Transcript chapt_11
Mångfald inom en art
Population och art. Vad är skillnaden?
Vad är en art?
Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem 1
En art…
En art definieras som Population och art. Vad är skillnaden?
2
Genotyp
Varje enskild individ har en genuppsättning Varje genuppsättning är en specifik genotyp, specifik kombination av gener Obs flera individer kan ha samma genuppsättning, dvs vara av samma genotyp ( t ex enäggs tvillingar) 3
Genpool
En grupp av genotyper har tillsammans en genpool. Man brukar använda hela arten som grupp när man använder begreppet genpool. En mindre population har oftast färre gener än en stor population 4
Fig. 11.2
5
Olika populationer
Kan ha både: – Olika frekvens av de olika generna Många båögongener eller få blåögongener) – Olika genetisk diversitet Genetisk diversitet – mängden olika gener – Kan också vara mer specifikt För en specifik karaktär är det hög eller låg genetisk diversitet (låg om alla har samma allel – gen) Allel – när man studerar/jämför förekomsten av gener för en specifik karaktär 6
Fig. 11.3
7
8
Genetiskt olika populationer genförekomst och genfrekvens
olika selektionstryck –miljöer- för olika populationerna Founder effect- etableringseffekt populationen bildas utifrån en liten grupp individer (t ex koloniserat en ö) Genetisk flaskhals-population har reducerats till få individer (kan därefter blivit många igen) Spridningshinder – inget eller litet genetiskt utbyte mellan populationer 9
Men hur kan det bli genetisk diversitet?
Borde inte selektionen, det naturliga urvalet, medföra att det bara blir en genotyp kvar till slut???
– Spridning mellan genetiskt olika populationer är liten – Sexuell reproduktion (blandar om) – mutationer 10
Sickle cell anemi gener som medför förvrängda röda blodkroppar, dålig syresättning
11
Polymorfism – hurdå?
Selektion mot homozygoter dvs heterozygoten har högst fitness Sickle cell anemi heterozygoten är resistent mot malaria… Lite överkurs jmf med boken 12
Fitness och naturligt urval
Urvalet medför att en fenotyp lämnar relativt sett fler avkomma i nästa generation än andra fenotyper Fitness för en genotyp beror av hur mycket avkomma och hur väl de överlever Mäts alltid relativt de andra i populationen och i den specifika miljön Ju högre fitness en fenotyp har desto högre selektion för den/de genotyperna som finns representerade av fenotypen Fenotyp beskriver de karaktärerna som selektionen verkar på, t ex halslängd hos giraffer 13
Fenotyp - genotyp hur väl kopplade hos människan?
Översättning till människan är svår – de genetiska kontrollen av vårat beteende står mot miljöns och kulturens kontroll av vårat beteende t ex under uppväxten Vad vi tror påverkar våra attityder kring rasism, jämställdhet, lika värde, homosexualitet osv Kunskaper är bristfälliga 14
Tvillingstudier, svåra att analysera. En vetenskaplig debatt pågår.
Hypotes: Om skillnaden mellan tvillingar är större för tvåäggstvillingar av samma kön jmf med enäggstvillingar så skall denna skillnad i skillnad bero på att per definition så tvåäggstvillingar är mer genetiskt olika än enäggstvillingar. – Är alltså ett sätt att mäta ev effekt av gener t ex på lön, intelligens etc Ett dolt antagande är att man antar att man hanterar (socialt) tvillingpar på samma sätt oavsett om de är tvåäggs eller enäggs…..
Ett annat problem är att man inte vet vilken morfologisk el dyl effekt man mäter, t ex gen för synfel/glasögon som medför uppfattas intelligent som..
15
Evolution och naturligt urval
Koncept och hur kunskapen/teorin utvecklats Naturligt urval som motor i evolutionen Typiska missförstånd Vad påverkar naturligt urval Vilka är bakomliggande processerna Olika former av selektion Genetisk drift kontra naturligt urval ID vs evolution (något kort om detta) 16
Koncept och hur kunskapen/teorin utvecklats
Evolution allmänt – – förändring/utveckling (över tid) Biologi Evolution – – förändring/utveckling av genetiskt bestämda egenskaper hos population Microevolution – inom population Macroevolution – under så lång tid och länge att nya arter bildas 17
Innan kunskap om genetik, populations genetik, DNA, meiosis.
– Hur betrakta världen? Arterna alltid funnits i nuvarande form. Skapelse Idag har vi kunskaperna men under en livstid är det svårt att se spåren av evolution. Kort tidsintervall (dock exempel för kortlivade organismer, t ex bananflugor på lab) 18
Naturligt urval Darwin och Wallace 1858
Antaganden – Alla organismer har överflöd av avkomma – Två organismer kan ej vara lika – Individer kämpar för sin överlevnad – De individer som har ‘bäst’ egenskaper får fler avkomma som överlever – Bra egenskaper blir mer och mer vanliga i populationen, ‘dåliga’ blir mindre förekommande 19
Naturligt urval i kombination med genetik
Idag kombinerar vi evolution och naturligt urval med genetik och DNA och kan beskriva hur de ‘bra’ egenskaperna kan överföras från föräldrar till avkomma.
Allel frekvenser 20
Naturligt urval som motor i evolutionen
Genotyp vs fenotyp Tre faktorer bestämmer, i en mix, evolution/förändring – Omvärldsfaktorer (yttre förutsättningar) – Sexuell reproduktion (på vilket sätt, internt urval) – Genetisk diversitet (utgångsmaterial) 21
Typiska missförstånd
Survival of the fittest – Nej, det är avkomma som räknas Struggel for life – inget slagsmål, gradvis skillnad Genotyp vs fenotyp – måste vara genetisk bestämda egenskaper, ej inlärda Sker på individ nivå men resultat ses på populations nivå 22
Vad påverkar naturligt urval/selektion
Omvärld –selektionstryck Genetisk diversitet – utgångsmaterial Mutation och migration Sexuell reproduktion och genetisk rekombination – sex, rep vilka gener går vidare – Gen rekomb, ny kombination hona hane OBS! Om selektion skall ske på en gen måste det finnas koppling till/uttryck i/ fenotyp OBS! Selektion sker på hela fenotypen 23
Vilka är bakomliggande processerna
Överlevnad Reproduktion Sexuellt urval 24
Olika former av selektion
Stabiliserande Riktad Splittrande, uppdelande 25
Genetisk drift kontra naturligt urval
Vad händer med gener där ingen selektion sker?
Vad händer i mycket små populationer?
– Slumpen kan slå ut eller gynna gener Mer än själva selektionen 26
ID vs evolution (något kort om detta)
Pseudovetenskap ? Vetenskap?
Intelligent design – Vad – När – Hur – Varför Vad är problemet?
27