Verksamhetsberättelse

Våren 2013

Gillbostubbens Förskola

0(10)

Verksamhetsberättelse våren 2013 Frilufts Förskolor Gillbostubben Rotebro, Sollentuna

Gillbostubben består av fyra hemvisterna Alen, Lönnen, Björken och Eken. Barnen arbetar med sin hemvist och grupp Upptäckare, Utforskare och Äventyrare genom delar av dagen. Förskolan är uppbyggd med kök och personalutrymmen i mitten av huset och med två hemvister åt vardera hållet. De yngre barnens hemvister som ligger närmast Gillboskolan kallas Alen och Lönnen. På Lilla gården öppnar och stänger vi alltid verksamheten så att de yngsta inte behöver byta miljö under dagarna och vi är på en gård anpassad för yngre barn. På gården finns sandlådor, en kiosk att leka med samt en klätterställning och gungor. Gården har även bord med plats för grupperna att äta sin lunch och mellanmål. Stora gården ligger på sidan mot Holmbodavägen och öppnar från ca kl 8.00 och stängs igen senast kl. 16.30, fredagar 15.30. Denna gård innehåller utmaningar som sandlådor, pilkojor och gungor med en härlig slänt från huset som ofta lockar till rörelse. Vintertid är det en uppskattad pulkbacke. Bord finns till de äldre barnen att äta lunch eller mellanmål. Där finns även en lekstuga som ger rikliga tillfällen till rollekar. Grillplatsen och vårt tipi tält lockar till mycket lek och många härliga stunder ute. De äldre barnen finns på hemvisterna Björken och Eken. Mellan de två gårdarna har vi en asfalterad gård där vi kan cykla och spela innebandy lite avskilt. De barn som sover ligger i vårt vindskydd som finns på denna gård. I köket arbetar Eva (kokerska) och Gunilla (köksbiträde). De lagar mat enligt livsmedelsverkets riktlinjer till alla barnen på förskolan.

Pedagogerna som arbetat på förskolan under våren 2013 är: Hemvisten Eken, Eva, Johan och Teresas Äventyrare:

Johan förskollärare 100 %, gruppansvarig Eva förskollärare 100 % Teresa barnskötare 82,5 % Anna resurs i barngruppen 65 % 24 barn 9 flickor och 11 pojkar födda 2007, 4 flickor födda 2008. Från 1 april 23 barn då en pojke slutade.

Hemvisten Björken, Agneta, Patric och Victorias Utforskare

Agneta förskollärare 87,5 %, gruppansvarig Patric barnskötare 87,5 % Victoria idrottslärare 87,5 % Resurs i barngruppen Natalie 60 % 21 barn 4 flickor och 7 pojkar födda 2008, 4 flickor och 6 pojkar födda 2009.

1(10)

Lönnen, Fanny, Daniella och Nicklas Utforskare och Upptäckare:

Anette förskollärare 100 %, gruppansvarig slutade 130301 Fanny förskollärare 80% gruppansvarig från 130304 Nicklas barnskötare 100 % Daniella barnskötare 80 % arbetar 100 % från 130304 18 barn, 1 flicka och 7 pojkar födda 2009, 7 pojkar och 3 flickor födda 2010 i april slutade en pojke -09 och en flicka född -10 började i gruppen.

Alen, Denise, Elisabeth och Sylvas Upptäckare:

Elisabeth förskollärare 100 %, Gruppansvarig Sylva barnskötare 100 % Denise barnskötare 75% 15 barn 11 flickor och 4 pojkar födda 2011.

Kökspersonal på förskolan:

Eva kokerska 62,5 % Gunilla köksbiträde 50 %

Förskolechef:

Henrik Sundblom med delat uppdrag på förskolorna Gillbostubben och Stormyren.

Planerings och utvecklingsarbete:

Under terminen har vi haft verksamheten stängd en dag. Alternativ omsorg har kunnat erbjudas men inget behov har anmälts till den aktuella dagen. Planeringsdagen som genomfördes den 18 januari var vi tillsammans på Nynäsgården i Nynäshamn. Vi lade upp grunderna för terminens verksamhetsplan och det fortsatta arbetet våra utvecklingsområden för året. På lördagen den 19 januari erbjöds en föreläsning med Ulrika Aspeflo angående barn som väcker funderingar. Flertalet av de anställda deltog i fortbildningen. Pedagogmöten har genomförts var tredje måndag kl. 17.45 – 20.45 med alla pedagoger på förskolan. Förskolechefen har hållit i mötet i en till en och en halv timma sedan har grupperna arbetat var för sig ledda av de gruppansvariga. Fredag morgon har gruppansvariga och förskolechef möte med avstämning av veckan och vad vi skall arbeta vidare med framöver. Två nya pedagoger var med på Veda & Barke i Naturen 1 vår start utbildning samt tryggt, roligt och lärorikt i mitten av mars. Barnens framsteg och utveckling dokumenteras i ”Min bok” som är personlig och följer barnet genom åren i förskolan. Under hösten 2012 har vi reviderat upplägget i samband med utvecklingsdagen och nu följer dokumentationen följande rubriker: Jagutveckling, Social kompetens/ EQ, Språk och kommunikation, Matematik, Naturvetenskap och Teknik samt Motorik (grov/ fin). Ett av årets utvecklingsområden har varit att utveckla den pedagogiska dokumentationen och det har gått fort framåt. I januari levererades en ny färgskrivare till förskolan vilket underlättade arbetet och medfört att vi nu skriver ut fler färdiga dokumentationer från datorn. Björkens pedagoger har på försök inlett arbete med iPad som stöd för dokumentationen sedan mars 2013. Detta har upplevt som mycket positivt och är en modell vi vill fortsätta att utveckla.

2(10)

Varje vecka skriver pedagogerna ett veckobrev med information om kommande aktiviteter samt reflektioner om veckan som varit. Veckobrevet skrivs torsdag undantagsvis fredag och lämnas i pappersformat till alla familjer. Utvecklingssamtal har genomförts under hösten 2012 med alla barnen på förskolan och utvecklingsplaner är upprättade med föräldrarna i samband med detta. Alla har erbjudits uppföljning av planerna och de sista av dessa samtal genomförs nu precis i slutet av terminen. Barnen som slutar förskolan och går mot förskoleklassen har alla haft avslutningssamtal där barnen deltagit och summerat tiden på Gillbostubben.

Föräldrasamverkan:

I maj träffades Föräldrasamverkansgruppen med representanter valda från höstens föräldramöte. Det fördes diskussioner utifrån frågor som föräldrarna samlat upp inför mötet samt att vi analyserade svaren från årets kundundersökning som genomfördes i februari. Det är intressant att tillsammans bearbeta frågorna och analysera svaren tillsammans pedagoger och föräldrar vilket kan skapa en bättre bild av förskolans arbete. Drop-Ut kombinerat med en Fixarkväll på förskolan genomfördes i slutet av april. Med fokus på att städa upp efter vintern i vår utemiljö runt förskolan.

Verksamheten

Läroplanen Lpfö-98:10 genomsyrar hela verksamheten i de val vi gör. Vi har i vår verksamhetsplan valt att lyfta fram vissa områden för att få extra fokus på dem nu i utvecklingen av verksamheten. Vi arbetar gemensamt för att alla barnen på förskolan skall få en så bra dag som möjligt. Veda & Barke är med i verksamheten och har en viktig roll som länk mellan oss pedagoger och barn. Grupperna beskriver delar av arbetet i sina redogörelser som följer. Vi följer våra egna mål dokument ”Gröna tråden” och vår Öva-, Pröva-, Läraplan. All verksamhet skall vara trygg, rolig och lärorik i de val vi gör dagligen tillsammans.

Traditioner:

Under februari genomfördes ett Veda & Barke lopp på förskolan. De barn som har skidor åker en runda upp bakom förskolan mot Gillboskolan till. Äventyrarna är spåransvariga och hade lagt upp ett spår med lagom utmaningar. De som inte åkte skidor gick runt spåret eller agerade hejarklack till alla som kom mot mål. Efteråt fick alla ta emot medaljer.

Grön Flagg mål för verksamheten inom området närmiljö:

Vår nya handlingsplan inom Grön flagg blev godkänd under april och arbetet med den har precis inletts. Rapportering skall ske senast i oktober 2014. De mål vi nu arbetar med är: 1. Kretsloppsplanka och nedbrytningsprocesser 2. Vem äter vad? Utforska näringskedjor med start i en mygga. 3. Vattenresurser

Utvecklingsområden på Gillbostubben läsåret 2012-2013, hämtat ur Kvalitetsrapporten till Sollentuna kommun 2012.

3(10)

Utveckling och lärande – Kunskapsutveckling i Naturvetenskap:

Område: Naturvetenskap i vardagen. Bakgrund: Området skall fortsätta att utvecklas under lekfulla former för att skapa ytterligare tillfällen för reflektion tillsammans med barnen. Kvalitetsutveckling: Vi har under året lagt stor vikt vid utforskande och på ett lekfullt sätt laborerat med olika former av naturvetenskap efter årstidernas växlingar. Under vintern har grupperna laborerat med snö, is och vatten. Vi har tagit in och sett vad som händer med snö i värmen inne och vad som sedan sker när vi tar ut vattnet igen. Vi har återskapat snö genom att koka upp vatten och i stark kyla kasta upp det så att det kristalliseras till snö. Under skidskolan har vi upptäckt att olika konsistenser på snön skapar olika förutsättningar för att åka skidor på snön. Under våren har vi funnit Nässelfjärilslarver i kanten på förskolans gård och haft dem i ett akvarium där de matats med nya nässlor. Vi har följt de olika stadierna larv, puppa och fjäril. Vi kan konstatera att föräldrarna uppmärksammat vårt arbete med förbättrat resultat i frågan i årets kundundersökning (fråga 29).

Barns inflytande:

Område: Vi behöver följa upp hur vi erbjuder barnen inflytande i vardagen. Bakgrund: Barnen i verksamheten påverkar dagligen de val vi gör tillsammans i verksamheten. Vi behöver synliggöra detta för oss pedagoger, barn och föräldrar. Under detta arbete kommer vi att få många tillfällen till reflektion och lärdomar för att utveckla arbetet vidare. Kvalitetsutveckling: Vi låter barnen beroende på ålder påverka olika val i vardagen. Barnens intressen fångas i den pedagogiska dokumentationen som leder verksamheten vidare. Vi arbetar med val för enskilda barn i olika situationer och med demokratiska processer för hela gruppen eller förskolan. Efter omröstningar följer vi upp och diskuterar demokrati och att det inte alltid blir som just jag önskade utan som majoriteten valde. Om vi här ser i årets kundundersökning (fråga 10 och 11) om barns inflytande så ligger vi i nivå med Sollentuna kommuns förskolor. Vi behöver fortsätta att utveckla arbetet och även informera mer om de insatser som görs idag.

Område: Vi skall utveckla vår pedagogiska dokumentation.

Bakgrund: Utifrån de förändringar som skett i och med införandet av Lpfö-98:10 behöver vårt arbetssätt utvecklas. Vi håller på och ser över utvecklingssamtalen och deras struktur och upplägg. Den pedagogiska dokumentationen skall utvecklas så att den kan bli till motor i utvecklingsarbetet inom verksamheten. Kvalitetsutveckling: Fortbildningar och arbete med att utveckla den pedagogiska dokumentationen är inlett på förskolan. Utvecklingen går stadigt framåt och det väcks nya frågor och funderingar på hur arbetet skall fortsätta. Vi behöver främst bli bättre på att reflektera mer båda mellan arbetslagen och även med barnen. På förskolan har vi ett försök att arbeta med stöd av iPad som har varit mycket positivt för arbetet. Pedagogerna som inlett försöket ser stora vinster och övriga pedagoger är nyfikna och följer utvecklingsarbetet. Fortsatt utveckling kommer ske på ett område kontinuerligt utvecklas framåt.

4(10)

Verksamhetsberättelse för Äventyrarna på Eken Jagutveckling

Vi ser att barnen har tagit stora steg i många avseenden med allt vi jobbat mer. På gården har vi experimenterat med snö, is och vattenbanor. Barnen har hittat nya varianter på lekar både på isen, i skogen och på gården vilket vi pedagoger har uppmuntrat. Vi har sett alla barns glädje i att bygga en saga, teater och framföra den tillsammans.

Social kompetens/EQ

Barnen har utvecklats mycket under våren och hittat ett lugn i gruppen, de samarbetar för det mesta bra och blir bättre på att kommunicera med varandra både i fria lekar och de pedagogledda. De hjälper varandra och förklarar hur kompisen ska göra för att t ex få på sig skidan eller komma upp i trädet. Barnen har blivit duktiga på att säga vad de vill göra och vad de inte vill och även berätta om det hänt deras kompisar något. Barnen har alltid haft någon att leka med om de inte själva har valt att gå undan och leka ensamma.

Språk och kommunikation

Språket har blivit mer avancerat och barnen testar betydelsen av nya ord de hör här på förskolan och hemma, vilket är intressant att följa och ibland har vi hamnat i samtal om att ett ord kan ha flera betydelser t ex fjäder. På samlingarna tog vi upp en bokstav i taget och skrev ner alla ord vi kom på t.ex. bokstaven A, och barnen fick ta med sig något hemifrån som började på den aktuella bokstaven, detta ledde till att skriftspråket undersöktes såväl på papperet som ute i naturen och flera barn har också knäckt läskoden. Vi har även jobbat mycket med sagor och läst/berättat många vilket har gjort att många av barnen hittat på egna sagor, som de lekt eller spelat som teater för gruppen. Flera av dessa sagor och idéer vävdes samman och blev årets äventyrarteater. Som start på sagoprojektet åkte vi till biblioteket i Sollentuna i grupperna.

Matematik

Ett samtal vid lunchen om varför vi inte jobbar med matematik har gjort att vi blivit bättre på att berätta för barnen vad som är matematik och när vi jobbar med det. Vilket lett till att några barn tycker att vi jobbat med matematik jämt. Exempel på när vi jobbat med det är när vi räknar hur många vi är på förskolan och vilka som saknas, hur stor del av en frukt vi vill ha, vilken form på samlingsringen ska sitta i och lutande plan i såväl rör som i vattenbanor. Vi har även lekt ”valpen min” där valpen tagit barnens strumpor och lagt dem i redar om ca fem, där många av barnen har förstått att det är fem oavsett hur kort eller låg raden är. Under skräpplockarveckan och gjorde ett stapeldiagram med en del av skräpet för att se vilket skräp vi hittat flest av, vilket var uppskattat hos barnen och återigen fick vi bevis på att det som ser ut att vara mest av (godispapper) inte alltid är det, då vi hittade fler fimpar. Barnen har spelat mycket brädspel och genom detta fått mycket matematik, vilket även konstruktionslekar med kaplastavar, lego, plus-plus och trä-mecano gett. Dessa lekar har utvecklats och blivit till nya lekar och spel. Barnen fortsatte med mer egentillverkade bay-blades. Mycket av detta faller även in under naturvetenskap och teknik.

5(10)

Naturvetenskap och teknik

Vintern var lång och tidvis kall vilket gjorde att vi kunde leka och experimentera mycket med snö och is. Vi kokade vatten och kastade upp det i luften och såg flingorna falla. Vi såg kvalitetsskiftningarna i isen, som vi åkte på, hur ytstrukturen gick från hård och blank till skrovlig och knöligt och vidare till mjuk och sörjigt. När till sist våren kom så gjorde vi mycket vattenbanor och funderade varför vattnet rann bättre om det lutade. Vi har även vikt pappersplan och sett vilket som flyger längst. Vi pratade om bävrar under våren och gjorde en utflykt till Rotsundaån där vi tittade på spåren efter dem, hittade såväl stigar som fällda träd. Barnen pratade mycket om dem och hade mycket tankar kring hur bävrarna lever och varför de är ser ut som de gör. När marken tinat upp gick vi till Tomtebacken och med hjälp av våra kartor från i höstas hittade vi vår skräpplanka. Vi kunde se vad som fanns kvar när vi jämförde bilden och vi funderade tillsammans ut hypoteser kring det vi saknade. Vi har även varit iväg till norrvikensjön och håvat och sett vad som gömmer sig under vattenytan och i strandkanten.

Motorik grov/fin

Den långa vintern gjorde att vi fick ha mycket skridskoskola, första passet körde vi tillsammans med Björken. Därefter fortsatte vi själva och fler och fler barn hade med sig skridskor till varje tillfälle. Nybörjarna blandades med de mer avancerade och lekar och övningar anpassades så att alla var med och hade kul. Barnen hittade på och utvecklade lekar under friåkningen efter de pedagogledda passen. T.ex. blev det nya varianter på ”följa john” och kull-lekar. Barnen tog på och av sig skridskor själva och fick hjälp av vuxna att knäppa och knyta vid behov. Skidföret varierade mycket och vi hade skidskola när vi hade bra före. Det vart roligast när snön var mjuk och ”torr” och tyngre om snön var blöt, och avbröts när det vart hårt. Barnen åkte mycket skidor inne på stora gården och blev bra på att ta av och på skidorna själva och hjälpa varandra. Vi byggde ett litet gupp och banor i backen som kunde utmana när de fått in skidvanan i kroppen. Vi åkte även Veda och Barke loppet runt berget på baksidan av Gillbostubben, då märktes det att vi haft en lång vinter då skidåkningen gick bra för alla. Vi åkte även mycket på madrasser både på gården och i den stora backen. När vi var inne gjorde barnen många teckningar, där de klippte, klistrade och undersökte skriftspråk. Det var även mycket konstruktionslekar med olika material, det är så intressant hur barnens lekar utvecklas och utmana dem att prova nya saker och material. När våren väl kom bjöd skogen oss på nya utmaningar och nya möjligheter till spännande lekar och att flytta ut och fortsätta på de som vi lekt inne och på gården. Kul att se hur smidigt barnen tar sig upp på stenar, i träd.

6(10)

Verksamhetsberättelse för Utforskarna på Björken Jagutveckling

Under terminen har vi låtit barnen vara matvärdar. Två och två har barnen tillsammans med en pedagog hämtat maten och presenterat dagens lunch för sina kompisar. Det har varit ganska spännande för många, att ha allas ögon på sig och våga berätta vad som serveras. Under våren har barnen ritat självporträtt. De har fått sitta framför en spegel samtidigt som de har ritat och tittat på detaljer i sitt eget ansikte. Vi uppmuntrar barnen att våga ta för sig, att våga ha åsikter i en samling och välja efter eget val och inte efter vad kompisarna väljer.

Social kompetens/EQ

Vi har fortsatt arbetet med StegVis och hjälpt barnen sätta ord på händelser och känslor. Under hösten startade vi upp tvärgrupper, våra 08or var tillsammans med Ekens 08or (pedagoger var Patric, Eva och Natalie) och 09orna var tillsammans med Lönnens 09or (pedagoger var Agneta, Victoria och Nicklas). Vi gjorde olika saker varje vecka och syftet var att lära känna varandra bättre. Det var väldigt uppskattat och barnen tyckte det var kul att göra saker med nya kompisar. På samlingen efter tvärgruppen fick barnen berätta för varandra vad de hade gjort.

Språk och kommunikation

På språksamlingarna har vi arbetat mycket med flano. Vi har satt upp kort föreställande många olika saker och bett barnen berätta vad som finns på bilderna. Vi har också lekt Brasseleken (Vad ska bort?) Då ska barnen – ett i taget – välja vilken bild av fyra olika som inte passar in. De ska också berätta varför. Under dessa lekar har vi medvetet valt bilder så det inte finns något givet ”rätt svar”. Vi samtalar också mycket med barnen, visar dem att vi vill veta hur de tänker och hjälper till med att sätta ord på ting och känslor. Det har också blivit mycket sång och olika sagor. Ibland använder vi flanosagor, ibland dramatiseras sagor med rekvisita och ofta läser vi olika böcker. Vi tar alla tillfällen att samtala med barnen, under måltider, till och från skogen, på- och avklädningssituationer osv. På en del samlingar har barnen (i grupp) fått bygga efter en pedagogs beskrivning, tex sätt den röda plusplusen på den svarta eller lägg en kapplastav i kors på en annan kapplastav. Då har de fått öva samarbete och diskutera samtidigt som de måste lyssna.

Matematik

Vi har lekt mycket matematik under våren. En populär lek i vintras var Filtmatte. Vi la ut en filt på golvet och barnen fick gissa hur många barn som fick plats. Sedan klev alla upp på filten och vi kunde se hur väl vi gissat. Sedan veks filten på mitten och leken fortsatte. Vi har gjort liknande lekar ute, hur många barn får plats längs med stocken, är din arm lika lång som maskrosen osv. På samlingar har barnen i grupp fått öva på olika begrepp som på, under, bredvid och mellan. Då har vi använt olika material som lego, kapplastavar, plusplus och liknande. En annan populär lek är Veda och Barkes mattelek. Då får ett barn i taget slå en tärning och räkna högt hur många prickar som visas. Varje siffra innebär ett uppdrag, tex hämta en mjuk och en hård leksak.

7(10)

Naturvetenskap och teknik

När snön smälte i våras var nästan samtliga barn engagerade i att bygga vattenbanor och det är en lek som återkommer så fort det regnar. Det blev långa och krokiga banor och de kom på att göra fördämningar för att sedan släppa på vattnet igen. Under våren ha vi letat vårtecken, vi har letat tussilago, tittat på knoppar, studerat den överfyllda ån när vi gått till och från Fröjas kulle bland annat. Vi har tittat på vårblommor i lupp och ritat av dem. Under en vecka i april deltog vi i skräpplockarveckan och mycket skräp hittade vi! I oktober förra året grävde vi ner en skräpplanka vid Fröjas kulle och nu i maj grävde vi upp den. Det var inte många föremål kvar och det förvånade nog många av barnen. Skräppockarveckan och skräpplankan är en del av vårt Grön flaggarbete. Vi har konstruerat många torn under vintern och en del har nått ända upp till taket! Då har barngruppen fått tänka till ordentligt, hur gör man när man bygger stadigt, vad för material kan man använda och hur gör jag när jag inte når längre?

Motorik- grov/fin

Under vintern, som i år var både kall och snörik hade vi Veda och Barkes skidskola och skridskoskola. Det var otroligt populärt och det var väldigt kul att kunna följa framstegen. I februari hade vi Veda och Barkeloppet på skidor och det var en stor händelse. Andra populära aktiviteter i vintras var madrassåkning, vi åkte både på egna gården och i backen bredvid Gillboskolan. Nu när snön är borta blir det mycket fotboll, springlekar, hinderbanor och liknande. Vi erbjuder alltid möjligheten att rita och/eller klippa och klistra för de som vill. Vi har också haft ”organiserade” ritstunder, tex när vi gjort självportätten och målat av blommor. Att tälja (med potatisskalare) är också en aktivitet som lockar många barn.

8(10)

Verksamhetsberättelse för Utforskarna på Lönnen Jagutveckling och socialkompetens/EQ

Genom att vi har arbetat med START så har vi behandlat ämnen som rör jagutveckling och socialkompetens. I START materialet så uppkommer situationer och känslor som vi pratat om och miner: ledsna, glada osv som vi provat att göra och titta på varandra hur ser vi ut mm. Hur påverkar vi varandra i gruppen? Hur visar vi att vi tycker om varandra? Hur visar man att man är ledsen eller glad på någon. Vi har haft tvärgrupp för 09:orna där vi träffat Björkens 09:or. Vi har pratat och sjungit om föräldrar och syskon som utgör en stor del av jagutvecklingen. Vi har jobbat mycket med att stärka sammanhållningen i barngruppen utifrån tryggt, roligt och lärorikt. Vi har arbetat mycket med att GÖRA förlåt i ord och handling. Att försöka vara så mycket som möjligt där barnen är och fånga upp dom i situationer som inte är bra eller på väg att inte bli bra har också varit ett av våra strävans mål.

Språk och kommunikation

Att prata om saker i tex START har bidragit till språk och kommunikation men även sånger, lekar och ramsor tillsammans (som vi fått ett större utbud i och med att Fanny började). Arbetat med att klä känslor i ord mm. Nolltolerans mot taskigt språk till varandra. Pratat om skyldigheter gentemot varandra, hur man är en bra kompis, att säga förlåt och att behandla andra som man själv vill bli behandlad. Kommunikation används hela tiden i olika former i vardagen.

Matematik

Vi räknar barn på morgonsamlingen, räknar in sånger och har sånger samt ramsor som innehåller matematik. Vi har mätt stor och liten, pratat om lägen som framför bakom, mitt emot, snett mitt emot osv. matematiken används också i en del pyssel(antal färger mm), pussel(antal bitar, former).

Naturvetenskap och teknik

Genom att vi är en grönflagg förskola så har vi genomfört skräpplockar veckan. Vi har gått till miljöstationen. Vi har pratat om träd, växter och djur som har med vårat område naturvetenskap och teknik att göra. Vi har under hösten vid olika tillfällen och veckor gått till skogen för att se hur långt våren har framskridit. Insekter och andra djur börjar vakna till liv samtidigt som naturen börjar få en annan färg. Vatten har vi tittat på i fast och flytande form.

Motorik

Grovmotorik har vi fått genom att röra oss en del i skogen, spelat bandy och fotboll, rytmik och rörelse. Finmotoriskt har vi övat med att pyssla, pussla, måla/rita klippa och klistra. En del av barnen fick prova att åka både skridskor och/eller skidor vi har även åkt madrass och gått uppför branta backar med madrasserna. Vi genomförde Veda och Barke loppet.

9(10)

Verksamhetsberättelse för Upptäckarna på Alen

Vi började vårterminen med Föräldraaktiv inskolning av 4 barn/flickor. Inskolningen gick bra och barnen kom fort in i gruppen. Husets då varande vikarie Birgitta hjälpte oss de två första veckorna i januari till dess Denise börjat. Då var det dags att arbeta med att få in de nya barnen på avdelningen och Denise i vår trygga och harmoniska avdelning. Det har varit ett av våra mål. Vi har byggt upp barnens trygghet runt dags- och veckorutiner. Vi har två samlingar varje dag, en på morgonen och en före lunch. På morgon samlingen sjunger vi namn sången och sånger som barnen önskar och avslutar med frukt. På samlingen före lunch har vi pratat om det vi har gjort på förmiddagen och sedan plockar vi in veckans tema som kan vara färg, djur, växter, vatten m.m.

Jagutveckling

Barnen har blivit duktiga på att ta ansvar för sina kläder. De tar av sig stövlar och skor med hjälp av stövelknekten och ställer dom på hyllan. De är duktiga på att ta av ytterkläder och vill ha hjälp att hitta hängaren för att hänga upp jacka och byxor. Dom har också bra koll på rutiner för vila och samling. Vi har hjälpt barnen att utveckla deras självständighet och tillit till sina egna förmågor genom att under hela terminen har vi gått till skogen. Det har varit olika utmaningar för barnen. T.ex. när det var vinter var utmaningen att gå i mycket kläder och snö. När vi har vår Upptäckardag så får barnen också träna på att plocka upp sin matsäck ur ryggsäcken och packa ner det igen.

Naturvetenskap och teknik

Vi har arbetat en hel del med snö och is, vad är det som händer om man tar in snö? Vad händer om man tar ut det igen? På våra upptäckardagar letar vi efter det barnen vill hitta, det kan vara sniglar, blommor, maskar, nyckelpigor, skräp osv. som vi sedan på samlingen har pratat om. Vi har även planterat solrosfrön och tomatfrön i mjölkkartonger. Vi har studerat nässelfjärilens utveckling från larv till puppa till fjäril. Vi har grävt ner kompostplanka som vi häftade på godispapper, bananskal, äppelskal, hushållspapper för att se vad som har försvunnit (grön flagg). Vi hade ”skräp plockar vecka” då vi gick runt stora fotbollsplanen och plockade skräp, det tyckte barnen var jätte roligt och intressant.

Socialkompetens

För att träna barnens sociala kompetens använder vi oss av Veda och Barke för att visa hur man är en bra kompis. T.ex. vi gör en teater där Veda drar Barke i håret så förklarar vi att Barke blir ledsen och då kramar Veda Barke och säger förlåt. Under terminen har vi försökt att uppmärksamma barnen på när någon kompis blir ledsen, vad hände, hur man kan göra kompisen glad och att behandla andra som du själv vill bli behandlad. Det har gett positiva resultat, barnen har blivit väldig hjälpsamma.

10(10)

Språk och kommunikation

Språket använder vi hela tiden, barnen pratar med varandra och barn och pedagoger pratar med varandra. På samlingarna sjunger vi alltid, det kan vara om djur, färger, fordon osv. Några av barnens favoriter är ”Bäbä vita lamm”, ”jag bygger en bil” och ”hajarna”. Barnens favorit saga är flanosagan ”Bockarna Bruse” som vi sen brukar sjunga om.

Matematik

Det kommer in lite matematik under olika tillfällen i vardagen stora-små skor, en lång bit toapapper, en tung- lätt vattenflaska. I sagan om Bockarna Bruse lilla, mellan och stora. Vi har också pratat lite färg och form. På morgonsamlingarna räknar vi hur många barn det är, om det är någon/några som inte är här. Vi frågar barnen vilka det är. När vi äter frukt pratar vi om färg, mängd och geometri (Hel, hakv, kvartar).

Motorik – grov/fin

Varje måndag och fredag tränar vi barnens grovmotorik genom att ha mini-röris på gården tillsammans med Lönnen. Barnens grovmotorik tränas också genom att de klättrar, balanserar och gå i djup snö och springa. Just nu är det att klättra upp i gungan och få gungan. Vid lunchen tränar vi fin motorik, att de ska äta med sked och gaffel. Barnen har även klistrat, ritat självporträtt, målat. På gården plockar de stenar, pinnar, spadar och olika djur(småkryp och insekter). En av våra traditioner som vi har är Veda och Barkeloppet. Där alla barnen på Alen fick gå runt i spåret och fick en medalj när dem kom i mål. Alla barn var jätteduktiga på att ta sig runt. Vi har målat hjärtan på alla hjärtans dag. Vi ritade av barnens händer så det blev en hjärtform.

Kontakt information: Gillbostubben telefon: 08 – 754 29 18 Ansvarig Förskolechef

Henrik Sundblom arbetar växlande på Stormyren i Täby och på Gillbostubben. Kontaktas på telefon: 070 – 438 5367 eller via e-post: [email protected]

Har ni funderingar eller frågor om något som rör vår förskola så vill jag höra av er. Henrik slutar på Gillbostubben 130627 och ersätts av Caroline Lindfors. Hon nås på 070 – 438 5342 eller via e-post: [email protected]

Vi rapporterar här av spännande och utmanande höst tillsammans Pedagogerna på Gillbostubben

11(10)