Transcript NJURsVIKTIGT nr 4 2010_tryck.indd

S
NJUR VIKTIGT
Medlemsblad för Njurföreningen Stockholm Gotland
Nr 4 2010
STOR BRIST PÅ
GÄSTDIALYSPLATSER
FÖLJ MED PÅ
ÅRETS JULRESA
NY DIALYS I SOLNA
STUDIEN OM DONATIONSPROCESSEN ÄR KLAR!
NJURsVIKTIGT nr 4 2010_tryck.indd 1
2010-10-26 14.59
Styrelsen
Ur innehållet:
4. Studien om donationsprocessen är klar!
8. Nu har dialysen i Solna Gate öppnat
12. Stor brist på gästdialysplatser
14. Om den skamlösa nyfikenheten
16. Intervju med Mats Söderhäll, Njurchef på KS
18. För mycket att dricka? Samtal kan hjälpa!
20. Genomförda aktiviter
22. Följ med på årets julresa till Siggesta!
NjSG:s kansli
Christina Engström, Tfn: 08-653 39 10, S:t Göransgatan 84, 112 38
Stockholm, E-post: [email protected], Hemsida: njsg.njurforbundet.se
Redaktionen
Mårten Landahl, redaktör, [email protected], Eva Söderkvist, eva@
soderqvist.se, Anneli Granberg, redigering och layout, anneli.granberg@gmail.
com, Ingegärd Mellgard, skribent, Erik Herland, Ansvarig utgivare
[email protected]. Redaktionen välkomnar bidrag via e-post eller post.
Medlemskap
Att bli medlem kostar 250 kronor per år och 50 kronor för barn och
ungdom under 18 år, boende på samma adress som vuxen anhörig
medlem. Du kan bli medlem genom att sätta in rätt belopp till NjSG
på bankgiro 5068-2350 eller plusgiro 5 57 69-4, och på inbetalningskortet ange namn, adress och för vilka det gäller. Vi vill även veta födelseår och om du är njursjuk eller stödjande medlem.
Erik Herland, ordförande
Tfn: 08-650 06 31, 070-581 82 39
E-post: [email protected]
Melcher Lagerfelt, vice ordförande
Tfn: 08-650 65 43, 073-729 21 73
E-post: [email protected]
Einar Fries, ledamot
Tfn: 08-756 94 44, 070-669 62 10
E-post: [email protected]
Mårten Landahl, redaktör
Mobil: 070-757 57 02
E-post: [email protected]
Eva Söderkvist, ledamot
Tfn: 08-774 13 96, 070-886 12 10
E-post: [email protected]
Britt-Marie Alm, ledamot
Tfn: 08-82 16 01, 070-850 98 02
Elsie Remmelman, ledamot
Tfn: 073-667 88 35
E-post: [email protected]
Kerstin Harnesk, suppleant
Tfn: 070-699 01 94
E-post: [email protected]
Valberedning
Barbro Rosqvist
Tfn: 0250 -215 35 , 08-7126939
Ingegärd Mellgard
Tfn: 08-530 25 395
Britt-Marie Allenius,
Tfn: 073-625 17 04
2
NJURsVIKTIGT nr 4 2010_tryck.indd 2
2010-10-26 14.59
Ordföranden har ordet:
”Flertalet dialyspatienter
har kommunarrest”
Välkommen till Stockholm, bara
du inte behöver dialys
Antalet sommarturister i Stockholm
har återigen slagit rekord. Och
någon brist på hotellrum är det aldrig, i vart fall inte semestertid efter
årens nytillskott av internationella
lyxhotell. Såvida man inte är dialyspatient! För skall man få en gästdialysplats i Stockholm gäller det
att vara ute i mycket god tid och ha
tur. Och ute i landet är situationen
likartad, ofta faktiskt sämre. Flertalet dialyspatienter har i praktiken
kommunarrest.
Anmärkningsvärt är att läget är
helt annorlunda i flertalet andra
länder. Jag har själv haft gästdialys
i storstäder som Rom, Paris, Bryssel och Boston och har där haft
nästan lika många dialyskliniker att
välja mellan som hotell. Och vill
man som dialyspatient åka till mer
klassiska semesterorter utomlands
hänger drösar med affischerbjudanden på våra hemmakliniker.
128 gästdialyser under sommarmånaderna räcker inte
I detta nummer av tidningen redovisas vår kartläggning av gästdialys-
läget i Stockholm de senaste åren.
Det är en deprimerad läsning även
om det finns ljuspunkter. Under
juni till augusti i år genomfördes
totalt 128 gästdialyser i Stockholms
län att jämföra med ca 15 000
genomförda ordinarie dialyser under
samma period. Det är mindre än
1 gästdialys på 100. Antalet har
dock ökat något från 2009 genom
satsningar vid Danderyds sjukhus,
men sjunkit jämfört med 2008.
Några kliniker försöker föra statistik
över hur många intresserade som avvisas, men mörkertalet är säkerligen
mycket stort. Många har lärt sig att
det inte är lönt att fråga.
Vi skall sopa rent fram egen dörr
Vår förening kommer vid diskussioner med landstingets och sjukhusens ledningar kräva en betydligt
bättre tillgång på gästdialysplatser
i Stockholm. Sopar vi rent framför
vår egen dörr blir det lättare att hos
SKL (samarbetsorgan för landet
kommuner och landsting) kräva
en förbättring i hela landet. Visst
är det bra att kunna åka till andra
sidan jordklotet och få en förstklassig dialysbehandling men varför kan
det inte lika enkelt om man vill vara
några veckor i sommarstugan eller
hälsa på barn och barnbarn på landet. Målsättningen skall vara att alla
dialyspatienter, som så önskar, kan
få minst 5 semesterveckor utanför
hemkommunen. Det är vad EU
faktiskt rekommenderar.
Alla dialyskliniker bör erbjuda
gästplatser
I Stockholm har Sophiahemmet historiskt stått för flertalet gästdialyser
och många hade nog räknat att de
nya privata dialysföretagen Proxina
och Diaverum ensamma skulle få ta
över den rollen nu när Sophiadialysen lagts ner.
Jag hoppas att många gäster får
plats i Södertälje och Solna Gate.
Men noterar med tillfredsställelse
att Danderyds sjukhus hänger på.
Redan denna sommar har Danderyd mer än fördubblat antalet gästbehandlingar samtidigt som man
erbjuder sina ordinarie patienter fler
dialyser per vecka. Här har den nye
njurklinikchefen på Karolinska en
rejäl utmaning.
Erik Herland, Ordförande NjSG
3
NJURsVIKTIGT nr 4 2010_tryck.indd 3
2010-10-26 14.59
Intressebevakning
Därför tog Njurföreningen initiativ till
studien om donationsprocessen
När Njurföreningens styrelse träffas
pratar vi ofta om hur vi kan öka antalet transplantationer. Att öka möjligheterna att bli transplanterad är en
central uppgift för föreningen. Vid ett
kvällsmöte i början av 2008 kom vi in
på våra personliga erfarenheter av donation från levande.
I styrelsen fanns några som fått en njure från en
närstående, någon som själv donerat och några
som försökt eller åtminstone hoppats på en levande donation men inte lyckats.
En genomgående uppfattning var att sjukvårdens stöd till såväl mottagare som potentiella
givare var bristfälligt, ofta helt obefintligt. Vi hade
uppmanats av våra läkare att kontakta möjliga donatorer i den närmaste familjen men inte erbjudits
vare sig vägledning eller direkt hjälp i detta.
Flera i styrelsen vittnade också om hur svårt det
kändes att ta upp donationsfrågan med syskon och
andra nära anhöriga. Några vittnade om hur svårt
det var att besvara spontana erbjudande om en
njure från bekanta och mer avlägsna släktingar.
Genomgående upplevdes utredningstiden som
oförklarligt lång och att även själva operationen
drog ut på tiden när alla undersökningar väl var
avklarade.
Vi frågade oss om vi i styrelsen haft otur eller
om våra upplevelser var representativa? Eftersom
våra erfarenheter inte var helt färska diskuterade vi
också om stödet vid levande donation blivit bättre
över tiden.
För att få svar på detta beslöt Njurföreningens
styrelse att försöka göra en större intervjuundersökning av de som transplanterats i Stockholms-
regionen under de senaste åren. Vi tillsatte en arbetsgrupp bestående av Einar Fries, Siw Pettersson
och Margaretha Wihlborg från Njurföreningens
styrelse och Eva Lagging från Storstockholms Diabetesförening.
Vi träffade cheferna för Njurklinikerna vid
Karolinska och Danderyd och Transplantationskliniken på Huddinge och fick löfte om hjälp att
distribuera en postenkät till berörda patienter.
Slutligen engagerade vi psykologen Margareta
Sanner från Uppsala Universitet med lång erfarenhet från likande undersökningar som vetenskaplig
ledare för studien.
"Vi frågade oss om vi i
styrelsen haft otur eller
om våra upplevelser
var representativa?"
Och nu är undersökningen klar. 246 personer
som tranplanterats i Stockholm mellan januari
2004 och juni 2008 fick frågeformuläret. 214 eller
85 %, vilket är ett mycket bra resultat, besvarande
enkäten, varav 135 fått en njure från en avliden
och 79 från en levande donator.
De viktigaste resultaten sammanfattas här av
Mårten Landahl. En länge version har publicerats
i Dialäsen nr 4.2010. Margarets Sanners fullständiga rapport kommer att läggas ut på föreningens
hemsida.
Erik Herland, Ordförande NjSG
4
NJURsVIKTIGT nr 4 2010_tryck.indd 4
2010-10-26 14.59
Transplantationsstudien klar!
Upplevelser av donationsprocessen
bland njurmottagare i Stor-Stockholm
Under våren 2008 initierade
Njurföreningen Stockholm
Gotland en enkätundersökning om njurmottagarnas
upplevelse av donationsprocessen.
litet. Det finns två möjligheter att få
ett njurtransplantat: från en avliden
givare eller en levande givare. I Sverige
är antalet levande givare ungefär lika
stort som antalet avlidna givare, vilket
innebär att en tredjedel av de transplanterade njurarna kommer från en
levande givare.
Inledningsvis konstateras att ”det är
brist på njurar för transplantation och
många njurpatienter står på väntelista
för transplantation i flera år. Under
väntetiden behandlas de med dialys,
som är en dyrbar behandlingsmetod
och ofta innebär avsevärda begränsningar i livsföringen och låg livskva-
Levande bättre än avlidna
I januari 2009 väntade 452 personer
på en njure. Under 2008 transplanterades 419 njurpatienter. Resultaten
efter njurtransplantation med levande
givare är bättre än från avlidna. Detta
beror bland annat på att operationen
kan planeras vilket innebär att både
mottagare och donator är väl förberedda och att njuren kan opereras in
i mottagaren utan dröjsmål. Vidare
är donatorn väl utredd och fullt frisk
och njuren därför optimal. Tiden i
dialys kan också minimeras eller helt
undvikas. Mot denna bakgrund är
levandedonation eftersträvansvärd. En
förutsättning är dock att riskerna för
donatorn är små.” (Upplevelser av donationsprocessen bland njurmottagare
i Stor-Stockholm).
Text: Mårten Landahl
Välkommen till Proxima Dialys Södertälje
Pr
oxi
ma
Di
aly
s
Sö
de
rtäl
je
Köpmangatan 3, 151 27 Södertälje
Tfn: 08 - 601 15881
www.proxima.se
5
NJURsVIKTIGT nr 4 2010_tryck.indd 5
Kö
pm
an
gat
an
2010-10-26 14.59
Ursäkta kan du
ge mig en njuren?
Trots att fler AD än LD–mottagare
(81 respektive 69 %) ansåg det svårt
att ta upp frågan med möjliga donatorer skiljde sig grupperna inte särskilt
mycket när man tittar på vem som
aktualiserat möjliga donatorer.
Aktualisering av möjliga donatorer
När det gällde synen på om patienten
själv eller en njurläkare borde vara den
Aktualisering av möjliga donatorer
70
PROCENT
De flesta, både de som till slut
transplanterats med en njure
från en levande donator (LD)
och de som transplanterats
från en avliden donator (AD),
tycker att det är svårt att be
en annan människa att donera en njure.
LD
AD
52,5
35
17,5
0
Ev donator anmälde sig
som ställde frågan om en donation
tyckte 64 % av AD–mottagarna att
läkaren borde göra detta, mot 36 %
av LD–mottagarna. Å ena sidan vet
Patienten frågade
Läkaren frågade
en njurläkare mer, kan förklara medicinska frågor och själva operationen
bättre än patienten, frågan kan uppfattas som mer seriös om den ställs av
6
NJURsVIKTIGT nr 4 2010_tryck.indd 6
2010-10-26 14.59
en läkare, och patienten kan vara för
sjuk för att orka med det här också. Å
andra sidan kan någon kanske känna
sig pressad att ställa upp om läkaren
frågar.
Tillräckligt informerade om levandedonation ansåg sig 80 % av LD–
respektive 63 % av AD–mottagarna
vara. Det betyder att en av fem LD
– och en av tre AD–mottagare INTE
tyckte att de hade tillräcklig information om donation från en levande
givare.
Varför inte LD?
Tre av fyra AD–mottagare har haft en
potentiell levande donator utan att ha
‘gått i mål’.
Tittar man på skälen till att det blev
AD och inte LD så ser man att i en
majoritet av fallen var den tilltänkta
donatorn inte lämplig på grund av
egen sjukdom, åldersskäl eller för att
den inte passade (57 %)
Näst största kategori var de som
saknade donator (30 % Fanns ingen;
Ingen donator anmälde sig; tilltänkt
donator sade nej)
Lång utredningstid
Den tid sjukvården tog på sig för att
utreda tilltänkta donatorers lämplighet var i genomsnitt 11 månader, med
ett spann från 1-48 månader med en
median på 8 månader.
Omhändertagandet av donatorn
En central fråga för LD–mottagarna
var donatorns välbefinnande. Var
fjärde LD–mottagare ansåg att deras
donator inte blivit tillräckligt väl omhändertagen efter operationen.
Text: Mårten Landahl
Mottagarens ålder och typ av donation
Avliden Donator
Levande Donator
40
PROCENT
Mottagarens ålder och typ av donation
Bara 2 % av AD–mottagarna skulle
ha tackat nej till LD. Gruppen AD–
mottagarna var oftare än LD–mottagarna äldre och/eller ensamboende,
vilket negativt påverkar urvalet av
tänkbara donatorer.
Ju äldre man är, desto mindre chans
att man har en förälder, syskon eller
partner som är frisk nog att donera
en njure. För ensamboende bortfaller
också chansen att få en njure av make/
maka/sambo, som är vanligast som
donator i LD–gruppen (32 %).
Varför genomfördes inte LD–transplantation?
Hur lång tid tar det att utreda en
tilltänkt donator?
De flesta LD–mottagare ansåg utredningstiden för lång (54 %), färre än
var tredje (30 %) att den var lagom
och drygt var sjätte hade inga synpunkter på tidsåtgången. Ingen tyckte
att utredningstiden var för kort.
30
20
10
0
21–30 år
31–40 år
41–50år
51–60 år
61–70 år
äldre än 70 år
Mottagarens ålder
Varför genomfördes inte LD-transplantation?
Antal utsagor (n =125)
Skäl till att levandedonation genomfördes enligt AD-mottagarna
Fanns ingen donator
Ingen donator anmälde sig
Tilltänkt donator ej frisk nog
Tilltänkt donator passade ej
Tilltänkt donator sade nej
Tilltänkt donator för ung/gammal
Transplanterad från avliden
Vill ej ha levande donator
Familjeplaneringsskäl
Diverse skäl
10
20
30
40
50
7
NJURsVIKTIGT nr 4 2010_tryck.indd 7
2010-10-26 14.59
Entréhallen i Solna Gate
8
NJURsVIKTIGT nr 4 2010_tryck.indd 8
2010-10-26 14.59
Diaverum öpppnar
ny dialys i Solna Gate
NJURsVIKTIGT har i tidigare nummer rapporterat om
Sophiahemmets försök att
vinna Karolinska sjukhusets
anbudstävling för att fortsätta
bedriva dialysvård. Trots protester från patienter, personal
och Njurföreningen Stockholm Gotland är nu nedläggningen ett faktum.
Diaverum som vann den senaste anbudstävlingen har valt att placera sin
dialys i affärs- och kontorskomplexet
Solna Gate, två minuters gångväg från
Vretens tunnelbanestation.
- I Diaverums vårdfilosofi ingår att
se till och uppmuntra det friska hos
sina patienter. Miljön i Solna Gate
svarar mot den filosofin, säger verksamhetschefen Anna Flemming.
Njurföreningens ordförande Erik
Herland beklagar dock att Diaverum
inte kunde förlägga sin verksamhet
till Sophiahemmets lokaler så att
patienterna slapp flytta. Men han är
samtidigt övertygad om att Diaverum
kommer erbjuda en förstklassig vård i
Solna Gate.
Sjukhuskänsla är mindre
Björn Holmgren som tidigare dialyserade på Karolinska sjukhuset uppskattar miljön i Solna Gate. Han säger att
på Karolinska fanns det en ”sjukhuskänsla” som gjorde att han kände sig
sjukare än han egentligen är.
- Här är det mer gemytligt och familjärt, det känns inte som ett sjukhus
och det är bra.
I nära anslutning till dialysen i Solna
Gate, som är placerad en våning ned
och vetter mot ett vackert grönområde, finns det en gymanläggning och
en pool som patienterna har fri tillgång till. Det finns även en stor restaurang, Terra, som levererar fika till
dialysens patienter och där man även
kan äta lunch om så önskas.
Just fikat är något som patienter
uppskattar väldigt mycket. Verksamhetschefen Anna Flemming berättar
att restaurangen Terra ser till patienterna får nybakat bröd varje dag.
I själva dialyslokalen som är ljus
och fräsch finns det enkelrum för de
som önskar avskildhet och som kan
utnyttjas i samband med infektioner
eller om det föreligger risk för infektioner. Patienterna kan även välja mellan en stol eller säng beroende på vad
de föredrar.
Öppettider och personal
Dialysen är öppen från måndag till
lördag och Anna Flemming säger att
de försöker möta patienterna behov
och önskemål när det gäller vilka tider
de föredrar att dialysera.
- Ibland går det inte alltid att ordna
från början men det brukar lösa sig
efter ett tag.
Dialysen har kapacitet för att ta
emot ca 45-50 patienter beroende på
behov, för närvarande har de 35 patienter. Personalstyrkan består av nio
sjuksköterskor varav tre kommer från
Sophiahemmet samt en undersköterska, en läkare och en verksamhetschef.
Leif ”Burken” Björklund som tidigare dialyserade på Sophiahemmet
är glad att flera från personalen på
Sophiahemmet har börjat arbeta på
den nya dialysen i Solna Gate. Han
berättar att det på Sophiahemmet
fanns en speciell ”Sophiaanda”, personalen hade en glad och positiv syn
på patienterna och han som patient
blev bortskämd av den duktiga personalen.
Diaverums vårdfilosofi
Verksamhetschefen Anna Flemming
berättar att Diaverum tillämpar ett
holistisk synsätt i behandlingen av
sina patienter.
- Vi förhöjer livskvalitet genom att
erbjuda bästa möjliga vård, präglad
av passion och entusiasm. Vi har patienten i centrum och jobbar för en
revitaliserande njursjukvård.
Hon väljer att citera Diaverums
VD Dag Andersson för att vidare
förklara företagets vårdfilosofi: ”Diaverum har djupgående kunskaper om
kroniska njursjukdomars inverkan på
patienternas liv. Sjukvårdspersonalen
på våra kliniker erbjuder inte bara
optimal individuell behandling utan
även revitaliserande patientvård och
omsorg i en varm och hemtrevlig
miljö. Vi är helhjärtat engagerade i
att förbättra de medicinska resultaten, men vi glömmer aldrig bort våra
patienters och deras familjers emotionella och psykologiska behov.”
NJURsVIKTIGT återkommer
med fler rapporter från dialysen i
Solna och hoppas att den optimism
och goda andan som nu genomsyrar
både personal och patienter kommer
att bestå.
Text och foto: Anneli Granberg
9
NJURsVIKTIGT nr 4 2010_tryck.indd 9
2010-10-26 14.59
Anna Flemming, verksamhetschef:
Anna Flemming föddes i
Chile, Viña del Mar och kom
till Sverige år 1984. Hon är
en”gammal” Sophia syster.
Har fyra underbara barn och
två fantastiska barnbarn.
Jag jobbade som förstalinjechef inom
njurmedicin på Karolinska för gamla
dialysmottagningen Kronan. Är intensivvårds sjuksköterska i grunden
och jobbade som det på Danderyd AB
i ca fem år. Blev dialyssjuksköterska
under Danderyds vingar. Neonatologi
har också varit en kär specialitet som
har legat mig varmt om hjärtat. Den
senaste tiden har jag varit i Norge och
jobbat inom alla tre specialiteter.
Nu är jag här och trivs mycket bra
inom Diaverum. Jag hoppas kunna
fortsätta vidareutveckla Stockholms
Diaverum Solna Gate tillsammans
med den underbara personalgrupp
som gör Diaverum Solna Gate.
Skillnad mellan att arbeta för landstinget och privat företag?
Jag har många idéer och mycket energi som blir lätt kanaliserad i den
positiva andan som finns i en liten
organisation.
Vad strävar du efter att uppnå för
dina patienter och din personals
välbefinnande?
Diaverum driver tillförlitliga och effektiva kliniker och tillhandahåller
förstklassig dialysvård i enlighet med
strikt säkerhetsstandard. Vårt mål är
att uppnå bästa möjliga medicinska
resultat. Vår vision är att vara patienternas förstahandsval och den partner
patienten helst väljer för en kvalitativ
vård och klinikdrift. Genom att satsa
på våra medarbetare uppnår vi en
klinikdrift i världsklass. Vi skapar en
atmosfär av lagarbete på våra kliniker
och uppmuntrar till initiativ och kreativa lösningar.
Åsa Ek, Sjuksköterska
Bakgrund/utbildning: Bachelor of
science in nursing and Bachelor of science with major in nursing. 120p samt
Njurmedicin för sjuksköteskor 20p.
Har även gått en rad olika interna utbildningar inom dialys och omvårdad.
- Har arbetat inom vården sedan jag
var i 20 årsåldern.
Hur jag valde/kom in i dialysvärlden:
Jag började av en slump på dialysavdelningen på Sophiahemmet, jag arbetade
på kir/medicin vårdavdelningen på SH
och blev tillfrågad av personalchefen
om jag kunde tänka mig att gå ner till
dialysavdelningen och hjälpa till. Där
lärde jag mig verkligen grunderna och
det var nog då jag fastade för njurmedicin.
Att byta arbetsgivare: Det var ju ingen
självklarhet att byta arbetsgivare, men
Sophiahemmet förlorade två upphandlingar, trots protester från patienter och
dess anhöriga och trots att vi som arbetade där kämpade för att avdelningen
skulle få fortsätta gick det inte. Det är
klart att det blir sorg för framförallt
patienterna, vi har tröstat och uppmuntrat.
Om det är skillnad att arbeta för ett
vinstdrivande/icke vinstdrivande
företag:
Jag har arbetat privat i många år och
kommer från en entreprenörfamilj så
jag har nog det tänket att man skall
vara kostnadsmedveten men ändå hålla
en hög kvalitet och standard. Jag har
upplevt då jag arbetat för kommunen
att de inte hade samma medvetenhet.
Ett privat företag kan också ta till sig
patientens önskemål och åsikter och
försöker alltid på bästa sätt tillgodo se
det. Det gynnar patienten i slutändan.
Mitt mål med mitt arbete/patientens
välbefinnande: Att se varje individ
med respekt, positivt förhållningsätt,
empati, kunna stötta, lindra och att ge
mod, hopp för patienten så att deras
hälsa och vardag skall bli så bra den
bara kan.
Text: Anneli granberg
SWE/93/13Apr2010
Gift, med två barn, energirik,
positiv, empatisk, målinriktad. Älskar matlagning, Bikramyoga och att dansa. Så presentera Åsa Ek sig själv, en av
nio sjuksköterskor på dialysen
i Solna Gate.
10
NJURsVIKTIGT nr 4 2010_tryck.indd 10
2010-10-26 15.00
Zem
Abbott Scandinavia
forskning & utveckling
Abbott arbetar med att forska och utveckla mediciner till personer
med njursjukdom.
SWE/93/13Apr2010
För mer information, se www.abbott.se.
Abbott Scandinavia AB, Box 509, 169 29 Solna. Telefon 08-546 567 00. www.abbott.se
NJURsVIKTIGT
nr 4 2010_tryck.indd 111
Zemplar - Annons_A4_100416.indd
11
2010-10-26
2010-04-16 15.00
10.41
NJURsVIKTIGT kartlägger gästdialysläget i Stockholm:
Stor brist på gästdialysplatser i
Stockholm men läget kan ljusna
Under årets tre sommarmånader kunde Stockholms dialyskliniker sammantaget erbjuda
128 gästdialysbehandlingar.
Det är anmärkningsvärt få.
Antalet har dock ökat jämfört
med 2009 då vi hade 103
gästdialyser men minskat från
2008 då antalet uppgick 137.
Uppgifterna över hur
många som velat komma men
fått nej är bristfällig, men
bara Danderyd som för en
noggrann statistik fick under sommaren avvisa hela 20
patienter. Troligen har vi ett
stort mörkertal eftersom svårigheterna att få en gästplats
är väl kända och många därför inte ens ställer frågan.
Tar Danderyd över ledartröjan från
Sophiahemmet?
Den senaste sommaren har Danderyds sjukhus genomfört flest gästdialyser i Stockholmsområdet. Antalet har
mer än fördubblats jämfört med de
två föregående åren.
Därmed har man faktiskt kunnat
kompensera bortfallet vid Sophiahemmet som inför den definitiva nedläggningen i september i år successivt
tvingats dra ner sina resurser.
Historiskt är det annars Sophiahemmets lilla dialys med bara ett 30tal patienter som erbjudit räddningen
för de dialyspatienter som velat gästa
vår huvudstad. När dialysen nu stängt
efter att sjukhuset förlorat två anbudstävlingar och stockholmspatienterna
flyttats över till andra kliniker har
många undrat vem kommer ta hand
om de som vill ha gästdialys?
Åtminstone för i år ser det ut som
Danderyd löst det akuta problemet.
Låt oss hoppas att man fortsätter på
den vägen.
Nya kliniker väntas ge fler gästplatser
Diaverum i Solna Gate som tagit
emot merparten av Sophiahemmets
ordinarie patienter uppger att man
tänker satsa stort på gästdialyser. Och
med de goda erfarenheter företaget
har från sina övriga dialyser i Malmö,
Falköping och Visby så kan vi säkert
räkna med att så blir fallet.
Men eftersom man körde igång
först i september så blev det inga gästpatienter denna sommar.
Proxima som startade sin dialys i
Södertälje i början av året hade planer
på att ta emot gästpatienter redan
från start. Men med något undantag
under våren klarade man inte det pga.
såväl tekniska som personalmässiga
inkörningsproblem. Låt oss hoppas att
läget stabiliserats till nästa sommars
efterfrågan.
Till sommaren 2011 har Danderyd också fått igång sin satellitdialys
i Norrtälje. Den kommer att erbjuda
gästdialys till såväl stockholmare som
vistas i Roslagen under sommaren
som till patienter från andra län och
länder. Så läget ser inte alltför mörkt
ut inför nästa sommar.
Varför så få gäster på Karolinskas
kliniker?
Sammanställningen avslöjar att Karolinska Universitetssjukhuset med 4-5
kliniker och i särklass störst dialyskapacitet genomför mycket få gästdialyser. Antalet har dessutom minskat
under åren.
Sammantaget genomförde Karolinska 12 gästdialyser sommaren 2010,
18 sommaren 2009 och 23 sommaren
12
NJURsVIKTIGT nr 4 2010_tryck.indd 12
2010-10-26 15.00
2008. Klinikledningen skyller på personalbrist, särskilt under sommaren,
och svårplanerade akutpatienter. Vi
skall självklart ha respekt för dessa
argument men vid en närmare granskning tror jag inte de räcker som en
förklaring. De privata dialyserna får
visserligen inga akutfall men det får
inte heller alla landstingsklinker och
Danderyd har förvissa också akutpatienter. Och viktigare, personalen vid
alla dialyser har väl fått sommarsemester. Uppenbarligen kan man planera
bättre på vissa kliniker.
Gästdialyser ger stora intäkter
När vi från föreningens sida begär
Klinik
att landstingets kliniker skall erbjuda
patienterna fler dialyser per vecka än
de gängse tre får vi ofta invändningen
att detta inte ingår i beställningen från
landstinget alternativt att budgetmedel saknas. Men den invändningen
kan ju inte gälla för gästpatienter
eftersom man för varje gästdialys får
en rejäl extraintäkt som sjukhuset får
behålla.
I Stockholms län tar klinikerna ut
4500- 5000 kr per gästdialys att jämföra med ca 2 500 kr för en ordinarie.
Och det är alltid patientens hemlän
eller motsvarande som betalar. Varför
kan inte dessa intäkter användas till
att kalla in extra personal eller erbjuda
de ordinarie övertid?
En förklaring jag hört vad gäller
Karolinska är att personalbudgeten är
låst så att ökade intäkter inte får användas för att betala fler arbetstimmar.
Det är praktiken olika plånböcker,
förklarar en ansvarig. Då kan en lösning ligga nära.
Värre är om ledning och personal
vid landstingets kliniker saknar de
drivkrafter som finns hos de privata.
Tack och lov visar den positiva utvecklingen vid offentligt ägda Danderyd sjukhus att så inte behöver vara
fallet.
Text: Erik Herland
2008
2009
2010
KS Samtliga
23
18
12
Sophiahemmet
81
55
31
Danderyd
33
30
86
Antal Gästdialysbehandlingar 1 juni – 31 augusti
Utveckling av Gästdialyser på sommaren 2008 – 2010
140
105
70
35
0
2008
KS Solna
KS Kronan
KS Huddinge
Sophiahemmet
2009
KS SöS
Danderyd Sjh
2010
KS KungshD
13
NJURsVIKTIGT nr 4 2010_tryck.indd 13
2010-10-26 15.00
Digital Center AB
Bokrecension
Astrid Seeberger
Den skamlösa nyfikenheten
Den skamlösa nyfikenheten är
titeln på en nyutkommen bok
av Astrid Seeberger, njurspecialist och överläkare på KS.
Hon var också min njurläkare
i mer än tio år fram till halvårsskiftet 2008, då jag överfördes från njurmottagningen
till en dialysklinik.
”Vad gör en
Den skamlösa läkare när en
nyfikenheten patient inte tar
sin medicin?
Eller när patienten inte vill
ha hjälp trots
att det kan
kosta henne
livet? Om det
är en bra läkare
tar hon reda på varför – och det är en
konst, en svår konst. Det förutsätter
A s t r id s e e b e rge r
weyler
ett äkta möte mellan läkare och patient, ett samtal mellan de båda präglat av vad Astrid Seeberger vill kalla en
skamlös nyfikenhet som når fram till
patientens innersta” – så presenteras
boken på förläggarens hemsida.
Förbluffande förmåga
Boken handlar dock inte i första hand
om njurmedicin eller sjukvård, även
om man får inblickar i en hel del
människors levnadshistorier – nutida
och dåtida – om patienter, kulturpersonligheter, om Astrid själv och
andra. Om deras förbluffande förmåga
– men ibland lika förbluffande oförmåga – att finna lösningar och hantera
livet som det är och inte nödvändigtvis som det borde vara.
Att säga att boken handlar om det
goda samtalet och hur man når dit är
väl inte fel, men den är mer, mycket
mer än så. Några ser den som en bok
om levnadskonst. Ja, kanske, men
också filosofi, biografi, konst, populärvetenskap, bildning, debattinlägg
och något så ovanligt som en bok där
man inte utan vidare kan förutse vart
den tar vägen när man vänder blad.
Akademibokhandeln har ställt den på
psykologihyllan.
Skön litteratur att läsa
Den skamlösa nyfikenheten kan
rekommenderas till alla. Det är en
svårkategoriserad och mycket, mycket
ovanlig bok i ett tilltalande nätt format med bra papper, som böcker var
förr. Den är skön litteratur att läsa –
och jag tror att den ger alla som läser
den någon ny insikt som kan vara bra
att ha.
Text: Mårten Landahl.
Den skamlösa nyfikenheten
omfattar 208 sidor och gavs
ut i september 2010 på Weyler
förlag, ISBN 978–91–85849–
38–3. Pris cirka 200 kronor
14
NJURsVIKTIGT nr 4 2010_tryck.indd 14
2010-10-26 15.00
FMC
Digital Center AB
En vision som har blivit verklighet
Din totalleverantör
Totalleverantör av produkter, tjänster och behandlingar inom njurmedicin
och dialys. Nu med Svanenmärkta PD-produkter.
Fresenius Medical Care Sverige AB . Djupdalsvägen 24, S-192 51 Sollentuna . Tel +46 (0)8-594 77 600 . Fax +46 (0)8-594 77 620
Epost [email protected] . Hemsida www.fmc-ag.se
NJURsVIKTIGT
nr 4 2010_tryck.indd
FMC annons Incitament
A4 red 4.i1 1 15
15
2010-10-26
15.00
2009-10-19
15:28:18
Intervju
Intervju med Mats Söderhäll
Mats Söderhäll tillträdde som verksamhetschef för njurmedicin vid Karolinska Universitetssjukhuset den 1 augusti 2010
och vi vill naturligtvis höra hur han vill att njursjukvården
ska bedrivas framöver.
Hur vill du presentera dig själv?
Jag har gått den långa vägen, började
som underskötare 1980 och kom i
kontakt med njursjukvården som
nattvak på peritonealdialysavdelningen på St Eriks sjukhus. 1989 fick jag
min läkarlegitimation och var specialistutbildad 1999.
Sedan har jag arbetat som njurläkare på de njurmedicinska klinikerna
på forna Karolinska sjukhuset och
på Karolinska universitetssjukhuset,
Huddinge och Solna.
Under tre år gjorde jag ett avbrott
för att vara läkarchef på SÖS-akuten.
Den tjänsten gav mig tillfälle att
lära mig mer om ledarskap inklusive
hantering av ekonomi och förändringsarbete och jag tog också då en
magisterexamen i ledarskap.
Jag disputerade år 2000 med en
avhandling rörande immunförsvar vid
urinvägsinfektioner. I januari 2009
blev jag ställföreträdande verksamhetschef och har nu efterträtt Carl-Gustaf
Elinder. Jag är gift, har inga barn och
mitt största fritidsintresse är resor med
fokus på storstäder samt tämligen täta
gym-besök.
patientkontakter än inom de flesta
andra specialitéer.
Varför valde du njurmedicin som
specialitet?
Invärtesmedicin intresserade mig och
så fick jag ett vikariat på njurmedicinska kliniken och fann att njurmedicin
är en bred och stimulerande specialitet som bland annat innehåller teknik,
inflammatoriska problem, vätskebalans och mycket om infektioner.
Man får också mer av långvariga
Vilka förbättringar vill du se de
närmsta fem åren?
En moderniserad organisation med
inriktning på mer valfrihet för patienten. Mer individualiserad vård, större
valfrihet beträffande tid, plats och
frekvens av dialys. Bättre tillgänglighet för läkarkontakter för njursviktiga.
Jag har nu haft kvällsmottagning för
kontroller och de patienter som fått
Hur blir det med patientkontakter i
din nya roll?
Det första halvåret ska jag koncentrera
mig på verksamhetschefens huvuduppgifter, sedan hoppas jag kunna ha
en patientmottagning.
Varför blev du verksamhetschef?
För att jag vill kunna påverka njursjukvården och för att jag tycker det är
spännande med organisationsutveckling. Naturligtvis har jag en ambition
att utveckla och förbättra vår njurmedicinska klinik till gagn för både
patienter och medarbetare.
C-G Elinder sade i sin ”avskedsintervju” för Njursviktigt att han såg
svårigheter att klara sparbeting,
god vårdkvalitet och Socialstyrelsens
krav samtidigt. Kommentar?
Jag tror inte det är omöjligt att klara
kraven, vi har nu fått gehör för att
behoven ökar och förutsättningarna
för njursjukvården år 2011 ser bättre
ut än tidigare.
den möjligheten vill inte gå tillbaka
till läkarbesök på dagtid, det tar ju
tid från arbete och annat. Tvättstugeschema, där patienterna får anteckna
sig för dialystid praktiseras idag bland
annat i i Solna och är en bra idé.
Institutionsdialys är nödvändig för
de vårdtunga patienterna samtidigt
som ”friska” dialyserande kan klara
mycket själva. Här kan man ha olika
stor bemanning, de sjukaste kanske
behöver mer personal än idag och de
mindre sjuka mindre. En idé är att de
dialyskliniker som har patienter med
olika vårdtyngd har olika pass med de
olika patientgrupperna.
Vad kommer att hända med nya
Karolinska?
Solna stänger år 2015 och nya sjukhuset kommer att ha en liten dialysavdelning för troligen mest akuta
behov. Jag vill då se som ersättning för
de tidigare avdelningarna en centralt
belägen öppenvårdsklinik som Kungsholmsdialysen med vård av njursviktiga, bloddialys inklusive självdialys
och mottagning för peritonealdialys.
Mindre filialer bör komplettera.
Privata dialyskliniker har en
funktion att fylla men jag anser det
viktigt att Karolinska har även mindre
kliniker, bland annat för utbildning
och forskning. Om vi får samma typ
av patienter till våra filialer som de
privata aktörerna har tror jag vi kan
ha samma kostnad som dessa.
Brist på pengar och personal brukar anföras som hinder för bättre
16
NJURsVIKTIGT nr 4 2010_tryck.indd 16
2010-10-26 15.00
Fysisk träning är viktig för alla
njursjuka. Olika kliniker stöder och
uppmuntrar olika mycket. Kommer
du att arbeta för att alla patienter
får stöd för att träna muskler och
kondition?
Ja, vikten av fysisk träning har jag lärt
mig av eldsjälen Naomi Clyne då jag
arbetade på Löwenströmskas dialysmottagning. Vi erbjuder idag fysisk
träning bland annat genom remisser
till en annan eldsjäl, Susanne Heiwe,
som doktorerat i ämnet.
Tror du att den förbättrade behandlingen av kronisk njursvikt gör att
behovet av dialys/transplantation
kommer att minska?
Kanske i någon mån men inte på
något revolutionerande sätt, men man
kan fördröja dialysstart. Hur mycket
varierar med den den underliggande
sjukdomen och några diagnoser kan
ge möjlighet till större bromsning än
idag.
dialysvård. Samtidigt ser vi att en
del kliniker bättre klarar av t.ex. individualiserad dialysvård än andra.
Har du några idéer om att se över
organisation och rutiner?
Vi har ett stort arbete på gång om
just organisation och rutiner. Att t.ex.
kalla alla dialyspatienter till samma
starttid är omodernt och orationellt.
Andra exempel: dubbeldokumentation ska bort och datorerna som nu
står långt från patienterna ska in i
salarna, så att dialyssköterskorna finns
där patienterna är även när de skriver
journaler.
Nattdialys finns utomlands, är det
något du funderar över? Självdialys med någon övervakning skulle
passa de dialyserande som av olika
anledningar inte kan/vill ta hem
maskinen. Kommentar?
Vi har nattpass som slutar 01.00 men
egentliga nattdialyser har jag inte idag
tagit ställning till. Självdialys med
övervakning diskuteras däremot som
en framtida möjlighet.
Patientföreningen anser sedan länge
att lagad mat är en del av behandlingen av dialyserande. Delar du
den uppfattningen?
Ja, lagad mat bör tillhandahållas men
systemet idag kräver att patienten
betalar självkostnadspris. Smörgåsar är
näringsmässigt sämre. Privata kliniker
kan ha avtal med restauranger som
levererar god mat medan vi inom
landstinget är hänvisade till den centralt upphandlade maten i plastlådor.
Ser du några medicinska framsteg
som kan förbättra vården av njursjuka inom en femårsperiod?
Några revolutioner inom njursjukvården tror jag inte på inom en nära
framtid. Hemdialysapparater som är
mindre än de nuvarande och som inte
kräver lika mycket av ombyggnad för
vattentillförsel finns nu och utvecklingen fortsätter. Det kan göra det
möjligt att flytta maskinerna och på så
sätt ge större frihet. Immunosuppressionen för transplanterade blir bättre
och mer selektiv.
Hur ser din egen framtidsplanering
ut?
Jag kommer inte att vara verksamhetchef när jag går i pension. Just nu tänker jag mig att efter sex år, om jag får
förtroendet för den tiden, tänka över
min situation. När jag pensioneras ska
jag vara tillbaka som kliniker.
Text: Ingegärd Mellgard
17
NJURsVIKTIGT nr 4 2010_tryck.indd 17
2010-10-26 15.00
18
NJURsVIKTIGT nr 4 2010_tryck.indd 18
2010-10-26 15.00
Forskning
För mycket dricka? Samtal kan hjälpa!
Tre av tio hemodialyspatienter i Sverige är övervätskade.
Detta konstaterar Magnus
Lindberg, till vardags dialyssköterska i Gävle, i sin avhandlin om övervätskning* som
las fram vid universitet i Uppsala i våras.
Dessutom är en av fem patienter så
övervätskade att de riskerar blodtrycksfall och andra biverkningar och
hälsoproblem på grund av att man
tvingas dra vätskan för snabbt.
Problemet är sällan brist på information eller kunskap utan styrs av
patientens tankar, känslor och i hög
utsträckning av tilltron till den egna
förmågan att handskas med situationen.
Viktigt med tilltro till den egna förmågan
En del av avhandlingen ägnades åt att
ta fram ett tillförlitligt självskattningsformulär för att mäta tilltron till den
egna förmågan.
De svar Magnus fick fram utifrån
formuläret visade tydligt att ju högre
tilltro till den egna förmågan patienten har desto bättre klarar man att
begränsa vätskeintaget.
Samtalsstöd för att förändra beteende
Hur kan man då påverka tankar och
känslor och öka tron på sig själv?
Magnus gjorde en liten studie på
totalt fyra patienter som fick så kallat ”beteendemedicinskt stöd”. Detta
skedde i form av samtal individuellt
med varje patient i samband med dialysbehandlingen. Patienterna fick också
”hemläxor” mellan träffarna, som var
en gång per vecka, för att fundera över
eller träna på olika svåra situationer.
Syftet var att den dialyserade skulle
bli mer medveten om sitt vätskeintag,
genom att prata om olika situationer
som kan vara problematiska vad gäller
vätskeintag, hur man brukar göra, vad
man tänker och känner om detta.
På så sätt kan man hitta strategier
och alternativ som gör det lättare att
begränsa vätskeintaget. En patient
kom till exempelt på att han omedvetet drack rätt mycket vatten i samband med tandborstning. Tack vare
denna insikt kunde hans vätskeintag
begränsas väsentligt.
Hur gick det och vad händer sen?
Studien gav ett positivt svar; förmågan
att hålla sitt vätskeintag på rätt nivå
ökade, men det är en för liten undersökningsgrupp för att dra några säkra
slutsatser. Det kommer i alla fall att
bli en fortsättning på dessa samtal.
Magnus funderar över om det kan
vara bättre att ha lite glesare träffar
och i stället hålla på en längre tid än
de sex veckor man gjorde under studien; det tar ju tid att förändra sitt
beteende.
Han funderar också över vilka
personer som är lämpligast att sköta
dessa samtal. Skulle det kanske vara
bättre med någon person från patientorganisationen? Dessa har ju
till exempelt egen erfarenhet att dela
med sig av.
Andra användningsområden
Beteendemedicinskt stöd i form av
samtal för att medvetandegöra och
stärka tilltron till den egna förmågan
kan användas även inom andra områden, menar Magnus.
Till exempelt för att sköta sin motion bättre eller öka noggrannheten
med medicinintaget. Även andra
patientgrupper än njursviktiga kan
naturligtvis ha nytta av denna modell.
Internationellt intresse
I Glasgow har man på en dialysavdelning redan provat att ge stöd enligt
samma modell som Magnus, men där
väljer man att ha samtalen i grupp.
Den vidareutbildning till dialyssköterska som finns i Norge har lagt
Magnus avhandling till sin litteraturlista och intresse finns från bland
annat Portugal och Holland för självskattningsschemat.
Magnus Lindberg
Sjuksköterskor får utbildning
Magnus kommer inte att släppa arbetet med beteendemedicinskt stöd.
Han har till exempel fått stipendium
till att ta fram en utbildningsplan för
sjuksköterskor i ”Beteendefokuserad
omvårdnad”.
Kanske kommer denna typ av
stöd till dialyserande bli mer vanligt framöver, som ett komplement
till de rent medicinska insatserna.
Med tanke på att man mer och mer
betonar vikten av egenvård tror jag
detta är en bra och viktig insats för
dialyserande.
Text: Eva Söderqvist
*Excessive Fluid Overload Among
Haemodialysis Patients: Prevalence,
Individual Characteristics and Selfregulation of Fluid Intake”
19
NJURsVIKTIGT nr 4 2010_tryck.indd 19
2010-10-26 15.00
Genomförda aktiviteter
Dagstur till Ockelbo
och Wij trädgårdar
Ett gäng morgonpigga
resenärer startade kl: 08.00
med buss från Vasagatan
med destination Ockelbo
och Wij trädgårdar.
Med avbrott för lunch och föredrag
om Cloudberrys sängkläder i
Hemlingbystugan i Gävle kändes
inte resan så lång. Många blev
sugna på att få testa den härliga
ullen och beställa för senare
leverans. I trädgården möttes vi
av vår guide som visade oss runt
i de olika trädgårdsrummen och
berättade om vad tanken bakom
varje "rum" var. Vi fortsatte mot
Studenternas odlingar där årets
tema var KÄRLEK. Inte oväntat Vi
var ju i Ockelbo. Trots att det var i
slutet på säsongen fanns det en hel
del att se, också i rosenträdgården.
Vi avslutade med fika och nybakad
rödbetskaka i Trädgårdens hus
och så lite shopping för dem som
önskade.
Mot Stockholm med nya intryck.
Text: Britt-Marie Alm
20
NJURsVIKTIGT nr 4 2010_tryck.indd 20
2010-10-26 15.00
Guidad tur på Medeltidsmuseet
Tisdag den 7 september en
solig och skön dag träffades
11 medlemmar utanför Medeltidsmuseet för att få en guidad tur.
När vi hade kommit in på Medeltidsmuseet så fick vi vänta en stund innan
guiden tog hand om oss. Tjejen som
guidade oss kom från Österrike, hade
varit i Sverige i ca: tre år och läst om
den svenska medeltiden (hon kalllade sig för en medeltidsnörd) hon var
mycket duktig på det svenska språket.
Vi gick runt och guidades i ca en
halvtimme, det var mycket intressant och lärorikt, museet hade blivit
mycket fint efter renoveringen.
När guidningen var över gick man
runt på egen hand ungefär en halvtimme, sedan samlades vi och gick i
samlad trupp ner till Kafé Söderberg
i Kungsträdgården solen sken fortfa-
rande från en blå himmel.
När vi kom fram till kaféet fikade
vi och åt något gott till. Vi pratade
och lärde känna varandra lite bättre,
alla de som var med på denna utflykt
tyckte att det var bra, och ville att för-
eningen fortsätter och ordnar ungefär
liknande aktiviteter i fortsättningen.
Tack för en trevlig eftermiddag.
Vid pennan: Christina Engström
Kalk och Fosfatföreläsning
Torsdagen den 14 oktober
anordnade föreningen en föreläsning om kalk- och fosfat.
Föreläsare var Dr. Hennes
Olauson och sjuksköterskorna
Sara Lagesson och Mahnaz
Reisdana från Karolinska
Universitetssjukhuset.
Vi var ca.20 deltagare som lyssnade
och kom med många frågor angående kalk- och fosfatbalansen. Det var
intressant och en lärorik föreläsning
för våra deltagare.
Det pratades om det allvarliga hyperfosfatemi som skadar hjärta och kärl
och är en av de viktigaste orsakerna
till den ökade dödlighet som drabbar
personer med njursvikt.
För den som missade föreläsningen och vill lär sig mer kan vi hänvisa
till föreningens hemsida www.njsg.
njurforbundet.se / För oss med
njurproblem/Dialyserande, där vi
lagt in den artikel som delades ut till
deltagarna.
Där finner du också det formulär
om olika livsmedels fosfatinnehåll
som vi hade som kvällens frågesport.
Vid pennan: Christina Engström
Bild: Mahnaz Reisdana förklarar
21
NJURsVIKTIGT nr 4 2010_tryck.indd 21
2010-10-26 15.00
Kommande aktiviteter
Julresa till Siggesta Gård den 5 december
Nu är det dags! För årets julresa som denna gång går till
Siggesta gård på Värmdö, där
vi går på julmarknad och äter
julbord.
Bakom en genuin ladugård från sent
1800-tal förvandlad till en unik restaurang med högklassig matlagning
bor tomten. Här, i en äkta gårdsmiljö
långt från stadens kommersiella storstadsjäkt, hittar Du den rätta miljön
för en äkta, stämningsfullt svenskt
julbord.
Det första Du möter när Du närmar dig restaurangen är terrasserna
med brinnande ljuslyktor och marschaller. Julbordet serveras i den nya
fina Orangeriet, ett 280 kvm stort hus
i trä och glas med behagligt Medelhavsklimat året runt.
Här väntar ett traditionellt julbord
med lokala specialiteter. Det kommer
att finnas tid för besök på julmarknaden. På vägen hem stannar vi för
shopping i Gustavbergs fabriksbutik.
Pris: 375 kr för medlemmar och 595
för icke medlemmar.
I priset ingår: bussresa, julmarknad,
julbord med måltidsdryck, glögg och
kaffe plus ett besök på Gustavbergs
porslinsbutik.
Avresa: från hotell Terminus på Vasagatan (mitt emot Centralstationen)
kl: 09.45. Samling senast 09.30.
Hemresa: med ankomst till Stockholm ca: 16.00.
Anmälan: Din anmälan vill vi ha till
kansliet senast den 19 november.
ANMÄLER ER SNARAST, FÖRST
TILL KVARN. VÄLKOMNA!
Christina Engström
Tfn: 653 39 10
Mobil: 070-24 22 553
[email protected]
Det går bra att lämna meddelande på telefonsvararen.
22
NJURsVIKTIGT nr 4 2010_tryck.indd 22
2010-10-26 15.00
Diaverum är en världsledande leverantör inom njursjukvård. Företaget bedriver verksamhet i 14 länder och erbjuder vård till runt
16 000 patienter vid 200 kliniker. Diaverum skiljer sig från andra leverantörer genom individanpassade högkvalitativa tjänster
och support till patienter i behov av njursjukvård.
Diaverum Holiday™
Semesterdialys
Har Du drömt om att åka på semester, men tänkt att det nog aldrig kommer att
förverkligas? Nu behöver det inte längre vara så.
Välkommen att kontakta någon av våra tre kliniker så får Du all information om
vårt semesterkoncept Diaverum Holiday™
Diaverum har också många välbelägna kliniker på olika semesterorter i Europa och
övriga delar av världen. För mer information om semesterdialys utomlands, kontakta
Anne Johansson, 0708-870 854 eller besök vår hemsida www.diaverum.com.
Diaverum Mösseberg
Danska Vägen 62
521 85 Falköping
Tel: 0515-870 90
Diaverum Visby
Njurenheten, Lasarettsgatan 3
621 55 Visby
Tel: 0498-20 55 60
Diaverum Heleneholm
Ystadvägen 22A
214 30 Malmö
Tel: 040-32 48 80
www.diaverum.com
23
NJURsVIKTIGT nr 4 2010_tryck.indd 23
2010-10-26 15.00
B
Adressat
Föreningsbrev
Porto betalt
S:t Göransgatan 84, 112 38 Stockholm
KALENDARIUM
Missa inte våra aktuella aktiviteter!
5 december
Julresa till Siggesta Gård
Njurföreningens Sudoku
Var och en av siffrorna 1-9 ska finnas med i varje vågrätt och lodrätt rad, såvälsom i varje ruta om 3x3 rutor.
Lösning publiceras i nästa nummer.
Sudoku nr 4 2010
8
Lösning till nr 3 2010
9
7
1
7
6
6
4
5
2
1
6
8
6
5
1
6
NJURsVIKTIGT nr 4 2010_tryck.indd 24
9
7
3
2
3
8
2
4
6
5
4
9
8
1
8
9
7
2
6
4
5
3
6
3
4
1
9
5
2
7
8
5
2
7
3
4
8
1
6
9
3
7
5
9
8
1
6
4
2
8
9
2
6
7
4
3
1
5
4
6
1
2
5
3
9
8
7
9
5
8
4
1
2
7
3
6
2
1
3
8
6
7
5
9
4
7
4
6
5
3
9
8
2
1
2010-10-26 15.00