Transcript Tandvárd - Stockholm Gotland

STYRELSEN 2012
Erik Herland, ordförande
Ann–Margret Westman, vice ordf
Britt–Marie Alm, ledamot
Maud Gyberg, ledamot
Mårten Landahl, ledamot & redaktör Njursviktigt
Björn Nilsson, kassör
Kerstin Harnesk, suppleant
Petter Engblom, suppleant
VALBEREDNING
Helena Dahlin
Britt–Louise Allenius
Lars Ekholm
2
överförs till kvinnans livmoder för
den fortsatta graviditeten.
I NJURsVIKTIGTs förra numer skrev specialistläkaren vid
Karolinska Universitetssjukhuset Erfarenheterna av PGD är hittills
mycket goda. I Sverige har metoMalin Kvarnung om genetisk
den använts framgångsrikt sedan
diagnostik vid cystnjurar.
Artikeln var en uppföljning och
fördjupning av det föredrag som
hennes kollega professor Magnus
Nordenskjöld höll vid föreningens
föreläsningsdag om cystnjurar i
november förra året. Författarnas
huvudbudskap att man genom foster- eller pre-embryodiagnostik kan
förhindra att cystnjuregenen förs
vidare till nästa generation var en
nyhet för mig och för många andra
om jag skall döma av de samtal jag
fått efter föreläsningen och artikeln.
mitten av 90-talet och fler än 100
barn har fötts efter PGD. Utomlands finns exempel där barn efter
PGD fötts utan föräldragenerationens cystnjureanlag. Men i Sverige
har än så länge inget par genomgått PGD för cystnjurar. Malin
Kvarnung uppfattar att orsaken till
detta är bristande kännedom om
metoden och att tidigare lagstiftning (fram till 2006) försvårade
PGD vid sjukdomar av typen cystnjurar. Men detta har nu ändrats
och vid Karolinska pågår för närvarande flera PGD-utredningar i
familjer med cystnjurar.
den som har cystnjurar. Det framkom tydligt när vi efter föreläsningen och artikeln diskuterade
frågan i vår föreningsstyrelse.
Cystnjurar kan ju inte jämställas
med ryggmärgsbråck och andra
fosterskador som leder till en tidig
död eller ett livslångt svårt lidande.
Flertalet med cystnjurar lever minst
halva livet helt utan symptom och
om njurarna slås ut finns ju transplantation och dialys. En annan
aspekt är var man skall sätta gränsen för genetisk diagnostik, inte
minst i perspektivet att kunskapen
om vilka gener som styr alltifrån
sjukdomar till utseende och intelligens blir allt bättre.
Jag har respekt och förståelse för
dem som ifrågasätter genetisk diagnostik och tycker inte att mitt eget
Fosterdiagnostik för cystnjurar inliv varit dåligt trots över 20 år med
nebär att man tar ett moderkakssvår njursvikt. Men om jag hade
Jag
tycker
att
det
är
en
glädjande
prov tidigt i graviditeten, cirka
satt barn till världen hade det känts
utveckling
och
hoppas
att
informavecka 11-13, och jämför provsvaskönt om de fötts utan cystnjurar.
tionen om möjligheten att bryta
ren med ett blodprov på den av
Det är uppenbart att vi behöver
arvskedjan
verkligen
når
ut
till
alla
föräldrarna som har cystnjurar.
någon form av reglering som sätter
med
cystnjurar
i
släkten.
Här
har
Tekniken är känd sedan många år
gränser för selektering av det
såväl
njurläkarna
som
de
som
vet
men utnyttjas enligt Malin Kvarnung sällan vid cystnjurar eftersom eller misstänker att de har cystnju- kommande släktet. Men för många
genetiskt kopplade sjukdomar andet ställer föräldrarna inför det svå- rar ett ansvar gentemot den yngre
ser jag att föräldrarna måste få begeneration
som
funderar
på
att
ra beslutet att avbryta graviditeten
stämma själva. Och cystnjurar hör
skaffa
barn.
När
jag
och
min
fru
om provet är positivt. Det är upenligt min mening till dessa diaville bli föräldrar var PGD- teknipenbart att Malin Kvarnung ser
gnoser.
ken
inte
tillgänglig.
Men
hade
möjpreimplantatorisk genetisk dialigheten
funnit
tror
jag
att
vi
skulle
gnostik, PGD, som ett mindre konVår förening tar däremot inte ställtroversiellt alternativ. Metoden in- ha provat den (Fast nu fick vi av
ning till när genetisk diagnostik är
helt andra skäl än cystnjuregenen
nebär att kvinnans ägg efter horen rimlig åtgärd. Men vi vill gärna
inga
biologiska
barn
utan
adoptemonbehandlig hämtas från äggha insändare från NJURsVIKrade
istället
två
underbara
ungar
stockarna och befruktas med manTIGTs läsare i denna viktiga fråga.
från
Colombia.)
nens spermier i laboratorium. Prov
efter cystnjuregenen tas sen på de
Erik Herland
s.k. pre.embryorna varefter ett pre- Men andra ifrågasätter om genetisk
diagnostik
är
en
rimlig
åtgärd
för
embryo som inte bär på anlaget
3
Men resultatet för i år ser ut att
bli sämre.
Antalet avlidna donatorer har
minskat från 73 under första
halvåret 2011 till 59 under samma period i år. Samtidigt fortsätter behovet av organ att växa.
Antalet patienter som väntar på
en transplantation har sedan
början av 2000-talet ökat från
600 till 775 i dag, varav 656 väntar på en ny njure.
4
Transplantationskliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset,
Huddinge har ett sämre utfall än
landet som helhet och
NJURsVIKTIGT har fått följande kommentar från verksamhetschefen överläkare Gunnar
Söderdahl:
- När det gäller
2011 så var ju detta något av ett
"rekordår" där både antalet LD
och AD slutade betydligt högre
än normalt. Tyvärr har vi haft
en extremt dålig organtillgång i
Stockholmsregionen under hela
första delen av detta år vilket
gör att siffrorna i år ser ut att
landa på att antal som motsvarar
ett mer genomsnittligt år. Även
LD-transplantationer är dock
lägre än 2012 (men högre än
2010) vilket naturligtvis är oroande.
Uppenbart är att vi här måste
jobba ännu hårdare i den pågående processen för att identifiera potentiella levande donatorer
tillsammans med njurmedicinska
kliniken.-
vice ordförande i
Njurförbundet
Stockholm –
Gotland, gick bort
i våras. Melcher
hanterade i många
år sin njursvikt
med bloddialys
men fick 2007 en
njure av sin syster.
Transplantatet gjorde sin uppgift in i det sista och
det var istället en elakartad lungcancer som ändade hans liv.
Melcher föddes 1944 och växte upp på den bolagsägda skogsgården Alkvettern utanför Karlskoga där pappa Karl-Fredrik var jägmästare och
driftschef. Alkvettern var på den tiden lite som en
bruksort, men med en fin gemenskap oavsett om
man bodde på herrgården, dess flyglar eller i
mindre tjänstebostäder. Det berättar en av de
många barndomsvänner som Melcher höll kontakt med livet ut. Samma trofasthet hade Melcher
också till kamraterna från gymnasieåren på internatet i Sigtuna, lucka 9 på Trängregementet i Linköping och Handelshögskolan i Stockholm. Om
se inte kunde de inte träffas kom säkert ett vykort
från Melcher som ofta var på resande fot.
Melchers tidig a
sjukdom begränsade möjligheterna
till en mer traditionell ekonomkarriär. Istället engagerade han sig i en
rad ideella organisationer där hans
breda allmänbildning och administrativa talanger kom
till stor nytta.
Längst varade
uppdraget för Stockholms Dövas förening men
nämnas måste också Kungsholmens scoutkår och
under senare år vår förening. Och frågan är om
inte Melcher på detta sätt gjort större nytta i det
civila samhället och för sina medmänniskor än
flertalet av ekonomkollegorna från Handels.
Melcher kom in i styrelsen för Njurförbundet
Stockholm Gotland 2009 och blev vice ordförande året därefter. Förutom det stora stöd han gav
mig som ordförande och Christina på vårt kansli
engagerade han sig särskilt i de erfarenhetsgrupper för transplanterade som föreningen oraganiserar sedan 2009. Men särskilt minns jag med värme
de mer personliga möten vi hade på olika kaféer i
kvarteren mellan våra lägenheter på Kungsholmen.
Erik Herland
5
bassadörsposterna i Ottawa
(Canada ) och Köpenhamn.
Efter mina erfarenheter inom
diplomatin skrev jag som pensionär boken ”Första försvar:
Diplomati från ursprung till
UD” .
– Jag är gift med Marianne och
har tre pojkar och sex barnbarn.
- Jag föddes i Örebro 1936.
Studerade bl.a. historia på universitetet i Uppsala och tog min
licentiatexamen i historia. I några år arbetade jag som lärare
och forskare. Jag skrev bl.a. det
som blev det skandinaviska
standardverket ”Förenta staternas historia” och var gästprofessor bl.a vid universitetet i
Wisconsin i USA.
- 1966 kom jag till Utrikesdepartementet. Jag var stationerad
i USA och Indien varefter jag
blev Sveriges första ambassadör
i Singapore och Brunei. Sammantaget bodde jag 8 år i syd
och sydostasien vilket bla inspirerade till boken ”En okänd
värld– Malaykulturen och
ASEAN-länerna”. Efter att ha
fullbordat befattningen som
utrikesförvaltningens expeditionschef i 5 år fortsatte min
diplomatiska karriär med am-
6
– Jag hade i många år behandlats för högt blodtryck och hade
inte insett att det kunde leda till
att njurarna skulle sluta fungera.
Det blev en chock när läkarna
på Karolinska, Solna talade om
att min njurfunktion måste ersättas på konstgjord väg. Oktober 2009 började jag dialysera
på Sophiahemmet. Ett trevligt
ställe där jag blev väl omhändertagen. När Sophiahemmet
lades ner augusti 2010 fick jag
dialys på Diaverum Solna Gate*
-– Jag fick tyvärr inte det omhändertagande som jag fick på
Sophiahemmet och kände mig
inte välkommen. De var inte
samarbetsvilliga när behov utöver det normala uppstod.
Solna Gate är glassigt med restaurang i entrèn och gym med
pool intill dialysen. Jag förstod
att endast pigga patienter passar
in i deras vårdprogram. T ex
hade de ingen rullstol trots lång
väg till dialysavdelningen. Jag
fick rullas ner på en kontorsstol.
Efter dryga månaden på Diaverum fick jag tack och lov plats
på dialysmottagningen på Karolinska, Solna.
– Vi har ett underbart sommarställe vid sjön Båven där vi
helst bor så länge vädret tillåter,
sommar, vår och höst. Annars
bor vi i Stockholm i Vasastan.
När det börjar bli varmt längtar
vi till landet. Eftersom det är
rätt nära med bil till Nyköping
mot ofta 2 timmar till Stockholm, bad jag redan 2010 att få
dialysera i Nyköping.
Den första våren med hemodialys fick jag komma till Nyköping några veckor i maj men
inte under sommaren. 2011 fick
jag dialysera i Nyköping under
påsk men inte heller då under
sommarmånaderna. Marianne
började istället köra mig de åtta
milen till Karolinska Solna 3
ggr i veckan fram och tillbaka.
I det läget försökte en av dialyssystrarna ordna med sjukresa
mellan sommarstället och Karolinska. Men det var stört omöjligt eftersom vårt hus låg i
Sörmland. Däremot gick der bra
att bli hämtad med rullstolstaxi
vid länsgränsen i Mölnbo, vilket
underlättade betydligt för Marianne men fortfarande innebär
en lång och påfrestande resa för
mig.
Ja det stämmer och det är jätte
skönt. Det har jag Njurförbundet att tacka för. I början av
sommaren gjorde de en enkät
till landets alla dialysmottag-
ningar för att få reda på vilka
som kunde ta emot gästpatienter. När det visade sig att 80 %
av klinikerna räknade med att få
säga nej till gästdialyserande under sommaren fick detta stort
genomslag i media.
Jag och Marianne blev intervjuade i ett reportage på Aktuellt.
TV-teamet kom ut hit till vårt
lantställe och följde med när vi
åkte till Mölnbo för att möta
rullstolstaxin från Stockholm.
TV-teamet intervjuade också en
chefsläkare för regionen som
förklarade att dialysmottagningen inte klarade extra patienter
under sommaren pga personalens semester. Men så omöjligt
verkade det dock inte vara för
dagen efter TV-inslaget ringde
man från dialysen i Nyköping
och erbjöd mig 5 veckors behandling.
J
-Ja, en modell skulle kunna vara
att iordningställa en lokal med
den utrustning som behövs på
ställen runt i landet där det är
vanligt att patienter vill fira sin
semester. Ge personalen extra
betalt för att ställa upp.
– Eller varför inte en buss med
dialysmaskiner och personal
7
8
”Tillstånd till färdtjänst skall
meddelas för dem som på
grund av funktionshinder, som
inte endast är tillfälligt, har väsentliga svårigheter att förflytta
sig på egen hand eller att resa
med allmänna kommunikationsmedel.” Ansvaret omfattar den egna kommunen men
får utökas till att gälla resor i
annan kommun eller mellan
Resekostnadsersättning kan ges för
varaktiga vårdbehov t ex resa till och andra kommuner. Samtliga
från dialysvård, vid tillfällig vistelse i kommuner inom Stockholms
län har överlåtit ansvaret till
annat län. Remiss krävs.
Landstinget
resekostnadser- landstinget. Länet utgör gräns
sättning när en person på eget initia- för resandet. Färdtjänst omfattiv väljer vård i annat landsting (ej
tar inte resor som av någon
akut) då betalar personen hela reseannan anledning bekostas av
kostnaden själv (fria vårdvalet).
det allmänna.
Resekostnadsersättning lämnas för
resor i samband med vård och behandling när SLL svarar för behandlingen eller när den ges av läkare eller
annan vårdgivare som har ersättning
från SLL. Ersättningens storlek beräknas enligt de grunder som sjukvårdshuvudmannen bestämt. (Landstingsfullmäktige SLL)
Frågan om riksfärdtjänst prövas
av kommunen där den sökande är
folkbokförd. Tillstånd för riksfärdtjänst prövas om resan till
följd av den sökandes funktionshinder inte till normala reskostnader kan göras med allmänna
kommunikationer eller inte kan
göras utan ledsagare. Ändamålet
med resan är rekreation eller fritidsverksamhet eller någon annan
enskild angelägenhet. Egenavgiftens storlek motsvarar normala
reskostnader med allmänna färdmedel.
Källor: Färdtjänsthandbok, SKL
Kommentus/Media, maj 2012
och SLL´s hemsida <www.sll.se>
Sanofi inom framtidens hjärt-, njur-, och diabetessjukvård
Enade
resurser
INOM HJÄRT-, NJUR-, OCH DIABETESSJUKVÅRD
9
10
11
kunde donera och jag tycker att kan man hjälpa så
gör man det.
Vi arbetar på SGU, Sveriges geologiska undersökning, där Claes är geolog. Pia, som är lantmätare, arbetar mest med miljöfrågor. Vi har aldrig
arbetat tillsammans men mötts på fikaraster och
Pia lärde känna Claes´ fru då hon arbetade på
SGU för 10-12 år sedan. Claes pendlade då till
SGU:s kontor i Uppsala och var inte så ofta på
kontoret i Stockholm.
Jag hade cystnjurar som min far, farfar och farbror. Ingen av dem blev 50 år. Pappa hade dialys
hemma och det präglade mycket av min uppväxt.
Så när jag var i 25-årsåldern lät jag undersöka mig
och fick veta att jag ärvt cystnjurarna. Sen kom
försämringen smygande, så småningom med stor
trötthet och jag orkade inte med pendlingen till
Uppsala och fick flytta till kontoret i Stockholm.
Jag bloddialyserade från april 2010 på Kungsholmenkliniken fem dagar i veckan med självdialys.
En hektisk tid, med barn, dialys och jobb på deltid. Erfarenheten från pappas hemdialys gjorde
att jag inte tog hem apparaten och kliniken ligger
också nära jobbet.
Pia kom in på mitt tjänsterum en dag och sade att
hon behövde telefonnumret till min läkare, eftersom hon hade beslutat sig för att ge mig en njure,
om det var möjligt. Jag blev ju paff, men tänkte
att om Pia nu vill undersöka detta, så är det hennes beslut och hon fick numret. Jag valde att ta
det lugnt och framför allt inte börja hoppas. Och
så länge jag inte på något sätt påverkade henne
så var det OK. Det var Pia som tog alla initiativ
och fattade alla beslut. Jag frågade till exempel
aldrig under utredningens gång hur det gått med
proverna eller intervjuerna. Pia hade kunnat dra
sig ur när som helst.
Pia hade anhöriga, som var betänksamma, men
förstod att hon bestämt sig och nu efteråt är alla
stolta över henne. Båda har mött förvåning över
att de inte är nära vänner privat och det faktum
att de är av olika kön.
Alla var mycket vänliga, Claes´ läkare blev lycklig
och jag mötte beundran hos många av de sköterskor och andra som jag kom i kontakt med
under processen. Men det tog tid, utredningen
började i april 2010 och jag blev godkänd i november. Man sade till mig att det inte skulle gå
för fort eftersom donatorn måste ha hunnit tänka
igenom beslutet ordentligt, men jag tycker att fyra
månader borde vara tillräcklig betänketid. Det
Jag visste hela tiden hur läget var för Claes, vi pra- som irriterade mest var att jag aldrig visste hur
tade om det i fikarummet. Dialys hade jag stött man planerat utredningen, vad som skulle hända
på när jag jobbade med hemtjänst hos en blind härnäst och hur lång tid allt skulle ta. Irritationen
äldre man, som själv skötte sin påsdialys. Beslutet hade varit mindre, om jag fått någon sorts scheatt donera en av mina njurar kändes och känns ma och förklaringar till uppehållen i processen.
inte märkvärdigt, Claes hade ingen anhörig som
12
När jag i november fick veta att jag blivit godkänd och frågade när transplantationen skulle bli,
sade man att eftersom vårdgarantin gällde kunde
det dröja högst tre månader. Jag förstår fortfarande inte varför man drar in vårdgarantin i det här
sammanhanget.
Men den 13 december, med luciasångerna i luften, fick jag telefonsamtalet med meddelandet att
man hade ett återbud för en planerad transplantation två dagar senare. Äntligen!
Hur gick operationerna?
Bra, med några smärre besvär för båda. Pia stannade på sjukhuset en vecka och var sen sjukskriven en månad. Claes var inskriven på sjukhuset
tre veckor med permissioner under tiden. Pia får
kontroller en gång per år och tycker att det räcker.
Båda arbetar nu heltid.
misslyckas men vi hade nog båda inställningen att
det tar man i så fall då.
Hur mår ni idag? Har er vänskap förändrats? Och har
ni fått en annan inställning till livet?
Båda mår utmärkt och vi känner en djupare gemenskap på jobbet efter donationen men vi har
inte fått något behov av att börja umgås privat.
Claes har ju en bakgrund med cystnjurar i släkten
som gör att han tidigt kände till sjukdom och sårbarhet och även Pia hade livserfarenheter som
gjorde att hon visste att livet är skört.
Anser ni att njurdonation från vänner ska uppmuntras?
Nej, ingen propaganda men information om möjligheten och vad det innebär. Det är också viktigt
att det är donatorns process. Så mottagare: Håll
igen! Man gör inte detta tillsammans, donation
från levande givare är inget samarbetsprojekt!
Alla transplantationer lyckas inte. Hur bemötte ni
rädslan att transplantatet inte skulle fungera?
Kommentar: Tack för mötet med er båda. Jag är impoVi var båda helt inställda på att det skulle lyckas. nerad av Pias skenbart enkla inställning: Kan man hjälMan påpekade för oss att transplantationer kan pa så gör man det.
13
14
15
Den 13 september träffade Maud Gyberg, Mårten
Landahl och undertecknad från Njurförbundet
Stockholm Gotland, sjukvårdslandstingsrådet Stig
Nyman (KD). Stig har varit med länge i landstingspolitiken men har nyligen tagit över ansvaret för den
kroniska sjukvården dit njursjukvården hör. Med på
mötet var också hans politiska sekreterare Gabriele
Radler Liljeberg.
Vår viktigaste fråga var planeringen för fler dialyser
med hänsyn till en snabbt växande och samtidigt åldrande befolkning i länet, neddragningen av antalet
dialysplatser vid Karolinska Solna när det nya sjukhuset tas i drift 2016 och det medicinska behovet av att
minimera 2-dagarsuppehållen. Vi har också ett vallöfte från alliansen att under mandatperioden (tom 2014)
gå över till varannandagsdialys som standard och att
högst 30 % av dialyserna sker vid storsjukhus. Sammantaget innebär ovan att vi de närmaste åren skulle
behöva etablera 2-3 mindre lokala dialyskliniker. Vilka
direktiv finns?
För att analysera ovan frågor har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen tillsatt en särskild utredningsman,
Tobias Nilson. Till sin hjälp har han en referensgrupp
med andra tjänstemän från landstinget och sakkunniga från Karolinska och Danderyd. Vi begärde att
Njurförbundet skall få ingå i denna grupp och uppfattade att Stig Nyman stödde detta. En första kontakt med Tobias Nilsson har redan tagits och han såg
fram emot ett nära samarbete.
Ett annat vallöfte från alliansen som vi återkom till
var att landstinget skall betala merkostnaden för den
som dialyserar hemma och fyllt 65 år vid starten. Här
finns en lucka i Försäkringskassans regler och flera
16
andra landsting har då valt att ta kostnaden med tanke
på de mycket lägre sjukvårdskostnader som hemdialys
innebär. Stig Nyman förstod mycket väl våra argument och lovade att ge oss besked i frågan.
En tredje fråga som vi tog upp var att man inte kan
åka sjukresa över länsgränserna. Problemet illustreras
bra i detta nummers intervju med Hans Berggren
som har ett fritidshus i Sörmland. Eftersom han inte
har kunnat få gästdialys i närbelägna Nyköping har
hans fru fått skjutsa honom till länsgränsen i Mölnbo
där en rullstolstaxi mött upp för den fortsatta resan
till Karolinska Solna. Vi menade att landstingen borde kunna teckna avtal så att sjukresa kan ske över
länsgränserna i fall som detta då aktuell vård inte kan
ges i vistelselänet. Så sker redan på flera andra håll i
landet. Stig Nyman höll med och lovade att frågan
skulle tas upp i den översyn av sjukresesystemet som
redan påbörjats.
Vi avslutar mötet med att framföra önskemål om att
Njurförbundet ska ha en representant i möten med
SPESAK, specialist sakkunnig läkare inom njurmedicin, Maarit Korkeila. SPESAK kallar till regelbundna
möten och tar upp frågor som är viktiga för kvalitetsarbetet inom njurmedicin i Stockholm. Stig Nyman
ska framföra vårt önskemål.
Sammantaget var det ett bra möte. Styrelsen kommer
ha fortsatta kontakter med Stig Nymans och hans
medarbetare liksom med företrädare för oppositionen
och löpande redovisa resultaten i NJURsVIKTIGT.
Har du som läsare synpunkter eller andra frågor som
vi bör ta upp med politikerna så hör av dig.
Erik Herland
Digital Center AB
Hemo- och peritonealdialys
BCM
Body Composition Monitor
Innovation för bättre resultat
Först med att kvantifiera övervätskning:
! Enklare bedömning av torrvikt
! Förbättrad kontroll av högt blodtryck
Utvärdering av kroppens sammansättning:
!"Förklarar förändringar i kroppsvikt
! Underlag för nutritionsbedömning
Mätning av urea distributionsvolym:
! Underlättar dialysordination
! Mer exakt än kinetisk modellering
BCM
Fresenius Medical Care Sverige AB · Djupdalsvägen 1 · S-192 51 Sollentuna · Tel +46 (0) 8-594 77 600 · Fax +46 (0) 8-594 77 620 · Epost [email protected]
www.fmc-ag.se
Body
Composition
Monitor
17
18
19
SALA
Genomförda Aktiviteter
20
Genomförda Aktiviteter
Royne disputerade 2009 på en
avhandling om munhälsa hos
patienter med njursjukdom. Idag finns han på Agea dental, enheten för Medicinsk tandvård vid
Danderyds sjukhus. Royne Thorman har tidigare varit klinikchef för medicinsk tandvård vid Karolinska Universitetssjukhuset och strateg inom äldretandvården på Folktandvården i Stockholm.
Vi som var där fick bl a ta del av nya rön om hur viktigt det kan vara att vårda tänder och munhåla
vid njursjukdom. Faktiskt så viktigt att någon predialyspatient lyckats undgå dialys efter att ha fått
en massa tandinfektioner sanerade.
God munhälsa ger bättre prognos för njursjukdomen, men myntet har naturligtvis en negativ sida
också. Njursjukdomen och överlevnaden försämras om man pga munhåleproblem ständigt går omkring med måttligt förhöjt CRP. På sid 18 i detta nummer presenteras ett nytt stöd för förebyggande
tandvård för högriskgrupper, bl.a. transplanterade och dialyserande.
Under 2013 hoppas vi kunna publicera en artikel med highlightsen från föreläsningen, så alla kan ta
del av detta angelägna ämne.
Mårten Landahl
21
Kommande Aktiviteter
Många medlemmar har efterfrågat en matlagningskurs där man
med hjälp av en dietist får kunskaper och inspiration att laga god
och spännande mat som samtidigt tar hänsyn till njursjukdomen.
Nu ordnar vi detta. Som kursledare har vi dietisten Mikaela Settergren som arbetar på Danderyds njurmedicinska klinik. Vi träffas
fyra kvällar och vid några medverkar en gästkock.
Vi räknar med kursstart i november och håller på under december
och ev. januari beroende på vilka kvällar vi kan disponera skolköket som är beläget i Medborgarskolans lokaler på Hagagatan 23.
Får vi många deltagare kommer vi ha skilda kurser för de med tidig njursvikt, dialyserande och transplanterade. Anhöriga är självklart mycket välkomna.
Kursavgiften för medlemmar i Njurförbundet är 300 kr för 4 kvällar
och då ingår råvaror till allt vi lagar till, äter eller tar hem.
Vi vill ha din intresseanmälan senast 29 oktober till Christina på tel
08-653 39 10 eller
[email protected]
22
Kommande Aktiviteter
Följ med till nya Spritmuséum på Djurgården
Följ med till nya Spritmuseet på Djurgården 13 november
Det gamla Vin – och spritmuseet har
bytt namn och yttat till Djurgårdsvägen
40 på kajen mellan Vasamuseet och
Gröna Lund. Vi får en visning av de intressanta utställningarna
kl 14.00 den 13 november.
Foto: Johan Nygren, Spritmuseum
Därefter nns det möjlighet själv gå runt
i museet samt ka eller äta en lättare
måltid.
Föreningen betalar visningen medan var
och en betalar inträdet på 80 kr samt ev
förtäring.
Absolut Warhol
© Andy Warhol 1998
Anmälan senast den 29 oktober till
Christina på telefon 653 39 10. Först till
kvarn!
Välkomna !
Jullunch
Vi samlas vid Skansens huvudentré klockan
10:00 söndagen den 9 december. Sedan besöker vi Julmarknaden. Jullunchen serveras
12:00 i restaurang Solliden. Efteråt kan den
som vill besöka Julmarknaden på egen hand
eller ströva runt på Skansen.
SKANSEN
Sö 9 dec
300 kr
Anmälan
ANMÄL ER SNARAST, FöRST TILL KVARN…
23
Adressat: