Transcript Svar till ”Generna – livets informationsbärare” S s s

 Svar till ”Generna – livets informationsbärare” 1. a) Darwin ansåg att olika kroppsdelar bildade groddar som förenades och sammansmälte och bildade en arvssubstans. Mendel däremot ansåg att speciella könsceller överför självständiga arvsanlag för varje egenskap. b) Darwins hypotes förklarar inte hur en avkomma t ex kan vara mer lik någon av far-­‐ eller morföräldrarna än föräldrarna. 2. Anledningen till att en egenskap kan ligga dold i en generation förklarade Mendel med att vissa anlag kan vara recessiva (vikande). Anlaget finns men kommer inte till uttryck då det matchas mot ett dominant anlag som uttrycks. 3. a) Homologa kromosomer tillhör samma par. Människan har t ex 23 homologa kromosompar. b) Alleler är varianter av samma anlag (gen), t ex anlag för blå respektive bruna ögon eller vit respektive röd blomfärg. c) En individ som har olika alleler för en viss egenskap t ex en blomma som har ett anlag dör vit blomfärg och ett anlag för lila. Det ena anlaget kan dominera över det andra. 4. a) SS x ss Alla avkommor blir heterozygota Ss b) Ss x ss S s s Ss ss s Ss ss S s S SS Ss s Ss ss Klyvningstal 1:1 c) Ss x Ss Klyvningstal 3:1 Biologi 1, genetik d) Det kan finnas enbart svarta kaniner i avkomman eftersom svart är dominant. (Genotyp Ss, fenotyp svart) s s S S Ss svart Ss svart Ss svart Ss svart 5. a) Könsceller: Ps b) Könsceller: PS, Ps, pS eller ps c) 4x4 = 16 olika genotyper. d) Majsens frön blir (fenotyp); I Purpur och slät II Purpur och skrynklig III Gul och slät IV Gul och skrynklig e) Purpur och slät bör vara vanligast eftersom de båda anlagen är dominanta. f) 9:3:3:1 (se sid. 42) g) Eftersom anlagen för gul och skrynklig båda är recessiva så bör föräldragenerationen ha genotyp ppss ppss x ppss Könsceller: ps Alla avkommor blir ppss d v s gula och skrynkliga. 6. Rosablommiga ärtväxter uppvisar intermediär nedärvning, d v s rött anlag och vitt anlag är lika starka. Om en individ har ett rött respektive vitt anlag blir blomman rosa (RV) Korsning RV x RV R V R V RR röda RV rosa RV rosa VV vita Klyvningstal 1:2:1 52 röda : 99 rosa : 56 vita 7. a) Mamma kan ha genotyp IAi0 eftersom dottern har blodgrupp B. Dottern får i0 av mamma och IB från pappa. Pappan kan alltså ha blodgrupp B (IBIB eller IBi0) eller AB (IAIB). Biologi 1, genetik b) Mamma har genotyp IAIB Pojken har fått IB av mamma och kan då få IB eller i0 av pappa som alltså kan ha blodgrupperna A (IAi0), B, AB eller 0. 8. Det är mannens könsceller (X eller Y) som bestämmer om det blir en pojke eller flicka. Så orsaken bör ligga hos pappan. Kvinnan har ju XX. 9. Stora honor kan producera många ägg och på så sätt många avkommor. 10. a) Hermafroditer är individer som är hane och hona samtidigt. b) Exempel är daggmaskar och landlevande snäckor. c) Dessa djur är långsamma och då kan det vara fördelaktigt att inte behöva hitta en partner av ett visst kön för att para sig med. En hermafrodit kan ju para sig med vilken individ som helst från samma art. 11. Anlaget för färgblindhet sitter på X-­‐kromosomen (X-­‐bundet) och är recessivt. För att en flicka vara färgblind krävs anlag både från mamma och pappa. Pojkar behöver bara få anlaget för färgblindhet från mamma (på X-­‐kromosomen) för att bli färgblind eftersom Y-­‐kromosomen inte innehåller anlag för färgseende som kan dominera över det sjuka anlaget. Se sid. 46. 12. Nej, eftersom pappan för vidare Y-­‐kromosomen till sina söner och på den finns inga anlag för färgseende/färgblindhet. 13. Kopplade egenskaper är sådana som egentligen inte har med varandra att göra men ärvs tillsammans eftersom de sitter på samma kromosom. 14. Även om gener sitter på samma kromosom (kopplade) så ärvs de ändå inte alltid tillsammans. Detta beror på överkorsning som sker under meiosen då homologa kromosomer lägger sig intill varandra och byter segment med varandra. Se sid. 49. Biologi 1, genetik