor) som ofta sitter och jobbar med papper, pennor,
saxar, limstift, tejp osv. I vintras användes snickarrummet flitigt och kön var lång för
att komma in. Barnen har själva bestämt att man får bara vara fyra barn därinne
samtidigt.
Mål för nästa termin
- Arbeta genusmedvetet.
- Laga mat i skogen
- Snickra ute och inne i vår snickarverkstad